Marknads- mässig lön? Vi har svaret! Nytt jobb

Din
lön
0
2 15
Marknadsmässig lön?
Vi har
svaret!
iPad eller
pensionsavtal som
förmån?
Nytt jobb,
ny lön:
Detta ska du
begära
Innehåll.
På omslaget:
Jeanne d’Arc,
medlem.
F oto: A n d r eas Dy b ec k
3.
Intervju med lönespecialisten
Jan Lidström
Läget på arbetsmarknaden.
4.
Lönerevisionen: Så får du rätt lön
Faktorer som påverkar din lön.
9.
Checklista inför lönesamtal
Förbered dig och förhandla!
14.
Lönestatstik: Så jämför du din lön
Använd dig av vår lönedatabas.
17.
Löneanalys
Definitioner och övergripande lönenivåer.
2.
Intervju.
F o t o: A n d r eas Dy b ec k
Lön i
lågkonjunktur
Några frågor till
Jan Lidström,
lönespecialist på
Civilekonomerna
Vilka är dina bästa förhandlingstips vid
en lönerevision?
– Nja, det finns inget sånt – men i dessa
nollinflationstider vill jag påminna om att
alla löneförhöjningar är en köpkraftsökning.
I tider med ett par procent inflation behövs
ju ett par procent bara för att kompensera
den men nu är två procent bra för alla utom
de unga i ”nybörjarlöner”.
Vad gör man om arbetsgivaren säger att
det inte finns några pengar?
– Fundera på om krisen är kortvarig
eller om du ska byta jobb. Det är också
viktigt förmedla till chefen att en utebliven
lönerevision lätt kan uppfattas som en
uppmaning att lämna anställningen och
arbeta någon annanstans.
I vilket läge ska man inte acceptera en
låg löneökning?
– Då man är ung och har ingångslön.
Normal löneutveckling de första åren
är 8–12 % – tänk själv – om du efter
tio år vill tjäna 40.000 så krävs mer
än 1.000 kr/år extra för att komma
ifatt, samtidigt som den allmänna
utvecklingen hunnit höjas. Det vill
säga att den unga civilekonomen
behöver årliga lönelyft på 1.500
till 3.000 för att komma dit upp...
Och det är ingen önskedröm – så
blir det för majoriteten!
Jan Lidström,
förbundssekreterare
och ombudsman på
Civilekonomerna
3.
Lönerevisionen.
Så får
D
in lön påverkas inte bara av din
erfarenhet, kompetens och prestation utan också
av en rad faktorer som du inte lika lätt kan styra
över. Löneutvecklingen på arbetsmarknaden
varierar över tiden och mellan olika branscher
och avtalsområden. Efterfrågan efter en viss kompetens kan
ge avtryck på både din ingångslön och din löneutveckling.
Alla dessa komponenter gör det svårt att säga vilken lön som
är ”rätt” för just dig. Men med hjälp av Civilekonomernas
lönestatistik kan du ändå få en bild av vilken lönenivå som är
rimlig att förvänta sig, och lägga upp dina argument utifrån
det innan du ska ha ditt lönesamtal. Glöm inte att byte
av befattning eller nya arbetsuppgifter ska ha en positiv
påverkan på din löneutveckling.
4.
ill u st r at i o n : i sto c k p h oto
du rätt
lön
5.
Lönerevisionen.
5
×
När börjar
lönerevisionen?
För många börjar lönerevisionen med lö­
nesamtalet, men det är inte helt korrekt.
Egentligen ska din lönerevision börja
långt tidigare eller ännu hellre, fungera
som en löpande process över hela året.
På ditt lönesamtal ska ni diskutera din
prestation och hur väl de uppfyllt de mål
som är satta för dig. De målen ska ni
ha enats om på ditt utvecklingssamtal
och därför ska lönesamtalet knyta an till
utvecklingssamtalet. För akademikerför­
eningen på företaget börjar lönerevisi­
onsprocessen egentligen med förhand­
lingarna om företagets budget för året.
Ta kontakt
med Akademiker­
föreningen
Om ni har en förening på din arbets­
plats är det bra att ta kontakt med dem
redan innan lönesamtalet. De kan hjälpa
dig med tips och råd, och i många fall
även informera dig om lönestrukturen
på företaget och om du ligger ”snett” i
förhållande till kollegor med samma ar­
betsuppgifter som du. Förtroendevalda
på ditt företag kan även vara med dig på
ditt lönesamtal som en förstärkning, om
du vill eller tycker att du behöver det.
Inom vissa avtalsområden kan fören­
ingen överta löneförhandlingen för din
räkning. Men även i dessa fall är det ändå
bra att ha ett enskilt lönesamtal med
lönesättande chef.
Se upp för dåliga
argument
När du så ska diskutera din lön på
lönesamtalet ska du sträva efter att
använda bra argument som är kopplade
till dig och ditt arbete. Blanda aldrig in
din privatekonomi i samtalet. Det har
inte med ditt ansvar, din prestation eller
kompetens att göra.
Även du kan mötas av dåliga argu­
ment som du inte ska acceptera. Exem­
pelvis ”Jag saknar mandat”, ”Passar det
inte finns det hundra andra som vill ha
jobbet”, ”Lönepotten är så liten” eller ”Jag
skulle vilja ge dig mer men jag har inga
pengar”. Det är argument som du inte
ska godta rakt av.
Koppla till utveck­
lingssamtalet
Det är vid lönesamtalet som du har en
chans att koppla samman din prestation
och dina mål med din löneutveckling.
Därför är det viktigt att knyta an till ut­
vecklingssamtalet som bör ha skett i god
tid, gärna ett halvår, innan lönesamtalet.
Om du inte har haft utvecklingssam­
tal med din chef – och därför inte kan
återkoppla – finns det anledning att gå
djupare in på frågor som rör ditt arbets­
innehåll, kompetensutveckling, arbets­
insats och ev utökade arbetsuppgifter i
lönesamtalet.
Dokumentera!
För att undvika missförstånd är det
viktigt att ni har samma bild av vad ni
har kommit överens om. Allra bäst är att
göra en gemensam skriftlig dokumenta­
tion, men om det av någon anledning
inte fungerar så kan du göra en egen
dokumentation, där du sammanfattar
vad överenskommelsen gått ut på.
Är ni inte överens ska du ta kontakt
med din Akademikerförening, om det
finns en sådan, och be dem lyfta frågan
med arbetsgivaren i den avslutande
översynen.
6.
Civilekonomernas
grundsyn om lön:
Lönen ska vara individuell och differentierad
Lönen ska spegla din skicklig-
het, arbetets svårighetsgrad, hur mycket ansvar du tar och hur du bidrar till verksamheten
Ökad erfarenhet, mer kvalifi­-
cerade och ansvarskrävande arbetsuppgifter ska ge utslag på din lön
Din löneutveckling ska kopplas till hur väl dina uppsatta mål uppfylls
Din lön ska inte påverkas av kön eller andra diskriminerande grunder
Nya uppgifter eller
ny befattning?
Det är fullt möjligt att ta upp en diskus­
sion om löneförhöjning vid ett annat
tillfälle än lönerevisionen, t ex om du
får förändrade arbetsuppgifter eller ny
kompetens som förändrar ditt ansvar
eller arbetsinnehåll. Blir du befordrad
ska du enligt många kollektivavtal ha en
ny lön i samband med att du tillträder din
nya befattning.
Många företag och organisationer
saknar idag befattningsbeskrivningar,
vilket ibland kan göra det svårt att avgöra
om du verkligen fått en ny befattning
eller om du bara har fått förändrade
arbetsuppgifter inom samma befattning.
Om du har fått utökat ansvar eller flera
mindre arbetsuppgifter har tillkommit
bör du därför göra en sammanställning
av dessa. Tänk också på att kontrollera
så att din nya lön ska sättas i nästa års lö­
neläge, så att du inte missar den höjning
som sker i samband med lönerevisionen.
F oto: A n d r eas Dy b ec k
Den största gruppen
av Civilekonomernas personal­
styrka utgörs av ombudsmännen.
De är sakkunniga på jobbrelaterade
frågor som pensioner, arbetsmiljö
och arbetsrätt, och är de som ger
medlemmarna rådgivning och
förhandlingsstöd. Varje år kommer
det in ca 12 000 samtal och
mejl till medlemsjouren.
Maria Ravström Hult,
en av dina ombudsmän.
Lönerevisionen. / Första jobbet
Ingångslön
ill u st r at i o n : M i c h a e l Au st i n / T h e i s p ot.c o m
När du börjar en anställning har du störst
chans att påverka vilken lön du ska ha,
eftersom du då kan tacka nej till både
den lön och det jobb som föreslås. Börja
därför aldrig en anställning utan att först
ha kommit överens om lönen, och se
gärna till att du får det skriftligt.
För att bestämma nivån på ditt
löneanspråk bör du tänka igenom vad
befattningen kräver och hur väl du mot­
svarar dessa krav. Se till att du får betalt
för din akademiska utbildning, eventuell
tidigare erfarenhet och ditt marknads­
värde. Kolla upp hur löneläget ser ut för
befattningen och ta gärna hjälp av statis­
tiken på Civilekonomernas hemsida.
Ange inte ditt löneanspråk i ansö­
kan. Förutsätt istället att arbetsgivaren
anställer dig utifrån din kompetens och
dina personliga egenskaper och inte
utifrån vilken lön du begär. Lön kan ni
diskutera när arbetsgivaren vet om de vill
anställa dig, och när du vet om du vill ha
jobbet. Ju senare i anställningsproces­
sen ni diskuterar din lön, desto starkare
förhandlingsläge har du.
Rätt nivå från
början
Rekommenderad
ingångslön
Att komma in på en låg ingångslön är
svårt att ta igen i framtida lönerevisioner,
nästan oavsett hur bra du presterar. De
årliga lönehöjningarna rör sig ofta kring
den procentsats som står i kollektivavta­
let och även om du får en ny befattning
inom företaget kan det ibland vara kne­
pigt att få lönen ordentligt uppjusterad.
Om arbetsgivaren lovar att ompröva
din lön, t ex efter en provanställning, se
till att få det inskrivet i anställningsavta­
let. Och kom ihåg att en omprövning inte
nödvändigtvis betyder att din lön höjs,
bara att den ses över. Omprövningen ska
ske utan koppling till de vanliga lönerevi­
sionsförhandlingarna.
Civilekonomernas rekommenderade
ingångslön för nyutexaminerade civil­
ekonomer kan ses som ett mått på ditt
marknadsvärde. Den rekommenderade
ingångslönen grundas på vår medlems­
statistik och visar den nivå som en tred­
jedel av de nyutexaminerade medlem­
marna ligger på. Den rekommenderade
ingångslönen för 2014 är
Bestäm
alltid
lönen innan
anställning
27.000 kr
8.
Checklista.
Inför
lönesamtal
Här får du snabb hjälp till
din framtida drömlön
9.
Checklista.
Förberedelser
Tänk igenom Sätt upp mål för dina jobbmål lönesamtalet
och din
personliga
utveckling
Akademikerförening
Ange vilken lön du skulle vilja ha utifrån
din arbetssituation och din personliga
utveckling! Var går din undre gräns?
Gå igenom din
arbetssituation
Har du fått nya och mer kvalificerade
arbetsuppgifter? Vilka? Ökat ansvar? För vad?
Har du fått ansvar för några projekt/
kundkontakter? Vilka?
Har du fördjupat dig inom något
område? Vilket?
Har du bidragit till bättre verksam-
het/vinst/uppdrag/högre produkti-
vitet?
Har du själv utvecklats? På vilket sätt?
Arbetar du mycket övertid?
Får du rätt betalt för den tid du
lägger på ditt arbete?
Vilka krav har arbetsgivaren ställt
på dig?
Hur har du uppfyllt dessa?
Har det varit omstruktureringar
på företaget?
Strukturera vad som är mål för verksam­
heten i stort, för din egen verksamhet
och för tjänsten samt egna mål för att
nå högre effektivitet och produktivitet.
Viktigt är också att lista din utbildning,
kompetensutveckling, övrig utbildning
och yrkeserfarenhet. Du bör notera din
egen uppfattning om dig själv. Även
arbetsgivaren gör sina noteringar. ideal­
läget är om ni har samstämmig uppfatt­
ning. Diskutera eventuella skillnader och
försök finna en samsyn.
Använd
lönestatistiken
på Civilekonomernas
hemsida:
civilekonomerna.se
10.
Om det finns en lokal akademiker­
förening på din arbetsplats, kontakta
den för statistik, råd eller stöd.
Förberedda
argument
Argumenten ska vara väl förberedda
och ligga i linje med arbetsgivarens
behov. Skriv ner dina argument. Fundera
över hur arbetsgivaren kommer att reage­
ra och varför arbetsgivaren ska acceptera
dem. Vad har arbetsgivaren att vinna?
Vad finns det att förhandla om utöver lönen?
Förmåner
Utbildningar
Semesterdagar
Arbetstid
Förläggning av arbetstid
ill u st r at i o n : i sto c k p h oto
Läs igenom det löneavtal som gäller för
din bransch/sektor. Läs igenom arbets­
givarens lönepolicy. Börja i god tid.
Förberedelse är A och O.
Har du kunskap som arbetsgivaren inte tar tillvara på det sätt du skulle vilja vara fallet?
Vilka nya arbetsuppgifter skulle du vilja utföra?
Vilka arbetsuppgifter kan du släppa?
Kan du tänka dig att ta ett större ansvar?
Checklista.
Genomförande
Ett lönesamtal
är en
förhandling
Ge din syn på Lyssna på
dina mål och arbetsgivarens prestationer synpunkter
Ni är två jämbördiga parter.
Chefen ska ha mandat att löneförhandla.
Om chefen saknar mandat att löne-
förhandla så ska han/hon kunna tala om för dig vilket yrkande som förs fram till den som har lönesättnings-
mandatet.
Ni ska lyssna på varandras argument.
Försök få arbetsgivaren att förstå dina argument.
Om läget blir låst så försök komma fram till vad som skiljer er åt. Är det möjligt att kompromissa?
Resultatet av samtalet ska vara att ni båda är överens.
Om det är omöjligt, avsluta samtalet och sätt eventuellt ut tid för ett nytt samtal.
Diskutera gärna med den lokala aka-
demikerföreningen om hur det går.
Ge din syn på verksamheten och ge
uttryck för vilken utveckling som du tror
att ni står inför. Ta även upp hur du ser
på din måluppfyllelse, vad du presterat
och hur du gjort det. Ta också upp din
kompetens och hur du har utvecklats till
nytta för arbetsgivaren. Visa gärna på
konkreta åtgärder eller förslag.
Ta upp dina
insatser
under året
Blanda aldrig
in din privatekonomi
Arbetsgivaren ersätter dig för utfört arbe­
te. Vilka ekonomiska transaktioner du har
för dig på fritiden är inte arbetsgivarens
ansvar. Skilj på tyckande och fakta. Skyll
inte ifrån dig. Gå inte till personangrepp.
Anteckningar
Gå igenom din arbetssituation på
arbetsplatsen och hur den varit under
året. Det är nu du ska argumentera
klart och enkelt utifrån dina arbetsuppgifter. Använd de anteckningar
du gjorde under förberedelsen inför
samtalet som argument i samtalet.
lyssna på arbetsgivarens argument
och synpunkter. Gör en avstämning
under samtalets gång för att se om ni
är på samma spår eller inte.
11.
Lyssna och var uppmärksam på arbets­
givarens synpunkter och signaler. Be
arbetsgivaren utveckla det som du inte
förstår eller inte känner igen. I vissa fall
kanske du måste begära bevis för yttran­
den som du blir ställd inför. Lika mycket
som du lyssnar till vad arbetsgivaren sä­
ger, lika mycket ska du lyssna till vad som
inte sägs. Om du och din chef överens om
din arbetsprestation och måluppfyllelse
kan du lägga fram ditt lönekrav. Om ni inte
är överens, be om motivering samt förslag
på åtgärder för att få en acceptabel
löneutveckling. Ta eventuellt en paus och
återupptag lönesamtalet senare. Resulta­
tet av lönesamtalet ska dokumenteras!
Checklista.
Utvärdering
Utvärdera
Efter förhandlingen bör du ta dig tid att
utvärdera resultatet. några exempel på
frågor som du bör besvara är:
Uppnådde du målen?
Vilka synpunkter framförde arbetsgivaren?
Vad kan göras bättre?
Har jag några förmåner utöver lönen?
Tänk på att
Dokumentera förändringar i arbets-
uppgifterna eller organisationen etc.
Om du blir erbjuden nytt arbete eller befordran ska du alltid diskutera din
lön innan du slutligen accepterar
anställningen. Spara dina anteck-
ningar. De är bra att ha som underlag till förberedelsearbetet inför nästa lönesamtal.
Om du är missnöjd, fundera över om det finns möjlighet att du kan bli nöjd på längre sikt. Är du på rätt arbets
plats, har du rätt arbetsuppgifter, har du en bra relation till din chef? Kan du förändra din situation? Om inte kanske du ska söka ett nytt arbete.
Anteckningar
12.
Ta gärna hjälp av oss!
Medlemsjouren 08-556 912 60
ombudsman@civilekonomerna.se
www.civilekonomerna.se
Gå in i
förhandlarrollen
Argumentera
sakligt.
Lönerevisionen.
Kollektivavtal
eller inte?
Allt är förhand­
lingsbart
Ta betalt för din
övertid
Förutom lön och anställningsform så ska
du och din tilltänkta arbetsgivare kom­
ma överens om flera andra aspekter av
din anställning. Om din arbetsgivare har
kollektivavtal så regleras en rad sådana
saker i det avtalet, såsom din semester,
pension, övertids- och restidsersättning
och försäkringar. Har din arbetsgivare
inte kollektivavtal bör du se till att reglera
sådana saker i ditt enskilda anställnings­
avtal. Hör av dig till oss för få tips och råd
om vad du då bör tänka på.
På många sätt kan du se kollektivav­
talet som ett garantigolv. Det finns inget
som hindrar dig från att komma överens
med din arbetsgivare om fler semes­
terdagar, till exempel, än vad som står
i kollektivavtalet. Däremot kan du inte
individuellt avtal om färre.
Vad är värdefullt för dig? Är det så hög
lön som möjligt, eller är det kanske att ha
frihet i arbetets förläggning? När du för­
handlar om lön, tänk då på att det inom
de flesta avtalsområden finns många
andra förmåner som du också kan
förhandla om. Semester är en av dem,
pension en annan. Möjlighet till flextid
eller till att kunna jobba hemma kan vara
ytterligare en, liksom tjänstebil, kompe­
tensutveckling eller friskvårdsbidrag.
Rätten till övertidsersättning kan avtalas
bort och villkoren för att göra detta står
i kollektivavtalen. För det mesta brukar
kompensationen för att avtal bort sin
övertidsersättning handla om en extra
semestervecka och/eller högre lön. Men
det är inte säkert att det lönar sig.
En extra semestervecka motsvarar
bara 25–30 övertidstimmar på ett år. Allt
arbete därutöver bjuder du på. En enkel
tumregel är att en övertidstimme per
månad motsvarar en procent i löneök­
ning. Gör därför en noggrann beräkning
innan du avtalar bort din övertidsersätt­
ning, och avtala inte bort den alls så
länge du inte vet hur mycket övertid du
kan förväntas arbeta.
ill u st r at i o n : i sto c k p h oto
Löneskillnader
I våra studier och i vår lönestatistik
ser vi gång efter annan att män tjänar
väsentligt mycket mer än kvinnor, och att
löneskillnaden uppstår redan vid första
jobbet och håller i sig under resten av
arbetslivet. Det finns flera orsaker till
detta, varav en helt enkelt är diskrimi­
nering, och det krävs mycket arbete på
flera fronter för att komma till rätta med
problemet.
En förklaring till att kvinnor tjänar
mindre är att de förväntar sig, och får, en
lägre ingångslön. Våra studier visar att
manliga ekonomistudenter förväntar sig
en högre lön än kvinnliga, och skillnaden
kan vara så stor som 10 %! Att kvinnor
förväntar sig en lägre lön än vad män gör
är kanske inte hela förklaringen till att
de också får det (det kan ju också vara
så att arbetsgivare föreslår en lägre lön
till kvinnliga ansökande), men det här
resultatet visar hur viktigt det är att kolla
upp vad en rimlig ingångslön är och att
våga sätta värde på sitt arbete och sin
kompetens. Särskilt för kvinnor.
4
×
Tips och råd:
Prata lön så sent som möjligt
i anställningsprocessen
Avtala inte bort din övertids­-
ersättning
förrän du
kan bedöma
övertidens
omfattning
Det är bra att ha en prutmån på ditt löneanspråk, men den får inte vara för stor
Ta hjälp av ditt förbunds hemsida
för att kolla statistik
13.
Lönestatistik.
Så jämför
du din
lön:
Förenklat lönesök
1. Välj sektor d v s privat, kommunal eller statlig.
2.Välj sedan den titel du har – då ser du lönelägena. Median är den ”normala” lönen – kvartiler de löner som 25 procent av civilekonomer ligger under respektive över. Observera att du kan välja enbart chefslöner.
3.Pröva att välja en Region då löner
varierar mellan storstäder och
övriga riket.
Utredande lönesök
Vi gör årligen en löneenkät
bland våra medlemmar som
resulterar i en databas med
ca 10 000 löner. Ur databasen
kan du göra de urval du vill
för att se marknadslöneläget för ditt arbete.
Logga in med ditt personnummer och medlemsnummer på
www.civilekonomerna.se. Medlemsnumret hittar du på bak­
sidan av tidningen Civilekonomen. Du kan även använda ”glömt
lösenord” direkt på vår startsida så får du det via mail, under
förutsättning att vi har din e-postadress.
Det finns flera sätt att ta reda på lönenivåer – det enkla och
det utredande.
14.
4.Vidga urvalen – Visa fler urvalsmöjlig-
heter (denna bild visar här fullt urval)
5.Scrolla ner och välj din egen grupp ur Födelseår i femårsklasser eller ur Examensår i femårsklasser. Nu har du en mindre grupps löner – de jämn-
årigas eller jämnerfarnas. Verkar de vara för få kan du alltid (också senare i processen) vidga gruppen genom
att välja femårsgrupperna före och efter din.
6.Bland urvalen finns Personalansvar som är en av de mest särskiljande faktorerna. Pröva att se skillnaderna genom att först välja Personalansvar Ja och sedan ta bort den.
7.Klicka på Visa fler presentations-
sätt ovanför tabellen så får du ännu fler möjligheter. Till exempel kan du välja Omsättning eller Titlar och på så sätt se hur dina jämnårigas löner ligger i olika befattningar eller i olika företag. Välj Region eller Bransch så får du en annan vinkel.
8.Längst ner på sidan finns möjlighet att spara tabellen, maila som PDF till dig själv eller skriva ut.
7
4
1
3
2
6
5
8
15.
F o t o: A n d r eas Dy b ec k
Stefan
Hasselgren,
medlem
sedan 2003
16.
16.
Löneanalys.
Din egen
löneanalys
I Civilekonomernas definition
av lön ingår:
Fast kontant månadslön (deltids anställdas löner räknas upp till heltid)
Rörlig lön – genomsnittligpermånad
(t ex bonus, provision och resultatlön)
Värdet av natura förmåner (t ex bil,
lunchsubvention etc.)
I lönen inräknas ej:
Övertidsersättning
Traktamenten
Restidsersättning o dyl.
Semesterersättning
Begrepp som är bra att förstå är:
Logga in på www.civilekonomerna.se
och gör din egen analys.
Median: den mittersta lönen, dvs att
hälften av dem som svarat har högre
lön, hälften har lägre.
Medellön: aritmetiskt medelvärde,
dvs summan av alla löner delat med
antalet löner.
Undre kvartilen: 25 procent har lägre och
75 procent har högre lön än den angivna.
Övergripande lönenivåer
Arbetsmarknadssektor: Privat
Övre kvartilen: 25 procent har högre och
75 procent har lägre lön än den angivna.
Examensår
Medel
Undre kvartil
Median
Övre kvartil
–1974
66 220
45 465
62 000
78 900
1975–1979
67 228
50 900
62 881
79 300
1980–1984
65 702
48 675
59 888
75 000
1985–1989
66 863
48 086
58 989
75 000
1990–1994
63 027
46 540
56 820
71 450
1995–1999
58 072
43 200
52 338
66 000
2000–2004
50 144
38 500
45 875
56 200
2005
46 559
36 100
42 350
51 100
2006
43 641
34 600
40 000
49 600
2007
41 304
34 000
39 000
45 739
2008
39 189
33 000
37 445
43 289
2009
40 655
32 500
37 770
44 000
2010
36 318
29 800
33 938
40 000
2011
34 412
29 000
33 166
37 500
2012
31 569
27 700
30 400
34 000
2013
28 723
25 000
27 600
30 200
2014
26 721
23 450
25 875
28 046
17.
Löneanalys.
Arbetsmarknadssektor: Statlig
Examensår
Medel
Undre Kvartil
Median
Övre Kvartil
–1974
45 238
36 600
43 600
49 000
1975–1979
47 954
36 300
44 500
53 600
1980–1984
47 519
39 800
44 950
52 150
1985–1989
49 950
38 200
45 000
55 300
1990–1994
47 195
38 600
44 000
53 239
1995–1999
44 713
37 000
42 400
48 900
2000–2004
39 345
32 500
37 100
44 000
2005
35 691
30 700
35 204
39 500
2006
36 120
30 850
33 600
39 600
2007
36 688
32 700
35 600
40 200
2008
35 636
28 900
35 000
41 000
2009
32 418
27 550
31 342
35 750
2010
32 545
27 700
31 750
34 775
2011
30 317
26 600
30 000
32 000
2012
28 848
25 750
26 750
30 370
2013
27 640
25 500
27 000
28 300
2014
27 778
25 350
26 500
28 000
Arbetsmarknadssektor: Kommunal
Examensår
Medel
Undre Kvartil
Median
Övre Kvartil
–1974
47 712
38 250
44 445
56 000
1975–1979
45 829
38 826
46 825
51 850
1980–1984
54 494
40 550
48 500
62 250
1985–1989
47 313
37 500
44 550
53 000
1990–1994
45 106
36 700
42 600
50 200
1995–1999
43 268
36 000
39 950
49 300
2000–2004
39 603
34 000
38 000
44 000
2005
37 057
32 730
36 250
40 000
2006
34 920
31 700
34 550
37 500
2007
36 328
31 125
34 250
39 900
2008
33 075
29 200
31 900
35 200
2009
34 087
31 350
33 100
35 400
2010
32 857
29 000
31 700
35 510
2011
29 561
26 025
29 113
32 900
2012
29 492
25 800
29 500
31 500
2013
28 531
25 690
28 000
30 000
2014
26 629
23 000
25 400
29 000
18.
Löneanalys.
Lönetabell: Titel
Titel
Medel
Undre Kvartil
Median
Övre Kvartil
Affärsutvecklare
55 616
42 000
51 213
64 500
Analytiker
45 898
35 239
42 500
52 000
Applikationskonsult
47 644
40 000
47 000
54 500
Aukt redovisningskonsult
34 172
30 062
33 000
37 939
Aukt revisor
49 181
40 450
45 582
53 500
Controller/direkt i f-ledn
50 799
40 000
46 000
56 539
Controller/indirekt till f-ledn
44 814
37 212
42 575
50 000
Ekonom
35 523
30 600
34 300
38 050
Ekonomiansvarig
39 349
33 000
38 000
43 496
Ekonomiassistent
25 403
23 000
25 001
27 500
Företagsrådgivare
46 316
34 500
40 000
49 800
Inköpare/upphandlare
40 546
33 200
39 150
46 372
Internrevisor
54 788
45 000
52 537
62 100
Key Account Manager
58 323
44 050
53 000
65 450
Lärare
36 598
31 800
36 150
40 550
Managementkonsult
59 395
42 500
55 000
66 000
Marknadsanalytiker
45 533
40 000
43 950
49 300
Marknadskoordinator
32 837
28 000
31 678
37 200
Privatrådgivare
33 132
28 086
31 500
35 700
Produktchef/Product Manager
50 113
40 200
47 600
55 500
Projektledare
45 829
37 000
44 027
51 537
Redovisningsansvarig
40 860
35 000
39 500
45 546
Redovisningsekonom
33 721
28 500
33 000
37 250
Revisorsassistent
28 711
25 175
27 850
31 739
Skattehandläggare
30 663
27 000
29 500
32 900
Skatterevisor
36 746
32 650
35 850
40 150
Säljare
45 067
30 875
41 600
54 500
Administrativ chef
52 787
43 000
50 100
60 635
Affärsområdeschef
80 662
55 000
70 000
99 050
Avdelningschef
62 213
48 000
58 400
73 000
CFO
89 617
65 743
80 331
106 500
Ekonomichef
58 262
47 000
55 550
66 082
Enhetschef
54 499
43 100
50 800
63 350
Finanschef
75 068
53 600
66 595
79 000
Försäljningschef
70 048
51 600
64 500
82 000
Inköpschef
63 155
53 670
60 142
70 325
Kommunikationschef
73 568
56 000
62 000
77 739
Konsultchef
63 075
55 000
63 403
73 000
Kontorschef
58 263
46 000
56 050
67 500
Marknadschef
61 684
47 450
57 667
70 250
Redovisningschef
55 998
46 000
53 000
62 500
Sektionschef
48 477
42 000
45 500
53 200
VD, motsvarande
92 960
60 500
80 739
112 500
Verksamhetschef
63 493
44 550
61 125
75 000
19.
Medlemskapet – en god affär.
Postadress: Box 4720, 116 92 Stockholm
Telefon: 08-556 912 00 | Fax: 08-556 912 01
Medlemsjouren: 08-556 912 60 | Medlemsregister: 08-556 912 70
Etikjouren: 08-556 912 80 | civilekonomerna.se | kontakt@civilekonomerna.se
© Civil e ko n o m e r n a 2 0 1 5
M iljömä r k t T ryc ksa k 3 4 1 0 6 5
Civilekonomerna finns med
i hela din karriär. Medlemskapet
ger trygghet i att ha tillgång till all
den arbetsrättsliga kompetens
som krävs på arbetsmarknaden.
Se till att utnyttja våra tjänster och
förmåner, som beroende på hur
du använder dem, kan innebära en
rejäl besparing. Medlemskapet i
Civilekonomerna ska vara tryggt
och samtidigt en god affär!