här - Colchaj Nac Luum

December 2011
Maya
Rapporter från Yalambojoch i Guatemala
NYMÅLAT. Mycket har hänt i byn Yalambojoch under året. Bland annat har kulturcentret Niwan Nha fått en uppfräschning. Alla byggnader har målats om, utom förskolan som i stället totalrenoveras.
Utbildade ungdomar tror på framtiden
– Tänk om vi fick en egen klinik i Yalambojoch. Det vore
fantastiskt. Det är ju i min egen by jag helst vill jobba. Det
säger Marcela Paiz, 19, som snart är färdigutbildad undersköterska.
Marcela är en av de ungdomar från Yalambojoch som fått
chansen att resa till stan för att plugga efter att ha gått ut
byns högstadium.
I det här numret av MayaNytt intervjuas Marcela och två
andra ungdomar av författaren Monica Zak som besökte byn
Yalambojoch tidigare i år.
Ifrågasatt ledare
▲
▲
▲
▲
▲
▲
Förskolan renoveras
Årsmöte
Ny president
Faddrar reste till Yalambojoch
Pumans dotter ges ut igen
Ekonomisk redovisning
Sid. 2
3
3
4-5
7
8
Ex-general med hårda nypor
ny president i Guatemala.
Valet blev aldrig särskilt spännande.
Otto Pérez Molina, här tillsammans med nya vicepresidenten Roxana Baldetti, vann
stort.
I redaktionen: ELIN PETTERSSON
OCH
GITH THÖGERSEN
BYGGE PÅGÅR. Förskolebarnen har tillfälligt fått flytta till Folkets hus medan ombyggnaden av deras förskola pågår.
Våren 2012 hoppas de kunna inviga de nya lokalerna.
Barnen prioriterades 2011
År 2011 har varit ett händelserikt
år, kanske mest på det privata planet, för många av oss som är engagerade i föreningen Colchaj Nac
Luum och i tidningen MayaNytt.
Så händelserikt att detta nummer
blir både årets första och årets sista. Till på köpet är det tunnare än
vanligt. Men vi hoppas att ni håller
till godo. Vi kommer igen 2012.
I Yalambojoch har också mycket hänt –
mycket positivt.
För ett år sedan berättade vi om
förskolan Regnbågen, som var i uselt
skick. 3 000 millimeter regn per år hade
tärt på huset sedan det byggdes 1996.
Nu har vi glädjen att berätta att renoveringen av förskolan är i full gång.
Skolan byggdes som ett utbildningsprojekt av ett gäng unga killar, som hade
mycket dimmiga föreställningar om armering av betong och de räta vinklarnas
betydelse. Materialen var dessutom lågpris.
Nu byggs i stället efter konstens alla
regler. Endast skalet sparades, 6 000
meter armeringsjärn gick åt och nu ska
huset klara både jordbävningar och orkaner.
2
MAYA-NYTT
Eftersom antalet barn i förskolan
ökar – i år har vi haft 72 fyra- och
femåringar i verksamheten – var det
också trångt. Därför kompletteras förskolan med kök, personalrum, toalett,
städförråd och ett stort förråd för pedagogiskt material och leksaker. Sammanlagt ökar ytan med 45 kvadratmeter.
Totalt kommer renoveringen att kosta
200 000 kronor. Välkomna bidrag har
kommit från Borgmästarehagsskolan
i Nyköping, Sandenskolan i Boden,
Lindeparkens Gymnasiesärskola i Stockholm samt Bergsåker och Skönsmons
skolor i Sundsvall. Än saknas det dock
80 000 kronor innan skolan blir klar
och barnen kan flytta tillbaka in i sina
nya lokaler.
LYCKADE FÖRHANDLINGAR
Förhandlingarna med det israeliska
byggbolag som ska bygga en stor väg
förbi Yalambojoch blev en stor succé.
Byn får ersättning för bland annat mark
som tagits i anspråk och träd som fällts.
Lösningen överensstämmer med byns
ursprungliga krav och det stärker även
de grupper i byn som har varit engagerade. Kanske kan exemplet Yalambojoch
bli prejudikat; vägen kommer att passera hundratals byar.
TEXTILVERKSTAN ÖPPEN
I förra numret berättade vi också om
systugan i Yalambojoch. De svenska bidragen räckte inte och verksamheten
fick stänga. Men nu virkas, broderas och
liras det fotboll igen på byns höga kulle,
tack vare ett bidrag på 38 000 kronor
från Brödet & Fiskarna i Västmanland.
Väggarna blev nymålade i gult och
strålade i kapp med de glada tjejerna
som rusade upp på kullen då ledaren
Juana på centrets högtalare annonserade ut nystarten. 48 tjejer i åldrarna
6–14 år deltar och väntelista finns.
En bonus är att tjejerna blir nyfikna
på högstadieskolan, att deras föräldrar
vänjer sig vid att de är i centret och att
vi känner nu ett starkt stöd från många
mammor, även om det fortfarande finns
en hel del föräldrar som inte tillåter sina döttrar att delta i verksamheten.
Vi hoppas att andra givare vill ta vid
när bidraget från Brödet & Fiskarna tar
slut vid årsskiftet.
ELIN PETTERSSON
PER BYLUND ANDERSEN
DECEMBER 2011
Ett 20-tal kom till årsmötet
Börje Rehnström sitter kvar som
ordförande och Jan Angner fort sätter som kassör. Även övriga ledamöter i föreningen Colchaj Nac
Luums styrelse omvaldes vid årsmötet den 22 maj.
Kassören kunde i år lämna det
glädjande beskedet att föreningens
ekonomi är i balans och att verksamheten 2010 även lämnade ett
litet överskott.
Ett tjugotal av föreningens 350 medlemmar kom till det fagra Sommarro, som
ligger strax intill Mälaren, en halvmil
söder om Enköping.
Tyvärr kunde inte föreningens koordinatör i Guatemala, Per Bylund Andersen,
närvara vid årsmötet. Han är föreningens
eldsjäl och viktigaste kugge, så vi saknade
hans förmåga att levandegöra och ge substans till det som finns beskrivet i verksamhetsberättelsen. Men Per hade dagen
innan årsmötet skickat en diger rapport
där han redogjorde för läget i de olika
verksamheter föreningen byggt upp och
som nu drivs av byborna med stöd från
vår förening och dess givare.
Renoveringen av den hårt nedslitna
förskolan Arco Iris fortlöper planenligt,
och systugan kunde öppna igen i början
av maj tack vare ett driftstöd från Brödet
& Fiskarna. Per redogjorde också i sin
rapport för situationen i högstadieskolan,
där det under läsåret kommer att bli en
del förändringar. En ny skolledare kommer sannolikt att tillträda i år, liksom en
eller par nya lärare. En av dessa var tidigare elev i byns högstadieskola.
MÅNGA UPPGIFTER
Per Bylund Andersens huvudsakliga arbetsuppgifter var som under föregående
år att ansvara för utbildningen i högstadiet, vara byggledare, handledare för volon-
FÖREDRAGNING. Föreningens revisor Janos Szemler delgav medlemmarna sin
syn på föreningens arbete under 2010. 20-talet medlemmar slöt upp på årsmötet utanför Enköping.
FOTO: BÖRJE REHNSTRÖM
tärer och värd för Globala Skolan som i
år kom till Yalambojoch med en grupp på
30 deltagare från Sverige. I gruppen fanns
lärare, rektorer och andra skolledare.
Utöver detta har han haft flera förhandlingar med inhemska byråkrater om
de EU-projekt som gått till Yalambojoch.
Projekt som omgärdats av allehanda problem och vållat både Per och byborna
stora bekymmer.
LITET ÖVERSKOTT
Kassören Jan Angner kunde glädjande
nog redovisa en balans- och resultaträkning utan besvärande underskott. I stället finns där ett litet överskott. Om det
betyder att föreningens mångåriga ekonomiska bekymmer nu för gott är historia
återstår att se.
Föreningens Enköpingsfalang bjöd på
både god mat och vackert väder, så det
var ett trivsamt årsmöte som också gav
FAKTA
Föreningen CNL:s styrelse
Ordförande: Börje Rehnström
Kassör: Jan Angner
Ledamöter: Torsten Jansson, Robin
Stjernfelt, Malin Linné, Kristina Bylund
Andersen och Tor Petersson.
Suppleant: Ulla Åmand.
Revisorer: Hans Åkervall och Janos
Szemler, samt revisorsuppleant Anna
Calo.
Föreningens koordinatör
i Guatemala: Per Bylund Andersen.
Samtliga personer omvaldes.
oss aktiva råg i ryggen så att vi orkar engagera oss i föreningens arbete ytterligare några år.
BÖRJE REHNSTRÖM
Ex-general ska styra Guatemala
Med löften om hårda tag
mot kriminaliteten vann
den före detta generalen
Otto Pérez Molina presidentvalet i Guatemala.
Mayaledaren och fredspristagaren Rigoberta
Menchú var chanslös.
Med en jättekampanj gick
Otto Pérez Molina, patriotiska partiet, till val på att styra
Guatemala bort från kriminaliteten.
Under inbördeskriget var
Otto Pérez Molina befälhavaDECEMBER 2011
re för en av arméns specialenheter i departementet Quiché. Där utförde regeringsarmén några av krigets värsta
massakrer, men det är inte
dokumenterat att Otto Pérez
Molina personligen deltog i
massakrerna.
I somras gjordes dock en
anmälan till FN mot Otto
Pérez Molina för deltagande
i folkmord och tortyr år
1992. Men själv vill han hellre
sammankopplas med freden
än kriget och har under valkampanjen framhållit att hans
underskrift fanns på fredsavtalet som skrevs 1996.
Molina, som tar över som
president i januari, har också
varit chef för arméns säkerhetstjänst och presidentens
generalstab.
Hans motkandidat var advokaten och affärsmannen
Manuel Baldizon från partiet
Lider, som fick 46 procent av
rösterna.
Två högerpartier stod alltså
mot varandra medan den
vänsterallians som Rigoberta
Menchú företrädde var långt
ifrån att komma vidare till den
andra valomgången.
Regeringspartiet UNE blev
utan presidentkandidat sedan
president Alvaro Coloms
hustru Sandra Torrez de Colom diskvalificerades. I Guatemala får inte nära släktingar
till en sittande president ställa
upp som presidentkandidat.
Att Sandra Torrez på papperet skilde sig från Alvaro Colom var en fint som myndigheterna underkände.
PER BYLUND ANDERSEN
ELIN PETTERSSON
MAYA-NYTT
3
Fadder
Tillbaka bland faddrar och
Författaren Monica Zak glömmer
aldrig första gången hon tog sig
till ranchen Jord och Frihet i södra Mexiko. Året var 1985.
Det fanns ingen väg ännu och en
tidig morgon lämnade hon Rio
Blanco och började gå på slingrande stigar...
Det hade regnat kraftigt under natten
och en gång sjönk jag ner till låren i en
grop med lera. Som tur var gav jag inte
upp. Många stigar korsade varandra
och jag gick ofta fel och måste gå tillbaka. Först sent på eftermiddagen öppnade sig regnskogen och jag såg ut
över ett fält och en liten bäck där
kvinnor tvättade kläder och jag såg
några hus.
Jag hade kommit rätt. Per Bylund hade visat ett foto från Jord och Frihet
och jag kände igen husen. Det kändes
spännande och avlägset, som om jag
kommit till jordens ände.
När jag klev ut ur regnskogen kom
en flock barn springande mot mig. På
långt håll skrek de något och jag tänkte: Det där förstår jag inte, för de ropar väl på chuj. Sen hörde jag vad barnen skrek och jag tror aldrig i mitt liv
jag har blivit mer förbluffad. Barnen
skrek:
– Huddinge! Mantorp! Åby! Malmö!
Norrköping!
SMÅSNACK. Föreningen CNL:s koordinatör Per Bylund i samspråk med
Maria, fadderbarn till Bengt Arne och
Margaret Runnerström, utanför Folkets hus i Yalambojoch.
4
MAYA-NYTT
ERFARNA FADDRAR. Henry och Judy Ramark är faddrar och har stött verksamheten i Guatemala och Mexiko i många år . Här syns de med Micaela
Francisco Jorge, 11, syster till deras fadderbarn Fransisco.
Barnen hade fått sina första faddrar
i Sverige. Per hade skickat en lista på
faddrarna men skrivit orten de kom
från med stora bokstäver. Barnen trodde att det var faddrarnas namn. När
de fick se mig komma där med min
svenska ryggsäck tänkte de, det där är
nog min fadder, det är kanske fadder
Huddinge eller fadder Åby som kommer.
PUMANS DOTTER
Ett halvår senare, sedan jag bestämt
mig för att skriva ungdomsromanen
Pumans dotter, återvände jag till Jord
och Frihet. Nu stannade jag lite längre
och besökte skolan då och då. Skolans
lärare, Pascual, var en av flyktingarna.
Han hade blivit utsedd till lärare eftersom han gått några år i skolan. Han
visste absolut ingenting om pedagogik.
Undervisningen var bedrövlig.
Ändå hade barnen lärt sig läsa, och de
kunde skriva.
Hur hade det underverket gått till?
Jag är övertygad om att det var faddrarnas förtjänst. Då och då kom det
brev från Sverige. Varje brev var en
dyrbar skatt som barnen absolut ville
läsa. Breven fick dem att knäcka läskoden. Och de kämpade hårt för att
lära sig skriva så att de kunde svara på
faddrarnas brev.
Jag minns att jag tog foton av flickan
Malin som skrev till sin fadder i Åby
och hennes yngre syster Juana som
skrev till några som hette Judy och
Henry. Hon präntade deras namn med
stora bokstäver.
26 år senare är jag i Yalambojoch.
Då träffar jag Judy och Henry Ramark
från Stavsnäs. De var bland de första
faddrarna som Per lyckades skaffa till
barnen på Jord och Frihet.
– Det har givit oss sån glädje, säger
Judy. Juana är vuxen i dag med egna
barn. Hon bor kvar i Mexiko. Men vi
har fått ett nytt fadderbarn i Yalambojoch, Fransisco. Han är tio år. Det är
andra gången vi är här för att hälsa på
honom.
Judy och Henry är ständigt på
språng. Henry drar in ny el i Kulturhuset men de hälsar också på i sin
fadderfamilj och alla deras släktingar.
– Vi är inte så bra på spanska, men
vi pratar med händerna, fötterna och
hjärtat, säger Judy. Det kommer man
långt med.
ETT AV 15 SYSKON
Bengt Arne Runnerström och hans fru
Margaret har en fadderflicka som heter
Maria.
Maria går i tvåan, hennes pappa har
två familjer och sammanlagt 15 barn.
Det gör att lilla Maria får arbeta mycket hemma, ta hand om syskon och
hämta ved och tvätta.
I senaste brevet undrade Bengt Arne
om det var något särskilt hon ville ha.
– Min älsklingsfärg är gult, säger hon.
DECEMBER 2011
fadderbarn
Jag skulle vilja ha en gul blus.
Byns systuga som renoverats kommer att öppna snart igen.
– Där finns det många fina tyger och
garner i gult, säger Per till henne.
– Jag vet, säger Maria. Men jag och
min storasyster får inte gå dit för min
pappa. Han tycker att det är slöseri
med tid. Han tycker vi ska stanna hemma och hjälpa till.
Det absolut roligaste i hennes liv anser Maria är när det kommer ett paket
från hennes svenska faddrar. I det senaste fanns det foton på hennes fadderfamilj. Maria är ännu lite osäker på
att skriva så hennes mamma fick hjälpa
henne med svaret: Tack för fotona på
er. Nu känner vi oss som en enda familj. En dag ska vi ringa till er.
SENASTE FADDERN
En av de senaste faddrarna som kommit till i år är Elisabet Waldenström i
Stockholm. Hennes fadderbarn är Javier, 2 år. Han blir rädd och storgråter
när jag kommer in i huset och räcker
paketet från Elisabet till hans mamma
Petrona. När hon öppnar och börjar
titta på innehållet slutar Javier att gråta
och siktar in sig på en plastpåse med
kolor. Han stoppar in en kola i munnen
och tuggar så saliven rinner ur munnen.
Samtidigt plockar han upp kolor ur påsen och ger till sin mamma och sitt
yngre syskon som mamma bär på ryggen. Han delar med sig tills det inte
fanns några kolor kvar. Först då börjar
han leka med leksakerna.
KOMPIS. Margarita är fem år och har
författaren Monica Zak som fadder.
DECEMBER 2011
FAMILJ. Margarita (i mitten) och hennes föräldrar och syskon blev ställföreträdande familj åt författaren Monica Zak under hennes vistelse i Yalambojoch tidigare i år.
Det är visst presidenten som bestämt
att varje familj som skriver in sina barn
i skolan och tar dem till vårdcentralen
får 300 quetzaler varannan månad. Vi
LILLA MARGARITA
är 105 familjer i byn som får stödet.
Också jag har ett fadderbarn i byn. Lilla
De rikaste familjerna får inget. Vissa
Margarita, 5 år. Nu ska jag äntligen få
kallar stödet Mi cantina progresa, (Min
träffa henne. Det är en piggögd och
självsäker liten flicka som går på dagiset krog går framåt) för vissa män tar hand
om pengarna och super upp dom.
uppe på höjden. När jag frågor om hon
Men i Yalambojoch delas pengarna
vill se var jag ska sova någonstans går
bara ut till kvinnorna.
hon orädd fram och tar
– Det är bra. Vi köper mat
min hand och vi vandrar
och kläder för pengarna.
upp till kullen och hon
Supandet har blivit mycket
tittar storögd på min
mindre. Min man söp också
säng och min ryggsäck.
förr. Men nu är det förbjuSen går vi tillbaka till
det att sälja sprit och om
hennes familj och äter
någon är full blir han inlåst
kvällsmat, tortillas och
i finkan och får böta 500
bönor och svagt kaffe.
quetzaler. Det har blivit
Speciellt bönorna tycker
mycket bättre, säger Apolojag är en läckerhet. Det
nia.
finns inga godare bönor
Pengarna från faddrarna går
i världen än bönorna
inte till de enskilda barnen.
som odlas här.
Annars har Guatemala FADDERBARN. Maria är De går till verksamheten. Till
fadderbarn till Bengt
dagiset och systugan och anjust nu stora problem
Arne och Margaret Run- nat viktigt. Men paketen som
när det gäller mat. 48
skickas går till fadderbarnen
procent av alla barn un- nerström i Sverige.
och väcker stor glädje. I min
der fem år är kroniskt
anteckningsbok antecknar jag: Skicka
undernärda. En anledning är att majspriserna har stigit. USA exporterar inte till Margarita: örhängen, halsband godis,
blus, liten kjol. Ta med nästa gång: en
billig majs längre; större delen stannar
riktigt stor bebisdocka.
i USA och används till etanol. Men
Under min vecka i byn äter jag mina
i Yalambojoch har byborna mer mark
måltider hos min fadderfamilj. Varje
än många andra indianer och de får två
gång jag är där kommer det någon
skördar med majs per år.
kvinna dit med ett barn i släptåg.
– Det är stor tur, säger mamma
– Det här barnet har ingen fadder,
Apolonia. Om två månader kan vi
säger hon. Kan du inte ordna en till oss
skörda vår egen majs igen. Sen har vi
också?
MONICA ZAK
fått Mi familia progresa. Det hjälper.
Att dela med sig av det man får är en
självklarhet bland chujbarnen.
MAYA-NYTT
5
SNART YRKESKVINNOR. Marcela Paiz och Angelina Marcos Lucas är på väg att uppfylla sina drömmar. Med hjälp av
stipendier har de kunnat plugga vidare i staden Huehuetenango. Men det är i hembyn Yalambojoch de helst vill arbeta.
De vill inspirera barnen att studera
Marcela, Angelina och Mateo kommer alla tre att bli färdiga med sina
utbildningar i Huehuetenango i år.
Flickorna blir utbildade undersköterskor och Mateo blir färdig lärare.
– Vi som studerar här vill vara
förebilder för alla andra i byn, säger
Mateo. Vi anser att utbildning är
det viktigaste för byns framtid och
hoppas inspirera byns barn att plugga och läsa vidare.
Marcela Paiz, 19, bubblar av entusiasm.
I går var hon med om sitt livs största
ögonblick.
– Det var oförglömligt. Jag var med om
en förlossning på sjukhuset där jag praktiserar. Det var ett kejsarsnitt och jag fick
lyfta upp barnet efteråt.
Födslar har alltid varit en viktig ingrediens i Marcelas liv. Hennes mamma är en
av byns barnmorskor. Under hela hennes
barndom blev mamman hämtad, ofta på
nätterna. Efteråt kom hon tillbaka och
berättade om bebisar som hade fötts.
– Jag fick aldrig följa med, men jag kände att jag också vill göra något viktigt.
6
MAYA-NYTT
När högstadieskolan startade talade hon
med sin pappa och sade att hon ville börja där. Men det gick rykten i byn. Folk sade att flickor som började där var putas,
dåliga flickor. Min pappa sade ja, men
mamma sade nej.
– Hon hade väl hört de där ryktena.
Och så ville hon att jag skulle vara hemma och hjälpa till. Hon hade fött tio barn
och började bli lite trött. Men jag stod på
mig. Hon ändrade sig undan för undan.
När jag gick ut högstadiet var hon stolt.
Och hon kommer att bli ännu stoltare i
år när jag blir färdig undersköterska.
LÄRARSTUDENT. Snart är Mateo
Lucas Alonzo färdig lärare. I hans generation har flera ungdomar fått en
möjlighet som deras föräldrar aldrig
fick: att kunna studera och lära sig ett
yrke.
När jag hörde att man kunde utbilda sig
till sjukvårdsbiträde och sjuksköterska
bestämde jag mig. Jag var inte gammal då.
Det var ovanliga drömmar för en flicka
i Yalambojoch. Av tio syskon var det bara
hon och en syster som gick ut sexan.
SEXUELLA TRAKASSERIER
På sjukhuset där hon praktiserar finns en
läkare som har mycket dåligt rykte. Alla
säger att han är närgången.
– Det accepterar jag inte, säger Marcela. Jag hade problem på högstadiet. Några
av pojkarna sade fula ord till mig på chuj.
Men i stället för att tiga sade jag ifrån.
Per och lärarna tog upp det med dem
och talade med föräldrarna. Det blev
bättre. Det jag lärde mig då var att jag
ska stå på mig. Om den där läkaren börjar kladda på mig säger jag ifrån direkt.
DECEMBER 2011
Marcelas planer är att bli klar med utbildningen, börja jobba men läsa vidare på helgerna.
– Det är klart att jag ska bli en riktig utbildad
sjuksköterska. Men först måste jag läsa in gymnasiet. Tänk om vi fick en egen klinik i Yalambojoch. Det vore fantastiskt. Det är ju i min egen
by jag helst vill jobba.
VILL JOBBA NÄRA BYN
Angelina Marcos Lucas är 21. Sedan familjen flyttat tillbaka till Yalambojoch började hon i byskolan men fick snart sluta. Hennes mamma
blev sjuk och hon måste ta hand om sina fyra
småsyskon.
– Jag brukade hänga utanför Pers hus, alltid
med något syskon på ryggen. Han pratade mycket med mig. När mamma blev bättre och jag inte behövde göra allt hemma fick jag börja i skolan på kullen. Jag läste in primaria på två år. Sen
gick jag på högstadiet och jobbade på dagis också.
Tack vare stipendium från föreningen kan hon
plugga till undersköterska. Hon vill arbeta och
fortsätta att plugga vidare.
– Om jag blir kär tänker jag inte flytta ihop eller gifta mig. Jag ska arbeta och hjälpa min familj.
Att skaffa en egen familj får dröja. Alla helst vill
jag jobba nära hembyn, som på vårdcentralerna
i Nenton eller Gracias a Dios.
Hon kan också tänka sig att arbeta i Sverige.
Angelina var en av de ungdomar som reste till
Sverige 2006. Minnena från resan är ljusa, utom
minnet av den hemska maträtten bruna bönor.
ÄLSKAR SKOLAN
Mateo Lucas Alonzo, 19, går tredje och sista
året på sin lärarutbildning. Han var med i den
första kullen som gick ut byns högstadieskola.
– När jag började skolan i byn tyckte jag om
det. Jag tänkte aldrig på att skolan inte var bra
och att lärarna inte kom vissa dagar. Den var ju
den enda skola jag kände till. Jag tyckte bara om
att lära mig saker.
I familjen med tolv barn var Mateo den ende
som tyckte om att gå i skolan. Efteråt arbetade
han i jordbruket i tre år. När högstadieskolan
startade var Mateo bland de första eleverna.
– Jag älskade det från första dagen. Där fanns
en volontär, clownen Charles. Han uppmuntrade
mig mycket. Och lärde mig jonglera. Det har jag
nytta av nu när jag själv ska arbeta som lärare.
LÄRARJOBB OCH DAMFOTBOLL
I slutet av året tar Mateo sin lärarexamen. Men
han hoppas kunna vidareutbilda mig för att bli
en bra lärare.
– Jag vill förändra, utveckla. I skolan här
i Huehuetenango har jag spelat med i skolans
fotbollslag. Vi kom tvåa i en stor turnering. Min
största dröm: Att få jobba som lärare i Yalambojoch. Då ska jag träna skolans fotbollslag. Och
jag ska skapa ett speciellt damfotbollslag.
Mateo säger att hans enda sorg är att hans
mamma inte kommer att få uppleva den stora
dag då han är färdigutbildad lärare. Hon dog nyligen.
– Själv vill jag naturligtvis också ha barn en
dag. Men jag ska bara ha två.
Pumans dotter
aktuell på nytt
Pumans dotter,
ungdomsromanen
som tar sin utgångspunkt i inbördeskrigets
Yalambojoch, har
kommit ut i en ny
upplaga.
Boken blir också
studiematerial.
Boken handlar om
flickan Aschlop från
Yalambojoch som
blir vittne till den
KOMPISAR. Författaren Monica Zak besökte tidiohyggliga massaker
som begicks i grann- gare i år Yalambojoch och återsåg då Pascual Perez Juan, hennes äldsta vän i byn. De lärde känna
byn San Fransisco
1982. Boken kom ut varandra på Jord och Frihet 1985.
1986 och blev också
filmatiserad.
log. En intervju med CNL:s koordiI den nya pocketupplagans efterord
natör Per Bylund Andersen finns
berättar författaren Monica Zak hur
också med i efterordet.
hon greps av arméns elitBoken (en klassuppsättning), filmen
styrka
och en handledning finns nu till gratis
under sitt
utlåning via AV-Media i Falun för orresearchganisationer och skolor i Dalarna
arbete i
och Hälsingland.
Guatemala
ELIN PETTERSSON
och hur
hon klarade sig –
VÅR POSTBOX
tack vare
Ange barnets namn
en snabbt
Apartado
Postal # 4
påhittad
Huehuetenango
identitet
som förfatGUATEMALA
tande arkeo-
Vill du ha ett fadderbarn i Yalambojoch?
Då kan du fylla i den här talongen och skicka in den till föreningens fadderansvarige Malin Linné, Vantörsgatan 245, 129 55 Hägersten.
E-post: malin.linne@hotmail.com
Namn
Adress
Telefon
Mejl
MONICA ZAK
DECEMBER 2011
MAYA-NYTT
7
EKONOMIN
Redovisning för föreningen jan-nov 2011 samt budget för 2011 så som antogs vid årsmötet 22 maj.
Utfall, jan-nov
Budget
2011
2011
IN Medlemsavgifter ......................................................................................................13 000
40 000
Fadderbidrag. ..........................................................................................................119 000
180 000
Bidrag skolor................................................................................................................333 000
260 000
Bidrag övriga ........................................................................................................ 176 000
250 000
Försäljning.............................................................................................................................0
1
Övriga intäkter ........................................................................................................94 000
45 000
Projekt .......................................................................................................................38 000
38 000
773 000
814 000
UT Löner ........................................................................................................................132 000
Lokalkostnader....................................................................................................................0
Avskrivningar........................................................................................................................0
Administrationskostnader........................................................................................6 000
Telefonkostnader ................................................................................................................0
Informationskostnader ............................................................................................ 3 000
Volontärskostnader ................................................................................................22 000
Bistånd Mexico....................................................................................................................0
Bistånd Guatemala..................................................................................................661 000
Bistånd Guatemala, betalas i Sverige......................................................................3 000
Projekt (Brödet&Fiskarna) ....................................................................................38 000
144 000
0
7 000
8 000
0
40 000
35 000
0
500 000
8 000
38 000
865 000
- 92 000
780 000
0
VINST/FÖRLUST för perioden:
Medlemsavg: Färre bidragsgivare anger ”medlemsavg.” på plusgirotalongen. Bidrag skolor: Ett stort extra bidrag på
121 000 till driften i förskolan har vi fått från Hannells stiftelse. Informationskostn: Ett nummer av MayaNytt kommer
ut i dec. Bistånd Guatemala: Ökat tack vare bidraget från Hannells.
JAN ANGNER, kassör
Styrelse och funktionärer 2011
ORDFÖRANDE:
BÖRJE REHNSTRÖM
Älvbrovägen 116, 774 35 Avesta
Tel: 0226-566 94, mobil: 070-687 28 04
E-post: borje.rehnstrom@edu.avesta.se
KASSÖR:
JAN ANGNER
Alkärrsgatan 24, 603 80 Norrköping
Tel och fax: 011-17 30 11, mobil: 073-418 48 63
E-post: jan1@angner.com eller jan.angner@saab.se
LEDAMÖTER:
TORSTEN JANSSON
Västerviksgatan 14, 745 62 Enköping
Tel: 0171-214 26. mobil: 070-405 71 78
E-post: torsten_jansson@hotmail.com
ROBIN STJERNFELT
Lotterivägen 11, 129 32 Hägersten
Tel: 08-645 56 78, mobil: 073-610 81 04
E-post: robin_stjernfelt@hotmail.com
MALIN LINNÉ (Fadderansvarig)
Vantörsvägen 245, 129 55 Hägersten
Tel: 073-971 76 63, E-post: malin.linne@hotmail.com
KRISTINA BYLUND ANDERSSON
Fleminggatan 1, 60 24 Norrköping
Tel: 011-13 80 53.
E-post: kristina-8@live.se
TOR PETERSSON
S:t Johannesgatan 19, rum 1202, 753 12 Uppsala
Mobil: 073-822 63 69. E-post: torix01@spray.se
SUPPLEANT:
ULLA ÅMAND
Lindhem, 504 92 Hedared
Tel: 033-24 20 56, mobil: 070- 231 42 92
E-post: uamand@yahoo.se
REVISORER:
HANS ÅKERVALL
Prästgården Häradshammar, 610 29 Östra Husby
Tel: 0125-701 62, mobil: 070-921 00 10
E-post: hans.akervall@kpmg.se
JANOS SZEMLER
Hagvägen 5, 616 90 Åby
Tel: 011-646 00. E-post: j.szemler@telia.com
REVISORERSUPPLEANT:
ANNA CALO
Tallrisvägen 4 S, 702 34 Örebro
Tel: 019-764 47 44. mobil: 073-624 68 21
E-post: anna.erhagen@orebro.se
KOORDINATÖR:
PER BYLUND ANDERSEN
Apartado postal #4, Huehuetenango, Guatemala
E-post: per@cnl.nu eller awumte@yahoo.es
MAYANYTT:
ELIN PETTERSSON (Redaktör)
Nolhagagatan 26, 506 43 Borås
Tel: 033-41 11 00, 073-991 69 38
STÖD VÅRT ARBETE I GUATEMALA
Plusgiro 22 30 51 - 4
FÖRENINGENS HEMSIDA
www.cnl.nu