här - Colchaj Nac Luum

Maya
December 2010
Rapporter från Yalambojoch i Guatemala
STÄNDIGT UNDERHÅLL. Murarna Miguel och Beto siktar sand till putsbruk de ska använda till fasader.
FOTO: PER BYLUND ANDERSEN
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
Ledare
Förskolan renoveras
Fritidshemmet stängs
Konstbevattning
Ny resa för Globala skolan
Unik skalbagge i Yalambojoch
Förhandlingar om nya vägen
Sexualundervisning i skolan
USA spred syfilis
Skogsstödet förbättras
Skogsföreningen blir markägare
EU-projekt försenade
15-åriga Maria dog i barnsäng
Fadderporträtt
Helge Svensson död
Ekonomisk redovisning
Sid. 2
3
4
5
5
6
7
8-9
9
10
11
12-13
13
14
15
16
Kärvt klimat har tärt
hårt på byns förskola
Förskolan Arco Iris, Regnbågens förskola, är hårt nedsliten och
måste renoveras för cirka 90 000 kronor.
Skolan byggdes 1996, så de barn som då skrevs in är nu i 20årsåldern och har i många fall egna barn. Under de här åren har
det hårda klimatet i Yalambojoch, med skyfall, hårda vindar och
fuktig dimma slitit hårt på huset. Plåttaket är genomrostat, träkonstruktionerna ruttna och fasaden är anfrätt och nästan färglös.
Det blir också en del förändringar bland personalen, eftersom
två av de anställda antagits till olika utbildningar i provinshuvudstaden Huehuetenango.
SIDAN 3
I redaktionen: ELIN PETTERSSON, TORSTEN JANSSON
OCH
GITH THÖGERSEN
Kommentar
Hemlängtan – men till vad?
Efter en månad i Sverige har jag
fått distans till konflikterna
i Guatemala. Jag riktigt njuter av
värmen inomhus medan snön yr
på Norrköpings gator. I Yalambojoch, på 1 600 meters höjd
över havet, är det också vinter.
Men där är kylan rå och fuktig
och byn ligger ofta insvept i dimma. Ungefär som i november
hemma i Danmark på sextiotalet.
På vår bondgård hade min far skaffat
en finurlig släde som drogs på medar
bakom traktorn av märket BolinderMunktell. Under släden fanns järn
som plogade upp foderbetorna.
Åkern var inte stor, drygt ett tunnland. Vi barn fick sedan kasta upp de
blöta, leriga och ibland isiga betorna
på den efterföljande vagnen. Ofta hade det blivit skymning innan vi lastat
av vagnarna i stallet.
Jordbruksarbetet var tungt och förtjänsten dålig. Tur att min mor, som
kommer från Sundborn i Dalarna, hade utbildat sig till sjuksköterska. Hon
utexaminerades från Södersjukhuset
i Stockholm 1951 och efter några år
som hemmafru och bondmora kunde
hon återuppta sitt jobb som sjuksköterska på Nakkebölle sanatorium, där
patienterna var grönländare med tuberkulos.
BYN ÄR EN ANNAN
Min barndoms by, Hundstrup på ön
Fyn, krackelerade under trycket från
industrialiseringen av jordbruket.
I byn finns nu bara två eller tre heltidsbönder kvar. Då jag gick i den lilla
byskolan på sextiotalet var nästan alla
familjer sysselsatta inom jordbruket.
I Hundstrup fanns då bibliotek, smedjor, snickerier, köpmän och "Brugsen"
(Konsum). I dag finns endast ett litet
gourmet-mejeri kvar med tillverkning
av den fynska specialiteten "rygeost
med kommen" (rökt färskost med
kummin). Där det förr kärnades smör
bryggs nu rosmarin-öl och vassle-öl.
Kombinationen bryggeri/mejeri lockar
långväga livsnjutare, som bilar till det
ursprungliga. Men bondesamhället är
borta. Mjölken till det lilla, lokala
mejeriet körs hundratals kilometer
i tankbilar.
Yalambojoch är för mig även minnet av en barndom, där det gick att
slinka in till grannar och där tempot
var sävligt. Likheterna mellan Hund-
2
MAYA-NYTT
strup på sextiotalet och Yalambojoch
i dag är flera. Men även skillnaderna.
Hemma var smörklicken på gröten en
lyx reserverad för söndagarna, och
jag minns hur bekymmersamt far hade det när han ibland inte lyckades
betala räkningarna för grisfodret i tid.
Men den riktiga fattigdomen behövde
jag aldrig uppleva. Som desperationen
i Yalambojoch när det varken finns
bönor eller majs i köket. Kvinnornas
tunga steg bort till Doña Angelina
som kanske vill sälja "una arroba" (elva kilo) majs på krita.
STÖRRE TOLERANS I YALAM
Fattigdom och undernäring är ständigt
närvarande hos många familjer i Yalambojoch. Men nästan aldrig i mina
rapporter från byn. Att visa nöden tar
emot. Hellre vill jag berätta om hur
utbildningscentret Niwán Nha utvecklas, om stoltheten hos de prydliga eleverna på skolans avslutningsfest.
Min hemlängtan är inte så mycket
till den fysiska platsen Hundstrup,
minnena av barndomens lek och arbete bleknar, som till den känsla av
gemenskap som fanns i byn. En känsla
jag i min ungdom fann snärjande.
I jämförelse med dåtidens Hundstrup
ser jag att människorna i Yalambojoch
i allmänhet har ett mer öppet sinne
och är mera toleranta. Några vuxna
i byn kanske tyckte att spanjoren
Charlies dreadlocks var konstiga, men
flickorna i La Textileria älskade att dra
sina fingrar genom Charlies rastafarihår. Svensk punk med Ebba Grön blev
dock aldrig någon succé i Yalambojoch.
Så vad är subjektet för min längtan?
Och var är hemma?
Nu blir det svårt. Som jag ser det
är Yalambojoch inte enbart en plats
där vi i föreningen Colchaj Nac Luum
"hjälper fattiga människor i nöd", om
man använder gammalmodigt
biståndsspråk. Eller är "partner med
skogsföreningen Awum Te för hållbar
utveckling" om man ska använda modernare språkbruk.
het. Att jag sedan kom att leva och
verka just i Yalambojoch är en slump.
Det borde vara alla människor i världen förunnat att få leva där man trivs
och kan göra nytta.
Glädjen är att med små medel kunna bygga upp vad som i framstegens
och centraliseringens namn läggs ner
i både Danmark och Sverige. Biblioteket i Yalambojoch är ett bra exempel på detta. Ännu har ingen bybo läst
arbetareförfattaren Jan Fridegårds
"Lars Hård" på spanska, men möjligheten finns. I jämförelse med en
svensk eller dansk by av samma storlek (ungefär tusen invånare) är den
lokala demokratin mer synlig i Yalambojoch. Tänk bara att byrådet samlas
varje kväll i rådhuset vid torget. Fortfarande brister det vad gäller kvinnornas inflytande i byn. Men det har gått
framåt. Då vi startade högstadiekolan
2006 hade vi en flicka i årskurs sju.
Nästa läsår, 2011, är hälften av eleverna flickor. Så kvinnorna tar allt mer
plats i Yalambojoch.
TÄRANDE HOT
Jag har ofta skrivit om problem och
konflikter i MayaNytt. Men som ni
kan läsa i detta nummer är det nu betydligt lugnare. Myndigheterna i Guatemala har inlett en dialog med byarna kring nya vägen Transversal del
Norte och vedermödorna kring
skogsföreningen Awum Te och deras
EU-projekt lider också mot sitt slut.
I bägge fallen har jag försökt stötta
byborna med goda råd. Men priset
har varit högt. Jag tycker nog att jag
gjort min "värnplikt" i rättighetsfrågorna.
Ser jag tillbaka på mina femton år
i Guatemala vet jag inte om den lyckliga tiden riktigt uppväger alla hot jag
råkat ut för, med efterföljande posttraumatisk stress och annat elände.
Så därför är det nu min fromma förhoppning att kunna ägna mig mer åt
det näraliggande i byn. Att få vistas
mer i högstadieskolan och förskolan,
samt jobba med byggnadsunderhåll
och göra annat som ger själen ro.
Istället för att fara
iväg till möten i staden vill jag odla mina
palsternackor. Då
känner jag mig hemma. Att vårsådden
sedan blir i januari är
ett extra plus.
KVINNORNA TAR MER PLATS
Det fascinerande för mig är att det
efter inbördeskriget finns en nybyggaranda och öppenhet i Yalambojoch.
Det är en förmån att få delta i uppbyggnaden av byn, som fortfarande
i grunden är ett bondesamhälle. En
resa tillbaka till
PER BYLUND ANDERSSON, KOORDINATÖR
barndomens när-
DECEMBER 2010
Förskolan Arco Iris renoveras
När läsåret startar i januari
blir det stora förändringar i
Arco Iris, Regnbågens förskola.
Det blir troligen både ny personal, renoverade lokaler och
bättre skolmat.
I år har de fyra anställda, Julia,
Francisca, Angelina och Margarita
arbetat tre dagar var i veckan, med
27 femåringar på förmiddagen och
lika många fyraåringar på eftermiddagen.
Men förskollärarna har också
andra planer. Angelina har blivit
antagen till vårdutbildningen i Huehuetenango. Det finns ytterst få utbildade tvåspråkiga sjuksköterskor
(chuj och spanska) så vi önskar
Angelina all framgång i sina studier,
och vi håller förstås kontakten.
Hon kommer att bo på Ixmucanés
internat i staden Huehuetenango.
Julia kommer också plugga att viBYGGDES 1996. Det hårda klimatet uppe i bergen, med fukt, skyfall och hårda vindare, men på deltid i Nentón för att dar har tärt hårt på byns förskola.
FOTO: PER BYLUND ANDERSEN
få lärarbehörighet (tre år). Hon
fortsätter arbeta i förskolan tisdag
ning att vi kan börja med byte av plåttaderskvinnan" i förskolan och tar mycket
till fredag och då direkt med barngrupket, inklusive det rötskadade underligmer ansvar än sjuttonåriga Margarita
perna.
gande virket i mars-april då det är torrsom ansvarar för städning av förskolan
tid i byn.
och gästrummen i centret.
ANSVARIG FÖR MATEN
Just nu söker vi en utbildad förskolFrancisca blir framöver kock i förskolan.
LAGAD MAT
lärare. I trakten finns ingen, men vi har
De senaste tre åren har de anställda
Vi har startat renoveringen med rivning
hjälp av Colocha från Asociación Ixmui förskolan turats om att ansvara för
av den befintliga entrén där trästolparna
cané. Troligen anställer vi en av deras
kök och städning. Men i en utvärdering
som bar taket var genomruttna. Istället
tidigare stipendiater.
har vi sett att det är bättre med en fast
har det blivit ett tak i armerad betong
köksansvarig. Det har bland annat varit
med gjutna bänkar för småttingarna.
MÅSTE RENOVERAS
problem med att ingen riktigt tagit anFörskolebarnen kommer oftast vid sjuFörskolan är nu i akut behov av renosvar för inköp av matvaror. Speciellt
tiden på morgonen, trots att undervisvering. Plåttaket är så rostigt att det
frukt och grönsaker är ibland svåra att
ningen inte börjar förrän klockan åtta.
regnar in och ytterväggarna är mögelfå tag i, därför är det lätt att smita från
Ett löfte har vi gett till barn och
skadade. Möglet är tyvärr oundvikligt
det ansvaret.
föräldrar i förskolan: Att det nästa år
i Yalambojoch, där det regnar drygt
Francisca är ingen naturlig pedagog
blir lagad mat till barnen varje dag. Janu3 000 millimeter per år (fyra gånger
men har däremot en fallenhet för att
ari och februari månads matinköp klaras
den svenska årsnederbörden). En renobaka mycket goda bullar och med sitt
med en kollekt från Granlo kyrka i
vering av förskolan kostar ungefär
ordningssinne vill hon helst arbeta i
Selångers församling.
90 000 kronor och det är min förhoppköket. Med sina 27 år är Francisca "ål-
UNGA CHUJER. En kvartett traditionellt klädda barn i
förskolan.
DECEMBER 2010
PYSSEL. På övervåningen i förskolan finns det utrymme
för lek, teater och enkelt hantverk.
MAYA-NYTT
3
POPULÄR TRÄFFPUNKT. Textilverkstaden är inte bara en tillgång för barn som vill lära sig olika hantverkstekniker, den är också en viktig social träffpunkt.
Fritidshemmet måste stängas
Föreningen Colchaj Nac Luum
tvingas stänga flickornas fritidsverksamhet La Textileria tills vidare. Verksamheten kostar 50 000
kronor per år, och bidragen från
Sverige räcker inte till.
Föreningen har för 2010 en total budget på 755 000 kronor. För dessa pengar driver vi utbildningscentret Niwán
Nha i Yalambojoch med bland annat
högstadieskola, förskola, fritidshem för
flickor och bibliotek. Skogsprojekten
kostar i år ungefär 60 000 kronor.
Egeninsatsen i byggprojekten med EUstöd är ungefär 130 000 kronor.
Själv var jag i somras tjänstledig två
månader utan lön och föreningen har
under de femton år jag arbetat i Guatemala aldrig kunnat betala in några pensionsavgifter för mig, så vår ekonomiska
verklighet är fjärran från den i de stora
biståndsorganisationerna.
MÅNGA BARN
Med en krympande budget finns inte
möjlighet att fortsätta med all verksamhet. I förskolan Arco Iris har vi kommande läsår 70 inskrivna barn och om-
4
MAYA-NYTT
räknat till heltid ungefär tre tjänster. Så
där går det inte att skära mer om det
inte ska bli ren förvaring av barnen.
I högstadieskolan har vi fyra lärare
och ungefär 45 elever. Det kan låta
mycket men elevernas baskunskaper är
så dåliga när de börjar i sjuan att vi
måste arbeta mycket med stödundervisning.
Att vi lyckas bekräftas bland annat av
att flera elever blivit antagna på prestigeskolan La Salle i Huehuetenango,
och till den förberedande utbildningen
för skogsmästare och agronomer,
ENCA, i Guatemala city.
Årets budget för högstadieskolan
i Yalambojoch är 180 000 kronor.
ENDA ALTERNATIVET
I centret återstår då att spara på flickornas fritidshem och enda alternativet
är total nedläggning.
I år startade vi ingen ny kurs i tillverkning av kvinnornas folkdräkt huipil.
Juana Jorge Domingo, som lett dessa
populära kurser sedan 2004, fick gå ner
från heltid till halvtid.
För att stimulera flickor till vidare utbildning, men också för att ge dem en
fristad startade vår förening för åtta år
sedan denna fritidsverksamhet för flickor från sex till fjorton år. La textileria
är inte enbart en systuga utan här har
de spelat schack, ritat, spelat boll och
teater på eftermiddagarna.
MÅNGA I KÖ
Första åren möttes detta med ett visst
motstånd från föräldrar som tyckte att
deras döttrar skulle vara hemma för att
sköta småsyskon, husdjur, tvätt och
matlagning. Men senaste året har vi haft
väntelista. Lokalen rymmer maximalt 40
flickor.
Kostnaden (löner till Juana och Isabel
samt material) ligger på ungefär 50 000
kronor per år. Det är pengar som vi nu
sparar genom att helt lägga ner verksamheten från årsskiftet. Juana och Isabel blir arbetslösa, vilket förstås påverkar deras familjers ekonomi. I Guatemala finns ingen arbetslöshetsersättning eller annat socialt skyddsnät.
Ökar fadderbidragen och andra intäkter i Sverige nästa år är det min förhoppning att fritidshemmet åter kan
öppna läsåret 2012.
PER BYLUND ANDERSEN
DECEMBER 2010
Sinnrik konstbevattning
klarade matförsörjningen
Inom arkitektur, astronomi och
matematik har mayakulturen
länge ansetts framstående. Ny
forskning visar att de gamla mayaindianerna var minst lika
framstående i jordbruk.
De naturkatastrofer som i dag drabbar
Centralamerikas folk var verklighet redan för tusentals år sedan för mayaindianerna. Torka och översvämningar
avlöste varandra. Det var därför länge
en gåra hur befolkningen lyckades klara
matförsörjningen.
Under två decennier har amerikanska
forskare gjort arkeologiska utgrävningar
i Guatemalas grannland Belize och kan
nu konstatera att odlingar i våtmarker
troligen var det avgörande för matförsörjningen.
MAJS OCH BÖNOR
Mayaindianerna tycks ha grävt djupa diken eller kanaler i våtmarkerna. Man
byggde upphöjda jordsträngar så att
växternas rötter hamnade en bit över
de vattensjuka jordlagren. Ett sådant
system av odlingsterasser var tio mil
brett och där bedrevs intensiv odling av
bland annat avokado, majs, squash och
bönor.
Mayakulturen uppstod runt år 2000
före Kristus i det som i dag är Centralamerika. Sin storhetstid hade den mellan 250 och 900 efter Kristus. Det finns
många teorier om varför mayakulturen
gick under, alltifrån torka och inbördes
stridigheter till folklig olydnad i samband
med att befolkningen insåg att deras ledare inte var gudar.
ELIN PETTERSSON
MODERN BEVATTNING. En nutida variant av konstbevattning utan vattenspridare. Vatten släpps då och då ut mellan de upphöjda odlingsraderna.
FOTO: ELIN PETTERSSON
Ny resa med Globala skolan
FÖRSTA MÖTET INFÖR RESAN. Från vänster Annika
Lövgren, Tanja Kann, Herbert Söderbom och Niklas
Svensson.
DECEMBER 2010
Den Globala skolan, en verksamhet inom Internationella Programkontoret, har åter har valt Guatemala och Yalambojoch
som mål för en resa med svenska lärare och rektorer.
Denna gång har skolor från Mälardalen, Stockholm och Gotland kunnat söka.
Tillsammans med den nya verksamhetsansvariga Johanna
Lund deltog jag i första förberedelseträffen på Hagabergs Folkhögskola i november. Där blev det även ett trevligt återseende
med författaren och journalisten Stefan Strömberg som deltog
i Globala Resan år 2006, samt med Violeta och Mats som arbetade med Individuell Människohjälps verksamhet i San Miguel
Ixtahuacán.
PER BYLUND ANDERSEN
MAYA-NYTT
5
Unik bagge upptäckt i Yalam
Den är grön, ett par centimeter
lång och trivs på höga höjder.
En ny skalbaggeart har upptäckts –
och en av platserna den hittats på
är Yalambojoch.
I en nationell undersökning granskas
just nu 32 så kallade molnregnskogar,
kyliga regnskogar på hög höjd.
Forskarna har undersökt förekomsten
av skalbaggsarter av gruppen Passalidae,
tropiska skalbaggar som lever i ruttet
trä.
Men skalbaggarna utforskas inte för
sin egen skull utan som indikatorer för
hur naturen i övrigt mår. Många skogar
är hotade i Guatemala, och genom att
utgå från artrikedomen kan man göra
en prioritering av vilka skogar som bör
skyddas, menar forskarna. De framhåller att det är både billigare och
snabbare än andra metoder och
att läget för många skogar redan
i dag är akut.
ENDEMISKA ARTER
Ett skäl att välja skalbaggar som
indikatorer är att de inte flyttar
sig över lika stora områden som till
exempel fåglar eller fjärilar. De går också lätt och snabbt att samla in. I Yalambojoch, vid lagunen Yolnajab, hittades
nio arter, varav tre är endemiska, alltså
arter som bara återfinns inom ett specifikt geografiskt område.
Under arbetet har forskarna också
stött på nya arter av andra skalbaggar.
Den som har hittats i Yalambojoch heter Chrysina giesberti. Den guatemalanska forskaren José Monzón Sierra som upptäckte skalbaggen valde
att döpa den efter sin vän och mentor Edmund F. Giesbert.
FLER FYND
Chrysina giesberti är 24 till 30
millimeter lång och har en matt
grön färg på ryggen. Den tycks trivas på
höga höjder, från tusen meter över havet, på några få platser i Guatemala och
Mexiko. Den som hittades i Yalambojoch är den som påträffats på högst
höjd, 1650 meter.
En av forskarna, Enio Cano, berättar
att man också har funnit andra nya arter i Yalambojoch som man ännu inte
har hunnit beskriva i vetenskapliga arbeten.
Chrysina-arterna är ofta färgglada
och skimrande i grönt, guld och silver.
Den här gruppen skalbaggar kallas på
engelska jewel scarabs (juvelskarabéer). De är populära bland samlare, och exemplar med ovanliga
färger säljs dyrt. På en fransk hemsida såldes en Chrysina giesberti för
600 euro.
VILL SE RESERVAT
Ett av resultaten så här långt i den större undersökningen är att skogarna runt
Yalambojoch och flera andra av de artrikaste molnregnskogarna bör skyddas
genom att bli reservat. Ju större ett så-
dant reservat är desto mindre är risken
att det förstörs resonerar forskarna,
som föreslår att Yalambojoch slås
samman med närliggande Chiblac.
Bland de 32 skogarna är Yalambojoch den skog som har getts näst
högst prioritet av skogar som bör
skyddas.
FÖRBISETT POLITISKT
Ett annat resultat är att platser som
ligger på ungefär samma höjd, men på
helt olika platser, har mer liknande arter än platser med olika höjd på ett och
samma berg.
Molnregnskogarna mellan Chiapas
i södra Mexiko och Honduras tillhör de
mest endemiska områdena i världen.
Det har inte tagits på allvar av politikerna, som tillåtit att skogarna delvis
förstörts, menar forskarna. Bara två av
14 skyddade områden i Guatemala utgörs av molnregnskogar.
ELIN PETTERSSON
FAKTA
Tillhör skalbaggegruppen Chrysina.
24 till 30 mm lång.
● Matt grön färg på ryggen.
● Trivs på höga höjder.
●
●
Skalbaggen är populär bland samlare.
På en fransk hemsida såldes en Chrysina giesberti för 600 euro.
Kraftiga regn drabbar många byar i Guatemala
På 50 år har det inte regnat så
mycket i Guatemala som under
årets sommarmånader.
Både majsåkrar, bönor och kaffeodlingar har drabbats svårt. Skörden blir nu
under hälften av den normala. Det blir
mycket svåra månader för många familjer i byn.
Skadorna i Guatemala uppgår till ungefär 20 miljarder kronor, men eftersom statskassan är tom och endast en
liten rännil har kommit från internationella givare dröjer det med reparationer av den förstörda infrastrukturen.
De drabbade familjerna får klara sig
bäst de kan.
Regnet i Guatemala har överskuggats
av de svårare katastroferna i Haiti och
Pakistan.
6
MAYA-NYTT
JORDSKRED. Många vägar har i år blockerats av jordmassor och sten, och vid
flera tillfällen har människor omkommit.
DECEMBER 2010
OMSTRIDD VÄG. Här breddas den gamla grusvägen för att ge plats åt en 36 mil lång, asfalterad genomfarsled upp till
karibiska kusten. Den nya vägen kallas Transversal del Norte.
FOTO: PER BYLUND ANDERSEN
Förhandlingar om nya vägen
Efter stormötet i Yalambojoch den
12 maj, då israeliska bolaget Solel
Boneh och Trafikverket i Guatemala skrev under bybornas krav
på att stoppa vägbygget, påbörjades förhandlingar.
Men det skedde inte utan komplikationer.
Fyra byar – Chaculá, Aguacate, Yalambojoch och Bendición de Dios – har bildat en gemensam förhandlingsdelegation
som bistås med råd av främst katolska
kyrkan i Nenton, miljögruppen Madre
Selva och Nätverket för försvar av naturresurser i Huehuetenango. I samband
med att skogsföreningen Awum Te nu
fått lagfarten på San Francisco-marken
har jag själv dragit mig ur förhandlingarna.
Under sommaren (då jag var i Sverige) präglades trakten av ryktesspridning:
Att regeringen ville sätta in militär
i konflikten och att det bakom byarnas
motstånd fanns ett "de fyras gäng".
I ryktena pekades den katolska prästen
i Nentón, padre Arnulfo, och hans medarbetare Pedro Hernandéz ut tillsammans med Maria Guadelupe, aktiv
i kvinnoorganisationen Mama Maquin
i Chacula, och jag själv som "utländsk
manipulatör". Situationen var väldigt
obehaglig då jag återkom till Guatemala
DECEMBER 2010
i början av augusti. Jag blev även informerad om direkta hot mot mig.
AGGRESSIV ATTITYD
En tydlig spricka visade sig dock mellan
Solel Bonehs aggressiva attityd under
våren och myndigheternas reaktion på
byarnas klagomål och krav. Att parlamentsledamoten Walter Felix deltar
i förhandlingarna har varit mycket positivt.
Solel Boneh var i början helt avvisande till byarnas krav på ersättning för exproprierad mark utmed den nya vägen.
Men nu pågår en dialog kring ersättningens storlek. I Aguacate vill byrådet att
vägen ska dras på norra sidan om byn
och inte genom centrum som ursprungligen planerades av Solel Boneh. Kommunikationsministeriet har nu mätt upp
denna alternativa vägsträcka.
EN AVSKEDADES
På senaste samrådsmötet i Chaculá den
29 oktober fastställdes en arbetsplan.
Ersättningsfrågan ska diskuteras av advokater från ministeriet och miljögruppen Madre Selva. Byarnas förhandlingsdelegation pekade även ut ingenjören
Victor Hugo Santos, med uppdrag för
Solel Boneh, som en av källorna till ryktesspridningen. Solel Boneh och ministeriet gick med på att avskeda honom.
Jag tycker att myndigheterna nu ärligt
försöker reparera de inledande misstagen och även Solel Boneh har förstått
det nödvändiga i att nå en förhandlingslösning. Att de inte fortsatt bygga vägen
med våld är en viktig utveckling av Guatemalas demokrati. Till saken hör att
ett flertal indianbyar utmed den framtida vägen nu protesterar. Främst anser
de att vägen inte byggs för byarnas behov utan för att multinationella bolag
ska kunna skövla naturresurserna.
ETT ÅR SENT
Om det blir en snabb förhandlingslösning kan Solel Boneh påbörja vägbygget
i de fyra byarna fram emot senvåren.
Vilket betyder ungefär ett års försening.
I början av 2011 kommer energi- och
gruvministeriet i Guatemala att bjuda ut
tre områden utmed Transversal del
Norte för oljeprospektering. Ett av dessa
områden utgör större delen av vår
kommun Nentón. Dock inte Yalambojoch och de närmaste grannbyarna.
Den 362 kilometer långa motorvägen
Franja Transversal del Norte kommer
att korsa Guatemala på bredden och
passera Yalambojoch. Det israeliska bolaget Solel Boneh vann alltså jätteupphandlingen.
PER BYLUND ANDERSEN
MAYA-NYTT
7
Sexualundervisning p
I högstadieskolan har vi varje år
temaveckor vi kallar veckor utan
böcker. Vi använder böcker, men
de vanliga läroböckerna får stanna
hemma.
Det mest uppskattade temat
bland eleverna är den årliga veckan om sex och samlevnad.
Fortfarande är det många tonårsgraviditeter i Yalambojoch, även om det inte
längre är lika vanligt att fjortonåriga
flickor blir mammor. Enligt en ganska ny
lag ska undervisning i sex och samlevnad också bedrivas i de statliga skolorna, men motståndet från fundamentalistiska frikyrkor och en del av katolska kyrkan är så starkt att det är få
skolor som vågar detta.
Till årets temavecka i augusti hade vi
bjudit in en belgisk läkare, Lorena, som
arbetar på kliniken Vivir en Amor. "Leva
i kärlek" är det passande namnet på den
belgiska organisationen som sedan 2001
bedriver sjukvård i tropiska låglandet
några mil från Yalambojoch. Från Ixmucané kom katalanska sjuksköterskan
Celia och även den lokala organisationen Ceiba medverkade i vår temavecka.
BLYGA FNISS
Film, dockteater, föreläsningar och
workshops kombinerades. På torget
framför Folkets hus blev det frågetävlingar om preventivmedel. Först
mycket blyghet och fnissande, men
sedan alltmera kunskap.
Den allvarliga sidan var bland annat
information om riskerna för könssjukdomar. Med de många migrantarbetarna, unga män från byn som tar sig till
Mexico City och USA, är ju risken
överhängande att någon kommer
hem smittad. Ännu finns inga
konstaterade fall av hiv
i Yalambojoch men i andra
utvandringstrakter sprider sig smittan snabbt.
Första åren var Colocha, lärare får Spanien,
och jag osäkra på hur
elevernas föräldrar och
kyrkorna i byn skulle reagera på våra kurser i sex
och samlevnad. Men vi har
överhuvudtaget inte fått några
negativa reaktioner utan istället uppskattning.
LÄRARNA FORTSÄTTER
Läsåret i Guatemala börjar i januari och
som det ser ut nu blir det ungefär samma elevantal som tidigare. Det blir dock
8
MAYA-NYTT
AVSPÄND PEDAGOGIK. Blonda Colocha från Katalonien i Spanien till höger och hen
mellan pojkar och flickor när det gäller relationer och jämlikhet. Sex och samlevnad ä
färre från grannbyarna. Föreningens ekonomiska kris
betyder att vi låtit bli
att aktivt söka elever
från andra byar.
De fyra nuvarande
lärarna – Ana, Beatriz, Manuela och
Mateo – fortsätter
att arbeta kommande läsår. Ännu
har vi inte andra
volontärer än matematikläraren Rosa
Varela från handelshögskolan
ESADE i Barcelona inbokade.
PER BYLUND ANDERSEN
DOKTOR KÄRLEK.”Lämna
era frågor här.
DECEMBER 2010
på högstadiet
USA spred
syfilis i
Guatemala
Hundratals guatemalaner smittades avsiktligt med sexuellt överförbara sjukdomar på 1940-talet
i ett amerikanskt experiment. Nu
ska en kommission utreda vad
som egentligen hände.
Minst 696 personer ska ha blivit infekterade av sjukdomar som syfilis och
gonorré mellan år 1946 och 1948. Offren var soldater, fångar och psykiskt
sjuka. Syftet var att utveckla behandlingen mot sjukdomarna och testa om
penicillin kunde användas förebyggande.
Den 1 oktober kom en officiell ursäkt från USA:s regering och Barack
Obama lovade sin presidentkollega
i Guatemala, Alvaro Colom, en fullständig utredning. Colom har begärt
att få se alla dokument om experimenten, som han kallar för "brott mot
mänskligheten".
KRÄVER UPPRÄTTELSE
Krav restes snabbt på ersättning och
även regeringen i Guatemala anser att
offren måste få någon sorts upprättelse
av USA. Men enligt forskaren som
gjorde upptäckten var även den dåvarande guatemalanska regeringen inblandad.
Sjudomarna överfördes dels via smittade prostituerade och dels genom att
viruset applicerades direkt på kroppen.
nne katalanska vännina med dockorna Luis och Luisa, som får illustrera spelet
är nu ett accepterat skolämne i Yalambojoch.
SÄKERT SEX. Dockorna Luis och Luisa är överens om att en graviditet är
en angelägenhet för båda parter.
DECEMBER 2010
MINISTER GODKÄNDE
Experimentet genomfördes av en amerikansk läkare och var sanktionerat av
Harry Trumans folkhälsominister. Den
amerikanska forskare som nyligen avslöjade experimentet har dock inte
kunnat finna någon rapport eller några
resultat av experimentet och en tredjedel av de som smittades tycks aldrig ha
fått någon behandling. I stället dog 71
personer av syfilis enligt det amerikanska hälsovårdsdepartementet.
NÜRNBERGRÄTTEGÅNGARNA
En av ledamöterna i den nybildade
kommissionen menar att experimenten
är jämförbara med de som nazisterna
utförde mot judar under andra
världskriget.
Då var det USA som ställde de ansvariga inför rätta, i Nürnberg i Tyskland. Dessa rättegångar skedde under
samma period som experimentet
i Guatemala påbörjades.
ELIN PETTERSSON
MAYA-NYTT
9
Skogsstödet i Guatemala stärks
Årets nyplantering av skog är klar
i Yalambojoch. Till de femton hektaren gick det åt 15 706 cypressoch tallplantor – producerade under premiärsäsongen i våra nya,
fina växthus på plantskolan i San
Francisco. Kvalitetsförbättringen
är markant, med friska plantor
och snabbare tillväxt.
De två växthusen med trästomme och
polykarbonatskivor kan vår förening
tacka Hannells Stiftelse och Sandenskolan i Boden för.
Utöver träden till nyplanteringarna
i Yalambojoch har Felipe Gomez kunnat
sälja ett par tusen plantor på den lokala
marknaden. Många bönder vill plantera
träd kring sina betesmarker och de betalar då 75 centavos styck (ungefär lika
många svenska ören) för våra överblivna plantor.
HOLLÄNDSKT BISTÅND
INAB, Guatemalas skogsstyrelse, har
under några år haft ett program (PINPEP) för nyplantering av skog, riktat till
bönder som inte har någon lagfart på sina ägor.
I huvudsak är det fattigbönder som
inte lyckats skriva in marken i fastighetsregistren. Programmet har finansierats av Hollands biståndsmyndighet som
är mycket nöjd med resultatet. INAB är
PLANTOR UNDER TAK. Tack vare bidrag från Hannells stiftelse och Sandenskolan i Boden har föreningen kunnat bygga två stora växthus. Plantorna på
bilden är huvudsakligen cypress, men där finns även pino. Tack vare växthusen
håller plantorna nu mycket högre kvalitet.
FOTO: PER BYLUND ANDERSEN
en av de myndigheter i landet som inte
plågas av korruption utan tvärtom har
anställda skogsmästare och tekniker
med ett genuint intresse för Guatemalas utveckling.
Tillsammans med de bondekooperativa rörelserna i Guatemala har INAB
länge bedrivit lobby-verksamhet för att
PINPEP-programmet ska permanentas
och förbättras när Holland avslutar sin
insats nästa år. Så blir det också, efter
ett beslut i kongressen. Nu ska 0,5 procent av statsbudgeten avsättas till PINPEP (motsvarar ungefär 200 miljoner
kronor per år) och bidraget för nyplanteringar utvidgas från tre till sex år.
LÅNG VÄNTAN
Tyvärr blir det en skarv i det statliga
stödet. Först 2012 börjar nya PINPEPstödet utbetalas, så knappast några bönder i våra trakter kommer att kunna
nyplantera nästa år. Vi måste lägga
plantskolan på is ett år, om vi inte får
några direkta beställningar.
Istället för att producera plantor
kommer Felipe nästa år att arbeta halvtid som målare i centret och ha en del
vaktmästarsysslor.
I SITT RÄTTA ELEMENT. Felipe Gomez Gomez har under många år varit
chef för plantskolan i Yalambojoch.
10
MAYA-NYTT
STÖRRE MÅNGFALD
De senaste tio åren har föreningen
Colchaj Nac Luum med insamlade medel bidragit med cirka 300 000 kronor
till planteringarna (ungefär 70 hektar)
i Yalambojoch. Vi har kompletterat bidragen så att odlarna fått stöd i sex år
och dessutom betalat skogsmästarna
William och Pablos arvoden.
Med nya lagen kan vår förenings bidrag minska. Istället för att direkt stödja
planteringarna kan vi satsa på större
mångfald i plantskolan, något som har
varit en dröm i många år. Det ska bli
spännande att få starta experiment med
odling av lokala arter.
Nya PINPEP-lagen ger skogsföreningen Awum Te möjlighet att planera långsiktigt för uppbyggnaden av skogscentret i San Francisco. Vi hoppas kunna bidra till att begränsa skogsskövlingen
som blir följden av den nya vägen Transversal de Norte.
SENA LÖNER
Samtidigt är INAB i en desperat ekonomisk situation. Kongressen glömde att
ge skogsstyrelsen det anslag som myndigheten är berättigad till enligt lagen.
De anställda har inte fått löner på länge
och inte heller drivmedel till sina bilar.
INAB fick långt under hälften av de
yrkade pengarna, vilket fick till följd att
de inte kan fullfölja kontrakten med odlare som nyplanterar.
I Yalambojoch rör det sig om ett bidrag på ungefär 60 000 kronor till planteringarna kring byn och 20 000 kronor
till skyddande av naturskog på San Francisco, där föreningen CNL redan har
lagt ut pengar till bönderna som var
med och arbetade.
PER BYLUND ANDERSEN
DECEMBER 2010
MARKÄGARE. Medlemmarna i skogsföreningen samlade till stormöte i Folkets Hus, där de tog över lagfarten till den
skogsmark föreningen Colchaj Nac Luum köpte åt byborna 1998.
FOTO: PER BYLUND ANDERSEN
Skogsföreningen blir markägare
Lördag den 11 september blev en
viktig dag för skogsföreningen
Awum Te.
Nu är föreningen ägare till 225
hektar skogsmark.
Äntligen kunde jag på föreningens årsmöte till ordförande Miguel Domingo
Gómez överlämna lagfarterna på marken. Mark som vi med stöd från svenska givare köpte till Yalambojoch i februari 1998.
Skogsföreningen bildades 2003 och
har nu ungefär 340 medlemmar, varav
knappt hälften är kvinnor. Alla över 18
år i Yalambojoch kan bli medlemmar,
men måste först delta i en tredagars introduktionskurs kring föreningens stadgar och verksamhet.
BLIR NATURSKYDDAT
De senaste åren har föreningen gradvis
övertagit ansvaret för skötseln. Arealen
är på 225 hektar och av dessa är 103
hektar skogsplantering, medan resten
är naturskog. I villkoren för övertagandet ingår att Awum Te ska registrera
hela arealen som naturskyddsområde.
Det är också förbjudet enligt stadgarna att sälja, arrendera ut eller på annat sätt överlåta rättigheter till utomstående. Vinsterna från driften kan inte
DECEMBER 2010
LITEN SKOGSINDUSTRI. I förgrunden det nybyggda hus som ska rymma ett
sågverk, och till vänster två nybyggda växthus – det bortre med tonade polykarbonatskivor.
delas ut till föreningens medlemmar
utan ska gå till gemensamma projekt
som miljöarbete och utbildning i byn.
VÄRDET STIGER
Då vår förening bidrog till köp av marken 1998 var kostnaden ungefär
800 000 kronor, inklusive advokat och
lantmätarräkningar.
I dag är min uppskattning att värdet
ligger på cirka tio miljoner.
Som koordinatör i föreningen Colchaj Nac Luum vill jag även framöver
hjälpa Awum Te med administrationen,
men enbart om styrelsen i Awum Te
ber mig om detta. De har all beslutanderätt.
PER BYLUND ANDERSEN
11
MAYA-NYTT
EU-projekten blir
I förra MayaNytt skrev jag om förseningar och trassel med de två
EU-projekten som Awum Te beviljades hösten 2009.
Det skulle bli ännu värre.
Då hade redan puts börjat lossna från
den tvåhundra kvadratmeter stora sågverksbyggnaden. Vid hemkomsten till
Guatemala i augusti fick jag reda på att
muraren från Xela, Don Estuardo, hade
sålt en stor del av cementen som var
avsedd för gjutning av golvet.
Jag beväpnade mig med hammare och
mejsel och knackade hål i betonggolvet
på fyra ställen. Golvet var mellan fem
och åtta centimeter tjockt istället för de
planenliga femton. Intäkterna från ungefär hundra sålda cementsäckar hade le-
tat sig ner i Don Estuardos plånbok.
Jag ska bespara läsarna alla turer som
följde, men slutligen fick ett annat murarlag på företagets bekostnad slå sönder fuskgolvet med slägga, forsla ut betongresterna och sedan gjuta ett nytt
golv.
Men även dessa murare försökte fuska. Istället för gjutsand av god kvalitet
köpte de vägfyllnadsmaterial med stort
innehåll av ren gyttja. Det blev nya gräl
med murarna som ville tjäna sig en extra hacka. Till slut sändes transporter
med sand av god kvalitet till byn.
FÖNSTER FATTAS
Golvet är nu klart men vem vet när
bygget slutförs.
I snickeriet nedanför förskolan fattas
dörrar och fönster. Dessutom ingår både snickerimaskiner och sågverk samt
virkestork i projekten som i ansökan
kostnadsberäknades till drygt 700 000
quetzales. I en fin broschyr som PDRLkontoret (EU:s lokala representanter)
har tryckt för att informera om sina
projekt är kostnaden dock en helt annan: 1 286 246 quetzales och 78 centavos(!).
NEKAS HANDLINGAR
Skogsföreningen har förgäves försökt få
ut de offentliga handlingarna med teknisk beskrivning av byggnaderna och vilken maskinell utrustning som ingår. Den
28 augusti lämnades skrivelsen in men
för tjänstemännen är offentlighetsprincipen i den relativt nya lagen uppen-
EU-PROJEKT. Här byggs ett snickeri strax bakom byns förskola. I framtiden ska en del av den uppväxande skogen förvandlas till möbler och annat i den här byggnaden. Tanken är också att elverna på högstadiet skall få undervisning i
träslöjd här.
FOTO: PER BYLUND ANDERSEN
12
MAYA-NYTT
DECEMBER 2010
än mer försenade
barligen en plats på månen.
Med ekoturistprojektet fortsatte
också turerna under hösten med ständigt nya och mera absurda krav från
PDRL-kontorets sida. Bland annat ville
de ha ursprungsintyg på allt byggnadsmaterial. Det räckte inte med intyg
från byggvaruhandeln i Huehuetenango
utan intygen skulle utfärdas av tillverkarna.
INTYG FRÅN KINA
Så vi fick lägga ner tid och pengar på
att skaffa ursprungsintyg från en fabrik
i Honduras (kakel och golv) och från
tillverkarna av gasolspisar och kylskåp
(Mexiko). Hela processen avstannade
då vi inte lyckades skaffa intyg från Kina på de två mikrovågsugnarna. Men
tjänstemännen drabbades dock av ett
ögonblicks generositet och lät oss slippa intygen från Kina. Däremot ville de
sedan att alla intygen skulle äkthetsvidimeras av notarius publicus.
Slutligen kunde Awum Tes ordförande Miguel Domingo Gómez hämta ut
checken på det beviljade beloppet
(105 000 quetzales) den 27 oktober,
drygt ett år och otaliga turer efter att
bidraget beviljats.
FÅ LYCKAS
Av de 35 små kooperativa organisationer, kvinnoföreningar och liknande
som beviljades bidrag på sammanlagt
sammanlagt 3,5 miljoner kronor förra
året är det fortfarande en minoritet
som har fått pengarna. De flesta har
fastnat i det byråkratiska träsket.
Att få 105 000 quetzales i EU-bidrag
har kostat vår förening ungefär 60 000
quetzales till byggritningar, notarius
publicus-vidimeringar, kopior av lagfarter, resor till Huehuetenango, telefon och kopiering samt övernattningar
för Awum Tes ordförande Miguel i staden. Vår skogsmästare William har jobbat fler månader med projektet och
deltagit i ändlösa möten.
En spansk konsult som arbetade med
ekoturistdelen avskedades i somras då
han började påtala oegentligheter i
projekten. Han sände information om
detta till EU:s officiella kontor i Guatemala City, mig veterligen utan någon
som helst reaktion.
PER BYLUND ANDERSEN
15-åriga Maria död i barnsäng
Maria Gomez Pedro i Yalambojoch hann inte fylla 16 år.
Hon födde en dotter och dog
troligen av havandeskapsförgiftning.
De flesta kvinnor i Yalambojoch föder sina barn i hemmet med hjälp av
kvinnliga släktingar och lokala barnmorskor.
Även Marias förlossning började
i byn. Hon kämpade i 24 timmar och
var sedan så svag att föreningen
CNL:s volontär Per Bylund Andersen
skjutsade henne till lasarettet i Huehuetenango. Hon blev väl omhändertagen och födde en liten dotter på
sjukhuset.
Redan dagen efter förlossningen
blev hon utskriven från sjukhuset och
reste tillbaka till byn. Men hon blev
snabbt sämre och fick kramper.
Hennes anhöriga hann hem och var
hos henne när hon dog. Troligen var
dödsorsaken havandeskapsförgiftning.
HÖGSTA DÖDLIGHETEN
Länet Huehuetenango har sedan
länge den högsta mödradödligheten
i Guatemala. Från januari till september i år dog där minst 60 kvinnor
i samband med förlossningar. Särskilt
de norra delarna, där Yalambojoch
ligger, är drabbade.
Blödningar, infektioner och aborter
DECEMBER 2010
LIKVAKA. Förtvivlade anhöriga och vänner samlade kring Marias dödsbädd.
är de vanligaste dödsorsakerna. Myndigheterna ser mödradödligheten
som en indikator för den allmänna
hälsan hos länets kvinnor.
NYA PROJEKT
I flera kommuner i Huehuetenango
har nu särskilda program startats för
att minska mödradödligheten. Gravida kvinnor erbjuds hälsokontroller,
information och enklare kurser. Men
hälsomyndigheterna anser också att
sjukvården måste förbättras.
Marias dotter Maria Aracely tas nu
om hand av sin mormor.
ELIN PETTERSSON
13
MAYA-NYTT
Fadder
Kollekt till barnen i Yalam
De flesta faddrar som presenterats sedan MayaNytt startades
1996 har ett par egenskaper gemensamt: De är aktiva i olika
ideella sammanhang och känner
starkt för att hjälpa andra.
Prästen Birgit Huss i Sundsvall
är inget undantag. Hon har under senare år engagerat många
skolbarn för att hjälpa barn och
ungdomar i mayabyn Yalambojoch i Guatemala. Så när hon fick
chansen att möta verkligheten
i byn och även sitt fadderbarn
Baltazar var det bara att packa
och ge sig av.
Birgit Huss blev intresserad av föreningen Colchaj Nac Luum och dess
arbete för cirka åtta år sedan.
– Det var en god vän, läraren Ingegärd Norberg i Sundsvall, som väckte
mitt intresse. Hon berättade om sina
resor till byn och arbetet för barnen
där, och att hon hade ett fadderbarn
i Yalambojoch. Sedan dröjde det inte
länge förrän jag hade ett eget barn
i byn, Baltazar som är förståndshandikappad, berättar hon.
KOLLEKT TILL BYN
Vid den här tiden inleddes ett samarbete mellan Bergsåkers skola i Sundsvall och Selångers församling för att
samla in pengar till barnen i Yalambojoch. Bergsåkers högstadieelever har
under många år genom praktiskt arbete bidragit till att utveckla byns
högstadieskola.
På Bergsåker fanns Birgits livskamrat Björn, som var rektor på skolan.
Själv informerade hon om hjälparbetet
i Guatemala bland barn och vuxna
i sin församling, och vid flera tillfällen
togs kollekt upp i Selångers församling
till barn och ungdomar i Yalambojoch.
-Det är tradition att kollekten från
Bergsåkers högstadiums luciasoaré går
till byn. Detsamma gäller numer även
vid den årliga julrapsodin på annandag
jul, då vi har en musikkväll med unga
röster och musikanter i Granlo kyrka.
I november i år var Birgit Huss med
och arrangerade en temakväll i församlingen. Birgit och Björn visade bilder och berättade om sin resa i våras.
På plats fanns också föreningen Colchaj Nac Luums koordinatör och eldsjäl Per Bylund Andersen som gav en
färsk lägesrapport om situationen
i byn, där han nu bott i 15 år.
– Det var ett välbesökt möte där vi
14
MAYA-NYTT
FÖRSTA MÖTET. Birgit Huss med sitt fadderbarn Baltazar, 16 år. Han är
förstånds- handikappad och har därför en särskilt utsatt situation, eftersom
det inte finns samma sociala skyddsnät i byn som det vi byggt upp i vårt
moderna samhälle.
samlade in 3 800 kronor, uppger Birgit.
Julafton 2010 får alla barn i Yalambojoch varsin julklapp från barnen på
fritidshemmet Skeppet i Selångers församling. Inför Birgits resa med Globala
skolan till Yalambojoch i mars i år
samlade Skeppets barn och andra in
200 gosedjur som resenärerna hjälptes åt att forsla till byn. Barnen i
Selånger (6-10 år) skickade också med
teckningar, foton och en mängd frågor
om livet i den avlägsna byn.
– I gengäld fick jag teckningar och
hälsningar med hem. Sedan har jag visat bilder och berättat om byn för
barnen i fritidsgruppen. Verkligen ett
berikande utbyte.
VIKTIGT MED UTBILDNING
Birgit Huss har ett jobb hon brinner
för och känner sig på många sätt gynnad i livet. En känsla som fick ytterligare en dimension efter besöket
i mayabyn Yalambojoch tidigare i år.
– Efter hemkomsten kände jag ännu
större tacksamhet över hur bra och
tryggt jag har det. Jag tycker därför
det är viktigt att i min vardag försöka
återkoppla till det jag fått vara med
om, och bidra med det lilla jag kan för
att göra fler delaktiga i föreningens arbete, och att sprida kunskap om
maya-folkets situation. Vi bör göra det
vi kan för att lindra andras hjälpbehov
och ge hjälp till självhjälp, säger hon.
Birgit är tillfreds med att föreningen Colchaj Nac Luum satsat på
ett utbildningscentrum för alla i byn.
– Utbildning är nyckeln till en framtid för de unga. Inte minst för flickor
och unga kvinnor som behöver bli
mer medvetna om sina rättigheter
och förutsättningar.
När jag frågar vad hon anser om
sitt uppdrag som hovpredikant tycker
hon inte det är mycket att orda om.
– Först och främst är jag en vanlig
församlingspräst med fötterna i myllan
och vardagen. Men visst…, en liten
guldkant är det ju att få åka ner till
Stockholm, där jag predikar i Slottskyrkan två, tre gånger om året.
TORSTEN JANSSON
FAKTA
Birgit Huss
Ålder: 53 år
Yrke: Präst i Granlo kyrka i
Selångers församling där hon arbetat
i 26 år.
Bor: Sundsvall
Familj: Fyra söner i åldern 15-22 år
och livskamraten Björn, tidigare rektor nu pensionär.
Fritidsintressen: Läsa, resa, sjunga,
umgås med familj och vänner, naturen och sommarstugan tre mil norr
om Sundsvall där hon växte upp på
en gård som ägts av familjen i sju generationer.
Hedersuppdrag: Extra ordinarie
hovpredikant sedan 1 juni 2007.
DECEMBER 2010
BEJUBLAD TEATER. På bilden
till höger syns i förgrunden från
vänster Juan Gregorio, Filipe Marcos Domingo och Isabel Lucas
Alonzo som tycks uppskatta den
sketch ungdomarna spelar upp på
Folkets Hus scen.
Folkets Hus har blivit en stor
tillgång för byn – en central och
ändamålsenlig plats för kultur,
stormöten och andra sammankomster.
Skolavslutning i Yalambojoch
Läsåret i Guatemala börjar i januari och slutar i oktober. Inget sommarlov utan istället ett vinterlov som ursprungligen lades i november-december, eftersom det är då kaffet skördas
och barnen måste hälpa till att plocka bönorna.
Våra högstadielever i årskurs nio, som nu har slutat i skolan, fixade en trevlig avslutningsfest i Folkets Hus, onsdagen
27 oktober med sång, musik, teater och många tal. Läraren
Colocha från Spanien, de inhemska lärarna och jag själv överlämnade diplom till eleverna och det blev många kramar.
Sedan bjöd eleverna föräldrar och syskon på mat och slutligen bjöds det upp till dans i Folkets Hus till tonerna av det
lokla bandet Sonora Juvenil.
Till minne av Helge Svensson
Helge Svensson är död. Han avled i sitt
hem i Krokek den 31 juli, drygt 90 år
gammal.
Helge tillhörde de allra första bidragsgivarna
till flyktingarbetet i Mexiko 1983. Han fortsatte sedan stödja vår förening då vi började
arbeta i Guatemala.
Han och hans hustru Anneliese hade också fadderbarnet Andrés på flyktingkooperativet Jord och Frihet. Anneliese, som var
tysk jude, kom till Sverige under andra
världskriget efter en äventyrlig flykt och
mötte här Helge.
MÅNGA ENGAGEMANG
Helge var en person med stort internationellt engagemang. Han har besökt ett femtiotal länder och var aktiv medlem i Världsmedborgarrörelsen och trodde starkt på
esperanto som världsspråk. Helge var vidare
med och startade Norrköpings Fredsförening, aktiv syndikalist sedan ungdomsårens
skogsarbete, aktiv i Reumatikerföreningen,
ivrig frimärkssamlare med mera.
Alla som haft förmånen att träffa Helge
har många minnen av intressanta diskussioner i olika ämnen. Vi bevarar minnet av en
god vän och stor världsmedborgare.
DECEMBER 2010
Helge testamenterade 20 000 kronor till
föreningens arbete i Yalambojoch. Beloppet
vill vi i hans och Annelieses anda använda till
inköp av böcker, både till biblioteket och till
högstadieskolan.
ANDERS TORPEL
PER BYLUND ANDERSEN
VÅR POSTBOX
Ange barnets namn
Apartado Postal # 4
Huehuetenango
GUATEMALA
Vill du ha ett fadderbarn i Yalambojoch?
Då kan du fylla i den här talongen och skicka in den till föreningens fadderansvarige Malin Linné, c/o Blomberg, Ullångergatan 17,
162 54 Vällingby.
E-post: malin.linne@hotmail.com
Namn
Adress
Telefon
Mejl
15
MAYA-NYTT