ANSÖKAN OM STÄMNING

Stockholms tingsrätt
Scheelegatan 7
Stockholm
Stockholm den 3 juni 2014
ANSÖKAN OM STÄMNING
Kärande:
Nickel Mountain Group AB (publ), org. nr 556227-8043
Kungsgatan 44, 7 tr.
111 35 Stockholm
Ombud:
Advokaterna Urban Båvestam och Maria Bruder
Advokatfirman Westermark Anjou AB
Box 16030
103 21 Stockholm
Tel: 08-441 91 00
E-post: urban.bavestam@westermarkanjou.se respektive
maria.bruder@westermarkanjou.se
Svarande (1):
Ulrik Jansson, (540523-1415)
Storkvägen 7
181 56 Lidingö
Uppgivet ombud:
Advokaten Jesper Grünbaum
Setterwalls Advokatbyrå AB
Box 1050
101 39 Stockholm
Svarande (2):
Jukka Kallio, (681109)
Paimenenportti 13 B
02330 Espoo
Finland
2 (81)
Uppgivet ombud:
Advokaten Einar Wanhainen
G Grönberg Advokatbyrå AB
Box 7418
103 91 Stockholm
Svarande (3):
Terje Engstrøm Lien, (670825)
Planetveien 8 D
0779 OSLO
Norge
Uppgivet ombud:
Advokaten Sindre Reimers Rising
Advokatfirmaet Elden DA
Postboks 6684
St. Olavs plass
0129 Oslo
Norge
Svarande (4):
Hans Lindroth, (580625-0212)
Armfeltsgatan 16
115 34 Stockholm
Uppgivet ombud:
Advokaten Peter Thorell
Advokatfirman Lindberg & Saxon AB
Cardellgatan 1
114 36 Stockholm
Saken:
Skadestånd
___________________
3 (81)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
DEL I – YRKANDEN............................................................................................................................ 5
DEL II – SAMMANFATTNING AV TVISTEN................................................................................. 5
2.
NMG:S KRAV PÅ ERSÄTTNING OM 50 000 000 KRONOR JÄMTE RÄNTA .......................................... 6
3.
NMG:S KRAV PÅ ERSÄTTNING MOTSVARANDE 865 200 NORSKA KRONOR JÄMTE RÄNTA .................... 7
DEL III – STÄMNINGSANSÖKANS DISPOSITION ...................................................................... 8
DEL IV – OMSTÄNDIGHETER ......................................................................................................... 9
4.
PARTERNA OCH ANDRA INBLANDADE ......................................................................................... 9
5.
TIDEN INNAN SVARANDENA TILLTRÄDDE SOM STYRELSELEDAMÖTER I NMG I DECEMBER 2012 ........... 13
6.
AMARANT BLIR HUVUDÄGARE I NMG OCH SVARANDENA UTSES TILL NY STYRELSE............................. 21
7.
SVARANDENAS FÖRSTA TID I STYRELSEN .................................................................................... 23
8.
TÄNDSTICKSPALATSET TISDAGEN DEN 22 JANUARI 2013 ............................................................. 27
9.
UTBETALNINGEN DEN 23 JANUARI 2013 ................................................................................. 37
10.
SVARANDENAS SKÄL TILL ATT GÖRA UTBETALNINGARNA ............................................................... 38
11.
HÄNDELSER UNDER ÅTERSTODEN AV JANUARI OCH FRAM TILL OCH MED APRIL 2013 ......................... 39
12. HÄNDELSER UNDER PERIODEN MAJ – JULI 2013, DÅ ULRIK JANSSON OCH HANS LINDROTH HADE LÄMNAT
NMG:S STYRELSE .......................................................................................................................... 52
13. HÄNDELSER FRÅN AUGUSTI 2013, DÅ AMARANT HADE FÖRLORAT SINA AKTIER I NMG OCH ALLA
SVARANDENA HADE LÄMNAT NMG:S STYRELSE ................................................................................... 56
DEL V – GRUNDER .......................................................................................................................... 61
14.
15.
INLEDNING ......................................................................................................................... 61
HANS LINDROTH, ULRIK JANSSON, TERJE ENGSTRØM LIEN OCH JUKKA KALLIO HAR ORSAKAT NMG SKADA
OM 50 000 000 KRONOR .............................................................................................................. 65
4 (81)
16. HANS LINDROTH, ULRIK JANSSON, TERJE ENGSTRØM LIEN OCH JUKKA KALLIO HAR ORSAKAT SKADAN OM
50 000 000 KRONOR GENOM OAKTSAMHET ...................................................................................... 68
17.
NMG:S RÄTT TILL RÄNTA PÅ 50 000 000 KRONOR ................................................................... 74
18.
HANS LINDROTH, ULRIK JANSSON, TERJE ENGSTRØM LIEN OCH JUKKA KALLIO HAR GENOM OAKTSAMHET
ORSAKAT DEN SKADA SOM DRABBAT NMG PÅ GRUND AV DEN STRAFFAVGIFT SOM OSLOBÖRSEN UTDÖMDE .... 74
DEL VI – ÖVRIGT ............................................................................................................................. 75
19.
TINGSRÄTTENS BEHÖRIGHET .................................................................................................. 75
20.
PROCESSFÖRUTSÄTTNINGAR ENLIGT 29 KAP. ABL ...................................................................... 76
21.
BEVISNING ......................................................................................................................... 76
22.
ANSÖKNINGSAVGIFT............................................................................................................. 77
BILAGEFÖRTECKNING ...................................................................................................................... 78
5 (81)
Som ombud för Nickel Mountain Group AB (publ) (”NMG”) – fullmakt bifogas som Bilaga 1 – får vi
härmed inge ansökan om stämning mot Ulrik Jansson, Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien och Hans
Lindroth (gemensamt benämnda ”Svarandena”) enligt följande.
DEL I – YRKANDEN
1.1
NMG yrkar att tingsrätten ska förplikta Ulrik Jansson, Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien
och Hans Lindroth att solidariskt till NMG betala 50 000 000 kronor, jämte ränta på
i)
10 000 000 kronor enligt 5 § räntelagen (1975:635; ”RänteL”) från den 22 januari
2013 till och med den 18 oktober 2013, dvs. 220 273 kronor,
ii)
40 000 000 kronor enligt 5 § RänteL från den 23 januari 2013 till och med den
18 oktober 2013, dvs. 877 808 kronor, samt
iii)
50 000 000 kronor enligt 4 och 6 §§ RänteL från och med den 19 oktober 2013 till
dess betalning sker.
1.2
NMG yrkar att tingsrätten ska förplikta Ulrik Jansson, Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien
och Hans Lindroth att solidariskt till NMG betala 548 766 kronor, jämte ränta på
i)
349 752 kronor enligt 4 och 6 §§ RänteL från och med den 4 april 2014 till dess
betalning sker, samt
ii)
199 014 kronor enligt 4 och 6 §§ RänteL från och med den 10 maj 2014 till dess
betalning sker.
1.3
NMG yrkar att tingsrätten ska förplikta Ulrik Jansson, Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien
och Hans Lindroth att solidariskt ersätta NMG:s rättegångskostnader i målet med ett
belopp som kommer att anges senare.
DEL II – SAMMANFATTNING AV TVISTEN
I detta avsnitt sammanfattar NMG tvisten mot Svarandena i mycket korta ordalag. De definitioner som
används i detta avsnitt förklaras i Del III – Omständigheter.
6 (81)
2.
NMG:S KRAV PÅ ERSÄTTNING OM 50 000 000 KRONOR JÄMTE RÄNTA
2.1
I december 2012 blev bolaget Amarant, registrerat på Brittiska Jungfruöarna, huvudägare i
NMG (dvs. käranden). Amarant tillsatte genast en ny styrelse i NMG, som kom att utgöras
av Ulrik Jansson, Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien och Hans Lindroth (dvs. Svarandena).
2.2
Bara några veckor efter tillsättandet lät Svarandena i sin egenskap av NMG:s nya styrelse
NMG utbetala sammanlagt 50 000 000 kronor till bolaget Alluvia, registrerat på Jersey.
10 000 000 kronor utbetalades den 22 januari 2013 och resterande 40 000 000 kronor
dagen därpå, den 23 januari 2013. NMG:s huvudägare Amarant var huvudägare även i
Alluvia, som alltså mottog betalningarna.
2.3
Svarandena har förklarat utbetalningarna med att NMG samma dag hade tecknat ett avtal
med Alluvia enligt vilket NMG skulle köpa bolaget Ghana Gold från Alluvia. Enligt avtalet
skulle NMG göra en ”förskottsbetalning” om 50 000 000 kronor i utbyte mot att NMG, under
tiden fram till att man blev ägare till Ghana Gold, skulle få rätt att använda en särskild sorts
maskiner för utvinning av guld.
2.4
Avtalet med Alluvia föreskrev också att NMG som betalning för Ghana Gold, utöver de
redan utbetalade 50 000 000 kronorna, till Alluvia skulle emittera 50 000 000 aktier i NMG.
Vidare angavs i avtalet att affären var villkorad av bland annat att bolagsstämma i NMG
skulle godkänna transaktionen senast den 30 juni 2013. Om inte, skulle Alluvia återbetala
förskottet till NMG.
2.5
Svarandena ingick avtalet med Alluvia och verkställde utbetalningarna av 50 000 000
kronor under stor brådska. De har i efterhand gjort gällande att affären skulle ha varit viktig
och värdefull för NMG. I själva verket var affären värdelös för NMG. Ghana Gold saknade
helt värde och har aldrig haft något värde. Idag är bolaget försatt i konkurs.
2.6
Det var aldrig möjligt för NMG att utnyttja rätten att använda utvinningsmaskinerna, som
var det påstådda motivet till utbetalningen om 50 000 000 kronor. Maskinerna existerade
helt enkelt inte.
2.7
De villkor som enligt avtalet gällde för NMG:s förvärv av Ghana Gold från Alluvia uppfylldes
aldrig. Alluvia var därför skyldigt att återbetala det mottagna beloppet om 50 000 000
kronor. NMG har emellertid inte återfått beloppet från Alluvia och har heller inga möjligheter att få det.
7 (81)
2.8
Någon pant eller annan form av säkerhet för Alluvias rätta fullgörande av återbetalningen
har aldrig ställts.
2.9
Genom den utbetalning som styrelsen lät göra har NMG således drabbats av en skada
uppgående till 50 000 000 kronor. Genom utbetalningen tömdes i stort sett hela NMG:s
kassa. Genom utbetalningen orsakade styrelsen att NMG blev insolvent.
2.10
Svarandena beslutade sig för att ingå avtalet med Alluvia och utbetala de 50 000 000
kronorna inom loppet av mindre än en halv dag och bara några veckor efter att de tillträtt
som styrelseledamöter. De hade vid tidpunkten inget relevant underlag för sitt beslut över
huvud taget. De hade inte heller låtit göra någon undersökning av vare sig målbolaget eller
säljaren.
2.11
När styrelsen behandlade och fattade beslut om att ingå avtalet med Alluvia deltog en styrelseledamot som också var styrelseledamot i Alluvia. Den ledamoten var också den
person som mest aktivt drev på utbetalningen. Det faktum att han var jävig var känt för
samtliga övriga styrelseledamöter eller borde i vart fall ha varit det.
2.12
Svarandena har i sin egenskap av styrelseledamöter i NMG sålunda orsakat NMG skada
om 50 000 000 kronor. Skadan har orsakats genom deras oaktsamma handlande och
oaktsamma underlåtenhet att handla. De är därför solidariskt ansvariga att ersätta NMG för
skadan.
3.
NMG:S KRAV PÅ ERSÄTTNING MOTSVARANDE 865 200 NORSKA KRONOR JÄMTE
RÄNTA
3.1
NMG:s aktier var vid tidpunkten för utbetalningarna noterade vid Oslo börs. NMG var
således skyldigt att liksom alla andra börsbolag omedelbart offentliggöra all sådan information som är ägnad att märkbart påverka aktiekursen.
3.2
I januari 2013 värderades NMG på Oslobörsen i stort sett till storleken på bolagets kassa.
När nästan hela bolagets kassa då utbetalades var det alltså för börskursen helt avgörande information. Likväl valde Svarandena, i strid med norska börsrättsliga regler, att inte
informera marknaden om saken.
3.3
Svarandenas underlåtenhet resulterade i att NMG ålades att betala en straffavgift till Oslo
börs om knappt 1 000 000 kronor. Den skada som avgiften innebär för NMG har orsakats
av Svarandena genom deras oaktsamma handlande och oaktsamma underlåtenhet att
handla. De är därför solidariskt ansvariga för att ersätta NMG även för den skadan.
8 (81)
3.4
På grund av att NMG tidigare träffat en överenskommelse med Oslo börs om en avbetalningsplan har NMG per idag erlagt endast 548 765 kronor av den totala straffavgiften. Som
NMG återkommer till i avsnitt 18 nedan har NMG i stämningsansökan därför bara yrkat
ersättning i denna del uppgående till detta belopp. Yrkandet kommer dock justeras vartefter kvarstående delar av straffavgiften erläggs.
DEL III – STÄMNINGSANSÖKANS DISPOSITION
I del IV nedan beskrivs den bakgrund och de omständigheter som är relevanta för tvisten. I
det första avsnittet, avsnitt 4, presenteras kort parterna i målet och andra inblandade bolag
och personer av betydelse för bakgrundsbeskrivningen och tvisten. Därefter redogörs i
avsnitt 5 för de förberedande åtgärder som vidtogs i Amarant-sfären innan Amarant blev
huvudägare i NMG. I avsnitt 6 redovisas Amarants arrangemang för att bli huvudägare i
NMG samt dess tillsättande av NMG:s nya styrelse.
I avsnitt 7 behandlas de åtgärder Svarandena vidtog innan Överlåtelseavtalet ingicks den
22 januari 2013. I avsnitt 8 redogörs för omständigheterna kring Svarandenas beslut att
ingå Överlåtelseavtalet, Låneavtalet och Depositionsavtalet samt att verkställa den första
utbetalningen om 10 000 000 kronor. Avsnitt 9 redovisar händelserna kring utbetalningen
av återstående 40 000 000 kronor den 23 januari 2013, varefter NMG i avsnitt 10 redogör
för vilka skäl Svarandena kan ha haft för att låta NMG göra utbetalningarna.
Avsnitten 11-13 redovisar händelser under olika tidsperioder efter utbetalningarna. Först
redovisas i avsnitt 11 händelser under tidsperioden från slutet av januari 2013 till och med
april 2013, medan samtliga Svarandena fortfarande tillhörde NMG:s styrelse. Därefter
redogörs i avsnitt 12 för händelser under tidsperioden maj-juli 2013, då alltjämt Jukka
Kallio och Terje Engstrøm Lien var ledamöter i NMG:s styrelse. Slutligen redogörs i avsnitt
13 för relevanta händelser under tidsperioden från augusti 2013, då samtliga Svarandena
hade lämnat NMG:s styrelse.
I del V utvecklas de rättsligt relevanta omständigheter som enligt NMG innebär att Svarandena är skyldiga att utge skadestånd i enlighet med yrkandena därför att de vid fullgörandet av sina respektive styrelseuppdrag av oaktsamhet har orsakat NMG skada om
50 000 000 kronor respektive 948 726 kronor.
Slutligen behandlar del VI vissa process- och bevisfrågor.
9 (81)
DEL IV – OMSTÄNDIGHETER
I detta avsnitt redogör NMG för de omständigheter som är relevanta för tingsrättens prövning av målet, huvudsakligen i kronologisk ordning. Flera redovisade omständigheter har
inte omedelbar betydelse för NMG:s skadeståndskrav mot Svarandena, men är enligt
NMG:s uppfattning mer eller mindre nödvändiga för att tingsrätten ska kunna sätta in
Svarandenas agerande i sitt rätta sammanhang.
4.
PARTERNA OCH ANDRA INBLANDADE
4.1
Käranden
4.1.1
Nickel Mountain Group AB, här kallat NMG, är ett svenskt aktiebolag vars aktier sedan
1997 är noterade på den reglerade marknaden Oslo börs i Norge. NMG:s firma var tidigare
IGE Resources AB.
4.1.2
NMG:s verksamhet är enligt dess bolagsordning att självt, genom dotterbolag eller genom
samarbete med annan bedriva gruv- och mineralprospekteringsverksamhet samt äga och
förvalta lös och fast egendom, även som bedriva därmed förenlig verksamhet. Verksamheten har sedan lång tid varit inriktad framför allt på nickelprospektering i Rönnbäcken
genom dotterbolaget Nickel Mountain Resources AB. I mindre utsträckning har NMG
tidigare även ägnat sig åt diamantprospektering i Afrika. Nickelfyndigheten i Rönnbäcken
har hela tiden varit NMG:s i särklass största och viktigaste tillgång.
4.1.3
NMG-koncernen har, i likhet med andra prospekteringsbolag, genom åren haft en blygsam
omsättning och gjort stora förluster varje år, senast ca 185 miljoner kronor 2011, 121 miljoner kronor 2012 och 110 miljoner kronor 2013. Liksom andra prospekteringsbolag har
NMG ett konstant behov av att finna löpande finansiering. Kostnaderna för verksamheten
är mycket stora och några intäkter av betydelse är i prospekteringsbolag som NMG inte att
räkna med på många år. Verksamheten kan beskrivas som ett kostnadskrävande arbete
med att finna fyndigheter som är kommersiellt möjliga att utvinna. Om och när sådana fyndigheter kan styrkas kan bolaget sluta avtal med kapitalstarka samarbetspartners alternativt sälja rätten att utvinna fyndigheterna. Som för andra prospekteringsbolag utgörs en stor
del av det dagliga arbetet av att söka attrahera nya investerare och nytt kapital, så att prospekteringsverksamheten kan fortsätta.
4.1.4
NMG har idag ca 6 000 aktieägare. En mycket stor andel av aktieägarna är norska privatpersoner.
10 (81)
4.2
Svarandena
4.2.1
Ulrik Jansson är majoritetsägare och verkställande direktör i olje- och gasprospekteringsbolaget Crown Energy AB, vars aktier är noterade på den reglerade marknaden NGM
Equity. Ulrik Jansson har en jur.kand. och verkade under ca 14 år som bolagsjurist. Han
har också haft ledande befattningar i andra bolag inom oljeindustrin, bland annat som
verkställande direktör för PA Resources. Ulrik Jansson valdes in i styrelsen för NMG den
27 december 2012 och avgick som styrelseledamot på egen begäran bara fyra månader
senare, den 29 april 2013. Under hela nämnda period var Ulrik Jansson också styrelsens
ordförande.
4.2.2
Jukka Kallio är advokat, verksam i Helsingfors i Finland vid Advokatfirman Kallio Law
Advokatbyrå som han grundade år 2000. Hans huvudsakliga inriktning som advokat är
företagsöverlåtelser inom gruvindustrin. I NMG:s årsredovisning för 2012, som Jukka Kallio
undertecknat, uppger han själv att han 2011 utsågs till en av de 100 främsta juristerna i
världen inom M&A och att han ”fungerar som ledamot i styrelser för flera kundföretag samt
affärsängel”. Jukka Kallio valdes in i styrelsen för NMG den 27 december 2012 och
ersattes genom stämmobeslut den 2 augusti 2013.
4.2.3
Terje Engstrøm Lien är civilekonom bosatt i Oslo. Han har beskrivit sig själv som en
finansiell rådgivare med omfattande internationell erfarenhet. Terje Engstrøm Lien har
tidigare arbetat på Oslobörsen och i många år därefter för en privat investmentbank. Terje
Engstrøm Lien arbetade som finansiell rådgivare åt Amarant Mining Ltd. under i vart fall
perioden från slutet av 2010 till våren 2013. Han ägde under den relevanta tidsperioden
också 2 500 000 aktier i Alluvia Mining Ltd., motsvarande ca 2,5 procent av bolagets
samtliga aktier. Terje Engstrøm Lien var också ledamot i styrelsen för Alluvia Mining Ltd.
under åtminstone perioden december 2012 till april 2013. Terje Engstrøm Lien valdes in i
styrelsen för NMG den 27 december 2012 och ersattes som styrelseledamot genom
stämmobeslut den 2 augusti 2013. Sedan Ulrik Jansson, Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien
och Hans Lindroth den 3 april 2013 hade entledigat NMG:s tidigare verkställande direktör
med omedelbar verkan, utsåg styrelsen Terje Engstrøm Lien till ny verkställande direktör.
Den positionen hade han kvar till dess den tidigare styrelsen entledigades den 2 augusti
2013.
4.2.4
Hans Lindroth är verkställande direktör i Lingfield AB, som förvaltar värdepapper och är ett
managementbolag för stiftelsen Peder Sager Wallenberg Charitable Trust. Lingfield AB har
sina lokaler i det s.k. Tändstickspalatset på Västra Trädgårdsgatan 15 i Stockholm. Under
den tid Hans Lindroth var ledamot av NMG:s styrelse var han även styrelseledamot i
Industrifonden. Hans Lindroth valdes in i styrelsen för NMG den 27 december 2012 och
11 (81)
avgick som styrelseledamot på egen begäran samtidigt som Ulrik Jansson bara fyra
månader senare, den 29 april 2013.
4.2.5
Under perioden från den 27 december 2012 till den 29 april 2013 utgjorde de fyra svarandena NMG:s hela styrelse. Arto Kuusinen utsågs den 25 april 2013 till styrelseledamot i
NMG och var under perioden den 10 maj 2013 fram till sin avgång den 2 augusti 2013
registrerad som styrelsens ordförande. Sedan Ulrik Jansson och Hans Lindroth den
29 april 2013 hade lämnat styrelsen, utgjordes styrelsen fram till den 2 augusti 2013 av
Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien och Arto Kuusinen.
4.3
Andra bolag och personer
4.3.1
Amarant Mining Ltd. (”Amarant”) är ett bolag med juridiskt hemvist på de Brittiska Jungfruöarna, organisationsnummer 1643307. Amarant har sitt huvudkontor i Dubai i Förenade
Arabemiraten. Enligt bolagets egna uppgifter är dess verksamhet att bryta och utvinna
guld, platina och andra ädelmetaller. Bolaget uppgav 2012 att det bedrev sådan verksamhet i USA, Kanada och Chile och att bolaget också hade rätt att utvinna ädelmetaller i en
rad andra länder, bl.a. i Ghana. Vilka tillgångar och skulder Amarant faktiskt har haft och
har är för NMG okänt. Eftersom insynen i bolag registrerade på Brittiska Jungfruöarna är
begränsad, kan NMG inte heller säga något säkert om hur ägandet i Amarant såg ut vid
den för tvisten aktuella tiden. I en bild över ägandet i Amarant per augusti 2012, som tillhandahållits av advokat Joakim Falkner, Bilaga 2, anges dock att bolaget Conventus
Limited ägde 24,90 procent av aktierna, bolaget GKL Growth Capital 4,80 procent, USB
Investment BV – ett bolag som ägs och kontrolleras av Ulrik Jansson – 10,00 procent och
Hans Lindroth 4,70 procent.
4.3.2
Alluvia Mining Ltd. (”Alluvia”) är ett bolag med juridiskt hemvist på Jersey, organisationsnummer 99142. Alluvia beskrivs på dess hemsida som ett diversifierat bolag vars verksamhet koncentreras till ädla metaller. Bolaget uppges ha verksamhet i USA, Chile och
Surinam. Vilka tillgångar och skulder Alluvia faktiskt har haft och har är för NMG okänt.
Klart är dock att bolagets status sedan i vart fall den 1 november 2012 är ”Not in Good
Standing”. Under den period som är av intresse här ägdes Alluvia till åtminstone 37 procent av Amarant och närstående till Amarant. Under 2012 och delvis under 2013 handlades Alluvia-aktien på en inofficiell lista hos Mangold Fondkommission, som också administrerade Amarants och Alluvias bankkonton och betalningar.
4.3.3
Amarant Finance Ltd. (”Amarant Finance”) är ett bolag med juridiskt hemvist på de
Brittiska Jungfruöarna, organisationsnummer 1648976. Några uppgifter om hur Amarant
Finance finansiella ställning ser ut har inte NMG kunnat ta del av. Det har påståtts att
Amarant Finance är storägare i Amarant eller att det är ett systerbolag till Amarant och att
12 (81)
Amarant Finance i sin tur ägs av Johan Ulander. Det har dock inte varit möjligt att utreda
ägarförhållandena i bolaget och inte heller vem eller vilka personer som utgör bolagets
styrelse eller i övrigt företräder bolaget. Johan Ulander har dock undertecknat avtal i
bolagets namn.
4.3.4
Flera avtal som Svarandena har påstått ska vara av betydelse för tvisten uppges ha undertecknats av Johan Ulander som företrädare för ett bolag med firma Conventus Ltd. och
organisationsnumret 707348. Bolaget uppges ha sitt juridiska hemvist på de Brittiska
Jungfruöarna. Bolaget har också påståtts äga 25 procent av aktierna i Amarant och en
andel av aktierna i ett amerikanskt bolag som ska heta AMT Group, Advanced Mineral
Technologies Inc. eller liknande, vilket bolag i sin tur har påståtts äga 7,5 procent av
aktierna i Alluvia. Enligt registreringsmyndigheten på de Brittiska Jungfruöarna har dock
något bolag med namnet Conventus Ltd. och organisationsnumret 707348 aldrig existerat,
i vart fall inte under åren 2012-2014.
4.3.5
1
Mineral Invest International II AB (”Mineral Invest”), organisationsnummer 556737-6974,
är ett svenskt aktiebolag som tidigare bedrev prospekteringsverksamhet och handlade
med metaller och mineraler i Afrika. Mineral Invests aktier var tidigare noterade vid Aktietorget. På grund av osäkerhet kring bolaget och dess finansiella situation handelsstoppades aktien den 8 juli 2013. Handelsstoppet bestod till och med den 2 januari 2014 då
aktien avnoterades. I december 2013 avgick bolagets revisor och någon ny revisor har inte
utsetts sedan dess. Den 22 januari 2014 hölls kontrollstämma i Mineral Invest p.g.a.
konstaterad akut kapitalbrist. Trots bryggfinansieringslån och nyemission är Mineral
Invests finansiella situation alltjämt ansträngd och det är oklart om bolaget kommer att
överleva. Såväl Amarant som Alluvia har under en kortare tid varit majoritetsägare i
Mineral Invest.
4.3.6
Ghana Gold AB (”Ghana Gold”), organisationsnummer 556894-8870, är ett svenskt aktiebolag som bildades som ett s.k. lagerbolag den 31 maj 2012. Ghana Gold har varit målbolag i flera transaktioner genomförda av Amarant och av Alluvia och då värderats till
mycket höga belopp, vilket på olika sätt har gynnat Amarant och Alluvia och deras ägare,
som bland annat använt Ghana Golds aktier som betalning i apportemissioner. Ghana
Gold har emellertid aldrig haft något värde. De tillgångar bolaget påstås ha haft har aldrig
utgjorts av någonting annat än diverse påstådda fordringar och avtal som i realiteten varit
värdelösa. Bolaget försattes i konkurs den 6 december 2013 sedan likvidatorn konstaterat
att det inte kunde påträffas tillgångar i bolaget som ens täckte likvidationskostnaderna.
1
Däremot har det genom åren funnits inte mindre än sex olika bolag registrerade på Brittiska Jungfruöarna med namn som
innehåller ordet ”Conventus”. Inget av dessa bolag har dock organisationsnumret 707348 och på Brittiska Jungfruöarna, liksom i
bland annat Sverige, identifieras en juridisk person med sitt organisationsnummer och inte med sitt aktuella namn. Det bolag
som burit namnet ”CONVENTUS LIMITED” har för övrigt statusbeteckningen ”Struck off”, dvs. bolaget har avregistrerats.
13 (81)
4.3.7
Johan Ulander är en finsk affärsman, bosatt huvudsakligen i Dubai, men med bostad även
i Sverige. Enligt Johan Ulanders egen profilsida inom nätverket LinkedIn ska han ha grundat såväl Amarant som Alluvia. Enligt samma profilsida är han också ägare av ett bolag
som kort och gott kallas Conventus. Såvitt känt för NMG är han inte själv registrerad företrädare för något av de bolag som omnämns här. Det står dock klart att han likväl har haft
ett betydande inflytande i flera bolag och att han de facto har agerat som företrädare för
bland annat Amarant Finance och andra bolag inom Amarant-sfären.
4.3.8
Lars Guldstrand är grundare av och styrelseordförande i bolagen GKL Growth Capital
Holding AB och GKL Growth Capital AB (”GKL”). Under perioden den 10 december 2012
till den 25 november 2013 var han också styrelseledamot och styrelsens ordförande i
Mineral Invest. Lars Guldstrand var vidare ledamot av Alluvias styrelse från den 25 november 2011 till i vart fall slutet av 2012. Lars Guldstrand har också tillsammans med Peter
Lindh, också han styrelseledamot i GKL, företrätt Amarant i olika sammanhang. Som framgår av avtal som NMG tagit del av är eller har Lars Guldstrand också varit verkställande
direktör för Amarant. Per den 31 december 2012 ägde GKL 8 procent av aktierna i Mineral
Invest, ca 5 procent av aktierna i Amarant och drygt 11 procent av aktierna i Alluvia.
4.3.9
Thomas Häggkvist (f.d. Carlsson) är civilekonom. Han anställdes som ekonomichef i NMG
i augusti 2006 och var NMG:s verkställande direktör från 2011 fram till den 3 april 2013, då
Svarandena såsom ledamöter av NMG:s styrelse entledigade honom med omedelbar
verkan.
4.3.10
Utöver här nämnda bolag och personer omnämns i det följande även andra bolag och
personer, vilka i relevanta delar kommer presenteras då.
5.
TIDEN INNAN SVARANDENA TILLTRÄDDE SOM STYRELSELEDAMÖTER I NMG I
DECEMBER 2012
5.1
NMG:s ägarförhållanden och finansiella ställning 2011/2012
5.1.1
Ägandet i NMG har alltid varit spritt. Bolaget hade vid årsskiftet 2011/2012 närmare 8 000
aktieägare och saknade tydlig huvudägare. Av dem som vid den tidpunkten hade upptagits
i bolagets ägarförteckning som de fem största aktieägarna i NMG var i vart fall fyra förvaltande banker. Samtidigt hade dessa fem tillsammans endast 11,9 procent av bolagets
aktier.
5.1.2
Under 2011 blev NMG:s dåvarande verkställande direktör Thomas Häggkvist och dess dåvarande styrelse kontaktade av Johan Ulander och Lars Guldstrand som företrädare för
Amarant. Johan Ulander och Lars Guldstrand ville sondera möjligheterna för att få styrel-
14 (81)
sen i NMG att stödja ett uppköpserbjudande från Amarant riktat till bolagets aktieägare.
NMG:s styrelse avvisade emellertid inviten.
5.1.3
Mot slutet av 2011 kunde den dåvarande styrelsen i NMG konstatera att bolaget hade
likvida medel om ca 11 miljoner kronor och att bolaget behövde ny finansiering. Det var
mot den bakgrunden som extra bolagsstämma i NMG den 22 november 2011 bemyndigade styrelsen i bolaget att genomföra en nyemission om högst 150 000 000 aktier med
företrädesrätt för aktieägarna i NMG. Enligt bolagsstämmans beslut hade styrelsen rätt att
utnyttja bemyndigandet för att genomföra en företrädesemission för att säkerställa finansieringen av den fortsatta utvecklingen av dotterbolaget Nickel Mountain Resources AB:s
nickelverksamhet i Rönnbäcken.
5.1.4
Styrelsen i NMG utnyttjade bemyndigandet och fattade sålunda den 7 mars 2012 beslut
om utgivande av högst 129 820 875 aktier. Emissionen beräknades inbringa ca 88 miljoner
norska kronor efter avdrag för emissionskostnader om ca 9 miljoner norska kronor. Styrelsen meddelade också att en investeringsfond vid namn Waterton Global Value, L.P.
(”Waterton”) hade garanterat emissionen, dvs. åtagit sig att mot en avgift teckna samtliga
aktier som inte tecknades av de teckningsberättigade.
5.1.5
I emissionsprospektet angavs under rubriken ”Användning av emissionslikvid” att styrelsen, i överensstämmelse med stämmans ovan nämnda beslut, beslutat att emissionslikviden skulle användas till finansiering av slutförandet av prefeasability-studien avseende
Nickel Mountain Resources AB:s nickelprojektet i Rönnbäcken.
5.1.6
I april 2012 offentliggjorde NMG utfallet av företrädesemissionen. Drygt 75 miljoner aktier
hade tecknats av andra, medan Waterton i enlighet med sitt åtagande hade tecknat och
tilldelats återstående 54 000 000 aktier i NMG. Waterton hade därmed blivit ny huvudägare
i bolaget med 29,71 procent av samtliga aktier och röster i bolaget. Genom emissionen
tillfördes NMG ca 88 miljoner norska kronor netto, motsvarande drygt 100 miljoner kronor.
5.2
Nya planer för NMG dras upp
5.2.1
Någon gång under den första halvan av 2012 fattade en grupp personer i sfären kring
bolagen Amarant, Alluvia och GKL ett strategiskt beslut som på ett ingripande sätt skulle
påverka flera andra bolag och ett mycket stort antal aktieägare i två börsnoterade aktiebolag. Exakt vilka personer som ingick i gruppen är inte känt för NMG, men med all
sannolikhet ingick i vart fall Johan Ulander och Lars Guldstrand i gruppen. Det strategiska
beslutet gick i korthet ut på att Amarant och Alluvia skulle börsnoteras. Beträffande Alluvia
var tanken att bolagets aktie skulle noteras på antingen Oslobörsen eller AIM i London
under det fjärde kvartalet 2012 eller senast under det första kvartalet 2013, se s. 2 i den
15 (81)
prospekthandling som Mangold Fondkommission i augusti 2012 tog fram tillsammans med
Alluvia, Bilaga 3. Gruppens plan och den bild som förmedlades till de potentiella investerarna var att styrelsen i Alluvia bland annat skulle bestå av två av Svarandena – Hans
Lindroth och Ulrik Jansson – se s. 7 i nyssnämnda bilaga. Snart därefter ändrades dock de
planerna på så sätt att istället en av de andra Svarandena gick in i styrelsen för Alluvia,
nämligen Terje Engstrøm Lien.
5.2.2
Planerna på att börsnotera Amarants och Alluvias aktier kom emellertid snart på skam.
Istället bestämde den grupp av personer som tog de avgörande besluten att bolagens
aktier skulle noteras genom ”köksvägsnoteringar”, dvs. genom att bolagens tillgångar
såsom apportegendom skulle tillföras bolag vars aktier redan var noterade i utbyte mot
aktier i börsbolagen. De två börsbolag som hade tilldragit sig gruppens intresse skulle visa
sig vara Mineral Invest, vars aktier då var noterade på Aktietorget, och NMG, vars aktier
var och är noterade på Oslo börs.
5.2.3
Vid denna tid var Mineral Invests verksamhetsområde guldprospektering och alluvial guld2
produktion. NMG:s verksamhet var huvudsakligen prospektering av nickelfyndigheten i
Rönnbäcken, men till en mindre del även diamanter. Så snart Alluvia och Amarant hade
tagit kontroll över Mineral Invest och NMG skulle dock deras inriktning ändras helt – istället
för alluvial guldproduktion skulle Mineral Invest ägna sig åt traditionell gruvbrytning (hard
rock mining), medan NMG istället för att fokusera på nickelprospektering skulle ägna sig åt
alluvial guldproduktion. I tidningsintervjuer har Lars Guldstrand och Johan Ulander berättat
att deras tanke på sikt var att slå ihop NMG, Mineral Invest och Alluvia till ett enda stort
bolag.
5.2.4
3
Det ska redan här också nämnas att Amarant och Alluvia hade betalningsbekymmer redan
under 2012, vilka fortsatte och förvärrades under 2013. Under såväl 2012 som 2013 var
det ett stort antal motparter som bolagen inte kunde uppfylla sina förpliktelser mot.
5.2.5
Våren 2012 torde bilden av ägandet i sfären kring Amarant och Alluvia ha sett ut som framgår av Figur 1 nedan.
2
Alluvial eller ytnära guldproduktion innebär att guld utvinns ur jordlager och flodbäddar, till skillnad från hard rock mining, som
innebär traditionell brytning i gruvor.
3
Dagens Industri den 1 oktober 2013, s. 4 respektive ”Det är lätt att peka på mig”, intervju med Johan Ulander i nättidningen
Realtid den 11 oktober 2013.
16 (81)
Figur 1. Uppgifterna om ägandet i denna figur och i de följande figurerna har NMG inhämtat från årsredovisningar och ägarförteckningar samt uppgifter lämnade av olika personer som omnämns i stämningsansökan.
Eftersom det emellertid inte är möjligt för utomstående att med säkerhet fastställa ägandet i samtliga bolag i
företagsgruppen kan andelstalen i figurerna skilja sig från de rätta förhållandena. Det kan också vara så att
ägande som i figurerna angetts som direkt i realiteten är eller varit indirekt via annat eller andra bolag. NMG
har inte heller kunnat avgöra vilka faktiska juridiska personer som skulle utgöras av de bolag som i olika sammanhang, så även i dessa figurer, har kallats ”Conventus” och ”AMT”.
5.3
Ghana Gold
5.3.1
Bolaget Ghana Gold spelade en central roll i den transaktion som ledde fram till den skada
som NMG drabbades av och nu kräver ersättning för. Det lilla som finns att veta om själva
bolaget per sommaren 2012 redovisas i detta avsnitt. NMG återkommer i senare underavsnitt till hur Ghana Gold ”riggades” och till de olika transaktioner där bolaget var inblandat.
5.3.2
Under sin korta levnadstid hade Ghana Gold aldrig någon egen verksamhet, aldrig någon
styrelse som självständigt fattade beslut för bolagets räkning och aldrig några tillgångar.
Ghana Gold var endast ett verktyg som kom till användning i ett antal transaktioner, som
kommer att beskrivas i det följande.
5.3.3
Ghana Gold bildades som ett lagerbolag den 31 maj 2012. Då ska bolaget också ha köpts
av Amarant. Amarant hade utnyttjat den då relativt nya möjligheten att välja att inte låta
bolaget ha någon revisor. Ghana Gold har således aldrig haft någon revisor och någon
revisorsgranskning av räkenskaper har följaktligen aldrig ägt rum.
5.3.4
Med Amarant som ägare anmäldes Hans Göran Andersson den 29 juni 2012 som Ghana
Golds enda styrelseledamot. Hans Göran Andersson var vid denna tidpunkt Amarants
ekonomichef och controller på Lingfield AB, där Hans Lindroth är verkställande direktör.
17 (81)
5.3.5
Ghana Gold bildades med ett aktiekapital om 100 000 kronor. Sedan drygt 99 000 kronor
utbetalats som ”Övriga externa kostnader” återstod vid utgången av 2012 av bolagets
kassa 904 kronor.
5.3.6
I maj/juni 2012 torde bilden av ägandet i sfären kring Amarant och Alluvia ha sett ut som
framgår av Figur 2 nedan. Skillnader mot Figur 1 markerade med rött.
Figur 2. Bolaget Ghana Gold bildades den 31 maj 2012 som ett lagerbolag och förvärvades av Amarant i maj
eller juni det året.
5.4
Ghana Gold riggas och Mineral Invest får ny huvudägare
5.4.1
Amarant ska alltså ha införskaffat Ghana Gold den 31 maj 2012. Med samma datum – den
31 maj 2012 – daterades ett avtal mellan å ena sidan Amarant och å den andra bolaget
AuVert Recovery System Ltd. (”AuVert”). Avtalet, som i det följande kallas ”AuVertavtalet”), Bilaga 4, har betydelse för tvisten i så måtto att Svarandena hävdat att de
utbetalningar de lät göra från NMG i januari 2013 skulle ha avsett betalning för en rätt att
snabbt och mot en rabatterad ersättning få tillgång till ett antal av de utvinningsenheter
som AuVert-avtalet avser. Huvuddragen i avtalet ska av det skälet beskrivas här.
AuVert-avtalet
AuVert-avtalet undertecknades för Amarants räkning av Lars Guldstrand och för
AuVerts räkning av AuVerts ägare James Slade. James Slade var själv COO i
Amarant och ägde knappt 6 procent av aktierna i Alluvia.
18 (81)
I AuVert-avtalet uppges att AuVert ägde patentet till en maskin med vars hjälp det
skulle vara möjligt att utvinna guld genom vaskning av jord- och lerlager. Amarant
skulle enligt avtalet ha varit intresserat av att förvärva en eller flera sådana utvinningsenheter. Avtalet anger sålunda att Amarant av AuVert ges en exklusiv rätt att
köpa 36 utvinningsenheter, förutsatt att Amarant beställer minst sex utvinningsenheter per år.
Priset för varje utvinningsenhet uppgick enligt avtalet till 15 000 000 dollar, dvs. ca
100 000 000 kronor. Avtalet skulle således avse beställningar om ca 600 000 000
kronor per år eller sammanlagt ca 3,6 miljarder kronor. Betalning skulle enligt
avtalet erläggas med 50 procent av köpeskillingen kontant vid beställning, dvs. ca
50 000 000 kronor per enhet, och för resterande del av köpeskillingen skulle
Amarant samtidigt ställa säkerhet genom en remburs (eng: Letter of Credit).
Några sådana utvinningsenheter, som just AuVert-avtalet avser, hade aldrig tidigare producerats och har, såvitt NMG känner till, fortfarande inte producerats. Mot
den bakgrunden var AuVerts leveransvillkor särpräglade i avtalet. Enligt dessa
gällde följande. Så snart AuVert hade mottagit betalning och säkerhet enligt ovan
skulle AuVert inom fyra veckor genomföra undersökningar av det område där
köparen önskade placera utvinningsenheten i fråga. När undersökningarna hade
avslutats genom att köparen tillhandahölls en rapport, åtog sig AuVert att inom 50
veckor leverera utvinningsenheten samt att installera densamma. Detta gällde
alltså generellt. För den första utvinningsenheten tillkom också att AuVert först
skulle producera två ”test-enheter” och när sedan båda testenheterna hade
producerats behövde AuVert enligt avtalet minst 9 månader på sig för att leverera
den första utvinningsenheten.
Sammantaget åtog sig AuVert således att efter det att Amarant hade betalat
50 000 000 kronor kontant och ställt säkerhet avseende ett lika stort belopp,
leverera den första utvinningsenheten 1-2 år senare.
5.4.2
Samma dag som Amarant och AuVert ingick AuVert-avtalet, den 31 maj 2012, tecknade
Mineral Invest ”ett strategiskt avtal” med Amarant, se Bilaga 5. Enligt avtalet skulle Mineral
Invest förvärva Ghana Gold från Amarant genom ett apportemissionsförfarande. Mineral
Invest skulle således ge ut nya aktier som tecknades av Amarant. Amarant betalade för
aktierna genom att tillskjuta Ghana Gold som en apporttillgång till Mineral Invest. Amarant
skulle därigenom bli ägare till 50 procent av aktierna i Mineral Invest.
5.4.3
Enligt avtalet skulle Amarant, innan Mineral Invest tillträdde aktierna i Ghana Gold, ha
tillfört Ghana Gold bland annat ”Amarants rättigheter och skyldigheter enligt avtal om
förvärv och leverans av sex produktionsanläggningar”, en licens i Ghana samt 5 000 000
dollar i likvida medel. Den 13 augusti 2012 meddelades att Amarant och Mineral Invest
hade ändrat överenskommelsen, på så sätt att Ghana Gold inte längre skulle innehålla
någon licens och på så sätt att rätten att förvärva sex utvinningsenheter från AuVert blivit
mer värdefull eftersom utvinningsenheterna ”förskottsbetalats med totalt 12 MUSD”, motsvarande knappt 84 000 000 kronor, se Bilaga 6.
19 (81)
5.4.4
Nyssnämnda förskottsbetalning förklarades senare med en köporder som Amarant skulle
ha lagt i enlighet med AuVert-avtalet (”Köpordern”), Bilaga 7.
Köpordern
Köpordern är daterad den 29 augusti 2012 och för Amarants räkning undertecknad
av Lars Guldstrand och Peter Lindh. I Köpordern anges att Amarant beställer sex
utvinningsenheter från AuVert.
Enligt Köpordern har Amarant gjort en förskottsbetalning för var och en av de sex
utvinningsenheterna uppgående till 2 000 000 dollar per enhet eller sammanlagt
12 000 000 dollar. Återstående betalning om 13 000 000 dollar per utvinningsenhet
(totalt 78 000 000 dollar) ska betalas genom att en remburs på hela beloppet ställs
ut av bank som AuVert ska anvisa.
I Köpordern anges särskilt att så snart Amarant levererat remburs om 13 000 000
dollar för en utvinningsenhet, så börjar leveranstiden enligt AuVert-avtalet löpa för
den enheten, dvs. minst ett år per enhet. Vidare accepterar köparen (Amarant) det
ovanliga avtalsvillkoret att leverantören (AuVert) inte kan hållas ansvarig för eventuella leveransförseningar.
För beställningen enligt Köpordern gäller inte de för köparen fördelaktiga leveransoch installationsvillkoren som angavs i AuVert-avtalet. Istället anges i Köpordern
att för leveransen av utvinningsenheterna gäller ”FOB Sydney, Australien”, dvs.
köparen tar själv över ansvaret för maskinerna i Sydneys hamn, liksom ansvaret
för frakt, montering, installation m.m.
Som kommer att framgå i det följande har Köpordern på grund av den påstådda
förskottsbetalningen i flera olika transaktioner värderats till mycket stora belopp.
Det har dock aldrig i samband med någon av dessa transaktioner presenterats
någon dokumentation som utvisar att Amarant – eller för den delen Ghana Gold (jfr
punkt 7.2.2 nedan) – faktiskt skulle ha betalat ett förskott om 12 000 000 dollar.
5.4.5
Den 20 november 2012 meddelade Mineral Invest genom ett pressmeddelande att affären
med Amarant slutligen hade genomförts, Bilaga 8. Amarant hade därmed tilldelats
478 240 226 aktier i Mineral Invest, medan Mineral Invest hade blivit ägare till Ghana Gold.
Enligt uppgift hade Amarant såsom aktieägartillskott tillskjutit två mycket värdefulla tillgångar till Ghana Gold; dels likvida medel om 5 000 000 dollar (ca 34 miljoner kronor), dels
Amarants ”rättigheter” enligt ovan redovisade Köporder. Amarants ”rätt” att få köpa utvinningsenheter av AuVert för 13 000 000 dollar (ca 90 miljoner kronor) styck istället för
15 000 000 dollar (ca 103 miljoner kronor) styck värderades till mellanskillnaden om
2 000 000 dollar (ca 14 miljoner kronor) per enhet eller 12 000 000 dollar (ca 84 miljoner
kronor) för alla sex enheter. Dessa två ”tillskott” från Amarant gjorde, enligt Amarants och
Mineral Invests uppgifter, Ghana Gold värt drygt 114 000 000 kronor, som därmed angavs
som emissionsbelopp.
20 (81)
5.4.6
Uppgiften om att Ghana Gold skulle ha tillförts likvida medel motsvarande nästan 35 miljoner kronor var emellertid inte riktig. Amarant hade inte betalat ut några pengar till Ghana
Gold och skulle heller aldrig komma att göra det.
5.4.7
Köpordern hade inte heller den något värde. I den mån den hade kunnat ha något värde
för någon annan – vilket framstår som osannolikt – så var den under alla förhållanden
värdelös för varje bolag som inte förmådde betala ens det rabatterade priset om
13 000 000 dollar för den första utvinningsenheten och som inte hade lämpliga markområden att ställa maskinen på. Varken Amarant självt, Ghana Gold eller Mineral Invest
tycks ha varit ens i närheten av att uppfylla någon av dessa förutsättningar. När det i
Mineral Invests pressmeddelande (Bilaga 8) angavs att bolaget genom affären hade
”säkrat […] tillgång till produktionsanläggningar för alluvial guldutvinning från Au Vert
Recovery Systems” var det med andra ord inte riktigt.
5.4.8
Per den 20 november 2012 torde bilden av ägandet i sfären kring Amarant och Alluvia ha
sett ut som framgår av Figur 3 nedan. Skillnader mot Figur 2 markerade med rött.
Figur 3. Genom en apportemission, som slutfördes den 20 november 2012, blev Amarant ägare till 50
procent av aktierna i Mineral Invest. Apportegendomen som tillsköts i emissionen var bolaget Ghana Gold,
som således då blev ett helägt dotterbolag till Mineral Invest.
21 (81)
5.4.9
Kort efter att Amarant, som Lars Guldstrand alltså själv var företrädare för, den 20 november 2012 på detta sätt hade tagit över det bestämmande inflytandet i Mineral Invest, sammankallades extra bolagsstämma i Mineral Invest för val av ny styrelse. Vid bolagsstämman i Mineral Invest den 10 december 2012 utsågs bland andra Lars Guldstrand till ny
ledamot av bolagets styrelse. Han utsågs samtidigt också till styrelsens ordförande.
5.4.10
Bara fyra dagar senare, den 14 december 2012, offentliggjorde Mineral Invests nya
styrelse, ledd av Lars Guldstrand, att den hade fattat beslut om att bolaget inte längre
skulle ägna sig åt alluvial guldproduktion, utan åt traditionell malmbrytningsverksamhet
(hard rock), Bilaga 9.
6.
AMARANT BLIR HUVUDÄGARE I NMG OCH SVARANDENA UTSES TILL NY
STYRELSE
6.1
Amarants förvärv av aktier från Waterton
6.1.1
Den 3 december 2012 offentliggjorde NMG kallelse till extra bolagsstämma i NMG att
hållas den 27 december 2012. Bolagsstämman sammankallades på begäran av NMG:s
dåvarande huvudägare Waterton för att utse ny styrelse.
6.1.2
Den 5 december 2012 offentliggjorde NMG ett pressmeddelande enligt vilket bolaget den
4 december 2012 hade informerats om att Amarant hade förvärvat 54 000 000 aktier i
NMG från Waterton, som därmed hade sålt hela sitt innehav i NMG, Bilaga 10. Aktieposten
svarade mot 29,71 procent av samtliga aktier i NMG. Enligt uppgifter som Amarant självt
lämnade vid tidpunkten för förvärvet köpte Amarant aktierna för 95 norska öre styck, dvs.
totalt 51 300 000 norska kronor, vilket i svensk valuta motsvarade ca 60 miljoner kronor.
Aktiens börskurs var handelsdagen före affären 36 norska öre.
6.1.3
Förvärvet av NMG-aktierna från Waterton hade Amarant finansierat genom ett kortfristigt
lån från Altro Invest AB (”Altro Invest”). Låneavtalet träffades mellan Altro Invest och
Amarant den 4 december 2012. Samma dag utbetalade Altro Invest hela lånebeloppet om
60 000 000 kronor till Amarants klientmedelskonto hos Mangold Fondkommission. Kredittiden uppgick till mindre än två månader – den 31 januari 2013 skulle hela kapitalbeloppet
vara återbetalat jämte 12 procents ränta. Som säkerhet för återbetalningen pantsatte
Amarant dels sina aktier i NMG, dels en fordran på Alluvia om 10 000 000 dollar. Avtalet
undertecknades för Amarants räkning av Lars Guldstrand, medan Johan Ulander personligen gick i borgen för Amarants rätta fullgörande av sina förpliktelser.
6.1.4
Per den 4 december 2012 torde bilden av ägandet i sfären kring Amarant och Alluvia ha
sett ut som framgår av Figur 4 nedan. Skillnader mot Figur 3 markerade med rött.
22 (81)
Figur 4. Den 4 december 2012 förvärvade Amarant 54 000 000 aktier i NMG från Waterton och blev därmed
NMG:s huvudägare.
6.2
Svarandena utses till ledamöter av NMG:s styrelse
6.2.1
Genom pressmeddelande den 13 december 2012 offentliggjordes att Amarant som NMG:s
nya huvudägare hade nominerat Ulrik Jansson och Hans Lindroth som nya ledamöter i
styrelsen, Bilaga 11. Ulrik Jansson presenteras i pressmeddelandet som jur.kand., som
sedan slutet av 1990-talet verkat inom oljebranschen. Enligt pressmeddelandet hade Hans
Lindroth för sin del omfattande erfarenhet av företagsförvärv, investeringar i utvecklingsbolag samt försäljningar av bolag.
6.2.2
Den 18 december 2012 offentliggjordes att Amarant också hade föreslagit en tredje kandidat, Terje Engstrøm Lien, Bilaga 12. Terje Engstrøm Lien beskrevs i pressmeddelandet
som civilekonom och en internationell senior finansiell rådgivare med flera styrelseuppdrag. I pressmeddelandet upplystes också om att Terje Engstrøm Lien sedan två år tillbaka
arbetade som finansiell rådgivare åt Amarant och att han för närvarande också var ledamot
av Alluvias styrelse. I pressmeddelandet angavs också att Amarant kunde komma att föreslå en eller flera ytterligare styrelseledamöter inför den kommande bolagsstämman.
6.2.3
Vid extra bolagsstämma i NMG den 27 december 2012 utsågs Svarandena, dvs. Ulrik
Jansson, Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien och Hans Lindroth, till nya ledamöter av styrelsen. Ulrik Jansson utsågs till styrelsens ordförande. Av protokollet från stämman framgår
23 (81)
bland annat att Amarant företrädde 99 procent av de vid stämman representerade aktierna
och att Amarants ombud vid stämman var jur.kand. Henric Roth vid Baker & McKenzie
Advokatbyrå i Stockholm, Bilaga 13. Vid stämman var bland annat också Thomas
Häggkvist och Ulrik Jansson närvarande.
7.
SVARANDENAS FÖRSTA TID I STYRELSEN
7.1
Svarandenas information till marknaden om sina avsikter
7.1.1
Utan att den nya styrelsen i NMG ens hade haft sitt första styrelsemöte lät Svarandena
redan den 8 januari 2013 – dvs. endast elva dagar (inkluderande en nyårshelg) efter det att
ledamöterna hade utsetts – offentligöra ett pressmeddelande enligt vilket styrelsen påstod
sig ha avslutat en genomgång av bolagets resurser och strategi samt beslutat att arbeta för
att driva diamantprojekten vidare till produktion och kommersialisering, Bilaga 14.
7.1.2
Den nya styrelsen i NMG höll sitt första styrelsemöte den 10 januari 2013. Vid mötet deltog
samtliga ledamöter; Ulrik Jansson och Hans Lindroth på plats i bolagets lokaler medan
Terje Engstrøm Lien och Jukka Kallio deltog per telefon. Vid mötet deltog också Thomas
Häggkvist. Ett av de få beslut som styrelsen fattade vid mötet var att koncernens kontanta
medel, som innehades av NMG, skulle vara omedelbart tillgängliga på ett bankkonto utan
restriktioner, se protokoll från mötet, Bilaga 15. Beslutet att hålla NMG:s likvida medel
tillgängliga för en omedelbar utbetalning fattade alltså den nya styrelsen bara 14 dagar
efter det att ledamöterna hade utsetts och bara ett fåtal arbetsdagar in på det nya året. Vid
styrelsemötet bestämdes också att nästa styrelsemöte skulle hållas den 20 februari 2013
kl. 13.00.
7.1.3
Redan den 17 januari 2013 lät Svarandena dock offentliggöra ett nytt pressmeddelande,
nu med rubriken: ”[NMG] går videre med diamantprosjekt i Kongo”, Bilaga 16. Enligt pressmeddelandet skulle styrelsen ha beslutat att sätta igång utvecklingen av bolagets två diamantprojekt i Kongo.
7.1.4
Den information som Svarandena i sin egenskap av nytillträdd styrelse lämnade bolagets
aktieägare och marknaden i övrigt var således att bolaget nu skulle fokusera på och utveckla diamantprojekten i Afrika.
7.2
Samtidigt på Mineral Invests kant
7.2.1
Samma dag som Svarandena såsom nya ledamöter i NMG:s styrelse gick ut med sitt
första pressmeddelande om diamantsatsningen – den 8 januari 2013 – offentliggjorde
också den likaledes nya styrelsen i Mineral Invest ett pressmeddelande, Bilaga 17. Enligt
det pressmeddelandet hade Mineral Invest samma dag träffat ett avtal med Alluvia med
den innebörden att Mineral Invest skulle överlåta Ghana Gold – som bolaget bara drygt en
24 (81)
månad tidigare hade övertagit från Amarant – till Alluvia. Avtalet innebar också att Alluiva
skulle överlåta det kanadensiska bolaget Gold Crown LLC till Mineral Invest. Vidare ska ett
avtal ha upprättats mellan parterna enligt vilket Mineral Invest upplät licenser i Afrika till
Alluvia mot en viss ersättning.
7.2.2
I dokumentationen kring affären uppgav Alluvia och Mineral Invest att Ghana Gold vid
försäljningen innehöll en tillgång, nämligen ”avtal om förvärv och leverans av sex kompletta
produktionsanläggningar för alluvial guldutvinning” som hade ”delbetalats i förskott av
Ghana Gold med 12 MUSD under 2012”, se Bilaga 18. Trots att det nu alltså inte längre
påstods att Amarant skulle ha tillfört Ghana Gold några likvida medel värderades Ghana
Gold i transaktionen ännu högre än tidigare, nu till hela 150 000 000 kronor. Gold Crown
LLC åsattes emellertid av parterna ett långt högre värde, varför Alluvia skulle erhålla
1 100 000 000 nyemitterade aktier i Mineral Invest, varefter Alluvia skulle kontrollera ca
53,5 procent av samtliga aktier i bolaget efter emissionen.
7.2.3
Vid förvärvet av Ghana Gold från Mineral Invest biträddes Alluvia av advokat Joakim
Falkner vid Baker & McKenzie Advokatbyrå i Stockholm.
7.2.4
Precis som när Mineral Invest förvärvade Ghana Gold från Amarant saknade Ghana Gold
vid Mineral Invests försäljning till Alluvia i realiteten värde. Den påstådda ”rätten” att för
drygt en halv miljard kronor köpa utvinningsenheter kunde inget av de inblandade bolagen
utnyttja. Det skulle också visa sig att de licenser som Mineral Invest avtalat om inte ens
kontrollerades av Mineral Invest och att de överhuvudtaget inte kunde utlicensieras på det
sätt som avtalet angav.
7.2.5
Transaktionerna med Alluvia hade villkorats av att bolagsstämman i Mineral Invest godkände dem. Sådant godkännandebeslut skulle senare fattas på extra bolagsstämma i
Mineral Invest den 22 mars 2013, varefter Alluvia tilldelades de nyemitterade aktierna den
24 april 2013. Därefter ägde sålunda Alluvia 53,5 procent och Amarant 23,3 procent av
Mineral Invests samtliga aktier. Tillsammans kontrollerade Alluvia och Amarant alltså
knappt 77 procent av bolagets aktier, se figur 5, punkt 11.5.6 nedan.
7.2.6
I årsredovisningen för 2012 uppgav Mineral Invests styrelse och verkställande direktör att
Mineral Invest vid försäljningen av Ghana Gold hade gjort en ”reavinst på ca 35 MSEK”.
Det kan ifrågasättas om påståendet ens var redovisningsmässigt riktigt, men någon vinst i
vanlig bemärkelse var det under alla förhållanden inte fråga om. Mineral Invest hade inte
genom Ghana Gold-transaktionerna erhållit någonting alls. Vad som hade hänt var istället
att Ghana Gold på några månader bara hade passerat igenom Mineral Invest. Slutresultatet av transaktionerna var för Mineral Invest och dess aktieägare att bolaget nu uppgavs
vara ägare till Gold Crown LLC, ett skuldtyngt kanadensiskt bolag utan värde, och att de
25 (81)
ursprungliga aktieägarna, som tidigare hade 100 procent av bolagets aktier, nu ägde 23
procent av aktierna.
7.2.7
Redan i oktober 2013 skulle Mineral Invest skriva ned värdet på Gold Crown LLC till noll i
den kontrollbalansräkning som bolagets styrelse då tvingades ta fram, Bilaga 19. Kontrollbalansräkningen visade att bolaget hade ett kraftigt negativt eget kapital och var tvångslikvidationspliktigt.
7.3
Olika alternativ för att motivera en utbetalning övervägs
7.3.1
I mitten av januari 2013 konkretiserades planeringen för en stor utbetalning från NMG till
sfären kring Amarant och Alluvia. Måndagen den 14 januari 2013 skickade Johan Ulander
ett mejl till Terje Engstrøm Lien och Tom Dalton, båda ledamöter i Alluvias styrelse,
Bilaga 20. Till mejlet hade Johan Ulander bifogat ett utkast till överlåtelseavtal och fyra
andra bilagor. I mejltexten skrev han kort och gott: ”FYI, keep in closed loop.” I diskussionerna och de förhandlingar som skulle vidta kring detta avtal kom också i vart fall Ulrik
Jansson och Carl-Johan Eldh, ekonomichef på Mineral Invest, att delta.
7.3.2
Johan Ulanders avtalsutkast avsåg en överlåtelse av tillgångar från Ghana Gold till NMG.
Som framgått ovan ägdes Ghana Gold vid den här tidpunkten av Mineral Invest, som alltså
nyligen hade ingått avtal med Alluvia om en överlåtelse av bolaget. I avtalsutkastet påstås
att Amarant skulle ha köpt sex utvinningsenheter från AuVert, att Amarant hade överlåtit
sina rättigheter till dessa utvinningsenheter till Ghana Gold och att Ghana Gold nu önskade
sälja två av dessa utvinningsenheter till NMG. Köpeskillingen angavs i utkastet till ”MUSD
6.5, excluding VAT”, motsvarande ca 45 miljoner kronor. ”Rätten” att förvärva utvinningsenheterna till det rabatterade priset om knappt 100 miljoner kronor styck värderades nu
alltså till hela 22,5 miljoner kronor per enhet.
7.3.3
I ett mejl skickat till Ulrik Jansson och Thomas Häggkvist torsdagen den 17 januari 2013
redogjorde Terje Engstrøm Lien för utestående frågor innan avtalet med Ghana Gold
kunde färdigställas, Bilaga 21. Terje Engstrøm Lien angav där också att frågorna borde
vara lösta inom några timmar, varefter styrelsemöte kunde hållas.
7.3.4
Senare samma dag, torsdagen den 17 januari 2013, skickade Carl-Johan Eldh ett mejl till
bland andra Terje Engstrøm Lien, Johan Ulander och Lars Guldstrand med ett justerat
avtalsutkast. Terje Engstrøm Lien vidarebefordrade omedelbart Carl-Johan Eldhs mejl till
Ulrik Jansson och Thomas Häggkvist och efterfrågade deras kommentarer. I ett längre
mejl ställt till både Ulrik Jansson och Terje Engstrøm Lien svarade Thomas Häggkvist
morgonen efter, fredagen den 18 januari 2013, Bilaga 22. Han skriver i sitt mejl bland
annat att affären verkar vansinnig för NMG, att han inte är insatt i den övergripande planen
26 (81)
och att han inte kan bedöma avtalet. Hans skriver vidare att om NMG ska betala en
köpeskilling i enlighet med avtalsutkastet, ca 61,3 miljoner kronor inklusive mervärdesskatt,
kommer det därefter av NMG:s kassa återstå ca 900 000 kronor. På den kassan skulle
bolaget inte klara sig februari månad ut, skriver Thomas Häggkvist i mejlet. Han skriver
också följande:
”Vad är det vi köper? Det är den största affär som [NMG] har gjort cashmässigt
sedan jag kom in i bolaget samtidigt som att avtalet är relativt begränsat. Det bör
finnas en beskrivning någonstans mer exakt vad det är vi köper.”
7.3.5
NMG:s verkställande direktör sedan många år kunde alltså inte förstå vad det var NMG
skulle köpa, än mindre skälen för förvärvet.
7.3.6
Senare på dagen fredagen den 18 januari 2013 justerades överlåtelseavtalet på så sätt att
det nu skulle avse ett köp av tre utvinningsenheter, som NMG nu skulle betala ”MUSD 7.5,
excluding VAT” för, motsvarande drygt 50 miljoner kronor. Avtalet undertecknades därefter
av Carl-Johan Eldh för Ghana Golds och Mineral Invests räkning.
7.3.7
Exakt hur välunderrättade Hans Lindroth och Jukka Kallio vid den här tidpunkten var om
det planerade köpet av utvinningsenheter från Ghana Gold är för NMG oklart. Enligt uppgift
befann sig Hans Lindroth i Kina under lördagen och söndagen den 19 och 20 januari 2013.
Mitt på dagen lördagen den 19 januari 2013 hade dock Thomas Häggkvist på uppdrag av
Terje Engstrøm Lien och Ulrik Jansson per mejl skickat ut ett per capsulam-protokoll till
styrelsen enligt vilket styrelsen hade beslutat att förvärva utvinningsenheterna från Ghana
Gold enligt det justerade överlåtelseavtalet. Av Ulrik Jansson och Terje Engstrøm Lien
hade Thomas Häggkvist uppfattat att styrelsen var överens om saken. Så var dock inte
fallet. Jukka Kallio svarade med vändande mejl den 19 januari 2013 att han inte deltagit i
beslutet. Även Hans Lindroth har i efterhand uppgett att han inte deltog i något sådant
beslut.
7.3.8
Vid lunchtid måndagen den 21 januari 2013 skickade Terje Engstrøm Lien per mejl till Ulrik
Jansson och Thomas Häggkvist en undertecknad betalningsorder för utbetalning av
7 500 000 dollar till Mineral Invest i enlighet med avtalet, jämte en kopia av sitt pass,
Bilaga 23. Vad som enligt Terje Engstrøm Lien återstod nu var bara ett undertecknande av
betalningsordern av ytterligare en styrelseledamot samt, i enlighet med hans avslutande
mening i mejlet, ett styrelsebeslut:
”Vi må avvente styrelsens endelige avgjørelse”
27 (81)
7.3.9
Något sådant styrelsebeslut fattades dock aldrig. Istället skickade Jukka Kallio den
21 januari 2013 ett mejl till sina styrelsekollegor där han uttrycker sin tveksamhet inför förvärvet av utvinningsenheter från Ghana Gold och att han har alltför begränsad information
för att kunna rösta för ett sådant beslut, Bilaga 24. Jukka Kallio skriver bland annat att han
behöver förstå hur förvärvet passar in i NMG:s strategi och målsättning och att han tycker
att det är förvirrande att bolagets egen verkställande direktör inte förstår de affärsmässiga
skälen till affären. Vidare skriver Jukka Kallio:
”- I need to understand affects on the company’s financing and would need to see
a promise from a bank (or other lender) to lend money to the company;
- outside opinion on the fair market value of the purchase price and confirmation on
the seller’s ownership; and
- corporate law compliance: I would need a lawyer’s confirmation (by email good
enough) that the resolution that will be passed is in compliance with the Swedish
corporate law and the Oslo stock exchange rules as I simply do not know the
requirements and am reluctant to take personal liability. In particular, I do not want
to face any claims due to related person transaction.”
7.3.10
I ett separat mejl till Thomas Häggkvist skrev Terje Engstrøm Lien samma dag, Bilaga 25:
”We have to close this tomorrow !!!”
7.3.11
Thomas Häggkvist fäste då inte närmare notis vid meddelandet eftersom han inte kunde
tänka sig att det skulle vara allvarligt menat.
7.3.12
I det avtal som Carl-Johan Eldh för Ghana Golds räkning redan hade undertecknat och
skickat till Terje Engstrøm Lien angavs att parterna var överens om att mervärdesskatt inte
skulle utgå på köpeskillingen. Någon gång under måndagen den 21 januari 2013 eller på
morgonen tisdagen den 22 januari 2013 torde det dock ha stått klart för de inblandade att
det inte är möjligt att avtala bort mervärdesskatten och att det faktum, att en utbetalning i
enlighet med avtalet därför omedelbart skulle ha gjort NMG insolvent, innebar att transaktionen inte kunde läggas upp på det viset.
8.
TÄNDSTICKSPALATSET TISDAGEN DEN 22 JANUARI 2013
8.1
Närvarande personer
8.1.1
Tisdagen den 22 januari 2013 hölls flera olika möten på Tändstickspalatset på Västra
Trädgårdsgatan i Stockholm. Skälet till att mötena förlades just dit var att Hans Lindroths
bolag Lingfield AB hade sina lokaler där. Hans Lindroth upplät sedan tidigare delar av
28 (81)
lokalerna åt Johan Ulander när han under sina stockholmsvistelser behövde kontorsplats
och nu hade Hans Lindroth erbjudit ett konferensrum för de möten som skulle hållas under
dagen.
8.1.2
Under dagen skulle bland annat NMG:s styrelse hålla möte i lokalerna. Närvarande på
plats var tre fjärdedelar av styrelsen; Ulrik Jansson, Terje Engstrøm Lien och Hans
Lindroth. Jukka Kallio deltog inte i något regelrätt styrelsemöte, men hade flera gånger
under kvällen enskilda samtal per telefon från Finland med både Hans Lindroth och Terje
Engstrøm Lien angående den affär som styrelsen skulle fatta beslut om.
8.1.3
Hans Lindroth upplät samma lokal även för andra möten med deltagare som representerade Alluvia, Amarant och andra intressen. Någon tydlig gräns mellan de olika mötena
och partskonstellationerna kunde inte alltid urskiljas, utan mötena flöt ihop under dagen.
8.1.4
På morgonen den 22 januari 2013 hade till att börja med Terje Engstrøm Lien, Hans
Lindroth, Johan Ulander och Joakim Falkner samlats i möteslokalen på Tändstickspalatset.
Senare ringde de upp Thomas Häggkvist och bad honom infinna sig på Tändstickspalatset
för ett möte, utan att säga vad det skulle handla om. Terje Engstrøm Lien, Johan Ulander
och Joakim Falkner var samlade i möteslokalen när Thomas Häggkvist kom dit under förmiddagen. Vid mötet presenterades ett affärsupplägg som innebar att NMG, istället för att
köpa utvinningsenheter från Ghana Gold, nu skulle köpa samtliga aktier i Ghana Gold av
Alluvia – en transaktion på vilken mervärdesskatt inte skulle utgå. Under dagen anslöt till
mötet och diskussionerna, vid olika tidpunkter och i varierande omfattning, bland annat
Ulrik Jansson, Hans Lindroth och Lars Guldstrand.
8.1.5
Närvarande under förmiddagen var alltså bland annat Joakim Falkner. Han företrädde
sedan tidigare framför allt Alluvia, men även Amarant. Som nämnts biträdde han Alluvia
när bolaget två veckor tidigare, den 8 januari 2013, ingick avtal med Mineral Invest om att
köpa Ghana Gold. Fortfarande när mötena i Tändstickspalatset ägde rum biträdde Joakim
Falkner Alluvia i samma ärende, bland annat med att förbereda och upprätta en dispensansökan till Aktiemarknadsnämnden i anledning av Alluvias aktieteckning i Mineral Invest
på grund av Ghana Gold-affären.
8.1.6
Under de möten som under dagen den 22 januari 2013 ägde rum på Tändstickspalatset
var Joakim Falkner behjälplig med att upprätta alla de avtal parterna ansåg sig behöva.
Joakim Falkner mejlade löpande avtalsutkasten under dagen samtidigt till såväl ledamöterna i NMG:s styrelse som till Johan Ulander och andra företrädare för NMG:s motparter.
Han tycks således ha företrätt samtliga involverade parter samtidigt. Det är under alla förhållanden klart att han inte företrädde endast NMG:s intressen och att varken NMG eller
Alluvia hade något annat juridiskt ombud än Joakim Falkner.
29 (81)
8.1.7
Strax före lunch den 22 januari 2013 lämnade Joakim Falkner Tändstickspalatset och
återvände till kontoret. Han hade då fått i uppdrag att upprätta överlåtelseavtal i enlighet
med vad som diskuterats under förmiddagen och skicka det till de inblandade personerna.
Senare under dagen skulle Joakim Falkner ha telefonkontakt med olika personer på plats i
Tändstickspalatset och han skulle få i uppdrag att också upprätta såväl ett ”depositionsavtal” som ett låneavtal.
8.2
Överlåtelseavtalet
8.2.1
När Thomas Häggkvist anlände till Tändstickspalatset fick han klart för sig att en helt
annan affär redan var så gott som klar. Istället för att köpa utvinningsenheter av Ghana
Gold skulle nu samtliga aktier i Ghana Gold förvärvas från Alluvia. Thomas Häggkvist
tyckte att det var väldigt märkligt, särskilt som när han hade fått affären förklarad för sig
inte själv kunde förstå vilken nytta affären skulle ha för NMG. Thomas Häggkvist slogs
också av att det var så bråttom att få affären i hamn. Alla närvarande på plats i Tändstickspalatset var uppenbarligen väl införstådda med att affären av något skäl måste bli klar
redan under dagen, tisdagen den 22 januari 2013.
8.2.2
För Thomas Häggkvist var det tydligt att den som bestämde på plats var Johan Ulander.
Övriga kunde komma med förslag på lösningar till de problem som Johan Ulander ansåg
behövde sin lösning, men det var Johan Ulander som dikterade villkoren. Vilka problemen
var fick dock Thomas Häggkvist aldrig veta. Något motiv till den affär som under dagen
skulle ta form och NMG:s styrelse fatta beslut om fick Thomas Häggkvist aldrig redogjort
för sig, inte heller varför det var så väldigt bråttom.
8.2.3
Medan Joakim Falkner på annat håll under eftermiddagen tog fram ett utkast till överlåtelseavtal mellan NMG och Alluvia, fick Thomas Häggkvist i uppdrag av Johan Ulander,
Terje Engstrøm Lien, Hans Lindroth och Ulrik Jansson att upprätta en handling som i korthet skulle beskriva affären och som kunde biläggas det styrelseprotokoll som han också
ombads ta fram. Vad dokumentet skulle innehålla och således hur villkoren för affären
skulle se ut framstod närmast som en ren formalitet och var aldrig föremål för några diskussioner eller förhandlingar med någon företrädare för NMG:s tilltänkta motpart, Alluvia.
Hur dokumentets innehåll skulle utformas beskrevs för Thomas Häggkvist av i första hand
Johan Ulander och Terje Engstrøm Lien.
8.2.4
Det styrelseprotokoll som under kvällen den 22 januari 2013 undertecknades av samtliga
Svarandena bifogas här, jämte dess bilaga (Appendix 1), som Bilaga 26. Bilagan till protokollet (“Protokollsbilagan”) bär rubriken ”Proposal to the Board of [NMG] for the purchase
of Ghana Gold AB”. Exakt vem eller vilka som formellt kan anses ha lagt fram detta förslag
för vem eller vilka är för NMG oklart. Ulrik Jansson, Hans Lindroth och Terje Engstrøm Lien
30 (81)
var under alla förhållanden överens med Johan Ulander om bilagans innehåll. Möjligen riktade sig bilagan därför i första hand till styrelsens fjärde ledamot, Jukka Kallio; möjligen
togs den fram enbart i syfte att ge styrelseprotokollet ett seriöst intryck.
8.2.5
I bilagan, som Thomas Häggkvist alltså hade upprättat på uppdrag av övriga närvarande i
Tändstickspalatset, beskrivs affären i huvudsak på följande vis:
Protokollsbilagan
I bilagans bakgrundsbeskrivning anges att Alluvia för närvarande äger (”currently
holds”) Ghana Gold till 100 procent och att Alluvia önskar sälja Ghana Gold med
alla dess tillgångar till NMG, samt vidare att NMG föreslås förvärva 100 procent av
aktierna i Ghana Gold. I bilagan uppges också att befintliga tillgångar (”Existing
assets”) i Ghana Gold vid tidpunkten utgjordes av:
a) Ett avtal som ger rätt till en licens avseende alluvialt guld i Kongo
b) Något slags rätt till alluvial prospektering i Etiopien
c) En rätt att köpa sex utvinningsenheter för 13 000 000 dollar styck
d) En förköpsrätt gällande Mineral Invests framtida alluviala licenser
I bilagan anges också att Mineral Invest har rätt till en ersättning från Ghana Gold
om 10 procent på all alluvial guldproduktion.
Enligt bilagan ska köpeskillingen uppgå till 150 000 000 kronor. Beloppet ska
erläggas enligt följande:
a) 50 000 000 kronor ska NMG betala kontant till ett konto anvisat av Alluvia
b) Resterande 100 000 000 kronor ska – efter det att NMG:s bolagsstämma
godkänt affären – ”betalas” genom att NMG emitterar 50 000 000 aktier
Köpeskillingen ska enligt bilagan erläggas senast på ”the Completion Date”. Innebörden av termen ”Completion Date” anges dock inte i bilagan.
Protokollsbilagan anger också att NMG i samband med köpet av Ghana Gold från
Alluvia ska få tillgång till en lånefacilitet från Amarant Finance. Lånet ska tillhandahållas över tre år och löpa med en ränta på utbetalat belopp om 12 procent.
Det anges också i bilagan att om bolagsstämman i NMG inte godkänner förvärvet
har NMG rätt att annullera avtalet och vidare i det sammanhanget att ”Conventus
Ltd will pledge its shares in Advanced Mineral Technology Group (AMT) as a
security for Alluvia’s repayment of the MSEK 50 paid by [NMG]”.
Av Protokollsbilagan framgick alltså att NMG skulle betala 50 000 0000 kronor i
förskott innan bolagsstämman i NMG hade fattat beslut om affären.
31 (81)
8.2.6
Parallellt med att styrelseprotokollet och bilagan till protokollet färdigställdes under eftermiddagen, färdigställde Joakim Falkner det överlåtelseavtal genom vilket NMG skulle
förvärva Ghana Gold från Alluvia (”Överlåtelseavtalet”), Bilaga 27. Joakim Falkner upprättade under eftermiddagen ett första utkast till Överlåtelseavtalet i enlighet med de
instruktioner han hade fått på förmiddagen och reviderade sedan utkastet en gång. Avtalet
var dock aldrig föremål för några förhandlingar mellan Alluvia och NMG. Ändringen i version två utgjordes bara av ett tillägg i punkt 1.4. Den andra och slutliga versionen av Överlåtelseavtalet mejlade Joakim Falkner till Hans Lindroth, Terje Engstrøm Lien och Johan
Ulander kl. 18.48 på kvällen den 22 januari 2013, Bilaga 28. Vid den tidpunkten var således alla inblandade överens om Överlåtelseavtalets innehåll. Några ytterligare ändringar
eller tillägg gjordes därefter inte i avtalet, bortsett från att avtalet före undertecknandet
daterades och kompletterades med en adressuppgift.
8.2.7
Överlåtelseavtalet har i huvudsak följande innehåll:
Överlåtelseavtalet
Överlåtelseavtalet undertecknades av Ulrik Jansson och Terje Engstrøm Lien som
företrädare för NMG och av Alluvias styrelseordförande Tom Dalton som företrädare för Alluvia. Avtalet undertecknades den 22 januari 2013, men är daterat den
23 januari 2013. Avtalet har också undertecknats av Johan Ulander som företrädare för ett bolag med firma Conventus Ltd och organisationsnummer 707348.
Som angetts ovan existerar inget bolag med det namnet och det organisationsnumret. Avtalet kan därför knappast skapa några rättigheter för NMG i den delen.
I Överlåtelseavtalets inledning, recit A, omnämns att Alluvia den 8 januari 2013
hade ingått ett aktieöverlåtelseavtal med Mineral Invest rörande förvärv av aktierna
i Ghana Gold (definierat som det ”Första Förvärvet”), som vid tidpunkten för Överlåtelseavtalet ännu inte hade fullbordats. På samma plats anges vidare att Alluvia
emellertid hade getts en rätt att fritt disponera över (”freely dispose of”) sex utvinningsenheter fram till dess att det Första Förvärvet hade genomförts.
I recit A punkterna a) – c) påstås vidare att befintliga tillgångar (”existing assets”) i
Ghana Gold, som NMG skulle förvärva genom Överlåtelseavtalet, vid tidpunkten
utgjordes av:
a) Ett avtal som påstods ge rätt till en licens avseende alluvial utvinning
av guld i vissa områden i provinsen Wanga i Kongo; denna rätt
förutsatte dock att licensen först skulle överföras från ett afrikanskt
bolag till ett annat;
b) En exploateringsrätt rörande områden i Moyale-distriktet i Etiopien i
enlighet med andra bolags uppgivna licenser, samt
c) En rätt att köpa sex utvinningsenheter för USD 13 000 000 per styck
av bolaget AuVert, i enlighet med den Köporder som har redogjorts
för ovan.
32 (81)
I recit B anges att i avvaktan på att det Första Förvärvet ska genomföras har
Alluvia och NMG nu avtalat om att NMG ska förvärva samtliga aktier i Ghana Gold
(definierat som det ”Andra Förvärvet”).
I recit C anges sedan följande:
”In order to enable [NMG] to commence production in its projects referred to under
Recital A, [Alluvia] will in turn grant [NMG] a right to freely dispose of [de sex utvinningsenheterna] pending completion of [det Första Förvärvet]. As compensation
hereof, the Parties have agreed that [NMG] pays the Cash Component (as defined
below) of the total Purchaser Price (as defined below) on the date of this
Agreement.”
I avtalets punkt 2 a) anges att köpeskillingen (the “Purchase Price”) ska utgöras av
i) 50 000 000 kronor kontant (the “Cash Component”), ii) 50 000 000 nyemitterade
aktier i NMG samt iii) 10 procent av nettovinsten från NMG:s försäljning av metaller
från de områden som angetts i recit A.
Alluvias åtaganden i recit C hade aldrig kunnat uppfyllas. De ”projekt” i Afrika och
Etiopien som omnämns i recit A hade inte ens Ghana Gold rätt att påbörja, sannolikt inte heller Mineral Invest. Än mindre hade Alluvia det och allra minst kunde
Alluvia ge NMG en sådan rätt. Eftersom några utvinningsenheter överhuvudtaget
inte existerade fanns det inte heller några sådana för Alluvia att ge NMG dispositionsrätt till. Vid tidpunkten för Överlåtelseavtalet hade inte ens en första utvinningsenhet börjat produceras och varje enhet skulle ta mer än ett år att färdigställa.
Vidare förutsatte tillverkningen av varje utvinningsenhet att NMG betalade nära
100 miljoner kronor. När det sist i recit C uppges att NMG – redan innan det var
klart att transaktionen kunde och skulle genomföras – ska betala 50 000 000
kronor till Alluvia som kompensation för rätten att redan från avtalsdagen använda
utvinningsenheterna på områdena i Kongo och Etiopien, är det således rakt
igenom felaktigt.
I Överlåtelseavtalets punkt 1.5 anges att NMG ska betala nämnda förskott om
50 000 000 kronor så snart avtalet undertecknats.
Överlåtelseavtalet innehåller också tre villkor, som, om de inte uppfylldes senast
den 30 juni 2013, innebar att avtalsförpliktelserna inte gällde och att förskottsbetalningen om 50 000 000 kronor skulle återbetalas till NMG.
Ett av dessa villkor kom sig av det enkla faktum att säljaren Alluvia inte ägde den
tillgång som skulle överlåtas genom avtalet, bolaget Ghana Gold. Vid denna
tidpunkt ägde Mineral Invest fortfarande Ghana Gold. Mineral Invests försäljning av
Ghana Gold till Alluvia var i sin tur villkorat av ett godkännande på bolagsstämma i
Mineral Invest. Redan om Mineral Invests bolagsstämma röstade nej till en försäljning – eller om Mineral Invests försäljning till Alluvia av något annat skäl inte kom
att genomföras – skulle med andra ord Överlåtelseavtalet mellan Alluvia och NMG
falla och Alluvia bli skyldigt att återbetala förskottet om 50 000 000 kronor.
Det andra centrala villkoret var att bolagsstämman i NMG skulle godkänna
förvärvet av Ghana Gold och besluta om en nyemission riktad till Alluvia.
I recit D anges också följande:
”As security for the payment of the Cash Component, the Guarantor [tidigare i
avtalet definierad som Conventus Ltd med organisationsnummer 707348] has
agreed to pledge its shares in AMT Group (the “Pledge Shares”) for the benefit of
[NMG]” (vår kursivering).
33 (81)
I punkt 1.4 anges vidare följande:
”The Guarantor hereby irrevocably and unconditionally pledges, as a first ranking
pledge, all its rights, title and interst in and to the Pledge Shares as security for the
due and punctual repayment, if applicable, by [Alluvia] of the Cash Component.
The Guarantor will take every required measures to perfect the pledge.”
Bortsett från att det inte är möjligt att avgöra vilket bolag som skulle ha gjort detta
åtagande, framstår åtagandet som så ospecifikt och oklart att det inte skulle kunna
utgöra någon förpliktelse för någon. Bara det faktum att panten inte anges mer
noggrant än som pantsättarens aktier i ”AMT Group” är anmärkningsvärt. Vad AMT
Group skulle vara för bolag är inte känt för NMG.
Klart är under alla förhållanden att någon pant inte hade ställts när styrelsen
sedermera utbetalade sammanlagt 50 000 000 kronor från NMG den 22 och
23 januari 2013.
8.2.8
Överlåtelseavtalet innehåller generellt stora brister för ett avtal av detta slag som omfattar
värden i den här storleksordningen. Flera avtalsvillkor, som t.ex. villkoren i punkten 5, var
överhuvudtaget inte möjliga för parterna att uppfylla. Avtalet representerade uppenbarligen
inte någon förhandlad affär mellan två parter med ömsesidiga kommersiella intressen av
transaktionen och tycks därför inte heller ha utgjort något allvarligt menat aktieöverlåtelseavtal. NMG nöjer sig här med att konstatera detta, utan att gå in på ytterligare detaljer.
8.2.9
Ulrik Jansson, Terje Engstrøm Lien och Hans Lindroth var emellertid nöjda med det avtal
Joakim Falkner hade skickat och med utformningen av styrelseprotokollet och dess bilaga.
Kl. 16.38 den 22 januari 2013 skickade Terje Engstrøm Lien därför Protokollsbilagan till
Jukka Kallio. Därefter diskuterades den föreslagna affären och innehållet i bilagan vid ett
antal telefonsamtal mellan Jukka Kallio och Terje Engstrøm Lien respektive Hans Lindroth.
8.2.10
Senare under kvällen undertecknade de tre styrelseledamöter i NMG som närvarade vid
mötena i Tändstickspalatset den dagen – Ulrik Jansson, Terje Engstrøm Lien och Hans
Lindroth – styrelseprotokollet med beslutet om att genomföra förvärvet av Ghana Gold
(Bilaga 26). Ulrik Jansson och Terje Engstrøm Lien undertecknade då också Överlåtelseavtalet (Bilaga 27).
8.2.11
I protokollstexten hade det angetts att samtliga styrelseledamöter deltog i beslutsfattandet
och att beslutet om Ghana Gold-förvärvet var enhälligt. Kl. 21.26 samma kväll mejlade
Terje Engstrøm Lien det sålunda undertecknade protokollet jämte bilagan till Jukka Kallio
med kopia till övriga styrelseledamöter, Bilaga 29. En timme senare returnerade Jukka
Kallio protokollet undertecknat även av honom, Bilaga 30 och Bilaga 26.
34 (81)
8.3
Låneavtalet
8.3.1
På Tändstickspalatset undertecknades under kvällen den 22 januari 2013 också ett avtal
mellan NMG och bolaget Amarant Finance om en lånefacilitet (”Låneavtalet”), Bilaga 31,
på i huvudsak följande villkor:
Låneavtalet
Låneavtalet undertecknades av Ulrik Jansson och Terje Engstrøm Lien för NMG:s
räkning och av Johan Ulander för Amarant Finance:s räkning. Avtalet undertecknades den 22 januari 2013, men daterades den 23 januari 2013.
I Låneavtalet åtar sig Amarant Finance att tillhandahålla NMG lån om sammanlagt
5 000 000 dollar (motsvarande ca 35 miljoner kronor). Amarant Finance åtar sig
vidare att utbetala begärt belopp inom 15 dagar från NMG:s skriftliga begäran.
På lånet ska löpa en årlig ränta om 12 procent. Avtalet gäller i tre år.
8.3.2
Liksom Överlåtelseavtalet upprättades Låneavtalet av Joakim Falkner. Han mejlade Låneavtalet till Terje Engstrøm Lien, Hans Lindroth och Johan Ulander kl. 19.18 på kvällen den
22 januari 2013, en halvtimme efter att han mejlat över det slutliga Överlåtelseavtalet, se
Bilaga 32.
8.3.3
Som beskrivits ovan skulle utbetalningen av 50 000 000 kronor från NMG medföra att
bolagets likviditetssituation inom kort skulle bli prekär om någon annan finansiering inte
kunde ordnas. Det kan antas att det var mot den bakgrunden som Låneavtalet träffades.
Om Svarandena hade haft allvarliga avsikter med Låneavtalet hade det dock varit naturligt
att, innan avtalen ingicks och utbetalningarna från NMG gjordes, undersöka Amarant
Finance:s finansiella ställning och betalningsförmåga noggrant, liksom vilka möjligheter
NMG skulle ha att med rättsliga medel utkräva betalning samt, vid behov, att kräva
säkerhet för Amarants Finance:s rätta fullgörande av sina skyldigheter enligt avtalet.
8.3.4
Några sådana allvarliga avsikter tycks dock aldrig ha funnits. Senare skulle det också visa
sig att när NMG avropade utbetalningar från Amarant Finance i enlighet med Låneavtalet
saknade Amarant Finance möjligheter att göra några betalningar (se avsnitt 11.2 nedan).
NMG skulle därmed inom kort komma att bli insolvent.
8.4
Depositionsavtalet och den första utbetalningen
8.4.1
Styrelseprotokollet och Överlåtelseavtalet var inte färdigställda när NMG:s bank stängde
kontoret den 22 januari 2013. Thomas Häggkvist förklarade då för övriga närvarande på
Tändstickspalatset att det inte skulle vara möjligt att utbetala 50 000 000 kronor samma
35 (81)
dag. NMG hade nämligen inte behörighet gentemot banken att utföra betalningar om mer
än 10 000 000 kronor per dygn via internet.
8.4.2
Beskedet utlöste förnyad aktivitet i Tändstickspalatset. Ett nytt upplägg som skulle tillåta en
utbetalning av 10 000 000 kronor samma kväll diskuterades av Terje Engstrøm Lien, Hans
Lindroth och Johan Ulander. Senare fick Joakim Falkner i uppdrag av gruppen att upprätta
vad de inblandade valde att kalla för ett Refundable Deposit Agreement (”Depositionsavtalet”), Bilaga 33.
8.4.3
I mejl till Joakim Falkner kl. 19.22 på kvällen den 22 januari 2013 efterfrågade Hans
Lindroth Depositionsavtalet, Bilaga 34. Kl. 19.38 – dvs. en knapp timme efter det att
Joakim Falkner hade mejlat Terje Engstrøm Lien, Hans Lindroth och Johan Ulander den
slutliga versionen av Överlåtelseavtalet – mejlade han dem Depositionsavtalet (se
Bilaga 34). De befann sig då fortfarande på Tändstickspalatset tillsammans med Ulrik
Jansson.
8.4.4
Av Depositionsavtalet framgår i huvudsak följande:
Depositionsavtalet
Depositionsavtalet undertecknades och daterades den 22 januari 2013. Avtalet
undertecknades då av Ulrik Jansson för NMG:s räkning och av Alluvias styrelse4
ordförande Tom Dalton för Alluvias räkning.
I Depositionsavtalet åtar sig Alluvia att till förmån för NMG avstå från att sälja
aktierna i Ghana Gold till någon annan under sju dagar. För denna rättighet ska
NMG enligt avtalet betala ett återbetalningsbart depositionsbelopp (”a refundable
deposit”) om 10 000 000 kronor.
I Depositionsavtalet anges vidare att om Alluvia och NMG inte har ingått Överlåtelseavtalet inom sju dagar, ska Alluvia återbetala de 10 000 000 kronorna till
NMG. Om istället Överlåtelseavtalet skulle ingås inom nämnda tidsfrist, ska enligt
avtalet beloppet avräknas från den köpeskilling om 50 000 000 kronor som NMG
hade att erlägga enligt Överlåtelseavtalet.
Depositionsavtalet innehåller inga föreskrifter om pant eller annan säkerhet för
Alluvias villkorade återbetalningsskyldighet.
8.4.5
Exakt vilken tid under kvällen den 22 januari 2013 som Överlåtelseavtalet respektive Depositionsavtalet undertecknades har inte säkert gått att fastställa. Klart är emellertid att de
involverade parterna var överens om innehållet i Överlåtelseavtalet innan Depositionsavtalet skrevs under och att båda avtalen undertecknades samma kväll. Bortsett från att
det inte fanns några skäl överhuvudtaget för NMG att förvärva Ghana Gold, var med andra
4
Sedan NMG:s revisor hade fått ta del av Depositionsavtalet och ställt frågan om Ulrik Jansson hade ensam firmateckningsrätt
skrev även Terje Engstrøm Lien under avtalet. Det skedde således långt efter att de 10 000 000 kronorna hade utbetalats.
36 (81)
ord Depositionsavtalet inte nödvändigt för att styrelsen skulle försäkra sig om att NMG inte
skulle gå miste om Ghana Gold-affären. Depositionsavtalet hade således inte någon funktion att fylla. Sannolikt upprättades det bara för att skenbart motivera utbetalningen av
10 000 000 kronor redan den 22 januari 2013. Det är troligen också förklaringen till att
Överlåtelseavtalet daterades den 23 januari 2013, trots att det upprättades och undertecknades den 22 januari 2013, precis som Depositionsavtalet.
8.4.6
När Överlåtelseavtalet, Depositionsavtalet och Låneavtalet hade undertecknats och
samtliga närvarande styrelseledamöter i NMG – Ulrik Jansson, Hans Lindroth och Terje
Engstrøm Lien – hade undertecknat styrelseprotokollet uppdrog de åt Thomas Häggkvist
att senare under kvällen, så snart även Jukka Kallio hade undertecknat styrelseprotokollet,
utbetala de 10 000 000 kronorna enligt Depositionsavtalet. Vidare kom gruppen överens
om att Ulrik Jansson, Terje Engstrøm Lien och Thomas Häggkvist skulle träffas på NMG:s
kontor morgonen därpå när banken öppnade för att utbetala återstående 40 000 000
kronor.
8.4.7
Därefter lämnade Ulrik Jansson och Thomas Häggkvist Tändstickspalatset tillsammans vid
21-tiden på kvällen. När Thomas Häggkvist senare på kvällen fick besked per mejl från
Terje Engstrøm Lien att även Jukka Kallio hade godkänt transaktionen genom att underteckna styrelseprotokollet (se Bilaga 30) lät Thomas Häggkvist i enlighet med styrelsens
instruktion göra utbetalningen om 10 000 000 kronor till det konto tillhörigt Mangold Fondkommission som hade angetts i Depositionsavtalet, Bilaga 35.
8.5
Styrelsens beslutsunderlag
8.5.1
När Svarandena undertecknade styrelseprotokollet och när Överlåtelseavtalet, Depositionsavtalet och Låneavtalet undertecknades hade styrelseledamöterna inte tagit del av
något för förvärvet relevant beslutsunderlag överhuvudtaget. Terje Engstrøm Lien kan ha
tagit del av de handlingar som Johan Ulander mejlade honom den 14 januari 2013. Dessa
handlingar saknade emellertid betydelse för Ghana Gold-affären. Bland dessa handlingar
fanns bland annat en värderingsrapport upprättad av ett bolag vid namn Momentum
Group. Rapporten avsåg emellertid inte Ghana Gold, utan ett helt annat, väsentligt mycket
större, utländskt bolag med helt andra tillgångar och ekonomiska förutsättningar.
8.5.2
I övrigt begränsade sig Svarandenas beslutsunderlag till den rudimentära, egenhändigt
hopsnickrade bilagan till det undertecknade styrelseprotokollet (Protokollsbilagan,
Bilaga 26).
8.5.3
Svarandena beslutade således om att förvärva Ghana Gold för 150 000 000 kronor och att
göra en förskottsbetalning om 50 000 000 kronor utan att ha låtit göra någon legal, finan-
37 (81)
siell eller annan utvärdering av vare sig säljaren Alluvia eller av målbolaget Ghana Gold.
Svarandena hade därför ingen kännedom om vilka rättigheter, tillgångar och skulder det
förvärvade bolaget faktiskt hade eller vilket värde eventuella tillgångar och därmed bolaget
hade. Med tanke på att Överlåtelseavtalet föreskrev en skyldighet för Alluvia att givet vissa
förutsättningar återbetala förskottet var Alluvias rättsliga och finansiella ställning av stort
intresse. Trots det lät Svarandena inte göra någon undersökning av Alluvia alls. Inte heller
utredde de vilka möjligheter NMG skulle ha att med rättsliga medel utkräva en återbetalning från Alluvia. Med tanke på att Alluvia var ett bolag baserat på Jersey fanns det goda
skäl att låta genomföra en sådan utredning. Svarandena lät inte heller göra någon undersökning av Amarant Finance. Eftersom NMG efter en utbetalning av förskottsbeloppet till
Alluvia skulle vara helt beroende av Låneavtalet och Amarant Finance:s finansiella ställning och betalningsförmåga var en sådan undersökning central. Svarandena företog inte
ens grundläggande kontroller av om motparterna hade rätt att ingå de aktuella avtalen eller
vem eller vilka personer som hade rätt att ingå avtalen för motparternas räkning.
8.5.4
Att Svarandena underlät att göra erforderliga undersökningar av motparter och målbolaget
är särskilt anmärkningsvärt med tanke på vad Jukka Kallio hade skrivit i sitt mejl till samtliga styrelseledamöter så sent som föregående dag angående vilken information som enligt
hans mening behövdes för den då aktuella transaktionen, se punkt 7.3.9 ovan. Det måste
också betraktas som märkligt att Jukka Kallio, med den kunskap om affärer av detta slag
som han som advokat med inriktning mot just företagsöverlåtelser hade och mot bakgrund
av de farhågor han hade rest föregående dag, inom loppet av några timmar lät sig övertygas om att NMG skulle göra en helt annan och mycket stor affär med stöd av enbart
Protokollsbilagan och några telefonsamtal med Terje Engstrøm Lien och Hans Lindroth.
Det faktum att någon uppenbarligen ansåg att det var mycket brådskande att göra Ghana
Gold-affären och att betalningen skulle göras till ett bolag som kontrollerades av NMG:s
huvudägare borde rimligen ha varit alarmerande varningsklockor för en erfaren advokat.
Likväl godkände Jukka Kallio förvärvet.
8.5.5
Inom loppet av mindre än en dag och med ett obefintligt beslutsunderlag beslutade alltså
Svarandena den 22 januari 2013 att NMG för 150 000 000 kronor skulle förvärva Ghana
Gold från Alluvia – som i sin tur bara 14 dagar tidigare hade ingått avtal om att köpa Ghana
Gold från Mineral Invest – som i sin tur bara drygt en månad dessförinnan hade köpt
Ghana Gold från Amarant.
9.
UTBETALNINGEN DEN 23 JANUARI 2013
9.1
På morgonen den 23 januari 2013 träffades som planerat Ulrik Jansson, Terje Engstrøm
Lien och Thomas Häggkvist på NMG:s kontor vid Hötorget för att ordna med utbetalningen
38 (81)
av de 40 000 000 kronor som återstod av förskottsbetalningen till Alluvia enligt Överlåtelseavtalet. Sedan de 40 000 000 kronorna hade överförts från NMG till ett konto i Danske
Bank tillhörigt Mangold Fondkommission, mejlade Thomas Häggkvist på Terje Engstrøm
Liens begäran vid 15-tiden den 23 januari 2013 en kopia av bekräftelsen på att betalningen
var verkställd, Bilaga 36.
9.2
Efter det att Svarandena hade låtit utbetala sammanlagt 50 000 000 kronor ur NMG:s
kassa den 22 och 23 januari 2013 återstod nu mindre än 10 000 000 kronor av bolagets
kassa. Det kunde enkelt konstateras att bolaget inte skulle klara av att betala sina skulder
under det närmast kommande halvåret utan att ny finansiering säkrades. Vid utgången av
det första kvartalet 2013 uppgick NMG:s kassa till ca 7,1 miljoner kronor. Samtidigt uppgick
bolagets kortfristiga skulder till ca 5,3 miljoner kronor. Bolagets likviditetssituation var med
andra ord alarmerande till följd av de utbetalningar Svarandena hade genomfört.
9.3
Om Svarandena i enlighet med 8 kap. 4 § 2 st. aktiebolagslagen (2005:551; ”ABL”) hade
analyserat och bedömt NMG:s och NMG-koncernens ekonomiska situation, hade de redan
vid denna tidpunkt av en likviditetsprognos kunnat konstatera att bolaget med sin begränsade kassa inom kort skulle sakna förmåga att betala samtliga sina skulder vartefter de förföll till betalning. NMG skulle således kort efter utbetalningarna i januari bli insolvent. Om
inte drastiska åtgärder vidtogs för att säkra den framtida likviditeten skulle en konkurs vara
oundviklig.
10.
SVARANDENAS SKÄL TILL ATT GÖRA UTBETALNINGARNA
10.1
Varför Svarandena lät NMG ingå Överlåtelseavtalet och övriga avtal och utbetala
50 000 000 kronor känner NMG inte till. Klart är att det överhuvudtaget inte låg i NMG:s
intresse att förvärva Ghana Gold, men alldeles särskilt saknades varje skäl för NMG att
göra förskottsbetalningen. NMG känner inte heller till vilka skäl Svarandena hade för att
tillmötesgå kravet från Alluvia – eller Alluvia närstående – på en snabb utbetalning av i
stort sett hela NMG:s kassa. En möjlig förklaring kan vara att Alluvia, Amarant eller någon
annan part inom den sfären vid denna tid hade ett angeläget behov av kontanta medel.
10.2
På grund av tidigare transaktioner hade Amarant och Alluvia flera olika borgenärer som
krävde omedelbar betalning. Av ett pressmeddelande som det kanadensiska bolaget
Huakan International Mining Inc. offentliggjorde den 9 januari 2013 framgår att bolaget
Gold Crown LLC, som Alluvia nyligen hade överlåtit till Mineral Invest, hade skulder till
Huakan International Mining Inc. på åtminstone 4 000 000 dollar (motsvarande mer än
26 miljoner kronor), som skulle betalas senast den 4 februari 2013, Bilaga 37. Alluvia och
39 (81)
Amarant hade vid Alluvias överlåtelse till Mineral Invest åtagit sig att finansiera Gold Crown
LLC:s verksamhet och hade således att tillse att skulden betalades.
10.3
Som nämnts ovan var Amarant också skyldigt att senast den 31 januari 2013 återbetala
det lån om 60 000 000 kronor som bolaget hade upptagit från Altro Invest den 4 december
2012 för att förvärva Watertons aktier i NMG. I den delen ska följande omständigheter
särskilt uppmärksammas.
10.4
På kvällen den 22 januari 2013 betalade NMG 10 000 000 kronor till ett bankkonto tillhörigt
Mangold Fondkommission, som mottog betalningen på Alluvias vägnar. Den 23 januari
2013 betalade NMG ytterligare 40 000 000 kronor till samma konto. Senare samma dag,
den 23 januari 2013, lät Mangold Fondkommission för Amarants räkning utbetala
30 000 000 kronor till Altro Invest som en delbetalning av den skuld Amarant hade till Altro
Invest. De medel med vilka Amarant på detta vis delbetalade sin skuld till Altro Invest kan
naturligtvis ha kommit från annat håll, men med beaktande av Amarants betalningsbekymmer och det mycket nära tidsmässiga sambandet kan det i vart fall inte uteslutas att de
medel som NMG betalade till Mangold Fondkommission strax senare betalades ut till Altro
Invest på Amarants vägnar.
10.5
Den 31 januari 2013 hade Amarant fortfarande endast återbetalat 30 000 000 kronor till
Altro Invest. Amarant och Altro Invest förhandlade under våren 2013 om en uppgörelse,
men någon sådan kunde inte träffas varför Altro Invest den 26 juli 2013 genom en pantrealisation av Amarants aktier i NMG inträdde som NMG:s nya huvudägare.
10.6
En ytterligare omständighet som talar för att förklaringen till Svarandenas utbetalningar
från NMG stod att finna i mottagarsfärens intressen och inte i NMG:s intresse, är att
Alluvias egen advokat, Joakim Falkner, beskrivit syftet med utbetalningarna och skälet till
brådskan som att pengarna behövdes för ”debt services”, dvs. skuldhantering.
11.
HÄNDELSER UNDER ÅTERSTODEN AV JANUARI OCH FRAM TILL OCH MED APRIL
2013
11.1
Svarandenas information till marknaden
11.1.1
Enligt den norska värdepappershandelslagen ska, precis som i Sverige, insiderinformation
offentliggöras omedelbart. Insiderinformation definieras i Norge som upplysningar som är
ägnade att märkbart påverka kursen på de finansiella instrumenten och som inte är offentligt tillgängliga eller allmänt kända på marknaden.
40 (81)
11.1.2
När Svarandena den 22 januari 2013 hade låtit NMG ingå ett avtal som uppenbarligen var
av mycket stor betydelse för bolaget och dessutom låtit bolaget utbetala 50 000 000 kronor
– motsvarande 80 procent av bolagets hela kassa och 65 procent av bolagets samlade
börsvärde – var det naturligtvis sådan information som var ägnad att märkbart påverka
NMG-aktiens kurs och således skulle offentliggöras omedelbart.
11.1.3
Löpande informationsgivning i ett börsbolag ankommer normalt på bolagets verkställande
direktör, givet att styrelsen i sin instruktion till den verkställande direktören tydligt angett
detta och även riktlinjer för hur informationsgivningen ska gå till. När det kommer till så
stora och för bolaget viktiga affärer att åtgärder och beslut i ärendet kan utgöra insiderinformation – åtgärder och beslut som är av den karaktären att endast styrelsen själv kan handlägga dem – förhåller sig saken däremot annorlunda. Då ankommer det på styrelsen, inom
ramen för dess överordnade förvaltning, att besluta om hur och när informationen ska
offentliggöras. I det aktuella fallet fanns inga omständigheter som enligt norska börsregler
gav NMG rätt att skjuta på ett offentliggörande av informationen. Svarandena var således
skyldiga att tillse att informationen offentliggjordes omedelbart.
11.1.4
Det underlät dock Svarandena att göra. Istället offentliggjordes senare, den 29 januari
2013, ett pressmeddelande med rubriken ”[NMG] enters into agreement regarding DRC
gold project acquistion”, Bilaga 38. Enligt pressmeddelandet avsåg NMG:s styrelse att
kalla till en extra bolagsstämma som skulle föreslås besluta om att NMG skulle förvärva
”full äganderätt till en alluvial guldlicens” i Kongo och en rätt att förvärva sex utvinningsenheter för alluvial utvinning. I pressmeddelandet uppgavs också att NMG med dessa
utvinningsenheter skulle vara redo att starta produktion med en relativt kort startsträcka.
Med hänsyn till att en utvinningsenhet kunde levereras tidigast ett år efter att finansieringen
ordnats och att Svarandena just hade gjort sig av med NMG:s kassa och bolaget i övrigt
saknade finansieringslösningar var den uppgiften grovt missvisande. I pressmeddelandet
lämnades ingen information om vem säljaren skulle vara, hur stor köpeskillingen skulle
vara eller i övrigt några detaljer kring förvärvet. Än mindre redovisades att NMG redan
hade ingått Överlåtelseavtalet och att styrelsen redan hade låtit utbetala 50 000 000
kronor.
11.1.5
När NMG:s norska advokat, som biträdde bolaget i börsrättsliga frågor, fick del av pressmeddelandet tidigt på morgonen den 29 januari 2013 hörde han snabbt av sig till NMG:s
verkställande direktör Thomas Häggkvist och påtalade att om bolaget hade ingått ett avtal
kunde en s.k. utökad börsanmälan eller rentav ett informationsmemorandum bli nödvändigt
och att brott mot dessa regler närmast garanterat skulle försorsaka straffavgift från börsen.
41 (81)
11.1.6
I sitt svar till den norske advokaten kopierade Thomas Häggkvist in Joakim Falkner, som
då per mejl instämde i att det var lämpligt att NMG, i enlighet med den norska advokatens
råd, kontaktade börsen, Bilaga 39. Joakim Falkner påtalade också att det vore bra att
framålla ”att denna transaktion är väldigt villkorad av flera olika faktorer och att avtalet som
ingåtts mer skall ses som ett letter of intent” (våra kursiveringar). Thomas Häggkvist, som
fortfarande inte kunde förstå logiken i affären, svarade Joakim Falkner att han inte visste
vad han skulle säga till börsen och vidare (se Bilaga 39):
”Vi har ett LoI [Letter of Intent] på att förvärva ingenting och har betalat detta ingenting
med 50 MSEK i förskott. It does not make sense.”
11.1.7
Joakim Falkner förklarade då för Thomas Häggkvist varför det bolag som Thomas
Häggkvist själv var verkställande direktör för hade utbetalat 50 000 000 kronor (se
Bilaga 39):
”Det är ett SPA [Share Purchase Agreement] men det har strukturen av ett LoI [Letter
of Intent], det ni betalade för är rätten att använda recovery lines nu, vilket är viktigt för
att komma igång med operations.”
11.1.8
Som framgår av redogörelsen ovan kunde dessa påståenden inte vara riktiga.
11.1.9
Inför färdigställandet av bokslutskommunikén för 2012 kontaktade Thomas Häggkvist
återigen Joakim Falkner och undrade hur Ghana Gold-transaktionen borde beskrivas i
kommunikén. Joakim Falkner svarade i mejl den 14 februari 2013, Bilaga 40, bland annat:
”Eftersom vi nu inte heller bör trycka för hårt på att ett avtal har ingåtts så bör man
snarare prata om att ’möjligheterna med projekten i DRC är strategiskt viktiga för [NMG]
och att mer information om projektet kommer att offentliggöras […]’.”
11.1.10
NMG:s huvudansvariga revisor, auktoriserade revisorn Birgitta Gustafsson, delade inte
Joakim Falkners bedömning. Hon hade påbörjat sin revision den 18 februari 2013 och då
genast uppmärksammat de stora utbetalningar som hade gjorts i enlighet med Överlåtelse5
avtalet. Birgitta Gustafsson ifrågasatte varför aktiemarknaden inte hade fått information
om NMG:s utbetalning av 50 000 000 kronor. I mejl av den 20 februari 2013, Bilaga 41,
påtalade hon därför för Ulrik Jansson att hon mot bakgrund av den långtgående informationsplikt som gäller för noterade bolag önskade diskutera varför informationen inte skulle
lämnas i den bokslutskommuniké som skulle offentliggöras dagen efter.
5
Se vidare avsnitt 11.3 nedan.
42 (81)
11.1.11
Likväl valde Svarandena att inte heller i bokslutskommunikén av den 21 februari 2013
nämna att de hade låtit utbetala 50 000 000 kronor. Där angavs att bolaget den 31 december 2012 hade en kassa på 69,2 miljoner kronor och under rubriken Händelser efter räkenskapsårets utgång återgavs i stort sett samma begränsade och missvisande information
som i pressmeddelandet den 29 januari 2013.
11.1.12
Först genom ett pressmeddelande den 27 mars 2013 (Bilaga 42) – som hade framtvingats
av Oslobörsen – informerades marknaden om att Svarandena redan i januari hade utbetalat förskottet om 50 000 000 kronor. I pressmeddelandet redogjorde Svarandena också för
Låneavtalet med Amarant Finance och uppgav att det skulle säkerställa att NMG hade tillfredsställande rörelsekapital. Att Amarant Finance redan då var i dröjsmål med att uppfylla
sina åtaganden gentemot NMG (se avsnitt 11.2 nedan) nämndes inte. Vidare uppgavs i
pressmeddelandet att Alluvias återbetalning hade säkerställts genom att ”Conventus
Limited, an entity owned by Alluvia Mining” (vår kursivering) hade ställt en pant i form av
sina aktier i bolaget Advanced Mineral Technologies, Inc. Där uppgavs vidare att de
pantsatta aktierna skulle ha ett bokfört värde om 180 000 000 kronor.
11.1.13
Svarandenas åtgärd att i strid med norsk rätt inte informera marknaden om Överlåtelseavtalet medförde att NMG senare under 2013 ålades av Oslobörsen att betala dryga straffavgifter, se vidare avsnitt 13.3 nedan.
11.2
Finansieringen av NMG efter utbetalningarna
11.2.1
Mot bakgrund av NMG:s likviditetssituation, som på grund av utbetalningarna av
50 000 000 kronor hade blivit akut, beslutade styrelsen i NMG den 20 februari 2013 bland
annat att begära en första utbetalning från Amarant Finance. Den 26 februari 2013 begärde sålunda Thomas Häggkvist i enlighet med Låneavtalet att Amarant Finance skulle
utbetala 1 000 000 dollar, motsvarande ca 7 miljoner kronor. Enligt Låneavtalet var
Amarant Finance skyldigt att på begäran från låntagaren utbetala begärt belopp inom
15 dagar. Amarant Finance gjorde dock aldrig någon sådan betalning.
11.2.2
Den 25 mars 2013 begärde NMG i enlighet med Låneavtalet att Amarant Finance skulle
utbetala ytterligare 1 000 000 dollar. Totalt uppgick därmed NMG:s krav på utbetalning mot
Amarant Finance till ca 14 miljoner kronor. Amarant Finance gjorde dock inte heller nu
någon utbetalning.
11.2.3
NMG var insolvent så snart det stod klart att Amarant Finance inte skulle infria sina åtaganden gentemot NMG, om inte förr. I maj 2013 var en konkurs oundviklig om inte kontanta
medel tillfördes bolaget omedelbart. Bolaget hade då endast lite drygt 500 000 kronor kvar
i likvida medel och kommande betalningar att göra den närmaste veckan på över
43 (81)
1 000 000 kronor. För att undvika NMG:s omedelbara konkurs träffade NMG därför ett
låneavtal med Ulrik Jansson, som vid den tidpunkten hade lämnat NMG:s styrelse. Enligt
ett låneavtal av den 20 maj 2013, Bilaga 43, lånade Ulrik Jansson sålunda ut 4 000 000
kronor till NMG under tre år mot en årlig ränta om 12 procent. Pengarna betalades ut
genom Mangold Fondkommission den 21 maj 2013.
11.2.4
Knappt två månader tidigare hade Svarandena i det ovan nämnda pressmeddelandet av
den 27 mars 2013 (Bilaga 42) uppgett att Amarant Finance genom Låneavtalet hade
tillhandahållit ett lån om 5 000 000 dollar. När Ulrik Jansson nu hade betalat in de
4 000 000 kronorna till NMG lämnades i ett nytt pressmeddelande av den 27 maj 2013
följande uppgift till marknaden, Bilaga 44:
”[NMG] has received partial funds from the ‘draw down’ facility of USD 5 million.”
11.2.5
Genom detta pressmeddelande vilseleddes aktieägarna och marknaden eftersom styrelsen där gav intryck av att Amarant Finance hade börjat fullgöra sina skyldigheter enligt
Låneavtalet. Att det i själva verket var Ulrik Jansson som hade ställt upp med ett privatlån
fick marknaden inte reda på.
11.3
Revisorn misstänker brott
11.3.1
KPMG AB (”KPMG”) var sedan 2011 NMG:s revisor. Huvudansvarig revisor för KPMG:s
uppdrag för NMG var den auktoriserade revisorn Birgitta Gustafsson. Birgitta Gustafsson
är en av KPMG:s mest erfarna revisorer och sitter i revisionsbolagets huvudstyrelse. Hon
har som revisor lång erfarenhet av gruvbranschen och har bland annat haft uppdrag för
Boliden AB.
11.3.2
Birgitta Gustafsson hade under 2012 konstaterat att NMG lyckats genomföra en företrädesemission som hade inbringat över 100 miljoner kronor. Hon tyckte att det bådade
gott för ett litet bolag i en bransch där bolagen typiskt sett bara har kostnader och inga
intäkter, varför kapitalanskaffning ständigt står högt på agendan och inte sällan vållar
bolagen stora bekymmer.
11.3.3
Den 18 februari 2013 påbörjade Birgitta Gustafsson och hennes team från KPMG revisionen av NMG:s räkenskaper och förvaltning under 2012. Tämligen omgående kunde de
konstatera att Svarandena mindre än en månad efter sitt tillträde som styrelseledamöter i
NMG hade låtit utbetala 50 000 000 kronor, motsvarande 80 procent av bolagets likvida
medel, och att det dessutom hade gjorts till en part som var närstående till bolagets nya
huvudägare Amarant, som i sin tur hade utsett Svarandena till bolagets nya styrelse. Det
gjorde Birgitta Gustafsson misstänksam. Ett bolag som NMG, som för sin överlevnad
44 (81)
ständigt måste vara på jakt efter nytt kapital, gör sig inte av med sin dyrbara kassa utan
väldigt goda skäl. Bara det faktum att aktiemarknaden inte hade fått någon information om
utbetalningen tydde enligt Birgitta Gustafsson också på att någonting inte stod rätt till.
11.3.4
Från bolagets verkställande direktör Thomas Häggkvist fick Birgitta Gustafsson veta att
förklaringen till utbetalningen var att styrelsen nyligen hade beslutat att NMG inte längre
skulle fokusera på nickel och diamanter, utan att bolaget istället skulle ”in i guld”. Thomas
Häggkvist försåg Birgitta Gustafsson och hennes medarbetare med det underlag han
hade; Depositionsavtalet, Överlåtelseavtalet, Låneavtalet och styrelseprotokollet från den
22 januari 2013. Det gjorde dock bara Birgitta Gustafsson ännu mer förbryllad. Genast
kunde hon konstatera att betalningen hade gjorts utan någon synbar nytta för NMG och att
betalningen de facto innebar att NMG inte längre kunde anses vara "going concern", dvs.
bolaget skulle inte klara sina betalningar under den kommande 12-månadersperioden.
Birgitta Gustafsson konstaterade också att NMG värderades på Oslobörsen till ca
79 miljoner kronor baserat på att bolaget hade en kassa på ca 62 miljoner kronor och att
Svarandena inte hade informerat marknaden om att de låtit utbetala 50 000 000 kronor av
denna kassa. Aktiemarknaden kunde alltså antas vara väsentligt felinformerad.
11.3.5
Birgitta Gustafsson krävde omedelbart information från NMG:s styrelse och bad redan
dagen efter det att revisionen hade påbörjats, den 19 februari 2013, om ett möte med
NMG:s revisionsutskott. Inför mötet efterfrågade hon beslutsunderlag och hon ställde en
rad frågor, bland annat hur bolaget skulle klara sin likviditet, om fråga kunde vara om ett
lån som var förbjudet enligt ABL samt varför inte aktiemarknaden hade informerats.
11.3.6
Först den 27 februari 2013 fick Birgitta Gustafsson möjlighet att träffa Ulrik Jansson vid ett
möte. Vid mötet deltog också KPMG:s styrelseordförande Carl Lindgren. Vid mötet uppträdde Ulrik Jansson nervöst och hade mycket svårt att förklara de affärsmässiga skälen
för NMG att ingå avtalet med Alluvia och att göra förskottsbetalningen. Han kunde inte
heller förklara hur NMG skulle finansiera utvinningsenheterna. Birgitta Gustafsson och Carl
Lindgren förklarade att det var KPMG:s skyldighet att utreda huruvida brott hade begåtts
och att de behövde underlag för att kunna svara på frågorna om avtalet och utbetalningarna utgjorde t.ex. trolöshet mot huvudman, förskingring, bedrägeri eller om de stod i strid
med låneförbudsreglerna eller reglerna om värdeöverföringar i ABL. Ulrik Jansson erbjöd
sig då att tillse att KPMG under morgondagen skulle få en ”Legal opinion” rörande dessa
frågor från den advokat som hade upprättat avtalen, Joakim Falkner.
11.3.7
Efter mötet med Ulrik Jansson den 27 februari 2013 bestämde sig Birgitta Gustafsson för
att involvera hela styrelsen i sin utredning kring utbetalningarna. I mejl till styrelsen dagen
efter, den 28 februari 2013 (Bilaga 45), påminde hon om Joakim Falkners utlåtande och
45 (81)
hon efterfrågade också ”värderingsunderlag angående aktierna och panten, som ni i styrelsen haft inför förvärvet”. Mejlet avslutades med en fråga till styrelsen:
”Var förvaras förresten panten?”
11.3.8
När Birgitta Gustafsson den 4 mars 2013 fortfarande inte hade fått något utlåtande och inte
heller några svar på sina frågor, påminde hon i ett nytt mejl hela styrelsen om saken,
Bilaga 46. Hon kompletterade då också med ytterligare frågor kring hur affärens kalkyl såg
ut och hur den skulle finansieras.
11.3.9
Den 5 mars 2013 vidarebefordrade Ulrik Jansson en PM från Joakim Falkner till Birgitta
Gustafsson, Bilaga 47. I PM:en gör Joakim Falkner flera påståenden. Bland annat uppger
han att NMG hade gjort förskottsbetalningen om 50 000 000 kronor som en
”payment for [NMG] to be able to use certain gold recovery lines held by Alluvia thereby
enabling [NMG] to commence production with respect to its projects”.
11.3.10
Påståendet var felaktigt på en rad punkter. De ”gold recovery lines” (dvs. AuVerts utvinningsenheter) som Joakim Falkner omnämner innehades inte alls av Alluvia – i själva
verket existerade de överhuvudtaget inte. Det var alltså uteslutet att NMG skulle kunna
använda (eng. ”use”) utvinningsenheterna. Inte heller tillkom ”rätten” att mot en betalning
om ca 100 miljoner kronor förvärva en utvinningsenhet Alluvia, utan – om den alls existerade och hade något värde – Mineral Invest eller möjligen dess dotterbolag Ghana Gold.
Det fanns således ingen som helst möjlighet för NMG att nyttja dessa enheter. I själva
verket skulle inte någon ha kunnat sätta en sådan enhet i produktion förrän tidigast ett år
senare, givet att finansiering kunde ordnas omedelbart. Det kunde inget av dessa bolag.
Påståendet att NMG skulle ha kunnat använda utvinningsenheterna för att påbörja produktion var också vilseledande eftersom de områden enheterna påstods vara avsedda för inte
kontrollerades av vare sig NMG eller Alluvia.
11.3.11
I PM:en uppger Joakim Falkner vidare att förskottsbetalningen ska återgå till NMG om inte
vissa villkor uppfyllts senast den 30 juni 2013. Han påstår i det sammanhanget också att
”Conventus has irrevocably and unconditionally pledged, as a first ranking pledge, all its
rights, title and interest in and to its shares in AMT Group as security for the due and
punctual re-payment by Alluvia of the cash payment”.
11.3.12
Även dessa uppgifter var felaktiga. Någon pant hade aldrig ställts och ingen tycktes veta
ens vad det var som skulle pantsättas.
46 (81)
11.3.13
När svaren på Birgitta Gustafssons alla frågor uteblev fick hon höja tonläget. I mejl till hela
styrelsen den 6 mars 2013 (se Bilaga 48) ställde hon en lång rad frågor. I avslutningen av
mejlet angav hon också följande:
”Som revisor har jag i vissa fall en anmälningsplikt (misstanke om brott) som jag har att
fullgöra utan dröjsmål, därav vill jag poängtera vikten av att jag skyndsamt får svar från
styrelsen, inklusive erforderlig dokumentation, på frågorna ovan.”
11.3.14
Vilken styrelse som helst borde av detta mejl ha förstått allvaret i situationen och, om
möjligt, omedelbart ha tillställt bolagets revisor den efterfrågade informationen. Svaren och
efterfrågade handlingar uteblev dock. När Svarandena inte heller nu efterkom Birgitta
Gustafssons begäran skärpte hon tonen ytterligare en gång. I skrivelse till hela styrelsen
av den 14 mars 2013 (se Bilaga 49) angav hon att det då förelåg misstanke om brott. Hon
angav vidare att om hon inte senast den 20 mars 2013 hade erhållit information och underlag som visade att det inte kunde anses föreligga misstanke om brott, skulle hon göra
anmälan om brottsmisstanke till åklagare och KPMG skulle avträda uppdraget som revisor
för NMG.
11.3.15
Av mejlkorrespondens mellan styrelseledamöterna, som NMG nu har fått tillgång till genom
Thomas Häggkvists försorg, framgår att Svarandena vid denna tidpunkt helt enkelt saknade möjlighet att besvara Birgitta Gustafssons frågor. Svarandena kunde inte förklara
affären, de kunde inte förklara förskottsbetalningen, de hade inte påstådda avtal på plats,
de saknade beslutsunderlag och de kunde inte redogöra för vilka de inblandade parterna
var, deras finansiella ställning eller vem eller vilka de företräddes av. Först nu, dvs. ca två
månader efter det att utbetalningarna hade gjorts, började därför Svarandena att undersöka om det gick att uppbringa dokumentation som skulle kunna blidka revisorn.
11.3.16
I enlighet med vad Joakim Falkner redan hade förutskickat i sin PM producerades nu, två
månader efter utbetalningarna, ett pantavtal, som antedaterades till den 22 januari 2013.
Avtalet upprättades av Amarants och Alluvias amerikanske advokat William Rosenstadt
och granskades av Joakim Falkner.
11.3.17
En första version av pantavtalet färdigställdes den 19 mars 2013 och mejlades då till
Birgitta Gustafsson, Bilaga 50. Efter att frågor hade ställts av Birgitta Gustafsson om
obegripligheter i avtalet, ändrades avtalet, varefter en ny version skickades till Birgitta
Gustafsson den 21 mars 2013, Bilaga 51. I båda fallen hade avtalet daterats den 22 januari 2013. I båda fallen hade en digital version av Johan Ulanders namnteckning lagts in i
Word-dokumentet och i båda fallen hade Ulrik Jansson efter att dokumentet skrivits ut
undertecknat avtalet för NMG:s räkning.
47 (81)
11.3.18
När Hans Lindroth mejlade den slutliga versionen av pantavtalet till Ulrik Jansson och
Thomas Häggkvist den 21 mars 2013 skrev han (se Bilaga 51):
”En uppdaterad, korrekt version. Ulrik får skriva under och Thomas får sedan maila
revisorn. Vänligen förklara att vi tyvärr skickat en tidigare, felaktig version till dem.”
11.3.19
Det slutliga, i efterhand upprättade pantavtalet, Bilaga 52, är i huvudsak utformat på
följande sätt:
Pantavtalet
Enligt sin ordalydelse ska ett avtal med rubriken Stock Pledge Agreement (”Pantavtalet”) ha träffats mellan NMG som panthavare och ett bolag med firma
Conventus Ltd. och organisationsnummer 707348 som pantsättare. Pantavtalet
har försetts med en inklippt bild av Johan Ulanders namnteckning i Worddokumentet. På så sätt ska han ha undertecknat Pantavtalet för pantsättarens
räkning. Sedan Word-filen skrivits ut har Ulrik Jansson för NMG:s räkning undertecknat avtalet.
Pantavtalet i sin slutliga version färdigställdes alltså slutligen den 21 mars 2013,
men daterades den 22 januari 2013. Skälet till åtgärden synes ha varit att söka få
revisorn Birgitta Gustafsson att tro att en pant skulle ha ställts redan när förskottsbetalningarna om 50 000 000 kronor gjordes den 22 och 23 januari 2013.
Enligt Pantavtalets ordalydelse skulle panten utgöras av 38 866 538 stamaktier i
ett bolag med firma Advanced Mineral Technologies, Inc. Det kan noteras att panten i Pantavtalet alltså avsåg aktier i ett annat bolag än det bolag som den pant
som hade angetts i Överlåtelseavtalet avsåg.
Redan av omständigheterna kring Pantavtalets tillkomst framgår enligt NMG:s
mening att avtalet är upprättat för skens skull. Att så är fallet framgår också med
tydlighet av det faktum att det inte är möjligt att avgöra vilken juridisk person pantsättaren skulle vara.
Därtill är Pantavtalet till sin konstruktion obegripligt, motsägelsefullt och ger i praktiken inte panthavaren de rättigheter som en pant normalt ska göra. Det går inte att
av Pantavtalet utläsa vems skyldigheter som säkerställs eller på vilket sätt det sker
och det går inte heller att förstå hur säkerheten skulle kunna realiseras.
Pantavtalet gav således aldrig och kunde aldrig ge NMG några som helst rättigheter. Det dokument som här kallas Pantavtalet har således aldrig haft några
obligationsrättsliga verkningar, än mindre några sakrättsliga.
11.3.20
Utöver framtagandet av Pantavtalet producerade Svarandena ytterligare dokument att
förse Birgitta Gustafsson med. Svarandena bad Carl-Johan Eldh, den dåvarande ekonomichefen på Mineral Invest och den person som uppenbarligen bäst kände till turerna
kring Ghana Gold, om hjälp med att besvara revisorns frågor och att ta fram dokumentation. Carl-Johan Eldh satte ihop en skrivelse i Svarandenas namn som skulle förklara
affären och beskriva beslutsunderlaget.
48 (81)
11.3.21
Ulrik Jansson undertecknade Carl-Johan Eldhs skrivelse den 19 mars 2013 och skickade
den till Birgitta Gustafsson. Birgitta Gustafsson kunde snabbt konstatera att skrivelsen inte
förändrade hennes bedömning att misstanke om brott förelåg. De knapphändiga förklaringar som lämnades i skrivelsen övertygade inte. I en passus under rubriken ”Värdet av
tillgångarna” skriver Ulrik Jansson att ”styrelsen [kommer] att ta fram en fairness opinion
avseende transaktionen genomförd av ett välrenommerat bolag.” Fortfarande en månad
efter det att Birgitta Gustafsson hade börjat ställa frågor kring transaktionen kunde Svarandena alltså inte förklara affären och än mindre den förskottsbetalning om 50 000 000
kronor de hade låtit göra. Fortfarande två månader efter utbetalningarna saknade styrelsen
relevant underlag för att bedöma tillgångarnas värde.
11.3.22
Den 20 mars 2013 hölls ett möte hos KPMG där deltagarna bland annat var Birgitta
Gustafsson, Carl Lindgren och KPMG:s chefsjurist Peter Åkersten samt för NMG Hans
Lindroth och Thomas Häggkvist. Birgitta Gustafsson redogjorde vid mötet för sina iakttagelser och att de gav henne anledning att misstänka brott. Till hennes överraskning höll
Hans Lindroth med henne i flera avgörande frågor, bland annat att förskottet inte borde ha
betalats ut innan fullgod pant hade ställts och att värdet på panten var okänt.
11.3.23
Efter noggranna överväganden på styrelse- och ledningsgruppsnivå beslutade KPMG den
22 mars 2013 att avträda uppdraget som NMG:s revisor, se Bilaga 53. KPMG meddelade
då också att man hade ingett anmälan till åklagare om att sådan misstanke om brott förelåg som anges i 9 kap. 42 § ABL. Som skäl för sitt beslut angav KPMG bland annat:
”Vår bedömning är, även med beaktande av de förklaringar och det underlag som
erhållits, att det kan ifrågasättas om investeringen och utbetalningen har baserats på
tillräckligt underlag och rimliga överväganden avseende de risker som investeringen
och utbetalningen ger upphov till för bolaget och dess aktieägare med utgångspunkt i
bolagets finansiella ställning. Härav följer att vi funnit anledning att ifrågasätta om
besluten avseende investeringen och utbetalningen har skett i överensstämmelse med
regleringen i aktiebolagslagen och huruvida, om så inte har skett, dessa kan komma att
ge upphov till skada för bolaget och dess aktieägare. Vidare har vi funnit anledning att
ifrågasätta om informationen till marknaden har varit rättvisande.”
11.3.24
I ett pressmeddelande den 25 mars 2013 informerade Svarandena marknaden om att
KPMG hade lämnat sitt uppdrag på grund av misstankar om brott och att KPMG:s misstankar var relaterade till styrelsens förslag om att NMG skulle förvärva ”afrikanska guldprojekt” och produktionsanläggningar, Bilaga 54. I pressmeddelandet angavs vidare att
styrelsen avsåg att kalla till extra bolagsstämma där både val av ny revisor och förslag om
att godkänna ”förvärvet av afrikanska guldprojekt” skulle behandlas.
49 (81)
11.3.25
Pressmeddelandet föranledde Oslobörsen att omedelbart stoppa handeln i NMG-aktien.
Börsen skrev i sitt beslut att handelsstoppet skulle gälla till dess att ytterligare information
och förtydliganden hade lämnats om situationen rörande köpet av guldprojekten i Afrika.
11.3.26
Sedan Svarandena låtit offentliggöra pressmeddelandet av den 27 mars 2013 (se punkt
11.1.12 ovan och Bilaga 42) hävde Oslobörsen handelsstoppet samma dag.
11.4
Utredningen
11.4.1
Den 25 mars 2013 fick Advokatfirman Westermark Anjou i uppdrag av NMG att utreda
huruvida företrädare för NMG, i samband med förvärvet av Ghana Gold och de beslut som
fattades och åtgärder som vidtogs i samband med förvärvet, hade begått brottsliga handlingar eller agerat i strid med ABL. Uppdraget hade föranletts av revisorn Birgitta
Gustafssons avgång och hennes anmälan om brottsmisstankar.
11.4.2
På kort tid genomfördes ett stort antal intervjuer med många olika personer inom och utom
NMG och ett förhållandevis omfattande skriftligt material granskades. En skriftlig rapport
skulle sedan presenteras i god tid före den inplanerade bolagsstämma som förväntades
godkänna Ghana Gold-affären.
11.4.3
Den skriftliga rapporten färdigställdes den 19 april 2013, dvs. lite drygt tre veckor efter det
att utredningen hade inletts, Bilaga 55. Det kan i efterhand konstateras att rapporten inte
var fullständig i alla avseenden och att den i några detaljer innehöll smärre felaktigheter. I
de avgörande frågorna och vad beträffar de slutsatser som drogs i rapporten kvarstår dock
bilden idag som i huvudsak korrekt, med nedan angivet undantag.
11.4.4
Under utredningen drogs bland annat slutsatsen att Ulrik Jansson, Terje Engstrøm Lien
och Hans Lindroth hade agerat åtminstone oaktsamt när de beslutade om och genomförde
utbetalningarna till Alluvia och att brott i vart fall inte kunde uteslutas i samtliga fall. Under
utredningen drogs också slutsatsen att den fjärde styrelseledamoten Jukka Kallio inte
skulle ha agerat oaktsamt. Baserat på intervjuer som genomförts och myndighetskontakter
som tagits under 2014 och på ett omfattande skriftligt underlag som NMG fått tillgång till
sedan rapporten hade lagts fram samt slutligen på en ny sammantagen bedömning inkluderande även tidigare kända omständigheter, har NMG kunnat konstatera att även Jukka
Kallios agerande konstituerade ett skadeståndsgrundande oaktsamt handlande och en
skadeståndsgrundande oaktsam underlåtenhet, se vidare avsnitt 15.3 nedan.
11.5
Bolagsstämman den 25 april 2013
11.5.1
Den 2 april 2013 kallade Svarandena till extra bolagsstämma i NMG den 25 april 2013,
Bilaga 56. Som punkt 9 i kallelsens förslag till dagordning återfanns följande ärende:
50 (81)
”9. Authorization for the board to decide on a directed rights issue of 50,000,000 shares
due to the company’s acquisition of Ghana Gold AB”
11.5.2
Det är att märka att något ärende avseende ett godkännande av förvärvet av Ghana Gold
inte hade upptagits i kallelsen och således aldrig behandlades av bolagsstämman.
11.5.3
6
Dagen därpå, den 3 april 2013, entledigade Svarandena Thomas Häggkvist som NMG:s
verkställande direktör och ekonomichef med omedelbar verkan. Svarandena utsåg samtidigt Terje Engstrøm Lien till ny, interim verkställande direktör, Bilaga 57.
11.5.4
Den 22 april 2013 offentliggjorde Svarandena ett pressmeddelande (Bilaga 58) där de
sammanfattade utredningsrapporten av den 19 april 2013, jfr avsnitt 11.4 ovan. Sammanfattningen var Svarandenas egen och inte alltigenom korrekt – bland annat uppgavs det att
styrelsen var nöjd med att utredningen hade dragit slutsatsen att ingen av Svarandena
hade begått något brott i samband med Ghana Gold-affären; någon sådan slutsats drogs
inte i rapporten. Sammanfattningen var dock intressant på det viset att Svarandena där
angav att styrelsen
”looks very seriously on the fact that there have been deficiencies with regard to the
acquisition and has already started to review its internal routines and will take
appropriate measures”.
11.5.5
Svarandena tillstod också i pressmeddelandet att utredningen hade visat att
”there have been certain insufficiencies in the board’s internal process in preparing
elements of the acquisition, e.g. as regards […] the fact that Terje Engstrom Lien has
been board member of both [NMG] as well as Alluvia at the time of the agreement”.
11.5.6
Extra bolagsstämma i NMG ägde rum den 25 april 2013. Dagen före, den 24 april 2013,
slutfördes affären mellan Alluvia och Mineral Invest (se om affären punkt 7.2 ovan). Därigenom blev Alluvia ägare till samtliga aktier i Ghana Gold och till 53,5 procent av aktierna i
Mineral Invest, samtidigt som Mineral Invest blev ägare till samtliga aktier i Gold Crown
LLC.
11.5.7
Per den 24 april 2013 torde därmed bilden av ägandet i sfären kring Amarant och Alluvia
ha sett ut som framgår av Figur 5 nedan. Skillnader mot Figur 4 markerade med rött.
6
Först i den kallelse till bolagsstämma den 27 juni 2013, som styrelsen offentliggjordes den 29 maj 2013, hade ett ärende om
att godkänna Ghana Gold-förvärvet tagits med i förslaget till dagordning. Det var uppenbarligen sista chansen att erhålla ett
stämmogodkännande i enlighet med Överlåtelseavtalet före den 30 juni 2013. Den bolagsstämman kom dock senare att ställas
in.
51 (81)
Figur 5. Den 24 april 2013 slutfördes affären mellan Alluvia och Mineral Invest. Då blev således Alluvia ägare
till 53,5 procent av aktierna i Mineral Invest och Amarant till 23,3 procent av aktierna. Samtidigt blev Alluvia
ägare till samtliga aktier i Ghana Gold.
11.5.8
På den extra bolagsstämman i NMG den 25 april 2013 redogjorde Terje Engstrøm Lien
under punkt 9 på dagordningen för vad Ghana Gold-transaktionen innefattade. I flera
avseenden gav han dock en för NMG mer positiv bild av affären än vad den underliggande
avtalsdokumentationen gav stöd åt. Han uppgav bland annat att Ghana Gold inte bara
skulle innehålla en värdefull rätt att förvärva utvinningsenheter och värdefulla rättigheter att
utvinna guld i Kongo och Etiopien, utan även att ett stort antal dumpers (stora lastbilar) och
annan nödvändig logistikutrustning ingick i förvärvet. Det påståendet var inte riktigt. Samtliga Svarandena närvarade vid bolagsstämman och tog själva del av Terje Engstrøm Liens
presentation utan att invända mot felaktigheterna.
11.5.9
Förslaget under punkt 9, att bemyndiga NMG:s styrelse att besluta om en riktad emission
av 50 000 000 aktier till Alluvia, biträddes på bolagsstämman av Amarant, varigenom
beslutet uppnådde erforderligt majoritetskrav.
11.5.10
Vid stämman den 25 april 2013 utsågs också Arto Kuusinen – Alluvias och Amarants verkställande direktör – till ny styrelseledamot och Johan Kaijser till ny revisor.
52 (81)
11.5.11
En grupp minoritetsaktieägare i NMG menade att beslutet att bemyndiga styrelsen att
emittera aktier stod i strid med ABL, bland annat att det utgjorde ett brott mot den s.k.
generalklausulen, som förbjuder beslut som medför en otillbörlig fördel för någon och en
nackdel för bolaget eller en aktieägare. Mot den bakgrunden lämnade en grupp aktieägare
redan den 29 april 2013 in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt varigenom
beslutet om att bemyndiga styrelsen klandrades i enlighet med reglerna i 7 kap. 50-51 §§
ABL. Aktieägargruppen yrkade att tingsrätten skulle förklara beslutet ogiltigt bland annat
därför att det innebar en otillbörlig fördel för Amarant och en nackdel för NMG och övriga
aktieägare i bolaget. Den 4 juli 2013 meddelade Stockholms tingsrätt dom i målet, enligt
vilken tingsrätten förklarade att bolagsstämmans beslut den 25 april 2013 att bemyndiga
styrelsen att emittera aktier till Alluvia var ogiltigt, Bilaga 59. Domen har vunnit laga kraft.
11.5.12
Den 29 april 2013 meddelade NMG genom ett pressmeddelande att Ulrik Jansson och
Hans Lindroth på egen begäran hade avgått som ledamöter av NMG:s styrelse och att Arto
Kuusinen hade utsetts att vara styrelsens ordförande fram till årsstämman 2013, Bilaga 60.
12.
HÄNDELSER UNDER PERIODEN MAJ – JULI 2013, DÅ ULRIK JANSSON OCH HANS
LINDROTH HADE LÄMNAT NMG:S STYRELSE
12.1
Ekobrottsmyndigheten inleder förundersökning
12.1.1
Den 30 maj 2013 genomförde Ekobrottsmyndigheten en husrannsakan på NMG:s kontor
vid Hötorget. Ekobrottsmyndigheten beslagtog då datorer, bokföring och annan dokumentation.
12.1.2
Svarandenas utbetalning av 50 000 000 kronor är alltjämt idag föremål för förundersökning.
12.2
Ghana Gold-affären enligt Överlåtelseavtalet annulleras och nya affärer planeras
12.2.1
Den 30 juni 2013 hade bolagsstämma i NMG alltså inte fattat något beslut om att godkänna Ghana Gold-transaktionen. I enlighet med Överlåtelseavtalet var Alluvia därmed
skyldigt att återbetala förskottsbeloppet om 50 000 000 kronor till NMG. Den ursprungliga
planen för övertagandet av NMG och Mineral Invest hade därmed misslyckats. Om istället
Ghana Gold-affären faktiskt hade genomförts skulle ägandet i sfären kring Amarant och
Alluvia i juli 2013 sannolikt ha sett ut som anges i Figur 6 nedan. Skillnader mot Figur 5
markerade med rött.
53 (81)
Figur 6. Figuren illustrerar hur ägandet i NMG skulle ha sett ut om det överlåtelseavtal som Svarandena i sin
egenskap av NMG:s styrelse ingick med Alluvia hade fullbordats. Inom loppet av mindre än ett år skulle
Alluvia och Amarant i så fall ha tagit praktisk kontroll över såväl Mineral Invest som NMG utan att tillföra
bolagen några värden. Samtidigt utbetalades NMG:s kassa till Alluvia.
12.2.2
Trots att Alluvia den 1 juli 2013 alltså blev skyldigt att återbetala de 50 000 000 kronorna till
NMG, gjordes aldrig någon återbetalning. Det främsta skälet därtill kan på goda grunder
antas ha varit att Alluvia helt enkelt aldrig hade förmåga att återbetala förskottet – de
utbetalade pengarna användes omedelbart till att betala andra skulder med och i övrigt
saknade Alluvia likvida medel. Därtill synes intresset hos styrelsen – Jukka Kallio, Terje
Engstrøm Lien och Arto Kuusinen – att återkräva de utebetalade pengarna ha varit svalt.
12.2.3
Den 3 juli 2013 offentliggjorde styrelsen ett pressmeddelande enligt vilket NMG och Alluvia
skulle ha inlett ”omförhandlingar” rörande Överlåtelseavtalet, Bilaga 61. Enligt pressmeddelandet skulle dock även en eventuell omförhandlad transaktion vara villkorad av ett godkännande från NMG:s bolagsstämma, som planerades äga rum den 2 augusti 2013. Samma dag offentliggjordes kallelse till bolagsstämma, Bilaga 62, där punkt 15 i förslaget till
dagordning utgjordes av ”Approval of Ghana Gold acquisition with restructed content and
on revised transaction terms”.
54 (81)
12.2.4
Den 5 juli 2013 hölls styrelsemöte per telefon i NMG, vid vilket samtliga ledamöter – Jukka
Kallio, Terje Engstrøm Lien och Arto Kuusinen – deltog. Av protokollet från mötet,
Bilaga 63, framgår att styrelsen samma dag hade kontaktats av Johan Ulander såsom
företrädare för NMG:s huvudägare Amarant. Johan Ulander hade då föreslagit att NMG
skulle förvärva majoritetsposten i Mineral Invest. Majoritetsposten innehades vid tidpunkten
av Alluvia, samtidigt som Amarant för sin del ägde en stor minoritetspost i bolaget (se
avsnitt 7.2 och punkt 11.5.6 ovan). Tanken med upplägget synes ha varit att Alluvia skulle
kunna kvitta sin skuld till NMG på 50 000 000 kronor mot en ny skuld som NMG skulle få i
anledning av ett förvärv av Mineral Invest-aktier från Alluvia eller Amarant.
12.2.5
Mineral Invest hade vid tidpunkten stora betalningsbekymmer och handeln i Mineral Investaktien skulle bara några dagar senare handelsstoppas på grund av just den stora osäkerheten kring bolagets finanser. Trots detta tog NMG:s styrelse sig an Johan Ulanders
förslag. Styrelsen engagerade såväl en svensk och en norsk advokatbyrå som bolagets
revisor, styrelsen upprättade en insiderförteckning och styrelsen började förbereda sig för
att lämna ett offentligt uppköpserbjudande avseende samtliga aktier i Mineral Invest. Under
drygt tio dagar investerade styrelsen mycket tid och ansenliga medel ur bolagets kassa i
en utredning om hur transaktionen skulle kunna gå till.
12.2.6
En dryg vecka senare, vid styrelsemöte den 16 juli 2013, beslutade styrelsen att parkera
frågan om huruvida NMG skulle förvärva majoritetsposten i Mineral Invest och lämna ett
offentligt uppköpserbjudande till Mineral Invests aktieägare. Sedan handeln i Mineral
Invest-aktien nu hade stoppats på grund av bolagets svåra betalningsproblem hade det
blivit omöjligt att täcka upp Alluvias skuld på det viset.
12.2.7
Bara en dryg vecka senare presenterade styrelsen ett nytt upplägg. Av ett pressmeddelande den 25 juli 2013, Bilaga 64, framgick att styrelsen hade kommit överens med Alluvia om
att annullera Överlåtelseavtalet. Parterna hade enligt pressmeddelandet också träffat ett
nytt avtal, villkorat av ett godkännande från NMG:s bolagsstämma. Enligt detta avtal skulle
Alluvia inte behöva återbetala de 50 000 000 kronorna. Istället skulle Alluvias skuld till
NMG kvittas mot en ny skuld som NMG skulle få gentemot Alluvia på grund av ett nytt
företagsförvärv. Av pressmeddelandet framgår att avtalet skulle innebära att NMG skulle
förvärva ”Alluvia Mining’s shares in Advance Mineral Technologies, Inc.” för en köpeskilling
om just 50 000 000 kronor. Enligt pressmeddelandet skulle köpeskillingen erläggas genom
kvittning mot den skuld som Alluvia hade gentemot NMG på grund av dess skyldighet att
återbetala det förskottsbelopp bolaget hade erhållit i Ghana Gold-transaktionen.
55 (81)
12.2.8
Det är svårt att ta den transaktion som skisseras i pressmeddelandet på allvar. Inte bara
påstås det där att de aktier som Svarandena tidigare påstått skulle ägas av och ha pantsatts av ett Conventus-bolag (jfr punkt 11.1.12 ovan och Bilaga 42) nu plötsligt ägdes av
Alluvia. Aktierna, som Svarandena tidigare påstått hade ett bokfört värde om 180 000 000
kronor, skulle nu dessutom slumpas bort till priset 50 000 000 kronor, vilket alltså råkade
sammanfalla med Alluvias skuld till NMG.
12.2.9
För biträde i den transaktion som beskrivs i pressmeddelandet av den 25 juli 2013 hade
Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien och Arto Kuusinen anlitat dels en advokatbyrå i
Stockholm, dels advokaten William Rosenstadt i New York. Valet av William Rosenstadt
framstår som märkligt med tanke på att han sedan länge var Amarants och Alluvias rättsliga ombud. Inte desto mindre utbetalade styrelsen arvode till honom för att utreda bland
annat vilka tillgångar och skulder som Advanced Mineral Technologies, Inc. skulle ha.
12.2.10
Även detta försök att befria Alluvia från sin återbetalningsskyldighet gentemot NMG misslyckades dock. Som nämnts ovan hade även det nya avtalet med Alluvia villkorats av att
bolagsstämman i NMG lämnade sitt godkännande. För att uppgörelsen skulle bli verklighet
krävdes därför att Alluvias ägarbolag Amarant på bolagsstämma i NMG med egen majoritet kunde rösta igenom beslutet. Det var emellertid just den 26 juli 2013 – dagen efter att
det nya avtalet hade presenterats genom det ovan nämnda pressmeddelandet och bara en
vecka före bolagsstämman då affären skulle läggas fram för godkännande – som Altro
Invest på grund av Amarants obetalda skuld (se avsnitt 10 ovan) realiserade sin pant och
därmed övertog Amarants ägande i NMG. Därmed utraderades styrelsens möjligheter att
genom nya skentransaktioner eliminera Alluvias skuld till NMG.
12.2.11
Samtidigt hade Amarants och Alluvias betalningsproblem medfört att bolagens ägande i
Mineral Invest minskat. Exakt hur Amarants och Alluvias ägande i Mineral Invest såg ut vid
denna tid och vilka tillgångar Mineral Invest fortfarande hade är okänt för NMG. Efter Altro
Invests övertagande av Amarants aktier i NMG torde ägandet i sfären kring Amarant och
Alluvia den 2 augusti 2013 i övrigt ha sett ut som framgår av Figur 7 nedan. Skillnader mot
Figur 6 markerade med rött.
56 (81)
Figur 7. På grund av att Amarant inte hade återbetalat sitt lån till Altro Invest realiserade Altro Invest i juli
2013 den pant Amarant hade ställt som säkerhet för lånet, dvs. sina aktier i NMG. Altro Invest inträdde självt
som ägare av aktierna. Under 2013 minskade också Alluvias och Amarants ägande i Mineral Invest.
13.
HÄNDELSER FRÅN AUGUSTI 2013, DÅ AMARANT HADE FÖRLORAT SINA AKTIER I
NMG OCH ALLA SVARANDENA HADE LÄMNAT NMG:S STYRELSE
13.1
Årsstämman i NMG den 2 augusti 2013
13.1.1
Vid årsstämman i NMG den 2 augusti 2013 entledigades Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien
och Arto Kuusinen. Samtidigt valdes en ny styrelse, som är den styrelse som alltjämt idag
företräder NMG.
13.1.2
Vid stämman röstades den tidigare styrelsens förslag om en ny uppgörelse med Alluvia
enhälligt ned.
13.1.3
Stämman beslutade också enhälligt att neka Ulrik Jansson, Jukka Kallio, Hans Lindroth
och Terje Engstrøm Lien ansvarsfrihet för förvaltningen under 2012. Protokollet från årsstämman bifogas som Bilaga 65.
57 (81)
13.2
En ny styrelse tar över
13.2.1
När den nya styrelse som valdes på årsstämman den 2 augusti 2013 tog över efter Jukka
Kallio, Arto Kuusinen och Terje Engstrøm Lien kunde den direkt konstatera att NMG:s
kassa i stort sett var helt tom. Den gamla styrelsen hade tömt kassan och misslyckats med
att utkräva betalningar från Amarant Finance i enlighet med Låneavtalet.
13.2.2
Så snart detta stod klart för den nya styrelsen, underrättades Oslobörsen om att bolagets
likviditet var ”ytterst ansträngd”. Oslobörsen handelsstoppade då NMG-aktien omedelbart
den 6 augusti 2013. Först nära tre veckor senare, den 23 augusti 2013, kunde handeln
återupptas efter det att bolagets nya huvudägare Altro Invest hade ställt upp med ett tillfälligt lån.
13.3
Oslobörsen ålägger NMG att betala straffavgift
13.3.1
Enligt den norska värdepappershandelslagen ska, precis som i Sverige, insiderinformation
offentliggöras omedelbart. Av nämnda lags 5 kap. 2 § 1 punkt framgår att emittenten ska
självmant och genast offentliggöra insiderinformation som direkt angår emittenten. Av
3 kap. 2 § 1 punkt samma lag framgår att med insiderinformation avses upplysningar som
är ägnade att märkbart påverka kursen på de finansiella instrumenten och som inte är
offentligt tillgängliga eller allmänt kända på marknaden.
13.3.2
Enligt punkt 3.4.1.(1) i Oslobörsens regelverk ”Löpande Förpliktelser” är ett bolag som
ingår avtal om en transaktion, som innebär en ändring på mer än fem procent i förhållande
till kriterierna i punkten 3.4.1 (3) i samma regelverk, skyldig att offentliggöra informationen
genom en ”utökad börsanmälan”. Enligt punkten 3.4.1 (3) ska en transaktion, genom vilken
en ökning eller reduktion sker med mer än fem procent av bolagets tillgångar, driftsintäkter
eller årsresultat, offentliggöras så snart som möjligt efter det att avtalet om transaktionen
har ingåtts, dock senast innan börsens öppnande tredje börsdagen efter transaktionens
genomförande.
13.3.3
Som angetts ovan (se avsnitt 11.1 och Bilaga 38) offentliggjorde NMG ett pressmeddelande den 29 januari 2013, men detta innehöll endast uppgifter om ett planerat förvärv
utan att närmare gå in på vilket. Detta trots att Överlåtelseavtalet redan var ingånget och
50 000 000 kronor hade betalats ut. Viss ytterligare information om förvärvet offentliggjordes sedan den 27 mars 2013 (se samma avsnitt och Bilaga 42).
58 (81)
13.3.4
Oslobörsen beslutade den 29 augusti 2013 att påföra NMG straffavgifter om dels 144 200
norska kronor, dels 721 000 norska kronor, se Bilaga 66. Enligt Oslobörsens beslut var
NMG skyldigt att genom en utökad börsanmälan offentliggöra information om att NMG
hade träffat avtal om förvärv av Ghana Gold. Den utökade börsanmälan skulle ha publicerats senast tre handelsdagar efter ingående av avtalet dvs. senast den 28 januari 2013.
Så skedde inte. Det pressmeddelande som NMG offentliggjorde den 29 januari 2013 var
enligt Oslobörsens disciplinbeslut också "mycket bristfälligt och därför vilseledande", ”oriktigt och svårt ofullständigt” och Oslobörsen konstaterade att "väsentlig information uteslöts". Att ”offentliggöra meddelanden som vilseleder marknaden genom att information
bevisligen undanhålls är i sig ett brott mot kravet på god sed på aktiemarknaden", skriver
Oslobörsen vidare i sitt beslut. För brottet mot plikten att inte lämna en utökad börsanmälan i tid påfördes NMG en straffavgift om 144 200 norska kronor.
13.3.5
Oslobörsen konstaterade också att NMG hade brutit mot skyldigheten att genast offentliggöra den insiderinformation som förskottbetalningen om 50 000 000 kronor utgjorde. Den
informationen offentliggjordes först den 27 mars 2013. NMG påfördes därför en ytterligare
straffavgift om 721 000 norska kronor.
13.3.6
Oslobörsen konstaterade efter sin granskning att det framstod som att NMG hade försökt
"dölja klandervärda och potentiellt lagstridiga handlingar”.
13.3.7
NMG:s nytillträdda styrelse överklagade beslutet till Børsklagenemnden. NMG bestred i sin
överklagandeskrift nödvändigheten av straffavgiften och dess beräkning. Børsklagenemnden anförde dock i sitt beslut av den 9 oktober 2013 att den inte fann någon grund för att
ändra Oslobörsens beslut, se Bilaga 67.
13.4
Extra bolagsstämma i NMG den 22 november 2013
Vid extra bolagsstämma i NMG den 22 november 2013 beslutades enhälligt att väcka
skadeståndstalan mot Ulrik Jansson, Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien och Hans Lindroth,
se § 10 i bifogat protokoll, Bilaga 68, jämfört med § 10 i protokollet från bolagets årsstämma den 2 augusti 2013, Bilaga 65.
13.5
Ghana Gold går i konkurs
13.5.1
Som redogjorts för i det föregående förvärvade Mineral Invest bolaget Ghana Gold från
Amarant den 20 november 2012. Sedan avtal om saken hade träffats mellan Mineral
Invest och Alluvia den 8 januari 2013, förvärvade Alluvia sedan Ghana Gold från Mineral
59 (81)
Invest den 24 april 2013. Den 22 januari 2013 träffade Alluvia och NMG Överlåtelseavtalet
med vilket parternas avsikt var att NMG skulle förvärva Ghana Gold från Alluvia. Den
affären genomfördes dock aldrig.
13.5.2
I olika omgångar och från olika håll har det allt sedan Ghana Gold bildades påståtts att
Ghana Gold i nämnda transaktioner skulle ha varit ägare till olika mycket värdefulla tillgångar. Det har bland annat påståtts att Ghana Gold skulle ha erhållit ett ovillkorat aktieägartillskott från Amarant om 5 000 000 dollar, motsvarande närmare 35 miljoner kronor
och att Ghana Gold skulle ha erhållit ytterligare ett ovillkorat aktieägartillskott från Amarant
i form av en rätt att förvärva sex stycken utvinningsenheter från AuVert till ett pris om drygt
en halv miljard kronor. Denna rätt har påståtts ha ett värde om allt från ca 78 miljoner
kronor till ca 130 miljoner kronor. Det finns emellertid ingenting som tyder på att Ghana
Gold någonsin faktiskt skulle ha tillförts dessa tillgångar och inte heller att rätten att köpa
utvinningsenheter av AuVert för nära 100 miljoner kronor per enhet överhuvudtaget skulle
ha eller ha haft något värde. Tvärtom tycks Ghana Gold alltsedan dess bildande ha saknat
tillgångar av något värde och således självt varit värdelöst.
13.5.3
I förvaltningsberättelsen i Ghana Golds årsredovisning för det förkortade räkenskapsåret
den 31 maj-31 december 2012, Bilaga 69, uppges att bolaget under 2012 från Amarant
”tillfördes […] ett ovillkorat aktieägartillskott på totalt 17 MUSD bestående av 5 MUSD i
likvida medel samt ett exklusivt köp- och säljavtal av sex stycken guldproduktionsanläggningar från AuVert Recovery Systems Inc. som förutbetalts med totalt 12 MUSD. Det
exklusiva köp- och säljavtalet med AuVert Recovery Systems ger [Ghana Gold] rättighet till
inköp och leverans av två stycken produktionsanläggningar per år under åren 2013 till
2015”.
13.5.4
Påståendet att Amarant skulle ha tillfört Ghana Gold 5 000 000 dollar i likvida medel är
felaktigt. Det framgår redan av balansräkningen i samma årsredovisning att bolaget helt
saknade likvida medel. Det tillskott som Amarant påstods ha lämnat utgjordes på sin höjd
av en fordran, som uppenbarligen saknade värde. Den fordran på Amarant om 5 000 000
dollar som Ghana Gold påstods ha haft, delades nämligen såsom vinstutdelning ut till
bolagets dåvarande ägare Minaral Invest i samband med Ghana Golds årsstämma den
6 mars 2013 och Mineral Invest lyckades aldrig, som ny fordringsägare, driva in kravet mot
Amarant innan bolaget självt hamnade i akut kapitalbrist under det andra halvåret 2013.
Liksom många andra krav på betalning som Mineral Invest hade mot Amarant och Alluvia,
kunde denna fordran inte betalas.
13.5.5
Av Ghana Golds årsredovisning för 2012 framgår också att bolagets enda tillgång, sedan
dess påstådda fordran på Amarant hade delats ut till Mineral Invest i mars 2013, utgjordes
av dess ”rätt” att köpa sex stycken utvinningsenheter från AuVert. Denna rättighet värdera-
60 (81)
des i bolagets balansräkning till hela 81 600 000 kronor (vilket skulle motsvara 12 000 000
dollar). Men eftersom Ghana Gold inte bara saknade varje möjlighet att finansiera ett köp
av dessa utvinningsenheter (en kostnad om drygt en halv miljard kronor), utan dessutom
helt saknade användning för några sådana enheter, framstår den rätten i själva verket som
helt värdelös.
13.5.6
Alluvia tillsatte aldrig någon styrelse i Ghana Gold efter sitt övertagande av bolaget i april
2013. Istället lämnade Alluvia bolaget direkt vind för våg. Som styrelselöst bolag blev
Ghana Gold därmed tvångslikvidationspliktigt, 25 kap. 11 § 1 st. 1 p. ABL.
13.5.7
Efter upprepade påminnelser om att styrelse måste utses beslutade Bolagsverket, sedan
uppmaningarna visat sig resultatlösa, den 19 november 2013 om att Ghana Gold skulle
tvångslikvideras. Likvidatorn kunde snabbt konstatera att det inte kunde påträffas tillgångar
i bolaget som ens täckte likvidationskostnaderna. Efter ansökan av likvidatorn försattes
därför Ghana Gold i konkurs den 6 december 2013.
13.5.8
Av konkursbouppteckningen av den 13 januari 2014, Bilaga 70, framgår att även konkursförvaltaren betraktade Ghana Golds ”rätt” att förvärva utvinningsenheter som värdelös. Av
protokollet från edgångssammanträdet, Bilaga 71, framgår vidare att Carl-Johan Eldh –
Mineral Invests ekonomichef och den person som sannolikt hade bäst kunskap om Ghana
Gold i januari 2013, liksom uppenbarligen i januari 2014 – under ed bekräftat att bouppteckningen är riktig och att han således delar konkursförvaltarens bedömning att denna
”rätt” saknar värde.
13.6
Årsstämma i NMG den 4 juni 2014
13.6.1
Den 5 maj 2014 utfärdade NMG:s styrelse kallelse till bolagets årsstämma den 4 juni 2014.
Vid stämman ska det bland annat fattas beslut om huruvida Ulrik Jansson, Jukka Kallio,
Terje Engstrøm Lien och Hans Lindroth ska beviljas ansvarsfrihet gentemot NMG för sin
förvaltning under 2013.
13.6.2
I sin revisionsberättelse av den 28 april 2014 avseende räkenskapsåret 2013, Bilaga 72,
rekommenderar NMG:s revisor Johan Kaijser bolagsstämman att vid årsstämman den
4 juni 2014 inte bevilja Ulrik Jansson, Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien och Hans Lindroth
ansvarsfrihet för förvaltningen 2013. Johan Kaijser anför i revisionsberättelsen bland annat
följande:
”Under januari 2013 beslutade den dåvarande styrelsen bestående av Jukka Kallio,
Ulrik Jansson, Hans Lindroth och Terje Lien att förvärva 100 procent av aktier och
röster i Ghana Gold AB. Beslutet att förvärva Ghana Gold AB krävde bolagsstämmans
godkännande. Före det att stämman hade möjlighet att ge sitt godkännande valde
styrelsen att utbetala 50 miljoner kronor i en första betalning till säljaren. Stämman
61 (81)
beslutade senare att affären inte skulle genomföras varför pengarna skulle återbetalats
av säljaren. Någon återbetalning har inte ägt rum. Jag har begärt förklaring och underlag för investeringen vilket jag erhållit från styrelsen. Min bedömning är, även med
beaktande av de förklaringar och de underlag som erhållits, att det kan ifrågasättas om
investeringen och utbetalningen har baserats på tillräckligt underlag och rimliga överväganden avseende de risker som investeringen och utbetalningen ger upphov till för
bolaget och dess aktieägare med utgångspunkt i bolagets finansiella ställning. Bolagets
dåvarande revisor, Birgitta Gustafsson, vid tidpunkten för beslutet att förvärva Ghana
Gold AB valde att inge anmälan om brott till åklagare i enlighet med reglerna i aktiebolagslagen. Anmälan gjordes inte med anledning av att brott kunde konstateras utan
att misstanke förelåg att så kunde vara fallet. Jag anser att dåvarande styrelseledamöter handlat oaktsamt och att de kan hållas skadeståndsskyldiga för den skada som
bolaget åsamkats till följd av den utbetalning som gjordes vid förskottsbetalningen av
Ghana Gold AB.”
13.6.3
NMG har redan på förhand kännedom om att ägare till en mycket stor andel av bolagets
aktier avser att på årsstämman den 4 juni 2014 rösta mot ansvarsfrihet för Ulrik Jansson,
Jukka Kallio, Terje Engstrøm Lien och Hans Lindroth. Det finns därför goda skäl att tro att
de inte kommer att få ansvarsfrihet.
DEL V – GRUNDER
14.
INLEDNING
14.1
Styrelseledamots skadeståndsansvar
14.1.1
Ett uppdrag som styrelseledamot i ett aktiebolag är ett förtroendeuppdrag med en långtgående lojalitetsplikt mot huvudmannen, dvs. bolaget. Lojalitetsplikten är ett utflöde av den
sysslomannaliknande ställning en styrelseledamot intar gentemot bolaget. En konsekvens
av lojalitetsplikten är också den lydnadsplikt styrelsen har i förhållande till bolagsstämman
såsom ett överordnat bolagsorgan.
14.1.2
Den grundläggande bestämmelsen rörande styrelsens uppgifter i bolaget återfinns i 8 kap.
4 § ABL. Av den bestämmelsen framgår att styrelsen svarar för att bolagets organisation är
ändamålsenligt utformad och att styrelsen svarar för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen är således ytterst ansvarig för all förvaltning och för skötseln av bolagets
ekonomiska angelägenheter. Vidare ska styrelseledamöterna fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och de svarar för att bolagets organisation är
utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i
övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
14.1.3
En styrelseledamot är enligt ABL skadeståndsskyldig om han vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadat bolaget och agerandet eller underlåtenheten
62 (81)
har varit adekvat kausal i förhållande till skadan. Utgångspunkten är att styrelseledamoten
är skyldig att iaktta den omsorg och lojalitet som krävs av en syssloman eller uppdragstagare i allmänhet. Som en utgångspunkt vid en bedömning av om en styrelseledamot förfarit oaktsamt kan ofta bestämmelserna i ABL och bolagets bolagsordning, liksom beslut
fattade av bolagets bolagsstämma, tjäna som en måttstock. Det kan dock förekomma att
något brott mot sådana bestämmelser eller beslut i och för sig inte kan konstateras, men
att styrelseledamoten ändå ska anses ha förfarit oaktsamt.
14.1.4
En central fråga vid bedömningen av om en bolagsstyrelse har iakttagit vederbörlig omsorg
i sitt beslutsfattande är vilket beslutsunderlag styrelsen har haft tillgång till och tagit del av.
Om styrelsen sett till att skaffa sig ett så gott underlag som möjligt från medarbetare och
rådgivare som den har anledning att förlita sig på och om den har gjort de bedömningar
och överväganden som kan anses nödvändiga med hänsyn till den tilltänkta åtgärdens
betydelse för bolaget, dess risker, för- och nackdelar m.m., kan styrelsen normalt anses ha
agerat på ett aktsamt sätt, även om åtgärden senare skulle visa sig vara mindre fördelaktig
för bolaget. Om istället styrelsen inte inhämtat ett tillräckligt gott beslutsunderlag innebär
det i normalfallet att ledamöterna ska presumeras ha agerat oaktsamt.
14.1.5
En annan omständighet som vid en oaktsamhetsbedömning är av betydelse är om styrelsen eller någon av styrelsens ledamöter vid beslutsfattandet har haft särintressen, befunnit
sig i en intressekonflikt eller varit direkt jävig. Om sådana förhållanden inte kan konstateras, kan det tala för att styrelsen agerat aktsamt även om ett visst beslut senare visar sig
ha varit mindre fördelaktigt för bolaget. Om istället en jävig styrelseledamot deltagit i handläggningen av en viss fråga innebär det i normalfallet att styrelseledamöterna ska presumeras ha agerat oaktsamt.
14.1.6
Styrelseledamöternas skadeståndsansvar enligt ABL är individuellt. Till fullgörandet av sitt
uppdrag åligger det således varje styrelseledamot att självständigt bedöma de ärenden
som styrelsen har att behandla och att begära den information som kan anses nödvändig
för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. Varje styrelseledamot har en
straffsanktionerad rätt att inte behöva fatta beslut i en fråga utan att först ha fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Vidare åligger det varje styrelseledamot att tillägna sig den kunskap om bolaget och dess verksamhet som är nödvändig för uppdraget.
När ansvarstalan riktas mot en styrelseledamot innefattar okunnighet om bolaget och dess
verksamhet således inte någon giltig ursäkt.
14.1.7
Som en utgångspunkt bär samtliga styrelseledamöter ett fullt eget ansvar för styrelsens
samtliga åligganden. Endast om det i styrelsens arbetsordning har föreskrivits en arbetsfördelning mellan styrelseledamöterna kan en styrelseledamot ha ett mindre långtgående
ansvar än en annan styrelseledamot. I förevarande fall upprättade Svarandena aldrig
63 (81)
någon arbetsordning för sitt arbete. Någon arbets- och ansvarsfördelning mellan de olika
Svarandena aktualiseras således inte här. Svarandena utfärdade inte heller någon instruktion om arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören i bolaget. I
den mån oklarheter föreligger ifråga om arbetsfördelningen dem emellan är det i ansvarshänseende något som därmed drabbar Svarandena.
14.1.8
Varje styrelseledamot svarar för att han har den erfarenhet och kunskap, det omdöme och
den skicklighet som erfordras för styrelseuppdraget i det aktuella bolaget. Som en utgångspunkt förväntas således var och en av styrelseledamöterna kunna sätta sig in i alla frågor
som styrelsen har att avgöra och fatta välgrundade och genomtänkta beslut. Den ledamot
som har högre utbildning eller av andra skäl besitter specialistkompetens inom ett relevant
område – t.ex. ekonomi, teknik, juridik – eller liknande, bär ett skärpt skadeståndsansvar.
Det omvända förhållandet – avsaknad av sådan utbildning eller kompetens – innebär dock
aldrig att en ledamot går fri från ansvar.
14.1.9
Naturligtvis förekommer det situationer då bolagsstyrelsen inte på egen hand har den
kunskap och kompetens som krävs för att bereda och avgöra ett visst ärende. Det kan
handla om allt från t.ex. svårare skattefrågor till investeringar i ny teknisk utrustning eller ett
stort företagsförvärv. Det åligger då styrelsen att tillse att för uppdraget lämpliga rådgivare
engageras, att de får tydliga och välavvägda instruktioner och att efter bästa förmåga följa
och bedöma deras arbete.
14.1.10
Utöver ABL:s ansvarsbestämmelser kan naturligtvis skadeståndsskyldighet också uppkomma för en styrelseledamot i enlighet med 2 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) när
bolaget vållats en ren förmögenhetsskada genom brott.
14.2
Företagsförvärv
14.2.1
När ett bolag ska förvärva aktierna i ett annat bolag (eller någon annan tillgång vars innehåll och värde är av mer svårbedömd karaktär) krävs ofta att styrelsen engagerar biträde
av finansiell och juridisk expertis och inte sällan också teknisk expertis eller särskild
branschexpertis. Ju större och viktigare affär i relation till det köpande bolagets storlek,
bolagets egen finansiella kapacitet och andra resurser, desto viktigare att rätt rådgivare
engageras. Det är sällsynt att en bolagsstyrelse på egen hand har den tid och den kunskap
som krävs för att genomföra ett företagsförvärv med allt vad det innebär ifråga om undersökningar av målbolaget, förhandlingar, avtalsskrivande m.m.
14.2.2
För företagsförvärv av någon storlek anlitar alltså köpande bolag normalt såväl legal och
finansiell rådgivare, som andra experter. Rådgivarna ges då i uppdrag att genom företagsbesiktningar (due diligence) och andra undersökningar grundligt utreda och för köparen,
64 (81)
inför dennes beslut om förvärvet, redovisa bland annat målbolagets legala status, vilka tillgångar och skulder bolaget har, om ingångna avtal är bindande, vilka rättigheter bolaget
har respektive vilka som är tveksamma eller oskyddade, målbolagets finansiella position,
risker i verksamheten eller tillgångsmassan, om säljaren har möjlighet och rätt att genomföra affären, vem eller vilka som har rätt att företräda säljaren och vilka garantier och andra
villkor som bör krävas i överlåtelseavtalet och om säljaren har finansiell förmåga att backa
upp dessa och andra åtaganden.
14.2.3
I den här aktuella transaktionen – ett förvärv av aktierna i Ghana Gold för 150 000 000
kronor – framstår det som att det borde ha varit en självklarhet att utöver sedvanliga legala
och finansiella rådgivare engagera såväl teknisk och geologisk expertis, som lokal legal
expertis med kännedom om branschen, avtalstrukturer och de lokala förutsättningarna i
Kongo och Etiopien.
14.2.4
Inte sällan förekommer det vid företagsförvärv att någon av parterna, eller båda, ska ha en
villkorad skyldighet att utge betalning till den andra parten (utöver köparens skyldighet att
erlägga köpeskillingen). Det kan t.ex. röra sig om köparen som givet vissa förutsättningar
kan ha att erlägga en tilläggsköpeskilling eller säljaren som kan ha att svara för avvikelser
från utställda garantier. Vanligen träffar parterna i sådana fall överenskommelse om att
belopp som täcker sådana eventuella betalningsförpliktelser ska deponeras på särskilda
konton (escrow accounts) hos tredje man och på så sätt i förekommande fall garantera det
rätta fullgörandet av betalningsförpliktelsen. Sådana depositioner av olika slag är vanligt
förekommande. Avtalsbestämmelser av detta slag blir ofta föremål för utdragna förhandlingar mellan parterna.
14.2.5
Det är däremot mycket ovanligt att en köpare är villig att på förhand erlägga en kontant förskottsbetalning, dvs. att köparen direkt till säljaren betalar hela eller en del av köpeskillingen utan att samtidigt bli ägare till aktier i målbolaget. För att en ren förskottsbetalning ska
kunna anses vara godtagbar från köparbolagets perspektiv måste högt ställda krav uppställas. Först och främst måste styrelsen ha säkerställt att förskottsbetalningen som sådan
ger bolaget en sådan fördel att förskottsbetalningen kan försvaras. Om avsikten är att affären under vissa villkor ska kunna reverseras, är det en lika viktig förutsättning att styrelsen,
innan utbetalningen görs, säkerställer att köparbolaget faktiskt kommer att återfå betalningen om den ska återgå. En given förutsättning är därför att styrelsen skaffar sig kunskap om
vem betalningsmottagaren är och vilken finansiell status m.m. denne har. Styrelsen måste
vidare skaffa sig en klar bild av betalningsmottagarens återbetalningsförmåga och att den
omfattar hela beloppet. Vid minsta tvivel på den punkten, måste styrelsen, innan utbetalningen görs, se till att en fullgod säkerhet har ställts och att den är helt fristående från
betalningsmottagaren och dennes ställning. Den kreditprövning som bolagsstyrelsen i en
65 (81)
sådan situation har att göra skiljer sig inte från den kritiska prövning som en bank eller
vilken annan långivare som helst har att göra innan krediten beviljas och utbetalas.
14.3
Grundernas fortsatta disposition
14.3.1
Del V är i det följande disponerad på följande vis.
14.3.2
I avsnitt 15 redogör NMG dels för skadan om 50 000 000 kronor som drabbat bolaget, dels
för att den skadan orsakats av Svarandena genom deras handlande och deras underlåtenhet att handla och att den konsekvensen var förutsebar för dem. I avsnitt 16 redogör NMG
sedan för att Svarandenas handlande och deras underlåtenhet har varit oaktsam. I avsnitt
17 redogörs för NMG:s rätt till ränta på skadeståndsbeloppet om 50 000 000 kronor.
14.3.3
Sist, i avsnitt 18, redogörs i ett sammanhang för den skada som NMG lidit till följd av Oslobörsens beslut att ålägga bolaget att betala straffavgift, att denna skada orsakats av Svarandena, att skadan varit en för Svarandena förutsebar följd av deras handlande och deras
underlåtenhet att handla samt för NMG:s rätt till ränta på utgivna belopp i enlighet med
Oslobörsens beslut.
15.
HANS LINDROTH, ULRIK JANSSON, TERJE ENGSTRØM LIEN OCH JUKKA KALLIO
HAR ORSAKAT NMG SKADA OM 50 000 000 KRONOR
15.1
Skadan
15.1.1
Hans Lindroth, Ulrik Jansson, Terje Engstrøm Lien och Jukka Kallio var i januari 2013
styrelseledamöter i NMG. Vid fullgörandet av sitt styrelseuppdrag har de, var och en och
tillsammans, orsakat NMG en skada uppgående till 50 000 000 kronor. Skadan uppkom
genom att Svarandena den 22 januari 2013 beslutade om och den 22 och 23 januari 2013
lät verkställa utbetalningar från NMG till Alluvia uppgående till nämnda belopp.
15.1.2
Skadan fullbordades när betalningarna verkställdes, eftersom NMG från den tidpunkten
hade avhänts medlen utan någon möjlighet att återfå dem eller något vederlag av motsvarande värde. Alluvia saknade vid mottagandet av betalningarna förmåga att återbetala
beloppet. Under alla händelser saknade NMG möjlighet att från Alluvia återfå medlen.
Någon realiserbar säkerhet hade inte heller ställts för Alluvias återbetalningsskyldighet.
15.1.3
NMG har framställt krav på återbetalning mot Alluvia, men dessa har varit resultatlösa.
NMG har således vidtagit de åtgärder som kan krävas av bolaget för att återkräva beloppet
från Alluvia. Enligt registreringsmyndigheten på Jersey har Alluvias registrerade status alltsedan den 1 november 2012 – dvs. långt innan Svarandena ingick Överlåtelseavtalet –
varit ”Not in Good Standing”. Vid enkla kontroller som NMG låtit göra har det visat sig att
Alluvia inte har inkommit med årsredovisning för något av de tre senaste räkenskapsåren
66 (81)
2011/2012, 2012/2013 eller 2013/2014. På begäran av hyresvärden har registreringsmyndigheten på Jersey strukit Alluvias adressuppgift. Bolaget saknar också behöriga företrädare. Det saknas med andra ord möjligheter att erhålla någon betalning från Alluvia.
15.2
Adekvat kausalitet
15.2.1
Vid ingåendet av Överlåtelseavtalet samt vid verkställandet av utbetalningarna om sammanlagt 50 000 000 kronor från NMG till Alluvia överträdde Svarandena ABL:s jävsbestämmelser. Svarandenas handlande stod också i strid med den så kallade generalklausulen i 8 kap. 41 § ABL. Deras handlande utgjorde vidare brott mot ABL:s värdeöverföringsregler. Svarandena brast därutöver i sin allmänna omsorgs- och lojalitetsplikt gentemot NMG, bland annat genom att handla i strid med beslut fattat av NMG:s bolagsstämma och genom att ingå Överlåtelseavtalet och låta verkställa utbetalningarna utan att dessförinnan ha vidtagit nödvändiga kontroller av Ghana Gold och av Alluvias återbetalningsförmåga och utan att ha tillsett att fullgod säkerhet ställts. Genom utbetalningarna framkallade Svarandena dessutom påtaglig fara för att NMG skulle hamna på obestånd.
Svarandena har genom sitt handlande respektive genom sin underlåtenhet uppenbart
missbrukat den förtroendeställning de hade som styrelseledamöter i NMG.
15.2.2
Om Svarandena hade följt ABL:s bestämmelser, bolagsstämmans direktiv samt i övrigt
visat den omsorg som ålåg dem i egenskap av styrelseledamöter i NMG hade de inte
ingått Överlåtelseavtalet och de hade under alla förhållanden inte låtit verkställa förskottsutbetalningarna om sammanlagt 50 000 000 kronor utan säkerhet. Skadan skulle då följaktligen inte ha uppkommit. Svarandenas oaktsamma handlande och oaktsamma underlåtenhet har därmed varit kausal i förhållande till skadan.
15.2.3
För erfarna affärsmän som Svarandena måste det ha varit uppenbart att det fanns en stor
risk för att NMG skulle drabbas av en motsvarande skada när Svarandena lät NMG utbetala 50 000 000 kronor utan motsvarande värde i gengäld, utan att Svarandena hade granskat den potentiellt återbetalningsskyldige betalningsmottagarens betalningsduglighet, utan
att de hade krävt fullgod säkerhet för beloppet och utan att de hade säkerställt att NMG
med rättsliga medel skulle kunna utfå betalning. Vid ingåendet av Överlåtelseavtalet och
vid verkställandet av utbetalningarna den 22 respektive den 23 januari 2013 kände Svarandena till, eller borde i vart fall ha känt till, att det inte skulle vara möjligt att återfå medlen
från Alluvia och att någon säkerhet inte hade ställts för Alluvias återbetalningsskyldighet.
NMG:s skada var således en direkt och förutsebar konsekvens av Svarandenas handlande
och deras underlåtenhet att handla.
67 (81)
15.2.4
Svarandenas agerande och underlåtenhet att handla var således adekvat kausal i förhållande till NMG:s skada.
15.3
Särskilt om Jukka Kallios agerande
15.3.1
Jukka Kallio var den av Svarandena som hade bäst förutsättningar att bedöma en transaktion av det aktuella slaget. Inte bara var han en erfaren advokat med inriktning mot just
företagsöverlåtelser, han var dessutom specialist på just gruvindustrin. Jukka Kallio besatt
därmed en alldeles särskild kompetens ifråga om vilka åtgärder som borde ha vidtagits inför ingåendet av Överlåtelseavtalet och verkställandet av utbetalningarna. Som redogjorts
för ovan hade Jukka Kallio så sent som dagen innan Överlåtelseavtalet ingicks ifrågasatt
en annan liknande transaktion och då förklarat sig inte kunna rösta för den på grund av
bristande information. Varför samma eftertänksamhet och förstånd inte präglade hans
beslutsfattande den 22 januari 2013 känner inte NMG till.
15.3.2
Den 22 januari 2013 var Jukka Kallio inte personligen närvarande på Tändstickspalatset.
Han deltog emellertid vid flera tillfällen under dagen per telefon från Finland. Såvitt NMG
känner till tog Jukka Kallio av någon anledning inte del av Överlåtelseavtalet. Han tog
emellertid del av Protokollsbilagan, i vilken de viktigaste villkoren i Överlåtelseavtalet
sammanfattades, och av vilken det bland annat framgick att NMG skulle erlägga
50 000 000 kronor kontant innan bolagsstämman skulle godkänna affären och senast på
”Completion date”. Av Protokollsbilagan framgick också att fråga var om en närståendetransaktion.
15.3.3
Efter enbart några timmars betänketid godkände Jukka Kallio kl. 22.25 den 22 januari 2013
den transaktion som återgavs i Protokollsbilagan. Redan genom att på det sättet överlåta
till övriga styrelseledamöter att på egen hand färdigställa avtalshandlingarna för en
transaktion rörande 150 000 000 kronor måste Jukka Kallio anses ha agerat oaktsamt.
Men därigenom måste han också anses ha godkänt beslutet att ingå Överlåtelseavtalet.
Jukka Kallio har därmed i samma utsträckning som övriga styrelseledamöter sanktionerat
Överlåtelseavtalets ingående varför samma handlande och underlåtenhet läggs Jukka
Kallio till last som övriga styrelseledamöter såsom oaktsamhet, se vidare härom avsnitt 16
nedan.
15.3.4
För övriga styrelseledamöter var det uppenbarligen av vikt att även Jukka Kallio godkände
affären. Hade Jukka Kallio röstat emot affären eller valt att inte delta i beslutet hade affären
sannolikt inte blivit av.
15.3.5
Jukka Kallio förstod att den övriga styrelsen ansåg att det var mycket brådskande att godkänna affären. Han visste vid undertecknandet av protokollet om eller borde ha vetat om
68 (81)
att samtliga avtal som upprättades den 22 januari 2013 var mer eller mindre färdigställda.
Mot den bakgrunden måste Jukka Kallio ha förstått eller borde ha förstått att utbetalningarna kunde komma att verkställas redan den 22 januari 2013. Jukka Kallio har därigenom
även sanktionerat utbetalningarnas verkställande.
16.
HANS LINDROTH, ULRIK JANSSON, TERJE ENGSTRØM LIEN OCH JUKKA KALLIO
HAR ORSAKAT SKADAN OM 50 000 000 KRONOR GENOM OAKTSAMHET
Nedan utvecklas närmare de handlingar och underlåtenheter som läggs Svarandena till
last såsom oaktsamhet och som enligt NMG orsakat bolagets dess skada om 50 000 000
kronor.
16.1
Ingåendet av Överlåtelseavtalet samt verkställandet av utbetalningarna har inneburit
ett brott mot NMG:s bolagsstämmobeslut den 22 november 2011
16.1.1
Som angetts i avsnitt 5.1 ovan bemyndigades styrelsen i NMG den 22 november 2011 av
bolagsstämman att genomföra en nyemission om högst 150 000 000 aktier med företrädesrätt för aktieägarna i NMG för att säkerställa finansieringen av dotterbolagets ”Rönnbäckenprojekt”. I april 2012 offentliggjorde NMG att den företrädesemission, som styrelsen
med stöd av bemyndigandet hade genomfört, hade inbringat totalt ca 97 miljoner norska
kronor. De medel som NMG erhöll genom företrädesemissionen och som våren 2012 i
praktiken utgjorde bolagets hela kassa, var alltså öronmärkta för dotterbolagets nickelprojekt. Nickelprojektet var med andra ord inte bara en möjlig användning av medlen, utan
den användning som bolagsstämman hade beslutat om och som styrelsen inför emissionen hade utfäst inför tecknarna. Ett annat användningsområde för medlen skulle således
utgöra ett brott mot stämmo- och emissionsbeslutet. Ett annat användningsområde hade
därför erfordrat ett nytt stämmobeslut.
16.1.2
När Svarandena valdes in i NMG:s styrelse i december 2012 var det deras skyldighet att
skaffa sig den kunskap de behövde om bolaget för att kunna ta det ansvar och fatta de
beslut som krävdes av dem. I detta låg givetvis att ta del av bland annat gällande bolagsordning, verksamhetsberättelser, pressmeddelanden, stämmo- och styrelseprotokoll m.m.
Svarandena var således skyldiga att känna till det direktiv om medlens användning som
bolagsstämman hade fattat tidigare. Okunskap om direktivet skulle i sig konstituera oaktsam underlåtenhet.
16.1.3
När Svarandena den 22 januari 2013 beslutade att ingå Överlåtelseavtalet och att låta
verkställa utbetalningarna till användning av i stort sett allt vad som återstod av emissionslikviden från emissionen våren 2012 för att förvärva aktierna i Ghana Gold, handlade de i
strid mot bolagsstämmans beslut. Genom att Svarandenas beslut innebar att medlen användes till ett helt annat användningsområde än vad bolagsstämman uttryckligen hade
69 (81)
beslutat om, stod Svarandenas beslut i strid med ett klart direktiv från överordnat bolagsorgan. Svarandena har härigenom brustit i sin lojalitetsplikt mot bolaget och agerat i vart
fall oaktsamt.
16.2
Verkställandet av utbetalningarna har inneburit en överträdelse av ABL:s jävsregler
16.2.1
Terje Engstrøm Lien var vid tiden för Överlåtelseavtalets ingående och verkställandet av
utbetalningarna till Alluvia styrelseledamot i både det köpande bolaget (NMG) och det
säljande bolaget (Alluvia). Med 2,5 procent av aktierna i bolaget var Terje Engstrøm Lien
då också en av de större aktieägarna i Alluvia. Svarandenas beslut den 22 januari 2013 att
ingå Överlåtelseavtalet och verkställandet av utbetalningarna om sammanlagt 50 000 000
kronor fattades och genomfördes alltså av styrelsen i en sammansättning där en av ledamöterna, Terje Engstrøm Lien, enligt 8 kap. 23 § 1 st. 3 p. ABL var jävig. Terje Engstrøm
Lien fick därmed inte befatta sig ens med handläggningen av frågan i styrelsen, än mindre
delta i beslutet.
16.2.2
Övriga Svaranden måste ha haft vetskap om Terje Engstrøm Liens jäv. I den mån någon
av Svarandena inte skulle ha känt till att Terje Engstrøm Lien var ledamot av Alluvias
styrelse, borde han ha känt till det. Okunskap om detta förhållande skulle alltså i sig konstituera oaktsam underlåtenhet. Som nyss nämnts hade Svarandena i sin egenskap av nytillträdda styrelseledamöter i NMG att så snart som möjligt sätta sig in i bolagets verksamhet
och skaffa sig all den kunskap de kunde få om bolaget. I ett börsnoterat bolag är ett absolut grundkrav att den nytillträdde ledamoten tar del av bland annat bolagets kvartalsrapporter, årsredovisningar och offentliggjorda pressmeddelanden på senare tid. Som nämnts
tidigare hade samtliga Svarandena utom Jukka Kallio under december 2012, inför den
stämma där de skulle utses, presenterats i av bolaget offentliggjorda pressmeddelanden. I
pressmeddelandet av den 18 december 2012 (Bilaga 12) upplystes om att Terje Engstrøm
Lien var styrelseledamot i Alluvia. Detta pressmeddelande får samtliga övriga Svaranden
antas ha tagit del av och i den mån någon av dem inte hade gjort det, var i så fall den
underlåtenheten försumlig av honom. Vidare framgick det faktum att Terje Engstrøm Lien
var ledamot av Alluvias styrelse också av Alluvias hemsida, se Bilaga 73, och av Terje
Engstrøm Liens egen profilsida på nätverket LinkedIn, se Bilaga 74.
16.2.3
7
Redan av dessa skäl måste samtliga Svarandena ha känt till Terje Engstrøm Liens styrelseuppdrag i Alluvia och i vart fall bort känna till det.
16.2.4
Genom att Terje Engstrøm Lien deltog i beredandet och beslutsfattandet kring Överlåtelseavtalet och utbetalningarna har samtliga Svarandena således agerat i strid med ABL, vilket
7
NMG har noterat att Terje Engstrøm Lien nyligen har raderat uppgiften på LinkedIn, Bilaga 75.
70 (81)
i sig konstituerar i vart fall oaktsamhet. Allvaret i denna överträdelse framstår som så
mycket större med beaktande av att Terje Engstrøm Lien synes ha varit en av de drivande
personerna i styrelsen för att Ghana Gold-affären skulle genomföras. Hans medverkan kan
därför antas ha haft stor betydelse för att Svarandena beslutade sig för att genomföra
transaktionen och ingå Överlåtelseavtalet.
16.3
Ingåendet av Överlåtelseavtalet samt verkställandet av utbetalningarna har utgjort
en olovlig värdeöverföring enligt 17 kap. ABL
16.3.1
Svarandenas ingående av Överlåtelseavtalet och verkställande av utbetalningarna om
sammanlagt 50 000 000 kronor från NMG till Alluvia innebar en förtäckt värdeöverföring
enligt 17 kap. 1 § 1 st. 4 p. ABL, eftersom NMG:s förmögenhet härigenom minskade och
eftersom transaktionerna inte hade någon rent affärsmässig karaktär för NMG. När, som i
detta fall, mottagaren av utbetalningen är närstående till en av bolagets aktieägare är det
en stark presumtion för att affärsmässiga skäl saknas. I detta fall kan det enkelt konstateras att det överhuvudtaget inte fanns några affärsmässiga skäl. NMG erhöll nämligen inte
något vederlag motsvarande den ersättning som bolaget betalade till Alluvia. Ghana Gold
saknade helt värde och NMG:s påstådda ”rätt” enligt Överlåtelseavtalet att ”fritt disponera”
över utvinningsenheter var innehållslös. Det existerade överhuvudtaget inte några utvinningsenheter som NMG kunde disponera över. Alluvia kunde vid tidpunkten inte självt
disponera över dem och NMG saknade helt möjlighet att finansiera förvärv av en enda
utvinningsenhet. Då NMG inte erhöll något motsvarande vederlag i gengäld vid utbetalningarna av 50 000 000 kronor till Alluvia utgjorde utbetalningarna förtäckta värdeöverföringar.
16.3.2
Svarandenas åtgärd att utbetala 50 000 000 kronor förenat med en villkorad återbetalningsskyldighet för Alluvia, som saknade återbetalningsförmåga, motsvarade ett lämnande
av lån till en betalningsoduglig gäldenär, vilket enligt etablerad praxis också utgör en förtäckt värdeöverföring.
16.3.3
Då den förtäckta värdeöverföringen inte hade godkänts av NMG:s samtliga aktieägare var
den olovlig enligt 17 kap. 2 § ABL. De vederlagsfria utbetalningarna var också oförenliga
med den aktiebolagsrättsliga s.k. försiktighetsprincipen i 17 kap. 3 § 2 och 3 st. ABL i det
att NMG efter utbetalningarna inte skulle ha likviditet nog att betala sina skulder ens under
det närmaste halvåret. Svarandenas handlande innebar således en överträdelse av
17 kap. ABL, vilket i sig konstituerar i vart fall oaktsamhet.
71 (81)
16.4
Verkställandet av utbetalningarna har inneburit en överträdelse av ABL:s generalklausul
16.4.1
Svarandenas beslut att ingå Överlåtelseavtalet och låta genomföra utbetalningarna till
Alluvia, utan någon motsvarande förpliktelse i gengäld, innebar en uppenbar fördel för
Alluvia, för Amarant eller någon närstående till dessa bolag. Genom betalningarna fick de
snabbt och utan kostnad (räntefritt) tillgång till likvida medel.
16.4.2
För NMG och dess aktieägare innebar utbetalningarna ingenting annat än en helt vederlagsfri utbetalning och således en klar nackdel. NMG gjorde genom utbetalningarna sig av
med i stort sett hela sin kassa och genom att inte ens kräva att Alluvia vid en återgång
skulle erlägga ränta lät Svarandena NMG avstå från den avkastning beloppet hade kunnat
generera.
16.4.3
Eftersom det inte fanns några legitima skäl för att ge Alluvia, Amarant eller någon annan
den fördel utbetalningarna innebar för dem, var fördelen otillbörlig. Något affärsmässigt
motiv för NMG att acceptera en sådan uppgörelse fanns inte. Svarandenas beslut att ingå
Överlåtelseavtalet och verkställandet av utbetalningarna av 50 000 000 kronor utgjorde
därmed en överträdelse av den s.k. generalklausulen i 8 kap. 41 § 1 st. ABL, vilket i sig
konstituerar i vart fall oaktsamhet.
16.5
Svarandena har brustit i sin omsorgs- och lojalitetsplikt gentemot NMG genom att
inte ha vidtagit nödvändiga kontroller av Ghana Gold och Alluvia inför verkställandet
av utbetalningarna
16.5.1
Svarandena beslutade att NMG skulle ingå Överlåtelseavtalet och lät verkställa utbetalningarna utan att dessförinnan ha gjort ens de mest grundläggande kontroller av vare sig
det bolag som skulle förvärvas – Ghana Gold – eller av säljaren till vilken förskottet skulle
betalas – Alluvia – och utan att säkerställa att NMG skulle återfå förskottsbeloppet om
50 000 000 kronor för det fall Alluvia aldrig skulle bli ägare till Ghana Gold eller för det fall
förvärvet inte skulle godkännas av NMG:s bolagsstämma.
16.5.2
Överlåtelseavtalet var för NMG och dess aktieägare en stor affär som innebar att
80 procent av bolagets likvida medel omedelbart skulle utbetalas. Vid ett förvärv av denna
storlek borde det för vem som helst vara uppenbart att grundläggande kontroller på
köparsidan måste göras av i vart fall att säljaren existerar, att säljaren har rätt att ingå
avtalet i fråga, att säljaren äger den tillgång som ska säljas och har rätt att sälja den eller i
vart fall kommer att ha sådan rätt, att den tillgång som ska förvärvas har ett värde som
korresponderar med köpeskillingen, att säljaren ställer ut erforderliga garantier, att säljaren
har finansiell styrka att kompensera köparen vid garantibrott, att – när betalningar från
säljaren till köparen av det skälet eller andra skäl kan aktualiseras – säljarens finansiella
ställning är tillräckligt god och att i annat fall fullgod säkerhet för sådana förpliktelser ställs.
72 (81)
Som nämnts ovan engageras regelmässigt externa rådgivare för att genomföra undersökningar av omständigheter som dessa. Brister i någon av dessa delar konstituerar i sig
oaktsamt handlande eller oaktsam underlåtenhet.
16.5.3
I detta fall lät Svarandena varken undersöka om avtalsslutande motparter överhuvudtaget
existerade eller vilka personer som var registrerade som företrädare för bolagen och inte
heller om undertecknande personer var behöriga att binda motparterna ifråga. Inte heller
lät Svarandena rådgivare undersöka Ghana Golds påstådda tillgångar och värde innan
Överlåtelseavtalet ingicks eller utbetalningarna verkställdes. I själva verket fattade Svarandena beslutet att ingå Överlåtelseavtalet samma dag som tanken på förvärvet första gången presenterades för dem. Svarandena lät inte göra några undersökningar alls av vare sig
motparten Alluvia, målbolaget Ghana Gold eller de avtal som Ghana Golds värde påstods
bygga på. Inför beslutet saknade Svarandena helt relevant beslutsunderlag. Genom att
verkställa utbetalningarna utan att dessförinnan ha vidtagit några som helst kontroller av
Alluvia och Ghana Gold brast Svarandena i sin omsorgsplikt gentemot NMG. Svarandena
var därmed i vart fall oaktsamma vid fullgörandet av sina respektive uppdrag.
16.5.4
Om Svarandena hade låtit undersöka Alluvias status, ställning och betalningsförmåga, så
hade de alltså redan då från registreringsmyndigheten på Jersey fått beskedet att bolaget
var ”Not in Good Standing”. Ett bolag som har registrerats med statusbeskedet ”Not in
Good Standing” är antingen försatt i konkurs eller i likvidation eller så uppfyller bolaget inte
de krav som ställs för att bolaget ska vara registrerat och få bedriva verksamhet. Ett bolag
som är ”Not in Good Standing” kommer att likvideras av registreringsmyndigheten om inte
bristerna åtgärdas. Den informationen hade i sin tur inneburit att Svarandena hade haft
särskild anledning att gå vidare i undersökningar om bolagets finansiella ställning och dess
återbetalningsförmåga. Svarandena hade då också fått veta bland annat att Alluvia inte
hade lämnat in årsredovisning för de senaste räkenskapsåren, vilket rimligen hade rest
ytterligare frågor kring Alluvias finansiella ställning.
16.5.5
Redan den varningsflagg en enkel kontakt med bolagsregistret på Jersey hade inneburit,
skulle således ha gett styrelsen anledning att inte acceptera en förskottsbetalning till
Alluvia. Redan Svarandenas underlåtenhet att kontakta bolagsregistret på Jersey och i
övrigt att undersöka Alluvias legala och finansiella ställning innebär således att de har
agerat åtminstone oaktsamt.
16.6
Svarandena har brustit i sin omsorgs- och lojalitetsplikt gentemot NMG genom att
inte ha tillsett att fullgod och realiserbar säkerhet hade ställts innan utbetalningarna
verkställdes
16.6.1
Vid utbetalningarna måste det ha varit uppenbart för Svarandena att det fanns en överhängande risk för att Alluvia skulle bli skyldigt att återbetala utbetalade belopp. Vid tid-
73 (81)
punkten för utbetalningarna ägde Alluvia inte den tillgång som skulle överlåtas genom
avtalet, bolaget Ghana Gold. När Alluvia och NMG ingick Överlåtelseavtalet ägde Mineral
Invest fortfarande Ghana Gold och Mineral Invests försäljning av Ghana Gold till Alluvia var
villkorad av ett godkännande på bolagsstämma i Mineral Invest. Redan om Mineral Invests
bolagsstämma röstade nej till en försäljning – eller om Mineral Invests försäljning till Alluvia
av något annat skäl inte kom att genomföras – skulle med andra ord Överlåtelseavtalet
mellan Alluvia och NMG falla och Alluvia bli skyldigt att återbetala förskottet om 50 000 000
kronor. Vidare hade bolagsstämman i NMG att godkänna förvärvet av Ghana Gold. Om
NMG:s bolagsstämma röstade nej till förvärvet skulle Alluvia bli skyldigt att återbetala förskottet om 50 000 000 kronor.
16.6.2
Eftersom affären således var avhängig bland annat godkännande av två bolagsstämmor
och det därmed fanns anledning att räkna med att en återgång av utbetalningarna kunde
aktualiseras och eftersom Svarandena inte hade vidtagit några som helst undersökningar
av Alluvias återbetalningsförmåga, ålåg det under alla förhållanden Svarandena att tillse att
fullgod säkerhet för återbetalningsskyldighetens rätta fullgörande hade ställts av fristående
part innan någon utbetalning genomfördes.
16.6.3
Behovet av en enkelt realiserbar pant framstår som så mycket större när den potentiellt
betalningsskyldiga parten är ett bolag med hemvist på Jersey, eftersom det på goda grunder kan antas vara förenat med stort besvär och framför allt stora kostnader att med rättsliga medel utkräva betalning, om det alls är möjligt.
16.6.4
Någon säkerhet hade dock inte ställts den 23 januari 2013 när den sista utbetalningen
gjordes. Någon säkerhet för Alluvias återbetalningsskyldighet har inte heller därefter ställts.
Det Pantavtal som redogjorts för ovan (se avsnitt 11.3 ovan) upprättades först i mars 2013
och gav under alla förhållanden inte NMG några rättigheter.
16.6.5
Beträffande den påstådda panten kan följande också tilläggas. De aktier som omnämns i
Pantavtalet, ett antal aktier i ett amerikanskt bolag med firma Advanced Mineral Technologies, Inc., har aldrig pantsatts till förmån för NMG. Om inte annat framgår det tydligt av det
faktum att Alluvia i juli 2013 tydligen hade blivit ägare till aktierna helt utan NMG:s vetskap
(se avsnitt 12.2 ovan). Vidare saknar aktierna i Advanced Mineral Technologies, Inc. helt
värde. I en utredning som Alluvias och Amarants egen advokat William Rosenstadt gjorde
sommaren 2013 konstaterade han att det inte ens var möjligt att avgöra vilka tillgångar
bolaget hade. Advanced Mineral Technologies, Inc:s s.k. ”Business License” hade gått ut
när Pantavtalet undertecknades, vilket innebär att bolaget då inte kunde bedriva någon
verksamhet. Bolagets status under 2013 var dessutom ”Default”, vilket innebär att bolaget
hade ställt in sina betalningar. Bolagets status har nyligen ändrats till ”Revoked”, vilket ska
betyda att det är föremål för avregistrering. Aktierna i Advanced Mineral Technologies, Inc.
74 (81)
omfattas också av en överlåtelsebegränsning enligt amerikansk rätt som innebär att de inte
kan realiseras. Sammantaget står det klart att dessa aktier aldrig har haft något värde och
att det aldrig har varit möjligt att realisera denna ”pant”.
16.6.6
Om Svarandena hade tillsett att säkerhet för Alluvias återbetalningsskyldighet hade ställts
och att denna säkerhet hade varit fullgod och realiserbar, skulle NMG ha kunnat tillgodogöra sig kompensation för utbetalade belopp. Svarandenas underlåtenhet att vidta nämnda
åtgärder har därmed inneburit att de vid fullgörandet av sina respektive styrelseuppdrag
genom i vart fall oaktsamhet orsakat NMG omstämd skada.
17.
NMG:S RÄTT TILL RÄNTA PÅ 50 000 000 KRONOR
17.1
Som framgår ovan verkställdes utbetalningen med 10 000 000 kronor den 22 januari 2013
och 40 000 000 kronor den 23 januari 2013. Av 2 och 5 §§ RänteL följer att på fordran som
avser återgång av betalning utgår ränta motsvarande Riksbankens referensränta jämte två
procentenheter från dagen då betalningen erlades till och med den dag ränta börjar utgå
enligt 4 § RänteL.
17.2
Krav på betalning om 50 000 000 kronor framställdes mot Ulrik Jansson, Terje Engstrøm
Lien, Hans Lindroth och Jukka Kallio första gången genom skrivelse den 18 september
2013. Som Bilaga 76 bifogas här ett av kravbreven; övriga tre kravbrev var identiska och
skickades på adresserna som framgår av sista sidan i bilagan. Av 4 § 3 st. RänteL följer att
dröjsmålsränta enligt 6 § RänteL därmed ska utgå på nämnda belopp från och med den
19 oktober 2013 till dess betalning sker.
18.
HANS LINDROTH, ULRIK JANSSON, TERJE ENGSTRØM LIEN OCH JUKKA KALLIO
HAR GENOM OAKTSAMHET ORSAKAT DEN SKADA SOM DRABBAT NMG PÅ
GRUND AV DEN STRAFFAVGIFT SOM OSLOBÖRSEN UTDÖMDE
18.1
Oslobörsen beslutade den 29 augusti 2013 att påföra NMG straffavgifter om 721 000
respektive 144 200 norska kronor, dvs. sammanlagt 865 200 norska kronor. Beslutet
överklagades till Børsklagenemnden, som slutligt fastställde Oslobörsens beslut den
9 oktober 2013.
18.2
Straffavgiften om 721 000 norska kronor grundade sig på att NMG hade brutit mot Oslobörsens regelverk genom att inte genast ha offentliggjort insiderinformation om att NMG
den 23 januari 2013 hade verkställt utbetalningarna om sammanlagt 50 000 000 kronor.
Straffavgiften om 144 200 norska kronor grundade sig på att NMG inte senast den
28 januari 2013 hade offentliggjort information, genom utökad börsanmälan, om att NMG
hade ingått Överlåtelseavtalet.
75 (81)
18.3
Svarandena har ansvarat för att NMG följt Oslobörsens regelverk. Svarandenas underlåtenhet att i enlighet med regelverket offentliggöra ovan nämnd information i tid har varit
oaktsamt och har orsakat NMG skada uppgående till 865 200 norska kronor. Att underlåtenhet att följa börsens regelverk medför straffavgift var känt eller borde i vart fall ha varit
känt för Svarandena, varför skadan således var förutsebar för dem.
18.4
NMG träffade under hösten 2013 en överenskommelse om avbetalningsplan med Oslobörsen. I enlighet med avbetalningsplanen betalade NMG straffavgiften om 144 200
norska kronor, motsvarande 157 679 kronor, den 22 november 2013.
18.5
Den del av Straffavgifterna som är hänförlig till brottet mot plikten att offentliggöra insiderinformation, 721 000 norska kronor, har enligt avbetalningsplanen delats upp på fyra
delbetalningar om 180 250 norska kronor vardera. Den 14 februari 2014 betalade NMG
180 250 norska kronor, motsvarande 192 073 kronor. Den 9 maj 2014 betalde NMG ytterligare 180 250 norska kronor, motsvarande 199 014 kronor. Hittills har NMG alltså betalat
548 766 kronor.
18.6
Utestående belopp om 360 500 norska kronor kommer att betalas med 180 250 norska
kronor den 29 augusti 2014 och med 180 250 norska kronor den 28 november 2014. NMG
kommer att justera yrkandet i punkten 1.2. allteftersom NMG avbetalar dessa straffavgifter.
18.7
Krav på betalning framställdes mot Ulrik Jansson, Terje Engstrøm Lien, Hans Lindroth och
Jukka Kallio första gången genom skrivelse den 4 mars 2014, Bilaga 77-80. Av 4 § 3 st.
RänteL följer att dröjsmålsränta enligt 6 § RänteL därmed ska utgå
i)
på 157 679 kronor från och med den 4 april 2014 till dess betalning sker,
ii)
på 192 073 kronor från och med den 4 april 2014 till dess betalning sker, och
iii) på 199 014 kronor från och med den 10 maj 2014 till dess betalning sker.
DEL VI – ÖVRIGT
19.
TINGSRÄTTENS BEHÖRIGHET
19.1
NMG:s talan bygger på väsentligen samma grunder avseende samtliga svaranden. Enligt
14 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740; ”RB”) ska därför målen handläggas i samma
rättegång.
76 (81)
19.2
Enligt 10 kap. 1 § 1 st. RB ska talan i tvistemål i allmänhet föras vid rätten i den ort där
svaranden har sitt hemvist. Hans Lindroth har sitt hemvist i Stockholms stad, varför
Stockholms tingsrätt är laga domstol i målet mot honom. Ulrik Jansson har sitt hemvist i
Lidingö kommun, som tillhör Stockholms tingsrätts domsaga. Hans Lindroth och Ulrik
Jansson har alltså att svara i Stockholms tingsrätt såvitt avser talan mot dem.
19.3
Jukka Kallio har hemvist i Finland. Stockholms tingsrätt är därmed behörig enligt art. 6.1
Bryssel I-förordningen, då han har hemvist i en annan medlemsstat, det finns ett tillräckligt
nära samband mellan käromålen samt då gemensam handläggning och dom är påkallad
för att undvika att oförenliga domar meddelas som en följd av att käromålen prövas i olika
rättegångar.
19.4
Terje Engstrøm Lien har hemvist i Norge. Stockholms tingsrätt är därmed behörig enligt
art. 6.1 Luganokonventionen, då han har hemvist i en annan konventionsstat, det finns ett
tillräckligt nära samband mellan käromålen samt då gemensam handläggning och dom är
påkallad för att undvika att oförenliga domar meddelas som en följd av att käromålen
prövas i olika rättegångar.
20.
PROCESSFÖRUTSÄTTNINGAR ENLIGT 29 KAP. ABL
20.1
Av 29 kap. 7 § ABL följer att talan mot en styrelseledamot eller verkställande direktör om
skadestånd till bolaget enligt 29 kap. 1 § ABL får väckas bland annat när bolagsstämma i
bolaget har beslutat om att väcka en skadeståndstalan mot personen ifråga. Vid extra
bolagsstämma i NMG den 22 november 2013 fattades beslut om att väcka skadeståndstalan mot Svarandena, se § 10 i protokollet (Bilaga 68), jämfört med § 10 i protokollet från
bolagets årsstämma den 2 augusti 2013, (Bilaga 65).
20.2
Processförutsättningen i 29 kap. 7 § ABL för att väcka talan mot Svarandena är således
uppfylld.
21.
BEVISNING
21.1
NMG utgår från att existensen av och innehållet i samtliga bilagerade handlingar är ostridigt. I den mån någon av Svaranden har annan inställning hemställer NMG om besked
därom.
21.2
Till dess det är klarlagt vilka omständigheter som är tvistiga mellan parterna avvaktar NMG
med att åberopa bevisning och ange bevisuppgift.
77 (81)
22.
ANSÖKNINGSAVGIFT
Ansökningsavgift om 450 kronor har satts in på tingsrättens plusgirokonto nr 81 40 08-9.
________________
Dag som ovan
Urban Båvestam
Maria Bruder
78 (81)
BILAGEFÖRTECKNING
Bilaga
1. Fullmakt NMG
2. Ägandet i Amarant per augusti 2012
3. Prospekthandling Alluvia augusti 2012
4. AuVert-avtalet (avtal mellan Amarant och AuVert) den 31 maj 2012
5. Pressmeddelande Mineral Invest den 1 juni 2012
6. Pressmeddelande Mineral Invest den 13 augusti 2012
7. Köpordern (köporder från Amarant) den 29 augusti 2012
8. Pressmeddelande Mineral Invest den 20 november 2012
9. Pressmeddelande Mineral Invest den 14 december 2012
10. Pressmeddelande NMG den 5 december 2012
11. Pressmeddelande NMG den 13 december 2012
12. Pressmeddelande NMG den 18 december 2012
13. Protokoll från extra bolagsstämma i NMG den 27 december 2012
14. Pressmeddelande NMG den 8 januari 2013
15. Protokoll från styrelsemöte i NMG den 10 januari 2013
16. Pressmeddelande NMG den 17 januari 2013
17. Pressmeddelande Mineral Invest den 8 januari 2013
18. Informationsmaterial från Mineral Invest rörande bland annat försäljningen av Ghana Gold
19. Kontrollbalansräkning Mineral Invest den 31 oktober 2013
20. Mejl från Johan Ulander till Terje Engstrøm Lien och Tom Dalton med bilagor den 14 januari
2013
21. Mejl från Terje Engstrøm Lien till Ulrik Jansson och Thomas Häggkvist den 17 januari 2013
22. Mejl från Thomas Häggkvist till Ulrik Jansson och Terje Engstrøm Lien den 18 januari 2013
23. Mejl från Terje Engstrøm Lien till Ulrik Jansson och Thomas Häggkvist med bilagerad
betalningsorder den 21 januari 2013
24. Mejl från Jukka Kallio till den övriga styrelsen i NMG den 21 januari 2013
25. Mejl från Terje Engstrøm Lien till Thomas Häggkvist den 21 januari 2013
79 (81)
26. Protokoll från styrelsemöte i NMG den 22 januari 2013 jämte Protokollsbilagan
27. Överlåtelseavtalet (aktieöverlåtelseavtal mellan Alluvia och NMG avseende Ghana Gold),
daterat den 23 januari 2013
28. Mejl från Joakim Falkner till Hans Lindroth, Terje Engstrøm Lien och Johan Ulander med
bilagerat utkast till aktieöverlåtelseavtal den 22 januari 2013
29. Mejl från Terje Engstrøm Lien till Jukka Kallio med styrelseprotokoll och Protokollsbilagan
bilagerat, den 22 januari 2013
30. Mejl från Jukka Kallio till övriga styrelseledamöter den 22 januari 2013
31. Låneavtalet (låneavtal mellan Amarant Finance och NMG), daterat den 23 januari 2013
32. Mejl från Joakim Falkner till Terje Engstrøm Lien, Hans Lindroth och Johan Ulander, den
22 januari 2013
33. Depositionsavtalet (Refundable Deposit Agreement mellan Alluvia och NMG) den 22 januari
2013)
34. Mejl från Hans Lindroth till Joakim Falkner och från Joakim Falkner till Hans Lindroth, Terje
Engstrøm Lien och Johan Ulander med utkast till Depositionsavtalet bilagerat, den 22 januari
2013
35. Kvittens på utbetalningen av 10 000 000 kronor till Mangold Fondkommission den 22 januari
2013
36. Kvittens på utbetalningen av 40 000 000 kronor till Mangold Fondkommission den 23 januari
2013
37. Pressmeddelande från Huakan International Mining Inc. den 9 januari 2013
38. Pressmeddelande NMG den 29 januari 2013
39. Mejlkorrespondens mellan Joakim Falkner och Thomas Häggkvist den 29 januari 2013
40. Mejlkorrespondens mellan Joakim Falkner och Thomas Häggkvist den 14 februari 2013
41. Mejl från Birgitta Gustafsson till Ulrik Jansson den 20 februari 2013
42. Pressmeddelande NMG den 27 mars 2013
43. Låneavtal mellan NMG och Ulrik Jansson den 20 maj 2013
44. Pressmeddelande NMG den 27 maj 2013
45. Mejl från Birgitta Gustafsson till NMG:s styrelse den 28 februari 2013
46. Mejl från Birgitta Gustafsson till NMG:s styrelse den 4 mars 2013
47. Mejl från Ulrik Jansson till Birgitta Gustafsson med PM upprättad av Joakim Falkner den
5 mars 2013
48. Mejl från Birgitta Gustafsson till NMG:s styrelse den 6 mars 2013
80 (81)
49. Påminnelse från Birgitta Gustafsson till NMG:s styrelse den 14 mars 2013
50. Mejl från Ulrik Jansson till Thomas Häggkvist med utkast till Pantavtalet bilagerat, den
19 mars 2013
51. Mejl från Hans Lindroth till Ulrik Jansson och Thomas Häggkvist med utkast till Pantavtalet
bilagerat, den 21 mars 2013
52. Pantavtalet (avtal mellan NMG och annat bolag) daterat den 22 januari 2013
53. KPMG:s anmälan om frånträdande av uppdraget som NMG:s revisor den 22 mars 2013
54. Pressmeddelande NMG den 25 mars 2013
55. Granskningsrapport den 19 april 2013
56. Kallelse till extra bolagsstämma i NMG den 25 april 2013 av den 2 april 2013
57. Pressmeddelande NMG den 3 april 2013
58. Pressmeddelande NMG den 22 april 2013
59. Stockholms tingsrätts dom i mål T 6478-13 av den 4 juli 2013
60. Pressmeddelande NMG den 29 april 2013
61. Pressmeddelande NMG den 3 juli 2013
62. Kallelse till årsstämma i NMG den 2 augusti 2013 av den 3 juli 2013
63. Protokoll från styrelsemöte i NMG den 5 juli 2013
64. Pressmeddelande NMG den 25 juli 2013
65. Protokoll från årsstämma i NMG den 2 augusti 2013
66. Oslobörsens beslut om straffavgifter den 29 augusti 2013
67. Børsklagenemndens beslut om straffavgifter den 9 oktober 2013
68. Protokoll från extra bolagsstämma i NMG den 22 november 2013
69. Ghana Golds årsredovisning 2012
70. Konkursbouppteckning för Ghana Gold den 13 januari 2014
71. Protokoll från edgångssammanträde avseende Ghana Gold den 21 januari 2014
72. Revisionsberättelse avseende räkenskapsåret 2013 av den 28 april 2014
73. Utdrag från Alluvias hemsida, 2012
74. Terje Engstrøm Liens profilsida på LinkedIn, mars 2014
75. Terje Engstrøm Liens profilsida på LinkedIn, juni 2014
81 (81)
76. Kravbrev till Svarandena av den 18 september 2013
77. Kravbrev till Ulrik Jansson av den 4 mars 2013
78. Kravbrev till Terje Engstrøm Lien av den 4 mars 2013
79. Kravbrev till Hans Lindroth av den 4 mars 2013
80. Kravbrev till Jukka Kallio av den 4 mars 2013