här - Allmänna Supporterklubben

GRÄSOMBUDSMANNEN INFORMERAR
DELRAPPORT OM GRÄSET PÅ FRIENDS ARENA
STOCKHOLM 2014-12-17
INTRODUKTION
För en månad sedan tillsattes jag som gräsombudsman av den nybildade Allmänna
Supporterklubbens styrelse. Bakgrunden är Friends Arenas problem att presentera
en lösning på den undermåliga naturgräsplanen och de vid tidpunkten uppblossande
spekulationerna om att arenan skulle övergå till konstgräsunderlag för AIK:s
arrangemang. Mitt uppdrag är att kartlägga och analysera den pågående situationen,
undersöka om det finns en ännu oprövad lösning på dagens problem samt att
informera supportrar om utvecklingen i frågan. Den här delrapporten är ett första
steg i det arbetet.
Arbetet som presenteras i den här rapporten har gjort mig övertygad om det går att få till bra naturgräs på Friends Arena, men det kräver målmedvetet arbete och
investeringar från arenan. Det finns exempel på att man har lyckats få gräs att växa på arenor med liknande förutsättningar. Att kapitulera inför ett konstgräsupplägg på Friends utan att utreda, testa och implementera de lösningar vi presenterar i
rapporten vore ett svek mot varje arena. Gentemot AIK Fotboll vore det dessutom ett
uppenbart kontraktsbrott och för AIK:s supportrar det definitiva sveket mot klubbens
spelare och publik. När AIK:s medlemmar valde Friends Arena framför Tele2 Arena
var naturgräset en viktig komparativ fördel.
Axel Granath
Gräsombudsman
@GrasOmbud
DETTA HAR HÄNT
19/11
Axel Granath tillsätts av Allmänna Supporterklubbens styrelse som gräsombudsman
(GO). En arbetsgrupp bildas för att stödja GO i hans arbete.
20/11
GO kontaktar arenans nuvarande driftbolag, Sweden Arena Management (SAM),
samt AIK Fotboll. SAM förklarade att de inte var intresserade av att ha något möte
med supporterrepresentanter men hälsar att deras avtal med AIK:s avtal reglerar att
underlaget ska vara naturgräs.
24/11
GO får indikationer på att ägarbolaget avser att lägga konstgräs på Friends Arena,
något som ska implementeras 2015, när arenan får ett nytt driftbolag, franska
Lagarderè. Undertecknande av avtal mellan Lagarderè och ägarbolaget ska enligt
uppgift till GO ske tre dagar senare i Hamburg, där Lagarderè har sitt nordeuropeiska
huvudkontor. Behov att utreda detta finns.
25/11
GO reser till Hamburg i hopp om ett möte med Lagarderès VD Ulrik Ruhnau som
dock avböjer via mejl och telefon att kommentera sin inställning till underlaget på Friends Arena. Kontakt initieras i stället med två tyska gräsexperter, Sebastian
Breuing på Weserstadion (SV Werder Bremen) och Christoph Strachwitz på Imtech
Arena (Hamburg SV).
26/11
GO besöker Weserstadion i Bremen och Imtech Arena i Hamburg. Arenornas
respektive gräsexperter förklarar i detalj hur de arbetar för att hålla gräset vid liv trots
tak som hindrar solens strålar och den ofta låga temperaturen. Hemresa till
Stockholm.
27/11
AIK Fotboll träffar ägarbolaget samt Lagarderè. AIK Fotboll meddelar GO att nästa
information kommer 8 december, vilket enligt uppgift är sista datumet för beslut om
konstgräs ska hinna läggas innan säsongsstart.
28/11 – 7/12
GO begär ut ventilationshandlingar på Friends Arena från Solna Stad, kontaktar
ventilationsexperter och börjar sammanställa denna delrapport.
8/12
Det blir officiellt att Lagardère tar över driften av Friends Arena. GO intervjuas om
sitt arbete i P4 Radio Stockholm.
10/12
GO besöker tillsammans med ventilationstekniker Friends Arena för att undersöka
arenans ventilation.
12/17
Delrapporten publiceras.
VAD ÄR PROBLEMET?
Det har florerat många rykten och teorier kring varför Friends Arenas gräsmatta inte
rotar sig och växer som den ska. För att ta reda på det faktiska problemet och vilka
försök som har gjorts har GO kontaktat AIK och driftbolaget SAM för att initiera en
kontakt med nuvarande planskötare. Någon sådan kommunikation har dessvärre inte
varit möjlig, varför rapporten utgår från de uttalanden som gjorts i media. Dessa
uttalanden kretsar kring tre problemområden till vilka vi sökt lösningar. SAGT OM FRIENDS ARENAS GRÄS
14/11 2012 - Anledning: brist på solljus ”Det nya jobbet är både enklare och tuffare. Taket stänger ute oväder och kyla men
inte ens när det är öppet släpper arenan in tillräckligt mycket solljus. Artificiellt ljus
kan bara delvis ersätta det naturliga”1, säger Robert Limpar.
13/6 2013 - Anledning: brist på solljus “Men det är klart att det spelar in jättemycket. Ju mindre naturligt solljus du får in,
desto mindre naturlig fotosyntes får du”2, säger Stefan Cårebo.
16/8 2013 - Anledning: brist på syre
En av lösningarna som diskuteras är enligt uppgifter till DN att lyfta gräsmattan och
lägga in ett helt nytt ventilationssystem under den för att få in syre.3
25/8 2013 - Anledning: brist på solljus/vattensjuka ”Att solljuset är begränsat och försvårar för gräset att växa kan inte ha kommit som
en överraskning. Inte heller att den stora mediakuben i taket påverkar hur vattnet
faller på planen. Snart är det bara konstgräshatarna som försvarar mattan.”4
http://www.svd.se/sport/friends-grasgranne-med-camp-nou_7666488.svd
http://www.fotbolldirekt.se/2013/06/13/konstgras-hot-pa-friends-grasexperten-svarar-aik/
3 http://www.dn.se/sthlm/friends-arena-kan-tvingas-bygga-om/
4 http://www.dn.se/sport/fotboll/dn-betygsatter-friends-arena
1
2
26/9 2013 - Anledning: brist på syre
”Problemet är syresättningen i gräset”, säger Malin Sparf Rydberg,
kommunikationschef för Friends Arena.5
11/6 2014 - Anledning: brist på solljus
”Friends är rankat som en av världens svåraste anläggningar att ha naturgräs på.
Det är ju i princip en inomhusarena. Testa själv att ta gräs inomhus så får du se hur
det överlever. Vi får använda artificiellt ljus för att få gräset att växa”6, säger
Thomas Perslund till Mitt i Stockholm
29/7 2014 - Anledning: vattensjuka
“Jag tror inte det hade gått att spela match på den just nu. Så på det sättet är det ju
bra för oss”7, säger Thomas Perslund till Fotbollskanalen.
12/8 2014 - Anledning: vattensjuka
”(…) I stället kommer årets andra 08-derby att spelas på en vattensjuk och alldeles
för mjuk matta. (…)”8. Perslund förklarar att delar av mattan ännu inte fått tillbaka
full kraft sedan regnovädret.
http://www.lantbruk.com/lantbruk/problemet-ar-syresattningen-i-graset
Mitt i Stockholm 11/6 2014
7http://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/aik/friends-arena-jobbar-hart-med-graset--hade-integatt-att-spela-match-just-nu/
8 http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/aik/article19349841.ab
5
6
DÖTT GRÄS KAN VÄNDAS TILL GRÖNT
Friends Arenas problematik är inte unik i Europa, det finns många exempel på nybyggda arenor med stängda skålar till konstruktioner vilka får problem att hålla
gräset vid liv. En arena mycket lik Friends Arena är Amsterdam Arena och även där
har man problem med en liten taköppning och få soltimmar. Detta ledde till att man
de första säsongerna tvingades byta gräsmatta fyra-fem gånger per år. På Amsterdam
Arena valde man att, i stället för att ge upp och lägga konstgräs, kalla in en expert och
arbeta för ett fungerande naturgräs. Den expert som användes var William Tonk från
Wageningen som lyckades vända utvecklingen. Idag har Amsterdam Arena en väl
fungerande naturgräsmatta. “Agricultural technician Willem Tonk has even made a sketch of a new installation
that would provide sufficient carbon dioxide for the grass. Together with reflecting
curtains in the stadium, which bounce the sunlight into the tub, the grass can really
grow.”9
Vad Tonk använde sig av för att rädda gräset på arenan var nya ventilationslösningar
och solarier för gräset. De reflektiva gardiner som omnämns i citat ovan är något som
inte längre används på arenan. Detta då man idag har solarier med så stark kapacitet
att reflektorerna inte behövs.
Åtgärder liknande de som möjliggjorde gräs i stället för plast i Amsterdam kan och
bör användas på Friends Arena. Nedan följer en redogörelse av möjliga lösningar för
att ge gräset det solljus, den ventilation och det vatten det behöver.
9
resource.wageningenur.nl
1. SOL
För att gräs skall växa krävs solljus. I Europa använder sig i stort sett samtliga större
fotbollsarenor av artificiellt solljus genom solarier, så även Friends Arena. Dessa
solarier används som komplement till, eller substitut för, naturligt solljus. Imtech
Arena i Hamburg, en arena med lika stor taköppning för insläpp av naturligt ljus som
nationalarenan, har solarier som täcker 75 % av planen vilka står på minst två timmar
om dagen under sommaren och mer under resterande årstider. Signal Iduna Arena
(tidigare Westfalenstadion) i Dortmund har på grund utav sina stora och branta
läktare ett mycket lågt ljusinsläpp vilket understiger det på Friends Arena. I
Dortmund lyckas man ändå tillfredsställa gräsets behov av solljus med hjälp utav
solarier. Även på Wesserstadion i Bremen, en arena som inte har tak, använder man
sig av solarier året om för att hålla gräset grönt. Som nödvändigt komplement till
detta artificiella solljus ovanifrån använder många arenor värme underifrån för att nå en effekt mer lik den naturligt solljus ger. Någon värme underifrån finns inte på
Friends Arena, något som enligt gräsexperten Sebastian Brauing gör att solariernas
tänkta effekt till stor del uteblir.
"We use the SGL Growsystem, it works perfect as a replacement to sun. But you
have to keep in mind that you have to have a under soil heating system. Without
that it don’t make sense.
We have a undersoil heating witch is quiet similar to the heating system which you
can use in your home, too. We have tubes in the ground were we put warm water
thru, so we get the soil warm."
– Sebastian Brauing, Weserstadion, Bremen
I stort sett alla nybyggda europeiska arenor har likartad problematik med allt för få soltimmar, oavsett vart de ligger geografiskt. Genom att använda ljusriggar med UVljus och värme underifrån har de flesta arenor löst sina problem och fått spelbara
planer av god kvalitet.
Det finns två marknadsledande riggsystem för solarier, Stadium Growth Lights och
Mobile Lighting Rig. Den senare används idag på Friends Arena men frågan är om
kapaciteten är tillräckligt hög? Visuella inspektioner från Friends Arena jämfört med
de besökta arenorna i Hamburg och Bremen tyder på en kraftig underkapacitet hos
den förstnämnda.
De båda marknadsledande solariesystemen använder samma lampa, en UV-lampa
vid namn TL. Denna teknik med TL-lampa på rigg kallas Photosyntethic Active
Radiation vilket förkortas PAR.
Emirates Stadium känt för att ha brittiska öarnas bästa gräs.
Nedan följer ett axplock av europeiska arenor som använder någon av de två marknadsledande ljusriggarna.
Stadium Growth Lights: Amsterdam Arena (Amsterdam), Imtech Arena
(Hamburg), Santiago Bernabeu (Madrid), Stamford Bridge (London), Allianz Arena
(München), Commerzbank Arena (Frankfurt), Signal Iduna Park (Dortmund),
GelreDome (Vitesse), Emirates Stadium (London).
Mobile Lighting Rig: Ibrox (Glasgow), Centre Court Wimbledon (London),
Guldfågeln Arena (Kalmar), Swedbank Stadion (Malmö), Olympia, Gamla Ullevi
(Göteborg), Old Trafford (Manchester), Wembley Stadium (England), Stade Gerland
(Lyon), Ullevål (Oslo), Stadium Miejski (Poznan).
2. VIND
Gräs behöver även en god luftcirkulation för att växa. Vissa arenor, så som
Guldfågeln Arena i Kalmar och Imtech Arena i Hamburg är byggda för att tillåta stor
luftinförsel. Detta genom ej heltäckande väggar och/eller öppningar mellan läktare.
På stängda arenor som Friends Arena krävs en ventilationsanordning för att nå god
luftcirkulation.
"We wanted to determine if improving air circulation would truly benefit shaded
turf if the light conditions remained the same.”
"Increasing the air circulation in a shaded environment should lead to improved
growing conditions and more manageable turf.”10
”Sometimes, enhancing air movement on shaded sites is sufficent to provide
adequate carbon for acceptable turfgrass nutrition.”11
Brist på ventilation leder till bland annat till hög risk för sjukdomar och för hög
luftfuktighet hindrar gräsets transpiration, och därmed även dess förmåga att uppta
näring från jorden. Transiprationen är helt beroende av solljus, vilket innebär att det
för gräs som växer i skugga är än mer beroende av god luftcirkulation. Cirkulationen
kan uppnås med antingen yttre lufttillförsel (genom de ventilationskanaler som är
installerade ovanför etage tre) alternativt genom fläktar eller cirkulationsaggregat.12
2. 1 Generell luftcirkulation
Idag finns det cirkulationsaggregat installerade under läktaren på etage ett. Det är
dock oklart huruvida dessa aggregat tillför en tillräcklig cirkulation. Om det visar sig
att de inte är tillräckliga går dessa att kompenseras med fläktar. Det finns flera
studier och rapporter som berättar om hur luftcirkulering med fläktar förbättrar
10
How to Grow Turf in Shade, publicerad i Turfgrass Trends maj 2006, skriven
av dr. Gregory E. Bell, associate professor of turfgrass science at Oklahoma State
University in Stillwater, Okla.
11
–Turfgrass Physiology and Ecology: Advanced Management Principles, dr.
Gregory E. Bell jan 2011
12
Optimizing The Turfgrass Canopy Environment With Fans, skriven av Patrick M.
O’Brien i USGA Green Section Record juli 1996.
gräsets välmående, majoriteten av dessa är dock baserade på utomhusgräsmattor.
Problemet som uppstår när man gör detta i ett stängt arenarum är bristen på tilluft,
vilket kan öka luftfuktigheten och därmed försämra gräsets transipration.
2.2 Tilluftsventilation
Arenarummet i Friends Arena har en tilluftskapacitet på 240 m3/s, vilket innebär att
det tillförs 240 m3/s frisk luft utifrån. Gräsombudsmannens VVS-expert Robert
Wåland är civilingenjör inom ventilationsteknik och har arbetat med skötsel av
inomhusklimat i 30 år. Han hävdar att den tilluft som finns idag inte når
fotbollsplanen på grund av dess installation. Syftet med dessa fläktar är, enligt
konstruktören, att tillbringa komfortventilation för de besökare som är på arenan. De
är dock installerade så att luften enbart når området ovanför etage tre. Detta kan
även förklara varför röken från pyroteknik är svår att få ut ur arenan, då den
ventilationen fungerar som ett lock som hindrar röken från att stiga ytterligare.
Ett möjligt alternativ, för att förbättra både komfort- och gräsventilation, är att
installera spjäll i dessa ventiler. Det är då möjligt att rikta luften olika beroende på
om arenan är tom eller om ett evenemang pågår. Nedan är en ritning över arenan,
den röda pilen illustrerar hur man ska rikta om luften för att möjliggöra
tilluftsventilation gentemot gräset.
Enligt denna ritning är det ca 40-50 meter från ventilationskanalen ner till planen.
För att veta huruvida tilluften når hela vägen ner till planen behöver man veta vilken
typ av fläktar som finns i ventilationskanalen samt om det finns några don
installerade. Om det visar sig att dagens utrustning inte är tillräcklig finns det tre
möjliga lösningar till att förbättra det.
1) Genom att göra ventilkanalerna mindre och på så vis få upp hastigheten på till den
utgående tilluften. Det kan då även krävas att man byter ut de befintliga fläktarna.
2) Installera don som förstärker tilluften. Vi har tittat på donet CKD500 som vid 40
Pascals tryck ger en kastlängd på ca 70 meter. Detta ger en lufttillförsel på 0,5 m3/s,
se diagram nedan. Arenan är utrustad med 44 fläktar á 5,5 m3/s, vilket innebär att
om man vill ha motsvarande lufttillförsel till gräsmattan behöver man installera 11
don per fläkt (11x0,5 m3). Det är dock troligt att gräsmattan inte är i behov av fullt så
mycket.
3) Rikta om fläktarna till taköppningen och öppna garageportarna. Vid vårt besök på
arenan berättade de att man ofta öppnar upp garageportarna för att förbättra
ventilationen. För att ta fram en mer permanent lösning kan man installera
gallergrindar utanför garageportarna och hålla själva portarna öppna Om man
dessutom kan rikta upp ventilkanalerna till taköppningen sprutar man ut luft genom
taket. Det uppstår då en ejaktorverkan som innebär att resterande luft i arenan följer
med och det uppstår ett korsdrag mellan taket och de öppna garageportarna. Detta
kommer att förbättra komfortventilation, gräsventilation samt förenkla skingring av
rök från pyroteknik. Det är även möjligt att installera spjäll i ventilerna som gör det
möjligt att justera dess vinkel beroende på tillfälle.
2.3 SubAir
Det South Carolina-baserade företaget SubAir har tagit fram en rad färdiga lösningar
för denna problematik. De har allt från normala fläktar till den kanske mest extrema
produkten på marknaden; SubAir Sports. SubAir Sports är en lösning som innebär
att man installerar avancerade dräneringsrör under gräsmattan. Dessa rör kan sedan
ställas in i ett vakuum-läge som innebär att allt vatten i gräsmattan sugs upp. Den
kan även värma upp gräsmattan, vilket i sin tur leder till att värmen från mattan får
luften att cirkulera.
"There is a lack of air movement due to the enclosed design of Red Bull Arena so we
experience a variety of turf problems such as: prolonged leaf wetness, inadequate
air mixing/circulation, increased disease pressure and excessive summer
heating/"baking". We now also utilize the fans in conjunction with our grow lights.
My expectations were met from the fans. We have been able to move around more
air than we did in the past and the overall turf quality shows.”
– Dan Shemesh, Director of Grounds, Red Bull Arena
2.4 System för näringstillförsel
På Imtech Arena har man förutom öppenhet för vind utifrån även ett system som
tillför värme, vatten och syre till gräsmattan underifrån. Detta genom ett fundament
på vilket mattan är lagd. Detta system fungerar genom att luft slussas via slangar och
rör i underredet av arenan och kräver inte större åtgärder än att gräva upp mer än
precis under spelplanen. Grafiken nedan illustrerar hur gräsets rotning kan stärkas
med denna metod.
3. VATTEN
Att undersöka Friends Arenas bevattning och dränering har inför publiceringen av
denna delrapport inte varit möjlig. Därför presenterar vi inte några möjliga
förbättringsåtgärder angående detta. Det vi kan konstatera är dock att en sund
vattentillgång är A och O för en välmående matta. För lite vatten innebär att gräset
torkar ut och för mycket vatten innebär att gräsmattan blir vattensjuk. Rent konkret
innebär det sistnämnda att vattnet kväver gräsrötternas syreupptagningsförmåga. En
god dränering är alltså mycket viktigt för att hålla vattenmassorna borta, något som
flera europeiska arenor löst genom en kraftig lutning på gräsmattan för att leda bort
vattnet redan innan det når jorden.
Med tanke på de problem med en vattensjuk plan som uttalats av företrädare för
Friends Arena är det inte otänkbart att det finns förbättringsmöjligheter gällande
dräneringen.
DELRAPPORTENS SLUTSATS OCH VÄGEN FRAMÅT
Friends Arenas konstruktion gör det utmanande att hålla en naturgräsplan av god
kvalitet. Under arbetet med denna rapport har vi dock fått vittnesmål från ett flertal
experter som menar det är möjligt att få en fungerande gräsmatta att växa i liknande
arenor. Med artificiellt ljus, lufttillförsel och dränering skapas de förutsättningar som
krävs. Vi har också identifierat system som tillför värme, näring och syre på
marknivå.
Representanter från både Weserstadion och Imtech Arena hävdar att artificiellt
solljus kan ersätta naturligt solljus. Weserstadion använder solceller på arenans tak
för att bland annat driva solarieriggarna. Antalet soltimmar skiljer sig givetvis mellan
Bremen och Stockholm, men det är värt att utreda närmare. Förslagsvis i samarbete
med Vattenfall som har sitt internationella huvudkontor i arenastaden.
Friends Arena är en stängd arena, vilket innebär en enorm utmaning gällande
luftomsättningen. I denna delrapport presenteras en mängd tänkbara lösningar på
hur man ska kunna förbättra tilluften vid gräsmattan.
För att fortsätta utredningsarbetet och föreslå än mer konkreta lösningar krävs ett
närmare samarbete med AIK Fotboll och Friends Arenas driftbolag. Vi behöver mer
ingående information om vilka metoder som har prövats fram till nu och möjlighet
att inspektera bland annat dräneringen och gräsmattans bottenplatta. Denna
delrapport kommer att överlämnas till berörda parter och arbetet fortskrider
förhoppningsvis under gott samarbete.
Vi ser fram emot ett produktivt samarbete med det nya driftbolaget Lagardère i vår
strävan efter en naturgräsplan som uppfyller de krav man kan ställa på Sveriges
nationalarena och AIK:s hemmaplan.
Gräsombudsmannen kommer även fortsättningsvis att hålla AIK-supportrar
informerade om utvecklingen via sitt twitterkonto @GrasOmbud.