docNr 2/2014 PDF - Föreningen Sveriges Dövblinda
download 
Report Transcription
Nr 2/2014 PDF - Föreningen Sveriges Dövblinda
Förbundet Sveriges Dövblinda l Årgång 37 l April 2014 l Nr 2 Urban Öqvist vid staty av Marilyn Monroe - På spännande äventyr i Filippinerna - Med huden som informationskanal - Ett nytt liv med cochlea-implantat Innehåll Ordförande har ordet..........................................................sid 3 Nytt datum för Höstträffen..................................................sid 7 FSDB:s hemsida............................................................... sid 7 Växande behov av utbildade syn- och hörselinstruktörer...sid 8 Ett nytt liv med cochlea-implantat......................................sid 10 Fejjan för alla!.....................................................................sid 13 Med huden som informationskanal....................................sid 14 Monitor................................................................................sid 17 Ridtest med Ready-Ride.....................................................sid 18 Föräldrarådet:.....................................................................sid 20 - Verktyg för bättre hälsa....................................................sid 20 DBU-sidorna:......................................................................sid 21 - Dennis Lindell har ordet....................................................sid 21 På gång i FSDB..................................................................sid 22 Tips på aktiviteter:...............................................................sid 23 - Sommarkurs Data och Kommunikation............................sid 23 - Rekreation på Salmi Gård................................................sid 24 Regionala föreningar:.........................................................sid 25 - FSDB Mälardalen.............................................................sid 25 - FSDB Väst.......................................................................sid 26 - FSDB Uppsala och Gävleborgs län..................................sid 27 - FSDB Skåne....................................................................sid 28 Hjälp oss att bli fler!.............................................................sid 29 Palawan på Filippinerna......................................................sid 30 2 Ordförande har ordet Denna gång kommer det att vara fokus på hur man kan arbeta med intressepolitiska frågor på landstingsnivå och kommunal nivå. Det kommer bland annat också att bli erfarenhetsutbyte och diskussion om samarbete inom FSDB. Pontus Degsell Tack för ditt medlemskap Jag vill tillsammans med styrelsen och våra tolv regionala föreningar och tre sektioner tacka dig som har betalat din medlemsavgift för år 2014. Som tack för att du har betalat medlemsavgiften för år 2014 kommer det en liten present med posten. FSDB:s ordförandemöte I skrivande stund närmar sig ordförandemötet som blir den 9-11 maj på Almåsa kursgård. På ordförandemötet träffas ordförandena och vice ordförandena för de regionala föreningarna och sektionerna. På ordförandemötet kommer också Lotta Sondell att berätta om Lika Unika. Vi får även besök av Bertil Sköld som ska informera om projektet Ny utbildning för syn- och hörselinstruktörer. Det projektet håller på att avslutas och jag vill tillsammans med styrelsen och personalen passa på att tacka Bertil för alla hans betydelsefulla insatser som projektledare. Program och andra handlingar har skickats ut till alla anmälda. FSDB:s ekonomi Under de senaste åren har FSDB årligen haft ganska rejäla ekonomiska underskott. För år 2012 landade vårt resultat på - 576 000 kronor. För att FSDB ska få resurserna att räcka till försöker vi löpande öka intäkterna och minska kostnaderna genom att effektivisera verksamheten. Samtidigt som vi försöker hitta nya inkomst- 3 källor måste vi anpassa FSDB:s verksamhet till den ekonomi som vi lever med. Personalstyrkan har minskat och vi måste prioritera hårt bland arbetsuppgifterna. Styrelsen har länge arbetat för att framför allt få ner kostnaderna och därmed förbättra den ekonomiska situationen. Vi strävar efter att uppnå balans i ekonomin. I förra numret skrev jag om att arbetet med bokslutet för år 2013 pågick. Nu är det arbetet klart. Till vår glädje har vi lyckats få ner vårt underskott till - 40 000 kronor för år 2013. Hård kritik mot ny diskrimineringslag Regeringen har lämnat sitt lagförslag om otillgänglighet som diskrimineringsgrund till riksdagen. Förslaget ska slutbehandlas till den 24 juni. FSDB och många andra organisationer är inte alls nöjda med lagförslaget. Den största bristen är att företag med mindre än tio anställda inte ska omfattas av diskrimineringslagen. Från och med den 18 mars bytte Torsdagsaktionen namn till Tisdagsaktionen. Arbetet fokuseras nu på skärpta krav i lagförslaget. Tisdagsaktionen genomförs på 4 Mynttorget på tisdagsmorgnar kl 9.00. Den 20 mars skrev också de deltagande organisationerna iTisdagsaktionen en debattartikel i Svenska Dagbladet. Artikeln hade rubriken ”Undantagen gör Ullenhags förslag tandlöst”. LSS fyller 20 år I år fyller LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) 20 år. LSS-reformen har betytt mycket för personer med funktionshinder och fortfarande finns det inget annat land i världen som har en motsvarande lag. Den 10 april anordnas ett seminarium om LSS i Riksdagen. Några av de medverkande föreläsarna är tidigare socialministern Bengt Westerberg som var med och drev igenom LSS-lagen, författaren Sören Olsson som har en son med Downs syndrom samt forskaren Barbro Lewin. SRF firar 125 år Den 17 maj kommer vår stora systerorganisation SRF att fira 125-årsjubileum i Örebro. FSDB och NKCdb medverkar med en gemensam utställning om bland annat socialhaptisk kommunikation. Seminarier om juridik Tyvärr har det blivit allt svårare för personer med dövblindhet att få tillgång till insatser som t ex personlig assistans och ledsagning. Det händer också att de som haft insatser blir av med dem vid omprövningar eller får ett minskat antal timmar. För personer med dövblindhet får detta stora konsekvenser. I höst kommer NKCdb att anordna fyra olika seminariedagar kring juridik och dövblindhet. Seminariedagarna blir i Härnösand, Stockholm, Göteborg och Lund. Målgruppen för seminarierna är inte enskilda brukare utan istället bland andra kuratorer inom syn- och hörselvård samt dövblindteam och handläggare inom kommuner och Försäkringskassan. Jag som ordförande kommer att vara med på föreläsningarna för att informera om FSDB. Senaste styrelsemötet Den 19 mars hade vi i styrelsen vårt andra styrelsemöte för 2014. Här kommer några axplock. Utbildning av Fejjan för alla Den 7 februari lanserades det nya anpassade gränssnittet ”Fejjan för alla” som gör Facebook mer tillgängligt för personer med dövblindhet och andra personer med synnedsättning. En del potentiella användare med dövblindhet behöver undervisning och stöd för att komma igång. FSDB har pågående diskussioner med en folkhögskola om att anordna en specifik aktiveringskurs just om Fejjan för alla (preliminärt vecka 40 i slutet av september). Vi håller tummarna för att kursen verkligen blir av. Håll utkik efter mer information! Forskningsfond Det är viktigt att FSDB månar om och visar engagemang för att främja forskning som rör dövblindhet, framför allt för den medicinska delen. Med anledning av detta har styrelsen beslutat att starta en forskningsfond. Styrelsen har gett AU i uppdrag att utarbeta ett förslag med kriterier för forskningsfonden. Utbildning för döva tolkar och översättare SDR har fått medel från Arvsfonden för att göra en ettårig förstudie om utbildning för döva tolkar och översättare. FSDB är medsökande organisation. Den övergripande målsättningen med projektet är 5 att stärka döva personers konkurrenskraft och sysselsättning inom tolk- och översättarbranschen. Kartläggningen kommer att användas för att utforma kurser som ger döva auktorisering inom området. SDR har annonserat efter en lämplig projektledare och sista ansökningsdag var den 21 mars. Vi håller tummarna för att det kommer att finnas en lämplig projektledare bland de inkomna ansökningarna. Seminarium om äldre Den 8 april anordnar Nordens Välfärdscenter seminarium om kombinerad syn- och hörselnedsättning hos äldre. Som föreläsare på seminariet medverkar bland andra Barbro Westerholm (riksdagsledamot, FP), PO Edberg (före detta hörselpedagog) och Lena Göransson (verksamhetschef, NKCdb). Jag som ordförande kommer att delta som representant för FSDB. I nästa nummer kan jag berätta mer. Sexuella övergrepp I slutet av 2013 rapporterade Expressen och andra medier om att flera före detta elever hade blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp på bland annat Manillaskolan och Birgittaskolan. FSDB har tillsammans med övriga berörda organisationer haft diskus- 6 sioner och möte med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Vi har diskuterat upplägget med samtalsstöd till de tidigare utsatta eleverna. Intresseorganisationerna har också formulerat ett skriftligt förslag till SPSM. Det är viktigt att försöka göra allt för att sådana trakasserier och övergrepp inte ska kunna återupprepas. Nästa styrelsemöte Nästa styrelsemöte blir den 9 maj på Almåsa kursgård. Hemsida, Facebook och Twitter Följ gärna Förbundet Sveriges Dövblinda på Facebook. Adressen är: www.facebook.com/ forbundetsverigesdovblinda och på Twitter @forbundetfsdb. FSDB:s hemsida på www.fsdb.org har fräschats upp och besök också gärna den. Pontus Degsell Förbundsordförande Kontakt med styrelsen Vill du komma i kontakt med oss i styrelsen? Vår e-postadress är styrelsen@fsdb.org Det går också att skriva brev till: Styrelsen, FSDB, 122 88 Enskede. Nytt datum för Höstträffen Vi har ändrat datumet för FSDB:s höstträff 2014 i Haninge. Observera att det nya datumet är den 21 - 23 november. FSDB:s hemsida Besök gärna FSDB:s hemsida på www.fsdb.org som har fått en ny layout. Tanken med den nya layouten är att den ska vara tydligare och underlätta oavsett om man använder datorer, mobila enheter eller pekplattor. Hemsidan ska kunna läsas med olika skärmläsarprogram. För närvarande håller hemsidan på att tillgänglighetsgranskas av en konsult. Längst upp till höger finns också en funktion som vi kallar ”Anpassa”. Där finns olika visningsalternativ som till exempel större text och dubbelt radavstånd. Nu arbetar vi vidare med själva innehållet på hemsidan. Några sidor kommer även att översättas till teckenspråk. Respons, förslag på förbättringar och andra synpunkter kan skickas till fsdb@fsdb.org 7 Växande behov av utbildade syn- och hörselinstruktörer Många äldre har syn- och/eller hörselnedsättning. Kommunerna vinner mycket på att se till att denna växande grupp får bättre stöd och verktyg för att självständigt klara sina dagliga liv. När syn- och/eller hörseln blir sämre leder detta ofta till en stor och svår omställningsprocess. Då krävs det tillgång till konkreta insatser i kommunerna. Med stöd från synoch hörselinstruktörer kan fler människor fortsätta att leva självständigt både i hemmet och i samhället. Syn- och hörselinstruktörer ger råd och träning i att hantera vardagssituationen. Det kan till exempel vara genom att: 8 - Arbeta med förebyggande insatser för ökad trygghet, säkerhet och minskad olycksrisk i hemmet. - Träna användande och skötsel av syn- och hörhjälpmedel. - Öva dagliga sysslor i och kring hemmet. - Förmedla kontakter med öronläkare, hörcentral, ögonläkare och syncentral. - Informera och utbilda personal inom till exempel hemtjänsten och närstående om funktionsnedsättningarna och hur man minskar de negativa konsekvenserna. Till hösten kommer det att starta en utbildning till syn- och hörselinstruktörer på Hagabergs folkhögskola i Södertälje. Utbildningen är åtta veckor (fyra veckor på skolan och fyra veckor med distansundervisning.) Utbildningens fokus ligger på att ge bra stöd till den allt större befolkningsgruppen som har syn- och/eller hörselnedsättning. Utbildningen innehåller både teori och praktik och den vänder sig till personer med grundutbildning från vårdskola (eller motsvarande). Utbildningen har tagits fram inom Arvsfondsprojektet ”Utveckling av ny utbildning för syn- och hörselinstruktörer” med Bertil Sköld som projektledare. Inom projektet har också en film på ca 4 minuter producerats. Filmen beskriver vad syn- och hörselinstruktörer gör och på FSDB:s hemsida www.fsdb.org finns länk till filmen. Inom projektet har det också producerats annat material, till exempel en folder i elektronisk form samt olika dokument som bland annat gemensamt ställningstagande från FSDB, SRF och HRF. FSDB:s regionala föreningar kan använda materialet för att uppmana sina kommuner att inrätta tjänster med utbildade syn- och hörselinstruktörer. Kommunerna har mycket att vinna på att inrätta sådana tjänster. Det finns till exempel ekonomiska fördelar genom minskade olycksfallsrisker i hemmet och att behovet av särskilt stöd fördröjs. För personer med syn- och/eller hörselnedsättning kan stödet till exempel innebära förhöjd självständighet och kontroll över vardagen, säkerhet och ökad livskvalitet. Kort om projektet Projektet Utveckling av ny utbildning för syn- och hörselinstruktörer startade hösten 2012. Projektet har finansierats med medel från Arvsfonden och bedrivits i samarbete mellan FSDB, SRF, HRF och Hagabergs folkhögskola. Syftet är att förbättra stödet för personer med hörselskada, synskada och dövblindhet inom kommunernas omsorg och hemtjänsten. Projektet har tagit fram en ny utbildning till syn- och hörselinstruktörer i samarbete med Hagabergs folkhögskola. 9 Ett nytt liv med cochlea-implantat hjälpmedel som genom elektronisk stimulering av hörselnerven kan ge gravt hörselskadade och döva möjlighet att uppfatta ljud. Ett CI består av två delar: en inopererad del (implantatet) i skallbenet strax ovanför örat och en yttre ljudprocessor som påminner om en vanlig hörapparat, men den har också till exempel en sändarspole som för över signaler till implantatet. I förra numret delade Amanda med sig av sina tankar före operationen. Vad hände sen och hur har det gått? Efter operationen stannade Amanda kvar en natt på sjukhuset. Därefter blev Amanda sjukskriven under några veckor. Det var viktigt att hon skulle ta det lugnt och inte överanstränga sig med fysiska aktiviteter. - Var är min man och har han köpt nya skor? Det var de första orden som Amanda Lindberg sa när hon vaknade upp efter sin cochleaimplantat- Det var ganska mycket som jag operation på Akademiska sjuk- inte fick göra. Inte bära tunga sahuset i Uppsala. ker. Vår katt Maxima är ju inte så Amanda är 29 år och har en grav syn- och hörselnedsättning. Ända sen Amanda var 6 år har hon haft dubbla hörapparater. Den 29 januari opererades ett cochleaimplantat in bakom hennes högra öra som var det öra som hon hörde sämst med. Ett cochleaimplantat (CI) är ett hör- 10 tung så henne kunde jag som tur var kånka runt på. I övrigt skulle jag bland annat undvika att hosta, nysa genom att nypa ihop näsan och att krysta på toaletten. Under sjukskrivningstiden har Amanda tagit det lugnt, men också försökt att fylla dagarna med sådant som ger kraft. mellanrum fått göra olika hörselprover. Det krävs mycket koncentration för att kunna höra. - Att få umgås med min man, familj och vänner ger energi. De betyder allt för mig och att vara tillsammans med dem är verkligen kvalitetstid. - Jag har mått bra och jag har inte haft några större komplikationer. Visst har jag känt mig lite trött och det har ömmat bakom höger öra, berättar Amanda. Redan några dagar efter operationen fick Amanda frågor om hon hade börjat höra bättre. Då, med bara ett plåster över det ömmande såret märktes ingen skillnad. Det var först fyra veckor efter operationen som den yttre ljudprocessorn som kan föra över signaler till implantatet kopplades in. Oväntade upplevelser Efter att ljudprocessorn har kopplats in har Amanda med jämna - Det blir många nya ljudintryck och mycket att ta in. Det är lätt att bli trött. Det är inte heller alltid så lätt att koppla ihop rätt saker med de ljud som jag hör. Ibland kan upplevelserna bli överraskande. En ung tjej kan plötsligt få en onaturligt mörk basröst. Amanda har gjort flera tester tillsammans med hörselpedagogen. Först läser hörselpedagogen en text och sen ska Amanda upprepa det som har lästs upp. Testerna har gått väldigt bra och ibland till och med lite för bra. Eftersom Amanda är hörselskadad sedan barndomen är hon också en riktig hejare på att läsa på läpparna. - Jag är så van att jag inte tänker på att jag både lyssnar och läser på läpparna. Efter ett tag blev till slut hörselpedagogen lite misstänksam. Hörselpedagogen provade därför att täcka över sin mun och då blev det betydligt svårare att uppfatta texterna. Intensiv träning Under sjukskrivningstiden har det också varit viktigt att stegvis öka 11 - Ja, i takt med att min hörsel försämrades blev det också svårt att klara av telefonsamtal. Med personer som jag känner går det ganska bra, men att prata med okända är svårt. Det är lätt att det blir missförstånd. Kanske kommer det en dag då jag kan vara helt avslappnad och prata i telefon med precis vem som helst! hörselträningen både inomhus och utomhus. Det kommer att ta tid att vänja sig vid alla nya ljudintryck. Amanda lyssnar på musik och DAISY-böcker samt tittar på filmer. Hon tränar också genom att promenera och försöka lyssna på olika ljud. Nu lyssnar hon mycket på olika sorters fågelkvitter. Ibland piper det lite i implantatet. Det blir någon slags tjutande signal ungefär som tinnitus. Antagligen kommer det ljudet att försvinna helt längre fram. Före CI-operationen vågade inte Amanda hoppas så mycket. Hur känns det nu när det har gått ungefär en och en halv månad sen ljudprocessorn kopplades in? - Det är stor skillnad. Jag hör ljud som jag inte kunde höra förut, till exempel när väggklockorna tickar. Finns det några drömmer i det nya ”hörsellivet”? 12 Även om Amandas CI-implantat är på plats och resultatet har överträffat alla hennes förväntningar så tycker hon att det är viktigt att fortsätta använda och öva på olika kommunikationssätt. - Jag är ju tvåspråkig och använder både tal och teckenspråk. Parallellt med hörselträningen fortsätter Amanda också att öva på punktskrift. - Det går bättre och bättre och nu kan jag läsa ganska långa texter utan anpassningar med stora mellanrum mellan raderna. I framtiden kanske det också kommer att bli aktuellt att operera in ett CI-implantat även bakom hennes vänstra öra. Fejjan för alla! Tycker du att det är svårt att använda Facebook? Då kanske Fejjan för alla kan vara något för dig! Besök gärna www.fejjanforalla. se som är en tjänst med ett anpassat gränssnitt som gör det lättare för personer med dövblindhet och synskadade att använda Facebook. Tjänsten lanserades i början av februari och bakom den står Post- och telestyrelsen (PTS). Kom igång För att kunna använda Fejjan för alla måste du ha ett konto på Fa- cebook. Om du saknar konto kan du ordna det på www.facebook. com Första gången som du kopplar ditt konto på Facebook till Fejjan för alla måste du godkänna att tjänsten får hämta information från ditt konto. Support, hjälp eller frågor E-post: info@fejjanforalla.se Telefon (vardagar kl. 13-14.30): 08-678 56 20. 13 Med huden som informationskanal Parivash Ranjbar Foto: Ulla-Carin Ekblom Parivash Ranjbar är teknikforskare på Audiologiskt forskningscentrum i Örebro. Hon har ägnat sin forskarkarriär åt att utforska hudens förutsättningar som informationskanal genom vibrationer och annan haptisk signalering. Här gör jag en djupdykning i hennes forskning och tittar närmare på de projekt som kan komma att förbättra dövblindas möjlighet att ta till sig information om sin omgivning. ning. Man hoppas att projektet ska resultera i att användaren med hjälp av en app i sin läsplatta eller smartphone till exempel ska kunna ta en bild av rummet framför sig. Sedan ska appen kunna läsa av vad som finns i rummet och förmedla informationen med hjälp av vibrationer. Om det står en stol eller människa mitt i vägen ska användaren alltså få information om det utan att behöva ta fram sin vita käpp och känna sig fram. Appen ska även kunna tala om djupet i bilden och skiftningar i temperaturen. På så vis kan användaren avgöra om det är ett ting eller en människa på bilden. Det gör också att användaren kan ta en bild på en kaffebryggare och få information om ifall den är varm utan att känna på den med handen och riskera att bränna sig. Att vardagsteknik som smartphones och läsplattor blivit så tillgängliga och användarvänliga för alla med dövblindhet tycker Parivash är helt fantastiskt. Det underlättar hennes arbete på alla sätt och vis. - För 10 år sedan fick man uppfinna hela hjälpmedlet från början, berättar hon. Nu kan vi stoppa det i användarens iphone som hon/han I projektet ”Pattern” jobbar Parivash redan kan hantera och känner sig trygg med. Det är bra. med att få fram en metod som ska ge dövblinda större rumsuppfatt- 14 Parivash berättar hur viktigt det är att hjälpmedel kan anpassas till användare på olika kunskapsnivåer. - Man ska inte behöva vara jätteduktig när man börjar, då blir man bara förvirrad. När jag designar tänker jag på alla nivåer så att man kan lägga till och ta bort funktion beroende på behov och önskemål. Projektet ”Pattern” handlar om att tolka visuell information till dövblinda. Projektet ”Monitor” går istället ut på att tolka ljud med hjälp av vibrationer. elva veckors tid i sin hemmiljö och ute i samhället med lyckat resultat. Nu finns den tredje prototypen av Monitor färdig. Den är nu så pass liten och smidig att den kan sitta på ett armband runt handleden och är helt sladdlös. Ingen smartphone behövs. Läs om när jag testar den nya prototypen på sidan 17. Med hjälp av vibrationer kan man också ledsaga en person på avstånd. Det öppnar upp för större frihet för de med dövblindhet som har aktiva fritidsintressen. ”ReadyDen mänskliga hörseln kan uppRide” är ett projekt där man med fatta ljudfrekvenser mellan 20 och vibratorer ledsagar en ryttare 20 000 Hz. Huden uppfattar endast på häst. Den finns som två olika vibrationer från basljud som ligversioner. Den ena versionen av ger under 800 Hz, så vad Parivash readyride består av fyra sladdlösa gjort är att hon skapat apparaten vibratorer som ryttaren kan placera ”Monitor” som fångar upp ljud och på t.ex. huvud, rygg, armar eller omvandlar dem till lägre frekvenser mage. Vibratorerna är kopplade till som huden kan uppfatta. Den fören smartphone som tar emot sigsta prototypen av Monitor tillverka- naler från en annan smartphone des redan 2008. Den bestod då av styrd av en ledsagare. Med hjälp mikrofoner och vibratorer kopplade av mobilen och de fyra vibratorerna till en laptop och testades på en kan ledsagare ge enkla anvisningar grupp med döva. som t.ex. Stanna, höger, vänster, öka takten. Den andra versionen Prototyp nr 2 som tillverkades 2011 av Ready-Ride förmedlar ryttaren bestod också av flertalet mikrofoner dess position i ridhuset eller paoch vibratorer kopplade med sladdocken och kräver inte en annan dar till en smartphone. Den testamänniska som ledsagare. Ryttaren des först på en större grupp döva bär en väst med 16 olika vibratorer med full syn och sedan mer ingåvars placering talar om vilken del ende av fyra döva personer med av området ekipaget passerar. När mycket små synrester. Dessa fyra ekipaget passerar ett visst område personer använde Monitor under i ridhuset vibrerar ett visst område 15 - Jag vill inte jobba med robotar, säger hon. Jag vill jobba med människor och det får jag nu i den forskningsmiljön jag skapat mig på Audiologiskt forskningscentrum. Jag kommer personerna jag får hjälpa ganska nära och ser hur min teknik hjälper dem. Det är roligt. Hon utför alla tester själv tillsammans med testpersonerna. Teknikintresset växte försiktigt fram under barndomen då hon såg teknik i allt omkring sig. Hon växte upp i Iran som storasyster till fyra bröder. Det har gjort henne tuff och orädd. Parivash Ranjbar Foto: Ulla-Carin Ekblom av västen. Västen har upplevts som svår att använda och nu arbetar man på en tredje metod att ledsaga dövblinda ryttare på. Det projektet heter ”Horsekod” och utgår från morsekodsalfabetet. Med hjälp av korta och långa vibrationer kan då ledsagaren få fram meddelanden till ryttaren på avstånd. Läs om när jag testar den nya prototypen på sidan 18. Att teknikforskaren Parivash Ranjbar har kommit att intressera sig för innovativa hjälpmedel är inte så konstigt. Innan hon utbildade sig inom teknik arbetade hon som undersköterska i flera år. 16 Hon roas lite av att andra förvånas när hon utan att tveka kopplar in en lös sladd när något inte fungerar, eller klättrar för att undersöka en fläkt i taket. - Har man fyra bröder gäller det att vara starkare än dem och visa det, förklarar Parivash. Jag tvekade aldrig och kände heller aldrig att jag var i underläge bara för att jag var tjej. Den inställningen passar bra för någon som arbetar med dövblindas möjlighet att ta plats i en samhälle anpassat för seende och hörande. Text: Frida Inghamn Monitor Den senaste prototypen är precis färdig. Parivash hämtade hem den från företaget i Västerås som tillverkat de första fem exemplaren åt henne. Jag har fått låna hem en av dem för att testa den. Två vita plastdosor hålls på plats av ett lila, elastiskt armband. Den ena dosan ska sitta mot insidan av handleden och är utrustad med en vibrator. Eller vibb som Parivash kallar dem. Den andra dosan är tjockare för den innehåller ett batteri och mikrofon. Den sitter på ovansidan av handleden och fångar upp allt ljud. Dosornas skal har tillverkats i en 3D-skrivare. Jag har hörselrester och CI så jag tillhör inte målgruppen för Monitor, men det kanske är bra. Nu kan jag ju faktiskt identifiera ljuden som förmedlas genom vibrationerna. På sidan av batteridosan finns två knappar. Under dem två upphöjda symboler som är lätta att känna med fingertopparna: + och -. Med dem kan man öka och sänka mikrofonens känslighet. Knapparna fungerar också som av- och påknappar om de hålls inne i någon sekund. Jag ställer in känsligheten så det känns lagom och tar sen av mig hörapparaterna. I vårt hem är det ganska mycket ljud. Förutom mig är alla andra hörande. Det första som slår mig är att vibrationerna känns tydligare när jag inte hör något. Jag vet inte om jag inbillar mig, men det är så det känns. Jag blir ensam i rummet en stund och Monitor blir stilla. Snart börjar den skaka igen, starkt och ihållande. Jag slänger på hörapparaten och känner igen ljudet från dammsugaren. Nästa haptiska signalering 17 som kommer är dzd dzzzd dzd dzd dzzzzd… Det är Ottilia som pratar med mig. Det känns dzd dzd dzd när hon slår i bordet för att få min uppmärksamhet. Jag skrattar och det fångas också upp av mikrofonen dzdzzzzdzd. olika ljud. Kanske kan en sådan här liten manick även ersätta varseblivningssystemet som vi idag har kopplat med ett antal olika mikrofoner till brandalarm, barnvaggan, dörrklockan o.s.v. En lockande tanke för mig, men Att man ska kunna tolka dzzzd till just nu kan jag inte identifiera ljunågot vettigt känns här och nu gan- den som får Monitor att vibrera på ska omöjligt, men det var å andra min arm. Det krävs nog mycket sidan exakt vad jag tänkte när jag träning för att nå dit och det ska bli såg någon avläsa teckenspråk tak- spännande att se hur det här protilt innan jag själv lärde mig det. jektet utvecklas i framtiden. Monitors testpersoner har efter timmar av träning kunnat särskilja Text: Frida Inghamn Ridtest med Ready-Ride Den stora hästen står lugnt och stilla. Jag är ny för henne och det var flera månader sen sist jag red. Jag lutar mig framåt med kinden mot hennes man och njuter av att sitta 18 på en hästrygg igen. Runt oss fixas det och förbereds. Projektet Ready-Ride har en referensgrupp som samlats idag för att testa den nya prototypen. I referensgruppen ingår ingenjörer, forskare och alla andra som jobbar kring projektet tillsammans med två ridlärare (som är vana att utbilda synskadade) och fyra ryttare med dövblindhet. Med tolkar inräknade är vi 25 personer och allas uppmärksamhet är nu riktad mot mig och ridläraren Agneta. Alla utom hästen är lite nervösa. Det ligger mycket pengar och arbete bakom hjälpmedlet som ska visas upp och testas. Min tolk står bredvid och tecknar taktilt i min hand vad som sägs och görs omkring mig. gerar hon mig i cirklar och ibland får jag rida snett genom salen. Jag vet inte på förhand hur jag ska rida utan styrs helt och hållet av vibbarnas signaler. Jag är inte van att rida med ridlärare och bli styrd så här, men så är det också ett ridtest och inte en ridlektion. Agneta vill ge mig andra direktioner också. ”Sträck tyglarna” eller ”Håll tyglarna lägre ner.” Då hjälper det att jag kan höra henne via hörselslingan, men hur skulle man kunna förmedla den sortens instruktioner till någon som är helt döv och synskadad? Ridlärarna kan inte teckenspråk. MetoJag har fått fyra vibratorer eller der som föreslagits är att kommu”vibbar” placerade på mig med nicera med morsekod via vibbarna, hjälp av armband och silvertejp. att ha en liten punktskriftsdisplay En på bröstet, en på ryggen och till mottagarmobilen så ryttaren kan en på vardera arm. I en magväska ta emot sms från ridläraren eller att på ryggen ligger en mobiltelefon via sex vibbar förmedla bokstäver (smartphone) som styr vibbarna från alfabetet i punktskrift. Hur det och tar emot signaler från mobilen ska gå till är en fråga för framtiden som Agneta har i handen. Ingenjö- och idag testar vi bara enkla signaren får inte alla vibbar att fungera. ler. Fram emot sommaren kommer Jag får nöja mig med två stycken, vi som ingår i testgruppen att få de på handlederna. Jag föreslår att varsin prototyp av Ready-Ride att vi ska låta båda vibbarna vibrera använda och utvärdera. Efter att ha samtidigt för direktiven ”framåt” cirkulerat i manegen i ungefär en och ”stopp”. En gång för framåt, halvtimme är ridtestet klart. Vi har två gånger för stopp. Det visar sig sett att Ready-Ride fungerar. Testfungera väldigt bra, men kräver personerna kunde känna vibratiomycket koncentration. Vad var det nerna från de nya sladdlösa vibbarjag kände? Var det en vibration, var na. Det finns också en hel del kvar det två och var kände jag den att jobba med och utforska. någonstans? Text: Frida Inghamn Agneta ger mig signal att göra halt på bestämda platser. Ibland diri- 19 Föräldrarådet: Verktyg för bättre hälsa FSDB:s Föräldraråd arbetar med projektet “Verktyg för bättre hälsa” sedan början på året. Projektet är finansierat av Arvsfonden och kommer att pågå under 2014-2015. Kortfattat är syftet att ge föräldrar, barn/ungdomar med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet och syskon möjlighet att prova på verktyg som kan ge en bättre hälsa, såväl psykiskt som fysiskt samtidigt som syskon får samtala om sin roll. På detta sätt kan hela familjen stärkas. Inom projektet kommer fyra familjevistelser att anordnas. Den första äger rum 16-18 maj på Bohusgården i Uddevalla. Denna helg har snabbt blivit fullbokad och familjer står i kö för att få komma. Det ska bli spännande att genomföra den första helgen och få feedback på vårt upplägg. Styrgruppen har gjort sitt yppersta för att erbjuda ett spännande och stärkande program 20 för de deltagande familjerna. Våra samarbetspartners DBU, Mo Gård och Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (NKCdb) kommer att ansvara för delar av programmet och vara medhjälpare under helgen. Även Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Resurscenter dövblind kommer att vara representerade i programmet. Vi känner att vi verkligen har stort stöd för vårt projekt bland aktörerna ovan och av dövblindteamen i landet. Styrgruppen för projektet är Pontus Degsell, ordförande i FSDB, Teresia Lindberg, DBU representant, Torbjörn Freudenthal, ordförande i FSDB Föräldraråd och Gunilla Kvist, vice ordförande i FSDB Föräldraråd och Petra Liljeblad, projektledare FSDB. Styrgruppen har haft möte en gång i månaden sedan projektet startade i januari. Även Emil Bejersten och Klas Nelfelt medverkar mycket aktivt i projektet. En del i projektet är att vi ska arbeta med att identifiera och fånga upp nya familjer där barnet eller ungdomen har dövblindhet. FSDB Föräldraråd kommer att samarbeta med FSDB och DBU kring denna fråga. Vi kommer även att samarbeta med NKCdb, för att nå familjer som har barn/ungdomar med dövblindhet. Samverkansgruppen med syfte att stödja projektet börjar formaliseras. Deltagande organisationer är NKCdb, Mo Gård, Riksförbundet DHB, Västra Götaland regionens dövblindteam, Stockholms dövblindteam, Skånes dövblindteam samt barnhabiliteringen/Sveriges Habiliteringschefer och SLL. Samverkansgruppen kommer att utökas under året. Följ gärna projektet på Arvsfondens sida, arvfondsprojekten.se. Där kan ni bli medlemmar och se vad som händer i projektet. Naturligtvis kommer vi även löpande att skriva här i Kontakt med FSDB och på vår webbplats www.fsdb.org. Må väl! Petra Liljeblad petra@fsdb.org 0705-52 57 16 DBU-sidorna: Dennis Lindell har ordet Hej alla kära DBU:are! DBU:s ordförande Dennis Lindell Snart om två månader, den 13-15 juni, är det dags för DBU:s årsmötesdagar i Färjestaden på Öland! Glöm inte att anmäla er till oss i styrelsen så fort som möjligt. Epostadressen är dbu@dbu.nu och sista anmälningsdag är den 1 maj. Det ska bli spännande att träffa er alla på Öland. Förutom årsmötet kommer vi att umgås tillsammans med alla kära medlemmar. Jag hoppas att vi ska få njuta av försommaren på det fina Öland. 21 Jag vill också passa på att tacka för vårträffen som DBU hade i mitten av mars på Almåsa kursgård. Då hade vi temat ”Kroppen i fokus”. Vårträffen blev mycket lyckad. Flera deltagare önskade att vi ska ha liknande tema under de kommande vår- och höstträffarna. Härligt att bada, vi var på gym och det var jättekul. Vi var också ute och joggade. Mycket bra aktiviteter för kroppen. Fredag-söndag är bra tid, för man hinner umgås med varandra. Vi hade också information och diskussioner.” En deltagare skrev så här positivt om vårträffen: PS. DBU:s ungdomskonsulent Amanda Lindberg har varit sjukskriven under några veckor. Vi hälsar henne välkommen tillbaka! ” Hej! Jag tycker att helgen är toppen! Aktiviteter och program är perfekt, och jag tror inte att det saknas något. Kram Dennis Lindell med styrelsen På gång i FSDB Maj Juni 9 maj FSDB:s förbundsstyrelse har möte, Almåsa kursgård 13 - 15 juni DBU:s årsmöte i Färjestaden, Öland Kontaktpersoner DBU:s styrelse, dbu@dbu.nu 9 - 11 maj Ordförandemöte för ordförandena och vice ordförandena för de regionala FSDB-föreningarna och sektionerna, Almåsa kursgård Kontaktperson Pontus Degsell, pontus@fsdb.org 16 - 18 maj Familjehelg för familjer som har barn/ungdomar med dövblindhet, Uddevalla (Helgen är fullbokad) Kontaktperson Petra Liljeblad, petra@fsdb.org 22 29 juni - 6 juli Politikerveckan i Almedalen, Gotland (Utsedda representanter från FSDB och DBU deltar) Juli 13 - 18 juli Familjevecka för föräldrar med dövblindhet och deras familjer, Åhus Kontaktperson Roger Såthe, roger@fsdb.org Tips på aktiviteter: Sommarkurs 2014 Data och Kommunikation Aktiveringskurs för dövblindblivna personer Datum: 4 - 8 augusti 2014 Sista anmälningsdag: 15 maj 2014 • Socialhaptisk kommunikation • Friskvård Fritidsaktiviteter På kvällarna erbjuds valfria aktiviteSyfte ter och på torsdagskvällen ordnas Syftet är att under denna vecka det en avslutningsfest med mat och lära sig mer om data och kommuni- samvaro. kation. Att skapa förutsättningar för att kunna få prova på olika sätt att kommunicera. Övrigt Vi ordnar tolk/ledsagning för dig som vill. Deltagarantalet är begränMålsättning sat till 8 personer. Att själv finna goda och berikande vägar till kommunikation. Att under Bekräftelse på att du har kommit veckan ha fått tillfälle att få hjälp med kommer i slutet av maj. och stöd för fortsatt användande av datakommunikation. Deltagarkostnaden är 500 kronor för hela veckan. För medföljande ass/ledsagare tillkommer en kostInnehåll nad för kost och logi. • Datalära • Punktskrift Har du frågor eller funderingar, • lphone, smartphone mejla gärna till kursansvarige • lpad, läsplatta mikael.lundgren@mogard.se eller • lnformation från dövblindteam smsa 0760-84 98 66. • Teckenspråk 23 Salmi Gård – Rekreation på en annorlunda plats Salmi Gård ligger vid vägs ände i Övertorneå kommun. Här är luften hög och naturen vacker. Björnen och vargen är inte långt borta och under vissa delar av året kommer renarna promenerandes på vägen. Om vi har tur så kan vi se norrskenet under vintertid och under sommaren kan du sola mitt i natten. Resfakta 2014 Varmt välkommen att ta kontakt med ansvarig verksamhetsledare Cissi för mer information. Du kan alltid utforma vistelsen så som du vill ha den. Nedan ett exempel på hur fyra dagar kan se ut: Övrigt: Salmi Gård erbjuder även att umgås med djuren, få taktil massage, pimpla/fiska, ro, vandra i naturen, gå repslingan, hjälpa till på gården, baka bröd och ”bara att vara”. Exempel på program Dag 1: Hämtning på Luleå Airport eller Boden. Inkvartering i någon av stugorna, guidning i närområdet, middag, visning och information om mangårdsbyggnaden, kvällste. Då gården har djur är det ej lämpligt att vara allergiker. Dag 2: Frukost, keramik, vävning, köra fyrhjuling, skoter, lunch vid öppen eld, utflykt, middag, föreläsning (djur och natur eller rennäring i Tornedalen), kvällste. Dag 4: Skjuts till Luleå Airport alternativt tåg från Luleå/Boden. Pris: 4 500 kr per person för kost och logi samt upplevelser. När kan jag komma? Året runt. Vi kommunicerar med teckenspråk, svenska och finska. Transfer: Vi erbjuder hämtning och skjutsning från och till flyg, buss eller tåg mot kostnad. Kontaktuppgifter: Salmi Gård Cecilia ”Cissi” Johansson Mukkajärvi 29 Dag 3: Frukost, utflykt till Finland 957 91 Övertorneå samt besök på fäbod, grillning i kå- 073 84 14 183 tan, föreläsning (djur och natur eller info@salmigard.se rennäring i Tornedalen), middag, www.salmigard.se samkväm. 24 Regionala föreningar: FSDB Mälardalen: Årsmöte den 15 mars Det var dags för vårt elfte årsmöte i den fina staden Eskilstuna. Vi var totalt 25 personer. Tack till årsmötets ordförande Mona-Britt Broberg som ställde upp och gick igenom dagordningen tillsammans med oss medlemmar. Vi tackar också sekreterare Helena Söderlund för att vi så smidigt kunde gå igenom dagordningen. Vi tackar även Patricia Thell, dövblindtolk och informatör. Hon informerade oss om socialhaptiska signaler och vi fick göra övningar. Stämningen under årsmötet var som vanligt mycket trevlig med positivt bemötande. Styrelsen 2014 • Ordförande Kerstin Pettersson (omval 2 år) • Vice ordförande Benny Broberg (omval 2 år) • Sekreterare Björn Broberg (omval 2 år) • Kassör Gunilla Forsman (har 1 år kvar av sin mandatperiod) • Ledamot Veronica Stråhle (har 1 år kvar av sin mandatperiod). Revisorer • Revisor Hans Lindberg (omval 1 år) • Revisor ersättare Sten-Owe Bjelvestad (omval 1 år) Valberedning • Mona-Britt Broberg (nyval 1 år) och Arnold Keijser (nyval 1 år) Och självklart blev det smörgåstårta och hembakade bullar och kakor. Tack till Marianne Brodin och Kerstin Gustavsson som ordnade det. Vi tog också upp förslag till aktiviteter för 2014 och alla medlemmar från andra regioner är så klart välkomna att delta. Vill ni veta mer om våra aktiviteter, hör gärna av er till FSDB Mälardalens ordförande Kerstin Pettersson. Tack till er alla medlemmar samt våra tolkar. Veronica Stråhle 25 FSDB Väst: Årsmöte den 15-16 mars Årsmötet var förlagt till det natursköna Flämslätt Stifts- och kursgård som ligger några mil från Skara. Lördagen började med en härlig lunch kl 12. När kl blev 13.30 startade ordförande Klas Nelfelt årsmötet med åtta aktiva medlemmar + stödjade medlemmar samt tolklärare Eva Vestlund och hennes fem tolkelever som åhörare. Efter sedvanlig dagordning som godkändes valdes Mikael Forslund till mötesordförande. Mikael är förvaltningschef för Habilitering o Hälsa i VG-regionen. Årsmötesförhandlingarna var smärtfria och avklarade till kaffet kl 15. Till ny ordförande valdes Bert Brännström eftersom Klas Nelfelt valde att avgå p g a att han har fått en större arbetsbörda på FSDB riks. Efter kaffepausen informerade Mikael Forslund om Habilitering och Hälsa. Det är ett intressant ämne och medlemmarna kunde ställa frågor. När Mikael var klar var det dags för konstituering som blev enligt följande: 26 • Bert Brännström, ordförande • Gun-Britt Börjesson, vice ordförande • Berit Jildenhed, sekreterare (adjungerad) • Klas Nelfelt, vice sekreterare • Ingegärd Bengtsson, ledamot • Kurt Söderqvist, ledamot. Kl 18 var middagen klar och det var trerätters som var alldeles utsökt gott och man kunde även köpa till öl eller vin till maten. När alla var mätta och glada var det dags att gå till konferensrummet där Börje Jildenhed visade bilder från förra årets kulturresa till Gotland. Det var jätteroligt att få en tillbakablick på det som man har varit med om. Även Bert visade några bilder. Kvällen gick fort, alla var nöjda och sen blev det dags att säga GODNATT. Söndagsmorgonen började med en härlig frukost och alla var pigga och glada efter kvällens aktiviteter. När frukosten var avklarad anordnade undertecknad en tipspromenad ute i den härliga naturen. Även om det var lite blåsigt så var deltagarna ändå nöjda och efter promenaden smakade det gott med kaffe som stod framdukat och klart. Därefter var det prisutdelning från tipspromenaden innan Berit Jildenhed tog över och informerade om bär och frukt som innehåller mycket bra ämnen för olika slags sjukdomar. Vi fick även smaka på olika sorters bär både flytande och torkade. Mycket intressant ämne. Tack Berit. Söndagen avslutades med lunch och innan hemresan blev det mycket skratt och kramar efter en lyckad helg. Tack alla berörda och tolkar som gjorde helgen minnesvärd. Vid pennan Kurt Söderqvist FSDB Uppsala och Gävleborgs län: Rapport från årsmötet Torsdagen den 20 mars genomfördes föreningens årsmöte på Kungsgatan 62 i Uppsala. Vi var 7 röstberättigade medlemmar och 2 stödjande medlemmar. Totalt med tolkar, ledsagare och inbjudna gäster var vi 15 deltagare. Årsmötesordförande var Janne Wallgren, ombudsman på HSO Uppsala län och årsmötessekreterare blev Monika Hermansson – Zetterström. Verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning, revisionsberättelse, budget för kommande verksamhetsår och verksamhetsplan gicks igenom och godkändes. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gångna året. Årsmötet valde sen en ny ordförande vid namn Amanda Lindberg på två år, och Teresia Lindberg valdes in som ledamot på två år och Eva Karlsson valdes in som ledamot på ett år. Revisorn Ingrid Pineiro omvaldes. Årsmötet ville också utse en revisorssuppleant och valberedning men det fanns inga kandidater som hade blivit tillfrågade. Årsmötet gav då den nya styrelsen i uppdrag att finna en revisorssuppleant och valberedning under kommande mandatperiod. Vid avslutning av årsmötet tackade den nyvalde ordföranden Amanda Lindberg för det förtroendeuppdrag hon blivit tilldelad, och tackade årsmötesordförande och årsmötessekreterare för väl utfört uppdrag med blommor. Även vår eminente revisor Ingrid Pineiro fick en vacker blomsterbukett efter ett väl utfört förtroendeuppdrag. Vi åt en god smörgåstårta och avslutade kvällen med kaffe och ambrosiakaka, innan vi tog farväl av varandra och åkte hemåt. Amanda Lindberg 27 FSDB Skåne: FSDB Skånes årsmöte Solen sken, en alldeles underbar och varm vårdag den 29 mars år 2014! FSDB Skåne samlades vid vattnet i Helsingborg, närmare bestämt på hotell Marina Plaza. Det var ett mycket trevligt hotell; ljust, öppet och ganska tillgängligt för oss dövblinda m a o. Dock fanns det en otillgänglighetsaspekt; vi måste själva betala hyra av hörselslinga till lokalen! Vi trodde att hotellet kunde bistå med detta, men tydligen inte. Detta är något vi får jobba för framöver! Vi löste det dock med egen portabel slinga. Alla var på gott humör när vi startade med kaffet kl 9.00! Det var trevligt att träffa folk som inte deltagit på länge och att träffa nytillkomna medlemmar. Vi har aldrig varit så många på ett årsmöte: 21 röstande medlemmar och med tolkar och anhöriga var vi över 40 pers! Det underlättar att gå igenom årsmötesförhandlingarna i förväg, så detta ägnade vi oss åt under förmiddagen. Det visade sig vara lyckat i år också; årsmötesförhandlingen gick snabbt och smidigt under eftermiddagen! Det kan också ha berott på den kallrökta laxen 28 med dillstuvad potatis som intogs vid middagen! Det var återigen Sven Sjöberg (fd kanslichef på FSDB), som agerade sekreterare och helsingborgaren Christer Sörliden (politiker Handikappberedningen, Region Skåne) ordförande. Så var det dags för årets val! Arne Lorentzson omvaldes till ordförande på två år och Ulrika Ahlquist omvaldes till ledamot, två år. Föreningen valde en ny styrelseledamot då Johan Möller avsagt sig omval efter 8 år i styrelsen; Torbjörn Svensson, som blivit lite av en kändis med sin blogg om RP (valdes på två år). Helen Lindberg och Gertrud Sörensson sitter kvar ett år till. Till revisorer omvaldes Hans Lennart Kramer och Mats Lehmann, revisorsuppl: Lennart Eliasson (samtliga på ett år). Till valberedningen omvaldes Ingvar Kristensson (sammankallande) och Malte Jönsson. Bengt Ivarsson har avsagt sig omval och istället valdes Stefan Woxerlin. Ombud till Förbundets kongress valdes år 2013, på två år: Helen Lindberg, Ulrika Ahlquist, Johan Möller och Ingvar Kristensson, reserver: Stefan Hardung och Malte Jönsson. (Samtliga kvarstår ytterligare ett år). Rapporter och skrivelser: Styrelsen berättade att man haft möte med Färdtjänst i Malmö och Skånetrafikens färdtjänst, för att bl a möjliggöra beställning av färdtjänst via app på nätet. Detta är nu igång i Malmö och vi jobbar för att det ska finnas i hela Skåne. Man har också inventerat hörselslingorna på Malmö stads bussar i samarbete med Skånetrafiken. Efter genomgång av samtliga handlingar beviljades styrelsen skönt nog ansvarsfrihet för det gångna året! Som avslutning på en trevlig och effektiv dag hade FSDB Skånes medlemmar möjlighet att ställa frågor till Christer Sörliden om hans arbete inom Handikappberedningen. Han berättade bl a att han kan bevaka våra intressen på en generell nivå och arbetar för att handikappaspekten ska finnas med i de olika leden inom Region Skåne. Föreningens ordförande Arne Lorentzson tackade för informationen, tackade också för både Svens och Christers medverkan och även för Johan Möllers insatser i styrelsen de gånga åren, med varsitt presentkort på ”Chokladbolaget”. Efter kaffe och konstitueringsmöte var jag åter ute i min hemstad Helsingborg, hemåttraskande medan andra letade sig mot tågen till olika delar av Skåne. Det kändes faktiskt ganska lyxigt, särskilt en vårdag som denna! Ulrika Ahlquist Hjälp oss att bli fler! Vi behöver bli ännu fler medlemmar i FSDB. Om du känner till några personer med dövblindhet som inte är medlemmar i FSDB tipsa dem gärna att bli medlemmar. Kanske har du också några anhöriga eller vänner som vill bli stödjande medlemmar - tipsa dem också. Läs mer om medlemskap och annat om FSDB och dövblindhet på www.fsdb.org 29 Palawan på Filippinerna Efter Helen Kellers konferensens avslutning den 12 november reste vi tre dövblinda personer (Urban Öqvist, Klas Nelfelt och Christer Nilsson) med tolkar i minibuss från hotell Taal Pista i Tagaytay och anlände till inrikesflygplatsen i huvudstaden Manila. Flygplatsen är större än Arlandas inrikeshall och har många gater. Vi flög från Manila till den största staden Puerto Princesa på ön Palawan som ligger i södra Filippinerna. Där var 32 grader varmt. Minibussen hämtade oss och körde till hotell Sunlight och vi inkvarterades. En julgran stod i receptionen. Hotellrummet var fint, men badrummet hade glasvägg med vinyltapeter inuti. Man kunde se genom glasväggen och rulla ner en rullgardin. På kvällen åt vi middag på hotellet. Urban Öqvist med Marilyn Monroe farmen och tittade på många olika krokodilarter. Klas bar en krokodil och jag kände på skinnryggen, svans och ben. De var rena och inte fetare än fisk. Tolken och jag tittade i en glasmonter på ett långt skelett av en krokodil. Aj, den var Onsdagen den 13 november var cirka 7-8 meter lång. Guiden bedet duggregn, fuktigt och varmt. Vi rättade om krokodilfarmen. Sedan åkte på utflykt med minbuss tillfortsatte vi med att åka på shopsammans med palawskisk chaufför ping. Vi köpte några saker som och en kvinnlig guide till kyrkogårvar mycket billiga. Därefter åkte den. Där tittade vi på ett monument vi till Bakers Hill (bageri och café) efter krigsfångarnas grav utanför och fick njuta av nybakade olika katedralkyrkan. Där såg vi också mangokakor och andra tropiska hur folk stod och bad ute och präs- kakor och vi drack iste. Där fanns ten som predikade. De bar med också många vackra vattenflytande sig paraplyer som skyddade mot blommor. Det fanns en skulptur regnen. Därefter åkte vi till krokodil- av den kända filmstjärnan Marilyn 30 Monroe. Klas fotograferade mig när jag kände på skulpturen. Både tolkarna och Christer skrattade. Vi gick runt i trädgården och det kändes som att gå i varmt regn. Papegojorna ropade ”Hallo, hallo, hallo”. Därefter åkte vi tillbaka till hotellet. Vi gick till restaurang och åt lunch ute. Efteråt gick vi tillbaka till hotellet. Jag satt och vilade mig och drack svenskt snabbkaffe ute på balkongen. på flera biltak och att det satt fullt med folk uppe på taken utan staket och de höll fast sig i rep. Bussen körde jättefort på serpentinvägar högt upp i de vackra bergen och sen kom vi fram till stranden. Sedan klev vi på båten och åkte i 15 minuter till S;t Pauls nationalpark. Där såg vi många makak-apor. Vi gick på plankvägen och stod i kö till paddlingen. Jag skrämdes när en makak-svans viftade mot mitt ben. Den försökte ta en plastflaska På kvällen åkte vi till floden och med Fanta ur min shortsficka. Guigick till paddlingen. En erfaren föra- den lyckades snabbt ta flaskan och re paddlade med oss i mörkret och packa ner den i min ryggsäck. Men vi tittade på de vackra eldflugorna sen tog makaken istället en bunt som flög upp i luften som grupper med näsdukar ur min shortsficka. av lyktor. Sedan kom vi tillbaka till Och sen försökte makaken dessbryggan. Jag kände på en eldflugutom ta Christers ryggsäck. Makadocka. Guiden berättade för oss att kerna sprang runt snabbt. Tolken man inte får fotografera dem med talade om för mig att det satt en blixt för då blir de skrämda och hela makak-mamma med en unge uppe stammen flyr bort. i träden. Torsdagen den 14 november var vi med på en heldagsutflykt till S;t Pauls nationalpark som ligger ca 7 mil från Puerto. Det var strålande sol. Vi åkte på grusasfalten och det var spännande med alla kurvor på vägen. Det fanns mycket skog med palmer, bambuträd och tropiska skogar. Vi körde förbi byar. Guiden berättade att det fanns några bambu-byggnader utan elektricitet. Det fanns också bondgårdar och odlingar med cashewnötter. Från minibussen såg vi att det var fullt med väskor, kläder och rissäckar Vi följde sen med den erfarne paddelföraren på en tur på floden som flöt genom regnskogen fram till grottan. Paddelturen gick också inne i en lång grotta som var fuktig och det droppade vatten. Ibland fick vi många droppar på oss och kläderna blev blöta. Tolken hörde många fladdermöss som flög i luften. Klas lös med ficklampa och vi såg vackra naturliga skulpturer. Sträckan var ca 1,5 km och efter äventyret kom vi tillbaka till bryggan. Guiden talade om att grottan var enormt stor och hela 8 km lång. 31 Det var vackert med regnskog och djungel. Tolken syntolkade till mig att två unga makakar lekte och slog varandra. Det såg ut som slagsmål. Guiden talade om att varje dag kommer det 900 turister på besök. Sen åkte vi tillbaka till stranden på fastlandet och åt buffé till lunch. Tolken pekade på köttet och frågade kocken vad det var. Han tecknade bara ”Wishy-sprit”. Jag trodde honom, men det var i själva verket kycklingfilé. Vi skrattade och fortsatte att sitta ute och äta kyckling och också färsk stekt Kontakt med FSDB Tidning för Förbundet Sveriges Dövblinda ISSN 0349-571 X Nr 2 april 2014, årgång 37 Redaktör: Annelie Björling Förbundet Sveriges Dövblinda 122 88 Enskede Tel: 08-39 90 00 (växel) fisk och fläskstek med ris och grönsaker. Med sugrör drack vi färsk cockosmjölk direkt från cockosskalen. Mjölken var för varm och inte god. Efter lunch gick vi på den mjuka och fina sanden och doppade ned fötterna i det sköna varma vattnet. Sedan åkte vi tillbaka till hotellet. Jag var nöjd med alla intressanta upplevelser. Nästa dag flög vi hem till Sverige. Vilka upplevelser som vi har fått vara med om! Urban Öqvist E-post: redaktion@fsdb.org Plusgiro: 44 77 73-3 Kontakt med FSDB utkommer med 6 nummer per år i svartskrift med stor stil, i punktskrift och på DAISY-skiva med tydlig inläsning. Det går också utmärkt att få tidningen i elektronisk form. Svartskriftsupplagan är 600 ex. Sista dagen för artiklar till nästa nummer är den 18 juni 2014.
