RÅDAPORTEN - Råda församling
Transcription
RÅDAPORTEN - Råda församling
RÅDAPORTEN RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING VÅREN 2 0 11 Å R G Å N G 31 om att vara stödfamilj Kraftkällan Fira påsken i Råda Att ana det himmelska Möt ikonmålaren Erland Forsberg 2 RÅDAPORTEN RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING R Å D A PORTE N VÅREN 2011 Utkommer i 7100 exemplar, 2 nummer per år. RÅDA FÖRSAMLING Svenska kyrkan i Mölnlycke, Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke info@rada.nu ANSVARIG UTGIVARE Lars T Gåreberg tel 031 - 338 21 21 lars.gareberg@rada.nu REDAKTION Emma Hvitfeldt tel 031 - 338 21 16 emma.hvitfeldt@rada.nu Elin Carlson tel 031 - 338 21 05 elin.carlson@rada.nu TRYCK Förväntningar Det går en TV-reklam nu som visar drömmar från förr. Äldre som yngre sitter och drömmer om de gamla allsvenska matcherna. Och tittaren får höra kommentarer som att det inte bara var själva matchen som gällde, också förberedelsen var viktig. Man liksom gick igång ett par dagar innan matchen börjat och drömde om hur det skulle bli. Förväntningarna var lika viktiga som matchen. Att bara sitta där med farsan var lika angeläget som spelet. Inget kan ge den stämningen tillbaka, vittnar man om. Prinfo Linderoths RÅDA FÖRSAMLING Reception .......................................... 031 - 338 21 00 Kyrkoherde Lars T Gåreberg ...................... 338 21 21 Kh. sekr./kommunikatör Elin Carlson .... 338 21 05 Informatör Emma Hvitfeldt ..................... 338 21 16 Präst Anders Jernbratt ................................ 338 21 13 Vik. präst Risto Paavola ............................ 338 21 00 Vik. präst Suzanne Måwe .......................... 338 21 11 Diakon Katarina Lidman ........................... 338 21 14 Kykogårdsvaktmästare ............... 338 21 08 eller 09 Vaktmästare helger ............ 0703 - 14 46 08 eller 09 Ekonomichef Roger Frantzich .................. 338 21 20 Musik i Råda ................................................. 338 21 07 Barn i Råda .................................................... 338 21 17 Ung i Råda ..................................................... 338 21 23 Vuxen i Råda ................................................. 338 21 15 www.rada.nu BESÖKSADRESS Råda församlingshem Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke Tel 031 - 338 21 04, 0703 - 14 46 04 www.radakok.nu VI STÅR FÖR MATEN TILL Konferensen, festen, dopet, bröllopet... ÖPPET Mån-tors 08.00-16.00, fre 08.00-15.00 och sön 10.00-14.00 (även senare vid bokning). Lunch serveras: Mån-fre 11.00-14.00. Tills nu! För 3000 kronor om året om du väljer “Kanalen” så får du alla allsvenska matcher. Blir det riktigt samma sak? Om var och en sitter hemma eller kanske tillsammans med någon, är det lika spännande som förväntningarna var förr? Är det inte just gemenskapen med andra som är lika viktig som det som sker på plan? Det är kanske inte helt logiskt att använda ovanstående bild för att jämföra med den förestående påsken. Men jag gör ett försök. Påsken fanns redan innan Jesu födelse. Jesus och lärjungarna torde ha firat påsk tillsammans vid några tillfällen. Pesach, den judiska påsken, firades till minnet av uttåget ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och dödsängeln skonade folket. Jag kan tänka mig att det var samma förväntan inför denna stora högtid, som inför en stor match. Jesus och lärjungarna går upp till Jerusalem. Tusentals andra är där. Staden sjuder och kokar av liv och förväntningar. Snart blir det mat och dryck, läsning ur skrifterna men också samtal och historier. Men just denna påsk blir det ett erbjudande man inte förstår. Inget påskalamm inhandlas och Jesus förutsäger sin egen död, förrådd av en av de närmaste. Vi kan historien idag. Det stannade inte vid korsfästelsen. Livet fortsatte genom Jesu uppståndelse. Här var förväntningarna inställda på att det skulle bli som förr, ungefär som det varit under uppväxten. Men tvärtom spolieras alla förväntningar och något nytt kommer i stället. Det är påsken, med Jesu uppståndelse, som är kyrkans och församlingens grund. Vi får leva med förväntningar. Men samtidigt veta att församlingen utifrån den kristna tilliten alltid står för något nytt. Vi kan inte köpa oss tillbaka till gamla tider. I stället utmanas vi att leva i nutiden, vara med i den match som spelas ute i samhället, lokalt som globalt. Vi kan självfallet sitta vid TV:n och mysa ibland, för oss själva eller med andra. Men kristendomens utmaning är att få ut också mig på plan. Där i samhället, där så mycket genomspelas. Där i världen, där så många behöver stöd. Där i kyrka och gudstjänst, där Gud tilltalar just mig personligen. Du är förlåten. Du är upprättad. Du erbjuds uppståndelsens löfte. Tack för detta erbjudande. LARS T GÅREBERG DIN KYRKOHERDE RÅDAPORTEN 3 Aktuellt konst: Camilla Hyllén Göteborgsbaserade Camilla Hyllén visar tavlor i Råda församlingshem 11 april - 31 maj. Så här beskriver hon sin konst: “Jag arbetar mest med måleri (helst i akryl), oftast i min egen lilla fantasivärld... lite glitter, skimmer och en och annan katt kanske... Jag gillar tanken på andra världar... så det är oftast där mina motiv utspelar sig.... på väg till ett kalas kanske...” tvling: Gilla oss på Facebook Snart är lammen här! Årets kull beräknas till mitten av april. Kom till Barnens miljöark och håll utkik i veckorna kring påsk! Foto: Kristin Lidell Gilla oss på Facebook och få snabb information om aktuella händelser i våra verksamheter och större evenemang. Du deltar då samtidigt i tävligen att vinna en ikon. Vi lottar ut tre stycken ikoner med olika motiv. Logga in på ditt facebookkonto och sök på Råda församling så hittar du oss. Ny biskop Kyrkogården Vernissage Per Eckerdal är vald till ny biskop i Göteborgs stift. Han efterträder Carl Axel Aurelius. Per Eckerdal vigs till biskop i Uppsala domkyrka den 4 september och mottages som biskop i Göteborgs domkyrka den 10 september. Vårstädningen är nu klar på Råda kyrkogård och vårblommor planteras under vecka 15 och 16. Vatten finns i miljöstationerna. Du kan läsa om arbetet med askgravlunden på vår hemsida www.rada.nu. Fritidsarken har haft vernissage och visat konstverken de arbetat med under våren. Det bjöds på bubblig cider, popcorn och salta pinnar. På www.rada.nu under Barn i Råda och Fritidsarken kan du se ett bildspel med alla konstverken. 4 RÅDAPORTEN P Påsken – uppståndelsens högtid Påsken är vår största kristna högtid. Vi firar att Jesus har besegrat döden och uppstått. Påskberättelsen är en läskig historia. Hör hur den berättades för klass 4G från Skinnefjällsskolan när de var på studiebesök i Råda församling. Klass 4G från Skinnefjällsskolan har kommit till Råda kyrka för att höra historien om påsken. 23 elever och fröken Åsa sitter förväntansfulla i kyrkan. Präst Anders Jernbratt och musikledare Kristian Hvitfeldt håller i samlingen på temat påsk. Efteråt blir det påskpyssel och mys i församlingens barnverksamhet. Det hela började utanför Jerusalem för nästan 2000 år sedan. Det var stor uppståndelse och folk överallt som var finklädda och glada. De väntade på Jesus. Och när han kom ridande på en åsna följd av sina lärjungar hurrade folket och välkomnade honom med palmblad och några la sina mantlar på vägen. Folket trodde att Jesus var den som kommit för att bli deras kung. Men Jesus själv var inte lika glad, han visste inom sig att något svårt väntade och att han hade många motståndare i Jerusalem. När folkmassan gått hem för kvällen, samlade Jesus sina lärjungar omkring sig och förklarade att han snart skulle lämna dem. Han sa att han skulle bli utlämnad och dödad. Denna sista kväll tillsammans med lärjungarna firade Jesus för första gången nattvard. Han delade ut bröd till lärjungarna och sa: ”Detta är min kropp” och om vinet sa han: ”Detta är mitt blod.” ”Ät och drick för att minnas mig.” ”Minns mig, kom ihåg mig. Minns vad jag sagt, vad jag gjort. Jag kommer alltid att finnas för dig,” Kristian uppmanar klassen att sjunga starkt och inlevelsefullt. ”En av er kommer att förråda mig”, sa Jesus till lärjungarna. När de sedan gått till en trädgård för att vila, väcktes de plötsligt av en massa soldater med facklor. Lärjungen Judas hade gått till fariséerna och översteprästerna och förrått Jesus för 30 silverpenningar. Judas pekade ut Jesus med en kyss på hans kind och Jesus svarade honom: ”Förråder du din mästare med en kyss?” Soldaterna grep Jesus och förde honom till översteprästerna som lät piska och pina honom. Men de kunde inte döma honom till döden som de önskade utan fick överlämna detta åt romarna som hade makten på den tiden. Pontius Pilatus förhörde Jesus och tyckte att han ingenting gjort. Men översteprästerna tvingade folk att lämna falska vittnesmål och att ropa högt: ”Jesus ska dö och korsfästas.” Pontius Pilatus blev rädd och så påverkad att han valde den enklaste vägen och dömde Jesus till döden. Han trodde att Jesus ändå till sist skulle bli benådad av folket. Men istället friades en annan dömd fånge, mördaren Barabbas. Jesus fick bära korset där han skulle dö på sina axlar genom staden. Framme vid RÅDAPORTEN 5 Påsken i Råda Palmsöndagen, 17 april 11.00 Gudstjänst, Anders Jernbratt. Koralkör *. Ann-Sofie Scherman, orgel. Skärtorsdagen, 21 april 19.00 Mässa, församlingens präster och diakon. Ann-Sofie Scherman, orgel. Långfredagen, 22 april 11.00 Musik ur Stabat Mater kullen Golgata hissades han upp. Nedanför korset stod lärjungen Johannes och Jesus mamma Maria. De såg när han långsamt och plågsamt dog på korset och himlen blev alldeles svart och jorden skakade. Det sägs att det stora tygstycket på väggen i Jerusalems tempel sprack. Jesus lades i graven, som var en grotta. För säkerhets skull rullades en stor och tung sten framför öppningen och soldater stod på vakt. Detta hände på det vi kallar för långfredagen. På den tredje dagen (påskdagen) kom några kvinnor till graven för att göra i ordning Jesus kropp. Då var stenen bortrullad och graven öppen. Det enda som fanns kvar därinne var linnebindlarna. Jesus var borta. Kvinnorna möttes av en ängel som sa: ”Jesus är inte här, han har uppstått från de döda och lever.” Då fick de se Jesus stå där igen, uppstånden och levande. Anders avslutar berättelsen med att påminna om att Jesus sänder sin kraft till kyrkan. Där kan vi människor få ta del av den genom ordet, dopet och nattvarden. ”Vi kan uppstå efter döden till ett liv i himlen.” En av eleverna frågar klokt: ”Hur dog han sen då”. Anders förklarar: ”Han dog inte, utan på Kristi himmelsfärds dag lämnade han sina lärjungar. Istället skickade han hit anden, som finns här hos oss som en osynlig kraft. Så här står det i Bibeln: “Han tog dem med sig ut ur staden bort mot Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem lämnade han dem och fördes upp till himlen. De föll ner och hyllade honom och återvände sedan till Jerusalem under stor glädje. Och de var ständigt i templet och prisade Gud.” Lukasevangeliet 24:50-53. av Pergolesi framförs i gudstjänsten. Susanna Moberg sopran Katarina Solén Hiller alt Mirjam Simonsson violin Sara Uneback violin Petra Hellquist violoncell Ann-Sofie Scherman orgel Lars T Gåreberg präst Påskdagen, 24 april 17.00 Mässa, Risto Paavola. Röster i Råda med ledare Ann-Sofie Scherman. Annandag påsk, 25 april 11.00 Gudstjänst, Suzanne Måwe. Jonathan Hiller, orgel. 13.30 Finsk gudstjänst, Lisa Sorvoja. Jonathan Hiller, orgel. * En mindre grupp körsångare som förstärker psalmsången i gudstjänsten. Mer info: www.rada.nu Elin Carlson Illustration: Susanne Engman, IKON 6 RÅDAPORTEN Åsa Loholmen Evalena Djerf Annika Winberg Kraftkällan ger barn och ungdomar styrka i vardagen tema: K Kraftkällan tar emot barn och ungdomar, en gång i veckan, vars föräldrar har ett missbruk eller lever skilda. Jag får möjlighet att vara med på ett studiebesök som den här dagen hålls av Evalena Djerf och Åsa Loholmen. Med värme och stort engagemang berättar de om Kraftkällan. De önskar att Kraftkällan fungerar som en liten oas i barnens liv där de hämtar styrka att bättre klara av sin vardag. Kraftkällan arbetar med barn och ungdomar som har eller har haft en nära anhörig som missbrukar alkohol, droger eller som är psykiskt sjuk samt med barn och ungdomar med skilda föräldrar där mamman och pappan har stora samarbetssvårigheter. Barnen träffas i grupper som består av max 8 barn och alltid två ledare. Gruppindelningen görs utifrån ålder, eventuella syskon och problematiken i familjen. Kraftkällan erbjuder också individuella samtal för barn och ungdomar där våld förekommer i hemmet. Personalen träffar barnen 2 timmar varje vecka, i 16 eller 18 veckor per termin. Det finns barn som kommer tillbaka och börjar i en grupp igen efter en tids uppehåll. - Det är viktigt att grupperna är små så att alla barn känner sig sedda. De ska känna att vi har väntat på och är glada för att de kommer till Kraftkällan, säger Evalena. lämnade honom på skolan och ingen av lärarna sa någonting. Att bli sedd av en vuxen när man far illa är betydelsefullt och något som barnet har med sig hela livet, säger Evalena. Kraftkällan startade 2004 som ett projekt. År 2008 blev det en permanent verksamhet som tillhör resursenheten inom Härryda kommuns socialtjänst. Målgruppen är 6-18 år, men det finns även 5-åringar och 20-åringar som går på Kraftkällan. Barnombud på arbetsplatser Kraftkällan arbetar också med barnombud på arbetsplatser runt om i Härryda kommun. Barnombudens funktion är att uppmärksamma om ett barn far illa och vara en sluss till Kraftkällan. Kraftkällan kan stötta arbetsplatsens personal genom rådgivning, information och utbildning. Tilltron till vuxna Grupperna är pedagogiska men kan ge terapeutiska resultat. Barnen kan välja att berätta om en känsla men utelämna varför de känner så. Inga barn eller föräldrar registreras och personalen har tystnadsplikt. Träffarna är kostnadsfria. - Vi har anmälningsskyldighet till socialtjänsten. Om det kommer upp något på träffarna som vi behöver anmäla så berättar vi alltid det för barnet först. Det är viktigt att de kan lita på oss. Ofta har de förlorat stora delar av sin tilltro till vuxenvärlden. En pojke berättade en gång att hans pappa luktade alkohol när han Rädslan att berätta för andra Barnen kommer till Kraftkällan via socialtjänsten, förskolan, skolan, nära anhöriga eller andra vuxna i deras närhet. Tonåringarna söker sig oftast själva till Kraftkällan. Ungdomarna har hört talas om grupperna genom en kompis eller vuxen i deras närhet. - En tonårstjej hade hört talas om oss och slog vårt telefonnummer flera gånger. Men hennes rädsla gjorde att hon varje gång lade på luren efter några signaler. Till slut tog hon kontakt med skolans kurator och de kom på ett första besök hos oss. För många är det skrämmande RÅDAPORTEN 7 En flicka som gått på Kraftkällan beskriver genom teckningen nedan vad träffarna betytt för henne. Sagan om stöveln “Det var en gång en fin stövel som kände sig som en skitstövel, för att man hade slängt ski t i den. Den lilla stöveln trodde aldrig att hon kunde känna sig fin. En dag fick den lilla stö veln hjälp att ställa sig upp och ner så att all skit rann ut. Då började den lilla stöveln känna efter och mä rkte att den kände sig fin igen. Det var inte stövelns fel, det som hänt. Det var inte stövel n som hade slängt skit i sig själv.” Sagan är skriven av en 6-årig flicka på en av Eleonoragruppens träffar. Eleo noragruppen liknar Kraftkällan. att komma hit första gången. Att gå över tröskeln till våra lokaler innebär att man har berättat att någon i ens närhet inte mår bra. Innan de yngre barnen börjar kommer de hit på ett besök med sina föräldrar. Föräldrarna berättar om familjens problem inför barnen och oss i personalen. Berättelserna legitimerar för barnen att prata om familjens problem när de sedan går i grupp, berättar Åsa. Förtjäna att bli älskad Varje träff har ett tema. Några exempel på teman är familjen, känslor, skuld och skam, jag är unik, hopp, gränssättning samt missbruk. - Vi arbetar hela tiden med att öka deras självkänsla. Att avlasta från skam och skuld är viktigt. Även om mamma mår dåligt så får du gå på bio och ha roligt med dina kompisar. Vi är tydliga med att barnen själva bestämmer om de vill älska sina föräldrar. Föräldrar måste förtjäna att bli älskade, säger Evalena. Många av barnen som går på Kraftkällan känner mycket ilska. - Bakom ilskan finns ofta ett ledset barn. Vi hjälper barnen att sätta upp ramar för hur de kan uttrycka sin ilska. De lär sig lyssna på och dela upplevelser med varandra. Att känna att andra också mår dåligt kan stärka. Vi försöker även bredda deras referensramar. En pojke som gick i femman lekte hos en klasskamrat och var förvånad över att kompisens föräldrar var hemma. Hans mamma och pappa var nästan aldrig hemma. Han trodde att det var så i alla familjer eftersom det var det enda han kände till, berättar Evalena. Minst en sak gemensamt Allt på Kraftkällan är frivilligt. Barnen och ungdomarna som deltar väljer själva hur mycket de vill berätta. Vill de sitta tysta så går det bra. På de första träffarna lyfter vi fram att de som går på Kraftkällan har minst en sak gemensamt och det är att någon i familjen inte mår bra. Varje tillfälle startar med en gemensam smörgåsfika. Rutinerna ger trygghet. Bordet är dukat och ljusen är tända. Personalen skickar runt en ask med bilder på gubbar med olika ansiktsuttryck. Barnen får välja ett ansikte med ett uttryck som beskriver hur de känner sig. – Vid ett tillfälle var det en flicka som tog tre ledsna gubbar och beskrev att hon var väldigt ledsen. Genom övningen får vi som ledare en uppfattning om hur barnen eller ungdomarna mår just i dag. Barnen visar också för varandra att det finns olika känslor. Ingen känsla är fel. Inga krav på att prestera - Vi har många tonårstjejer med toppbetyg i skolan som i perioder sköter hem och syskon. Vi är tydliga med att de här tjejerna ska koppla bort ansvarskännandet när de är hos oss. Här finns inga krav på att prestera. Träffarna innehåller också mycket skratt och bus. De avslutas alltid i Kraftkällans kuddhörna där vi gör en sammanfattning, delar ut tänkvärda ord och guldglitter. De som vill strör guldglittret över sig som en påminnelse om hur värdefulla de är, avslutar Åsa. Du kontaktar Kraftkällan på 031-724 85 07 eller kraftkallan@harryda.se Emma Hvitfeldt 8 RÅDAPORTEN tema: Värdefullt H Härryda kommun är i behov av fler stödfamiljer. Jag har förmånen att samtala med Katarina och en av hennes döttrar Evelina, en familj som aldrig ångrat att de blev stödfamilj. De är överens om att det berikar deras liv. En stödfamilj, säger Anna Eriksson på Härryda kommun, ger barnet nya upplevelser samtidigt som föräldrarna får avlastning. En stödfamilj tar emot ett barn eller en ungdom med funktionhinder i sitt hem. Insatsen erbjuds av kommunen enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och ger personer med funktionsnedsättning rätt till goda levnadsvillkor. Verksamheten är en del av Härryda kommuns socialtjänst. Katarina berättar att hon under många år funderade på att bli stödfamilj. Att involvera alla och fatta beslutet gemensamt i familjen var viktigt. När barnen, de tre döttrarna, var i tonåren anmälde familjen sitt intresse till kommunen. En trygg start Efter ett hembesök hos den tilltänkta stödfamiljen startar en utredning som leder fram till en bedömning om hur väl familjen kan genomföra uppdraget. Därefter skrivs ett avtal mellan kommunen, stödfamiljen och barnets familj. År 2001 tackade Katarina och hennes familj ja till att bli stödfamilj åt en pojke. Pojken, Anders, var drygt ett år när familjerna träffades första gången. - Jag kommer ihåg att Anders kröp in under vårt glasbord och tittade på oss genom rutan. I dag är Anders 12 år och vi läser engelskaläxan tillsammans. Den första tiden var han bara hos oss några timmar åt gången. Vi var alla måna om att ge honom en trygg start. För oss var det också mycket nytt att lära. Därefter bestämdes att vi skulle ha hand om att vara stödfamilj honom en övernattning i veckan, en helg i månaden och en vecka på sommaren. Tiden han är hos oss har inte ändrats sedan dess, säger Katarina. De hjälper till att hämta och lämna i skolan och i hemmet. När Anders skulle lära sig simma var de med honom på simskolan. I dag är det till stor del Anders egna intressen som styr aktiviteterna. De fiskar, bygger fågelholkar och lådbilar, går på teater, bio och Liseberg, spelar dataspel, lagar mat och lever ett helt vanligt familjeliv tillsammans. Vi firar påsk och julafton med Anders några dagar före själva aftonen. Midsommarafton har vi firat tillsammans i många år. - Anders är som en familjemedlem. Vi ser oss som ett komplement till hans biologiska föräldrar, säger Katarina. Ett stor intresse för andra människor Det krävs ingen formell utbildning för att bli stödfamilj. Det som krävs är att man är över 18 år och har en stabil tillvaro. Man kan leva i par eller vara ensamstående, ha egna barn eller inte. Katarina betonar vikten av att ha ett stort intresse för andra människor och en vilja att hjälpa personer i en annan livssituation. Anna Eriksson berättar att kommunen ständigt arbetar med att hitta nya familjer genom annonsering i tidningar och på lokala samlingsplatser som bibliotek. Katarina tror på mer information och upplever att många människor inte vet vad en stödfamilj är. - För vår del har uppgiften som stödfamilj inte krävt mycket extra tid. Har man tre barn så är det inte stor skillnad att ha fyra, säger Katarina. Relationen mellan Katarina familj och barnets biologiska föräldrar har alltid fungerat väldigt väl. Genom telefonsamtal, e-post och en kontaktbok som följer med Anders har de kontakt kring allt det praktiska i barnets vardag. Även om Katarina inte anser att hon behövt mer stöd från kommunen så uttrycker hon ändå en önskan om att utbildning, handledning och uppföljning ska erbjudas regelbundet. Enligt Anna Eriksson så ska handläggaren på kommunen ha årlig kontakt med familjerna för att försäkra sig om att insatsen fungerar väl. Att uppskatta det lilla i tillvaron Med stor värme talar Katarina och Evelina om fördelarna med att vara stödfamilj. - Han kallar mig för sin extra storasyster och jag ser honom som min lillebror. Jag uppskattar våra långa pratstunder. Vi tar upp allt från hur vår relation ska bli när jag får en pojkvän till funderingar om stjärnhimlen. Det är oerhört lärorikt att förstå att livet inte alltid är så lätt. Man värdesätter saker på ett helt annat sätt och lär sig att uppskatta det lilla. Anders var med mig en gång när jag skulle få en spruta. Han vet att jag är spruträdd så han satt och klappade mig på armen och var så stolt när han förstod att han var ett stöd för mig. Dagarna med Anders fungerade också för mig, under en period, som en andhämtning från alla fritidsaktiviteter och det intensiva umgänget med kompisar, säger Evelina. Katarina säger att hon ibland brukar tänka att om vår familj hade behövt hjälp så hade hon önskat att det fanns någon som kunde och ville vara ett stöd för oss. Anders, Katarina och Evelina heter egentligen något annat. Emma Hvitfeldt RÅDAPORTEN Mötet med den uppståndne H andrum: 9 Han var död. Sorgsna och uppgivna hade lärjungarna upplevt två dygn i kaos. Han var den de hade satt sitt hopp till och följt under flera års tid. Han som var deras liv, fanns inte längre bland dem. Jag tror att jag med säkerhet törs påstå att lärjungarna genomgick sin värsta kris någonsin. De hade satsat allt, lämnat allt för att följa Honom. Det enda som fanns kvar var en mängd frågor. Hur skulle livet bli nu? Hur kunde detta hända? Visst känner vi igen oss när krisen drabbar oss personligen. Alla frågetecken, den bottenlösa förtvivlan när livet inte blir som vi tänkt oss. Och den stora frågan: Varför? som ekar ut i tystnaden. Lärjungarna har befunnit sig där. De flesta av oss hamnar också där någon gång i livet. Vad var det då som gjorde att lärjungarna orkade vidare, att de kunde resa sig ur denna bottenlösa förtvivlan de hamnat i? Det var mötet med Honom. Mötet med den uppståndne Jesus Kristus. Han möter dem, går med dem och ger sig så småningom till känna. Han delar en måltid med sina vänner, i omsorg om både kropp och själ. Han lever! Det är påskens budskap till var och en av oss. ”Herren lever, våga tro det, lämna den tid som gått. Hoppet är framtid, nu är livet, vår möjlighet. Herren lever, orden når oss: Se, jag gör allting nytt. Framtiden väntar, res dig, gläd dig som människa. Har du mött Honom? Om du inte gjort det, önskar jag att du ska få göra det. Och ingen önskar det mer än Han som skapat dig, och älskar dig mer än någon annan. Har du bett om att få möta Honom? Då kan du vara förvissad om att Han kommer dig till mötes. Men Han vill att du kommer med dig själv, inte med fromma böner och falska roller. Han vill möta dig i glädje och framgång, men också i din besvikelse, din tomhet och dina misslyckanden. Ja, där väntar Han på dig. Jag önskar dig Guds välsignelse och en vår och sommar fylld av hopp och glädje! Herren lever mitt ibland oss, dödas och lider här, uppstår och ger oss gränslös kärlek. Halleluja.” Psalm 155 v 1,3,4. Katarina Lidman Diakon 10 RÅDAPORTEN Att beskriva det obeskrivbara E ”En bra ikon ska du kunna se på i en timme varje dag i resten av ditt liv,” säger ikonmålaren Erland Forsberg. Han har gjort ikoner, glasmålningar och altarskåp till ett hundratal kyrkor runt om i landet. Ikonkonsten har fått en renässans som Erland förklarar med dess tidlöshet och inneboende kvalitet. På den egna hästgården i Benareby har Erland Forsberg sina två ateljéer, en för sommaren och en för vintern. “Det är helt enkelt för kallt i sommarateljén och därför får jag flytta in i huset vintertid,” berättar Erland Forsberg. ”Benareby är en riktig pärla”, säger han. Från båda platserna kan han se ut över Yxsjön och det är här han skapar sina ikoner. Fornkyrkans bildkonst Ikonkonsten är den äldsta formen av kyrklig bildkonst. Man har hittat ikoner från 200- och 300-talet i katakomberna under Rom. Dessa ikoner blev till i en tid när kristna förföljdes som värst. I och med kejsar Konstantin, som var den förste romerske kejsare att erkänna kristendomen, blev det lagligt att bygga kyrkor och därmed kunde även ikonkonsten få växa. Sedan andra världskriget har ikonkonsten fått en renässans. Erland tror att det delvis kan bero på att mycket av samtida konst återspeglar livets tråkigheter. En ikon däremot utstrålar värme, hopp och harmoni. Den har en tidlöshet och en inneboende kvalitet. Anar det himmelska ”En ikon beskriver det obeskrivbara”, säger Erland Forsberg. En ikon är inte bara en illustration som vill berätta om en historisk händelse, den har även ett djupare religiöst budskap. Erland beskriver metaforiskt att liksom när man klickar på den lilla ikonen på datorn och ett större fönster med avancerade program öppnar sig, så kan man se på den målade ikonen och upptäcka världar bakom. ”En jordisk bild där man anar det himmelska.” Ikonmåleriet är traditionellt och innehåller ofta rikligt med symboler. Just nu jobbar Erland med ett påskmotiv som innehåller flera traditionella symboler. En larv och en fjäril, frön och blommor, ett vetekorn och ett ax; flera symboler på Jesus uppståndelse och att efter jordelivet väntar ett annat och större liv. Även färgerna har en symbolik och i det här påskmotivet symboliserar svart ondska, död och girighet. Svart är en färg som drar åt sig värme och behåller den, förklarar Erland. Som motsats står vitt för godhet, liv och generositet. Vit färg tar emot ljuset och ger det vidare. Färgen guld är för det oförstörbara i livet. ”En påminnelse om att du är värdefull och har ett evighetsvärde. Du är en larv som en gång kan bli en fjäril”, säger Erland. Någon kanske tycker att ikoner ofta ser likadana ut, men Erland liknar ikonen med en tango: ”Grundstegen är desamma, men dansen blir olika var gång beroende på dansare, orkester, musikstycke mm.” Lärling hos ikonmästare Erland har både en teologisk examen och en konstvetenskaplig. Under flera år arbetade han som konstlärare. Det var när Erland fick se nyproducerade ikoner som längtan efter att skapa egna uppkom. Han såg nya möjligheter och djup i dem. På 60-talet fick han möjlighet att vara lärling under 4-5 år hos en ikonmästare i Finland. Så småningom var det fruns karriär som visade vägen till Mölnlycke och Benareby. Under många år var han hemmapappa, vilket han tycker har varit RÅDAPORTEN en nyttig del av den konstnärliga utbildningen. ”Barn uttrycker sig ofta utan ord”, förklarar han. på så sätt bilda tunna skikt. Man börjar alltid med de mörkaste nyanserna och bygger på skikt på skikt mot det ljusare. Erland har gjort glasmålningar, altarskåp och ikoner till ett hundratal kyrkor runt om i landet. Varje kyrka är unik och så är även varje projekt. En bra dialog med beställaren är viktig, berättar han. Detaljerna kan vara små, särskilt i ansiktena. Och det är just ansiktet på ikonen som är det viktigaste, anser Erland. Det är de som avgör om ikonen går igenom kvalitetskontrollen. ”Det är jag själv som är kvalitetskontrollant”, skrattar han. ”Jag tittar mest på ansiktet, det ska ha ett djup.” Han visar mig två snarlika ikoner föreställande Kristi ansikte och förklarar att den ena har gått igenom kvalitetskontrollen, men inte den andra. ”En bra ikon ska du kunna se på i en timme varje dag i resten av ditt liv,” säger Erland. Pärllim, bladguld och äggtempera När Erland ska visa hur en ikon blir till tar han fram en träskiva som bestrukits med uppvärmt pärllim och krita. Varje ikon bestryks 8 gånger och däremellan ska den torka i 24 timmar. Därefter poleras träskivan och ytan blir mjukt vit. Nästa steg är att applicera bladguldet, som kommer i ytterst tunna blad, så tunna att om man tar i guldet och gnuggar lite på det så försvinner det för ögat. Sedan skär Erland bort bladguldets kanter och formar motivets linjer. Nu kan målandet börja. Äggtemperafärger används, som är äggula, vatten och färgpigment i olika blandningar. Varje pigment kan ge hundratals nyanser och Erland använder en speciell teknik där färgerna föses ut med penseln för att Alla bilder finns inom mig Jag frågar Erland om han har något favoritmotiv. ”Om jag måste flytta ut i stugan på ön här utanför och endast får ta med mig en ikon.” Han funderar länge och väljer till slut en ikon föreställandes Maria med Jesusbarnet, en ömhetens gudsmoder. Han avslutar; ”egentligen var det inget svårt val. Jag har alla bilder jag gjort inom mig.” Elin Carlson 11 "en bra ikon ska du kunna se p i en timme varje dag i resten av ditt liv." Gudstjänster i Råda kyrka april juni Söndag 17 11.00 Gudstjänst, Anders Jernbratt. Koralkör *. Ann-Sofie Scherman, orgel. Skärtorsdagen 19.00 Mässa, församlingens präster och diakon. Ann-Sofie Scherman, orgel. Långfredagen 11.00 Musik ur Stabat Mater av Pergolesi framförs i gudstjänsten. Susanna Moberg sopran, Katarina Solén Hiller alt, Mirjam Simonsson och Sara Uneback violin, Petra Hellquist violoncell, Ann-Sofie Scherman orgel samt Lars T Gåreberg präst. Påskdagen 17.00 Mässa, Risto Paavola. Kören Röster i Råda under ledning av Ann-Sofie Scherman. Annandag påsk 11.00 Gudstjänst, Suzanne Måwe. 13.30 Finsk gudstjänst, Lisa Sorvoja. Jonathan Hiller, orgel. Onsdag 1 Torsdag 2 Söndag 5 Söndag 12 Söndag 19 Lördag 25 Söndag 26 maj Söndag 1 11.00 Gudstjänst, Risto Paavola. Sture Berg, orgel. Onsdag 4 19.00 Vardagsmässa i stillhet och eftertanke, Risto Paavola. Tobias Nilsson, orgel. Söndag 8 11.00 Gudstjänst, Anders Jernbratt. Jonathan Hiller, orgel. Lördag 14 Konfirmationer, Lars T Gåreberg. Söndag 15 11.00 Gudstjänst, Lars T Gåreberg. 13.30 Finsk gudstjänst, Lisa Sorvoja. Ann-Sofie Scherman, orgel. Söndag 22 11.00 Mässa, Anders Jernbratt. Jonathan Hiller, orgel. Söndag 29 17.00 Musikgudstjänt, Risto Paavola. Erik Mjönäs, sång och Kristian Hvitfeldt, piano. * En mindre grupp körsångare som förstärker psalmsången i gudstjänsten. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Mer info på www.rada.nu. 19.00 Vardagsmässa i stillhet och eftertanke, Risto Paavola. Ann-Sofie Scherman, orgel. 11.00 Gudstjänst på Kristi himmelfärds dag, Anders Jernbratt. Kören Röster i Råda under ledning av Ann-Sofie Scherman. 11.00 Gudstjänst, Risto Paavola. Jonathan Hiller, orgel. 11.00 Mässa på Pingstdagen, Lars T Gåreberg. Ann-Sofie Scherman, orgel. 11.00 Gudstjänst, Anders Jernbratt. Tobias Nilsson, orgel. 17.00 Musikgudstjänt på Midsommardagen. Madelene Johansson sopran, Fredrik Jonasson tenor, Jonathan Hiller orgel och piano samt Risto Paavola präst. 17.00 Mässa, R. Paavola. Jonathan Hiller, orgel. juli Lördag 2 Söndag 3 Söndag 10 Söndag 17 Söndag 24 Söndag 31 augusti Söndag 7 Söndag 14 Söndag 21 Söndag 28 Konfirmationer, Lars T Gåreberg. 13.00 Sommarmässa utanför Råda kyrka. Rådas sommarkonfirmander, kör, solist och musiker. Församlingens präster och diakon. 11.00 Gudstjänst, Suzanne Måwe. 11.00 Gudstjänst, Lars T Gåreberg. 11.00 Mässa, Anders Jernbratt. 17.00 Musikgudstjänt i sommarkvällen. Magdalena Walter Angerbjörn sopran, Arne Murby piano samt Risto Paavola präst. 11.00 Gudstjänst, Risto Paavola. 11.00 Mässa, Risto Paavola. 11.00 Gudstjänst, Risto Paavola. 17.00 Gudstjänst, Suzanne Måwe. Öppet i sommar Sommarresor Råda kyrka: Vardagar kl 9.00-16.00. Helger i samband med gudstjänst. Receptionen i Råda församlingshem: Vecka 26-33 vardagar kl 9.00-15.00. Lunchserveringen i Råda Kök & Kafé: Öppet i sommar förutom under vecka 29-31. Mer info på www.rada.nu. I sommar ordnar Råda församling som vanligt dagsresor till trevliga utflyktsmål. Årets resor är den 24/5, 23/6, 8/7 och 17/8. Håll utkik för resmålen! Vill du veta mer? Kontakta Kerstin på tel 031-338 21 15 eller kerstin.lybner@rada.nu.