Ladda ner - Vänföreningen Judiska Museet i Stockholm

Transcription

Ladda ner - Vänföreningen Judiska Museet i Stockholm
MUSEIBLADET
1/2013
Medlemstidning för Judiska Museets Vänförening
Utställningen Juden Jesus
Foto från
utställningen:
Karl Gabor
Foto från
invigningen:
Ralph
Jacobsson
fr v Biskop Åke Bonnier, teologie
doktor Tord Fornberg, Åke Bonniers hustru Kristina och bakifrån
teologie doktor Göran Larsson
Fr v Michael Kaufmann, Kantor Maynard Gerber,
Rabbin David Lazar, Biskop Eva Brunne och Israels
ambassadör Isaac Bachman
Fr v Biskop Åke Bonnier, Överrabbin
emeritus Morton Narrowe, Museichef Yvonne
Jacobsson, teologie doktor Göran Larsson,
Vice beskickningschefen på Israels ambassad
Uri Rothman och Överintendent på Forum för
levande historia Eskil Frank
Museibladet 1/2013
Vänföreningens
ordförande har
ordet MUSEIBLADET
Nyhetstidning för
Judiska Museets Vänförening
Box 6299
102 34 Stockholm
Besöksadress: Hälsingegatan 2
telefon: 08-557 735 64
e-post: annika@judiska-museet.se
hemsida: www.jmv.se
Redaktör: Annika Ehnwall
Redaktionsgrupp: Ragnar Fridman
(ansvarig utgivare), Yvonne Jacobsson och Rut Milchner
Vänföreningens styrelse:
Ragnar Fridman, ordförande
Hans Kraitsik, vice ordförande
Ralph Jacobsson, kassör
Rut Milchner, sekreterare
Krystyna Asarnoj
Birgit Blideman
Thomas Bloch
Carl Henrik Carlsson
Hanna Feist-Wechselblatt
Bo Hyttner
Lennart Wolff
Britt-Marie Herdevall, suppleant
Ossie Rohman, suppleant
Annonser i Museibladet
Annonsstorlek Kostnad /nr
1/8 - sida 1.000 kr
1/4 - sida 1.800 kr
1/2 - sida 3.000 kr
1/1 - sida 6.000 kr
Museibladet utkommer med 4 nr/år
För bokning av annonser kontakta
Annika Ehnwall: museibladet@
judiska-museet.se
Vänföreningens medlemsavgift:
Enskild medlem 250 kr/år
Par 400 kr/år
Ungdomar (upp till 30 år) 70 kr/år
Ständig medlem enskild 3.500 kr
Ständig medlem par
5.000 kr
PlusGiro: 436 47 57-7
Betalningsmottagare: Judiska Museets Vänförening
Judiska Museet i Stockholm
e-postadress:
info@judiska-museet.se
hemsida: www.judiska-museet.se
Telefon: 08-557 735 60
PlusGiro: 5 52 53-9
Tryck: Gracia Repro Stockholm AB
Manusstopp nästa nummer 3 maj
Full aktivitet på
Museet
Museets programverksamhet
och
ut-ställningar
är
nu i full gång
efter
helgerna.
Programmen avlöser varandra med
en
imponerande
frek-vens.
Utställningen
”Juden
Jesus”
har invigts och
besöksantalet till
Museet har varit
väldigt stort. Vi har även fått en
mycket stor uppmärksamhet i
pressen vilket är glädjande med
tanke på det rådande mediebruset.
Mer om utställningen i tidningen.
Vänföreningen har hittills haft ett
aktningsvärt medlemsantal under
2012 - mer än 1.000 medlemmar.
Jag hoppas att vi genom våra
aktivi-teter kan hålla kvar detta
antal och förhoppningsvis öka
det. Tveka således inte att betala
in årsavgiften om det ännu inte är
gjort.
I detta nummer får ni ett smakprov
på vad som komma skall – håll till
godo!
Hemsidan
Vår hemsida är en viktig informationsförmedlare och vi kommer
framöver att ägna ett engagemang
för att förbättra denna och
underlätta informationsutbyte. Om
ni har några idéer om innehåll så
hör gärna av er till Annika Ehnwall,
annika@judiska-museet.se
Bättre teknisk kvalitet på ljud
och ljus
Vänföreningen har under 2012
medverkat till att Museet har
kunnat installera en ljudanläggning
av hög kvalitet. Detta plus
projektorutrustning gör nu att
föredrag och presentationer kan
ske på ett mer professionellt
sätt. Vi är väldigt glada att det
kunnat genomföras tack vare
Vänföreningens
medlemmars
bidrag.
Välkomna
program!
till
Museets
olika
Ragnar Fridman
Museibladet 1/2013
Innehåll Museibladet 1/2013
2 Vänföreningens ordförande har ordet
En stor utmaning
att berätta om
juden Jesus
3 En stor utmaning att berätta om juden Jesus
6 Nyheter och meddelanden
8 Kaddish på motorcykel
9 De andras Jesus
10 Facebook på gott och ont
12 Programmet för våren
15 ”Es ist schwer zu sein a Jid”
15 Inflation av idéer om mänskliga rät-
tigheter
17 Även i Sverige fanns kibbutzer
I skrivande stund har det gått
ett par dagar sedan vi invigde
utställningen. Fortfarande berörd
av invigningens fantastiska talare
och stämning försöker jag nu samla
mig för att formulera några ord till
er som läser Museibladet. Åke
Bonnier skriver i sin blogg direkt
efter invigningen den 13 januari:
”I kväll har jag varit med och talat
vid invigningen av en oerhört
viktig utställning i Stockholm. Det
är Judiska museet som har arbetat
fram både en bra utställning och en
strålande katalog om den judiske
Jesus. Vid invigningen talade
överrabbinen emeritus Morton
Narrowe, docent Tord Fornberg,
biskop Eva Brunne, rabbinen David
Lazar m fl. Dessutom sjöng den
judiske kantorn Maynard Gerber
bl a från den Jesajatext som Jesus
citerade i Nasarets synagoga”.
De sista veckorna har varit mycket
spännande och omtumlande! Vår
utställning har vuxit fram inför våra
ögon och rummet har förvandlats
till det Heliga Landet. Väggarnas
mjuka sandfärg, olivträdet som
kastar sin skugga, miniatyren av
Jerusalem med det andra templet i
speciellt ljussken och däröver juden
Jesus korsfäst med en bönesjal
runt midjan, på målningen ”White
Crucifixion” av Marc Chagall, som
i original hänger i Art Institute of
Chicago.
Chagall målade verket 1938 då han
full av förtvivlan bevittnade den
alltmer tilltagande antisemitismen
under nazisterna. Ruth Apter,
konsthistoriker från Israel, menar
att detta är Chagalls första större
(fler skulle följa) försök att
framhäva att Jesus var jude, för en
kristen publik. Genom att klä den
judiske Jesus i bönesjal i målningen
ville Chagall belysa judarnas
lidande i 30-talets antisemitiska
Tyskland. För att understryka detta
målade Chagall in scener från de
pogromer som ägde rum i hans
barndoms Ryssland. Pogromerna
skall i målningen föra tankarna till
nazisternas förföljelse av judarna,
tolkar Apter vidare.
Juden Jesus korsfäst med
bönesjal/talit ”White Crucifixion”
målad 1938 som en förebådelse
för Förintelsen, tänker jag. På
målningen faller Jesus huvud
mot templet i vår miniatyrmodell
och här får Chagall-målningen
ytterligare
dimensioner
och
fördjupas, eftersom den faktiskt
hänger precis över platsen där allt
ägde rum för 2000 år sedan.
Det har varit en stor utmaning
att ta sig an ämnet att berätta om
juden Jesus – inte minst med tanke
på att ambitionen varit att skapa en
historisk, vetenskaplig utställning.
Så vem var han, Jesus? Jag
citerar ur Åke Bonniers tal under
invigningen:
Fortsättning på sid 4
18 ”c/o Judiska Museet goes Comedy Cellar”
19 Ungern - en stat på det sluttande planet
20 Judarna i Wien
23 Redaktörens funderingar
Program på Museet
under våren
(utförlig information finns på
mittuppslaget och hemsidorna)
Söndag 10/3 kl 17.00
Göran Rosenberg & Lars M Andersson:
Sverige och de överlevande
Tisdag 12/3 kl 19.00
Susanne Nylund Skog: ”Livets vägar”
Söndag 17/3 kl 17.00
Hedvig Hedqvist: Kärlek och kärnfysik &
Vänföreningens årsmöte
Tisdag 19/3 kl 19.00
Sebastian Selvén om ”Det sjunde könet”
Tisdag 9/4 kl 19.00
David Lazar: Walking with Jesus in the
21st century
Söndag 14/4 kl 17.00
On contemporaru Indian Jewish writing
Söndag 21/4 kl 17.00
Henrik Frenkel: Vi barn til överlevande
- vad hände med våra liv?
Tisdag 23/4 kl 19.00
Emerich Roth: Historien upprepar sig
Söndag 5/5 kl 17.00
Anna Riwkin - den temperamentsfulla
fotografen från Vitryssland
Söndag 12/5 kl 17.00
Helmut Müssener: ” Davon haben wir
nichts gewusst!”
Tisdag 21/5 kl 19.00
Eskil Frank & Anders Gerdmar: Kyrkan
och antisemitismen
Tisdag 28/5 kl 19.00
Harald Runblom: Hugo Valentin - historiker, pedagog, sionist, filantrop
Tisdag 4/6 kl 19.00
Görel Cavalli-Björkman: Eva Bonnier - liv
och verk
Fortsättning från sid 3
”I början av 90-talet for jag till
Jerusalem och Svenska Teologiska
Institutet på en kurs. Jag ville ju
komma till det Heliga Landet – till
Jesus land. Kursen jag gick på i
två veckor hette något i stil med:
Att vara präst i ett multireligiöst
samhälle. Jag träffade den
dåvarande direktören Åke Skoog
och insåg att vad jag lärt mig i
Uppsala och vad jag undervisat
mina konfirmander om inte var
något annat än ersättningsteologi
– en teologi som utraderar den
judiske Jesus och som gör Jesus till
en kristen person och som utraderar
mina judiska bröders och systrars
relation till Gud och väg till Gud.
Fjäll föll från mina ögon och jag
började intressera mig mer och
mer för min judiske broder Jesus.
Vem var han egentligen? Och efter
några år började jag att läsa och
skriva. Jesus var ju jude och, som
Museibladet 1/2013
jag brukar säga, hade inga planer
på att konvertera…”
De skriftliga källorna om Jesus
liv utgörs huvudsakligen av Nya
Testamentets böcker. Josefus
Flavius bekräftar i sina skrifter om
judarnas historia att Jesus funnits.
Men även arkeologiska fynd från
Jesus tid bidrar till ökad förståelse av
livsvillkoren under andra templets
tid då Jesus levde. Utställningen
innehåller föremål som är 2.000
år och äldre, bland annat ett 3.500
år gammalt vinkrus, som alltså är
från patriarkernas tid. Alla föremål
kommer från det forntida romerska
riket, majoriteten av dem från
Israel. Judiska Museet har fått låna
in dem från Medelhavsmuseet,
Kgl Myntkabinettet och privata
utlånare.
Det Heliga Landet verkar under
första århundradet ha varit en
plats med många aktörer, romarna,
en mångfald av judiska grupper:
sadducéer,
fariséer,
esséer,
seloter, sikarier,
Jesustrogna m
fl. Vilka var de
alla? Vad hade de
gemensamt och
vad skiljde dem
åt? Vem utmätte
domen
mot
Jesus? Hur gick
korsfästelsen
till?
Varför
12
lärjungar?
Dessa är några
av de frågor ni
finner svar på i
utställningen.
Katalogen
berättar
om
juden Jesus och
beskriver denna
historiska epok
på ett djupare
plan. Jag skulle
nästan vilja kalla
katalogen för en
antologi! Den innehåller essäer
skrivna av dem som har djup
kunskap i ämnet. Katalogen är
synnerligen intressant och vacker!
Den innehåller även många
illustrationer. Karl Gabor, som
formgivit katalogen, har denna
gång överträffat sig själv.
Vi har utställningen och så har
vi katalogen, men vi har även
föreläsningarna och panelsamtalen
som kopplar till ämnet. Missa
ingen av dessa möjligheter att lära
er mer!
Det har inte varit lätt att göra en
utställning på temat juden Jesus.
Det fanns helt enkelt inget att
visa med direkt anknytning till
huvudpersonen, vilket naturligtvis
är viktigt i utställningssammanhang.
Men jag tycker att vi lyckats
komma människan Jesus nära på
många andra sätt! Ni får själva
bedöma om jag har rätt.
Jag har en bestämd känsla av att
denna utställning kommer att vara
en av Judiska Museets allra mest
omtalade och besökta någonsin!
Det finns ett stort intresse för
ämnet och vi har redan fått fina
recensioner i media.
Utställningen behövs i denna tid
då det är viktigt att lyfta fram vårt
gemensamma arv: Juden Jesus,
som blev Kristus och är den näst
största profeten, Isa, inom islam!
En dylik utställning har aldrig
tidigare visats på detta tema i
Sverige och inte heller på något
annat judiskt museum i Europa.
Ämnesvalet är vågat. Vi har gjort
en pionjärinsats!
Varmt välkomna till Hälsingegatan
2! Öppet alla dagar 12-16, ej
lördagar!
Yvonne Jacobsson
Museibladet 1/2013
Museibladet 1/2013
Nyheter och meddelanden
Vi tackar för generösa
insamlingar i samband med:
Henry Blidemans 95-årsdag
Viktigt att avboka!
I januari har vi haft två fullbokade programkvällar och så även i
februari. Om man vet med sig att man inte kommer att kunna utnyttja
sin bokade plats är det extra viktigt att meddela detta så att någon på
väntelistan kan få glädjen att komma med.
Missa
inte viktig
information!
Ibland sker ändringar i
programmen, tiden ändras, det
blir inställt, eller föredragshållare
insjuknar. Det är mycket som kan
hända mellan att programmen
publiceras och det är dags att gå
av stapeln.
Alla ändringar finns på våra
hemsidor, Vänföreningens
www.jmv.se och Museets www.
judiska-museet.se. Alla som har
anmält sig till programmen får
meddelande per e-post och i de
fall som inte e-postadress finns
försöker vi meddela per telefon.
Har ni e-post och ännu inte
meddelat Vänföreningen denna,
vore vi tacksamma om ni gör det
på adress:
annika@judiska-museet.se.
program@
judiskamuseet.se
För några år sedan bytte vi epostadress för anmälningar till
kvällsprogrammen för att det
skulle bli mer lättöverskådligt för
oss och enklare för er.
Under varje program i
programbladet står denna
adress men trots det kommer det
anmälningar till andra adresser
inom Museet. Snälla, för er och
vår skull, använd den rätta.
Museichef Yvonne Jacobsson
fick medalj av Hans
Majestät Konungen
Judiska Museet är litet till ytan men har stor
spännvidd på sina aktiviteter. Intresseväckande
utställningar och programkvällar avlöser varandra.
Det har handlat om judiska författare, filosofer, konstnärer, tonsättare
mm. Många åhörare har kunnat glädja sig åt att detta lilla museum
förmedlar stora kunskaper. Museichefens ambition att göra en
folkbildande insats har verkligen infriats och museet har väckt intresse
för det judiska kulturarvet långt utanför den judiska kretsen. Alltfler
besökare hittar till museet. Det är mycket glädjande att konstatera
att museichefens arbete nu uppmärksammats på högsta nivå i det
svenska samhället. Motiveringen för utmärkelsen lyder:
”Hans Majestät Konungen har behagat förläna museichef Yvonne
Jacobsson Sin medalj i 8:e storleken i högblått band för värdefulla
insatser för det judiska kulturarvet i Sverige.
Konungen överlämnade personligen, i närvaro av Hennes Majestät
Drottningen, medaljen torsdagen den 7 februari kl 15.00.”
Vi gratulerar Yvonne Jacobsson till denna fina utmärkelse och önskar
henne lycka till med museets fortsatta verksamhet.
Rut Milchner
Museibladet 1/2013
Nyheter och meddelanden
Judiska Museet vill varmt
gratulera Peter Wolodarski till
tjänsten som ny chefredaktör
för Dagens Nyheter.
Judiska Museet gratulerar
författaren Göran Rosenberg
till Augustpriset för romanen
”Ett kort uppehåll på vägen
från Auschwitz”. En mycket
välförtjänt utmärkelse för
en välskriven och gripande
roman! Ett varmt mazal tov!
Judiska Museet gratulerar
författaren Ingrid Carlberg
till Augustpriset för boken
”Det står rum här och väntar
på dig…”. I boken redovisar
Ingrid på ett mycket intressant
sätt sin forskning kring Raoul
Wallenbergs liv, arbete för att
rädda judar i Ungern, och hans
öde.
Ett stort mazal tov till Emmerich Roth, som erhöll svenska
folkets stora utmärkelse – Svenska Hjältars livsgärning
2012! Emmerich som har upplevt hatets och våldets yttersta
konsekvenser under Förintelsen kom till Sverige den 3
december 1950. Han höll tyst om sina upplevelser i 40 år,
men som en konsekvens av att han såg nynazister som
marscherade i Sverige utan att någon ingrep var det dags
att bryta tystnaden. ”Som vi fostrar våra barn – så blir deras
framtid. Den kärlek som mina föräldrar gav mig kunde inte
nazisterna ta ifrån mig.” Emmerich har tidigare mottagit flera
andra utmärkelser, bl a Stockholms Stads Nelson Mandelapris 2008. Emmerich har grundat Emmerichfonden, som
uppmuntrar ungdomar till aktiviteter som motverkar våld och
främlingsfientlighet.
Ett stort mazal tov från Judiska Museet!
Museibladet 1/2013
Författare
På Museet den 22 januari
Kaddish på motorcykel
Många författare har skrivit om sina
föräldrar. Ibland har de berättat om
svåra uppgörelser med mamman
eller pappan, ibland har romanerna
eller biografierna nästan blivit
hämndaktioner mot levande eller döda
föräldrar. Inget av detta möter vi hos
Leif Zern. Vi möter något helt annat.
Leif Zern är född 1939 och har
alltså inga direkta minnen av kriget.
Det första riktiga minnet är ett
möte i Vitabergsparken, Stockholm
tillsammans med mamman och några
väninnor till henne. Någon berättade
att Hitler var död. Mamman var den
enda judinnan i gruppen. Mamman
som inte på något sätt är huvudperson
i denna biografi beskrivs kärleksfullt.
Hon hade konverterat och höll alla
judiska helgdagar och naturligtvis
alla kosherregler. Samtidigt påpekade
författaren att hon nog alltid kände
sig lite utanför, trots att familjen och
vännerna verkligen tyckte om henne
och gjorde allt för att hon skulle
trivas. Synagogan på St. Paulsgatan
förblev främmande för henne och hon
gick hellre till Wahrendorffsgatans
synagoga.
Författaren betonade att boken är en
biografi kring pappan och därför är
påpekandet från något håll att Leif
Zern själv inte blir så tydlig, riktig och
avsiktlig. Vem är då pappan Simon
Zernieffsky? Simon var en from jude
såsom man sa då. I dag skulle vi
säga ortodox. Kosherlagarna och alla
judiska helgdagar var självklara och
hölls strängt. Därför är det så märkligt
att pappan gjorde ett stort undantag när
han lånade en motorcykel för att från
landstället kunna åka även på shabbes
till synagogan för att läsa kaddish över
sin mamma, Leifs farmor. Det andra
valet hade varit att stanna kvar i stan
över sabbaten hela sommaren.
Pappan gjorde ännu ett stort avsteg
från sin tros regler. Trots att, som
Leif Zern påpekade pappan aldrig
hade tillåtit att en räka hade kommit
in i hans hem på Söder, deltog han på
landet med sina kamrater i kräftfiske
och påföljande kalas. Allt detta kring
den femte augusti varje år. Hur kan
man förklara detta? Sonen tolkar
detta som en trohet gentemot vänner,
grannar och idrottskamrater, gentemot
svenskarna som man sa.
Leif fick lära sig ritualerna vad gäller
judendomen av sin far. Han blev Leifs
lärare men de talade aldrig om tron.
De firade alla judiska helger i farmors
etta på Söder med såväl släkt som
vänner och följde alla traditioner och
regler.
Till nöjena hörde endast film, revyer
och privatteatrar. En enda gång gick
familjen på Dramaten. Då spelades
Tionde mannen av Paddy Chayefsky
och kantor Leo Rosenblüht var med
och instruerade. Detta var 1960.
Någon i publiken frågade, hur det kom
sig att Leif tog studenten och fortsatte
att studera trots att det inte fanns någon
studietradition i familjen. Leif svarade
att han i religionsundervisningen inför
sin barmitsva studerat utan att förstå.
Nu ville han studera och förstå.
Leif Zern slutade med att säga att detta
är en lycklig bok med ett olyckligt
slut. Det är bara att instämma.
Kaddish på motorcykel är framförallt
en oerhört kärleksfull hyllning till en
pappa, en hyllning som man bara kan
önska en älskad far.
Hanna Feist- Wechselblatt
Foto: Ralph Jacobsson
Museibladet 1/2013
Juden Jesus
På Museet den 15 januari
De andras Jesus
Med anledning av den två dagar
tidigare invigda utställningen Juden
Jesus anordnades den 15 januari ett
panelsamtal om gudsuppenbarelser
inom judendomen och islam samt
om de tidiga kristnas tolkningsvärld.
Salen var denna kväll fullpackad till
sista plats av mycket intresserade
åhörare.
Yael Fried, moderator och paneldeltagare vid kvällens samtal, började med
att presentera de övriga två deltagarna:
Karin Hedner Zetterholm, docent i
judaistik vid Lunds universitet samt
Leif Stenberg, professor i islamologi.
Hon konstaterade därefter bl a att
många tror att kristendom kommer ur
judendom, men att det inte helt och
hållet är korrekt. Både kristendom och
det vi idag kallar rabbinsk judendom,
utvecklades samtidigt. Markus och
Matteus evangelier visar hur Jesus
tar en stor och aktiv del i sin tids
lärdomsdiskussioner, t ex i frågan
om vilket som är det yppersta budet.
Jesus ansåg att det var ”Hör, Israel!
Herren är vår Gud, Herren är en. Du
skall älska Herren, din Gud av hela
ditt hjärta, med hela din själ och med
all din kraft” 5 Mos. 6:4-9”.
Därefter presenterade Yael även några
rabbiners, nämligen Rabbi Akivas,
som levde ca 40-137 v.t. alltså strax
efter Jesus, och ben Azzais (Akivas
elev och kollega) syn på vilket som är
det yppersta budet. Rabbi Akiva ansåg
att ”Du skall älska din nästa såsom dig
själv” var det yppersta budet medan
ben Azzai menade att det var ”Detta
är Adams släkttavla” (1 Mos 5:1). Yael
kommenterade dessa olika åsikter
med att förtydliga att Akiva med din
nästa menade ”ditt folk, alltså en
partikularistisk syn medan ben Azzai
däremot ansåg att din nästa betydde
Adams släkt, d v s hela mänskligheten,
en mer universalistisk syn.
Självklart var även
att Shma”-bönen:
”Hör, Israel! ..”,
som Jesus såg som
det främsta budet,
fundamentalt viktig
för både Akiva och
Azzai.
Hur hanterade man
då starka ledare?
Rabbi Akiva blev
avrättad av romarna.
Foto: Thomas Bloch
Så även Jesus, som från vänster: Leif Stenberg, Yael
Fried och Karin Hedner Zetterholm
enligt kristen tro
återuppstod.
genom att förklara att Isa-gestalten
Karin Hedner Zetterholm förklarade leder fram och pekar ut att Koranen
att föreställningen om en mänsklig och Muhammed skall komma senare.
Messias var utbredd vid Jesu tid. När mystiken inom islam uppstod på
Jesus-rörelsen tog denna tanke ett 1000-talet talas det om Isa. Isa var ett
steg vidare. - Tanken om en gudomlig fromhetsideal och Isa var asketen. Det
mänsklig Messias, menade Karin, fanns tecken redan när Isa var barn att
är revolutionär, som ingen bland han var en blivande profet som ledde
judarna tyckte om. Här uppstod Israels stam till fromhet.
därför en skiljelinje inom det första
århundradet. I det 7e kapitlet i Daniels Vad sker när Guds rike på jorden skall
bok presenteras en gestalt som är upprättas vid tidens slut? Då ska Jesus
gudomlig i en människas skepnad. komma och ta strid med antikrist
Även Hanochs bok handlar om en enligt islam. - Gud skapar Isa som
gestalt som Gud lyfter till sig och en viljeakt, förklarade Leif, vilket
därför blir gudomlig. Att Gud kan innebär att Gud kan göra och då blir
uppenbara sig i många olika skepnader det som han vill.
finns i hebreiska bibeln – Tanach.
Änglarna är ett sådant exempel. Vidare fick vi denna kväll lära oss att
Således är det inte helt främmande en profet är en budbärare mellan Gud
inom judendomen att det skulle finnas och folket.
gudomliga väsen.
Yael ställde en fråga till Karin om
Karin slog fast att Jesusrörelsen under kopplingen mellan Isak och Jesus.
första århundradet var Jesustroende Karin svarade att Isak i rabbinsk
judar. De kristna var således en litteratur är en vuxen man och väldigt
subkultur av judar.
lik Jesus. Hon berättade vidare
att i medeltida midrash (rabbinsk
Vem var då den muslimske Jesus? tolkningstradition) offras Jesus och
Leif Stenberg berättade att det vanliga t o m återuppstår.
namnet för Jesus inom islam är Isa.
Isa är muslim och en del av läran. - Isak är en av de allra viktigaste
Enligt Koranen korsfästes inte Jesus. gestalterna i den judiska tolknings– Varför är det viktigt att detta inte traditionen. Här menar de vise att tack
sker? undrade Yael. Leif svarade vare att Isak villigt lät sig offras till
10
Museibladet 1/2013
Gud, räddade Herren judarna ut ur
Egypten, gav dem lagen och gjorde
dem till sitt egendomsfolk. Isaks
bindande är på så sätt en förutsättning
för Israels räddning och det judiska
folkets hela existens. Denna tanke
fanns i judarnas medvetande under
det första århundradet.
Hur manifesteras människans gemenskap med Gud i de tre religionerna?
Karin konstaterade även att judar ej
definieras av sin tro, vilket förklarar
varför de Jesustrogna också var judar.
De levde som judar, höll sabbaten och
följde lagarna. Det var för övrigt inte
förrän på 1900-talet som de Jesustrogna under det första seklet inte sågs
som judar.
På samma sätt fungerar KORANEN,
förklarade Leif, som en länk mellan
muslimer och Gud. Men han poängterade att islam och Koranen är inte
samma sak. Kommentarlitteraturen
och berättelserna är också viktiga
i islam på samma sätt som i juden-
Karin menade att TORA och dess
tolkningar, bl a Talmud, är förbindelselänken mellan Gud och judar. Genom
att följa Tora får judar gemenskap
med Gud.
domen.
Inom kristendomen blir tron på Jesus
som Guds son en länk mellan kristna
och Gud.
När kvällen led mot sitt slut tänkte
jag på hur mycket som binder oss alla
samman oavsett om vi är judar, kristna
eller muslimer. Jag är övertygad om
att både vår utställning om juden
Jesus, den intressanta katalogen med
fördjupande kommentarer och våra
seminarier kommer att på svara på
många frågor och kanske väcka ännu
fler!
Yvonne Jacobsson
Facebook
På Museet den 8 januari
Facebook på gott och ont
Den 8 januari presenterade Martin
Blecher sin nyutkomna bok ”Tveeggade svärdet. Hur vår vardag påverkas av Facebook” på museet. Publiken var nyfiken på det högaktuella
ämnet. - Vad är Facebook? Hur påverkas vi av Facebook? Hur hanteras integriteten?
Nyfikna på svaren och på att få lyssna
på Martin kom de denna kväll till
Hälsingegatan.
Facebook är ett socialt medium
på Internet genom vilket miljarder
människor kommunicerar. Det startade
med att man ville kommunicera inom
ett universitet mellan studenterna.
Under den arabiska våren spelade
Facebook en avgörande roll för störtandet av diktaturerna i Tunisien, Egypten och Libyen. Facebook utgör en
maktfaktor att räkna med och många
andra länders mäktiga makthavare
fruktar därför kraften i Facebook!
Facebook påverkar vår vardag på
gott och ont. Det förekommer tyvärr
mobbing på nätet, fick vi veta. Ibland
kan detta t o m leda till
självmord. Rykten sprids
och ingen kan veta om
de är sanna eller falska.
En annan stor nackdel är
att personlig information
lätt kan bli allmän och
spridas till okända mottagare, som kan använda
informationen till syften
som vi inte kan kontrollera. Likadant med de
bilder och fotografier vi
lägger ut. Vem vet var
de hamnar och hur de
används. Hur skall man
kunna skydda sig?
Martin har onekligen skrivit om
ett viktigt ämne, som berör många
människors liv i vårt land. Han svarade
på många frågor från publiken. Martin
berättade att en person hade tillskrivit
Facebook för att få reda på vad som
fanns skrivet om honom. Han fick då
ca 20.000 A4 sidor tillbaka. Många av
oss som var där och lyssnade fick sig
en tankeställare. Skall man vara med
eller inte på Facebook? Många vuxna
är med endast för att kunna få se barn
Foto: Ralph Jacobsson
och barnbarn och hålla kontakten med
dessa.
Detta var en kväll när flera av Martins
egna kamrater var närvarande, vilket
drog ner genomsnittsåldern bland
åhörarna. Trevligt för Martin och lika
trevligt för Museet!
Ralph Jacobsson
11
Museibladet 1/2013
B
A
www.abcfargekonomi.se
08 - 673 70 75
C
F
BYGGSTENAR TILL
SPONSORTAVLAN
Köp en byggsten och stöd
Judiska Museets drift.
Byggstenen sätts upp på
den vackra sponsortavlan i
bokhandeln
Du kan hedra dina kära
hädangångna eller få ditt eget
namn inristat. Företagsnamn går
också bra.
En byggsten kostar 10.000
kronor.
Frågor besvaras av Yvonne
Jacobsson på kansliet
DET NATURLIGA SÄTTET ATT ISOLERA
www.eurokork.se
www.eurotak.se
www.takanalys.se
12
PROGRAM VÅREN 2013
Museibladet 1/2013
MARS
Söndag 10 mars kl 17.00
Sverige och de överlevande
Månaderna efter krigsslutet tog Sverige emot 10 000 judiska överlevande från tyska koncentrationsläger. Hur tog
Sverige emot dem? Vad hände med dem? Ett samtal med Göran Rosenberg, författare till Augustprisbelönade boken
”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz”, och Lars M Andersson, universitetslektor vid Historiska institutionen på
Uppsala Universitet.
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Tisdag 12 mars kl 19.00
Livets vägar
Etnologen docent Susanne Nylund Skog, berättar om det dokumentations- och forskningsprojekt som hon leder vid
Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala samt om sin nyutkomna bok ”Livets vägar”, som bygger på skrivna berättelser
och intervjuer med tre svenska judinnor.
Arrangör: Judiska Museets Vänförening
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Söndag 17 mars kl 17.00
Kärlek och kärnfysik.
Lise Meitner, Eva von Bahr och en vänskap som förändrade världen
Hedvig Hedqvist, journalist och författare berättar om att vara kvinnliga forskare i början av 1900-talet inom de
mansdominerade naturvetenskapliga disciplinerna. Och om att inte få Nobelpriset. Tack vare den nära vänskapen till
Eva von Bahr lyckades Lise Meitner komma till Sverige den 1 augusti 1938. Julafton samma år skapar hon teorin för
den våldsamma energi som utlöses när en atomkärna klyvs.
Vänföreningens årsmöte börjar direkt efter föredraget
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Tisdag 19 mars kl 19.00
Det sjunde könet
Sebastian Selvén om antalet kön och genus i Talmud, och hur de ses av rabbinerna.
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
APRIL
Tisdag 9 april kl 19.00
Walking with Jesus in the 21st century: Reflections upon the Gospels and Interfaith Dialogue post 9.11.
David Lazar, rabbin i Stockholms judiska församling, berättar om sina möten med kristna under de senaste 12 åren
genom evangeliernas berättelser om Jesus. OBS! På engelska.
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Söndag 14 april kl 17.00
On contemporary Indian Jewish writing
On Jewish authorship in the traditional multi-religious setup of Indian society and the secularism of its modernizers.
What are the intricacies of Jewish “secular” authorship in a community that is on the verge of vanishing in its home
country? With Heinz Werner Wessler, visiting professor for indology at Uppsala university. OBS! På engelska.
I samarbete med Svensk-indiska föreningen.
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Söndag 21 april kl 17.00
Vi barn till överlevande - vad hände med våra liv?
Henrik Frenkel, näringslivsjournalist och ordförande för Stiftelsen Judisk Krönika, var tolv år när han första gången
förstod att hans familj var judar. Hör den spännande berättelsen om hur hans judiska rötter påverkat livsval, relationer,
föräldraskap och karriär.
Arrangör: Judiska Museets Vänförening
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
13
Museibladet 1/2013
Tisdag 23 april kl 19.00
Historien upprepar sig
Författaren, föreläsaren och eldsjälen Emerich Roth visar filmen ”Förintelsens ögonvittne” samt talar om skolans roll i
demokrati- och värdegrundsarbete.
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
MAJ
Söndag 5 maj kl 17.00
Den temperamentsfulla fotografen från Vitryssland
Det har sagts att hon “hade ett snabbt och omväxlande lynne med mörka uttrycksfulla ögon som kunde flamma av
vrede men lika lätt fyllas av tårar”. Ett kåseri av Clas Jackert om världskända Anna Riwkin.
Arrangör: Judiska Museets Vänförening
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Söndag 12 maj kl 17.00
”Davon haben wir nichts gewusst!”
Vad visste man i Tyskland om Förintelsen? Vad kunde man ha vetat? Hur reagerade man på det som hade skett?
Helmut Müssener, professor emeritus vid Stockholms universitet, nu verksam vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala
universitet, försöker ge ett svar på dessa frågor samt skildrar tragedins förhistoria fram till 1933.
Arrangör: Judiska Museets Vänförening
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Tisdag 21 maj kl 19.00
Kyrkan och antisemitismen
Om Nya testamentets texter och antisemitism. Medverkar gör Eskil Franck, teolog och överintendent för Forum för
levande historia, Ander Gerdmar, rektor för Livets ords teologiska seminarium, m fl.
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Tisdag 28 maj kl 19.00
Hugo Valentin – historiker, pedagog, sionist, filantrop
Gymnasielektorn och professorn Hugo Valentin (1888-1963) blev en av den svenska judenhetens mest respekterade
företrädare. Harald Runblom, professor emeritus i historia och f.d. föreståndare för Hugo Valentin-centrum vid
Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med en biografi över honom.
Arrangör: Judiska Museets Vänförening
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
JUNI
Tisdag 4 juni 19,00
Eva Bonnier – liv och verk
Professor Görel Cavalli-Björkman, som nyligen utkommit med boken ”Eva Bonnier - ett konstnärsliv”, berättar.
Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
För allas trevnad bör bokade platser vara intagna 5 minuter före programpunktens början!
Vi bjuder på förfriskningar
Programavgift: 70 kr Medlemmar i Museets Vänförening: 50 kr
Vid förhinder meddela per telefon: 08-557 735 64 eller e-post: program@judiska-museet.se
Med reservation för ändringar i programmet
Programmet kommer att uppdateras på hemsidorna www.judiska-museet.se och www.jmv.se
Om ej annat uppges äger arrangemangen rum på Judiska Museet, Hälsingegatan 2
Vi öppnar 45 minuter före programstart
Varmt
välkomna!
I samarbete med
14
Museibladet 1/2013
15
Museibladet 1/2013
Författare
På Museet den 16 december
”Es ist schwer zu sein a Jid”
Ricki Neuman samtalade med Willy
Silberstein om sin bok ”Ni skall
inte tro att ni är så märkvärdiga”
söndagen den 16 december. Många
intresserade hade tagit sig till museet
för få höra Ricki tala om sin bok, som
är personligt hållen. Boken lyfter fram
olika aspekter av att vara jude idag.
Den handlar om en svensk jude med
lägenhet i Tel Aviv och en granne som
överlevt koncentrationslägret Sobibor!
Han hade hoppats skriva den stora
svensk-judiska romanen, men det blev
en mindre! Den är, enligt mitt tycke,
mycket läsvärd och innehåller mycket
humor! Vi känner igen den komplexa
identiteten, problematiken och de
ambivalenta känslorna. Bitarna som
inte riktigt går ihop!
Även samtalet blev
personligt och lyckat.
Willy Silberstein, som är
en erfaren journalist var
professionell och väjde
inte för att ställa de svåra
frågorna och Ricki svarade
ärligt.
Den permanenta salens
föremål lyste som skatter i
montrarna och belysningen
var lite dämpad denna kväll.
En perfekt inramning till
ett samtal som kretsade kring aktuell
svensk-judisk identitet.
”Es ist schwer zu sein a Jid” (det är
svårt att vara jude) är ett uttryck som
Foto: Clas Jackert
verkligen kan appliceras på boken och
även på livet många gånger.
Yvonne Jacobsson
Författare
På Museet den 4 december
Inflation av idéer om mänskliga rättigheter
Tisdagen den 4 december talade
Paulina Neuding, chefredaktör för
Magasinet Neo och aktiv inom
Freedom Projects, på Museet på
temat ”juridik, journalistik och lite
judiskhet”.
Paulina underströk att universella
mänskliga rättigheter ”frihet, jämlikhet,
broderskap” är en av
de mest revolutionerande
idéerna som utvecklat och tjänat som rättesnöre för demokratiska stater.
Hon beskrev
därefter för åhörarna hur det
för närvarande pågår en kamp med
”mänskliga rättigheter” som slagfält.
Hur skall man i en globaliserad värld,
där idéerna om vad som är en mänsklig
rättighet varierar kraftigt, kunna
avgöra vilka de egentliga mänskliga
rättigheterna är? Det har uppstått en
inflation av nya idéer om vad detta
begrepp bör innehålla. Därmed har
de grundläggande idéerna om mänskliga rättigheter kommit i skymundan
och urholkats. Grupper använder idén
om en mänsklig rättighet för sina
egna syften! Det finns exempelvis
islamister, förtydligade Paulina, som
använder sig av FN som plattform för
att genom denna organisations olika
institutioner driva igenom förbud mot
hädelse i Västvärlden, bojkott av Israel
mm under täckmanteln ”mänskliga
rättigheter” .
Paulina Neuding förklarade vidare att
de internationella organisationerna
som hanterar frågor om mänskliga
rättigheter är ineffektiva, låter sig
ibland påverkas av politisk lobby för
olika syften och kan t o m erbjuda
berättigande för förtryck.
Freedom Rights Projects arbetar globalt med att återerövra de mer grundläggande begreppen om mänskliga
rättigheter. Man vill komma tillrätta
med problemen genom att på sikt
skapa ett internationellt ramverk
med definitioner om internationella
mänskliga rättigheter.
Yvonne Jacobsson
16
Museibladet 1/2013
BEHÖVER NI FOTOGRAF
betald
annonsplats
vid bröllop, jubileum och andra viktiga
fester, porträtt eller reklam?
Kontakta Jan Herdevall
Sound & Music Studio
Telefon: 021-35 79 18
Mobil: 070-738 66 22
E-post: sound.music@swipnet.se
Hemsida: www.soundmusic.se
Sound & Music Studio arbetar med
foto, film och musik.
STÖD JUDISKA MUSEET
I samband med högtidsdagar
köp ett CHAJ-diplom i stället för blommor
För information och köp kontakta Museet telefon 08-31 01 43,
e-post: info@judiska-museet.se
eller besök Museet på Hälsingegatan 2
CHAJ = LIV och TALET (18 lyckotal)
CHAJ-diplom måste beställas minst en dag i förväg
17
Museibladet 1/2013
Judiska öden
På Museet den 2 december
Även i Sverige fanns kibbutzer
Judiska Museet ser det som angeläget
att dokumentera och sprida kunskap om
judiska levnadsöden. Därför startades
museets bokserie Judiska öden där
människor beskriver sitt liv under
andra världskrigets Europa. Tidigare
har Antonie Frey berättat personliga
minnen i boken Judiskt krigsbarn i
Sverige. Josef Mehlman har i boken
Från Warszawa till Värnamo beskrivit
minnen och hågkomster från andra
världskriget.
Den senaste boken i serien heter
Kibbutzer i Sverige med undertiteln
judiska lantbrukskollektiv i Sverige
1936-1946. Boken bygger på Hans
Kaufmanns dagbok från sin vistelse
på kibbutz Hälsinggården i Falun och
Malin Thor Turebys doktorsavhandling
Hechaluz – en rörelse i tid och rum som
behandlade tyskjudiska ungdomars
exil i Sverige 1933-1943. Hon är även
redaktör och författare till boken.
Förutom om Hälsinggården berättas i
boken också om kibbutz Svartingstorp
i Skåne. Det var den första kibbutz
som grundades och även den drevs av
judiska ungdomar på
flykt från Tyskland
och på väg till
Palestina.
Boken innehåller
även den historiska
bakgrunden med
kapitel om Sverige
och världen på 30- och
40-talet, nazisternas
maktövertagande i
Tyskland, brittisk
immigrationspolitik i
Palestina samt svensk
flyktingpolitik under
30- och 40-talen.
Utgångspunkten till boken var den
uppmärksammade dokumentären
Kibbutzen i Falun som sändes i SVT
2009. Filmen handlar om det 60-tal
judiska barn och ungdomar som i juli
1939 lyckades fly från Nazityskland till
Sverige. De flesta tillhörde Hechaluzrörelsen – en tysk-judisk organisation
som uppstått i östra Europa strax efter
första världskriget, en sionistisk och
socialistisk ungdomsrörelse. Efter
dokumentären uppkom idén att skriva
en bok om denna ganska okända del
i svensk-judisk nutidshistoria som
skulle kunna spridas till en bredare
läsekrets.
Under kvällen berättade Hans Kaufmann om hur han som ung pojke flydde
från Danmark till Sverige 1943 och hur
han hamnade på kibbutz Hälsinggården
och sina erfarenheter av tiden där.
Han menar att för honom är det ett
ljust minne, de som bodde där hade
mycket gemensamt, det var en fin tid.
En osannolik historia som är sann.
På Hälsinggården organiserades arbetet
som på en riktig kibbutz, - ingen skulle
stå över den andre, allt skulle delas lika.
För många av ungdomarna blev det en
kraftig kulturkrock, de kom från stora
städer med helt andra levnadsvillkor,
men de blev sionister - som ett sätt att
överleva.
Tanken var att ungdomarna skulle
vistas på Hälsinggården en kortare
tid för att sedan resa vidare till dåtida
Palestina. Men uppehållet blev längre
på grund av krigsutbrottet. Flera valde
att stanna kvar i Sverige för gott.
Böckerna finns till försäljning i
bokhandeln Seforim i Judiska Museet.
De är ett gripande vittnesbörd om
människors umbäranden men även
om människans förmåga att finna nya
vägar i livet och leva vidare.
Från vänster: Lennart Wolff, Yvonne Jacobsson som hjälper Hans
Kaufmann med mikrofonen och Malin Thor Tureby. Mellan bordet
och publiken står Hanna Feist-Wechselblatt
Rut Milchner
Foto: Clas Jackert
18
Museibladet 1/2013
En ny bok i serien Judiska öden
KIBBUTZER I SVERIGE
Judiska jordbrukskollektiv i
Sverige 1936-1946
”Den här lilla behändiga boken, utgiven av
Judiska museet i Stockholm, berättar bl a
genom ögonvittnesskildringar om två judiska
lantbrukskollektiv, s k kibbutzer i Sverige under 1930talet. ... Den bör kunna attrahera alla läsarkategorier
med intresse för modern svensk historia, framför allt
svensk-judiska relationer.”
Ulf Pauli i BTJ-häftet mars 2013
Köp boken direkt i Museets bokhandel Seforim
eller beställ den per telefon 08-557 735 64.
Pris 60 kr (50 kr för Vänföreningens medlemmar)
porto tillkommer.
c/o Judiska Museet
På Museet den 28 november
”c/o Judiska Museet goes Comedy Cellar”
Judiska Museets permanenta utställning förvandlades den 28 november till Stockholms yngsta
scen för ståuppkomik. Under fanan
”c/o Judiska Museet goes Comedy
Cellar” organiserades en kväll riktad
till äldre unga med Aron Flam som
ståuppkomiker.
Besökarna, samtliga i den äldre
ungdomen eller yngre medelåldern
kom till museet kl sju. De såg sig
nyfiket om, tittade i böcker och
strövade i utställningssalarna. Till
försäljning fanns vin, tilltugg och
specialimporterade öl utvalda av
Marc Schuterman, en av C/O Judiska
Museets organisatörer.
Som Stockholms mest silvertäta
komediklubb lämpade sig museet
oväntat bra som scenframträdandet.
I museets permanenta utställning
fick de 120 besökarna trängas lite på
bänkar, stolar och golv för att lyssna
till humorföreställningen ”En sämre
dvarre”, men alla fick plats.
Aron Flam gick upp på scenen strax
innan nio och inledde
med att berätta om
sitt Messiaskomplex.
Han fortsatte kvällen
med en predikan om
tidsenliga ämnen som
jordens undergång,
antisemitism, depression och religiösa
identitetskriser. Inte
direkt muntra ämnen
alltså, men trots det
försatte Aron hela
museet i eftertänksam glädje.
Kvällen var alltigenom lyckad och
många undrade när museet skulle
organisera en liknande aktivitet igen.
Sabina Edelman
Museibladet 1/2013
Ungern idag
19
På Museet den 13 november
Ungern - en stat på det sluttande planet
Ervin Rosenberg, framstående
översättare bl a från ungerska
språket, talade om Ungerns politik
av i dag med en utförlig utblick på
landets historia under 1900-talet.
Att Ungerns demokrati under de
senaste åren sitter trångt kan inte
ha undgått någon.
Ungern deltog i första världskriget
på Österrikes och Tysklands
sida. Efter nederlaget i kriget
avtvingades Ungern stora delar av
sitt territorium bl a till Rumänien
och
Tjeckoslovakien.
Under
mellankrigstiden rådde en stark
revanschistisk anda gällande de
förlorade områdena.
Under andra världskriget deltog
Ungern på Tysklands och Italiens
sida. Riksföreståndaren Horthy
hyste dock ingen sympati för
nazistiska och fascistiska ideologier
och förhandlade i hemlighet med
västmakterna. På våren 1944
blev Ungern ockuperat av tyska
trupper och Hitler tillsatte en
marionettregering från det ungerska
nazistpartiet Pilkorsarna. Adolf
Eichmann sändes till Budapest
för att ombesörja deportationen av
de ungerska judarna. Det var vid
denna tid som Raoul Wallenberg
var aktiv i Budapest och lyckades
hindra deportation av 10 000-tals
judar.
Ungern blev så småningom
en socialistisk enpartistat och
var så ända fram till 1989 då
kommunistpartiet avvecklades och
landet utropades till republik. År
1990 hölls det första fria valet i
Ungern.
ämbetsmän. Ungerns ekonomi har
stadigt försämrats - inflationen är i
dag 6 % och arbetslösheten 11 %.
Rättsäkerheten i landet har kraftigt
försvagats. Författningsdomstolens
ledamöter kommer alla från
Fidesz.
Ervin Rosenberg
Ungerns styrande parti av i dag är
Fidesz. Det bildades 1988 som
ett liberalt parti men vandrade
under 1990-talet högerut och i
dag är ett högernationalistiskt
parti med tydliga populistiska
och auktoritära drag. Partiet
vann stora framgångar i valet
2010 och erhöll i koalition med
kristdemokraterna 52,3 procent av
rösterna. Premiärminister är sedan
2010 Viktor Orban.
Landets politiska vänster har
kollapsat - socialisterna som länge
styrde Ungern led ett braknederlag
i parlamentsvalet 2010. I stället
utgörs den mest högljudda
oppositionen av det nyfascistiska
partiet Jobbik, som i valet 2010
blev landets tredje största parti
med 47 platser i parlamentet och
3 platser i EU-parlamentet.
Inför senaste parlamentsvalet drev
Fidesz en populistisk valkampanj.
Av rädsla att förlora väljare till
det egna partiet vägrade Orban
att fördöma Jobbiks öppna
antisemitism och antiziganism.
Därmed bar Viktor Orban stor
del i skulden för Jobbiks intåg
i parlamenten i Budapest och
Bryssel.
Under Viktor Orbans regim har
parlamentet förvandlats till en ren
röstmaskin. Landets myndigheter
domineras totalt av
regeringsmakten.
Mediernas självständighet har reducerats
och mer och mer
kommit att bli lydiga redskap för
den regerande koalitionen.
Ledande
befattningar inom
staten tillsätts enbart
med regeringstrogna
Victor Orban
Lennart Wolff
20
Museibladet 1/2013
Författare
På Museet den 4 november
Judarna i Wien
Den 4 november gästades museet
av docent Thomas Fürth som med
utgångspunkt i Edmund de Waals
kritikerrosade bok ”Haren med
bärnstensögon” berättade om det
judiska Wien 1850–1938. Fürth
började med att visa en målning
av Renoir och ett foto på Marcel
Proust. Varför? Jo, målningen
föreställde
Charles
Ephrussi
(1849–1905), som var förebilden
till Charles Swann, huvudperson
i Prousts klassiker På spaning
efter den tid som flytt. Ephrussi
föddes i Odessa som son till en
spannmålshandlare, som sedan
blev bankir i Wien. Familjen var
extremt förmögen och ägde bland
annat stora palats. En nutida ättling
är Edmund de Waal, vars mormor
var född Ephrussi. De Waal är
keramiker från England och hans
bok om sin släkts uppgång och fall
har blivit en stor succé. Ephrussis
blev adlade, liksom flera andra
Wienjudar. De adlade judarna var
inte helt accepterade av kejsarens
aristokrati, utan utgjorde en slags
egen elit.
Fürth redogjorde för det judiska
Wien med en blandning av bilder,
statistiska uppgifter, personhistoria
med mera. Det fanns länge ganska
få judar i Wien, år 1777 bara 500
stycken, och ännu 1857 bara drygt
2.600, vilka utgjorde en dryg
procent av totalbefolkningen.
Denna andel ökade sedan kraftigt
genom stark invandring från
hela det stora imperiet: Böhmen,
Mähren, Ungern, Galizien etc. År
1890 var andelen judar 12 % och
år 1923 10 %. Under knappa 100
år – fram till katastrofen 1938
– upplevde Wien ett kort och
blomstrande judiskt liv. Få blev rika
som Ephrussis, men många kom
att tillhöra en borgerlig medelklass
– en stor del av Wiens medelklass
var judar. Många judar var också
fattiga, inte minst de som kommit
från Galizien, ett fattigt område
med framför allt ortodoxa judar.
Det fanns även en del sefardiska
judar, nobelpristagaren Elias
Canetti var en sådan, uppvuxen i
Wien som han också skrivit om.
Orsaken
till
den
stora
invandringen till Wien och
andra storstäder i imperiet var,
förutom
emancipationen
av
judarna, industrialiseringen och
järnvägsbyggandet. Många judar
var ledande i denna process och
blev rika på detta. Många kunde dra
ekonomisk erfarenhet av den tidiga
verksamheten; av de få judarna
i Wien före industrialismens
genombrott var många ledande
bankirer och personer som skötte
ekonomin åt aristokratin.
var känt för nöd och fattigdom.
Över 80 % av alla judar bodde i
små lägenheter och mellan 1913
och 1918 var hälften av alla judars
begravningar fattigbegravningar,
även om vi måste komma ihåg att
detta var under första världskriget,
då många mindre bemedlade judar
flytt från Galizien.
Åtskilliga kom att specialisera sig
på vissa yrken, som därmed kom
att domineras av judar. Under
decennierna kring sekelskiftet
1900 var över hälften av alla läkare
i Wien judar, liksom professorerna
vid medicinska fakulteten vid
universitet. Inte mindre än 85%
av alla advokater var judar. Ofta
valde judar nya, ”moderna” yrken.
Exempelvis var 70 % av alla
bensinhandlare judar och 96 % av
alla reklambyråer drevs av judar.
Även om många av stadens judar
var rika så var alltså långt ifrån alla
det. Den sociala och ekonomiska
skiktningen var mycket stor.
Det finns en rad kända judar
med anknytning till Wien. Bland
författare den redan nämnde Elias
Canetti och hans hustruVeza Canetti,
liksom Joseph Roth, författare till
Radetzkymarschen. Den populäre
un-derhållningsförfattaren Stefan
Zweig, som också skrev en
självbiografi, är ett annat exempel.
Han föddes 1881 i Wien och
tvingades lämna Österrike 1938
efter Anschluß varefter han begick
självmord 1942 i Brasilien. En
annan var den olycklige Otto
Weininger (1880–1903) som,
förutom att påverka Wittgenstien
och Strindberg, kan sägas ha
gett det ”judiska självhatet” ett
ansikte.
Nästan hela Leopoldstadt, en
stadsdel där många judar bodde,
Bland kompositörer kan nämnas
Gustav Mahler och Arnold
21
Museibladet 1/2013
Schönberg, bland läkare och
vetenskapsmän givetvis Sigmund
Freud men även Otto von Fürth
(en avlägsen släkting till kvällens
föredragshållare). Vid frågestunden
påmindes om ytterligare ett namn:
fysikern Lise Meitner, född 1878 i
Wien, där hon också disputerade.
Hon flydde till Sverige 1938,
föreslogs till Nobelpriset och
borde enligt mångas bedömning
ha fått det.
Filosofen Martin Buber var
född i Wien, och Theodor Herzl,
journalisten som grundade den
moderna politiska sionismen,
kom till staden som 18-åring och
verkade sedan där under resten
av sitt liv. Likaså var Bruno
Kreisky, sedermera Österrikes
förbundskansler, född i Wien
1911 som han tvingades lämna
1934. Han var för övrigt politisk
flykting i Sverige under andra
världskriget då han också gifte sig
med föredragshållarens faster.
intressant exempel är rabbinsonen
Johan Emanuel Veith, som blev
hovpredikant i Stefansdomen, vilket
inte hindrade honom att hjälpa sina
gamla trosfränder. Intressant nog
var hans bror en av de ledande i
den judiska församlingen!
Antisemitismen var stark i Wien,
redan långt före Hitlertiden. Den
som brukar få personifiera detta
är Karl Leuger, borgmästare kring
sekelskiftet 1900, som bland annat
tillskrivs yttrandet ”wer Jude ist,
bestimme ich”.
1938 fanns i Wien 40 synagogor.
Alla
utom
en
förstördes
vid
Novemberpogromen
(Kristallnatten) detta år. Den
som skonades gjorde det därför
att den låg i nära anslutning till
andra fastigheter. I Wien fanns
1936 176.000 judar, år 1945 bara
drygt 1.000. Många lyckades
lämna Österrike, men över 60.000
mördades i Förintelsen.
Wiens
judiska
storhetstid
varade alltså i knappt 100 år.
Föredragshållaren beskrev staden
som ett ”vattenhål” för judar som
ville bort från landsbygden med
dess ibland inskränkta judendom.
Staden blev ett slags kalejdoskop av
rika, fattiga, sionister, antisionister
etc.
Föredraget var mycket engagerat
och uppskattat, vilket inte minst
framgick av alla frågor från den
talrika publiken.
Carl Henrik Carlsson
Att judarna i Wien även ägnade sig
åt idrott är bland annat beskrivet i en
bok av svensken Gunnar Persson,
Hakoah. Stjärnor på flykt, som
handlar om ett av Europas bästa
fotbollslag före andra världskriget.
Laget slogs till spillror på grund
av judeförföljelserna och en del av
spelarna flydde till Sverige.
Många
judar
konverterade,
ofta av karriärsskäl för att öka
möjligheterna att få ett visst
arbete. När man sedan inte fick
detta hände det att man gick
tillbaka till församlingen igen! Ett
Carl Henrik Carlsson, programansvarig
med föredraghållande Thomas Fürth
Foto: Clas Jackert
God Pesach och Glad Påsk!
önskas alla medlemmar i
Judiska Museets Vänförening
22
Museibladet 1/2013
Investeringsverksamhet
23
Museibladet 1/2013
Redaktörens funderingar...
...om Jesus
Den här gången har det varit
ovanligt svårt att komma på
något att skriva om. Ibland får
jag idéer långt innan jag behöver
dem, ibland precis när jag ska
somna eller vid andra oväntade
tillfällen men den här gången
var det total idétorka. Men så
helt plötsligt några dagar före
manusstoppet släppte det.
Jag ska försöka koppla ihop mina
vanliga ämnen om släkt (med en
rabbin och en kantor), väder
och annat med Museets nya
utställning ”Juden Jesus”. Hur
det ska gå till får ni se om ni
fortsätter att läsa.
Jag tror att jag ska börja med
mormor och Jesus. När hon
som treåring kom till Sverige
med sina föräldrar 1883, bodde
de i anslutning till synagogan
och min mormor lekte i Berzelii
Park. En dag, när hon var fem
eller sex år, kom det fram en
Frälsningsarmésoldat och sa till
henne: ”Du vet väl att Jesusbarnet
är fött?” Eftersom barn på
den tiden inte var lika upplysta
som dagens barn, svarade min
mormor: ”Nej det visste jag
inte, jag ska omedelbart gå och
tala om det för pappa så han kan
skriva in honom i boken!”. Med
boken avses alltså Församlingens
bok där födelse, giftermål och
dödsfall skrevs in.
Annat som har med Jesus att
göra i min judiska familj gäller
mormors far, överrrabbin Gott-
lieb Klein som 1908 gav ut en
undersökning om urkristendomens historia. Titeln på detta
verk är ”Den första kristna
katekesen” och Gottlieb Klein inleder sitt förord: ”Efterföljande
arbete är ett försök att med
ett material, som ännu inte är
tillräckligt kändt och för den
skull icke heller kunnat rätt
uppskattas, kasta ett ljus öfver
ett af de dunklaste partierna i
urkristendomens historia.”
Denna bok kom ut 1908 och
trycktes på Stockholms Bokindustri-aktiebolag. Detta boktryckeri ägdes av ingen mindre
än min morfar, Hans Lublin, som
var Gottliebs svärson. Även om
jag aldrig träffade varken min
mormors far eller min morfar
känner jag mig relativt involverad
i den här boken.
Hans Lublin var i sin tur barnbarnsbarn till Arje Löb (Levin
Joseph), han är nämnd i den
svensk-judiska historien med båda namnen. Han var kantor
i den gamla synagogan på
Själagårdsgatan, vars talarstol
finns i den permanenta utställningen på Museet.
En annan rolig historia som hände
i min familj är när det kom en ny
översättning av Nya Testamentet
i början av 1980-talet. Då skulle
min judiska mamma köpa boken i
juklapp till min kristne pappa och
åkte ner till Akademibokhandeln
i Solna Centrum. Hon hittade den
inte utan frågade om de hade
den och flickan i informationen
frågade vem som var författaren.
Mamma visste inte riktigt vad
hon skulle svara på detta.
Nu har jag gått ett varv och
vill inte uppehålla er så mycket
längre, men nog måste jag säga
något om vädret de senaste
månaderna. Jag skulle kunna
sammanfatta det med ett ord:
”Usch” men känner att jag
behöver fler ord. Jag tror att jag
har sagt det förr, snö borde inte
få falla i tättbebyggda områden
och under inga omständigheter i
den mängd som vi fått i vinter.
Tur bara att det mesta av den
töade bort innan det kom ännu
mer. Jag tycker snöröjningen har
fungerat bättre i år än tidigare,
i alla fall på Hälsingegatan. Det
blev inte ett stort berg på gatan
mitt framför porten, men det är
ju inte slut än.
Jag avslutar med en tidig önskan
om en god Pesach och en glad
påsk, helgerna där Moses och
Jesus möts. Tanken kom därför
att man för närvarande behöver
göra som Moses när han delade
Röda Havet för att ta sig fram
på Museet, eller var det Gud?
@nnika €hnwall
PS Bilden nedan fick jag för
många år sedan av Herbert Rock.
Jag har väntat på rätt tillfälle att
använda den. Nu tycker jag att den
passar perfekt.
DS
24
Invigningsmingel
Foto: Ralph
Jacobsson
Judiska Museet
fylldes med
entusiastiska
gäster
Museibladet 1/2013