Erikshjälpen nr 4

Nr 4. 2011
handl
rättvi a
i vintest
r
Livet som ung tjej
i norra Kenya
Hivsmittade Zipporah
fick nytt hopp och
startade eget
Nasra
Katastrofen på Afrikas horn
Hjälpen till hennes by räddar liv och skapar framtidstro
I backspegeln
Solpaneler gjorde
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 skolarbetet lättare
Engagemang
Karin fick familjen på
fötter för barnen
Porträttet
Magnus MackAldener om när
livet tar en annan vändning
1
hallå där
Vad blir fördelarna för
Erikshjälpen?
– Erikshjälpen är beroende av enskilda människors engagemang
och gåvor. Skattereduktionen
gör att de som vill kan öka sitt givande utan att det blir dyrare för
dem själva. Om en månadsgivare som ger 150 kronor per månad
höjer sitt månadsbelopp till 200
kommer Erikshjälpen att få 600
kronor mer per år. Motsvarande belopp får givaren tillbaka på
skatten följande år. n
Foto: Tommy Hvitfeldt
Från första januari kan privat-personer få skatteavdrag
för gåvor till ideella organisationer.
Mattias Ingeson, ekonomiansvarig på Erikshjälpen, hur
funkar avdragsrätten?
– Enligt regeringens förslag ska
man kunna få en skattereduktion
motsvarande 25 procent av gåvobeloppet. Detta på gåvor upp till
6 000 kr per person och år. För
att en gåva ska räknas med måste den vara på minst 200 kronor.
Man måste också skänka minst
2 000 kronor under året för att
skattereduktion ska bli aktuell.
Avdraget gäller gåvor till organisationer som hjälper behövande
eller främjar vetenskaplig forskning och som har godkänts av
Skatteverket.
Hur går man till väga?
– Det ser ut att bli ett enkelt system där skattereduktionen görs
automatiskt. Man behöver alltså inte hålla ordning på en massa
kvitton eller krångla med sin deklaration.
Läs mer om möjligheten att göra
avdrag för gåvor, och därmed
kunna hjälpa fler utsatta barn,
på www.erikshjalpen.se.
tyckt och tänkt
Ärligt om könsstympning
Det kom
en fråga…
Läste reportaget om kvinnlig omskärelse (2/2011). Har
aldrig läst ett så öppet och ärligt reportage kring frågan
förr. Det får mig att tänka på att vi tror att vi är så fria från
tabun och gamla seder. Ändå låter vi bli att prata om frågor
som gör ont. Tyvärr speciellt när det handlar om kvinnliga
och kulturellt betingade sådana. Det är så bra och så viktigt
att ni lyfter ämnet.
Heja Erikshjälpen!
Har ni behov av stickade babyplagg? Det finns flera damer här i
Vrigstad som stickar och gärna vill
bidra med något. Hälsningar Eva Petersson, Pingstkyrkan i Vrigstad
årgång 57
Utgivare
Erikshjälpen
Box 1
570 15 Holsbybrunn
Besöksadress
Bergmossevägen 5
Telefon
0383-46 74 50
Fax
0383-502 30
E-post
info@erikshjalpen.se
Hemsida
www.erikshjalpen.se
Redaktion
Bengt Swerlander, ansv utg
Louise Nordlund Isaksson
Camilla Sköld
Monica Samuelsson, red
Peter Toftgård
Rosemarie Engblom
Hanna Blixt
Tina Andersson
Utgåvor
Erikshjälpens tidning ges
ut i mars, juni, oktober
och december
Upplaga
39 000
Omslagsbilden
Foto: Monica Samuelsson
Tryck
V-TAB Vimmerby
Tidningen trycks på
miljövänligt papper
Grafisk formgivning
Prinfo Bergs
ISSN
0284-950X
plusgiro
90 09 28 - 3
90 29 04 - 2
(det senare används
endast då OCR-kod finns)
Bankgiro
900 - 9283
Port rätt et
pa
”Vi måste stop
ns
kö
ig
nl
in
kv
g”
in
pn
stym
Ifrah Kirih vågar
undraårigt tabu
trotsa ett mångh
Bästa hälsningar
Johanna Lindberg,
journalist, Malmö
kvinnorna som
igår. Hon minns
a
som vore det
hennes mamm
hon fått och hur
liklänningarna
att hon egent
samlats, de fina
in henne, trots
de rakblad
duschat och smort
omsorgsfullt
Hon minns också
själv.
det
att göra
Smärtan
försökt dölja.
gen var stor nog
framför henne
de
n
kvidan
kvinna
eget
och saxar som
Inte heller sitt
er hon aldrig.
mig.”
Nu bär de bort
och blodet glömm
ville inte det här.
”Nu dör jag. Pappa
HON miNNs dageN
text
foto
ett där vänner
sitta och äta och
där vi brukade
de, som många
som Ifrah ett
kunde ligga när
i det förgångna
gjorde inte pappa
till mina föräldrar
et finns mycket
tuggar kat. Det
del av respekt
i östra Afrika,
ibland och då låg
prata om. En
och sina gör
Kirih inte vill
hade med sig det
föräldrar, syskon myck- men hans vänner
och fortsätter;
och hänsyn till
själv. Det är
de där, säger Ifrah
respekt för sig
barn, en del av
uppväxten i Somaliär vanligt i Somalii minnena från
utropai skolan. Det
1991
gå
som
et som gör ont
fick
sina pojkar till
delen av Somalia,
in- – Vi barn
och främst skickar
få
land*, den norra men som fortfarande saknar
flickorna också
land att man först
sedan råd kan
en
de självständighet
de.
skolan. Har man alla barn i skolan, alla utom
gick
också och kanternationellt erkännan
hjälpa till
gå. I vår familj
härliga minnen
vara hemma och
får börja just
Det finns många
aldrig
mig som skulle
om Ifrahs berättelse som dotter syster till
vars mamma heller
berättar Ifrah
ske är det bäst
upp i staden Hergeisaattiden arbe- i hushållet,
att gå i skolan.
där. Ifrah växte
skriva men
fick möjlighet
som under protektor
inte läsa eller
e
Ifrahs
hade
affärsman
Nu
en
fortfarand
kvinna
till
nnen.
– Hon kan
hon är en klok
med engelsmä
Mamma var
en bra familj och berättar Ifrah med
tat tillsammans
och egen mataffär.
fy- hon är från
mycket annat,
pappa eget företag om parets båda söner och
väldigt
kan
som
hand
i rösten.
hemma och tog
tvingades söpåtaglig värme
i Somalia. Ifrah
Vi hade alltid
ra döttrar.
Mogadis1988 utbröt krig
det ganska bra.
i huvudstaden
Ifrah
– Familjen hade
andra,
hos en morbror
svälta, berättar
behövde aldrig
i cen- ka skydd resten av familjen, som så många
mat att äta och
dag på ett café
de Etiopien.
tidig vårförmid
kakel- hu medan gränsen till det närliggan
att
när vi träffas en
in på det rutiga
flydde över
och sorgen över
g. Solen skiner
än idag rädslan
trala Jönköpin
m, Ifrah minns
och vita plattor.
två vardagsru
golvets svarta
bra hus. Vi hade
– Vi bodde i ett
D
Ifrah Kirih
men kom till
Föddes i Somaliland
Sverige 1994.
i
sina tre barn
Familj Bor med
Jönköping.
engagerad
Högskolan, är
Gör läser vid
om
och föreläser
i kommunpolitiken
ning.
kvinnlig könsstymp
lag som
få igenom en
Brinner för att
lever
ade flickor som
ger alla könsstymp
”det är
att bli öppnade.
i Sverige rätten
för.”
t lidande de utsatts
ett omänsklig
ju inte
måste
”vi
kar.
Gillar Kulturkroc
om sånt som
vi kan ju prata
bara skratta.
lära oss
människor kan
vi
också.
är svårt
prata med varandra”.
mycket av att
21
Erikshjälpen svarar
Hej Eva! Vi tar gärna emot stickade
babyplagg! De kommer till stor
nytta. Vi har många sygrupper som
ägnar sig åt att göra babypaket
som vi skickar med då vi levererar
sjukvårdsutrustning till sjukhus
i bland annat Afrika. Allt är lika
välkommet! Tack!
Vad ett babypaket kan innehålla
ser du på sidan 27.
20
plats
för
nån litenoch
uppmaning
Välkommen medEv
dina
frågor,
funderingar
synpunkter du också!
Kontaktuppgifter hittar du i spalten här bredvid!
2
Citera oss gärna men glöm
inte att ange källan
Erikshjälpen är en biståndsorganisation verksam i 25
länder. Insatserna bygger på
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen och en kristen värdegrund. Arbetet finansieras till
stor del av regelbundna gåvor
från allmänheten. Erikshjälpen förändrar världen genom
att ge liv åt barns drömmar.
Foto: Monica Samuelsson, Dece, Klick Photo
Välkommen avdragsrätt på gåvor
Innehåll NR 4. 2011
Erikshjälpen på Afrikas horn
Mamma Binto håller lilla Sumaia i famnen. Hon sitter
med många andra kvinnor i skuggan under ett stort
träd och väntar på sin tur. Hon väntar på majsmjöl,
bönor, matolja och vatten. Hjälp som känns gudasänd
för människorna här, hårt plågade av långvarig torka
och brist på mat. Den största delen av byns boskap är
redan död. Nu både längtar man efter och fruktar den
dag då regnet kommer 6-13
Så gick
det sedan
19
Hivsmittade
Zipporah fick ny
framtidstro.
Porträttet
6
20
Magnus
MackAldener: ”Vi
berövades känslan att
sånt aldrig händer oss.”
De gjorde skillnad
Karins engagemang präglade familjen 16
Pengar blev till solpaneler för skola 18
Flinka fingrar i arbete för barnen 27
Ingers ljus skapar försörjning för utsatta 28
Krönika
25
Magdalena Vogt
om rösterna som
ingen hör.
Du kan hjälpa
28
Julklapparna som
räcker längre.
Bildkrysset
26
Klurigheter på
höjden och
bredden.
Läs, titta och låt
dig inspireras till
rättvisare shopping.
Sidan 24
Att både hjälpa och påverka
Temat för detta nummer är
svältkatastrofen på Afrikas horn,
en katastrof som drabbar miljoner
utsatta människor. Människor som
redan lever i svår fattigdom plågas
nu av både torka och inbördeskrig.
Krig som underminerar ländernas
förmåga att förebygga och hjälpa.
Utsatta människor blir brickor i ett
pågående spel om makt och värdefulla råvaror.
Tack vare många generösa givare har Erikshjälpen tillsammans
med vår lokala samarbetspartner
Womankind kunnat göra akuta
hjälpinsatser i östra Kenya. Vi vill
också jobba långsiktigt i denna
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
region. Genom utbildningsinsatser
och hjälp till självhjälp kan vi bidra
till att ge utsatta barn och familjer
möjlighet att själva klara sin försörjning. Samtidigt försöker vi få
myndigheter och politiker att ta sitt
ansvar för att minska samhällets
sårbarhet.
sätt är med så generöst och
bidrar till en bättre värld.
Så här i slutet av året vill jag
tacka er alla som bidragit till att
Erikshjälpen kunnat vara med och
göra skillnad för ännu fler utsatta
barn och deras familjer i år. Tack till
dig som skänker varor, jobbar eller
handlar i våra second hand-butiker.
Och till dig som ger gåvor via autogiro, månadsbrev eller på annat
Bengt Swerlander
Jag önskar dig en fridfull
advents- och julhögtid.
Erikshjälpens
generalsekreterare
bengt.swerlander
@erikshjalpen.se
0383-46 74 63
3
nyheter
Fred på agendan
Barnombudsmannen vill
skapa dialog med barn och
unga och öka deras kunskap om barnkonventionen
och vilka rättigheter unga
människor har. För att nå
det målet har en webbplats
anpassats för dialogen. Här
kan personer upp till 18 år
göra sin röst hörd och ge
sin bild av hur Sverige lever
upp till barnkonventionen.
Idag känner bara vart
femte barn till konventionen och vad den innebär.
Nobels fredspris delas i år mellan tre kvinnor;
Leymah Gbowee, Tawakkul Karman och Ellen
Johnson Sirleaf som är president i Liberia.
Ellen Johnson Sirleaf är en stor inspirationskälla och hon är också en högt respekterad
ledare världen över. Utan hennes skickliga
diplomati med det internationella samfundet och hennes kunskaper om
konfliktorsakerna i Liberia och närområdet hade inte fredsprocessen
där varit så lyckosam. Att presidenten får Nobels fredspris sätter fokus
på frågor om bl a könsrelaterat våld
och det väcker hopp. Källa: Sida
På Central Kampala Taxipark trängs resenärer med olika
resmål. Med en så kallad matatu, minibuss, tar du dig
vart du vill i staden för 1 000 Ugandashilling, eller drygt
två kronor. Men du kan också åka vart du vill i landet
med minibuss. En minibuss tar fjorton passagerare.
Höga hastigheter och riskfyllda omkörningar äventyrar
ofta säkerheten på landsvägarna. Även inne i stan kör
minibussarna offensivt och risken för olyckor är stor i
trängseln. Foto: Alexander Eriksson
Källa:
www.barnombudsmannen.se
12
Foto: shutterstock
Koll på sina rättigheter
Foto: monica samuelsson
Fara å färde
Tolv miljoner människor i världen lever, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR, utan statstillhörighet eller
medborgarskap. Som statslös saknar man grundläggande mänskliga rättigheter. Man har heller
exempelvis ingen automatisk tillgång till skolgång. Källa: DN.se
Förbättrad hälsa
– men långsamt
Erikshjälpen utökar arbetet för barn
med funktionshinder i Tanzania med hjälp
av Sida-medel. I landet finns liten eller
ingen kunskap om dessa barns rättigheter och många göms undan. En särskilt
utsatt grupp är barn som föds utan
pigment och har albinism.
– Dagen innan jag kom till Tanzania
hade en nioåring med albinism kidnappats. Man hade skurit av barnets arm.
Kroppsdelar från albinos tros ha magiska
krafter, berättar Kent Larsson, Erikshjälpens programkoordinator som besökt
projektet.
En första och mycket viktig del i projektet är därför att arbeta med policyoch påverkansarbete på nationell nivå.
Erikshjälpens uppgift är även att verka för
att barnen ska få gå i vanliga skolor. Flera
barnråd startas där barn med funktionshinder kan göra sina röster hörda i samhället. Erikshjälpens uppgift är även att verka
för att barnen ska få gå i vanliga skolor.
Foto: Monica samuelsson
Barnadödlighet högst i Somalia
4 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
Enligt den rapport som UNICEF och WHO presenterade
i september har barnadödligheten i världen minskat
med 35 procent sedan 1990. Det gäller dock inte
för Somalia där 18 procent av alla barn under fem
år dör av orsaker som skulle kunna förebyggas.
År av konflikter, politisk instabilitet och återkommande torka har gjort att Somalia nu är
världens svåraste land att överleva i. Över 70
procent av befolkningen saknar tillgång till rent
vatten.
– Även innan svältkatastrofen dog ett av sex barn
innan de fyllt fem år. Det är rimligt att tro att de
siffrorna nu kommer att bli ännu högre, säger Rozanne
Chorton, chef för UNICEF i Somalia.
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Foto: pelle Wahlgren
Foto: kent larsson
Gömda får plats i samhället
På tjugo år har dödstalen bland nyfödda i världen sjunkit. Högst är den
fortfarande i utvecklingsländer och minskningen
går långsamt i Afrika.
Ändå har man märkt
att insatser som gjorts
för förbättrad hälsa hos
kvinnor och barn gett
resultat. Mellan år 1990
och 2009 gick antalet
dödsfall under de fyra
första levnadsveckorna
ned från 4,6 miljoner till
3,3 årligen. 99 procent av
dödsfallen bland nyfödda
inträffar i utvecklingsländerna, varav Indien,
Kina, Kongo-Kinshasa, Nigeria och Pakistan tillsammans
står för hälften. Enbart i Indien dör 900 000 nyfödda
varje år. Allt enligt en studie publicerad i tidskriften PLoS
Medicine.
Ökad öppenhet i Kenya
I Kenya har regeringen beslutat om att, tillsammans
med Världsbanken, lansera en digital informationstjänst
som ska göra det lättare för landets invånare att ta del av
offentlig information. Förutom invånarstatistik innehåller
hemsidan uppgifter om offentliga utgifter på både lokal
och nationell nivå. Genom webbsiten www.opendata.
go.ke har ett litet steg tagits för att skapa ett öppnare informationssamhälle. Medborgarna ska genom att kunna
ta del av och granska information också kunna ställa
krav på landets politiker. Källa: Sida
5
TEMA svältkatastrofen
• Gudo berättar om livet som mamma mitt under svälten 10
• Erikshjälpen redo att göra mer för de drabbade 13
”Nu räddar
vi liv”
Erikshjälpen på plats hos de drabbade
Det är varmt och det är torrt. Den
pågående katastrofen på Afrikas
horn har under lång tid skapat
rubriker ut över världen. Men här i
byarna i Kenyas nordöstra provins,
som vetter mot den somaliska
gränsen, har de allra flesta bara
ett för ögonen; att överleva dagen
och rädda återstoden av en starkt
decimerad boskap.
– Familjerna här är helt och hållet beroende av sin boskap för att överleva, berättar Kent Larsson, programkoordinator på Erikshjälpen. Tillsammans med
den lokala partnerorganisationen Womankind har han varit på rundresa i de-
lar av den drabbade regionen. Här genomför Erikshjälpen omfattande utdelning av vatten och förnödenheter till byar och familjer. Majsmjöl, bönor, matolja och rent vatten har distribuerats
och fortsätter att delas ut. En hjälp som
känns gudasänd för många av de familjer som redan varit med om att begrava
både små barn och äldre.
– Jag slås av hur oerhört anpassningsbara människor är. Trots eländiga yttre förhållanden får många på något sätt
ändå ihop vardagen. Men jag blir också
väldigt upprörd över att människor som
redan har det svårt drabbas hårdast av
orsaker de inte själva varit upphov till.
Då tänker jag både på klimatförändringar, råvarupriser, terrorism och korrupt
politik, fortsätter Kent Larsson.
Parallellt med Erikshjälpens katastrofinsatser pågår en kartläggning av
hur behovet av hälsovård, utbildning
och vattenförsörjning ska kunna tillgodoses här när den värsta katastrofen är
över. Men också hur familjerna här ska
bli mindre sårbara genom att fler försörjningssätt introduceras.
– De minsta barnen och de äldsta människorna i byarna har svårast att klara långvarig torka. De har för små egna vätskereserver i kroppen, säger byordföranden Mahamud i en av byarna
Afrikas horn
Plågat av torka,
konflikter och svält
Afrikas horn kallas den triangelformade halvön
i nordöstra Afrika. Här ligger Eritrea, Etiopien,
Djibouti och Somalia. Även de östra delarna av
Kenya är starkt berörda av katastrofen, både
genom långvarig torka och stora flyktingströmmar till lägren i bl a Dadaab. Afrikas horn är
ungefär 2 000 000 kvadratkilometerstort och
bebos av drygt 80 miljoner människor, däribland ett stort antal kringflyttande nomader.
Det är inte ovanligt att även ganska små barn sätts att vakta byns djur. Kameler används av nomaderna här för transporter och klarar lång tid utan vatten.
6 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 7
TEMA svältkatastrofen
– När man är svag och nedsatt är det väldigt lätt att drabbas av lunginflammation och andra sjukdomar när vädret slår
om och det börjar regna. Det gäller både
människor och boskap. Eftersom det varit torrt så länge har många kvinnor inte heller kunnat täta sina hyddor som de
annars brukar, berättar Hubbie Hussein
från Womankind och fortsätter;
I by efter by gapar vattencisternerna idag tomma. Kvinnorna
tvingas vandra långa och farliga vägar för att hitta vatten till sina
familjer. Rent vatten är en stor bristvara efter år av torka.
– Männen ansvarar för djuren men i
takt med att boskapen decimeras mister de sin självkänsla och sitt hopp.
Boskapen står för trygghet och identitet. Så länge man har sina djur vet
man att man kan försörja sin familj. Den
katastrof vi nu ser är därför mycket allvarlig på flera plan.
Och trots att torkan fortfarande pågår
och svältkatastrofen biter omkring sig så
planerar Erikshjälpen och Womankind
redan idag hur det fortsatta arbetet ska
se ut i provinsen när katastrofen är över.
– Vi behöver dubbla fokus, förklarar
Kent Larsson som är inriktad på ett långsiktigt utvecklings- och påverkansarbete
i regionen.
som besöks. Särskilt utsatta är också gravida och kvinnor som just gått igenom förlossning. Mahamud bekräftar att den mat
som delas ut räddar liv. Hur många man
ändå mist vill han inte tala om. Döden är
tabu i en tillvaro som går ut på att klara
dagen.
– När vi inte har mat och vatten så blir
många sjuka, fortsätter Mahamod. Näringsbrist och uttorkning men också förorenat vatten gör att smittor och åkommor
sprider sig snabbt.
Alarmerande idag är
att så stora områden
drabbats och att torkan pågått så länge.
I Kenyas nordöstra provins är den övervägande delen av befolkningen somalisk.
Här har man i generationer levt uteslutande av boskapsskötsel. Och så ser det ut
i stora delar av Afrikas horn. När det varit
torka på en plats har männen begett sig
iväg med sina djur för att hitta vatten och
bete på annat håll. Oberoende av land-
8 – Vi vill ge mat och vatten för att rädda
liv i det akuta skedet. Och vi vill ge hjälpen till människor som ännu är kvar i sina byar. Detta för att förhindra att ännu
fler ansluter sig till de snabbt växande
flyktinglägren. Har människor väl hamnar där är det så mycket svårare att återskapa ett normalt liv. Samtidigt måste vi
lyfta blicken och se längre. Alltför långvarig katastrofhjälp riskerar att passivisera. Vi vill så tidigt som möjligt introducera fler och nya försörjningsformer. Att,
som idag, vara helt beroende av boskapsskötsel, gör människor oerhört sårbara.
Med fler, om än små, inkomstkällor står
man sig bättre även i mer extrema situationer.
gränser har man vandrat långa sträckor.
Så har det fortsatt och så har människor i
långa tider klarat sitt uppehälle.
Det som är alarmerande idag är att så
stora områden är drabbade och att torkan pågått så länge att det idag är omöjligt för befolkningen här att faktiskt hitta föda till sina djur. Vägar kantas av kadaver efter boskap som aldrig hann fram till
något vatten.
Det är ett luttrat folk som bor här. Torrperioder är man van vid. Men Mahamod,
som också är en av byns äldsta invånare,
har aldrig förr upplevt något liknande.
Samma vittnesmål kommer från många
av de äldre som samlas i skuggan under
det stora trädet. En sådan här torka har
man aldrig sett maken till.
Normalt väntar folket här korta regn
mellan oktober och december och sedan
längre regn mellan mars och april. Men
nu har det inte regnat ordentligt på flera
år. Och trots att man idag längtar och väntar mer än någonsin efter regn vet man
att det, den dag det faktiskt uppenbarar
sig, också kommer att skörda sina offer.
Glädjen är stor när
hjälpen kommer. Den
ger näring och tänder
framtidshopp.
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
Det Erikshjälpen och Womankind nu
planerar, med stöd bland annat från Radiohjälpen och Världens Barn, är att uppmuntra till och introducera även odling,
skinnberedning och andra näringar. Detta är ett långsiktigt arbete men det finns
goda exempel.
– Att få boskapsskötare att alls ägna
sig åt odling är omvälvande. Det tar tid.
Eftersom människor här levt som nomader innebär det verkligen en stor förändring, säger Sophia Abdi Noor som grundat Womankind.
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 – Men vi har sett familjer som vågat ta
steget och det gör oss hoppfulla. Genom
att både odla och hålla boskap finns det
möjlighet till bredare försörjning. Det
hjälper också familjerna att bli bofasta
så att barnen kan gå i skolan, vilket på
många håll är ovanligt idag, fortsätter
Adbi Noor.
Trädens berättelser
Långsiktiga insatser
krävs för en mer hållbar livssituation.
– I den här regionen är flickor och kvinnor väldigt utsatta, även i tider då det inte är torka. Här praktiseras grövsta formen av kvinnlig könsstympning. Här
finns många exempel på barnäktenskap
och månggifte. Här har de allra flesta,
både män och kvinnor, aldrig fått lära
sig läsa och skriva. Det behövs verkligen
långsiktiga insatser för att en mer hållbar livssituation ska kunna slå rot.
Text och Foto: Monica Samuelsson
I trädkrona efter trädkrona är paket
uppknutna. Detta vittnar om att många
familjer är på flykt undan torkan. När
nomader lämnar ett område i sökandet
efter vatten och bete till djuren binder
många upp sina tillhörigheter i träden
som för att säga ”vi är borta men bor
här när vi kommer tillbaka”.
”Många kommer för sent”
Man väntar alldeles för länge på att söka
vård. En del verkar hoppas att sjukdom ska
försvinna på samma sätt den kom, men
det gör den sällan. Tvärtom blir det svårare
att rädda de allvarligt sjuka när förloppen
är långt framskridna, säger Franz Nuijten,
anestesiläkare i tjänstgöring på sjukhuset
i Garissa.
Hit har Erikshjälpen sänt läkare genom
Skandinaviska Läkarbanken under många
år. Idag, under pågående katastrof på
Afrikas horn, fyller sjukhuset i Garissa en
än mer central funktion. Hit remitteras
nämligen de allvarligt sjuka patienter som
inte kan tas om hand på de stora flyktinglägren i bland annat Dadaab. På sjukhuset i
Garissa finns en stor, provisorisk anläggning som uteslutande tar emot sjuka och
skadade från flyktinglägren ett tiotal mil
bort.
– Vi ser många uppsvällda magar,
mycket undernäring och uttorkning. Men
här finns också de som blivit svårt sjuka
av smutsigt vatten och av epidemier som
sprids snabbt i värmen, smutsen och
bland människor som tvingas leva alltför
trångt i överfulla flyktingläger, säger Franz
Nuijten. n
– Vi har kunnat rädda många men inte alla.
Små barn och äldre drabbas allra hårdast
eftersom de inte har så stor vätskereserv i
kroppen. Gravida och nyförlösta kvinnor är
också oerhört sårbara i så här extrema lägen,
säger läkare Franz Nuijten.
9
TEMA svältkatastrofen
I by efter by möter vi människor som kämpar för sin överlevnad. Rent vatten är en bristvara liksom mat som kan ge näring
och mättnad. På nätterna är hungern som värst. Gudo, mamma
till nio barn, berättar att hjälpen som delats ut har räddat liv.
Gudo berättar att den långvariga torkan
drabbar familjer på många olika sätt.
”Vi har
förlorat allt”
Text och foto: Monica Samuelsson
– Eftersom det inte regnat hittar jag inte
längre något att täta vår hydda med, berättar Gudo och pekar på stora hål i taket på
familjens hydda.
– Vi har inte skydd mot solen på dagen och
inte mot kylan på natten. Och vad ska hända
med oss om regnet kommer, frågar hon sig.
G
Så kan
du hjälpa!
Vill du också hjälpa
de drabbade på
Afrikas horn? På
sidan 32 kan du läsa
mer om hur delad
glädje kan bli dubbel
glädje! Välkommen
med din gåva på
plusgiro 90 09 28 -3.
Märk din inbetalning
Erikshjälpens katastroffond. Tack!
10 udo är trettioåtta år och har hunnit föda
tio barn, fem pojkar och fem flickor. En av
flickorna dog redan som nyfödd. Under de
senaste årens torka har familjen dessutom förlorat
det mesta av sin boskap, något som starkt påverkar
möjligheterna till försörjning.
Vi träffar Gudo, maken Siat och barnen i en by
ute på landsbygden i höjd med Ijara i Kenyas nordöstra provins. Härifrån är det inte långt till den somaliska gränsen och även Gudo och hennes familj
är, precis som de allra flesta här, av somaliskt ursprung.
Gudo fortsätter att visa oss familjens hydda, eller
rättare sagt hyddor. Föräldrarna bor med de mindre barnen i en hydda. De äldre barnen bor i en annan precis bredvid. Gudo har själv byggt båda två.
Här är det kvinnans uppgift och Gudo är duktig, både på att bygga hyddor och att fläta staket. Det har
Så kan
du hjälpa!
hon gjort länge för att tjäna pengar till familjens uppehälle. Hon har samlat kvistar och pinnar som hon
sedan noga flätat samman till både vackra och hållbara staket som många i grannskapet efterfrågat.
Idag hittar Gudo inte längre något material att bygga staket av. Torkan har förstört det mesta.
– Tidigare skar och sålde jag också gräs till att täta hyddor med, men gräs har vi inte haft i området
på flera år nu, fortsätter Gudo och pekar med handen på det torra landskap som breder ut sig runt familjens boplats.
Någon utbildning har hon inte. Varken Gudo el-
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
Vill du bidra till en
hållbar utveckling
för både människor och natur?
Välkommen med
en gåva till plusgiro 90 09 28-3.
Använd gärna
bifogat inbetalningskort och
märk med Hållbar
utveckling.
Tack!
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 På många håll i världen vilar ett tungt ansvar på
barns axlar att vara med och försörja sin familj. Så
även här i norra Laos där Erikshjälpen är på plats
för att långsiktigt verka för hållbar utveckling och
för barns rätt att få gå i skolan.
11
TEMA svältkatastrofen
Gudo med barnen Baroako, Nasra, Abdi och Marian i en av familjens två hyddor.
gör gröt. Nu håller vi hungern borta och
bönorna ger bra näring.
Tidigare fick familjen torkade majskorn
från den statliga utdelningen. Men den
majsen var rutten och det kröp larver och
andra insekter i den.
– Både vi själva och de djur vi då hade
blev sjuka av det vi åt. Barnen fick bloddiarré och jag blev också dålig och kräktes,
berättar Gudo som är tacksam över att den
hjälp familjen nu får består av bra majsmjöl, matolja, bönor och rent vatten.
Men utmaningarna är inte över för att
familjen fått sina tilldelningar av mat. I träden runt hyddorna kommer babianer fram
när Gudo kokar välling. De känner lukten
och närmar sig ofta för att få tag på maten.
– De gör aldrig närmanden när min man
är här men när jag är ensam har det flera gånger hänt att de gått till anfall, säger
Gudo som berättar att barnen också flera
gånger blivit bitna av aporna. Råttor och
vårtsvin är andra djur som också gärna ger
sin in i kampen om familjens mat.
Hasinur
Av
den utdragna torkan har Gudo och
maken Siat blivit fysiskt nedsatta. Energin
saknas och familjens motståndskraft mot
sjukdom är kraftigt reducerad. Barnen får
oftare infektioner och trots att vatten nu
är det man längtar mest efter så är rädslan för regn stor.
– Börjar det regna vet vi att många människor och djur kommer att dö av det också, precis som av torkan. När vi inte haft
ordentligt med vatten och mat på länge så
drabbas vi lätt av lunginflammation och
andra sjukdomar när vädret slår om, förklarar Gudo som också öppenhjärtligt berättar om det äktenskapliga samlivet också påverkas av katastrofen.
– När vi under lång tid saknar vatten så
kan vi inte hålla oss rena. Då känns det inte heller bra att vara nära varandra, säger
Gudo och berättar att detta blivit en sorg
både för henne och hennes man.
Många familjer har redan lämnat området där Gudo och familjen bor. Även om
tanken ibland varit lockande att söka sig
någon annanstans för att säkra sitt uppehälle har det inte varit något alternativ för
familjen.
– Vi är för svaga för att flytta och barnen
är för små. Vi skulle aldrig orka bryta upp
härifrån och ta oss till någon bättre plats.
Men Gudo har sina tankar och idéer för
hennes och familjens framtid. Någon gång
kommer ju regnet tillbaka. Någon gång
ska hon väl återfå sina krafter.
– Vi är beredda på förändring. Vi är villiga att lära oss nya saker och hitta andra
sätt att försörja oss. Jag tänker på hur det
brukar vara när de långa regnen kommer.
Då är det svårt att ta sig till stan. Kanske
kunde jag då ha en kiosk här i byn. Kanske kunde det bli ett sätt att tjäna pengar
till mat och skola, säger Gudo som också är
positiv till tanken på att lära sig odling och
andra former av försörjning.
– Min dröm är att barnen ska kunna
fortsätta läsa. Min äldsta dotter är tretton
år nu och går i sjätte klass. Hon är vacker
och skulle vi gifta bort henne så skulle vi
få en del pengar. Men det sker bara över
min döda kropp och det vet min man om.
Jag ger honom inte rätt att gifta bort henne. Nu hoppas vi på framtiden. n
”Vi är redo att göra mer”
ler Siat har gått i skolan. Läsa och skriva
kan de inte och även på den
punkten är det
Igor
med dem som med de flesta andra i regionen. Analfabetismen är mycket utbredd.
Kenya
– Jag kan inte läsa själv men jag älskar
utbildning och har gjort allt jag kunnat för
att barnen ska få gå i skolan trots att skoluniformer och böcker kostar mycket, berättar Gudo.
Den torka som drabbat Afrikas horn har
slagit hårt mot stora delar av befolkningen
här. Gudo och Siat har själva fått se sin boskap dö. I takt med det har Siat blivit mer
och mer inåtvänd. Han mår inte bra, var-
Nu håller vi hungern borta
och bönorna ger bra näring.
ken fysiskt eller mentalt, säger Gudo som
konstaterar att makarna alltid delat på
12 ansvaret för familjen. Det är annars inte
ovanligt här att kvinnan ensam bär ansvaret för att det ska finnas mat att äta. Men
Gudo och Siat har varit bra på att jobba
tillsammans. Och Gudo är på många sätt
mer frispråkig än vad många andra kvinnor i området skulle vara.
– Torkan och bristen på vatten och mat
är svår. Den påverkar oss på så många sätt.
Fortsätter det så här kommer vi att förlora många fler liv, säger Gudo utan att närmare precisera. Men läget är allvarligare
än någonsin.
– Den mat vi fått har räddat våra liv. Så
är det. Vi har blivit välsignade, säger Gudo som inte nog kan förklara hur glad och
tacksam hon är för det vatten och den mat
familjen fått genom Erikshjälpens distribution.
– Av majsmjölet kokar jag välling till barnen. På så sätt räcker det längre än om jag
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
– Rent vatten och mat fortsätter vi bistå människor med så
länge situationen är akut, säger Kent Larsson på Erikshjälpen
som berättar om åtskilliga byar som nåtts av hjälp i form av
rent vatten, majsmjöl, bönor och matolja.
En ständig dialog förs med samarbetspartnern Womankind
i regionen för att styra insatserna så att de kommer till allra
störst nytta.
– Vi har beredskap för att fortsätta våra katastrofinsatser
och vi känner ett värdefullt stöd från svenska gåvogivare som
verkligen visar ett stort hjärta för människor i de drabbade
områdena. Det är fantastiskt att se, fortsätter Kent Larsson
som för år 2012 planerar att integrera katastrofhjälpen i det
långsiktiga arbete som då tar fart.
– Idag ger vi hjälp i byarna för att få människor att faktiskt
stanna kvar och inte ansluta sig till de stora flyktinglägren.
Väl där kan det ta åratal innan man lyckas återvända till sitt
hemområde och få en fungerande vardag igen. Vi vill rusta
lokalsamhället så att människors grundläggande behov kan
tillgodoses på bynivå. Här handlar det om vattenförsörjning,
hälsovård, skola men också att hitta fler sätt att försörja sig på.
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Idag är människor helt beroende enbart av sin boskap. Genom
att introducera odling och andra näringar hjälper vi människor
att klara framtiden bättre.
– Både katastrofhjälp och långsiktiga insatser kostar
pengar. Det gör varje gåvogivare till en central person i hjälpoch utvecklingsarbetet här.
Läs mer
och se filmsekvenser på www.
erikshjalpen.se.
13
”Stor skillnad mellan kille och tjej”
Läs hela
samtalet med
Mary på www.
ungfadder.se
Mary, 21 år, får stöd genom Erikshjälpens stipendieprogram för tjejer
i norra Kenya. Här möter hon praktikanterna Lisa och Sofie över chapatis
och bönor på en servering i Marsabit.
Det blir ett samtal om flickor och
kvinnors situation och om framtiden.
Mary lyser upp och vinkar när hon anländer ”bara” en halvtimma sen. Inte så farlig ”afrikatid”, tänker vi. Hon riktigt sprudlar, energiknippe som hon är. Och hon har
mycket att berätta, inte minst om skillnaden mellan män och kvinnor i regionen.
– Män har mycket större frihet att göra vad de vill. Som kvinna blir man lätt beskylld för att vara lat och lösaktig. Det krävs
nästan ingenting. Folk älskar att prata.
– På serveringarna är det alltid fullsatt
av män. Kommer en kvinna dit ses hon antingen som väldigt lat som inte lagar sin
egen mat. Eller så tror man hon är prostituerad. Det är så samhället ser det.
Som tjej i Marsabit måste man verkligen
tänka på hur man ser ut.
– Klär man sig för ”vågat”, då är ryktena
igång direkt. På samma sätt kan de starta
om en tjej skulle fråga sin manliga lärare
något efter lektionens slut.
Att hämta vatten tillhör kvinnans sysslor i
Marsabit. Ett tungt arbete eftersom det ofta
är långt att gå till brunnar och pumpar.
Foto: Lisa Johansson
Mary säger att man visst kan ha manliga
vänner. Man får bara se till att inte prata
för mycket med dem och inte utan någon
annan i sällskap. Men att gå ensam med en
man på stan drar snabbt till sig uppmärksamhet.
När vi ätit klart passerar vi några killar
som sitter under ett träd. Mary förklarar
att det skulle bli ramaskri om tjejer gjorde likadant. Kvinnor kan ju inte sitta och
lata sig!
När det kommer till giftermål och vem
en kvinna ska gifta sig med finns stora skillnader familjer emellan. Mary berättar att
om föräldrarna är utbildade, och om flickan själv
gått i skolan, då är chansen mycket större att hon
själv får vara med och välja
vem hon ska gifta sig med. På
landsbygden håller man mer på traditionen och familjen kan då gifta bort sin dotter vid vilken ålder de vill och med vem de
vill. Det händer att flickor blir bortgifta redan nio eller tio år gamla och så snart flickan får mens kommer första graviditeten.
En kvinna i Marsabit får alltid mer respekt om hon föder en son än om hon föder en dotter.
– När min mamma födde fem döttrar i
rad gifte min pappa sig med en kvinna till,
bara för att han så gärna ville ha en son
också. Precis efter det andra giftermålet,
fick även Marys mamma en son.
– Vi är sex systrar och en bror som är
födda av min mamma, berättar Mary.
Vi frågar Mary hur hon själv ser på
framtiden och egen familj. Hon berättar
att hon vill ha tre eller fyra barn, och allra
helst av båda könen. n
Text: Lisa Jonsson och Sofie Persson som
under året haft praktikantplats i Kenya genom
Erikshjälpen.
Livet på gatan
ibland självvalt
Åttaårige Kizza är ett av många barn som söker lyckan på Ugandas gator, eller kanske
snarare flyr olyckan från svåra familjesituationer med dålig ekonomi och små framtidsutsikter. Han har valt att bo på gatan, trots att han har kvar båda sina föräldrar.
Erikshjälpens samarbetspartner Child
Restoration Outreach arbetar med den
svåra uppgiften att ge barnen nya möjligheter och att få dem att själva ändra sina
val.
Hårt arbete är vardag för barn här i
Uganda. Mat för dagen är en ständig osäkerhet och det förekommer även barnmisshandel. Vissa barn kommer i skymundan av skilsmässor, där styvföräldrarna
stöter bort dem. Andra barn har förlorat
sina föräldrar i malaria eller aids. Medellivslängden är så pass låg, att idag bor det
fler barn än vuxna i Uganda.
Även om detta gör att fler föräldralösa
barn tvingas att bo på gatan, så är det långt
ifrån alla gatubarns historia. Det är vanligt
att släkten tar hand om barn som blivit föräldralösa. Att leva på gatan är ofta barnens
egna val, för i de flesta fall så finns åtminstone en förälder i livet, eller som i Kizzas
fall, båda.
Som nykomling på gatan säger Kizza att
han trivs, men att han får stryk av äldre gatubarn och även av polisen. Han har bott
på gatan i fem månader och försörjde sig i
början på att sälja skrot. Idag säljer Kizza
och en kompis tunnbröd, så kallade chapatis. Ibland hjälper de en dam att sälja minibananer och får som tack ibland mat och
husrum.
På frågan varför Kizza lever på gatan berättar han att föräldrarna mycket riktigt lever, men att de separerat. Kizza skulle kunna bo hos sin pappa, men att han skaffat ny
fru och ny familj. Det gör att Kizza känner
sig utanför och oönskad. När han tidigare
bodde hos sin pappa tvingades han jobba
hårt för knappt någon mat alls.
Kizza beslutade sig då för att rymma.
Han skulle bege sig långt hemifrån till en
plats där hans föräldrar inte skulle kunna
hitta honom. Kizza säger att han älskar sina föräldrar men att han är rädd eftersom
han många gånger fått ta emot stryk.
Text: Alexander Eriksson som
Kizza är glad över att ha kommit i kontakt med centret. Ännu är han inte redo
att återvända hem. Men han vet att hjälp
finns den dag han känner sig mogen för
det beslutet. Men då vill Kizza hem
till sin mamma istället.
Att få gatubarn att själva fatta beslutet att återvända hem är en lång och ofta
arbetssam process. Men på
centret får barnen ändå möjlighet att vara just barn. n
också han haft praktikantplats
genom Erikshjälpen.
Illustration: Sara Bergqvist
Kizza tog sig till staden Masaka, sex mil
från hemstaden Mateete. Idag kommer
han regelbundet till det center som stöds
av Erikshjälpen och som arbetar med att
fånga upp barn på gatorna. Organisationen verkar i fyra städer i Uganda och jobbar med att försöka återförena barnen
med sina familjer.
14 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 15
KULTUR
Några brev har Karin Lundin inte kvar från brevväxlingen med Erik Nilsson. Men några bilder och
bokmärken finns sparade i familjealbumet.
Rent och
snyggt
16 1953 gifte sig Karin med Alvar som var
pastor och som fick sin första tjänst i Dikanäs i Västerbotten. Även där fortsatte Karin att sälja tidningen De sjukas vän.
– Vi fick med åren fem barn. Eva, Stefan, Micael, Samuel och Elisabeth. Alla
har faktiskt cyklat runt, knackat dörr och
sålt tidningen, skrattar Karin som berättar
att familjen genom makens pastorstjänst
Foto: Magnus Boijsen
Humöret på topp
Jag sålde tidningen
överallt. Det var
verkligen roligt.
För två år sedan blev Karin änka. Ett fint
fotografi av en älskad och nu oerhört saknad make står på det lilla bordet i hallen.
– Visst är livet märkligt. Först är man
ensam. Sedan träffar man den som man
vill gifta sig med. Då blir man ett. När sedan den andre går bort, då känner man sig
halv, säger Karin Lundin som under alla år
fortsatt att stödja Erikshjälpens arbete för
utsatta barn.
– Det känns bra att ge till Erikshjälpen.
Ibland är det något särskilt upprop som
känns extra angeläget. Annars ger jag dit
det bäst behövs.
Text och foto: Monica Samuelsson
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Med hjälp av en
ranglig stege tar sig den
laotiska geten in i sin egen
lilla bambuvilla. Att dela ut
getter och träna bergsbefolkningen i Laos i hur de
ska skötas är ett sätt för
Erikshjälpen att hjälpa fattiga familjer att få inkomst
och mat.
Framgångsrik
affärsidé
Att hålla
skärpan
Hur gör du när
du slipar knivar?
Så här smidigt kan
det vara för den
som tänkt till.
Egen härd
guld värd
Foto: Magdalena Vogt
– Denna lilla flicka hade fallit och brutit båda
lårbenen och fick sträckbehandling i tre veckor, berättar Magnus Boijsen, kirurg som för en tid sedan
tjänstgjorde för Skandinaviska Läkarbanken i Nepal.
När det inte finns samma utrustning som
hemma får man ta till sin kreativitet och skapa
hjälpmedel av det material som finns.
– Det gick bra och den här tjejen var fantastisk.
Hon var lika glad hela tiden, trots det hon varit ute
för.
Foto: Johanna Lidholm
– Vi bodde i Vendel i Uppland som barn
och far var körledare i Missionskyrkan. I
samband med en julfest gjordes det en in-
samling för Erik Nilssons arbete. De pengar som då kom in bekostade Eriks första
skrivmaskin. Sedan dröjde det inte länge
förrän tidningen De sjukas vän började ges
ut, minns Karin som blev en flitig försäljare också av tidningen.
– Jag sålde tidningen överallt. Det var
verkligen roligt.
Att hjälpa till hemma är
en självklarhet för de allra
flesta barn i världen. Många
får göra sina egna sopborstar av ris och hjälpa till att
hålla rent runt hemmet.
Foto: Magdalena Vogt
(Barnkonventionen artikel 26)
– Tyvärr har jag inte breven från Erik
Nilsson kvar men visst hade det varit roligt
att kunna läsa dem idag, fortsätter Karin
som aldrig träffade Erik Nilsson personligen.
– Det var nog många som skrev till Erik
Nilsson. Det var ju fantastiskt att han orkade så mycket trots att han periodvis var
väldigt svag, säger Karin Lundin som fascineras över den utveckling organisationen
haft och som också fortsatt att stödja Erikshjälpens arbete för utsatta barn.
Karin Lundin har under nästan hela sitt
liv följt Erikshjälpens arbete och utveckling. Redan som mycket ung började hon
sälja bokmärken och små kort till förmån
för den verksamhet som sedermera kom
att bli Erikshjälpen men som då ännu var
i sin linda.
– Jag brevväxlade faktiskt med Erik Nilsson några år. Det var mor och far som hade läst en artikel om honom och i den hade det efterfrågats brevvänner. Mor tyckte gott att jag kunde skriva och så blev det,
berättar Karin Lundin när vi möter henne
i lägenheten i Uppsala.
Foto: Monica Samuelsson
”Varje barn har rätt till social trygghet”.
kom att flytta ganska mycket. Efter Dikanäs blev det Mora och efter Mora blev det
Lycksele. Sedan gick färden till Koppom i
Värmland och så till Avesta innan det blev
Lycksele igen för en andra period där.
– Det var bra gjort av honom! Tänk att vara så sjuk och ha
det så svårt och samtidigt ändå tänka så mycket på andra.
Han hade verkligen nöd för sjuka barn.
På många håll i Afrika, Asien och
Latinamerika äter man tamarind.
Namnet är arabiska och betyder
”indisk dadel”. Tamarinden är en
ärtväxt, träden blir höga och dess
ved är mycket hård. Fruktbaljor och
frön används i matlagning. Den
omogna tamarindskidan äts som
grönsak. Frukten är mycket syrlig. I
det västerländska köket förekommer tamarinden bl a i HP-sås och Worcestershiresås.
Tamarind har ofta använts som medicin och anses
av många stimulera matsmältning och dämpa feber.
Att gurgla tamarindvatten anses också kunna lindra
halsont och ha antiseptisk verkan.
Foto: åsa dahlgren
Karin har följt
arbetet från start
…eller kanske
hårdvara och mjukvara sida vid sida.
På marknaden i utkanten av Chimoio,
Mocambique ligger
byggvaruhandeln
”vägg i vägg” med
textilbutiken.
En syrlig
skida
Foto: åsa dahlgren
Järnspikar
Foto: Monica Samuelsson
Brevväxlade med Erik Nilsson
Under regnsäsongen stiger vattnet i floderna
kraftigt vilket gör framkomligheten svår i bergstrakterna kring Boun Tai i Laos. Denne man har dock
vänt problemen till en möjlighet. Med en egenhändigt snickrad bambuflotte drar han mopedister över
den översvämmade vägen. 5 000 kip kostar resan
enkel väg. Det motsvarar fyra kronor. Får han mer än
två passagerare per dag – och det får han – tjänar
han mer pengar än de flesta här i trakten. Erikshjälpens personal i området tillhör stamkunderna.
17
så gick det sedan
Nu skiner solen
även på kvällen
”
De fem nya solpanelerna på skolan i Munteme ger ljus över undervisningen på många sätt. En vanlig dag räcker
strömmen från att det blir mörkt fram till midnatt och två timmar på morgonen. Men att kunna erbjuda elektricitet och ljus i lärarbostäderna på kvällen är också viktigt för att kunna rekrytera och behålla bra lärare.
Ungefär fyrtio minuters bilfärd på regnsargade, röda grusvägar, utanför staden
Hoima i norra Uganda, hittar man Munteme School. Skolan grundades 2002 av
Erikshjälpen tillsammans med den lokala
samarbetspartnern Redeemed of the Lord
Evangelistic Church (RoLEC) och har nu
cirka 310 elever inskrivna från förskoleklass till sjundeklass.
Munteme School utmärker sig resultatmässigt som en av de bästa i Uganda.
Men rektor Rwehobuganzi Owen har, tillsammans med sin lärarstab, siktet inställt
på att bli nummer ett. Då behövs bra lärare, något som kan vara svårt att få ute på
landsbygden. Roland Nissfolk, programkoordinator på Erikshjälpen förklarar:
– En lärare i Uganda har mycket låg lön,
ungefär 750 kr i månaden. Ofta kommer
de inte från trakten utan bor på skolområdet under terminerna. Många vill inte flytta ut på landsbygden där det sällan finns
elektricitet. Så att ha el i lärarbostäderna
gör att det är lättare att få bra lärare till
skolan och att få behålla dem längre.
Erikshjälpen har i år haft möjlighet att
finansiera solpaneler till skolan och redan i
januari var installeringen igång. Idag finns
Solpanelerna gör det
möjligt att alltid kunna
bedriva morgon- och
kvällsundervisning.
fem solpaneler på skolan kopplade till varsitt batteri. Solpanelerna gör det möjligt att alltid kunna bedriva morgon- och
kvällsundervisning. De förser lärarbostäderna, anslutande latriner samt klassrummen för sjätte och sjunde klass med ström.
Den ordinarie strömtillförseln på skolan är
både opålitlig och begränsad.
– Lärarna brukade klaga över att de inte
kunde förbereda sina lektioner på kvällstid
på grund av att det var för mörkt. Alla lärare har inte möjlighet att köpa egen olja till
sina lampor och undervisningen blev då lidande, säger rektor Owen.
Att kunna förbereda sin undervisning
utan avbrott och även kunna använda
strömmen för fritidsaktiviteter då den ordinarie strömförsörjningen inte fungerar
är viktiga aspekter för lärarna på skolan.
Sedan solpanelerna installerades i januari
har Owen anställt tre nya lärare och han
tror att solpanelerna är en av de bidragande faktorerna till varför många lärare nu
söker sig till skolan.
Tre av de fyra skolor som drivs i Uganda
med pengar från Erikshjälpen har nu utrustats med solpaneler för att säkra eller
förse skolorna och lärarbostäderna med
ström. För elever och lärare på dessa skolor skiner solen även när den gått ner! n
Foto: Philip Albertsson, praktikant
Text: Jessica Albertsson, Praktikant
– När jag berättar om solpanelerna för
mina kompisar från andra skolor blir
de imponerade och lite avundsjuka,
berättar Peninnah, tolv år.
18 Zipporah fick en ny chans och öppnade restaurang
”Mina gäster vet att jag är smittad”
– Jag ville ta livet av mig. Jag ville
ta gift för att få slut på allt. Men en
väninna bad mig gå till sjukhuset istället. Idag är jag glad att jag lyssnade
på henne.
Zipporah sitter vid ett bord i den servering
hon öppnade för en tid sedan. Att hon skulle orka driva egen restaurang och därtill ha
tre anställda kunde hon inte drömma om
för några år sedan. Då hade hiv-infektionen gjort henne så svag att hon bara orkade gå mycket korta sträckor åt gången.
– Jag fick veta redan för tio år sedan att
jag var smittad. Min man hade lämnat mig
och jag fick snart höra att han hade dött.
Vi pratade aldrig om att han skulle ha haft
hiv. Det var något jag fick veta senare, säger Zipporah som själv var smittad i fyra år
innan hon äntligen tog sig till läkare för att
få bromsmedicin.
– Då hade jag redan flyttat hit till Emali för att kanske kunna starta en ny tillvaro
här, berättar Zipporah som har en son till-
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 sammans med sin förste man och sedan ytterligare en dotter som idag är sex år gammal.
– Hon är smittad från födseln men det
vet barnen inte om. Jag tycker det är svårt
att prata om det. Jag vill att hon ska få vara barn. Hon har problem med ögonen
och hon är väldigt känslig för infektioner,
men vi ser ändå att hon blir starkare av de
bromsmediciner hon får, fortsätter Zipporah som under lång tid besökt de samlingar för hivsmittade som Erikshjälpens samarbetspartner anordnat. I gruppen har ett
antal smittade också fått möjlighet att ta
mindre lån för att komma igång med näringsverksamhet av olika slag. Zipporah
är en av dem och idag är hon stolt över att
kunna driva lunchserveringen.
– Mina gäster vet att jag är hiv-positiv.
Därför vill de inte att jag lagar maten. Men
de kommer gärna hit och äter om jag serverar, berättar Zipporah vars servering på
kort tid lyckats få en trogen kundkrets.
– Jag har anställda som lagar maten.
Själv serverar jag och tar betalt. Jag håller
allt rent och snyggt omkring mig och det
uppskattar gästerna. Jag betalar också lön
till mina anställda varje dag. Och dessutom
Det är fasansfullt att
tänka att ens barn skulle
lämnas ensamma.
äter de gratis här tre gånger om dagen, säger Zipporah som inte kan dölja den glädje hon idag känner.
– Tidigare var jag skräckslagen av tanken på vad som skulle hända med barnen
om jag dog ifrån dem. Det är fasansfullt att
tänka att ens barn skulle lämnas ensamma. Idag mår vi bra och min dotter blir hela tiden bättre. Nu vill jag leva och se mina
barn växa upp. Det är mitt stora mål. n
Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren
19
porträttet
–Jag tror att något går förlorat i livet om vi förnekar döden. I
Sverige är döden tabu. Människor får inte dö och absolut inte
barn. Och dör barn på sjukhus så måste det vara någons fel. Jag
är glad för läkare som vågar göra det de kan. Barn kommer inte
med en manual. Många gånger handlar det om att våga spänna
bågen och göra det man inte gjort förut, säger Magnus, här
med minstingen Hannes i knät.
Magnus MackAldener
”När livet är
en lövtunn
glasbubbla”
”En morgon när Ellen var fem månader gick Maria och jag över sjuk-
husets parkering. Vi var medvetna om att vi denna dag skulle stänga av
respiratorn. Det var inte meningsfullt att fortsätta. Tankarna trasslade till
sig. Hur gör man, vad säger man när ens barns liv ska sluta?
...men vi stängde inte av. Det gick en dag. Och så en till. Det gick en
månad, ja flera. En dag när Ellen var drygt ett år fick vi åka hem för gott.”
text Monica Samuelsson foto Tommy Hvitfeldt
M
agnus MackAldeners tal vid invigningen av Lilla Erstagården* i Stockholm ifjol
är svårt att glömma för den som var med.
Många berördes av hur han och hustrun Maria redan i vecka tjugofyra fick en dotter på 700 gram.
– Det såg inte ut som någon dotter. Det såg inte ut
som någon son heller. Det såg ut som en fågelunge
med gladpackstunn rosa hud, berättade Magnus.
Drottning Silvia, som skulle hålla invigningstalet, fick be om en extra minut för att samla sig. Och
sanning å säga skulle ingen av oss klarat strupen efter Magnus berättelse. Därför ringer jag också nu,
långt senare, upp Magnus MackAldener och frågar
om jag kan få höra lite mer.
Magnus MackAldener
Född Som Magnus Aldener i Stockholm 1970.
Uppvuxen i Norra Botyrka.
Familj Gift med Maria Mack. Tillsammans har de
Joel (11 år), Ellen (9) och Hannes (4) vilket gör att
släkten MackAldener idag har fem medlemmar.
Till vardags Är ingenjör och leder en organisation inom research och utveckling av avgasrening
för lastbilar.
Gillar Att springa och cykla. ”Folk säger att jag
har sådan karaktär som ger mig ut i regnet. Det
är inte karaktär. Det handlar om välbefinnande
och att få tid att tänka fritt.” Tycker också om att
föreläsa, både om erfarenheterna som förälder
till ett tidigt fött barn och om kreativt ledarskap.
20 Vi backar bandet. Vi tar oss tillbaka till 1970. Magnus är nyfödd son till lärarparet Ulf och Lena. För
att vara med och bygga upp en kyrklig gemenskap
flyttar de till den nyetablerade förorten Norra Botkyrka söder om Stockholm. Miljonprogram. Nya ti-
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 der. Nya möjligheter. Magnus uppväxtmiljö är akademisk. Kunskap är viktigt liksom betoningen av alla människors lika värde.
– Det var en tid av mycket ”vi sätter oss i ringen
och tar varandra i hand”. Mamma och pappa var
väldigt engagerade. De var statligt anställda och befann sig mitt i en tid av samhällsbyggande. Vår förort växte från noll till trettio tusen på bara några få
år, säger Magnus som nu gick i mellanstadiet, var lite hemkär och redan ganska prestationsorienterad.
– Det poängterades ju att man skulle förvalta sitt
pund. Jag var en dålig läsare men mamma och pappa lät mig inte misslyckas. Mamma högläste ur mina läxböcker. Jag lyssnade och lärde. De tog mig
över puckeln tills jag insåg att jag faktiskt hade det
ganska lätt för mig.
Det tekniska intresset tilltog. Inte minst under
långa somrar hos morfar i Värmland. Varje år fick
Magnus ett nytt verktyg med sig hem från morfars
aldrig sinande förråd.
21
porträttet
– Det blev väl som det ofta blir. Det man tycker är
roligt det gör man bra, säger Magnus som sökte till
tekniskt gymnasium och sedan till ingenjörsutbildning vid Kungliga Tekniska Högskolan. Efter examen blev han industridoktorand på Scania där han
sedan fick chefstjänst efter avslutad forskning. På
Scania är han kvar. Idag leder Magnus en organisation som utvecklar system för avgasrening.
Parallellt med skola och utbildning ägde privatlivet rum. Magnus och Maria möttes på en scoutledarutbildning. Han 20, hon 19.
– Tre år senare gifte vi oss. Det är en förmån att få
träffas så tidigt även om vi aldrig skulle låta våra egna barn gifta sig så unga, skrattar Magnus.
*Lilla Erstagården i
Stockholm är Nordens
första hospis, dvs
avdelning för vård i
livets slutskede, för
svårt sjuka barn och
ungdomar. Medicinskt
ansvarig läkare är Ann
Edner som arbetade
på Karolinska sjukhusets neonatalavdelning
när Ellen MackAldener
kom till världen. Att
ekonomiskt stödja Lilla
Erstagården är ett av
Erikshjälpens åtaganden för barn i Sverige.
– Maria och jag har samma slags bakgrund. Men
jag är förortskid och hon har bott på mindre orter.
Maria är en fantastisk kvinna. Hon är konstnärlig och kreativ. Så levande och stark som en obändig enebuske. Hon är glad, öppen och spontan. Utan henne hade jag varit en ganska odräglig och tråkig grubblare. Jag har aldrig under våra tjugo år tillsammans tvivlat på att det är vi som hör ihop, säger Magnus som menar att relationen är en ovanligt bra match.
Utan Maria hade jag
varit en ganska odräglig och
tråkig grubblare
– De flesta par i världen har det nog faktiskt inte så
bra som vi. Det handlar om att tro på beslutet och
att relationen är något vi skapar tillsammans.
Vore det inte för vetskapen om vad makarna
MackAldener gemensamt gått igenom kunde ett sådant uttalande naturligtvis låta provocerande. Magnus är heller inte den som lindar in och suddar ut.
Han säger det han tänker och tänkt har han hun-
– Vid Ellens kuvös
delade Maria och jag
många timmar. Jag
kan inte säga att det
var en olycklig tid.
Trots att vi inte visste
hur det skulle gå var
vår relation meningsfull. Vi hade en sjuk
dotter som vi båda
ville göra det bästa
för, säger Magnus.
22 nit göra en del. Inte minst under otaliga timmar av
oviss väntan på sjukhus. Vi kommer till det.
Medan Magnus läste och skaffade jobb utbildade
sig Maria till textillärare och makarna köpte hus. År
2000 föddes sonen Joel.
– Så här i efterhand tänker jag ”vad lätt det var”.
Visst är det en stor omställning att få barn men vi
var redo. En del verkar kasta allt annat åt sidan när
de blir föräldrar. Det gjorde aldrig vi. Vi har båda
haft intressen som vi vårdat och värnat både före
och efter, berättar Magnus.
Starkt påhejade av de svenska bidragsreglerna,
som Magnus uttrycker det, valde de strax att börja
planera för ett barn till.
– En kväll var vi inbjudna till Stadshuset på bal.
Det var frack och storband. Maria var i vecka tjugofyra. Någon mage syntes inte än men hon kände sig
lite konstig till mods, säger Magnus. Morgonen därpå skulle familjen upp tidigt för att åka på utflykt
med kyrkan.
– Vi var lite sena och jag höll på att packa bilen.
Joel i barnstol och väskor i bagaget. Men så ropade
Maria på mig. Hon mådde inte bra. Hon kände som
att hon hade kissat på sig. Vi tänkte nog båda att det
får ju inte vara vattnet som gått. Samtidigt förstod vi
nog att det var just det som hade hänt, minns Magnus som berättar att allt sedan gick i ilfart med ambulanstransport till Karolinska.
– När jag tänker på det idag blir det tydligt hur lite vi visste då. Visst hade vi läst solskenshistorier om
för tidigt födda barn, ibland inte större än en hamburgare, som klarat sig bra och som nu sprang och
lekte framför kameran. Men där i ambulansen insåg
vi att detta var på allvar.
På sjukhuset sade läkare att barnet kanske, om
Maria låg stilla, skulle kunna hållas kvar i magen ytterligare någon månad. Kanske kunde till och med
fostervatten återbildas. Men för alla eventualiteter
fick makarna veta vad som skulle hända om barnet
ändå skulle göra för tidig entré.
– De visade mig akutrummet längst ned i korridoren dit barnet i så fall skulle tas. Där skulle det
finnas specialister som skulle göra allt för att rädda och hjälpa. För anknytningen skulle det vara viktigt att jag som pappa fanns med så jag kunde berätta för Maria vad som hade hänt.
Men saker och ting blir inte alltid som man planerar. Helt plötsligt ropar Maria att barnet kommer.
En ensam barnmorska inser vad som sker, klipper
navelsträngen, lägger knytet i en servett och springer iväg.
–Jag kommer bara ihåg att jag såg en liten fot som
dinglade från hennes händer. Det var som en fågelunge utan fjädrar.
I akutrummet var det tomt. Klockan tickade. På
bordet under lampan låg fågelungen till synes livlös. Personal strömmade till men ingen tog befälet. Plågsam väntan. Efter två evighetslånga minuter kom så läkaren och det drog en kollektiv suck av
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
lättnad genom rummet. Lugna och tydliga order satte händer i arbete. Kvar på
sitt rum låg Maria.
– Det gick fort från en bal på slottet
till något helt annat. Helt plötsligt säger
läkare Ann Edner att jag kan ta min
dotters händer. Var det en dotter vi
hade fått?
De första veckorna och månaderna
kom att innehålla många kritiska situationer. Mer än en gång verkade slutet
vara kommet.
– En dag frågade personalen om vi
ville låta döpa Ellen. Bakom ett draperi
fanns dopfunt, vatten och skärmar. Det
stod där som ett kit för akut bruk. Här
fanns en vana att hantera barns död. Vi
kommer från en tradition där vi välsignar våra barn så vi bad att få ringa in vår
pastor. Sedan sjöng vi några psalmer
och bad tillsammans, berättar Magnus
som säger att de hunnit sörja Ellen flera gånger, men att hon hela tiden klarat
sig igenom. Så även den där dagen när
hoppet syntes ute och hjälpapparaturen
hade kunnat stängas av.
– Läkare frågade ibland hur vi såg på att få ett handikappat barn. Ibland blev det tydligt att det fanns ett
val. Att låtsas något annat vore hyckleri. Hade en
av tio apparater stängts av hade det inneburit slutet
för Ellen. Att fortsätta kampen blev också ett medvetet val, säger Magnus som kände att han och Maria på sätt och vis blev granskade och att de bestod
provet.
– Vi bedömdes nog kapabla att ta emot en handikappad flicka. Jag tror faktiskt det spelade en roll
för utgången av vår berättelse, säger Magnus som
på ingenjörens vis räknat ut vad all vård och hjälp
kostat under åren.
– Ellen har kostat samhället över tio miljoner kronor. Allra störst resurser sattes in i början för att
rädda hennes liv. Ibland kan man undra var logiken
finns när vi som föräldrar idag måste kämpa med
näbbar och klor för att hon ska få en bra assistent i
skolan. Om det är samhällets absoluta vilja och mål
att rädda små barn så borde det vara lätt för familjer att också få fortsatt stöd. Ibland undrar jag om
vi har råd att rädda och bota fler än vi har råd att
sedan ta hand om. Det finns mycket som det är
tabu att prata om.
– Vi vet att Ellen inte kommer att klara livet på
egna meriter. Med tiden kommer hon att inse att
hon är annorlunda och hon kommer att bli ledsen. Samhällets spann för vad som är normalt är så
smalt. Det gör livet tufft för den som avviker från
normen, fortsätter Magnus.
Ellen är idag en söt och go tjej på nio år. Hon har
en utvecklingsstörning, autism och ett synhandikapp som gör det svårt för henne att tolka det hon
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 ser och som ibland påverkar balansen.
– När vi tänkte på framtiden förstod vi att Joel
behövde ett syskon till. När man har ett barn med
särskilda behov flyttas perspektiven ganska långt
fram. Vi ville inte att Joel en dag ska stå ensam med
gamla föräldrar och en syster som också behöver
hans omsorg, säger Magnus och berättar att lillebror Hannes nu är fyra år gammal.
Joel och Hannes är väldigt tighta, trots några års
skillnad. Ellen kan också vara med på det mesta, till
och med skidåkning och simning, men det är som
om hon saknar egen motor och hon behöver bli pushad för att det ska hända något. Lillebror Hannes
energi är till stor hjälp och Joel har gått en kurs för
att bättre förstå sin lillasyster och hennes handikapp.
Under Ellens tre första levnadsår hade hon assistent
hemma dygnet runt. Hon
satt fast i en tolv meter
lång syrgasslang och fick
mat genom en knapp på
magen. Maria fungerade
länge som något av platschef i hemmet. Idag ser
familjelivet lite mer normalt
ut och Ellen går i vanlig
skola och har assistent. En
helg i månaden tillbringar
hon hos en kontaktfamilj.
Jag såg en liten fot som
dinglade från hennes händer.
– För killarna är mycket av godo att de har en syster som Ellen. De får erfarenheter som de kommer ha nytta av i ett annars ganska hårt samhällsklimat. De lär sig att vi människor är olika och
att man måste omfamna det. Vi är så glada och tacksamma för att vi har Ellen. Hon betyder så mycket
i vår familj. n
23
inspiration
krönikan
Handla rättvisare i vinter!
Att handla rättvist är inte alltid lätt. Här finns ett axplock av härliga produkter att njuta av i vinter. Att välja produkter som ger odlare och tillverkare skäligt betalt är ibland en konst, men som gynnar både kropp och själ, både här
och där. Bidra till en rättvisare värld med din handling.
Snyggaste
vintermössan
Kaffe med mått
Ett gott ekologiskt kaffe som levereras i dekorativ skyddspåse gjort
av jute. Ett kaffemått i trä följer
den fina presentförpackningen.
Finns på www.manniskohjalp.
se och innehåller 280 g.
Vakumförpackat så klart!
Frukt är godis!
Geobars är knapriga müslibars eller varför inte
kalla dem godsibitar, fyllda med russin, tranbär &
blåbär, som ger en söt smakupplevelse. Innehållet
kommer från bl a Sydafrika och Chile. En internationell smakupplevelse som även finns i kombinationen russin och choklad. Beställ den på www.
sackeus.se
Handgjorda mössor från Dece i Rumänien ger
arbetarna en skälig lön. De anställda som ingår i
ett självhjälpsprogram för de allra fattigaste kan
arbeta hemifrån och försörja sina familjer. Mössorna
har snygg design och finns i många färger och mönster, med eller utan tofs. Beställ på www.decehats.com
Fira nyår
med mango
chutney
Kanske
prova något
nytt till nyår?
Använd
Eswatini
Mango Chutney, utsökt
kryddad med
kanel, ingefära, vitlök
och cayenne. Finns även
med tomat och chilismak.
Producerad av kvinnokooperativet Eswatini i Swaziland. www.sackeus.se
Världen i min famn
Är du på jakt efter innovativa, ekologiska och
rättvist tillverkade leksaker? Ekokul har saker som
är både roliga och meningsfulla. Flyg
till månen i en återvunnen raket eller
varför inte gosa med ekologiska
kramdjur. Gör dina egna smycken av
eko-reko pärlor.
Skippa batterierna och kör på
solkraft. Eller ge vår jord
en välbehövlig kram!
Beställ på
www.ekokul.se
Foto: Ekokul
Rättvisa möss
Klassiker på
skidturen
Vem minns inte barndomens skidutflykter där
varm choklad var ett måste? Locka fram dina
barndomsminnen och njut av rättvis och kravmärkt choklad från Dominikanska republiken och
Paraguay. Chokladdryckspulvret som
har en kakaohalt på
25 procent blandas
med varm eller kall
mjölk. Mmmm….
Finns på www.sackeus.se
24 För den som gillar sega
råttor finns Rättvisa Möss.
De söta råttorna är helt
utan konserveringsmedel
och de glada färgerna kommer från naturen. Gelémöss
är ett original från 1931 och
de finns i olika smaker. Salt
för den som föredrar det.
Eller surt, kanske? Tillverkas
i Sverige av Aroma. Finns på
www.sackeus.se
Piggar upp frusna fötter
En knallrosa pepparmintscrème
Viola
för dina kära fossingar! Fair Trade
kakaosmör, mandelolja, glycerin
och lanolin mjukgör och
binder fukt i huden.
Trädgårdsmyntaolja
och pepparmintsolja
stimulerar blodcirkulationen, lindrar
värk och bekämpar
svamp och bakterier.
Mynta är en ren och
uppfriskande doft och
dina fötter blir inget annat än oerhört tacksamma (och
pigga)! Du hittar fler produkter på www.lush.se
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
Magdalena Vogt bor med sin man och son i norra Laos, där de tillsammans jobbar med
byutveckling i några mycket fattiga minoritetsfolksbyar. Magdalena är anställd av Erikshjälpen
med särskilt ansvar för informations- och utbildningsfrågor.
”Människor vars röst ingen
hör tystnar också”
Dimman lättar sakta över de djungelbeklädda bergstopparna runt akha-byn Nam
Hin, men innan vi hinner vakna somnar en
liten pojke in. För gott. Han är knappt fyra fyllda och ligger ensam i sin bädd när
man hittar honom. Mamman, som också
är sjuk, hade gått för att ta hand om djuren. Snart fylls tystnaden av sorgetjut. Bykvinnorna stämmer in i mammans otröstliga gråt och strax är hela byn på fötter.
Yrvaket undrar vi vad som hänt. Och
när vi får veta undrar vi hur i hela världen
det kunde få hända. Där vi kommer ifrån
dör inga barn av diarré. Jodå, förklarar byborna, man hade tänkt att försöka ta honom till sjukhus. Men han hade ju redan
haft diarré i tre veckor, säger ni? Och inte ätit eller druckit på flera dagar? Har ingenting gjorts? Man skakar på huvudet. Antagligen hade mamman, som sedan ett år
tillbaka är änka, heller aldrig haft råd att ta
honom till sjukhuset. ”Men…” stammar vi.
”Vi hade ju kunnat…”. Men var fanns ”vi”
när vi ”hade kunnat”?
Jag inser att det här är människor vars
nöd i princip ingen ser och vars röst ingen
hör. När klagoropen klingat av mellan bergen återstår bara tystnaden. Människor
vars röst ingen hör tystnar också. Det verkar vara så det fungerar. Den sjuka änkan
är bara en i raden av många fattiga vi möter som slukats upp av tystnadens kultur,
återvändsgränden där man slutligen parkerar i brist på gensvar.
August (vår son) har en bok med djur som
vinkar, ”vinkboken” heter den. På baksidan står det med stora bokstäver: ”Det
bästa med att vinka är att alla vinkar tillbaka”. Det är ju så vi vill att det ska vara. Alla
vinkar tillbaka.
De flesta som läser den här texten är
nog uppvuxna i en kultur där man ska ”stå
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Magdalena och maken Jason tillsammans
med sonen August på besök i en by.
Foto: privat
upp för sig själv”, ”höja sin röst” – reflektera, verbalisera, argumentera till leda.
Ögonen som sett är många, öronen som
hört likaså. Feedback, bekräftelse, nätverk och alla dessa utvecklingssamtal och
utvecklingsplaner som ska följas upp och
Det bästa med
att vinka är att alla
vinkar tillbaka
förbättras, från förskolan tills döden skiljer oss åt. Att någon kan se sitt barn långsamt tyna bort utan att ens då höja sin röst
för att orka be om hjälp – för oss är det oerhört svårt att fatta. Men någonstans i min
förtvivlan och ilska förstår jag att rösterna måste växa fram i ljuset av tillvända ansikten och öron som lyssnar med intresse. Det är också därför det känns extra vik-
tigt att få finnas på plats i delar av världen
där många verkar ha gått vilse i tystnadens
mörka skogar.
Avslutningsvis, jag menar inte att alla ska, eller ens kan, ta ansvar för och söka upp all världens nöd för att se, höra och
möta. Men jag tror att vi alla kan öva på att
lyssna och därmed kanske ge liv åt rösterna som inte hörs. De tystnade ropen finns
överallt. På ålderdomshemmet, flyktingförläggningen, i skolan – men också i de
stilrena kvarteren och i den stålkalla, rostfria lyxen. Hör vi? n
Magdalena Vogt
25
Så kan du hjälpa
Konstruktion: Jakob Nilsson@lokalkrysset.se Foto: Åsa Dahlgren
Bildkryss 4/11
På Erikshjälpen är det alltid mycket på gång. För att kunna hjälpa
så många som möjligt vill vi naturligtvis också vara fler som
hjälps åt. Då blir det också mycket roligare!
På de rosa sidorna här i tidningen kan du hålla dig uppdaterad
om vad som händer och sker. Här kan du både läsa om pågående kampanjer och hur du på många olika sätt kan ta del i det
viktiga arbetet för barnen. Välkommen!
Från vänster; Siv Rydén, Margaretha Elofson, Rose-Marie Rydstrand, Birgitta Möller och Annika Ekholm
Snart nytt år
Psalmanackan
Beställ Charlotta Folkelinds
Psalmanacka för 2012 med vackra
utdrag ur vår rika psalmskatt.
Charlotta arbetar bl a med kalligrafi och akvarell. Pris 150 kr
(inkl frakt) varav 60 kr går till
Erikshjälpens arbete.
Beställ på www.erikshjalpen.
se, 0383-46 74 50 eller använd
bifogat inbetalningskort.
Ange då namn, adress, antal och
märk talongen ”Psalmanackan”.
Minnes- och
högtidskort
När det finns något att
fira eller när det blivit
tid att ta farväl av en
vän som gått bort. Det
är tillfällen
Lyckönskningar
som lämpar
på högtidsdagen
sig väl för en
Högtidsgåva
eller Minnesgåva till Erikshjälpen. Nu
finns nya kort Till minne
till uppvaktning eller minne
att beställa på
Till minne
www.erikshjalpen.se
eller på tel 0383-46 74 50.
rˆd m arkering
=
Du kan vinna Mästarprov – PostkodMiljonären,
som är både bok och familjespel i ett. Spelet innehåller 2 500 frågor och en digital spelenhet ställer frågor
och ger svar. Ett spel för dig eller hela familjen, där ni
själva väljer svårighetsgrad. Böckerna är skänkta av
bokförlaget Max Ström.
Skicka in din lösning till Erikshjälpen, Box 1,
570 15 Holsbybrunn och märk med Bildkryss 4.
Senast 25 januari vill vi ha din lösning.
Namn . .............................................................................................................................
Adress ............................................................................................................................
Postnr ........................................ Postadress .....................................................
big
Babypaket till Afrika
Det är många syföreningar som ägnar
nyförlösta mammor en extra tanke.
Några damer från Järnforsen har
levererat hela femton påsar med fint
sydda babypaket till Erikshjälpen i
Holsbybrunn.
– Först satt vi och stickade ensamma på
var sitt håll, men det är ju mycket roligare att göra något tillsammans, berättar
Birgitta Möller som är en flitig stickare av
täcken och strumpor. Efter överlämnande av babypaketen till Annika Ekholm fick
gruppen en genomgång av Erikshjälpens
verksamhet och depån där babypaketen
nu packas in i containrar för vidare färd
till förlossningskliniker i Afrika.
Vill du själv tillverka babypaket?
Innehållet ska vara:
•
•
•
•
•
•
•
•
En filt
En frottéhandduk
En tvättlapp
En barntvål
Tre tygblöjor i mjukt, skönt tyg
Två babyskjortor
Två babybyxor
Fyra säkerhetsnålar
Ibland kan paketet även innehålla något
extra, som en stickad tröja eller en liten
mjuk mössa. n
Text: Rosemarie Engblom
Foto: Louise Nordlund Isaksson
Alla barn är lika mycket värda
Söker du material om alla barns lika värde? Om hur det är att
leva i andra länder? Lekar och pyssel? Du hittar material för
skola och barngrupper på nya hemsidan www.rafiki.se
Världen är full med nya kompisar!
26 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
Erikshjälpens tidning • Nr.
4.2011
2011 Nr.4.
2727
Julklappar som
räcker längre
Du kan ge uppskattade julgåvor till
vänner som har det mesta.
Som julgåva kan du ge ett odlingspaket till en familj i Malawi. Du får
ett fint kort med fröpåse på köpet –
att ge bort till den som redan har allt.
Denna julgåva för 165 kr (varav 150 kr
går till projektet) ger en familj försörjning. Nytt för i år är en julgåva till
Afrikas horn, se annons på baksidan
av tidningen.
Stöper ljus för utsatta
I mitten av oktober varje år drar aktiviteten igång i Inger Larssons garage
i Julita. Långt fram i december lyser
sedan flitens lampa. Sedan trettio
år tillbaka har Inger ägnat sig åt att
stöpa ljus i många olika storlekar och
varianter.
– Det är väldigt populärt och jag får ofta frågor från vänner, bekanta och gamla kollegor som gärna kommer och stöper,
berättar Inger som nu är pensionär efter
många år som barnmorska.
– Att stöpa ljus tar nästan en hel dag.
Det är ett mysigt sätt att umgås på och att
samtidigt få göra något trevligt tillsam-
mans, säger Inger som bara tar betalt för
ljusmassa och omkostnader. Men de senaste åren har hon också ordnat med en insamling till förmån för Erikshjälpens arbete med mikrokrediter till familjer som saknar stabil inkomst.
– Man får betala så mycket man själv vill
och så brukar jag berätta om mikrolånen.
Jag tycker det är ett bra sätt att få utsatta familjer på fötter igen, säger Inger som
årligen har uppemot åtta ljusstöpardagar.
Nu är julens ljus snart klara och när de så
småningom tänds är hjälpen redan på väg
till fler. n
l
u
J
d
o
G
a tro
Vi måste våg
t frö vi sått
att varje lite
p att gro
kan få ett hop lden gott
a vär
och göra hel
Så ett frö ...
Det finns även
julgåvor för 50
kronor, där 40
kronor går till
verksamheten
för barn. Du
får ett fint
julkort att ge
bort, där det
framgår att
Erikshjälpen
fått en gåva.
God Jul
Beställ på www.erikshjalpen.se
eller ring 0383-46 74 50.
Konserter i advent
Välkommen till
Välkommen till stämningsfulla konserter till förmån för Erikshjälpens
arbete. Möt den uppskattade duon Lars Mörlid och Peter Sandwall som
bjuder på älskade och välkända advents- och julsånger i kyrkor runt om
i södra Sverige och även i Norge. Gruppen FOLK och Jonas Sandwall
drog fulla hus förra året och de gör gemensam sak även i år. Den folkkäre
sångaren och låtskrivaren Roland Utbult finns också chans att lyssna till
och dela julens glädje med. Väl mött på konserter som inbjuder till eftertanke, inspiration och engagemang.
Foto: Garbis F. Sarafian
Lena Karlsson, Siw Lundin och Gunilla Jonsson tog chansen att stöpa juleljus.
Stilla natt med Roland Utbult
Lovsång i juletid med
Mörlid & Sandwall
Söndag 27 nov
kl 19.00 Mamrelunds missionshus
Fredag 2 dec
kl 19.00 Bethel, Fredrikstad, Norge
Lördag 3 dec
kl 18.30 Ekenässjöns kyrka
Söndag 4 dec
kl 18.00 Hults kyrka
Fredag 9 dec kl 19.00 Moheda Filadelfia
Lördag 10 dec
kl 18.00 Hestra Missionskyrka
Söndag 11 dec
kl 11.00 Pingstkyrkan, Jönköping
Söndag 11 dec kl 18.00 Ölmstad Allianskyrka
Onsdag 14 dec kl 19.00 Nässjö Missionskyrka*
Torsdag 15 dec kl 19.00 Nässjö Missionskyrka*
Fredag 16 dec kl 19.00 Nässjö Missionskyrka*
Söndag 18 dec kl 11.00 Filadelfiakyrkan, Stockholm
Söndag 18 dec kl 18.00 Skogakyrkan, Kungsängen
Torsdag 22 dec kl 19.00 Lommaryds kyrka
Måndag 26 dec kl 18.00 Norra Sandsjö kyrka
Fredag 16 dec kl 20.00 Norrköping, Pingstkyrkan
Lördag 17 dec kl 18.00 Huskvarna, Pingstkyrkan
Söndag 18 dec
kl 18.00 Skara, Vinköl kyrka
Jonas Sandwall och FOLK
Allianskyrkan, Jönköping
Söndag 27 nov
kl 18.30 Fjällstugan, Jönköping
Biljett 80 kr, förköp hos Nya Musik 036-16 97 50
eller Fjällstugan 036-35 19 60.
*Med Nässjö Missionskyrkas kör. I Nässjö krävs
Text: Monica Samuelsson Foto: Privat
platsbiljett, 30 kr. Boka på tel 0380-741 60.
Krysslösning nr 3-11
EH
nr 3
20110828
STAD I
RUMÄNIEN
SAMEGRUPPEN
DE HAR
TAGGAR
ÖVER
H
C R A I O V A
RIKTNING
I TERMODYNAMIKEN
Ö S T L I G
A D I A B A T
KYRKA I
SUNDSVALL
TÄNKER
BARA PÅ
SIG SJÄLVA
V
E
M
SOM EN
VETTVILLING
B
ÅTRÅN
J E H U
MATAKDEMI
BISARRA
MENINGAR
RÄKNAR
UPPLAGA
B F
SLÅR UT
VÄLKROSSAD
ENG. ROCK
DUMBOM
LÄNGDMÅTT
PARTI
TAR PAUS
O R S A
URTRIST
DIKT
O
E B
TIGGA
HAN FINNS
I BÅT
RIKE
S T A T
FILFORMAT
KAN FAMN
VARA
E P
FÖRFLYTTNINGEN
PLUGG
DERDIYOK
FOTBOLLSSPELARE
BLEKINGE
MILITÄR
TITEL
N A
BILA
FÖRST
NR 18
TIDAN
BLOMMIGT
I BILDEN
OVAN
SKOTSK
MAN
RIDDARE
BALK
T
BILDER
I SKALA
AVISA
PINAL
L A
FRÅN
JOLLAR
K
JAMES
D E A N
IN
I
AFRIKANSKT
ORD FÖR
STOR SJÖ
PIPA
A V
BÅTBYGGARE
100
O
R
N
E R E
F R Å N
ENVÅLDSHÄRSKARE
E
ABRAMS
HEMSTAD
BAKREDSKAP
MAGER
G
FÖRR
ÖSTPAKISTAN
RUSA
U R
ÖKA
N
N A G G
K N A L
N J A N S A
GAS
GATT
A R
VITAMINER
FÄRSKA
P L A T S Ä N D R I N G E N
E
GALTEN
VAJAR PÅ
LÅNGT
STRÅ
T Ä L J Y X A
A R N
S
C
S P I N T A B
S E G L A R E N
T A N D R A D
I SALT
LADE
D Ö D T R Å K I G T
HJÄLPER
MINNET
E H O
G Å S
F L I C K O R
LÅNEINSTITUT
DALAORT
SEPT.-TÖS
I LONDON
NÄSTA
SOMMAR
G A S T R O N O M I S K A
S Ä L L S A M M A
TÄVLING
S
K
I
V
A
FÖRR OM
FILM
KASSA
A L N Ö
N O A
A N T E C K N I N G A R
Vinnare Bildkryss nr 3-11
Grattis! Följande har vunnit Noveller för
Världens Barn med cd:
Birgitta Lindstedt, Örebro
Helge Siggelin, Lyrestad
Kristina Norlén, Sollefteå
28
28 S K
HANDLAS
MED I
BANGKOK
ÄR STOLT
ÖVER
A D
I SKOLÅR
E
Naturkalendern
2012
Du har väl inte missat
årets bästa julklapp!
Med foto och bibelord för varje månad får vi
följa naturens skådespel och skiftningar under
året. Fotograferna Reine Jonsson och Kenneth
Johansson delar med sig av vackra ögonblick
fångade i den svenska naturen.
Du får boken, inklusive ljudbok, för endast 200 kronor. Hela 100
kronor går samtidigt till Världens Barn. Priset inkluderar moms
och frakt. Inga andra avgifter tillkommer.
Sätt in på PlusGiro 160 58 86-6 (glöm inte att skriva namn och
adress). Eller gå in på bokens egen hemsida: www.noveller.org
välj »företag« eller »privatperson« och beställ dina böcker där.
Kalendern kostar 85 kronor inklusive porto.
Vinsten på 30 kronor per kalender går oavkortat till Erikshjälpens verksamhet.
Y V S
B A T H
Beställ kalendern på tel 0383-46 74 50 eller
genom att sätta in 85 kronor på Erikshjälpens
pg 90 09 28-3. Ange namn och adress samt
märk med ”Naturkalendern 2012”.
NYHET
2011:
I varje bok finns en
cd med novellerna
inlästa av svenska
skådespelare!
Radiohjälpens insamling för Världens Barn
i samverkan med Informationsförlaget.
Begränsad upplaga!
Erikshjälpens
tidning
Nr.
2011
Erikshjälpens
Erikshjälpenstidning
tidning•••Nr.
Nr.3.4.
4.2011
2009
Erikshjälpens tidning • Nr. 3.
4. 2010
2011
2011
2929
Present till sjuka barn
Till barn som är sjuka och behandlas
eller är inlagda på sjukhus i Sverige
skickar Erikshjälpen uppmuntrande
presenter. Det var så Erikshjälpen
startade på 30-talet och arbetet för
sjuka barn fortsätter än idag.
Nyligen kom en speciell hälsning från en
sjuksköterska på ett av sjukhusen som tar
emot Erikshjälpens presenter som gosiga
nallar, spel, pussel, lego eller andra grejor
som kan sysselsätta och glädja barn som
har det svårt.
Mottot som Erikshjälpens grundare Erik
Nilsson hade var Sjuka barn kan bli glada
barn, när han redan som barn gav presenter till andra sjuka barn.
”Hej Erikshjälpen!
Jag har idag träffat Mustapha och han har
fått presenterna ni skickade till honom.
Han blev jätteglad och det blev hans syster
också. Familjen bad mig kontakta er och
tacka. Mustapha har det jobbigt. Familjen har ingen fast adress och de talar dålig
svenska. Men han blev jätteglad och familjen vill att ni ska veta det.
Hälsningar syster Linda på ett sjukhus
i Stockholm.”
Om Presenten
Arbetar du på sjukhus och har behov av att kunna uppmuntra barn
som är inlagda eller är sjuka och
regelbundet får behandling?
Erikshjälpen står för kostnaden.
Hör av dig för mer information
om Presenten på tel 0383-46 74 50
eller info@erikshjalpen.se
fynda
p
secon å
d
hand!
Ny medlem
i ECPAT
Erikshjälpen har nu antagits som medlemsorganisation i ECPAT Sverige.
Om Systers
hemliga låda
Systers hemliga låda innehåller små
presenter som passar för barn i olika
åldrar. Lådan finns för beställning till
exempelvis sjukhus, vårdcentraler,
barnavårdscentraler och tandläkarmottagningar i såväl privat som
statlig regi.
Den hemliga lådan innehåller bl a
Bamsestickers, tatueringar, tapperhetsmedaljer och andra småsaker
som kan delas ut till barn som
behandlas inom sjukvården.
Lådan finns i olika varianter, till
självkostnadspris från 550 kr.
– ECPAT är en barnrättsorganisation som arbetar för
barns rätt att inte utnyttjas i sexhandel. För Erikshjälpen är barns rättigheter det viktigaste som finns
och flera av våra projekt är
direkt eller indirekt inriktade på att motverka att
barn utnyttjas, säger Mattias Ingeson, Erikshjälpens biträdande generalsekreterare.
– Tillsammans med ECPAT och de andra medlemsorganisationerna kan vi vara med och skapa
opinion och påverka beslutsfattare. Medlemskapet
är ett sätt för oss att ta ställning och visa hur viktigt
vi tycker att detta arbete är.
Erikshjälpen arbetar redan idag genom olika
samarbetspartners med utbildning och påverkansarbete med målsättning att sätta stopp för sexuellt
utnyttjande och trafficking.
– Genom ECPAT hoppas vi kunna lära oss mer
om traffickingfrågor och om hur vi kan ta vår del av
ansvaret för att förebygga övergrepp och skydda utsatta barn, avslutar Ingeson. n
För mer information, se
www.erikshjalpen.se eller ring
0383-46 74 50.
Arvika
Erikshjälpen Second Hand
Rosendalsvägen 17
Tel 0570-80 000
BODAFORS
Erikshjälpan Second Hand
Skolg. 4 Tel 0380-37 06 92
BOLLNÄS
Erikshjälpen Second Hand
Renshammarvägen 10
Tel 0278-19000
BROBY
Allt Möjligt Second Hand
Storg. 38 Tel 044-41761
DALA-JÄRNA
Erikshjälpen Second Hand
Industriv. 15 Tel 0281-20172
EDSBYN
Arken Second Hand
Rotebergsv. 40 Tel 0271-22200
Erikshjälpen bygger sina insatser på FN:s
deklaration om mänskliga rättigheter och
Barnkonventionen, samt en kristen värdegrund med dess betoning på alla individers lika
och unika värde.
30
30 Foto: Monica Samuelsson
Erikshjälpen arbetar aktivt för att FN:s
millenniemål ska förverkligas och att barns
rättigheter ska tillgodoses. Erikshjälpens insatser syftar till att utveckla samhället och sker i
samarbete med lokala organisationer runtom i
världen. Insatserna är inriktade på:
• Utbildning
• Försörjning
• Hälsa
Erikshjälpens arbete finansieras till stor del
av regelbundna gåvor från allmänheten. I Sverige riktar sig Erikshjälpen till barn, exempelvis
genom skolprogrammet Rafiki och genom
stöd till ungdomar i riskzon. På sjukhus är
Erikshjälpen känd genom Systers hemliga låda
med tapperhetsmedaljen och andra uppmuntringar till sjuka barn.
Sundsvall Återkommande Mode by
Erikshjälpen Second Hand
Birsta City Gesällvägen 1
Tel 060-52 57 15
KARLSTAD
Gengåvan Second Hand
Blockgatan 5 Tel 054-21 14 00
Kramfors
Erikshjälpen Second Hand
Gränsg. 11 Tel 0612-100 30
Kristianstad
Erikshjälpen Second Hand
Karlsg 43 Tel 044-785 96 00
LINDESBERG
Erikshjälpen Second Hand
Löpargatan 8 Tel 0581-80610
FILIPSTAD
Erikshjälpen Second Hand
Tegnérg. 3 Tel 0590-10336
MALMÖ
Erikshjälpen Second Hand
Volframg 5. Tel 040-131730
FRÄNSTA
Erikshjälpen Second Hand
Fränstavägen 235 (vid ICA)
Tel 0691-31527
NORRKÖPING
Erikshjälpen Second Hand
Hagebyg. 31 Tel 011-180710
GENARP
Erikshjälpen Second Hand
Risav. 2 Tel 040-48 0041
Gävle
Erikshjälpen Second Hand
Södra Skeppsbron 35
Tel 026-18 50 60
Göteborg
Erikshjälpen Second Hand
Fältspatgatan 6 (Högsbo)
Tel 031-20 90 70
HUSKVARNA
Erikshjälpen Second Hand
Birkag. 38 Tel 036-143090
Härnösand
Erikshjälpen Second Hand
Magasinsgatan 11
Tel 0611-260 40
HÖÖR
Erikshjälpen Second Hand
Handelsg. 1A Tel 0413-22100
Fotbollsdoktorn
Onsdagen den 11 januari kl 20:00 sänder
SVT2 filmen ”Fotbollsdoktorn” om kirurg
Carl-Axel Ekman som under många år arbetat
för Läkarbanken i nordöstra Kenya.
Filmen berättar både om Ekmans bakgrund
och uppväxt och om hans mångåriga engagemang för flickors och kvinnors situation i den
nordöstra provinsen. Mycket sevärd!
JÖNKÖPING
Erikshjälpen Second Hand
Solåsrondellen, Bangårdsg. 23
Tel 036-16 23 32
LUND
Erikshjälpen Second Hand
Stora Söderg 25
Tel 046-130035
HELSINGBORG
Erikshjälpen Second Hand
Måndagsgatan 6
Ny butik
Tel. 042-495 31 00
Erikshjälpen är en biståndsorganisation som
arbetar i 25 länder. Ända sedan starten 1946
har barnen stått i centrum. Det var då den
svårt blödarsjuke Erik Nilsson som 17-åring
grundlade organisationen till förmån för utsatta barn. Erikshjälpens vision är att förändra
världen genom att ge liv åt barns drömmar.
Erikshjälpen arbetar för att barn ska bli sedda
och tagna på allvar och ges förutsättningar att
genom egen drivkraft skapa en bättre framtid.
sundsvall
Erikshjälpen Second Hand
Kretsloppsparken, Blåberget
ESLÖV
Erikshjälpen Second Hand
Kvarng. 4 Tel 0413-555128
HEDEMORA
Erikshjälpen Second Hand
Gussarvsg. 3 Tel 0225-774606
Kort om Erikshjälpen
idala
Idalaboden Hallen, Frillesås
Tel 0340-652080
RÄTTVIK
Erikshjälpen Second Hand
Reparatörv 5. Tel 0248-10264
SKENE
Erikshjälpen Second Hand
Örbyv. 16 Tel 0320-322 20
SKÄRBLACKA
Etiopienhjälpen
Bergslagsv 25 Tel 070-5770050
SKÖVDE
Gengåvan Second Hand
Kvantumhuset, G:a Kungsv 54
Tel 0500-486400
stockholm/SPÅNGA
Erikshjälpen Second Hand
Skogängsv. 59 Tel 08-36 88 20
stockholm/VÅRBY
Erikshjälpen Second Hand
Vårby allé 53
Tel 08-680 00 20
SUNDSVALL
Erikshjälpen Second Hand
Bosvedjan Centrum
Bäckebov. 12 Tel 060-170830
SUNDSVALL
Återkommande Mode /
Erikshjälpen Second Hand
Nybrogatan 20 Tel 060-616675
HÖGSBY
Human Bridge Second Hand
Storg. 38 Tel 0491-21380
GAMLEBY
Human Bridge Second Hand
Varvet, Hamnen Tel 0493-51169
HJO
Human Bridge Second Hand
Fredsverkstan, Mekens ind.omr.
Strömsdalsvägen 22
Tel 0503-14209
KALMAR
Human Bridge Second Hand
Larmg. 6 N Tel 0480-27120
Drottning Margaretas väg 23
Tel 0480-49 19 90.
SÄFFLE
Erikshjälpen Kvarnhjulet
Second Hand
Säterivägen 20 Tel 0533-10909
SÄVSJÖ
Erikshjälpen Second Hand
Hantverkaregatan 5
Tel 0382-12300
Söderhamn
Erikshjälpen Second Hand
N Hamng. 41 Tel 0270-103 01
TIMRÅ
Erikshjälpen Second Hand
Verkstadsv. 2 Tel 060-580895
TOMELILLA
Erikshjälpen Second Hand
Rundelsgatan 6 Tel 0417-511482
TRANÅS
Erikshjälpen Second Hand
Storgatan 20 Tel 0768-197 019 VALLENTUNA
Gengåvan Second Hand
Svedjevägen 2 Tel 08-511 76222
VETLANDA
Erikshjälpen Second Hand
Brudabäcksv 3 Tel 0383-17410
VIMMERBY
Erikshjälpen Second Hand
Mässbrog. 1 Tel 0492-13030
VRIGSTAD
Erikshjälpen Second Hand
Gästgivareg. 4 Tel 0382-305 10
VÄNERSBORG
Erikshjälpen Second Hand
Vassbotteng. 16 Tel 0521-17327
VÄRNAMO
Erikshjälpen Second Hand
Västbovägen 51 Tel 0370-161 60
VÄXJÖ
Erikshjälpen Second Hand
Smedjeg. 5 Tel 0470-777200
ÅKARP
Erikshjälpen Second Hand
Lundavägen 51 Tel 040-430017
Ånge
Erikshjälpen Second Hand
Lagergatan 2 Tel 0690-614 10
ÖREBRO
Erikshjälpen Second Hand
Åbyvägen 1 Tel 019-764 01 00
VÄXJÖ
Human Bridge Second Hand
Kungsgatan 11
Tel 0470-456 50
KARLSKRONA
Human Bridge Second Hand
Kungsmarksplan
Tel 0455-145 50
Kärrtorp
Human Bridge Second Hand
Kärrtorpsplan 1
Tel 08-648 31 31
För öppettider och inlämning av varor, kontakta närmaste butik eller
gå in på www.erikshjalpen.se och www.humanbridge.org
Erikshjälpens
2011
Erikshjälpens tidning
tidning •• Nr.
Nr.4.
4.2011
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011
2011
3131
Posttidning B
foto: monica samuelsson
Avsändare: Erikshjälpen,
Bergmossevägen 5,
570 15 Holsbybrunn
20 skolluncher
+ julkort
165 kr
e
j
d
ä
l
g
l
e
b
dub
julbrödet:
Foto: Åsa
För bara 165 kronor kan du ge ett barn
i svältdrabbade Kenya skolmat under en
hel månad.
Svälten på Afrikas horn drabbar barnen särskilt hårt. I Kenya, på gränsen
till Somalia, ger Erikshjälpen akut hjälp
i form av mat, vatten och medicin.
Samtidigt pågår ett långsiktigt arbete
med att hjälpa familjer att skaffa sig en
egen försörjning.
l
u
J
od
da eller
Ge bort skolluncher!
Foto: matil
dahlgren
ellen?
i kall ugn
Jullimpor
kryddpÅsen
Enklaste
sponsras
av
r
ä
e
j
d
ä
l
g
Delad
Din hjälp gör skillnad. Som gåvobevis
får du ett fint julkort att ge till någon
som redan har allt. I kortet finns en
påse brödkryddor. Liksom en deg jäser
till ett stort bröd växer din gåva till
glädje och liv för många. Delad glädje är mmar
ns drö
liv åt bar
om att ge
dubbel glädje!
världen gen
Förändrar
1 hg jäst
1 l vatten
1 ägg
sirap
1 ½ dl bröd
ikt (2 kg)
1 påse rågs
krydda
I pkt bröd
r
2 msk smö
4 tsk salt
da i
t och blan
n fingervarm
ser
Värm vatte
ingredien
tt samtliga
ut
jästen. Tillsä
igt. Baka
degen kraft
och bearbeta
läggs på baklimpor som
smör
lite
fyra bröd
la
Pens
er på plåt.
i kall ugn,
plåtspapp
in
ställ
en och
ter.
mellan bröd
t 35 minu
total
er,
n.
225 grad
jäsa i ugne
alltså bara
Brödet ska
hjalpen.se
www.eriks
Gör din beställning på
www.erikshjalpen.se
allt vi kan
Låt oss göra
iskor i nöd
för medmänn är stark och sann
Med kärlek som vårt bröd
av
dela med oss
G
Bergmossev. 5 Holsbybrunn · Tel 0383-46 74 50 · Plusgiro 90 09 28 -3 · www.erikshjalpen.se