Nr 3. 2010 - Erikshjälpen

Transcription

Nr 3. 2010
Lär
dig la
g
chapa a
ti
Att stå upp
för sina
rättigheter
Graceland
fann ett sätt
att hjälpa
tema försörjning
Mon
Det lilla lånet får hans by på fötter
I backspegeln
Från ”leprabyn”
Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 tillbaka till samhället
Aktuellt
De stickar
för livet
Porträttet
Tanja om kärleken
till de gömda barnen
1
Hallå där, Ola Olsson...
Du är projekthandläggare på
Erikshjälpen. Vad innebär det?
– Vi är sju projekthandläggare, alla
med sina geografiska områden. Som
projekthandläggare är jag länken
mellan Erikshjälpen och de projekt vi
bedriver i Indien och södra Afrika. Till
stor del handlar det om att planera
nya och stödja pågående insatser och
att stå i nära kontakt med våra lokala partners. Det innebär också att göra uppföljningar och se att det vi bestämt blir genomfört på bästa sätt.
Ola Olsson vill se att fler får
möjlighet att påverka sina
egna liv.
Det låter som ett rörligt och
spännande jobb!
– Många som hör vad jag jobbar med
säger ”Å, vad härligt. Då får du resa
runt i världen och uppleva en massa
spännande saker”. Jag trivs verkligen
med mitt jobb men det är inte ”handson” på det sätt många kanske tror. Jag
åker inte ut och snickrar ihop en skola. Visst vore det jättekul och personligt stimulerande att göra det någon
gång men det är inte vår uppgift. Vårt
uppdrag är att få våra partners att bli
årgång 56
bättre på att genomföra de projekt vi
gemensamt beslutat om. Det är viktigt att alla får göra det som de är bäst
på. På så sätt får vi också mer utfört.
Vilken möjlighet har du att
faktiskt påverka och förbättra
människors livsvillkor?
– Eftersom vi arbetar med lokala partners når vi direkt till gräsrötterna. Vi
är nära de människor som behöver
vårt stöd. Det är både inspirerande
och stimulerande. Där bidrar vi med
våra medel, våra erfarenheter och
vårt kunnande i nära samarbete med
människor och lokala organisationer
på plats.
– Min önskan är att få hjälpa människor att själva förändra sin situation. Vi har det väldigt bra här och vi
har mycket att bidra med. Vi kan ge
både medel och möjligheter. Jag tycker att alla människor har rätt att ha
kontroll över sitt eget liv. n
text & foto: Monica Samuelsson
Hjälp människor i
Pakistan att börja om!
2 att människor kan börja om
igen. Därför fortsätter vår insamling och varje krona kommer till nytta. Vi samarbetar
med organisationerna Tearfund och Full Gospel Assemblies (FGA) som arbetat i Pakistan under många år. Vi
vet att de når ut till lokalbefolkningen och våra insatser
kommer fram till dem som är
i störst behov av hjälp, säger
Bengt.
Du kan hjälpa barn och familjer i Pakistan att börja om på
nytt. Din gåva behövs och varje insamlad krona går oavkortat till katastrofinsatsen.
Använd bifogat inbetalningskort och ge en gåva
Sms:a Katastrof till 729 30 så skänker du 50 kronor
Ge en gåva via www.erikshjalpen.se
Citera oss gärna men glöm
inte att ange källan
Foto: tearfund, FGA
Den stora översvämningen
i Pakistan har drabbat miljontals människor. Erikshjälpens insamling har gått till
akuta insatser med mat och
förnödenheter, till familjer
som förlorat allt. Nu efter den
akuta fasen börjar det bli möjligt med en återuppbyggnad.
– Vägen tillbaka till ett mer
normalt liv är mycket lång,
säger Erikshjälpens generalsekreterare Bengt Swerlander. Han var på plats och
samordnade insatser efter
den stora jordbävningen som
ägde rum i Pakistan 2005 och
har erfarenheter om vilka
långsiktiga insatser som behövs efter en stor katastrof.
– Nu följer ett omfattande
återuppbyggnadsarbete, så
Utgivare
Erikshjälpen
Box 1
570 15 Holsbybrunn
Besöksadress
Bergmossevägen 5
Telefon
0383-46 74 50
Fax
0383-502 30
E-post
info@erikshjalpen.se
Hemsida
www.erikshjalpen.se
Redaktion
Bengt Swerlander, ansv utg
Louise Nordlund Isaksson
Camilla Sköld
Monica Samuelsson, red
Anna Rostedt
Sofia Arnoldsdotter
Sofie Björkman
Rosemarie Engblom
Utgåvor
Erikshjälpens tidning ges
ut i mars, juni, oktober
och december
Upplaga
36 000
Omslagsbilden
Foto: Monica Samuelsson
Annonser
För information och
bokning tel 0383-46 74 50
Tryck
V-TAB Vimmerby
Tidningen trycks på
miljövänligt papper
Grafisk formgivning
Prinfo Bergs
ISSN
0284-950X
plusgiro
90 09 28 - 3
90 29 04 - 2
(det senare används
endast då OCR-kod finns)
Bankgiro
900 - 9283
Erikshjälpen är en biståndsorganisation verksam i ett 25-tal
länder. Insatserna bygger på
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen och en kristen värdegrund. Arbetet finansieras till
stor del av regelbundna gåvor
från allmänheten. Erikshjälpen förändrar världen genom
att ge liv åt barns drömmar.
Foto: Bengt Swerlander, Kjell Israelsson, sofia denzler
Innehåll NR 3. 2010
försörjning
Mat på bordet. Kläder på kroppen. Tak över huvudet. Allt som borde vara självklarheter är inte alltid
det. Och medan vi firar lönehelg med långlördag är
det dagliga brödet återkommande huvudvärk för
otaliga föräldrar runt om i världen. Om något så
vardaglig och något så svårt som försörjning handlar temasidorna i detta nummer. 6-11
Jorden runt
13
Margret - hivsmittad och övergiven
Engagemang
16
Graceland om
spelglädje och att
hjälpa andra
6
Så gick det
sedan
19
Nu lyssnar min
familj på mig
20
Du kan hjälpa!
Tanja om mötet
med de gömda
barnen
29
Krönika
31
25
Daniel
Abrahamsson
om timmar som
förändrade bilden
Tillsammans
klarar vi mer
Shoppa loss
Höstens fynd finns
precis runt hörnet
Bildkrysset
26
Klura och vinn
bok eller CD
Låt dig inspireras
av det internationella köket. Lär
dig baka chapati i
höst! Sidan 24.
De gjorde slag i saken
Öckerös damer stickar för livet
Unga företagare höll gala mot
könsstympning
Scouter valde solenergi
Porträttet
14
15
27
Jag vill vara som Maja
För drygt en månad sedan fyllde
min faster Maja 100 år. Vi firade
henne i dagarna tre. Jubilaren var
pigg och alla gratulanter hade det
väldigt trevligt. Kungaparet och
landshövdingen sände hälsningar.
Smålands-Tidningen och lokalradion gjorde intervjuer.
Jag har länge sett upp till faster
Maja. Hon är fortfarande ett av
mina allra största föredömen. Hon
är nyfiken på det som är nytt. Omtänksam och generös som få. Hon
ringer, skriver brev och gillar att
samtala. Att växla några ord med
henne, det präglar hela dagen.
Trots att även faster Maja ibland
fått känna av det svåra i livet och
Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010
numera lever på lägsta pension,
har jag aldrig någonsin hört henne
klaga. Hon är tacksam till Gud för
det liv hon får leva. Det är en tacksamhet som smittar av sig. Hon har
alltid frikostigt delat med sig, bland
annat till Erikshjälpen, för att utsatta barn skall kunna få ett bättre liv.
Jag tror att det finns många som
faster Maja. Jag hoppas att du också
har en sådan person i din närhet.
Kanske är du själv en ”Maja” som
kan peka på tacksamheten och förnöjsamheten och visa att det vi har,
om än lite, faktiskt också räcker till
att hjälpa andra.
Med tillönskan om en riktigt fin
höst!
Bengt Swerlander
Erikshjälpens
generalsekreterare
bengt.swerlander
@erikshjalpen.se
3
nyheter
Barnäktenskap
vanligast i
Sydasien
Foto: privat
Foto: Åsa Dahlgren
Född på
rätt plats?
Sverige ligger i topp när det
gäller hälsokontroll och sjukvård
av barn. Ett barn som föds i Angola
löper 73 gånger så hög risk att dö
under sina fem första levnadsår
jämfört med ett barn som föds i
Sverige. Hälften av all barnadödlighet beror på undernäring, dåliga
sanitära förhållanden och brist på
rent vatten.
I södra Asien är nästan hälften,
eller 46 procent, av alla kvinnor som
gifter sig under arton år. Detta enligt
de senaste uppgifterna från Unicef.
I Sverige är medelåldern för kvinnor
som gifter sig 35 år.
Källa: UNICEF, SCB
Källa:UNICEF
Ungefär 1,4 miljarder
människor lever i extrem
fattigdom och försöker
överleva på mindre än en
dollar om dagen.
Genom bistånd från
Sverige och andra länder
och med handel som lett
till ekonomisk tillväxt har
fattigdomen minskat. På
90-talet skedde stora
framsteg och i Kina och
Indien har industriell
utveckling bidragit till
framsteg.
Dessvärre har den samlade andelen av världens
befolkning som är fattig
inte minskat. Tvärtom
har den till och med ökat
i afrikanska länder söder
om Sahara, Latinamerika,
Östeuropa och Centralasien. De allra fattigaste
länderna finns i Afrika. Tre
av fyra afrikaner lever på
Dilemma
Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren
Bästa
bubblan
I Sverige har vi kanske världens bästa kranvatten. När du
köper vatten på flaska slösar
du både med dina pengar och
på miljön. Föredrar du kolsyrat
vatten till måltiden, investera i
en kolsyremaskin.
mindre än två dollar per
dag. Krig, korruption och
hiv och aids-epidemin är
några förklaringar till att
fattigdomen ökat i flera
afrikanska länder.
Fattigdomen har alltså
både minskat och ökat
i olika delar av världen
under de senaste decennierna. Men i ett långt
perspektiv har det skett
många positiva förändringar. Det går bättre i världen än vad många tror. Gå
in på www.gapminder.org
för att se vilken förändring
som skett de senaste 35
åren.
Aga förbjuds i
Bangladeshs skolor
Källa: UNDP.org
Källa: TT
Källa: Sida.se
Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Foto: Åsa Dahlgren
Enligt en undersökning om människors välfärd i världen
rankas Norge högst. Därefter kommer Australien och
Island. Rapporten mätte bland annat hur människor mår, förväntad livslängd, läs- och skrivkunnighet och BNP per capita. Länder som markant ökat
sin välfärd är Kina, Colombia och Venezuela, främst
beroende på ökade inkomster och ökad förväntad
livslängd - och bättre och utökad tillgång till utbildning.
Längst ned på rankinglistan finns Niger, Afghanistan
och Sierra Leone.
Skolelever i Bangladesh ska inte längre
behöva oroa sig för att
få stryk av sina hårt
uppfostrande lärare.
I augusti meddelade
regeringen att kroppslig bestraffning är
förbjuden i klassrummen eftersom man
sett att det kan vara
”inhumant”.
Enligt Unicef blir nio
av tio bangladeshiska elever slagna i skolan,
vanligen med piskor eller käppar. I mars blev
åtta skolelever skickade till sjukhus efter att de
slagits av skolans rektor för att de glömt att ta
med sig färgläggningspennor till skolan.
Men problemet stannar inte innanför skolans
väggar - sju av tio barn blir fysiskt bestraffade i
sina hem.
Norge – bäst på välfärd
I Malawi är det, liksom på många andra håll
i världen, kvinnans uppgift att samla ved.
Ibland är hon ute och söker flera dagar i
sträck. Trots det hårda slitet får många
kvinnor ovett när de kommer hem eftersom
de inte samtidigt kunnat serva sin man och
sina barn.
4 Foto: Niclas Bernstone
Var femte lever i extrem fattigdom
Foto:istockphoto
40 000 ton
kläder per år lämnas till insamlingar i Sverige. Om denna årliga mängd istället hade
nyproducerats skulle det orsaka koldioxidutsläpp på omkring 1 000 ton. Det motsvarar
ett helt års utsläpp från 300 000 bensindrivna bilar (som i snitt kör 1 500 mil per år).
5
TEMA försörjning
– Jag har inte bara fått ordning på vår ekonomi, jag har också vuxit
som människa, säger Srei Ning med ett leende. Med hjälp av ett litet
lån har hon kunnat starta en butik och kan numera försörja familjen.
Små lån
stärker kvinnor
och familjer
Hjälp till de mest utsatta
Srei Ning är trettiotvå år. Hon bor med sin man och sina två döttrar på
landsbygden i nordöstra Kambodja. Här lever människor under oerhört
enkla förhållanden. De ekonomiska marginalerna är minst sagt snäva. Trots att
mikrokreditinstituten är väl etablerade i Kambodja kommer det inte familjerna
här till godo. Den som behöver en mikrokredit måste nämligen bedömas vara
just kreditvärdig. Det är det inte många som är här. Inte heller Srei Ning.
Text: Monica Samuelsson Foto: Bengt Swerlander
– Det har pratats mycket
om mikrokrediter under
åren. Det vi kom att se var
att många familjer hamnade utanför det systemet och
de möjligheterna, säger MaKambodja
rianne Stattin Lundin, projekthandläggare på Erikshjälpen och med stort hjärta
för de mest utsatta. Marianne har själv bott många år i
Kambodja. Hon kan språket
och hon vet hur vardagens
slit ser ut för människorna här. Tillsammans med
en av Erikshjälpens samarbetspartners började Marianne för några år sedan att skissa på hur hjälpen
skulle behöva se ut för att verkligen göra skäl för
namnet.
– För att få en vanlig mikrokredit måste du kunna garantera att pengarna betalas tillbaka. De garantierna kan den fattiga inte ge. Hon kan ofta inte läsa, skriva och räkna och hon har sällan kunskaper om hushållsekonomi, vad det innebär att spara
Japan
6 och hur man tänker långsiktigt för att inte fastna i
skuldhärvor. Alltför ofta hamnar hon i en ”ur hand
i mun”-situation och kastas tillbaka till ruta ett, förklarar Marianne.
Det som tog form på skissbordet kom att kallas
VSU, vulnerable service unit, en särskild enhet för
de ekonomiskt mest utsatta familjerna. Dessa lån
gjordes väsentligt mindre än de mikrokrediter som
andra aktörer tillhandahåller. Hand i hand med lånet går också en utbildning i hushållning och ekonomiförståelse.
– VSU-lånet ligger ofta på motsvarande 800 kronor. Det är mycket pengar för kvinnorna här. Lånen
används för att köpa in frukt, grönsaker och andra
livsmedel som kvinnorna sedan kan sälja med en liten förtjänst. Jordbruk, att starta moped- och cykelrenovering eller uppfödning av höns och grisar är
andra exempel på vad de små lånen används till, berättar Marianne.
– Lånen ges alltid till kvinnan i familjen men både
hon och hennes man behöver godkänna låneavtalet
med sina fingeravtryck. Det markerar att båda bär
Försörjning genom hjälp till självhjälp
För att bekämpa fattigdom arbetar Erikshjälpen bland annat med
hjälp till självhjälp. Det kan handla om att hjälpa människor att identifiera och tillvarata sina egna möjligheter och förmågor. Genom att
också stärka och organisera bybor och uppmuntra till att de gemensamt tar ansvar skapas förutsättningar för att samhället utvecklas.
Erikshjälpen arbetar med att
• Främja utveckling och organisering av byar och samhällen.
• Hjälpa människor och samhällen att ta bättre vara på sina lokala tillgångar, exempelvis genom att effektivisera jordbruket.
•Ge ekonomisk starthjälp bl a genom små lån till de mest utsatta
• Skapa självhjälpsgrupper där deltagarna gemensamt organiserar
uppfödning, skötsel och försäljning av bl a mjölkkor, getter och grisar.
•Ge kunskap om lokala och nationella lagar och bestämmelser
om exempelvis rätt till statligt bidrag till byutveckling.
•Ge utbildning i praktiska yrken som murare, bagare, snickare, svetsare m fl.
Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 7
TEMA försörjning
Behovet av de små lånen är stort i Kambodja.
Här sker insatserna
Burundi
Etiopien
Kenya
Benin
Burkina Faso
Malawi
Moçambique
Indien
Kambodja
Laos
Tanzania
Macy är hemma på skollov från
universitetet och hälsar på
mamma Angeline.
Japan
Angeline med kon ”Lady”.
ansvar för att pengarna ska användas förståndigt så
att de ger avkastning och att de ska betalas tillbaka.
Utbildningen sker i byarna och lockar betydligt
fler än just bara de som tagit lånen. Det är, poängterar Marianne, också en fördel eftersom kunskaperna om ekonomi, sparande och hushållning på så sätt
kommer ännu fler till del.
Alla kvinnor som får VSU-lån ingår i en solidaritetsgrupp. Detta skapar ett nät av relationer och
underlättar uppföljningen av lånen. Resultatet visar
att det stora flertalet kvinnor lär sig att göra budget
och sätta av medel för återkommande utgifter för
grödor och barnens skolmaterial. De allra, allra flesta betalar också tillbaka sitt lilla lån i rätt tid.
Tillbaka till Srei Ning. Klockan är bara fem på
morgonen när hon tar sin lilla moped och ger sig
av mot den vietnamesiska gränsen som ligger ett
stycke bort. Där, på andra sidan, köper hon frukt
och grönsaker. Hon har hittat en bra inköpskanal
och har fått fördelaktiga priser. Omsorgsfullt plockar Srei Ning ihop det hon tror sig kunna sälja under
dagen. Klockan åtta är hon tillbaka och öppnar sin
försäljning. Hon har fått bra snurr på verksamheten. Kunderna hittar till frukt- och grönsaksståndet
och hon drömmer om att så småningom kunna utöka sitt sortiment.
– Jag känner att omgivningen accepterar och respekterar mig bättre idag, säger Srei Ning när ett
par kunder just försvunnit utom hörhåll. Jag har inte bara fått bättre ordning på vår försörjning. Jag
har också vuxit som människa.
8 I närheten arbetar Srei Nings man med att ladda
batterier. Också detta är idag en del av familjens näringsverksamhet.
– Vi ser att de små lånen hjälper till att ge kvinnorna en starkare roll, både i familjen och i samhället, säger Marianne Stattin Lundin som menar att
de nya kontakterna också gett möjlighet att påverka familjernas rök- och alkoholvanor.
– Spriten är ett problem i många familjer. Både för
att det sätter föräldrar, oftast pappor, ur stånd att
ta hand om sig själva och sina nära. Men också för
att pengar, som hade kunnat komma hela familjen
till godo, bara rinner iväg på ingenting. Det vi ser
nu är att kvinnorna, med sin ökade självkänsla, vågar markera att deras pengar inte ska användas till
alkohol och cigaretter. Det kräver ett stort mod och
det ser vi att många kvinnor idag har.
VSU, enheten för de allra mest utsatta familjerna,
växer hela tiden. Under fjolåret fick närmare femtusen familjer hjälp. Målet är att insatserna ska fyrdubblas inom de närmaste två åren. n
Du kan hjälpa!
Din gåva räddar liv! Använd det bifogade inbetalningskortet och ge ett bidrag så att människor själva kan skapa sig en försörjning.
Angeline i västra Kenya
– Jag ger aldrig upp!
Första gången jag träffade Angeline var
för fem år sedan och hon gjorde ett starkt
intryck på mig. En kvinna som skrattade
mycket och gestikulerade engagerat när
hon pratade om livet i den mycket fattiga
byn.
”Jag kan inte sätta mig i ett hörn och göra ingenting bara för att jag har hiv”, var
en av de saker Angeline sa och som etsade
sig fast. Då, för fem år sedan, hade hon fått
ett mikrolån av Erikshjälpens partner MICH och börjat föda upp höns, fast besluten
att ge sin dotter Macy en möjlighet att läsa vidare.
Sedan dess har jag då och då tänkt på
Angeline, och när jag nyligen besökte dessa trakter igen var jag spänd på att se hur
det hade gått för henne. Hur skulle hon må
efter ytterligare år med hiv-viruset i krop-
Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 pen, och hade hon klarat att fortsätta försörja sig och barnen?
Min oro visar sig obefogad och det är en
brett leende Angeline som möter oss på
gården till sitt lilla hus. Hon har en t-shirt
med texten ”Jag är volontär för mitt folks
utveckling”, och det är precis vad hon är.
– Jag har lärt mig så mycket från MICH,
så nu är det jag som utbildar andra! säger
hon och fyrar av ett av sina leenden.
Angeline visar oss runt på den lilla gården. Fält med odlingar, små trädplantor,
getter och en bra mjölkko – det går inte
att ta miste på Angelines stolthet över det
hon har åstadkommit. Genom det lilla lånet och kunskaperna från MICH har hon
kunnat förändra sin tidigare ganska hopplösa situation som hiv-positiv änka med två
små barn. Som om det vi sett inte var nog,
tar Angeline med oss runt huset och pekar
på ett skjul med luckor i glada färger.
– Det är min kiosk, här säljer jag lite av
varje till grannar och förbipasserande.
Och dottern Macy, hon som skulle läsa vidare, hur gick det för henne? Jo, hon råkar vara hemma när vi kommer förbi, eftersom hon har skollov från universitetet
i Nairobi. Att hon är stolt över sin driftiga
mamma går inte att ta miste på. n
Text och foto: Anna Rostedt
Anna Rostedt är chef för Erikshjälpens
Internationella avdelning.
9
TEMA försörjning
Jharkhand, Indien
Försörjning –
en rättighetsfråga
– Det vi ser i Jharkhand är att vi kan förbättra familjers och byars försörjning genom att hjälpa dem att organisera sig. Genom att forma giltiga byråd och se till att
man lever upp till statens krav så har man
också möjlighet att utkräva statligt stöd,
utbildning, bättre vägar, brunnar och hälsovård, berättar Ola Olsson, projekthandläggare på Erikshjälpen, och säger att
många byar tidigare saknat den organisation som krävs för att kunna ta del av de
statliga stödprogrammen.
– Vi har under de senaste åren gett viss
materiell hjälp till folket här. Det har varit utsäde, vi har gett stöd till förskolor och
vi har spridit kunskap om nya och mer effektiva odlingsmetoder. Kanske är det ändå just hjälpen att organisera sig som gjort
allra störst skillnad. Folket här har tidigare inte kunnat kräva sina rättigheter. Det
kan de idag och det är också en förändring
som kommer att leva kvar när vi så småningom fasar ut insatserna för att gå vidare och stödja nya byar. Det blir en bestående förbättring.
Idag kan
fler i Jharkhand
hävda sina
medborgerliga
rättigheter.
10 Eftersom staten kräver kvinnlig medverkan i lokala byråd, eller ”village councils”
som de kallas, har även kvinnornas ställning stärkts i byarna. Och det faktum att
man fått hjälp att organisera sig har också
bidragit till att kvinnogrupper i byarna fått
tillgång till förmånliga, statliga lån.
– En grupp med kvinnor tog först ett lån
för att köpa getter till byn. Det gav en så
bra avkastning att de, förutom att betala
tillbaka lånet, också kunde köpa in bevattningsutrustning till byns grönsaksodling.
När staten sedan behövde hjälp att distribuera sitt näringsstöd fick kvinnogruppen
uppdraget. Det var naturligtvis en stor heder och framgång. Det hade inte varit möjligt om de inte var organiserade, säger Ola
Olsson och fortsätter;
– Det gör väldigt mycket för kvinnornas
självförtroende och självkänsla. Tidigare
har de ofta behandlats illa. Idag ser vi att
kvinnorna respekteras bättre. Det är väldigt roligt.
Under de år Erikshjälpen arbetat i byarna har attityden till skolan förändrats dramatiskt. Tidigare gick två av tio barn i skolan. Idag är det åtta av tio som tar del av
skolundervisningen. Tilltron till utbildning
har ökat och många sätter detta i samband
med att barnen stimuleras redan från förskoleålder. Och där den statliga skolan inte
lever upp till förväntningarna kan nu byråden ställa krav på myndigheterna om högre kvalitet. Detta hade varit otänkbart för
bara några år sedan.
– Insatserna i byarna har funkat väldigt
bra. Vi har hjälpt dem att organisera sig.
Det har i sin tur skapat möjlighet till försörjning. Det har säkert också betytt en del
att vi, som internationella givare, visat intresse för människorna i byarna här, att vi
har ögonen på hur de har det och att deras
rättigheter tillgodoses. n
Text: Monica Samuelsson Foto: Ola Olsson
Miru Murmu, Rani Soren och
Maino Murmu i byn Nawadi har,
tack vare att byn fått hjälp att
organisera sig, kunnat skapa
en kvinnogrupp som väldigt
påtagligt bidragit till byns
försörjning. Många familjer har
genom deras försorg fått getter
och byns grönsaksodling har fått
en bevattningsanläggning.
I Nordöstra Indien ligger delstaten Jharkhand. Här bor
bland annat minoritetsfolket santalerna. Erikshjälpen har sedan fyra år tillbaka arbetat i fyrtio byar i regionen. Förskolor
har startats. Läxhjälp ges de större barnen för att de bättre
ska klara av skolan. Befolkningen får hälsoutbildning och kvinnogrupper bildas.
Eftersom det tidigare varit svårt
för familjer att försörja sig i
byn har många pappor gett sig
iväg några månader varje år
för att leta jobb på annat håll.
Detta har splittrat och försvagat
många familjer. Idag kan fler
stanna hemma och ta hand om
sina barn och familjer. Familjen
Hansda klarar idag försörjningen
bättre och Santrans pappa kan
stanna i byn året om. Det innebär
en stor trygghet för dem alla.
Hårt slit – utan tillräcklig belöning
Tidigt på morgonen vandrar Yasmin längs vägarna för att plocka
upp kartonger som slängts i dikena. Genom att sälja dem till återvinningscentraler tjänar hon motsvarande några få kronor för vilka hon köper mat till sig och barnen. Men munnarna där hemma är
många att mätta.
Den ensamstående mamman
bor i Trujillo vid norra kusten i Peru. Hennes enkla boende med plåttak och jordgolv duger på sommarhalvåret, men vintrarna känns däremot långa när de iskalla vindarna från havet blåser rakt igenom
huset.
Kreativitet är avgörande för att
kunna överleva i de fattiga områdena i staden. På Yasmins lilla bakgård kacklar taniga kalkoner runt i
den hala leran och guldfiskar sim-
mar runt i grumliga dammar. Hon
hoppas att de kan ge en liten inkomst, däremot är det inte enkelt
att bedriva uppfödning på så liten
yta.Hon är en sann levnadskonstnär med en kreativitet värd stor beundran.
Men kreativiteten räcker helt
enkelt inte till. Många kvällar måste barnen i huset somna utan att ha
ätit sig mätta.
Det finns många föräldrar runt
om i världen som, likt Yasmin, använder all ork, kraft och kreativitet
som går att uppbringa för att kunna ha mat på bordet till sina barn.
Många delar också Yasmins erfarenhet att det inte alltid räcker. Att
hungern fortfarande inte är stillad
vid dagens slut. n
Text och foto: Sofie Björkman
Margaret har just börjat gå till stödgruppen för hiv-positiva som Erikshjälpen stöder i Emali, Kenya. Här får smittade möjlighet att ge varandra
råd och tröst. Att prata om infektionen ute i samhället är ofta mycket
svårt eftersom det fortfarande råder stor tabu kring hiv och aids.
Yasmin
Du kan hjälpa!
Använd gärna inbetalningskortet som finns
bifogat och ge en gåva till Erikshjälpens
arbete för att ge människor möjlighet till
inkomst och stadig försörjning – och en
trygg framtid för barnen.
Margaret blev
Hivsmittad och övergiven
– Det började med klåda på benen. Jag
visste några andra som haft det likadant
och jag visste vad de hade fått för besked.
Det var väl därför jag gick och lät testa mig,
berättar Margret Nduku som säger att hon
fick svaret nästan direkt.
– De sade att jag hade testat positivt för
hiv. Jag blev så orolig och det har också varit väldigt svårt sedan dess, fortsätter Margaret som ändå valt att berätta hur hon
haft det och hur livet ser ut idag.
Den man som Margaret först var gift med
dog när deras andra barn var litet. Margaret gifte om sig och med sin andre make fick hon ytterligare fem barn. När Margaret hade fått beskedet om att hon var
smittad valde mannen att lämna henne.
Det innebar både att barnen förlorade sin
pappa och att Margaret tappade kontakten och det stöd som hon tidigare haft från
12 Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010
Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 mannens släktingar. Nu stod hon helt ensam.
– Vi blev helt uteslutna från familjen. De
ville inte ha något med oss att göra längre. Nu har jag ensam ansvaret för barnen.
Det är därför de inte kunnat få gå i skolan.
Jag har inte råd att låta dem alla göra det.
Jag måste ju se till att de i alla fall får något
att äta, säger Margaret och tårarna börjar trilla nedför hennes kinder. Det är som
om luften går ur. Som om hon hittills bitit
ihop för att orka och som om bara frågorna, att någon faktiskt undrar hur hon har
det och hur hon orkar, gör att hon för en liten stund vågar säga precis som det är.
– Jag kan inte säga att jag hatar min man.
Inte för min egen skull. Men jag är arg eftersom han ändå är pappa till fem av mina barn och att han inte tar sitt ansvar för
dem. Det gör mig arg. Jag saknar honom
inte för egen del men jag kan inte tycka annat än att han borde göra rätt i förhållande till sina barn.
Lilla Nthambi är yngst av Margarets barn.
Hon är också den enda av dem som också
testat positivt för hiv. Nthambis pappa har
aldrig brytt sig om att låta testa sig. Och
vad orsaken var till den första makens död
blev aldrig ordentligt utrett.
– Jag får bromsmediciner. Det får Nthambi också. Medicinerna gör visserligen att jag känner mig starkare men jag
är mycket känsligare för infektioner nu än
innan jag fick hiv. Och när jag är sjuk kommer också rädslan och skräcken för vad
som händer mina barn om jag inte klarar
mig. n
13
Stickgruppen ger också filtar till missionärer och läkare som åker till platser där
behoven är stora. Bland annat skickades
filtar till tsunamins offer. En del av stickgruppens alster säljs också och blir på så
vis pengar som går till olika biståndsorganisationer och hjälpprojekt. I Nimbuskyrkan på Öckerö finns Lennart Sjöholm som
tidigare var ordförande i Skandinaviska
Läkarbanken. Därför har det varit naturligt för stickgruppen att stötta Läkarbankens arbete.
– Nu har vi skickat trettontusen kronor
som vi fått in tack vare filtarna.
Ibland får stickcaféet besök av personer
som delat ut filtar på olika platser i världen. Stickgruppen får också en del bilder
skickade till sig där de får se hur filtarna
har kommit till användning.
– Vi får mycket respons tillbaka och det
skapar ett stort intresse, säger Borghild
Walfridsson.
Och det finns många personer som vill
engagera sig men inte själva vara med och
sticka.
– Det är många som lämnar garner till
oss. Vi fick en hel låda med garner från en
Totalt kommer ett trettiotal
damer till Nimbus stickcafé.
– Vi kommer från olika sammanhang, församlingar och öar,
berättar Borghild Walfridsson.
De stickar för livet
För att hjälpa barn som saknar mycket av det
som vi i Sverige tar för självklart, började stickcaféets besökare tillverka filtar, koftor och mössor. I januari 2004 hölls det första stickcaféet
14 – I början hade vi ett fadderbarn men nu
har vi två stycken, berättar Borghild.
I somras ställdes stickcaféets filtar ut på
Konstvågen, som är ett tillfälle för konstnärer i Öckerö kommun att visa sina alster.
Stickgruppen har också haft en stor utställning på Öckerö bibliotek. Då satt dessutom hela stickgruppen på biblioteket och
arbetade med nya filtar.
– Vi sålde nitton filtar under den utställningen, plus tröjor och sockor, berättar
Borghild. n
Text: Sofia Denzler
Övre bilden: Filtarna från stickcaféet har bland
annat hamnat i Marocko och stickgruppen får
ofta bilder från olika delar av världen där de
får se hur filtarna har kommit till nytta.
Undre bilden: Ett barn i Brasilien har fått en av
stickcaféets filtar.
Ungt företag mot könsstympning
Varje måndag samlas kvinnorna på Öckerö för att sticka.
På så vis hjälper de många barn världen över.
– För många är stickcaféet veckans höjdpunkt, berättar
Borghild Walfridsson.
För sex år sedan bestämde sig Borghild
Walfridsson för att starta ett stickcafé.
Där skulle människor kunna samlas,
sticka och ha trevligt men också bidra till att hjälpa utsatta barn. Innan Nimbus stickcafés start hade
Borghild varit i Brasilien och
bland annat gjort studiebesök på flera barnhem. Hon
minns särskilt ett barnhem
där hon kikade in i barnens
lekrum. Det enda som fanns där
var en ensam, trasig docka.
– De hade inget mer, berättar Borghild.
person i Östergötland en gång.
Som namnet anger fikar kvinnorna på
stickcaféet också tillsammans. Vid kaffet
brukar de ta upp en frivillig avgift som går
till stickgruppens fadderbarn.
och intresset spred sig snabbt.
– I början kom sex eller sju personer varje
måndagskväll. Nu är vi ungefär tjugo stycken
varje vecka, berättar Borghild.
Det är mest äldre kvinnor som kommer till
stickcaféet och tillsammans gör de filtar och babykläder som sedan skickas som bistånd eller
säljs till förmån för utsatta barn. Sedan stickcaféet startade 2003 har kvinnorna gjort 1 260 filtar.
– Vi hade ett tusenfiltarskalas i augusti förra
året.
Erikshjälpen har tagit emot 44 filtar från
stickcaféet och dessutom en hel del babykläder.
– Vi är glada över att Erikshjälpen kunde ta
emot dem, säger Borghild.
Filtarna har skickats till människor som blev
hårt drabbade av jordbävningskatastrofen i
Haiti.
För att bidra i kampen mot kvinnlig könsstympning har sex tjejer från Linköping under ett år
arbetat med UF-företaget Let’s do it for the kids. Under en välgörenhetsgala på Sagateatern
i Linköping fick de ihop över 8 000 kronor till Erikshjälpens verksamhet. Förutom pengar har
tjejerna också fått ta emot en hel del kläder och skor.
Allt började i augusti förra året när gymnasietjejerna skulle bilda egna UF-företag.
Rosanna Ackeräng, Matilda Goderlöv, Sofie Kindstrand, Lina Lundgren, Linn Nilsson
och Viktoria Oskarsson visste direkt att de
ville ägna sig åt välgörenhet och bildade därför företaget Let’s do it for the kids. Pengarna som tjejerna räknade med att få in ville de
ge till något konkret och angeläget ändamål.
De kontaktade Erikshjälpen och bestämde
sig för att stödja arbetet mot kvinnlig könsstympning. Tjejerna upplever att det är ett
problem som är ganska tabubelagt och som
många svenskar inte vet så mycket om. Samtidigt tror de att det är något som många,
framför allt unga kvinnor, kan relatera till.
– Man kan tänka att det kunde lika gärna
ha varit jag om jag hade bott någon annanstans, säger Viktoria Oskarsson, VD.
Tjejerna i Let’s do it for the kids har haft
Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 väldigt roligt under sin tid i företaget och de
har lärt sig mycket.
– Vi har verkligen lärt oss att tänka efter
och vi ser saker på ett annat sätt nu, säger Lina Lundgren, produkt- och inköpsansvarig.
I början av sommaren avslutades arbetet i
Let’s do it for the kids, men det är inte omöjligt att tjejerna kommer att ägna sig åt bistånds- eller hjälpverksamhet i framtiden.
– Jag tror alla skulle kunna tänka sig att
göra något sånt här igen, säger Viktoria Oskarsson. n
Text och foto: Sofia Denzler
Linn Nilsson och Matilda Goderlöv lastar av kläder
och skor som de samlat in till Erikshjälpen. Alla
tjejerna i UF-företaget Let´s do it for the kids har
gått på samhällsprogrammet med idrottsinriktning
på John Bauer-gymnasiet i Linköping. UF står för
Ung Företagsamhet som ger gymnasieungdomar
chansen att prova egenföretagande.
15
Graceland –
På öarna i Jamunafloden i norra Bangladesh tillverkar
kvinnorna sina egna ugnar. Ugnarna tillverkas av lera och
är ofta försänkta ned i marken. Här lagas familjens mat.
Risken är dock stor att lekande barn trampar igenom
ugnens tak. Det gör att brännskador är ganska vanliga här
på öarna. Med den lilla kniven, som man håller med hjälp
av fötterna, kan man både rensa fisk och skära grönsaker.
”Varför inte spela lite Elvis-gospel?”Med den tanken tog gruppen Graceland i Västergötland form för drygt
ett år sedan. Tanken var först bara att göra ett par spelningar men glädjen tog över och med en fast reptid
varje vecka har bandet, som under tiden växlat besättning något, kommit att leva vidare.
För många människor är arbetet med
att sköta tvätten ett
slitgöra. Oftast är det
kvinnorna som tvättar och svettas över
byttor och baljor. Den
här lilla flickan satt i
tvättbunken medan
hennes mamma
jobbade på för fullt.
Bilden är tagen i
slumområdet i Ongata
Rongai, Nairobi.
foto: monica samuelsson
Spelglädje och delaktighet
Välsignande mjölk
na emellan är över trettio år. Det är något
som bandet bara ser som en fördel.
– Vi spelar för att vi tycker det är så himla roligt. För många av oss är det gamla
drömmar som går i uppfyllelse, avslutar
Fredrik Olsson. n
Vid bröllopshögtider
hos massajfolket i
Kenya häller brudgummens mor mjölk över
brudens huvud. Det är
en symbolhandling där
brudgummens mor
visar att hon ger sin
välsignelse till bruden.
Mjölk kanske inte bara
ger styrka åt benen?
Text: Monica Samuelsson Foto: Privat
Falska bananer –
mycket jobb för lite näring
Nya idéer för vård
av unga kriminella
er som de vill börja jobba
med på vitryska anstalter,
Dzmitry H
enisev, Ale
xei Ananenk
Aliaksandr
bland annat vill de föro, Aliaksei
Belaveshk
Sarokin,
in och Alik
asandr Alis
bättra relationerna meleika.
lan personal och intagna samt
försöka förändra samhällets attityd till kriminella ungdomar.
Erikshjälpen har sedan några år tillbaDu kan hjälpa!
ka stöttat arbetet med att förbättra vårdVarmt välkommen med en gåva till
hem och anstalter för ungdomsbrottslingarbetet med att förbättra vårdhem och
anstalter för ungdomsbrottslingar i
ar i Vitryssland.n
foto: åsa dahlgren
Under en veckas tid har fyra vitryska fängelsedirektörer och en representant från utbildningsministeriet gjort studiebesök på
svenska ungdomsvårdshem och anstalter. De har sett hur Sverige arbetar med
unga brottslingar och upplevt att synen på
anstalter skiljer sig mellan länderna.
– Den allmänna uppfattningen i Vitryssland är att man kan skicka barnen dit och
stänga in dem, så är man av med problemen, säger Alexei Ananenko från utbildningsministeriet.
Studiebesöken har gett många nya idé-
”Inset” eller ”falska bananer” kallas denna växt
som kräver hårt arbete för att ge något i matväg. När
plantans stam skalats rensas den trådiga massan varpå
vattnet pressas ur och mjölet siktas. Sedan kan tunna
bröd stekas i lite olja. Brödet ger lite mättnad men är
dessvärre ganska fattigt på näring.
Vitryssland. Använd pg 90 09 28-3.
Text och foto: Sofia Denzler
foto: bengt swerlander
”Ändra dina tankar och du ändrar din värld”. Norman Vincent Peale
foto: Johanna Lidholm
– Vi började med Elvis men idag har vi en
bredare repertoar. Det blir rock och gospel
från sent 60-tal och tidigt 70-tal, berättar
sångaren Fredrik Olsson från Mariestad
som till vardags arbetar i glassbranschen.
Trots att bandet ännu är ganska ungt
droppar många spelningar in, både i kyrkor, på sommarhem, musikcaféer och fester.
När frågan om gage för spelningar kom
upp började medlemmarna i Graceland
fundera på om eventuella intäkter kanske
skulle kunna gå till något som alla kände
var väsentligt.
– Morgan, vår trummis, föreslog Erikshjälpen och det tyckte vi alla var en bra idé.
Vi har bara fått positiv respons på det. De
som bokar oss verkar också tycka att det
är bra att få en chans att göra något för
andra, fortsätter Fredrik.
Graceland består idag, förutom sångaren Fredrik Olsson och trummisen Morgan Forsberg, av Tobias Österberg på sologitarr, Stefan Wallin på kompgitarr, Simon Frick på bas och Gunnar Mathiason
på klaviatur. Yngst är Simon med sina nitton år. Äldst är Stefan på 50 år. Det innebär att spännvidden i ålder medlemmar-
Bad i
balja
Gör egna ugnar
foto: johanna lidholm
KULTUR
”Jag vill bli doktor för de
allra fattigaste för det är de
allra fattigaste som behöver
mest hjälp.” Pau Chap, 13 år, Kambodja
E-märkt
Erikshjälpen samarbetar med många
olika organisationer runt om i världen.
Genom detta samarbete får årligen över
femton tusen barn utbildning vilket i sin
tur hjälper dem att ta sig ur fattigdom. På
somliga platser är arbetet nystartat. På
andra håll har det pågått i över trettio år.
Inte konstigt att Erikshjälpens namn står
att finna vart man sig i världen vänder.
1
2
3
1 I Viktoriasjön i Uganda forcerar den här båten vågorna på färden mellan fastlandet och Bussi Island.
2 I Rumänien målas och dekoreras en vägg i svenska färger och Eriks hjälpens namn.
3 Barnen på Jijiga förskola i Uganda är prydda med orange Erikshjälpen t-shirts.
4 E-märkta vattenkrus i Mali.
5 Tillsammans med organisationen 4
AMPDR i Mali arbetar Erikshjälpen
bl a mot könsstympning.
Foto: Erikshjälpen
5
16 Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010
så gick det sedan
Marta i ”koprojektet” Nu lyssnar min familj på mig
Wubrege och Shegan från leprabyn Debre Zeit är sjutton år. De har, till skillnad
från sina föräldrar, fått möjlighet att gå i
skolan tack vare stödet från Erikshjälpen.
– Utan det hade det aldrig gått. Vi hade
inte haft råd. Och utan utbildning är
risken stor att man hamnar i droger och
kriminalitet. Mitt liv hade kanske inte
blivit någonting, säger Shegan som passar
på att sända ett stort och varmt tack till
alla som möjliggjort hans och kompisarnas skolgång.
Frigörelsen från leprastämpeln
Till Debre Zeit någon timma söder om Etiopiens huvudstad Addis Abeba flyttades i början av 60-talet många människor
som hade smittats av lepra. Sjukdomen har man idag till stor del fått bukt med men de som bor här hålls i mångt och
mycket för att vara en andra klassens medborgare. Fattigdomen är, liksom utanförskapet, stor och vägen tillbaka till delaktighet i samhället är lång för de ungdomar som utgör tredje generationens invånare.
Brihane är fjorton år. Hon är uppvuxen
här i Debre Zeit tillsammans med sina två
äldre bröder; Ayele som är sjutton år och
Ashenafi som är sexton. Idag läser ungdomarna inne i staden Nazareth där de tillsammans hyr ett rum och sköter ett litet
gemensamt hushåll. Marginalerna är små
men med förenade krafter ser de till att det
går runt.
När vi möter Brihane är det helg och
ungdomarna är hemma i byn och hjälper
18 sin mamma med hemmets många praktiska göromål. Brihanes mamma är lite lågmäld men berättar efter en stund hur hon
från början hamnade här.
– Min morbror var en av de första som
sändes till Debre Zeit. Han hade fått lepra,
men inte bara det, han hade också förlorat både sin fru och sitt barn. Jag var ung
och hade möjligheten att åka och hjälpa
honom, säger Brihanes mamma som än
idag uttrycker en glädje över att hon faktiskt kunde vara till hjälp.
Gå i skolan fick hon själv aldrig möjlighet att göra. Än idag kan hon varken läsa
eller skriva. Men att barnen har fått chansen och nu till och med läser vidare, det är
stort.
– Det gör mig lycklig, säger hon.
Brihanes, Ayeles och Ashenafis pappa
dog när Brihane bara var något år gammal. Men morbrodern lever och uttrycker
stor tacksamhet över all hjälp som han under åren fått av sin systerdotter.
Att det finns en grundskola i Debre Zeit
och att barnen härifrån nu har möjlighet
att läsa vidare inne i stan är till mycket stor
del resultatet av engagemanget vid Erikshjälpens Second Handbutik i östgötska
Skärblacka.
Här har Birgit och Björn Bergenbrant
under många år arbetat flitigt för Debre
Zeits barn och ungdomar och deras rätt till
utbildning. Brihane är alltså en av dem.
– Nu går jag i åttan. När jag tänker på
framtiden tror jag att jag kanske kan bli lärare eller läkare. När jag blir större vill jag
också kunna hjälpa mamma. Hon har alltid gjort så mycket för oss.
Här i Debre Zeit är många äldre märkta av lepran. Många har bara stumpar
till fingrar och tår. Men även om de fysiska handikappen kan vara svåra så finns
det också sår på insidan. Självkänslan hos
många i samhället här är låg och känslan
av underlägsenhet påträngande.
Idag läser dock ett sjuttiotal ungdomar från Debre Zeit vid högstadier, gymnasier och universitet i omkringliggande
städer. n
Klockan är knappt fyra när Marta vaknar. Hon klär sig och
vandrar ned till sin lilla frukostrestaurang. Hon sveper en sari
kring kroppen som skydd mot morgonkylan. Väl framme vid
den spartanska hyddan av palmblad och jordgolv tänder hon
en gaslampa. Hon sätter sig vid spisen och påbörjar dagens
arbete.
Solen har inte gått upp än men
Marta ska hinna göra frukost till
daglönarna i byn och de börjar
jobba tidigt. Hennes ”idlys”, de
ångkokade risbollarna, med kokosmjölk och masalasås är populära.
Frukostserveringen kunde
Marta öppna tack vare pengar
hon tjänat genom att sälja mjölk
från den ko hon fått i Erikshjälpens koprojekt. Marta känner
stolthet över att idag kunna försörja sin familj.
– Det märks att min familj respekterar mig, skrattar hon.
– Nu får jag vara med och ta
viktiga beslut. Både min man, mina barn och barnbarn lyssnar på
mig på ett nytt sätt. Nu kan jag
också hjälpa andra. Ibland ger
jag några rupies till grannfrun
när hon behöver. Det är en stor
lycka att kunna hjälpa andra, säger Marta.
Josef, Martas man, vaknar senare. Trots att han inte är sextio år fyllda är kroppen öm. Redan som femtonåring började
han som daglönare på fälten. Slitet sedan dess, med tio timmars
arbete per dag, har gjort att han
åldrats i förtid. För fyra år sedan fick dock familjen ekonomiska möjligheter att låta Josef slippa slitet. Hustruns frukostservering och det faktum att familjen
nu har två kor har bidragit starkt
till att omständigheterna förändrats. Nu tar Josef korna på bete
och vaktar dem under dagen.
I grannhuset bor sonen David med sin familj. Davids söner
går i nionde och elfte klass. Dottern är arton och ska snart gifta
sig med en man som föräldrarna
hittat i grannbyn. Det innebär att
hon snart flyttar ifrån dem och
hem till den nye mannens familj.
Dottern har gått elva år i skolan.
Hon hade gärna fortsatt att läsa.
Den blivande makens familj tycker dock att det är onödigt eftersom hon ändå ska vara hemma
med barnen och eftersom hon
behövs i hushållet. Hon är vacker
och det mörka håret är prydligt
flätat. Hon sprakar av liv när hon
berättar om sina studier. Det går
inte undgå att märka den sorg
hon känner när hon påminns om
det liv som snart väntar.
David själv är outbildad. Han
har, likt sin far, alltid varit daglönare. Föräldrarna hade inga möjligheter att låta honom gå i skolan. Marta och Josef har dock varit noga med att ge barnbarnen
den chansen. David hoppas att
sönerna ska få bra jobb, kanske
som poliser eller bankmän.
Fem år har gått sedan Marta fick en ko genom koprojektet.
Den gav en kvigkalv som Marta
valde att behålla. Tillsammans
ger de båda korna idag tjugo liter
mjölk och en extra inkomst på
140 rupies per dag. Det motsvarar tjugo kronor och är mer än
Josef tjänat på en hel dag på fälten. Även om Martas familj fortfarande räknas som fattiga så försörjer de sig idag på egna medel.
Alla de lån Marta tidigare tvingats ta är idag återbetalda. Att familjens situation förändrats är
påtagligt. n
För fem år sedan fick Marta en ko genom koprojektet och det har lett
till att hon kan försörja familjen. Foto: Elin Borg
Martas familj är en av åtta
som Elin Borg och Martina
Björk från Göteborg besökt
och intervjuat. Intervjuerna
utgör en del i en c-uppsats
om hur det är möjligt
att öppna nya dörrar för
utsatta kvinnor på den indiska landsbygden. Elin och
Martina har läst socionomprogrammet vid Göteborgs
Universitet.
Text: Monica Samuelsson
porträttet
Nu börjar mitt
folk se de barn
vi länge gömt
undan
När Tanja Poevskaya i början av 90-talet för första gången
kom till Sverige blev hon chockad över att se så många funktionshindrade. ”Sådana” hade hon aldrig sett hemma i Vitryssland. Hon visste inte ens om att de fanns. När hon några
år senare började se sig om fann hon stora institutioner, väl
gömda för samhället, med barn vars föräldrar uppmanats att
lämna och glömma.
text Monica Samuelsson foto Tommy Hvitfeldt
H
ennes blick är intensiv. Fullt närvarande
i samtalet hejar hon ibland på någon som
passerar vårt cafébord på biblioteket i centrala Växjö. Idag är hon lika hemma i Sverige som
i Vitryssland. Tiden fördelar hon rättvist mellan sina båda hem. Men det är Vitrysslands funktionshindrade och fängslade barn som hennes strävan
handlar om.
Tanja Poevskaya föddes i en by tjugo mil från
Minsk i december 1954. Sexton år gammal kom hon
till huvudstaden för att studera språk vid universitetet. Engelska och tyska stod på schemat. Målet var
att bli lärare.
Kvar hemma fanns mamma, pappa och brodern.
”En vanlig och bra familj” säger Tanja som under
sin enkla uppväxt fick lära sig att mjölka, ta hand
om grisarna, odla och allt som hörde det lilla lantbruket till.
– När vi 1961 fick elektricitet i byn förbjöd mamma mig att ligga och läsa på kvällarna. Vi visste inte
vad strömmen kostade och vågade inte riskera höga
räkningar, berättar Tanja som istället gömde fick-
20 lampan under täcket och läste vidare.
Inom kommunistpartiet blev Tanja pionjär och
senare medlem i ungdomsorganisationen Komsomol. Som många andra drömde hon om att bli medlem i partiet. Det var vägen att gå för den som ville
komma någonvart, få läsa vidare och ”bli något”.
Tanja är ambitiös. Arbete räds hon inte och till
universitetet kom hon. Strax mötte hon en man.
– Man förväntades träffa någon. Att leva som ensam ung kvinna ansågs inte lämpligt på 70-talet, säger Tanja som gifte sig nitton år gammal och fick
sitt första barn året därpå.
– Först märkte jag inte att min man hade problem med spriten. Det smög sig på. När han druckit var han inte snäll, varken mot mig eller mot våra
båda barn. Han blev aggressiv för att inte säga farlig, säger Tanja som valt att berätta och se på det
förflutna som det faktiskt var. Kanske för att förstå
och kunna känna med andra som idag är i samma
situation.
– I Vitryssland var det vid den här tiden ganska
Tanja Poevskaya
Familj Vuxna barnen Sergei och Natasha.
Tre barnbarn och livskamraten Royl i Växjö.
”Mamma fyllde åttio i augusti. Hon bor kvar
i byn i Vitryssland och kommer behöva mig
mer ju äldre hon blir.”
Bor Ömsom i Vitryssland ömsom i Sverige.
På gång Driver genom organisationen
”World Without Borders”, med stöd av Erikshjälpen, utvecklingsarbete inom vården för
fysiskt och mentalt funktionshindrade och
frihetsberövade flickor i Vitryssland. Jobbar
också som tolk i Växjö kommun.
Varför Ser ständigt nya behov. ”Jag kan helt
enkelt inte låta bli att engagera mig.”
porträttet
accepterat att slå sin fru, men inte att ge sig på barnen. Jag såg att han aldrig brydde sig om hur de hade det. De korta stunder han var hemma gick mest
ut på att plocka med sig något att kunna sälja. Allt
för att få pengar till mer dricka, minns Tanja. Ansvar för fru och barn visade maken sällan.
– Då funderade jag aldrig på var jag fick min stryka ifrån. Jag ville bara överleva. Jag ville att barnen
skulle ha det bra.
Jag vill skapa gruppboenden dit funktionshindrade ungdomar kan flytta när de fyller
arton år. Idag förs de över till ålderdomshem.
Med hela ansvaret på de egna axlarna arbetade
Tanja hårt för försörjningen. Hon blev lärare och
fackligt aktiv. Engagerad som få kämpade hon för
sina och kollegornas rättigheter. Lönen drygade
hon ut genom att ge privatlektioner och sy kläder,
stövlar och skor.
En tid satt maken i fängelse. Vid ett tillfälle lyckades han fly och åkte då raka vägen hem till Tanja,
rustad med kniv för att ta hennes liv. Än idag känner hon tacksamhet över att barnen just då var på
besök hos mormor och morfar. Tanja själv fick fly
hals över huvud, mitt i natten i bara nattlinne. Bort
för att rädda sitt liv. Bort för att finnas kvar för sina barn.
Mannen miste rätten att söka upp sin familj igen.
Tanja ordnade en lägenhet åt honom som han flyttade till efter frisläppandet.
– Han nöjde sig med det. Han var ju egentligen
aldrig intresserad av oss.
Under Tanjas tid i Minsk inträffade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Ukraina som då, likt Vitryssland, hörde till Sovjetunionen. Natten till den 26
april 1986 förstördes reaktor fyra i utkanten av staden Pripjat genom en explosion. Radioaktiva partiklar spreds med vinden över stora delar av Europa. Hur många som dog av strålsjuka eller som efteråt dött i sköldkörtelcancer är okänt.
Några år senare besökte Tanja Sverige i samband
med ett läger för barn från Tjernobylregionen. Ett
besök i Svenska Kyrkan berörde henne så starkt att
hon, väl hemma i Vitryssland, sökte efter en kyrka
där hon kunde uppleva samma sak igen.
22 – Vi bad aldrig till någon Gud under min uppväxt.
Mamma hade tvingats se på när tyskarna sköt ihjäl
mormor och morfar under kriget. Hon var då elva
år. Hennes liv har präglats av minnena från den tiden. Av Stalin, kommunismen och ateismen. Religionen fanns inte för oss och många kyrkor brändes
ned till grunden.
– När jag berättade för mamma om min nyvunna
gudstro och att jag låtit döpa mig skällde hon ut mig
och ville aldrig se mig igen. Till och med ärkebiskopen försökte övertala henne att ändra attityd men
länge var det svårt för henne att acceptera. Idag har
vi en fin relation. Mamma har just fyllt åttio och bor
kvar i byn. Men pappa och min bror finns inte längre.
När Tanja 1996 fick chans att komma till Sverige
och läsa svenska lämnade hon uppdragen i Minsk.
Nu var barnen utflugna och Tanja kände frihet att
gå vidare.
Arbetet för barnen från Tjernobyl fortsatte oförtrutet. Hundratals barn kom på läger i Sverige.
Många läger hölls även i Vitryssland för att ge barnen omväxling och positiva upplevelser.
– Sverige har spelat en stor roll i mitt liv. Här hittade jag min gudstro. Här fick jag kunskap om funktionshindrade barn och vilken potential de har. Här
har jag också lärt mig mycket om vården av unga
kriminella. Alla de här kunskaperna har jag haft
stor nytta av och kunnat tillämpa i Vitryssland, berättar Tanja.
Den chock Tanja fick när hon i Sverige första
gången stötte på funktionshindrade blev än större när hon i sitt eget hemland fann institutioner till
bredden fyllda med undangömda barn och ungdomar. Det var inrättningar, ofta långt ute på landsbygden, som av sina grannar sågs som hem för ”idioter”.
– Attityden i Vitryssland var på 90-talet densamma som florerade i Sverige på femtiotalet. Funktionshindrade ansågs vara ”dumma i huvudet”. Ingen trodde något om dessa barn, säger Tanja som
började arbeta med personalens attityder. Själv hade hon svårt att se de sängliggande och övergivna
barnen.
– När barn som aldrig fått någon positiv beröring
fick en klapp på kinden så log de mot mig. Jag blev
väldigt tagen av det.
Nu arbetade Tanja som språklärare på en bibelskola i Minsk. Många elever följde med som volontärer för att hjälpa till. År 2004 kom Erikshjälpen att
engagera sig i arbetet som nu blev än mer inriktat
på attitydförändring hos personalen men också hos
barnens egna föräldrar.
– Många föräldrar har under åren fått höra att
det bästa de kan göra är att lämna sina handikappade barn på institution. Att de inget kan tillföra
och att de gör klokast i att glömma. Vi började söka
rätt på barnens föräldrar. Det visade sig att många
skämdes över sina barn. En del hade uppfattat handikappet som ett straff mot familjen. Många hade
inte ens berättat för anhöriga och sina andra barn
att det fanns ett handikappat syskon på någon institution långt borta.
Det krävdes tid och uppmuntran för att få personalen att tro på idén att låta föräldrar komma på besök. Till första ”föräldramötet” kom sju föräldrar.
Projektet betalade resor och omkostnader. Att komma och hälsa på hade annars varit omöjligt för de
flesta.
– Dessa dagar handlar om hur viktig man som
förälder är för sina barn. Att man kan bidra mycket till att barnet mår bra och utvecklas. Till en träff
nyligen kom en mamma som inte hade sett sin dotter på tio år. När hon äntligen kom kände flickan på
något förunderligt sätt ändå igen henne. Det blev en
känslosam återförening, berättar Tanja.
Idag arrangerar Tanja, inom ramen för Erikshjälpens arbete i Vitryssland, musik- och dansfestivaler,
utställningar och öppna hus. Arbetet får stor uppmärksamhet både av allmänhet och i media. Människor börjar se att de barn som tidigare betraktades som odugliga besitter en lång rad fantastiska
förmågor och talanger.
– Mycket av det vi gör har aldrig gjorts i Vitryssland tidigare. Vi för in nya tankar och idéer. Ibland
tar det tid att få gehör, säger Tanja som har stort
utbyte av sina svenska och polska kontakter. Polen
har senare än Sverige gått igenom det som Vitryssland nu är mitt uppe i, att reformera vården av funktionshindrade.
Idag brinner Tanja för att skapa gruppboenden dit
ungdomar kan flytta istället för att, som nu, vid arton års ålder föras över till ålderdomshem och en
tillvaro som mest går ut på att invänta slutet.
– Jag tror på de här ungdomarnas förmåga.
Många har redan lärt sig städa, laga mat och tvätta.
Många kan ta vara på sig själva och skulle med lite
hjälp klara livet på ett gruppboende perfekt, säger
Tanja som sett hur det kan gå för ungdomar som inte får den chansen. För några år sedan hängde sig
en ung man strax efter det att han överförts till ett
ålderdomshem.
– Vi hade haft kontakt med André en tid. Han hade visat sig vara jätteduktig på att lära sig sånger utantill och sjöng gärna med sin yngre kompis Sacha.
Vi sörjer fortfarande att André aldrig fick chansen
att leva sitt liv fullt ut.
För tio år sedan fick Tanja också kontakt med en
fångvårdsanstalt för unga flickor. Här lever tjejer,
elva till arton år gamla, som begått olika brott. Några har stulit eller använt droger. Några har prostituerat sig. Andra har varit delaktiga i rån och mord.
När de kommer till anstalten, som är kringbyggd
med stängsel, får de sina huvuden rakade och kläs
i uniform.
– Åtta av tio flickor här sitter inne eftersom deras missbrukande föräldrar tvingat dem att försörja familjen och sina yngre syskon. Flickor bär ett så
mycket större ansvar än vad deras bröder gör, konstaterar Tanja som, parallellt med sina andra engagemang, startat lägerverksamhet för flickorna.
– Vi besöker dem och försöker få anstaltspersoErikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 nalen att inte behandla tjejerna som kriminella utan som just unga tjejer som behöver stöd och hjälp.
Får de inget positivt i bagaget är risken stor att de
trillar tillbaka i brott när de kommer ut. Vi måste ge
dem något bra att bygga vidare på, säger Tanja som
söker med ljus och lykta efter bra kontaktpersoner
som ställer upp för tjejerna. Idag finns 46 personer
som hjälper varsin tjej att förbereda sig för livet i frihet, att bryta destruktiva mönster och göra bra val
för framtiden.
När tjejerna från anstalten en gång var på läger
i Minsk pekade en av dem på en lägenhet och berättade att hennes mamma bodde där. De hade inte
setts på tre år. Tanja ringde upp mamman och bad
henne komma och möta sin dotter. Sista kvällen i
Minsk kom hon med ett litet matpaket men ville inte träffa dottern.
– Jag bad henne stanna en liten stund för flickans skull. Mamman undrade då vad ”de där svenskarna” egentligen får för att de ägnar sig åt de fängslade flickorna. ”Inget annat än din dotters uppskattning” svarade jag henne. ”De får det du hade fått
Vi bad aldrig till någon Gud under min uppväxt.
Min mamma hade tvingats se på när tyskarna
sköt ihjäl mormor och morfar under kriget.
om du hade varit närvarande”. Då var det som om
mamman blev nykter direkt. ”Ja, jag märker att ni
älskar min dotter mer än vad jag själv gör”, svarade hon. Det finns tyvärr väldigt många sådana exempel, avslutar Tanja som ändå hyser stort hopp för
framtiden.
– Ifjol ringde för första gången en vitryss och ville
stödja arbetet ekonomiskt. Han hade hört på TV om
det vi gör för barnen. Äntligen börjar mitt folk uppmärksamma de barn som gömts undan och som behöver vår hjälp. Det var en stor dag. n
23
inspiration
krönika
Här kommer ett tips för helgmiddagen! Jollof rice är en risrätt
som är populär i hela västra Afrika och sägs ha sitt ursprung i
Senegal. I receptet är det grillad kyckling, men rätten går att
variera med exempelvis köttfärs eller tonfisk.
Foto: matilda sköld
Ingredienser: Vatten, salt, mjöl, olja
Foto: Johanna Lidholm
Så här gör du:
• Värm några deciliter vatten till fingervarmt
• Salta tills det smakar havsvatten
• Tillsätt mjöl tills degen blir som tuggummi
• Tillsätt lite olja så att degen blir flottig
• Arbeta ihop degen och dela upp i mindre
delar
• Kavla ut till tjocka pannkakor
• Stek i torr stekpanna, på båda sidor så att
degen blir torr
• När alla bröd har torrstekts: stek dem i
rikligt med olja, på båda sidor. Snurra runt
brödet i stekpannan så att oljan fördelas
jämt.
Klart att äta! Chapati passar bra som tillbehör
till en god och värmande gryta!
Film
tips!
50-talets Sydafrika
Skin
Mitt under hårdaste apartheidregim
föds Sandra Laing. Till hennes sina vita
föräldrars bestörtning och förtvivlan
är Sandra mörkhyad. Ingen kände till
att familjen också hade några svarta
förfäder men genom en genetisk
slump kommer historien i dagern. Filmen Skin är baserad på den sanna
berättelsen om en flicka som får möta
både fördomar, rasism och särbehandling men som med tiden tar upp
kampen för sin egen rätt att ta plats i
ett föränderligt samhälle.
24 Att vara tacksam
8 dl vatten
1 buljongtärning
färsk koriander
½ grillad kyckling
Jollof rice. Här är en variant med squash
och köttfärs istället för kyckling.
För 4 personer:
2 msk olja
1 vitlöksklyfta
1 gul lök
1 tsk finhackad färsk ingefära
1 msk tomatpuré
2 tomater
1-3 tsk cayennepeppar eller annan chili
4 dl ris
Så här gör du:
•Finhacka gul lök och vitlök och stek den mjuk i olja. Tillsätt ingefära och
tomatpuré och låt det stekas tillsam-
mans en stund.
•Lägg i de tärnade tomaterna, strö över cayennepeppar och fräs det en stund. Tillsätt riset som får stekas några minuter. Häll sedan över vatten och tillsätt buljong.
•Lägg lock över pannan och låt grytan koka upp. Koka sedan på låg värme tills riset blivit mjukt och vattnet kokat in. Ta av från plattan och låt grytan stå och dra i fem minuter.
•Toppa grytan med grillad kyckling och färsk koriander.
Mången go´ mango
Trots torrt land odlas många frukter i västafrikanska Mali. Bilden togs från bilfönstret i
Bamako när taxichauffören skulle lämna över
dagens laddning med mango till sin fru, för
försäljning. I april och maj är det högsäsong
för denna fantastiska frukt och överallt längs
vägarna står försäljare med överfyllda fat.
Taxichaufförens kunder berömde både frukten
och fruns rödmönstrade klänning, varpå chauffören svarade med ett varmt skratt: ”Men det
är väldigt dyrt att ha en vacker fru!”
Foto: Louise Nordlund Isaksson
Chapati äts mycket i stora delar av Afrika.
Johanna Lidholm som varit praktikant i Kenya
har lärt sig baka och delar med sig sitt recept.
Det är inga exakta mått men de kenyanska
tjejerna som lärde ut hur det går till att svänga
ihop den goda ”nationalrätten” förklarar hur
man kan tänka när man ska baka. Var inte
rädd för att prova!
Jollof rice
Daniel Abrahamsson från Nässjö har varit praktikant för Erikshjälpen i Laos under drygt
fyra månader och han delar med sig av sina upplevelser under sin vistelse i Asien. Daniel har
tidigare arbetat som au-pair i USA och varit teater- och musikgruppsledare för personer med
funktionshinder. Nu planerar han att läsa till läkare.
Dokumentärt
Bananas!*
Alltfler angelägna dokumentärer tar sig in
på filmuthyrarnas hyllor. Bananas!* av Fredrik Gertten, är definitivt en sevärd sådan.
Här visas hur den amerikanske advokaten
Juan Dominguez tar sig an sitt största
fall någonsin i en historisk rättegång mot
bananbolagsjätten Dole Food Company. Företaget anklagas för att medvetet använt ett
skadligt bekämpningsmedel som orsakat
sterilitet hos arbetarna på bananplantagen.
En modern, spännande och gripande berättelse om många små människors envisa
kamp för upprättelse och yttrandefrihet. En av mina sista dagar som lärare i Boun
Tai frågar några elever om jag vill följa
med hem och se hur de har det. Trött efter
en varm skoldag följer jag ändå med killarna. Jag vet att det blir en av de sista gångerna jag får träffa dem innan jag återvänder till Sverige.
Jag sitter ned och vi pratar lite, både på
lao och på engelska. Snart står ett dussintal ungdomar i dörren och lyssnar. Jag frågar hur deras vår har varit och vad de ska
göra under lovet. De svarar att våren varit bra. De har lärt sig mycket. Under lovet
ska de hem till sina byar och hjälpa till att
plantera ris.
Vi pratar länge. Jag tittar även in i några av de andra elevernas rum och beundrar deras förmåga att sätta personlig prägel på sina små utrymmen. Jag frågar om
de vill fortsätta studera. Det vill de gärna.
En vill bli läkare. En lärare. En tredje vill
bli turistguide.
Medan de berättar inser jag att oavsett
var i världen man är möter man människor
med drömmar för framtiden. Samtidigt
finns det överallt också människor som
gett upp sina drömmar och som inte vågar hoppas på något gott. Livet har ju varit
svårt innan, varför skulle det bli bättre?
Den förmåga dessa killar har, att se på
framtiden med hopp om att livet kan bli
bättre än vad det har varit och är, den är
fantastisk. Jag har mött många som har
det väldigt gott ställt, men som ändå bara
bär dystra tankar om livet.
Jag vet inte om dessa killar faktiskt kommer kunna fortsätta studera. Det får framtiden utvisa. Men så länge de har sina
drömmar i behåll finns det hopp.
Två dagar senare står killarna och väntar på mig utanför mitt hus. En av dem tar
fram en axelväska som de sytt för hand och
broderat mönster på. Jag tappar orden.
Dessa killar är så fattiga att de inte har råd
att köpa annan mat än ris. Ändå ger de mig
denna gåva utan en tanke på att få något
tillbaka. Jag försöker förklara hur tacksam
jag är. Samtidigt gråter mitt hjärta av både glädje och sorg. Glädje över deras oer-
Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Foto: Privat
CHAPATI –
à la Kenya
Recept
hörda givmildhet. Sorg när jag tänker på hur orättvis världen är. Jag
blir tyst en sekund. Sedan frågar
jag om de ätit middag än. Det har
de inte. Jag bjuder med dem till en av restaurangerna i byn. Tjugo minuter senare
sitter vi och äter och pratar om allt mellan
himmel och jord. Timmarna går och det
blir mörkt innan vi säger hej då.
Timmarna i den enkla restaurangen förändrade mycket inom mig. De knöt samman allt jag har fått uppleva i Boun Tai. Tiden i norra Laos har varit fylld av upplevelser som sköljt in som stormar i mitt hjärta.
Bara det allra viktigaste i mitt liv har suttit säkert kvar. Avundsjuka, materialism,
övermod och annat som inte hör hemma där har förts ut med den starka ström
som skapats av mina elever, människor jag
mött i byarna och den förtrollande atmosfären.
Det negativa kommer nog försöka komma tillbaka. Det är något vi alla måste
kämpa med. Men att känna denna enkelheten i hjärtat, om än bara för en stund,
är både fantastiskt och skrämmande. Man
inser att livet går vidare oberoende av alla
Oavsett var i världen man är
möter man människor med
drömmar för framtiden.
prylar vi så lätt samlar på oss och att man
inte måste imponera på andra för att må
bra själv.
Laos har påverkat mig. Jag hoppas att
jag aldrig glömmer känslan som gjorde
mig tacksam över det jag har; familj och
vänner, mat för dagen, tillgång till vård
om jag skulle bli sjuk. Tacksam över att ibland bara få slappna av med goda vänner,
kanske se en film, spela gitarr och njuta av
livet.
Mitt liv är så överfullt av saker att vara
tacksam för, att jag knappt ser skogen för
alla träd. Detta har dock förändrats. Jag
ser skogen nu. Jag ser vartenda litet löv på
varje gren och jag är tacksam, så oerhört
tacksam. n
daniel abrahamsson
25
LÄNGDER
SMYCKEPLATS
LYSER NU
AVTÄRD
FIRAS
29 JULI
ÄGA
STOPPADE
FLYG
KRÅNGLA
FRUKTKROSS
HERR
BADRUMSFÖRETAG
UPPMANA
TENN
VÄSTINDISK
RELIGION
Så kan du hjälpa
På Erikshjälpen är det alltid mycket på gång. För att kunna hjälpa
så många som möjligt vill vi naturligtvis också vara så många
som möjligt som hjälps åt. Då blir det också mycket roligare!
På de rosa sidorna här i tidningen kan du hålla dig uppdaterad
om vad som händer och sker. Här kan du både läsa om pågående kampanjer och hur du på många olika sätt kan ta del i det
viktiga arbetet för barnen. Välkommen!
AN
FRÅNTRÄDDE
VAR
REPORTRAR I
IRAK
LÄNGD
FINNS VÄL
REDAN FÖR
NYFÖDD
KALL
KLOT
GROVT
GRUS
VATTENMAGASIN
I AFRIKA
FÖR ELINSTALLATION
FÖRSTÖRA
Vill du vara med och skapa försörjning och rädda liv? Använd
det bifogade inbetalningskortet
och stöd Erikshjälpens omfattande arbete. Din gåva når fram
och gör stor nytta!
I SKALA
SALO
MEDELMÅTTIGT
BETYG
FÖRR
TEATER O
BIO FÖRR
I STHLM
KVÄVE
Ge en gåva direkt
SPÄNNER
FINNS
FÖDELSEPLATS
ETT
PRIMTAL
SYLTFÖRETAG
FÖDA
TILLTAL
RUMÄNSK
VALUTA
NYHETSBYRÅ
FÖRSLAG
KATT
FRAMGÅNG
PARTI
GLATT
D
A
G
D
E
L
MARKERNA
VID
RIGABUKTEN
GARNET
VÄLDIGT
STOR
FÖRE
EU
FLICKA
SLUTET
PÅ STÄV
F
Å
G
E
L
PÅ GOLFBANA
Du kan ge en gåva via sms till
Erikshjälpens verksamhet!
Sms:a ERIK50 eller ERIK100
till 729 30 så ger du 50 eller 100
kronor.
KORT
BIBELBOK
SVENSK
TRIUMF PÅ
RACERBANAN
BLIR
RIKSDAGSPARTI?
Enkelt med
sms-gåvor
YNGRE
HERRE
FÖRR
LÄKEVÄXT
TILLTUGG
DANS
Erikshjälpen har ny hemsida.
Där kan du enkelt gå in och ge
en gåva, direkt på nätet.
www.erikshjalpen.se
NUMERA
PUNE I
INDIEN
GUDINNA
PÅ SNÖSKOTER
VID
GARDASJÖN
SILVER
ITU
AV OLIKA
BLAD
BIBLISK
STAD
DEN TILLBAKABLICKANDE
Bistånd på flaska
Städpersonalen på Hotel Skansen i Båstad
har skickat in 500 kronor till Erikshjälpen.
De har slagit två flugor i en smäll; Återvunnit åtskilliga burkar och flaskor och låtit
pengarna gå till välgörande ändamål.
OKQ8
FÖRR
450
TILLSLAG
NYA PÅ
ANDRA
SIDAN
POLSK PENG
FLOUR
PÅ BIL
FRÅN
ASIEN
JOHN
KENNEDYS
SYSTER
BALK
Skicka in din lösning till Erikshjälpen, Box 1,
570 15 Holsbybrunn. Märk kuvertet ”Bildkryss 3”.
Senast den 10 november vill vi ha din lösning.
Om jag vinner vill jag ha (kryssa för ett alternativ)
cd-skivan En annan tid ett annat liv med Folk
boken Farbror Erik i kärlekens tjänst av Ulla Nilsson
Tre priser delas ut.
26 foto: åsa dahlgren
TIDSMASKIN
ÄR ATT
LITA PÅ
Scouter valde solenergi
Så kan du bidra!
KRYDDA
foto: privat
MÖTE NU
EH
nr 3
20100629
Konstruktion: John Strandberg Foto: Monica Samuelsson
Bildkryss 3/10
Pengarna ska gå till Erikshjälpens miljövänliga kampanj med solcellsdrivna läslampor. De delas ut till barn som bor i fattiga områden där det saknas elektricitet
och där solen går ner kring klockan sex på
kvällen.
– Vilket fantastiskt resultat. Jag är mycket imponerad av barnens och ungdomarnas
givmildhet, säger Louise Nordlund Isaksson som är insamlingsansvarig på Erikshjälpen.
– Vi har delat ut lampor tidigare och vet
att de hjälper barnen att klara av skolan
mycket bättre. Barnen hjälper ju till hemma och när alla sysslor är klara brukar det
vara mörkt.Med sollampan kan de läsa sina läxor efter mörkrets inbrott.
Temat Välj rätt – 2010 genomsyrade läg-
Namn . .............................................................................................................................
Adress ............................................................................................................................
Postnr ........................................ Postadress .....................................................
I juni samlades närmare 400 scouter till storlägret Välj rätt - 2010 i Högaberg utanför Gränna. De ljusa junidygnen bjöd på många aktiviteter och när veckan var slut
hade scouternas årliga insamling inbringat 34 000 kronor.
Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 ret. Inte sällan stod nog valet mellan insamlingen och kiosken. Av resultatet att
döma föll valet ofta på insamlingen. Förhoppningsvis räckte barnens pengar till lite godis också. n
Scoutledaren Mats Franzén överlämnar en check
på 34 000 kronor från scoutlägret i Högaberg till
Louise Nordlund Isaksson som är insamlingsansvarig på Erikshjälpen. Foto: Camilla Sköld
2727
Ingmar Bergström
I Radiohjälpens årliga Världens Barn-kampanj går
ett flertal svenska organisationer, däribland Erikshjälpen, samman för att ta krafttag och samla in
pengar till att förbättra barns hälsa och utbildning.
Lördagarna 9 och 16 oktober kan alla vara med och
ge sitt bidrag i insamlingsbössorna på stan. Kanske
kommer någon och knackar på din dörr också. Missa
inte SVTs stora gala fredagen den 15 oktober, där du
kan vara med och ringa och vinna vinster och bidra
till en bättre värld. n
Vid Skandinaviska Läkarbankens
årsmöte i maj i år
tillträdde Ingmar
Bergström som
ny ordförande efter Lennart Sjöholm.
– Det är en stor
glädje att få det
här förtroendet.
Jag har varit med i styrelsen redan tidigare och har även besökt några platser och
sett vilket fantastiskt arbete våra läkare
Ny ordförande i Skandinaviska Läkarbanken
Second hand för
Världens Barn
Erikshjälpen och Världens Barn
I Uganda stöder Erikshjälpen ett
arbete på ön Bussi Island i Viktoriasjön. Samhället är oerhört
eftersatt och behovet av utbildning och försörjning är
enormt. Här är också aidssituationen alarmerande. Befolkningen lever främst på fiske
och fruktodling. Men allteftersom
tillgången på fisk har blivit sämre
flyttar många av männen från ön
för att hitta bättre fiskevatten och
en stor andel återvänder aldrig.
Kvar på ön finns barnen, kvinnorna och mor- och farföräldrarna.
Erikshjälpen samarbetar med
den lokala organisationen Redeemed Church för att förbättra si-
Gör som 45 000 andra:
Ge av din tid till Världens Barn!
Din insats gör skillnad!
BE
GR
ÄN
SA
D
Var med
i årets största insamlingsfest
UP
PL
AG
A!
Foto: Daniel Montan/Fotofabriken
Läs mer om Världens Barn på svt.se/radiohjalpen
28
28 EH.indd 1
Skola till barn på glömd ö
Anmäl dig till riksinsamlingen Världens Barn 2010!
Lördagarna den 9 och den 16 oktober.
Individuell Människohjälp
IOGT-NTO-rörelsen
Kooperation Utan Gränser
Lions
PMU InterLife
Rädda Barnen
Svenska Röda Korset
Svenska kyrkan
Kontakta Erikshjälpen och meddela om du vill delta i insamlingen!
Tel 0383-46 74 50 louise.nordlund@erikshjalpen.se
10-08-25 12.11.08
tuationen för barnen. Med enkla
metoder har Erikshjälpen sett till
att odlarna får bättre betalt för sin
frukt. De som är aidssjuka får hjälp
att ta sig till fastlandet med båt för
att få regelbundna sjukhusbesök
och bromsmedicin, något som varit omöjligt för dem tidigare. En
förskola och grundskola har nyligen byggts. Skolan har ett gott rykte och många barn går eller springer långa sträckor varje dag för att
gå på Bussi Junior School, som har
öppnat en väg ut ur fattigdom.n
Födelsedag, bröllop,
examen eller jubileum.
En högtidsgåva till
Erikshjälpen är en
uppskattad present vid
livets alla höjdpunkter.
gör runt om i världen. Läkarbankens arbete stöds av Erikshjälpen och jag vill arbeta efter visionen att få ett ännu närmare
samarbete i framtiden. Jag ser med spänning fram emot den här uppgiften, säger
Ingmar.
Skandinaviska Läkarbanken skickar årligen ut ett 50-tal läkare och annan sjukvårdspersonal till olika delar av världen.
Insatserna finansieras till största delen av
Erikshjälpen. n
Minnesgåva
I sorgen och saknaden efter en
vän eller en anhörig blir en
Minnesgåva till Eriksjälpens arbete för barn ett
sätt att skapa ljus och
framtidshopp för någon
som behöver vårt stöd.
Beställ på på www.
erikshjalpen.se eller
ring 0383-46 74 50
Beställ skoltidningen Rafiki
- om barns vardag
Vä
Romin
Världen
är full
med nya
kompisa
a
r!
har va
kt
sitt hu er utanför
s
Skoltidningen Rafiki skildrar en helt vanlig dag hos barn
i exempelvis Benin, Kina, Mexiko eller Moldavien. Mycket
är lika och en del skiljer sig från svenska barns vardag.
Varje nummer lyfter också ett millenniemål och innehåller recept eller pyssel och kryss.
Tidningen är ett arbetsredskap för skolans undervisRafiki
i Mexik
ning i globala frågor. Den finns också för privatpersoo
ner och passar barn i låg- och mellanstadiet.
En prenumeration på 30 ex kostar 250 kr och tidningen utkommer 2 ggr/
år. Ett ex kostar 50 kr/år (2 utgivningstillfällen). Beställ gärna ett provex
på www.rafiki.se eller ring 0383-46 74 50.
Vä
rlden är fu
ll me
dn
ya
komp
isar!
Millennie
Gör din
egen
taco-s
alsa
Intervju med
RobinsonErik
stör inte
1
miljön
Rafiki är ett samarbete mellan Erikshjälpen och Individuell Människohjälp.
Erikshjälpens tidning
tidning •• Nr.
Nr. 3.
3. 2009
2010
Erikshjälpens
RÖD UTBRYTNING
VISST
KAFFE
B
SÄNKT
ANTIMON
S
VÄGMÄRKE
TÅGFÖRETAG
T
TVÅ
VARUHUS
P L A S T D U N
CYPERN
BANPLATS
ko
mpisa
r!
TRISS
VILL
ELEV HA
O
L
J
E
S
T
A
T
E
R
STAD I
MEXICO
A
ISHOCKEYLAG
PORT I
BRASILIEN
F
S C H A L
ÄR KALT
TRÄD
EKONOMISK
PLANERING
FÖR STOR
FÅGEL
KINAFLOD
NÄRA
MUREN
POLIS
FÖRR
FÄRSK
BAKSTRÖMMEN
BÖJT SIG
NING
D
R
A
R
T F
EXTRA
FÖRE
SIFFRA
L U R
ORKAR
UTBRINGAS
PASSAR
TILL
MÅNGA
RÄTTER
ÄDELSTENAR
L O K
TÄTORT I
ALE
KOMMUN
N B R
O P E C
D E
VÄSTAVISA
BUSKE
LITIUM
FUNDIN
SPEEDWAYFÖRARE
FIXERAR
ÅRAN
MED
FINESS PÅ
PLANEN
T
SPEL
FISK
P T K
27 FACKFÖRBUND
F I A
INTOG
RIKTNING
HAVSGUDINNA
O V E
R A N
Å T
F I N L I R
PÅ
MASTER
MATRÄTT
L
T
M I L J O N K R A V
WEST
FINNS KANSKE
I ROCKÄRMEN
TÄVLING
K O
LIGGA
PÅ ÄGG
K A K A D U A B U R
T Y A R
E N
G T
FOSTERFÖRDRIVNING
FILMÄTARE
DATA
VIMSIG
NÖT
MÄRKE
I S
H Ä M T A R
SJUKHUS
L Ä N S M A N
STÄLLS PÅ
SKULDTYNGD
KAN
LUGNA
MAGEN
A G A T E R
O G
NORSKT
BINDEORD
NERKYLD
A C C E L E R E R I N G
RÅDGIVARE
I BÖRSAFFÄRER
I NEBRASKA
SOM PANNKAKOR
T R E T A L
KLÄMMA
U N G
E D A N
B U D G E T
KAN
BLÅSAS I
FART-
TRÅD ÖK-
G
A V L Ö V A T
P
R
M A N T O R P
FILMÅTT
A L V H E M
E S S
BALK
A Å
L
A
G
A
N
BIL
SVENSKT
O. FINSKT
MANSNAMN
TILLSLUTA
TALAT
OSAMMANHÄNGANDE
KONSTRA
L Å S A
Y R A T
Å K
BIBELDEL
OKÄND
G T
M A N N E
A K T I E O M B U D S M A N N E N
Vinnare bildkryss nr 2-10
Grattis till er som vunnit boken Humor i helgade
hyddor Special 2 av Roberth Johansson!
Skotte Jonsson, Jönköping
Stina Johansson, Ulricehamn
Gösta Claesson, Lund
Ny på Erikshjälpen
Kalendern med fantastiska bilder
av Reine Jonsson och Mikael Fritzon
har ett bibelord för varje månad.
Priset är 85 kr inkl porto. Vinsten på
30 kr per kalender går oavkortat till
Erikshjälpens verksamhet.
Naturkalendern 2011
HEDRAT
L Ä K A R B E S Ö K
rlden är fu
ll a v
nya
kompis
ar!
Text: Camilla Sköld
Beställ kalendern genom att sätta in
85 kr på Erikshjälpens plusgiro 90 09
28-3. Ange ditt namn och adress och
märk talongen”Naturkalendern 2011”.
Du kan också beställa på tel 038346 74 50.
MODER
FÖR SJUK
Vär
lden är full m
ed
n ya
mål 7: För
Foto: Sofie Björkman
E V A
EH
nr 2
20100421
Nr 3 · 2009
Salsa
Välkommen att fynda
i Erikshjälpen Second
Hand! Lördagen den 9
oktober skänker butikerna dagskassan till Världens
barn! Du hittar närmaste butik på sidan
31. Välkommen! n
Afrikagrupperna
Diakonia
Erikshjälpen
Hoppets Stjärna
Högtidsgåva
Krysslösning nr 2-10
Oktobersatsning
för Världens Barn
Låt din sista
vilja leva vidare.
Ett skänkt testamente hjälper
oss att hjälpa ännu fler barn.
Självklart kan vi kostnadsfritt
hjälpa till med det juridiska.
www.erikshjalpen.se
tel 0383-46 74 50
2009 Kent Larsson tillträder i höst en
tjänst som projekthandläggare
på Erikshjälpen.
Missions- och biståndsarbete har
han ägnat sig åt
i närmare trettio
år, bland annat genom PMU Interlife och Afrikagrupperna,
och har många års erfarenhet från utvecklingssamarbete i Tanzania och Zimbabwe.
Under perioderna i Sverige har Kent
Larsson haft olika befattningar inom Vänersborgs Kommuns Individ- och Familjeomsorg där det handlat om barns och
ungas behov och rättigheter, familjerättsärenden, projekt- och verksamhetsutveckling.
– Under en tid har jag haft siktet inställt
på att arbeta med internationella biståndsfrågor med Sverige som bas, säger Kent
som gärna uppehåller sig kring tankar om
hur man, även på lång sikt, skapar en mer
rättvis värld.
Kent och hustrun Roswita har tre barn
och bor med yngsta dottern mellan Brålanda och Vänersborg.
– Jag ser fram emot att bli en del av
Erikshjälpens arbete! n
Foto privat
2929
Unga ska utveckla Laos
– Att arbetar med barn och ungdomar är viktigt för att utveckla Laos. Det säger Villacone Keodoungthong från Lao Youth Union (LYU) på besök i Sverige för
att få inspiration till fortsatt arbete.
Som utvecklingschef har Keodoungthong frågor om utbildning på sitt bord. LYU står bl a
bakom tolv yrkesskolor men är
också länk mellan regeringen
och Laos unga. Erikshjälpen och
LYU samarbetar sedan 2002 inom utbildning, arbetsträning och
skolmaterial.
– Idag omfattar det också hälsoarbete och jordbruksfrågor.
I Sverige har Keodoungthong
mött personal från Erikshjälpen,
Ungdomsstyrelsen, Ung Företagsamhet och Skolverket.
– Jag har sett hur saker fungerar här och har fått många bra
idéer.
För framtiden i Laos hoppas
Villacone att fler ska få utbildning som leder till jobb.
– Laos är ett fattigt land men
med stöd utifrån fortsätter vi att
jobba för utveckling. n
Villacone Keodoungthong från Laos har besökt Sverige.
Här överlämnar han en gåva till Erikshjälpens biträdande generalsekreterare Mattias Ingeson.
I norra Bangladesh, på öarna i Jamunafloden, är
det svårt att få utbildade lärare till skolorna. Erikshjälpen stöttar ett arbetssätt som gör att barnen
ändå kan få lära sig läsa och skriva. Det handlar
om att ge den personal som finns en särskilt utformad manual som även den som inte är utbildad lärare kan använda för att undervisa på ett bra sätt.
Och metoden fungerar – det har visat sig att barnen lär sig fortare än med de utbildningsmetoder
som är vanliga här!
För några månader sedan var Nok, som arbetar
med Erikshjälpens utbildningsinsatser i Laos, och
foto: monica samuelsson
Hallå där...
...Niklas Hjalmarsson, nybliven Stanley
Cup-mästare med Chicago Blackhawks
och Erikshjälpenfadder!
Du är redan en rutinerad fadder. När
skaffade du ditt första fadderbarn?
– Det var när jag gick andra året på gymnasiet. Jag såg en kampanj i Aftonbladet och
bestämde mig för att bli fadder. När man går
på gymnasiet har man inte mycket pengar,
men jag kände att jag borde göra något.
Varför är det viktigt för dig att vara
fadder?
– Jag har alltid känt att jag har en skyldig-
het att ge tillbaka lite när jag har det så bra.
I framtiden hoppas jag kunna hälsa på mitt
fadderbarn och Erikshjälpens projekt. Jag
tror att det är först när man får se hur människor lever, får prata med dem och se hur
arbetet går till som man på riktigt kan förstå
hur viktigt det är att engagera sig. n
Erikshjälpen bygger sina insatser på FN:s deklaration om mänskliga
rättigheter och Barnkonventionen, samt en kristen värdegrund med
dess betoning på alla individers lika och unika värde.
Erikshjälpen arbetar aktivt för att FN:s millenniemål ska förverkligas
och att barns rättigheter ska tillgodoses. Erikshjälpens insatser syftar till
att utveckla samhället och sker i samarbete med lokala organisationer
runtom i världen. Insatserna är inriktade på:
30
30 Nok och Kerstin Rosén som arbetar för Erikshjälpen i Laos
har besökt skolor i Bangladesh för att lära sig en ny metod
som fungerar där det saknas utbildade lärare.
Erikshjälpens arbete
finansieras till stor del av
regelbundna gåvor från
allmänheten. I Sverige riktar sig Erikshjälpen till barn, exempelvis genom
skolprogrammet Rafiki och genom stöd till ungdomar i riskzon. På sjukhus är Erikshjälpen känd genom Systers hemliga låda med tapperhetsmedaljen och andra uppmuntringar till sjuka barn.
BODAFORS
Erikshjälpan Second Hand
Skolg. 4 Tel 0380-37 06 92
BOLLNÄS
Erikshjälpen Second Hand
Renshammarvägen 10
Tel 0278-19000
BROBY
Allt Möjligt Second Hand
Storg. 38 Tel 044-41761
DALA-JÄRNA
Industriv. 15 Tel 0281-20172
EDSBYN
Arken Second Hand
Rotebergsv. 40 Tel 0271-22200
ESLÖV
Kvarng. 4 Tel 0413-555128
FILIPSTAD
Tegnérg. 3 Tel 0590-10336
GENARP
Risav. 2 Tel 040-48 0041
Gävle
Södra Skeppsbron 35
Tel 026-18 50 60
Göteborg
Fältspatgatan 6 (Högsbo)
Tel 031-20 90 70
HEDEMORA
Gussarvsg. 3 Tel 0225-774606
besökte de här skolorna. Bland minoritetsfolken
i norra Laos finns liknande problem som i Bangladesh – de områden där de bor ligger avsides och
det är svårt att få utbildad personal till skolorna där.
När Nok fick se vad som kunde göras i Bangladesh
blev hon rörd till tårar.
– Det är fantastiskt vad man kan göra med så enkla medel. Jag fick så mycket inspiration och idéer.
Nu ska vi tillsammans undersöka hur vi på bästa
sätt kan anpassa den här metoden till oss i Laos. n
• Utbildning
• Fattigdomsbekämpning
genom hjälp till självhjälp
• Hälsa
• Påverkansarbete och
opinionsbildning
• Katastrofinsatser
Arvika
Ingesundsvägen 7
Tel 0570-80 000
FRÄNSTA
Fränstavägen 235 (vid ICA)
Tel 0691-31527
Niklas Hjalmarsson är 23 år och spelar sedan
flera år tillbaka i Chicago Blackhawks i National
Hockey League (NHL) som anses vara världens
bästa hockeyliga. I somras vann de Stanley Cupslutspelet. Alla spelare i laget får ha den åtråvärda
Stanley Cup-bucklan ett dygn och Niklas valde
att ta med sig den till Sverige för att möta barn på
sjukhus och i idrottsklubbar. Han besökte också sin
småländska hemby Russnäs utanför Eksjö.
Kort om Erikshjälpen
Erikshjälpen är en biståndsorganisation som arbetar i ett 25-tal länder. Ända sedan starten 1946 har barnen stått i centrum. Det var då den
svårt blödarsjuke Erik Nilsson som 17-åring grundlade organisationen
till förmån för utsatta barn. Erikshjälpens vision är att förändra världen
genom att ge liv åt barns drömmar. Erikshjälpen arbetar för att barn ska
bli sedda och tagna på allvar och ges förutsättningar att genom egen
drivkraft skapa en bättre framtid.
Kunskapen
sprids vidare
För Erikshjälpen och de olika samarbetsorganisationerna är det en stor vinst att kunna dra nytta av varandras erfarenheter. Ibland kan kunskap
från en insats flyttas vidare och användas på ett
annat ställe.
Text och bild: Sofia Denzler
fynda
p
secon å
d
hand!
Text: Sofia Arnoldsdotter Foto: privat
Du kan hjälpa!
Välkommen med en gåva till Eriksjälpens
utbildningsinsatser för barn i Laos och på andra
platser i världen. Sätt in på pg 90 09 28-3. Tack!
Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 HUSKVARNA
Birkag. 38 Tel 036-143090
Härnösand
Magasinsgatan 11
Tel 0611-260 40
HÖÖR
Handelsg. 1A Tel 0413-22100
sundsvall Ny butik
Kretsloppsparken, Blåberget
JÖNKÖPING
Solåsrondellen, Bangårdsg. 23
Tel 036-16 23 32
Sundsvall Återkommande Mode by
Birsta City Gesällvägen 1
KARLSTAD
Gengåvan Second Hand
Blockgatan 5 Tel 054-21 14 00
SÄFFLE
Erikshjälpen Kvarnhjulet
Second Hand
Säterivägen 20 Tel 0533-10909
Kramfors
Gränsg. 11 Tel 0612-100 30
ar i nov.
Kristianstad Öppn
Karlsgatan 43
LINDESBERG
Löpargatan 8 Tel 0581-80610
LUND
Stora Söderg 25
Tel 046-130035
MALMÖ
Volframg 5. Tel 040-131730
NORRKÖPING
Hagebyg. 31 Tel 011-180710
RÄTTVIK
Reparatörv 5. Tel 0248-10264
SKENE
Örbyv. 16 Tel 0320-322 20
SKÄRBLACKA
Etiopienhjälpen
Bergslagsv 25 Tel 070-5770050
SKÖVDE
Kvantumhuset, G:a Kungsv 54
Tel 0500-486400
SPÅNGA
Skogängsv. 59 Tel 08-36 88 20
SUNDSVALL
Bosvedjan Centrum
Bäckebov. 12 Tel 060-170830
SUNDSVALL
Återkommande Mode /
Nybrogatan 20 Tel 060-616675
k!
Sundsvall Ny buti
Återkommande Mode by
Birsta City Gesällvägen 1
HÖGSBY
Human Bridge Second Hand
Storg. 38 Tel 0491-21380
GAMLEBY
Varvet, Hamnen Tel 0493-51169
HJO
Fredsverkstan, Mekens ind.omr.
Strömsdalsvägen 22
Tel 0503-14209
!
idala
Idalaboden Hallen, Frillesås
Tel 0340-652080
KALMAR
Larmg. 6 N Tel 0480-27120
Drottning Margaretas väg 23
Tel 0480-49 19 90.
SÄVSJÖ
Hantverkaregatan 5
Tel 0382-12300
Söderhamn
N Hamng. 41 Tel 0270-103 01
TIMRÅ
Verkstadsv. 2 Tel 060-580895
TOMELILLA
Rundelsgatan 6 Tel 0417-511482
TRANÅS
Storgatan 20 Tel 0768-197 019 VALLENTUNA
Svedjevägen 2 Tel 08-511 76222
VETLANDA
Lilla Nygatan 12 Tel 0383-17410
VIMMERBY
Mässbrog. 1 Tel 0492-13030
VRIGSTAD
Gästgivareg. 4 Tel 0382-305 10
VÅRBY
Vårby allé 53
Tel 08-680 00 20
VÄNERSBORG
Vassbotteng. 16 Tel 0521-17327
VÄRNAMO
Västbovägen 51 Tel 0370-161 60
VÄXJÖ
Smedjeg. 5 Tel 0470-777200
ÅKARP
Lundavägen 51 Tel 040-430017
!
Ånge Ny butik
Lagergatan 2 Tel 0690-614 10
VÄXJÖ
Kungsgatan 11
Tel 0470-456 50
KARLSKRONA
Kungsmarksplan
Tel 0455-145 50
Kärrtorp
Kärrtorpsplan 1
Tel 08-648 31 31
För öppettider och inlämning av varor, kontakta närmaste butik eller
gå in på www.erikshjalpen.se och www.humanbridge.org
3131
Posttidning B
Avsändare: Erikshjälpen,
Bergmossevägen 5,
570 15 Holsbybrunn
det finns många sätt att bidra.
Dra, knuffa, bända, lyfta, hålla …
n som lever i utanförskap
Som fadder hos oss hjälper du bar
och förbättra samhället.
och fattigdom att själva utvecklas
tillsammans med lokala
Erikshjälpen jobbar långsiktigt och
hjälpa?
organisationer. Vill du hjälpa Erik
Bli fadder i dag!

Nr 3. 2010 - Erikshjälpen

Transcription

Similar documents

Erikshjälpen nr 4

Förändringar på OFO Stockholms kontor! Tack för mig! Jobbet som

Arvet - Arkisto

LAOS Medaljreglemente - LAOS – Lunds Akademiska Officerssällskap

NYHETSBREV - Erikshjälpen