IndustrifondenNytt nr 1, 2010, 308 kb

nytt
INDUSTRIFONDEN
Nr. 1 April 2010 | www.industrifonden.se
Industrifonden investerar i stora bolag medan de är små.
Tunt med
ägarkapital efter
såddfasen
sid 4
Det är svårt för unga
bolag att få ihop kapital
när den första såddfasen
är avklarad.
48 positiva exits
på tio år
sid 6
Sveriges 33 hetaste
teknikbolag
Stina Ehrensvärd, grundare av Industrifondens portföljbolag
Cypak, har sitt nya bolag Yubico bland de 33 hetaste.
sid 2
och 7
eBuilder är IT-världens McDonald´s
Med snabbväxande eBuilders
system kan företag kapa 70 procent av sina kostnader för administration av resor, inköp och
logistik. På köpet får de kontroll
över alla led i värdekedjan samtidigt som hanteringen blir enklare
och snabbare. Detta är möjligt
tack vare Molnet (eller
Cloud Computing) där
eBuilder levererar hela
sid 8
processen via internet.
Viktigt med uppmärksamhet
för unga teknikbolag
Claes de Neergaard
Två av Sveriges viktigaste affärstidningar, Ny Teknik och Affärsvärlden, publicerade nyligen en
lista på Sveriges 33 hetaste teknikbolag och prisceremonin gick
av stapeln på Berns i Stockholm.
Alla 33 fick diplom och blev utsedda till vinnare, i sann demokratisk anda. (Se hela listan
nederst på denna sida och även
en artikel på sid 7). Många av
mina medarbetare var där och vi
kunde konstatera, att Industrifonden investerat i två av bolagen och hade indirekt intressen i
ytterligare 11 bolag via KTH
Chalmers Capital och Innovationsbron (i båda dessa är vi delägare). Femton av bolagen har
suttit eller sitter i någon av Sveriges ledande inkubatorer.
Enorm kreativitet
Vad är det för mening med alla
dessa tävlingar och utnämningar? Mycket mer än Du kan
ana! Tävlingen synliggör den
enorma kreativitet och framåtanda som finns i dessa unga
Jag kommer väl ihåg när vi
gjorde den första investeringen i
Nanoradio 2005. Snacka om
häftig såddinvestering; för det
var det faktiskt fråga om! Fyra
nordiska fonder tillsköt 80 miljoner kronor i förstarundan på
basis av tilltron till grundare och
ritningar på den strömsnåla
krets som nu utvecklats vidare
600 miljoner i riskkapital
Flera av bolagen har på en hand- och är indesignad i mer än tio
olika mobiltelefonmodeller. Infull år skaffat sig en omsättning
vesteringen har krävt uthållighet
på 30-40 miljoner kronor vilket
och djupa fickor. Trenden är loär bra gjort. Och de 33 attraherade förra året 600 miljoner kro- vande och Nanoradio säljer nu
nor i riskkapital. Bäst i den ligan flera miljoner kretsar per år. Efterfrågan på mobilt bredband
var förmodligen Flatfrog (stora
med wifi-lösning ökar mycket
multi-touch skärmar), Spotify
(behöver ingen intro) och Nano- kraftigt och drivs av att allt fler
radio (strömsnåla wifi-kretsar till telefoner blivit internetanslutna
PDAs.
framför allt mobiltelefoner).
Flera andra av företagen har fått
Tunnsått med kapital
riskkapital tidigare vilket gjort
Om de 33 hämtat in 600 miljoner
dem mindre sårbara av finankronor i riskkapital förra året kan
skrisen.
man då verkligen påstå att det
Fördelen med tävlingen för
finns en brist på tidigt investebolagen är att de får uppmärkringskapital? Jo, det är inte lätt
samhet av kunder, samarbetsatt få följdfinansiering. I takt med
partners och inte minst av
investerare. Alla, människor såväl förbättrad konjunktur kanske det
kommer att bli bättre, men jag
som företag, trånar över att bli
tror att det fortsatt kommer att
sedda och att komma i strålkasvara tunnsått några år.
tarljuset, om än för bara en kort
Eftersom investeringskapitastund! Självkänslan, en viktig
let är en knapp resurs måste
drivkraft, får en boost.
teknikdrivna företag som skall
slå sig fram i den knivskarpa internationella konkurrensen.
Många arbetar med ett tidsfönster för sin teknologi och känner
trycket av att bli snabbt etablerad på marknaden innan någon
annan hinner före.
man vara tacksam över att det
finns sållningsmekanismer i
såddfinansieringen. Det kan
gälla patentstudier, teknikverifiering, inkubatorer och finansiering. Ett nej i rättan tid kan vara
mycket värt för en entreprenör
med överdriven affärsoptimism.
Att få ”halv tank” för en enkelresa ut i en finansiell öken är
ingen betjänt av.
Ett gott råd till alla såddfinansiärer är att hålla nära kontakt med efterföljande finansiärer för att pejla investeringsklimatet. Så har till exempel
vissa en rådgivande kommitté av
riskkapitalaktörer som kan ge
synpunkter på företag innan de
tas in i inkubatorn.
Ny optimism
Industrifonden kommer att ägna
tidiga finansieringar större uppmärksamhet framöver. Vi har
gått starka ur finanskrisen och
den oro som vi kände för ett år
sedan för flera portföljbolag och
för tjälen i exit-marknaden har
förbytts i ny optimism.
Hela listan: Sveriges 33 hetaste teknikbolag
Accedo Broadband: Heta småprogram
Accumulate: Betala för latten med mobilen
Applied Nano Surfaces: Minskar friktionen
Bioprocess Control: Turbo på rötningen
C3 Technologies: De har hittat rätt 3d-modeller
Denator: Välpackade prover
Diabetes Tools: Reglerar diabetes
Edgeware: Klarar högupplöst
Flatfrog: Här kan alla fingra på platta skärmen
Glo : Energisnåla dioder
Irnova: Ser igenom både dimma och mörker
Keybroker: Styr nätannonserna
Lumenradio: Radiostyrd belysning
Lumina Adhesives: Limmar smärtfritt
Mantex: Total koll på fukten
Midsummer: Pressade solceller
Nanologica: Framtidens material
Nanoradio: Liten strömsnål wifi-krets
Netclean: Program som stoppar barnporr på nätet
Nexam Chemical: Tar fram superplast
Olink: Doldis hittar snabbt cancern i dina celler
Peerialism: Utnyttjar nätet bättre
2
Rolling Optics: Gör smarta etiketter
SP Devices: Digitaliserar signaler
Spotify: Shoppare slantar för Spotify nu
Synthetic MR: Snabbare MR-bilder
Telepo: Tillgänglig överallt
Tracab: Följer fotbolls-VM
Twingly: Länkar till bloggar
Xbrane: Hon sätter dimmer på cellfabriken
Xylophane: Tillverkar grön plast
Yubico: Nyckeln till lösenord
ÅAC Microtec: Jagas av USA-försvar
Åsa Knutsson ny affärsområdeschef på Industrifonden
Åsa Knutsson är ny chef för affärsområde Industrifinans på Industrifonden. Affärsområdet är inriktat på investeringar i etablerade industri- och tjänsteföretag och
ansvarar för 25 procent av Industrifondens investerade kapital.
Åsa Knutsson är civilekonom
och har tidigare arbetat som revisor. Hon varit investeringsansvarig på Industrifonden sedan
hösten 2007, där hon bland annat
ansvarat för fondens kontor i
Linköping. Hon har också varit
vd för Mjärdevi Business Incubator, investeringsansvarig på Iteksa
Venture och venture controller
på Investor Growth Capital.
– Åsa har bred erfarenhet från
både riskkapital och företagsutveckling, säger Industrifondens
vd Claes de Neergaard. Hennes
uppgift blir nu att vidareutveckla
vår satsning på expansionskapital
till etablerade bolag.
Åsa Knutsson kommer även i
fortsättningen att ansvara för Industrifondens Linköpingskontor.
– Vi tror att det finns många
välfungerade, etablerade företag
runt om i Sverige som med hjälp
av ägarkapital eller lån kan accelerera sin tillväxt, säger Åsa
Knutsson. Vi tittar främst på
bolag inom tillverkande industri
Åsa Knutsson kommer nu
att accelerera Industrifondens satsning på expansionskapital till etablerade
företag som behöver finansiering för att växa vidare.
samt industriföretagen VICI Industri och Prestando.
Åsa Knutsson efterträder Anders Eklund som affärsområdeschef. Han kommer att arbeta
kvar som investeringsansvarig på
Industrifonden.
och på etablerade tjänsteföretag.
Affärsområde Industrifinans
har ett investerat kapital på drygt
400 miljoner kronor fördelat på
26 bolag. Exempel på innehav är
cleantechbolagen Climatewell
och Flexenclosure, teknikbolagen
Scandinova och Nanofactory
Genombrott i USA för Scalado
Scalado har slutit sitt största
strategiskt viktiga avtal med
världens största chiptillverkare,
amerikanska Qualcomm Incorporated. Avtalet ger bättre förutsättningar för fortsatt kraftig
expansion för Scalado.
Scalados bildbehandlingsteknik finns sedan tidigare i
över en halv miljard mobiltelefoner. Avtalet med Qualcomm
innebär att Scalados teknik
kommer finnas i Qualcomms
mobilplattformar över hela
världen.
Trenden inom mobil bildhantering går mot allt mer avancerade
kamerafunktioner i mobiltelefonerna, vilket kräver en snabb och
kraftfull teknik för att ta, hantera
och editera högupplösta bilder,
snabbt och enkelt.
– Qualcomm fokuserar på att
kontinuerligt ge sina kunder tillgång till den senaste tekniken
inom chip-lösningar och leverera
den bästa lösningen för mobilanvändare, säger Jason Bremner på
Qualcomm CDMA Technologies. Vårt samarbete med Scalado
gör att vi kan erbjuda en funktionalitet i kameramobiler som tidigare inte varit möjlig att uppnå.
Qualcomm och Scalado visade upp nästa generations bildhantering på den stora
telekommässan Mobile World
Congress i Barcelona 15-18
februari.
3
CellaVision
till börsen
CellaVision planerar att ta steget
från småbolagslistan First North
till Stockholmsbörsens Small
Cap-lista våren 2010.
– En börsnotering ger bolag
större uppmärksamhet och är en
kvalitetsstämpel, säger CellaVisions vd Yvonne Mårtensson.
CellaVision, som utvecklar
och säljer automatiska bildanalyssystem för analys av blod och
andra kroppsvätskor, kan se tillbaka mot ett bra 2009. Bolaget
visade positivt resultat för tredje
året i rad och omsättningen steg
med 8 procent till 109 miljoner
kronor. Rörelseresultatet ökade
till 14,8 miljoner kronor.
Bolaget har också stärkt sin
marknadsposition i USA genom
att teckna avtal med distributören Beckman Coulter, som är en
global leverantör inom sjukvårdssektorn.
Composite
Scandinavia sålt
Industrifonden och övriga ägare
har sålt Composite Scandinavia
AB till det norska företaget Ragasco AS.
Composite Scandinavia, med
säte i Öjebyn utanför Piteå, tillverkar och säljer gasolbehållare i
kompositmaterial. Ragasco är ett
dotterbolag till Hexagon Composites AS, noterat på Oslobörsen. Ragasco är verksamt inom
samma område som Composite
men utnyttjar en annan teknik.
Industrifonden investerade
första gången i Composite år
2002 och var bolagets största
ägare vid försäljningen. Övriga
ägare var Emano AB, Litorina
Kapital I och privata investerare.
Bra år för
Carmel Pharma
Carmel Pharma, som utvecklar
och säljer PhaSeal, ett system för
sluten hantering av hälsofarliga läkemedel för intravenöst bruk, har
haft ett mycket bra år 2009. Bokslutskommunikén visar att försäljningen ökat med 23 procent till
284 miljoner kronor, varav USA
står för 195 miljoner kr. Resultatet före skatt ökade med 39 procent till 35 miljoner kronor.
Tunt med ägarkapital
Det är svårt för unga bolag att få ihop kapital när såddfasen är avklarad. Detta beror på att de finns få aktörer
som är villiga att ta den risk som följer med dessa tidiga investeringar. De aktörer som finns kvar, som till exempel Industrifonden, får då en viktigare roll, konstaterar Industrifondens vd Claes de Neergaard.
Bristen på kapital till bolag som
passerat såddfasen har flera orsaker. En är att villigheten att ta
risk minskat under och efter finanskrisen.
– Dessutom är det svårt att få
ihop kapital till stora, långa och
kapitalkrävande projekt, säger
Claes de Neergaard. Framför allt
inom Life Science och för projekt som leder till anläggningsinvesteringar, till exempel inom
cleantech.
Expansionsbolag har inte heller lätt att skaffa kapital. Bankfinansiering är svårt att få och
detta innebär antingen att expan-
sionen uteblir eller att ägarna får
bära hela ansvaret för finansieringen.
– Många företag avvaktar fortfarande med nyinvesteringar men
det kommer att ändras i takt med
att konjunkturen blir bättre.
Det är också svårt att resa nya
privata riskkapitalfonder inom
venture capital. De kvarvarande,
som är aktiva idag i tidig fas, är
lätta att räkna.
Staten har dock satt in mer
kapital i systemet genom nya
Fouriertransform, med tre miljarder kr att investera inom
fordonsindustrin, och genom
Almi Invest med en miljard.
– Ett bekymmer är dock att
Sjätte AP-fonden samtidigt har
gjort en policyförändring som innebär att nyinvesteringarna till
småbolag satts på sparlåga.
Långsiktig lönsamhet viktig
En orsak till det bristande intresset för att investera i unga bolag
är svårigheten att visa långsiktig
lönsamhet.
– Grundläggande är att alla vi
som sysslar med tidiga investeringar måste kunna visa en långsiktigt tillräckligt attraktiv lönsamhet, säger Claes de Neergaard. Då söker sig automatiskt
mer privat kapital till våra trakter
och fler inspireras att starta och
driva bolag mot framgång.
Andra förbättringar
– Vi kan bli bättre på många områden, fortsätter han. Lovande
utvecklingsprojekt från akademin
med stort framtida kapitalbehov
kan må bra av att stanna kvar
längre i akademisk miljö med
statlig finansiering. När det väl
blir ett bolag torkar den statliga
finansieringen upp.
Det går inte att låta det privata
riskkapitalet ta alla stora teknikutvecklingskostnader, för då
finns det för lite krut kvar för
kommersialiseringen på den globala arenan.
Dessutom måste de tidiga finansiärerna av idéer och bolag bli
ännu bättre på att skilja agnarna
från vetet.
– Antalet företag som får
såddfinansiering är inte det viktigaste; avgörande är andelen
framgångsrika företag.
Staten skulle också kunna förbättra läget genom dubbelriktade
insatser. Dels för att sänka kostnaderna för företagen (lägre arbetsgivaravgifter för småbolag
och ett bättre partnerskap i ange-
Såddkapitalet, det vill säga finansiering till bolag i den allra tidigaste
startfasen fungerar hyfsat bra i Sverige idag. Statliga aktörer tar en
stor del och de är väl synkroniserade med det kapital som kommer direkt efter.
– Men även där hotar problem, säger Claes de Neergaard. Om inte
Innovationsbron får besked om kapitaltillskott i år kommer dess verksamhet med företagsfinansiering och inkubatorer att stanna av gradvis från och med 2011.
4
lägna teknikutvecklingsprojekt).
Dels för att stimulera kapitalförsörjningen.
– Högt på min önskelista står
ett riskkapitalavdrag för onoterade bolag och ett partnerskap
mellan Sjätte AP-fonden och Europeiska Investeringsfonden
(EIF) för att hålla igång investeringarna i privata fonder.
Industrifondens roll viktig
När andra drar sig tillbaka blir
Industrifondens roll viktigare.
– Många av våra viktigare
portföljbolag har gått stärkta ur
krisen och vi är deras spegelbild.
Industrifonden har mycket
större finansiella frihetsgrader nu
än för ett år sedan och ska därför
ägna de tidigare faserna större
uppmärksamhet.
– I några fall under 2000-talet
har vi gjort avsteg från regeln att
saminvestera när det privata kapitalet stegrat sig för risken. Peppar, peppar, hittills har dessa
investeringar gått bra. Och det
privata kapitalet har klivit på efter
några år när risken känts lägre.
Industrifondens huvudinriktning är fortfarande att investera ihop med privata investerare.
– Men om det kniper, och vi
tror starkt på bolaget, kan vi gå
in själva för att ta in privata investerare så snart detta är möjligt,
avslutar Claes de Neergaard.
Exit i Hasselblad
Brist på investerare slår hårt
1. Hur märks bristen på pengar till unga tillväxtbolag?
2. Vilka konsekvenser får det?
3. Vad går det att göra åt problemet?
Tord
Wingren,
vd,
Nanoradio
1. Jag möter ofta kolleger som
inte får det kapital som behövs
för att utvecklas. De är i såddfasen när de har en god idé där de
ännu inte kan säga att de har en
kund eller bevisat att det finns en
möjlighet att göra pengar på
idén.
2. Många goda idéer får inte
chansen att utvecklas. Det blir
mer evolution än revolution eftersom det är de idéer som är
”säkrast” som får pengar. De riktigt smarta idéerna, som oftast är
”revolutionära”, får inte samma
chans att komma fram.
3. Goda förebilder och success
stories samt fler samarbeten.
Riskkapitalister borde samarbeta
närmare med industri och affärsänglar, gärna i kombination och
samråd med riksdag och departement. Det krävs med andra ord
en förening mellan marknad, regelverk och innovation på ett
nytt kreativt sätt.
Staffan
Ingeborn,
managing
partner,
Innovationskapital
Marie
Reinius,
vd,
Svenska
riskkapitalföreningen
(SVCA)
1. Till stor del beror bristen på
sviterna efter milleniumbubblan
då alltför många nya aktörer tillförde för mycket pengar på för
kort tid. Detta gjorde att ingångspriserna blev för höga vilket
ledde till att investerarna inte fick
betalt för riskerna man tog. Det
har lett till för dålig lönsamhet
som i sin tur gjort att flera aktörer har lämnat marknaden eller
ompositionerat sig mot senare
faser och lägre risk.
1. Vi ser tre tydliga tecken på
detta. För det första är det en stor
mängd entreprenörer som kontaktar oss för att hitta investerare
till sina bolag/projekt för att de
ska kunna växa. För det andra har
vi samarbete med många andra
aktörer som har anordnar ett
events som syftar till att matcha
entreprenörer med investerare.
För det tredje ser vi att många
småbolag ser bristen på extern finansiering som ett stort tillväxthinder i olika mätningar,
exempelvis Företagarnas Småföretagsbarometer visar på detta.
2. Det är i första hand kapitalintensiva bolag som har svårt att få
finansiering vilket slår hårt mot
sektorer som life science och
hårdvarubolag. Bolag som redan
har bevisat sig och som har ett
begränsat kapitalbehov gärna i
kombination med låg risk premieras för närvarande av marknaden.
2. Det leder dels till lägre skatteintäkter och dels till färre arbetstillfällen i Sverige. Det motverkar
även att små företag kan växa sig
större och bli medelstora bolag
som även kan utvecklas till framtidens storföretag. Vilka bolag ska
bli framtidens IKEA, H&M?
3. Pendeln slår åt båda håll och
efterhand kommer riskkapitalgapet att fyllas av marknadskrafterna. Oerhört viktigt i dagsläget
är att de som investerar i VCfonder har insikt och ett långsiktigt perspektiv på denna tillgångsklass. För närvarande är det brist
på investerare i det ledet vilket
slår hårt. På önskelistan står därför bl a att kunna övertyga 6:e
AP-fonden att frångå sitt beslut
att minska sin allokering till unga
tillväxtföretag.
De redskap som staten har ska
användas i de tidiga skedena.
Dessutom är det bra om det
kompletteras med riskkapitalavdrag.
3. Vi på SVCA har tagit fram
flera politiska förslag som skulle
förbättra situationen på både kort,
medellång och lång sikt. För det
första anser vi att det borde skjutas till mer offentligt kapital till
tillväxtbolagen via en fond-i-fond.
För det andra borde man ge tillväxtföretagen möjlighet att nyttja
underskottsavdrag löpande. För
det tredje borde man ge investerare i tillväxtbolag samma möjlighet som skogsindustrin har idag
genom skogskontot, dvs. införa
ett utjämningskonto. För det
fjärde borde man införa ett riskkapitalavdrag för bolag och privatpersoner som investerar direkt i
tillväxtbolag (skatteincitament).
Och för det femte borde man inrätta alternativa sparfonder för
privatpersoner – riskkapitalfonder.
5
Industrifondens royaltyavtal
med Viktor Hasselblad AB har
löpt ut. Avtalet, som ingicks
1999, var en royaltybaserad finansiering på 29 miljoner kronor
som givit Industrifonden god
avkastning.
Engagemanget avsåg delfinansiering av Hasselblads nya
systemkameramodeller. Projektet drevs av Hasselblad men delades industriellt och finansiellt
till ca hälften med japanska Fuji.
Utvecklingskostnaderna bedöms
ha uppgått till sammanlagt ca
300 MSEK.
– Även om Industrifondens
engagemang kan te sig litet i
sammanhanget så var ägarna då
inte beredda att tillskjuta mer
pengar, säger Dan Ekelund, investeringsansvarig på Industrifonden. Därför kom vår
finansiering att bli en avgörande
faktor för Hasselblads övergång
till digital teknik och att de därmed finns kvar med sin industriella verksamhet i Sverige.
Konkurs i DiLab
Medicinteknikbolaget DiLab,
med SEB Venture Capital och
Industrifonden som största
ägare, har försatts i konkurs.
Ägarna hade inte möjlighet att
satsa mer pengar och bolaget
hade för låga intäkter för att
fortsätta på egen hand. Konkursboet köptes dock ganska
snart av CMA Microdialysis i
Solna, som avser att driva verksamheten vidare.
DiLab utvecklar en automatisk blodprovstagare för försöksdjur, som gör att läkemedelsbolagen kan göra sina försök
snabbare, enklare och billigare.
Bolaget hade en god utveckling i
mitten av 2000-talet, men har
aldrig lyckats nå lönsamhet.
48 positiva exits på tio år
Industrifonden och dess delägda riskkapitalbolag har genomfört sammanlagt 48 positiva exits de senaste tio
åren. Bland de bästa investeringarna märks Industrifondens försäljning av Envirotainer och Micronic Laser Systems, Malmöhus Invests försäljning av Hardi Electronics och Småföretagsinvests av Tågkompaniet.
Industrifonden har kartlagt samtliga positiva exits som gjorts i Industrifonden och i de delägda
riskkapitalbolagen 1999-2010. De
48 försäljningarna har inbringat
1 510 miljoner kronor och vinsten uppgår till totalt 1 070 miljoner kr.
Ungefär fyra innehav per år
har avvecklats med positivt resultat och 35 av de 48 försäljningarna har gjorts de senaste fem
åren.
15 av de 48 exits har skett i
Industrifonden, resten från de
delägda investeringsbolagen,
varav 16 från Småföretagsinvest.
Det finns många olika exitkanaler representerade:
• Notering, på svensk eller utländsk börs, i kombination
med exit vid notering eller exit
vid ett senare tillfälle
• Försäljning till annan delägare
• Försäljning till industriell
tagare
• Försäljning till finansiell tagare
(enskilt bolag eller pool av
bolag)
• Betalning i kontanter, aktiebyte
och kontanter plus milstolpsbetalningar
– Detta är självklart bara den
goda sidan av myntet, säger Lennart Samuelsson, CFO på Industrifonden. Vi har ju också gått
ur många engagemang med negativt resultat. Men statistiken visar
ändå att Industrifonden har stor
erfarenhet av många olika typer
av exits och att kompetent kapital
skapar många bra företag.
Industrifondens exit i Envirotainer, som genomfördes i dec 2009 är en
av fondens allra bästa affärer.
Nyemission i Effpower
Effpower, som utvecklar ett bipolärt batteri för hybridfordon,
har genomfört en riktad nyemission på sammanlagt 80 miljoner
kronor. Statliga riskkapitalbolaget Fouriertransform blir ny
ägare i bolaget genom att investera 40 miljoner kronor. Övriga,
befintliga ägare, bland andra Industrifonden och Volvo Technology Transfer, står för resterande
40 miljoner kr.
– Fokuseringen på miljöinvesteringar inom bilindustrin är
ett viktigt strategiskt vägval och
biltillverkarna kommer att introducera fler och fler bilmodeller
med miljövänliga tekniska lösningar. Effpowers batterier och
styrsystem passar mycket bra in i
den utvecklingen. Vi ser därför
mycket positivt på bolagets chanser till framgång med sina produkter som ligger rätt i tiden,
säger Per Nordberg, VD Fouriertransform.
Effpower utvecklar ett bipolärt bly/syra batteri som kan leverera hög effekt, är återvinningsbart och har lång livslängd till en
tredjedel av kostnaden för dagens hybridbilsbatterier (nickelmetall hydrid).
Bolaget har utvecklat batteriet
i samarbete med fordonsindustrin och prototyper har testats av
ett flertal fordonstillverkare med
mycket positiva resultat. Bolaget
planerar start för serieproduktion
under 2011.
Effpower, med vd Per Svantesson, kan nu starta produktion av sitt
hybridbatteri. Företaget ska bygga en fabrik för de bipolära plattor
som är en nyckelkomponent i batteriet. Plattorna ska tillverkas i Göteborg. De färdiga batterierna sätts sedan ihop av Effpowers österrikiska partner Banner.
6
Nanoradio och Accedo
bland Sveriges 33 hetaste teknikbolag
Tidningarna Ny teknik och Affärsvärlden har för tredje året i rad satt samman en
lista på Sveriges 33 hetaste teknikbolag. Dessa har valts ut bland över 200 nominerade företag inom många olika branscher.
Kriterierna är att bolaget ska utveckla en ny produkt eller tjänst
kring en innovation, ha stor internationell potential och förutsättningar att förändra spelreglerna i sin bransch. Det ska
också vara baserat i Sverige, vara
högst sju år gammalt och får inte
vara börsnoterat.
Industrifonden har två portföljbolag på årets lista. De är Nanoradio, som utvecklar världens
minsta och mest strömsnåla chip
för trådlösa nätverk och Accedo
Broadband, som utvecklar olika
applikationer för IPTV, det vill
säga TV via internet. Därutöver
Affärsvärldens chefredaktör
Jon Åsberg ledde tillsammans
med kollegan på Ny teknik Lars
Nilsson programmet på Berns
när de 33 hetaste teknikbolagen utsågs.
Göran Persson
ny ordförande
Förre statsministern Göran
Persson har utsetts till ny styrelseordförande i Scandinavian Air
Ambulance. Det är Sveriges
största ambulansflygföretag och
ensamt om att ha tillgång till
både flygplan och helikoptrar.
Bolaget startades 2001 och har
sedan dess genomgått en kraftig
expansion genom organisk tillväxt samt köp av ett antal
mindre företag. Idag har företaget baser på åtta platser, i Luleå,
Lycksele, Umeå, Östersund,
Uppsala, Stockholm, Göteborg
och Visby.
Scandinavian Air Ambulance
kunder återfinns till stor del
inom den offentliga sektorn. Bolaget ägs till 30 procent av Pegroco Invest och till 20 procent
av Industrifonden.
utvecklar en platt pekskärm, som
klarar flera fingrar samtidigt och
Rolling Optics gör smarta etiketter med hologramkänsla. Stina
Ehrensvärd, grundare av Industrifondens portföljbolag Cypak,
satsar nu på sitt nya bolag Yubico,
som utvecklar Yubikey. Den är ett
alternativ till de bankdosor och
smarta kort, som används för
säker identifikation över nätet.
Totalt har de 33 bolagen på
årets lista lyckats dra in över 600
miljoner kr i riskkapital det senaste året.
har Industrifonden indirekt intressen i ytterligare elva bolag, via
KTH Chalmers Capital och Innovationsbron. Ett av dessa är
Xylophane, som utvecklar en ny
typ av miljövänlig plastfilm.
I övrigt är det stor variation
bland de utvalda bolagen. Här
finns allt från heta musiktjänsten
Spotify till Olink, som hittar signalfel som kan leda till allvarliga
sjukdomar som cancer i våra celler. Diabetes Tools, som grundats
av serieentreprenören Lars Liljeryd (f d Coding Technologies),
utvecklar program som styr behandlingen av diabetes. Flatfrog
Bioinvent i avtal
med amerikanskt
läkemedelsbolag
Alla vinnarna samlade på scenen när Sveriges 33 hetaste teknikbolag utsågs vid en gala på Berns i
Stockholm.
7
Bioinvent och det amerikanska läkemedelsbolaget Human Genome Sciences (HGS) ska inleda
samarbete för att identifiera, utveckla och kommersialisera antikroppsläkemedel.
Enligt avtalet ska Bioinvent använda sitt antikroppsbibliotek för
att ta fram och utveckla läkemedlen. Till en början ska samarbetet
fokusera på utveckling av antikroppar för behandling av inflammationssjukdomar.
Både Bioinvent och HGS har
rätt att delta i utveckling och global kommersialisering av varje
produktkandidat och kommer att
dela på framtida intäkter samt på
kostnaderna för forskning, utveckling, tillverkning och kommersialisering.
Utgivare: Industrifonden, Box 1163, 111 91 Stockholm
Tel. 08-587 919 00 E-post: info@industrifonden.se
Hemsida: www.industrifonden.se
Redaktör och ansvarig utgivare: Maria Montgomerie
Produktion: Konsultkompaniet Sundén AB
B-post. Porto betalt
Adressändring: info@industrifonden.se
eBuilder IT-världens McDonald’s
Med snabbväxande eBuilders system kan företag kapa 70 procent av sina kostnader för administration av
resor, inköp och logistik. På köpet får de kontroll över alla led i värdekedjan samtidigt som hanteringen blir
enklare och snabbare. Detta är möjligt tack vare Molnet (eller Cloud Computing) där eBuilder levererar hela
processen via internet.
Finessen är att kunden slipper
köpa egna servrar, system och
programvaror. Man slipper också
utveckling, underhåll och integrationen av systemet med affärspartners. För allt finns redan
installerat och det är många som
delar på investeringen.
Med eBuilders Cloud-processer kan företag hantera till exempel resor. Allt samordnas
med externa leverantörer och
företagets interna ekonomi och
lönesystem. Kunden behöver
bara en PC och en webbläsare,
sen gör Cloud-processen resten.
Den binder ihop alla led som
behövs när tjänsteresan ska
bokas, genomföras och redovisas, till exempel biljett- och hotellbokning, taxiresor och
reseräkningar. Alla transaktioner
registreras automatiskt i systemet. Väl hemma från resan finns
allt redan inlagt och för att attestera behövs bara ett klick på datorn.
– Våra processer används av
mer än 500 000 personer i 60 länder, säger eBuilders vd och grundare Bengt Wallentin.
Möjligt tack vare Molnet
Att ha enkel tillgång till information genom hela affärsprocessen
är själva kärnan i eBuilders system. Detta sker via Molnet (Cloud
Computing) där all information
blir tillgänglig via internet.
– Cloud-processen är den
största revolution jag sett inom
IT-världen, säger Bengt Wallentin. Den gör att kunden får kontroll över hela förädlingskedjan
via de standardiserade nätverk vi
byggt ihop. De binder samman
alla parter som slutkunden behöver för att kunna sköta sina kundorder, reparationer, resor eller
inköp på ett enkelt, transparent
och effektivt sätt.
Bengt Wallentin vet vad han
talar om för han har varit i ITbranschen sedan 1972, då han
startade sitt första bolag. Sedan
var han med och startade Frontec på 1980-talet. Där lades
grunden till eBuilders integrations teknologi och kunnande.
Många av dem som var med på
Frontec-tiden finns idag inom
eBuilder.
Växer via förvärv
eBuilder startades 2007 och har
vuxit till med 20 procent om året
till dagens storlek med ca 100
miljoner kr i omsättning och 150
anställda.
Grunden 2007 utgjordes av
ett antal förvärv som tagit hand
om spetskunskap inom logistik,
inköp och resor. Man hade
också kunder som var vana att
köpa affärsnytta transaktionsbaserat, något som eBuilder vidareutvecklat.
– Vi räknar med att öka vår
tillväxttakt till 45 procent per år
via de investeringar vi nu gör i
försäljning och internationell expansion, säger Bengt Wallentin.
Vi ska bli så stora som det någonsin går!
Ett stort och snabbväxande
område är After Sales där eBuilder levererar en Customer Care
Process till den ledande leverantören av mobiltelefoner. Här
knyts 3 000 återförsäljare, 100
logistikcentra, fem transportbolag och 100 reparationscentra
ihop, vilket gör processen billigare, snabbare och lättare att
överblicka.
Sveriges chans att hävda sig
Framtidsutsikterna för eBuilder
ser goda ut. Det finns konkurrenter, men ingen kan erbjuda samma
heltäckande och kundanpassade
tjänst som eBuilder. Bengt Wallentin går så långt som att säga att
Cloud Computing ger Sverige en
god möjlighet att hävda sig med
kvalificerade jobb i dagens globaliserade värld.
– Här har vi en ny typ av högkvalificerade tjänster som ger en
stor chans att skapa en ny svensk
tillväxtindustri. Vi kan leverera
högvärdiga tjänster med molnet
som bärare till en global marknad
från Sverige. Vi i Sverige måste ju
kunna svara på vad vi ska leva på i
framtiden. På detta område ligger
vi långt framme och det kan bli
lika viktigt som mobiltelefonin!
eBuilders grundare och vd Bengt
Wallentin har varit aktiv i ITbranschen i snart 40 år. Han
tycker att Cloud-processen är
det största som hänt branschen.
– Jag har sett så många IT-investeringar som gått snett, därför att kunden inte har tillräckligt
med kunskap. Med Cloud-processen köper man bara den del
man behöver. Någon annan, t ex
vi på eBuilder, sköter investeringen, utvecklingen och underhållet.
Han liknar systemet vid en känd
snabbmatsrestaurang:
– Vi är IT-världens McDonalds,
vi levererar varan packad och klar.
Kunden vet vad den får och kan
börja använda den direkt!
Industrifondens syn:
– eBuilder har ett unikt och attraktivt erbjudande på en global,
växande marknad, som kräver moderna lösningar, säger Tommy Nilsson, affärsområdeschef på Industrifonden. Systemet gör det möjligt
att automatisera olika affärsprocesser vilket ökar effektiviteten i alla
led. Efterfrågan på detta väntas öka ordentligt de närmaste åren, vilket bådar gott inför bolagets fortsatta expansion.
Fakta: Industrifonden och Eqvitec Technology Fund III investerade
totalt 40 miljoner kr i eBuilder 2009.