Vår man i Kabul

Svensk
Polis
EN TIDNING FRÅN RIKSPOLISSTYRELSEN
NUMMER 8 OKTOBER 2013 ÅRGÅNG 52
Bakom
kulisserna:
När Obama
kom till stan
Sökes: Chefer till
polisregionerna
Sökhundar
glöms bort
Vår man i Kabul
Åke Roghe leder poliser från 24 länder
ÄNTLIGEN HÄR – NYA VINTERMÖSSAN
01_omslaget_1308.indd 1
2013-09-26 11:31
Redaktionen
Ett filmiskt
inslag
F
ör president Obama var det
en vanlig onsdag. Han besökte
Stockholm bara. För mig var
det som att plötsligt vara med
i en film.
Det fanns amerikanska agenter i svarta
solglasögon överallt. Tunga fordon
rullade fram på ödelagda stadsgator.
I filmen hade en stor, främmande farkost
på himlen snart kastat sin skugga över
Berzelii park.
Nationella insatsstyrkan anlände gående i formation, förmodligen oavsiktligt
med den längsta polisen i mitten, och jag
hörde Starwarstemat inne i mitt huvud.
sdfk sdjfölsjkdf
19
Innehåll/ Oktober
4–8 Reportage
Polishundar. En kriminalsökhund
på rätt plats vid rätt tidpunkt kan
fälla en våldtäktsman. Dodge och
hans hundförare Mats Thomasson
visar hur.
Över 2 000 poliser
arbetade under
Obamakommenderingen. I filmerna
flyger uniformerade poliser som trasor åt
alla håll och deras bilar krockar med varandra och brinner upp. Men de riktiga
poliserna stod lugnt vid avspärrningarna
och svarade trevligt och outtröttligt på
allmänhetens frågor. De lyfte bort cyklar,
öppnade grindar, sökte igenom papperskorgar. De hade läget under kontroll.
Bakgrundsmusiken i mina öron spelade igen när Obama kom till platsen.
Men någon främmande farkost fick jag
aldrig se. Läs mer i reportaget på sidorna
19-24.
Johanna
Svensk
Polis
simon
10–15 Nyheter
barbro
Kerstin
4
10. Polisen får nya vintermössor och
västar.
11. Ecpat har gjort en ny film om
barnsexhandel.
12–13. Pust tas i drift fullt ut.
14. Så ska SKL prioritera bland kalla
fall.
15. Regionpolischefstjänsterna
utlysta.
Rostami om gängens framfart och
utbredning.
16–18 Fångat på bild
28–30 Porträtt
Afghanistan. De svenska poliserna
visar sin vardag i Afghanistan.
Åke Roghe. Möt den svenska klippan i Afghanistan.
19–24 Reportage
31–34 Aktuellt
Presidentbesöket. Ingripandechefen Helena Johannesson hade
uppdraget att göra Stockholms
synagoga till en säker plats för
Barack Obama.
31. Språkråd, statistik och lästips.
32. Polar ersätter Basa.
33. Hallå där, nationella skyddsombudet.
34. Nu finns ett mobilt videolabb.
26–27 Så funkar det
35 Fråga & svar
Gatugäng. Läs intervjun med
gängforskaren och polisen Amir
Våga säga ifrån, uppmanar nya ordföranden i Gaypolisföreningen.
Kontakta redaktionen: Kerstin Magnusson, chefredaktör, kerstin.magnusson@polisen.se, 010-563 93 10. Johanna Orre, redaktör, johanna.orre@polisen.se, 010-563 91 58. Simon Bynert, redaktör,
simon.bynert@polisen.se, 010-563 91 66. Barbro Arratia Dolk, redaktionsassistent, barbro.dolk@polisen.se, 010-563 91 41. Ansvarig utgivare: Anders Hagquist. Omslagsfoto: Lars Hedelin.
Webbplats: www.svenskpolis.se. Besöksadress: Polhemsgatan 30. Postadress: Box 122 56, 102 26 Stockholm. Prenumeration: Helår, 10 nr: 350 kronor. Adressändring: Polisanställda ändrar sin adress
i Palasso egenrapportering. Övriga kontaktar redaktionsassistenten, tel: 010-563 91 41. Annonser: Bengtsson & Sundström Media. Tjärhovsgatan 32, 2 tr, 116 21 Stockholm. Tel: 08–10 39 20,
Fax: 08–10 39 15, e-post: svenskpolis@bs-media.se. Grafisk form: Oktavilla. Tryck: Sörmlands grafiska AB. ISSN: 0562-7370.
Åsikter som framförs i signerade artiklar, uttalanden eller insändare behöver inte delas av Rikspolisstyrelsen eller redaktionen. Observera att insänt material kan publiceras elektroniskt. För material som beställts av redaktionen gäller att överenskommet arvode även omfattar elektronisk publicering. Redaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts.
2 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
2-3 innehåll 1308.indd 2
2013-09-26 11:41
Ledare
Rikspolischef Bengt Svenson:
Kraftsamling och samarbete
V
åldet i offentlig miljö har
minskat de senaste åren.
Samtidigt har användningen
av skjutvapen blivit vanligare.
Det är en utveckling som
måste brytas.
Skottlossningar beror i hög grad på
omständigheter som Polisen har svårt att
påverka. Men vi ska givetvis anstränga oss
hårt och göra allt vad vi kan för att stoppa
dem.
Den senaste tidens skjutningar i Göteborg har också bemötts med kraftfulla
åtgärder. Efter skottlossningen i början
av september som slutade med att två
män avled, har det hållits över 300 förhör.
Ett noggrant utredningsarbete pågår och
Polisen i Västra Götaland har tagit hjälp
av Rikskriminalpolisen och Hallandspolisen. Signalen är tydlig: Den som använder
skjutvapen kommer inte lätt undan.
Operation Alfred i Malmö under förra
året är ett annat exempel där Polisen
kraftsamlade och samarbetade nationellt
för att stoppa och förebygga skjutningar.
Många av de skottlossningar
som skett har
haft kopplingar till organiserad brottslighet, vilken bland annat består av narkotikahandel, utpressning och människohandel. Det är inte en brottslighet som
ryms inom några länsgränser, utan måste
bekämpas genom
samarbete inom
polisorganisationen.
Vi ser också hur
Goda exemen allt större del
pel på sam- av mängdbrottsarbete och
ligheten skrider
hur vi age- över länsgränser.
ligor som
rar med ett Rörliga
begår inbrott runt
nationellt
om i landet och
perspektiv.” bedrägerier över
internet är två
exempel på sådan brottslighet.
Att vi hjälper varandra vid skjutningar
och att vi under senare år utvecklat samarbetet för att möta grov brottslighet och
gränsöverskridande mängdbrottslighet,
är goda exempel på hur vi agerar med ett
nationellt perspektiv.
’ ’
Brottslighetens utveckling och samverkan mellan olika delar av polisorganisationen visar också på nyttan med att bli
en nationell myndighet och på behovet
av beslut som ger en organisation utifrån
verksamhetens krav. Det kommer att
underlätta samarbetet och göra det enklare
att kraftsamla när så krävs.
Vår förmåga till kraftsamling och samarbete var också tydlig vid kommenderingen
som genomfördes när den amerikanske
presidenten Barack Obama nyligen besökte
Stockholm.
Med bara ett par veckors varsel planerade och organiserade Stockholmspolisen
tillsammans med Säkerhetspolisen och
Rikskriminalpolisen den viktiga uppgiften
att hantera säkerheten vid besöket. Det
kom också poliser från andra delar av landet till huvudstaden för att bistå.
Det gjordes ett storartat jobb av alla som
deltog. Vi visade professionalitet i både
planering och genomförande. På ett lugnt
och metodiskt sätt levde vi upp till de stora
säkerhetskraven. Det stärkte sannolikt –
och välförtjänt – förtroendet för svensk
polis.
Att just vårda och stärka förtroendet för
För övrigt
... finns en u
p
daterad vers pion av
Rikspolisch
efe
inriktning n ns
u att
Polisen är en nyckelläsa på Intr
afråga för vår verksamhet.
polis
Allmänhetens förtroende
för oss är nödvändigt om vi ska
klara vårt trygghetsskapande uppdrag och
är ofta en förutsättning för att klara upp
brott. Vi måste också vara medvetna om att
förtroende är något som ständigt behöver
förtjänas.
Därför ska vi alltid påminna oss om vår
värdegrund. Den är grunden för ett förtroendeskapande agerande gentemot allmänheten. Både i det direkta bemötandet och i
hur vi följer regler och rutiner i vårt arbete.
Förväntningarna på oss är med rätta höga.
Vi ska sträcka på oss för alla de insatser
vi gör varje dag där vi lever upp till förväntningarna. Vi ska också vara självkritiska när
vi ifrågasätts. Ödmjukhet samt förståelse
för omgivningens krav är viktigt för att
skapa förtroende.
Bengt Svenson, rikspolischef
rikspolischefen@polisen.se
2013 / nr 8 / Svensk Polis / 3
2-3 innehåll 1308.indd 3
2013-09-26 11:53
Reportage/ Sökhundar
I våldtäktsmannens spår
4-9 hundar_1308.indd 4
2013-09-26 11:33
Reportage -
Specialutbildade polishundar kan säkra spår
efter våldtäktsmän. Tioåriga Dodge hittar mikroskopiska rester av både sperma och blod.
– Han är ett redskap som tyvärr ofta glöms bort,
säger hundförare Mats Thomasson.
Text Mia Fahl Foto Christoff er Edling
4-9 hundar_1308.indd 5
»
2013-09-26 11:33
Reportage/ Sökhundar
»
N
atten har varit kall,
närapå nollgradig. Hon
vaknar när det ljusnar,
hör fåglarna sjunga
och inser att hon sovit
utomhus i en skogsdunge. Hennes
byxor är neddragna. Hon minns inte
mycket från igår, mer än att något
otäckt hände.
Hon ringer polisen när hon tagit
sig hem, och förklarar att hon har
blivit våldtagen. Visst, hon kan peka
ut platsen där det hände. Jodå, det
känns okej att åka dit igen redan i
eftermiddag.
Mats Thomasson och hans kolleger får rör med kroppsvätskor
från bårhuset för att öva sina
hundar med. Men det är ofta
brist på sperma. Hundenheten
har provrör för den som kan
Mats Thomasson har tre
hundar i
bakluckan på polisbilen. Men bara
en av dem är tränad för kriminalsök.
Dodge är tio år och förstår redan när
husse får anropet att han snart ska få
arbeta. Han varvar upp i hundburen,
snurrar några varv runt sin egen
svans, stirrar på husse i backspegeln
– är vi framme snart? Dodge är polishund, han kan allt som en patrullhund ska kunna, och är dessutom
specialtränad för att söka efter blod,
sperma, likvätska och kroppsdelar.
Han arbetar tillsammans med Mats
Thomasson i både inom- och utomhusmiljöer, även på sjön.
– Dodge och våra andra kriminalsökhundar är redskap för teknikerna, säger Mats Thomasson.
– Men det är inte alla inom kåren
tänka sig att göra en donation.
’ ’
Dodge och våra
andra kriminalsökhundar är
redskap
för teknikerna.”
Mats Thomasson
som vet att vi finns och vad vi kan
hjälpa till med.
Tidigare under dagen har
vi varit
på Polishögskolan i Solna, där Mats
Thomasson visat hur Dodge arbetar.
Först ska flytvästen på. Oavsett var
Dodge jobbar har han den gula västen på sig när nosen ska tjänstgöra
aktivt.
Dodge ålar tjänstvilligt in i västen
så fort husse tar ut den ur bakluckan. Arbetsmoralen är det inget fel
på, trots att Dodge på grund av sin
ålder snart ska gå i pension.
I ett skogsparti bakom Polishögskolan har Mats Thomasson några
dagar tidigare lagt ut ett spår, en
skvätt donerad sperma.
– Jag tror det är äggviteämnet
i sperman som Dodge känner av,
men jag kan inte svära på det. Vi
vet väldigt lite om vad våra hundar
egentligen upplever med hjälp av
sina nosar. Det finns inte så mycket
forskning om det ännu, säger han
och ger Dodge kommandot att börja
söka.
Med snabba, korta sniffningar och
nosen en millimeter ovanför marken
ger sig Dodge iväg. Han finkammar
stigen framför husse i stora slalomsvängar. 220 miljoner luktsinnesceller i hundens nos ger honom
mängder av information. Svansen
viftar som en metronom i tangotakt.
Med hjälp av en lång bambupinne
kan Mats Thomasson förstärka
hundens intresse på vissa platser.
Han pekar med pinnen och Dodge
börjar omedelbart sniffa tätare i det
området.
– Det är ett bra sätt för mig att
hålla kontakten med honom när vi
Nosen – en säker källa
l Hundens nos har cirka 220 miljoner luktsinnesceller, en mänsklig näsa
har cirka 5 miljoner. Man brukar säga att om en människa har ett luktsinne stort som ett frimärke, så har hunden en fotbollsplan att lukta med.
l Specialtränade hundar används inom en lång rad områden. Diabeteshundar kan lukta sig till blodsockerfall, epilepsihundar kan känna av
ett anfall upp till 40 minuter i förväg, och cancerhundar kan lukta sig till
olika sorters cancer i utandningsluft, urin eller vävnadsprov.
l Så kallade besiktningshundar används för att hitta till exempel mögel,
kvicksilver och PCB.
4-9 hundar_1308.indd 6
2013-09-26 11:33
Reportage
Om en överfallsvåldtäkt larmats medan
den pågår kan Dodge hjälpa till att söka
efter gärningsmannen, och sedan efter
sperma och blod på brottsplatsen.
jobbar, och det gör det lättare för
mig att kommendera in honom även
i tätare buskage eller under träd, hus
och bråte där jag vill att han ska leta,
förklarar Mats Thomasson.
När Dodge plötsligt känner
doften
av den utlagda gömman saktar han
ner på tempot, han nästan smyger i
allt tätare cirklar runt ett speciellt
område. Så lägger han sig hastigt
ned. Framtassarna ramar in platsen
där han hittat något, nosen pekar
’ ’
Jag tror att
det är äggviteämnet
i sperman
som Dodge
känner
av.”
Mats Thomasson
rakt mot det men han rör det inte.
Svansen viftar snabbare och Dodge
kastar blickar mot husse: Kom, jag
har hittat något här!
Om detta hade varit en verklig
brottsplats hade Mats Thomasson
noterat området, berömt hunden
och kallat in honom innan han gett
teknikerna upplysningar om var det
förmodligen finns biologiska spår
som kan binda gärningsmannen till
platsen.
Det är inte alla våldtäktsmän som
lämnar spår av sperma efter sig, men
det förekommer. Mats Thomasson
har varit med om att Dodge hittat
använda kondomer i anslutning till
brottsplatsen, fyllda med gärningsmannens DNA. Det har också hänt
att hunden markerat för sperma på
andra ställen, där gärningsmannen
exempelvis torkat bort synliga fläckar efter våldtäkten. Blodspår kan
också förekomma, i synnerhet om
brottsoffret gjort fysiskt motstånd.
– Ibland finns inga kroppsvätskor
»
2013 / nr 8 / Svensk Polis / 7
4-9 hundar_1308.indd 7
2013-09-26 11:33
Reportage
När Dodge söker efter spår i naturen
jobbar nosen högfrekvent. Det är
ansträngande för en hund.
– Jag ser om han tappar fokus och
Mats Thomasson
börjar krokna, då får han vila en
och Dodge – kolleger
stund i bilen och sen orkar han oftast
och vänner.
jobba igen, säger Mats Thomasson.
»
på platsen, men jag ser ändå att hunden visar ett starkt intresse vid vissa
områden, säger Mats Thomasson.
Vid en överfallsvåldtäkt kan det
uppstå tumult. Hunden kan notera
skrapmärken, ovanliga avtryck och
annat som sticker ut från det normala.
– Jag ser ofta på Dodge att här har
det hänt något. Han blir mer vaksam, stannar upp, noterar mer. Han
visar med ett förhöjt intresse att här
är något annorlunda, jag antar att
det luktar annat just där, säger Mats
Thomasson.
Precis så blir det den här dagen,
när Dodge får söka av brottsplatsen
i skogen där den våldtagna kvinnan
vaknat upp några timmar tidigare.
Han hittar inga rester av kropps-
vätskor och det stämmer väl med
kvinnas beskrivning av det hon tror
har hänt. Hon har bara vaga minnen.
Men hunden är extra intresserad
vid ett specifikt skogsområde.
– Jag visade platsen för teknikerna och de kommer börja söka
av just det området, förklarar Mats
Thomasson på telefon när han kommit hem från brottsplatsen.
UV-lamporna visar teknikerna
var det finns organiskt material.
Har våldtäkten eller överfallet skett
inomhus syns det relativt tydligt
i UV-ljuset om blod eller andra
kroppsvätskor finns i rummet.
– Men skogen är full av just
organiskt material och därför kan
Dodges nos hjälpa till att hitta rätt
snabbare utomhus, säger Mats
Thomasson.
Först på plats vid våldtäkt
lK
an brottsoffret berätta mer om
vad som hänt och var det hände?
lS
pärra om möjligt av brottsplatsen.
lU
ndvik om möjligt att kliva omkring bland bevisningen.
20
Så många kriminalsökhundar finns det
totalt i Sverige.
I Stockholms
län finns sex
kriminalsökhundar, alla
med kompetens
att också arbeta
som patrullhundar.
Förra året anmäldes drygt 130
utomhusvåldtäkter i Stockholmsområdet. Mats Thomasson och hans
kolleger med kriminalsöksutbildade
hundar blev inringda i 15 av fallen.
– Det är för lite tycker jag. Vi kan
göra större nytta än så men då krävs
det att våra kolleger känner till att vi
finns och vad vi kan hjälpa till med,
säger Mats Thomasson.
Han hoppas på ett ännu större
samarbete mellan hundenheten och
länets tekniker framöver. Han vill på
intet sätt konkurrera med teknikerna, snarare tvärtom. I den bästa av
polisvärldar ses kriminalsökhundarna och deras förare som ett verktyg
för att samla in bevismaterial.
– Vi ingår som ett led i att uttömma alla möjligheter till att säkra
spår, säger Mats Thomasson.
– Och det är ju alltid teknikerna
som äger brottsplatsen.
lR
ing in tekniker – och kriminal-
sökhund med förare.
lB
eskriv vad du vet om det som
hänt och låt teknikerna leda
brottsplatsundersökningen.
Så gick det: Dodge markerade inte på
platsen där anmälaren trodde sig blivit
våldtagen, ingen teknisk bevisning hittades i övrigt och utredningen lades så
småningom ned i brist på bevis.
8 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
4-9 hundar_1308.indd 8
2013-09-26 11:33
ANNONS
www.volkswagentransportbilar.se
Caravelle. Police Edition.
Ska man ansvara för lag och ordning i vårt land behöver man bilar man kan lita på. Volkswagens
nya polisbilar har högre lastförmåga, bättre köregenskaper och en ny typ av blåljus i LED-teknik
som drar mindre ström samtidigt som de lyser och blinkar kraftigare. Under huven sitter nya
motorer med f ler hästkrafter, bättre acceleration och bättre vridmoment. Dessutom finns
4Motion fyrhjulsdrift nu i kombination med DSG automatlåda. Vill du veta mer om bilen ställer
vi gärna upp på ett förhör.
Bränsleförbrukning Caravelle 4Motion bl körning från 8,3 l/100 km (219 g CO 2 /km). Bilen på bilden är extrautrustad.
4-9 hundar_1308.indd 9
2013-09-26 11:33
Nyheter/ Oktober
Nya växelenheten
tar över samtalen
Samordning. 1 oktober tas den
nya telefonväxelenheten i drift
för att leverera telefonitjänster
till alla polismyndigheter och
flera andra myndigheter. Alla
som ringer till polisens växel ska
få samma goda service oavsett
varifrån eller när på dygnet de
ringer. Enheten kommer att drivas av polisens verksamhetsstöd
på Rikspolisstyrelsen från Stockholm, Göteborg och Malmö.
Enklare samordna
vid social oro
Här finns webbsidan:
polisen.azurewebsites.net
Viktor Andersson på Norrmalmspolisen visar den tunna varianten
Kollegan Daniel Jonsson
av den nya vintermössan.
gillar nya varselvästen.
Polisen får nya
vintermössor
Johanna Orre
Fler uppmuntras
att våga anmäla
Kampanj. Regeringen förlänger
Rikspolisstyrelsens uppdrag att
genomföra en informationskampanj avseende brott i nära relationer, inklusive hedersrelaterat
våld och förtryck. Det innebär
att informationskampanjen
”Kom till oss”, fortsätter.
Nationell konferens
om metallstölder
Möte. Den 27–
28 november
hålls en nationell konferens
i Kolmården
om metallstölder och illegala
avfallstransporter. Konferensen,
som är kostnadsfri, är öppen för
myndigheter som på olika sätt
berörs av problemområdet.
Anmälan görs senast den 28
oktober via e-post till: sandra.
noreen@polisen.se.
Redan i höst kan alla poliser
i yttre tjänst dra ner en yllemössa över öronen. Den efterlängtade nya vintermössan
är stickad och kommer i två
varianter.
Många poliser i yttre tjänst
har länge efterfrågat en skönare,
mer praktisk, vintermössa. Den
mössa som ingått i basuniformen
har varit så impopulär att många
inte använt den, vinterkyla till
trots.
– Utmaningen låg i att ta fram
en stickad mössa och behålla
den polisiära profilen, säger
Sara Strömberg, som arbetar
med att utveckla polisuniformen på Rikspolisstyrelsen.
Den nya stickade vintermös-
san, mössa m/12, får användas
av alla i yttre tjänst, när vädret
kräver det. Dess utseende är inspirerat av båtmössans, med en
smal gul rand runtom och ett
fastsytt polisemblem. Den finns
i två varianter – en tjockare
med fleecefoder och en tunnare
variant – båda är stickade i ull.
Hur kommer det sig att
polisen får sin efterlängtade
stickade mössa till slut?
– Vi måste följa trenderna i
samhället. Är inte uniformen
modern kan polisen också uppfattas som gammalmodig, säger
Martin Lundin på Rikspolisstyrelsen.
… och ny uniformsväst i 24 storlekar
Johanna Orre
Det finns en ny reflexväst för
poliser i yttre tjänst. Den är
framtagen för bättre passform och finns i 24 storlekar.
Uniformsvästen m/12 för
poliser i yttre tjänst är utrustad
med resårer i sidorna för bättre
komfort och passform. Den
tillverkas i stadigare material än
den förra varselvästen och sitter
tight på kroppen.
Stockholmspolisen Hans Örtendal var med och provade ut
den nya västen:
– På det stora hela är jag nöjd.
Den slutar ovanför bältet, sitter
åt på ett sätt som gör det svårare
att grabba tag i den, och själva
axelpartiet är smalare. Den går
att ta av och på snabbt, säger han.
Nackdelarna är att den saknar
fickor och kan upplevas som
kort av dem som är vana vid
den förra, rymliga varselvästen,
anser han.
– Men det är en vanesak. Jag
tycker att den nya västen är genomtänkt, säger Hans Örtendal.
Både vintermössan och uniformsvästen finns att beställa via
Agresso inköp.
Foto: Johanna Orre
Samverkan. Stockholmspolisen
har tagit fram en webbsida som
är baserad på metodhandboken
för samverkan vid social oro,
som till exempel upplopp.
Syftet med webbsidan är
att underlätta samverkan med
andra samhällsaktörer när social
oro uppstår.
10 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
10-15 nyheter_1308.indd 10
2013-09-26 11:45
Foto: Johanna Orre
Nyheter
Ny film om barnsexhandel
dess olika skepnader, men också
i det hoppfulla arbetet mot den.
Sabina Kuutti
Foto: Camilla Skagerström/Ecpat
Filmen ”När ingen ser” som
handlar om den globala
barnsexhandeln, hade premiär den 1 oktober.
I filmen får man bland annat
följa Rikskriminalpolisens
kamp mot barnpornografi och
sexuella övergrepp på barn.
Organisationen Ecpat står
bakom filmen, som premiärvisades för en skara av bland andra makthavare som organisationen vill öka medvetenheten
hos och påverka att agera mot
barnsexhandeln.
I filmen skildras barns, polisers och organisationers berättelser. Den ger en inblick i den
globala handeln med barn och
Björn Sellström är gruppchef
för de poliser på Rikskriminalpolisens it-brottssektion som
arbetar med att utreda barnsexhandelsbrott.
Han säger att även poliser
som inte är specialiserade på
barnsexhandel kan bidra till
arbetet.
– Om man är familjevåldsutredare och utreder våldtäkt
mot barn så hjälper det att ta
på sig ett paraplytänk eftersom
brottet kanske inte är isolerat till
den här familjens sovrum eller
vardagsrum. Det kan finnas bilder exempelvis från utlandsresor där andra barn blir utsatta,
säger Björn Sellström.
Öka din kunskap om den globala handeln med barn.
Filmen kan ses via Ecpats webbplats samt visas den 13 oktober
i TV4 Fakta.
ANNONS
Konferens och mässa den 13–14 november 2013 på Kistamässan
Välkommen till Mötesplats Samhällssäkerhet
För dig som arbetar med samhällssäkerhet, beredskap och krishantering.
Forumet som handlar om att utveckla samarbetet mellan aktörer inför, under
och efter olyckor och kriser. Träffas, knyt kontakter och utbyt erfarenheter.
För mer information: www.samhallssakerhet.se
Huvudpartner
Branschorganisationer/myndigheter
Mediapartner
Arrangör
2013 / nr 8 / Svensk Polis / 11
10-15 nyheter_1308.indd 11
2013-09-26 11:45
Nyheter/ Oktober
”Pust är mer än ett avrappor
Kerstin Magnusson
Drogen Spice
kan spåras i urin
Narkotika. Rättsmedicinalverket, RMV, har nu en metod för
att hitta så kallad Spice, syntetiska cannabinoider, i urin. Analyserna görs två gånger i veckan
till en början och eftersom RMV
förväntar sig många beställningar kan svaren dröja något.
Läs mer på rmv.se.
21 075
Så många miljoner får polisen
för verksamheten 2014, enligt
regeringens budgetproposition.
Motsvarande summa för år
2013 var 20 405 miljoner. Detta
innebär att polisen är fortsatt
underkompenserad för prisoch löneökningar. Budgeten
ställer krav på återhållsamhet.
Utvecklingen av Pust fortsätter, framför allt med att förbättra användarvänligheten.
Målet är att få det i drift fullt
ut i hela landet och skapa ett
välfungerande utredningssystem.
Göran Garpensved, införandeansvarig på Rikspolisstyrelsen, vad vill du säga till
dem som har synpunkter på
användarvänligheten i Pust?
– Vi har misslyckats med att
skapa ett tillräckligt användarvänligt system. Vi är medvetna om det
och arbetar för att göra det mer
användarvänligt. Det är prioriterat
och jag hoppas att alla som jobbar
med det kan fortsätta visa tålamod.
Varför upplevs Pust som
krångligt?
– Dels på grund av systemets
brister, naturligtvis, men det
handlar också om att många inte
fått utbildning. Dessutom beror
felmeddelanden i Pust ofta på
fel i något annat system.
Så det är inte
bara Pust som
brister?
Nu finns bemanning dygnet
runt.
Fler flygtimmar
för polisflyget
Helikoptrar. Med nya operatö-
rer och bemanning dygnet runt
har Polisflygets förebyggande
verksamhet ökat med 53 procent i Stockholms län.
– Många brott begås på nätterna och då kan flygövervakningen vara helt avgörande
för att förhindra brott, säger
Bengt Grönlund som är chef för
Polisflyget.
– Pust fungerar som en
svamp, som suger upp informa- Garpensved
tion från 18-20
underliggande system, bland
annat Evidenzer, Rar och Tvång.
Många av dem är omoderna
och de underliggande systemen
i stordatormiljön pratar inte
samma dataspråk som Pust, som
är byggt på Windowsplattform.
Gränspolisen David Smitterberg på Fårö, Gotland, skriver in uppgifter i Pust. (Arkivbild.)
Det gör att vi över tid måste
gallra bort de omoderna systemen. De är dessutom svåra att
förvalta och har en onödigt hög
förvaltningskostnad.
Användarna måste även
mata in fler uppgifter i Pust
än vad som krävts tidigare
när de avrapporterat.
– Ja, men det beror på att Pust
inte är ett nytt avrapporteringssystem, vilket många tror. Pust
är ett utredningsstöd som ska
hantera alla typer av brott, från
snatteri till terrorbrott. Det ställer stora krav på systemet.
– Viktigt är också att enligt
Rif*, rättsväsendets informationsförsörjning, ska den första
myndigheten som kommer i
kontakt med ett ärende – polis,
tull etcetera – föra in fler uppgifter än tidigare i det första
skedet. Polisen påverkas mest
eftersom ett brott är startpunkten för processen i brottskedjan.
Vad innebär det för poliser i
yttre tjänst?
Tips i införandet av Pust
l Utbilda alla användare.
l Ha en lokal kommunikation
l Jobba aktivt med införandet.
l Utbilda korridorstöd som snabbt
– informera vid förändring och
utveckling.
l Lyft blicken, titta regionalt
och nationellt, stötta varandra
– det finns flera myndigheter
som infört Pust.
Det är viktigt med tillräckliga resurser och tid för att
införandet ska bli effektivt och
strukturerat.
kan ge användaren stöd på plats.
l Inför initialt lokal support
dygnet runt, till exempel via
telefon – en trygghet för organisationen.
Foto: Lars Hedelin
Foto: SKL
12 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
10-15 nyheter_1308.indd 12
2013-09-26 11:45
Nyheter
pporteringssystem”
Hallå där … Lars Lindahl, chef för polisens verksamhets
stöd på Rikspolisstyrelsen, om att styrningen av polisens it-verksamhet ska granskas av Statskontoret.
Har ledningen misslyckats?
– Vi hade kunnat lyckas
bättre. Vi har varit självkritiska och genomfört en omorganisation för att förbättra
styrningen. Nu har vi fått det
nya utredningssystemet Pust
på plats och utvecklingen
fortsätter.
Vad säger du om Statskontorets pågående granskning?
– Polisen välkomnar den. Det
är viktigt att moderniseringen
av it-systemen slutförs på bästa
möjliga sätt, så att poliser får
effektiva arbetsverktyg.
Varför är det så många
problem kring polisens itutveckling?
– Moderniseringen av it-sys-
temen omfattar
mer än 40 större
utvecklingsprojekt som pågår
kontinuerligt,
med många
Lars Lindahl beroenden till
andra myndigheters it-system. Det gör
styrningen komplicerad och det
är viktigt att se över hur den kan
förbättras. Samtidigt går teknikutvecklingen blixtsnabbt, vilket
hela tiden förändrar förutsättningarna.
Kerstin Magnusson
Statskontorets granskning ska
vara klar i december i år.
ANNONS
Pust. (Arkivbild.)
– Att de i större utsträckning ses som utredare. Vi är på
plats för att utreda brott, inte
för att ta upp en anmälan som
någon annan ska utreda och
inte lämna över något till någon
annan att lägga in. Det går i linje
med PNU, polisens nationella
utredningskoncept. Det infördes
2004 och innebär att alla ska se
sig som brottsutredare – oavsett
organisatorisk tillhörighet.
– En utredning ska vara
så komplett som möjligt när
förundersökningsledaren tar
emot uppgifterna. Förundersökningsledaren tar sedan beslut
i den eventuella förundersökningen för att sedan elektroniskt
skicka utredningen vidare till
Åklagarmyndigheten. Ärendena
ska stanna kortare tid inom
våra väggar. Den största vinsten
kommer att bli kortare genomströmningstider, vilket gör att
man kan frigöra resurser som
kan användas till annan prioriterad verksamhet.
Tack till alla som besökte
oss på Fordonskonferensen
på Sörentorp
Foto: Lars Hedelin
Detta är Rif
Rif, Rättsväsendets informationsförsörjning, går ut på att
koppla ihop myndigheternas
it-system, så att de kan skicka
information elektroniskt.
Första etappen av Rif är
genomförd, nämligen att
koppla ihop myndigheterna
och kunna skicka information
elektroniskt. Nästa etapp ska
leda till att man även kan ta
emot information.
Läs mer på www.regeringskansliet.se (sök på Rif).
eurolans.se
2013 / nr 8 / Svensk Polis / 13
10-15 nyheter_1308.indd 13
2013-09-26 11:45
Nyheter/ Oktober
Nytt råd inrättas
mot terroristbrott
Samverkan. Den första december sjösätts ett nationellt taktiskt råd, NTR, för bekämpning
av terroristbrott. Rådet placeras
vid Rikskriminalpolisen. Dess
huvudsyften blir att förbättra
förmågan att hantera terroristbrott och att vara en brygga mellan Säpo och övriga polisen.
Försvaret flyger
i polisens tjänst
7 935
personer körde för fort i tätort,
när polisen den 19–27 augusti
i hela landet skärpte hastighetskontrollerna i tätbebyggda
områden. Insatsen ingick i ett
samverkansprojekt för hela EU.
Notan slopas för
idrottsevenemang
Lagändring. Regeringen före-
slår att ersättningsskyldigheten
för arrangörer av idrotts- och
kulturevenemang avskaffas.
Lagändringarna träder i kraft
den 1 januari 2014. Rikspolisstyrelsen diskuterar nu med polismyndigheterna hur ärendena
ska handläggas.
Förhoppningsvis kan nya tester av gamla bevis leda kalla fall framåt.
Så ska SKL prioritera
bland alla kalla fall
Kerstin Magnusson
Att preskriptionstiden för
mord och dråp försvunnit
innebär att polisen ska blåsa
liv i gamla mordutredningar.
Det leder till mer jobb för
Statens kriminaltekniska
laboratorium, SKL, som nu
får hjälp att prioritera uppdragen.
När en polismyndighet behöver SKL:s hjälp med undersökningar i samband med ett
gammalt fall ska de framöver
fylla i en blankett som består av
ett trettiotal frågor. Den fylls i
tillsammans med SKL, och utifrån svaren får de fram en siffra
som styr ärendets prioritet.
– Tanken är att få struktur och
att ge SKL något att hänvisa till.
Modellen kan leda till en bättre
arbetsordning och tydligare
uppfattning om ett ärende, säger
Mikael Rying, kriminolog och
forskare vid Rikspolisstyrelsen.
Han har tagit fram modellen
tillsammans med en arbetsgrupp bestående av utredare
från storstadslänen, SKL och
Rikskriminalpolisen. Frågan
de fick sätta tänderna i var hur
man ska fördela arbetet när det
dyker upp gamla ärenden som
kräver mer än de färska.
Ann Jangblad, forensisk generalist och dna-expert på SKL,
arbetar med prioriteringarna.
Hon berättar att SKL tidigare
har prioriterat kalla fall utifrån
den ordning de kommit in.
– Men nu kommer vi, utifrån
prioriteringsmodellen, diskutera varje ärende med utredare
och tekniker, säger hon.
Arbetet ska mynna ut i en
ärendelista som berörda utredare och tekniker kan gå in och
titta på, och se på vilken plats
deras ärende kommit.
– Vid behov kan man förhandla fram omprioriteringar,
säger Mikael Rying.
Hög prioritet har de fall som
visar sig vara vållande till annans död, eftersom sådana fortfarande har preskriptionstid,
och fall där det finns misstanke
om att det handlar om seriebrott.
Likaså prioriteras fall med
uppgifter som kan binda
gärningsmannen till brottet
eller brottsplatsen, och fall där
dagens teknik möjliggör tester
som inte kunde göras när brottet var färskt – mängden dna
räckte till exempel kanske inte
då, men gör det idag.
Den nya modellen sätts i bruk
den 1 november.
Information om modellen och
själva blanketten kommer att finnas på Intrapolis, på SKL:s sida.
Preskriptionstiden avskaffades
Den 1 juli 2010 avskaffades
preskriptionstiden för vissa
fall av dödligt våld. Rikspolischefen gav professor Leif GW
Persson i uppdrag att undersöka hur många kalla fall det
finns, och vad som krävs för
att de ska klaras upp. Tillsam-
mans med Mikael Rying och
juristen Eva Sjögren skrev
Persson rapporten Kalla fall
– om polisens uppklaring av
dödligt våld. De kom fram till
att det finns cirka 500 olösta
fall i hela landet, varav 75
procent i storstadslänen.
Foto: Lars Hedelin
Förstärkning. Försvarsmakten
ska från och med årsskiftet
stötta polisen med helikoptertransporter. Det handlar i första
hand om att ge specialutbildade
poliser, som Nationella insatsstyrkan och bombtekniker, möjlighet att komma fram snabbare.
– Den här lösningen innebär
ett stort mervärde för vår operativa förmåga i svåra situationer,
säger Håkan Wall på Rikskriminalpolisen.
14 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
10-15 nyheter_1308.indd 14
2013-09-26 11:45
Sökes: Sju regionpolischefer
Kerstin Magnusson
Genomförandekommittén
har startat rekryteringsarbetet. Målet är att hitta de chefer som ska leda regionerna
i den nya polismyndigheten,
som sjösätts den 1 januari
2015.
Kajsa
Möller, HRansvarig i
Genomförandekommittén för nya
Polismyndigheten, när är
sista ansökningsdag?
– Den 13 oktober. Vi uppmanar alla som känner sig manade
att söka.
Hur har tjänsterna utlysts?
– Via annonser i dagstidningar
och internt i polisens och statsförvaltningens kanaler. Annonsen finns också på vår hemsida,
polissamordningen.se. Där kan
man se hela kravprofilen.
Vilka söker ni?
– Personer som har modet,
viljan och förmågan att leda
förändringen genom att få hela
polisen att jobba mer lika och
samverka som en myndighet.
En stor skillnad från tidigare är
att de sju regionpolischeferna
tillsammans med rikspolischefen har ansvar för hela polisens
verksamhet.
– Vi tror att regionpolischeferna behöver erfarenhet av
att framgångsrikt ha lett större
förändrings- och utvecklingsarbeten. De måste ha förmåga
att peka ut riktning, förklara
varför och skapa förutsättningar
för organisationen och deras
samverkanspartners att ta sig
dit. Det är ett stort förändringsarbete som har startats, så det
kommer också att krävas en hel
del uthållighet för att kunna
skörda frukterna av förändringen.
Hur ser rekryteringsprocessen ut?
– Först plockas alla ut som
uppfyller de formella kraven.
Tillsammans med rekryteringskonsulter genomför vi sedan
intervjuer, tester och tar referenser på kandidaterna. Till vår
Loppet mot en polismyndighet pågår för fullt. Ett delmål är att vid
årsskiftet ha hittat lämpliga chefer för de nya polisregionerna.
hjälp har vi en tillfällig anställningsnämnd som ger Thomas
Rolén rekommendationer om
vilka de tycker är lämpligast.
Utifrån intervjuerna, testerna
och rekommendationerna fattar
han sedan beslut om vilka som
ska erbjudas jobben. Den högsta
chefen, den nye rikspolischefen,
rekryteras och utses däremot av
regeringen.
Vilka ingår i den tillfälliga
anställningsnämnden?
– Nio personer med god insikt
i ledarskap. Alla har eller har
haft ledande befattningar på
statliga myndigheter
När ska ni vara klara?
– Målet är att bli klara till
årsskiftet.
Läs mer: polissamordningen.se/
regionpolischefer
”Vi måste prata om 2015 redan nu”
R
Illustration: Johan Isaksson
Foto: Lars Hedelin
Nyheter/ Omorganisationen
egionpolischeferna
vi söker till den nya
Polismyndigheten
är avgörande för reformen på lång sikt.
Vi behöver redan idag fler polisanställda som kan förklara de
olika beslut vi fattar under resan
mot 2015 och diskutera vad de
kommer att innebära. Annars
blir det ingen bra förändring.
Det visar bland annat erfarenheter från Danmark, som genomförde en liknande reform 2007.
Där förstod många inte vitsen
med förändringarna, vilket ledde
till missnöje och förseningar när
det nya skulle införas.
Hur ska vi hitta en bra väg fram?
Genomförandekomförändringsledning.
Nytt
mittén har tagit några
Förändringsledning
i Svensk P
olis: är förmågan att
initiativ. Över 40
Thomas Ro
lén
arbetsgrupper med
förstå besluten,
skriver om
omuppåt tusen polisöversätta dem till
organisatio
anställda hjälper
operativ verknen.
kommittén att ta
samhet och sprida
fram beslutsunderlag
den kunskapen till
inom alla områden. Vi har
medarbetarna. Det klarar
reformstödsgrupper med polisinga informationsaffischer eller
anställda från alla myndigheter
texter på Intrapolis. Det måste
som hjälper oss att fördjupa
ske i möten mellan kolleger.
förståelsen i svåra frågor och
Vi är inte säkra på att våra och
diskutera dem i tvärgrupper i
RPS initiativ är tillräckliga
myndigheterna.
för att skapa förståelse för
RPS och nästan alla polisreformen. Polisen är en stor
myndigheter har startat ett
organisation med många komstort utbildningsprogram i
munikationsvägar.
Vi tar därför gärna emot
konkreta förslag på hur vi kan
hjälpa fler ledare att sprida
förståelse om varför vi bildar en
sammanhållen Polismyndighet.
Skicka förslag till: fraga@
polissamordningen.se
Thomas
Rolén,
Genomförandekommittén
för nya
Polismyndigheten
2013 / nr 8 / Svensk Polis / 15
10-15 nyheter_1308.indd 15
2013-09-26 11:45
Fångat på bild/ Afghanistan
Ett riskfyllt uppdrag
Eupol i Mazar-i-Sharif. Roland Hedlund,
Felix Andåker och Per Langer leder
arbetet vid fältkontoret med att hjälpa
den lokala afghanska polisen i vanligt
polisarbete, att stödja rättskedjan mellan polis, åklagare och domstol samt
att stötta afghanska polischefer.
16 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
16-18 fångat på bild_1308.indd 16
2013-09-26 11:37
Fångat på bild
För sex år sedan beslutade EU att gå in och stötta
den afghanska polisen. Ett 20-tal svenska poliser och
experter deltar nu i polisinsatsen. Vi har träffat dem.
Av Karl Melin Foto Lars Hedelin
V
ärmen är tryckande, 46
grader varmt i skuggan. Inne i en luftkonditionerad barack har
morgongenomgången
just klarats av. Ett team är på väg ut
för att besöka en lokal polisstation.
Andra förbereder ett besök hos en
polischef som de stöttar.
– Missionen är på väg in i ett kritiskt skede. Sedan 2007 har vi hjälpt
till att bygga upp kapacitet, vi har
utrustat och utbildat. Nu är vi inne i
en fas för att se till att den afghanska
polisen själv kan ta över när vi, Eupol, lämnar 2014, säger Per Langer,
tillträdande chef för fältkontoret.
Det är den afghanska
polisen med
157 000 poliser som har ansvaret för
kampen mot terrorism och rebellattacker. Samtidigt som flera självmordsbombare grips varje vecka i
Kabul har flera allvarliga sprängdåd
inträffat. Angreppen får det traditionella polisarbetet att stå tillbaka.
– De största svårigheterna för
oss är säkerheten. Det begränsar
oss i vårt uppdrag att utveckla den
afghanska polisen att bli en ren civil
polis med rena civila metoder, säger
polismästaren Åke Roghe som leder
EU:s polisinsats Eupol i Afghanistan.
Kontrasterna är stora i Afghanistan och intrycken är starka.
– Att möta människor i denna
miljö och se under vilka livsvillkor
de lever är nyttigt och sätter saker
och ting i perspektiv, säger Felix
Andåker, ställföreträdande chef för
fältkontoret i Mazar-i-Sharif.
Fotnot: Läs också intervjun med Åke
Roghe på sidorna 28–30.
Sverige
Afghanistan
»
2013 / nr 8 / Svensk Polis / 17
16-18 fångat på bild_1308.indd 17
2013-09-26 11:38
Fångat på bild/ Afghanistan
Bakom galler. En häktad ung man samtalar med en polis.
Det var bröllop kvällen innan och festen gick lite överstyr.
I nästa stund friges mannen.
Kvinnlig pionjär. ”Att vara polis är ett farligt jobb. Men min familj har hela
tiden stöttat mig”, säger Freba Hamid, vid polisdistrikt 9 i Kabul, och hälsar
hjärtligt på Ann-Sofie Sommerdahl, mentor och utbildare vid Eupol.
Färgstarkt folkliv. Moderna bilar, motorcyklar och överfulla lastbilar blandas med åsnekärror, cyklar och tiggare.
Trafi ken i Kabul är intensiv.
Tack eller shukran. Roland Hedlund, chef för Eupols fältkontor i Mazar-i-Sharif, och Najiba Najib, med 34 års er-
Utanför Blå moskén. Felix Andåker och Roland Hedlund i Mazar-i-Sharif. Vid
farenhet från den afghanska polisen, samtalar om frågor
fältkontoret arbetar omkring 25 poliser och experter från olika länder med att
kring mänskliga rättigheter och jämställdhet.
stödja den lokala afghanska polisen.
18 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
16-18 fångat på bild_1308.indd 18
2013-09-26 11:38
Reportage/ Presidentbesök
Det är han!
När Obama
kom till stan
Polisen fick uppdraget att säkra sex platser i Stockholm
inför presidentbesöket. Det i särklass mest svårsäkrade
stället var Stockholms synagoga. Vi var på plats.
Text Johanna Orre Foto Lars Hedelin
»
2013
2011//nr
nr82 / Svensk Polis / 19
19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 19
2013-09-26 11:46
Reportage/ Presidentbesök
Nationella insatsstyrkan
överblickade platsen från
Grand hotells tak.
»
O
bamas livvakter ser
stora säkerhetsrisker
och om Secret service
hade fått bestämma
skulle de inte til�låtit ett presidentbesök på en så
pass utsatt plats som Stockholms
synagoga. Helena Johannesson,
chef för ingripandesektionen på
Södermalm, fick uppdraget att göra
platsen säker.
Atmosfären i Stockholms innerstad är annorlunda. Inga bilar köar
på gatorna. Det är tystare än vanligt.
Höstluften är klar och sällsamt ren,
himlen helt blå. Män i kostym och
kvinnor i snäva kjolar tvekar i gatu-
’ ’
Säg till
dem att de inte ska stå i grupper.”
Helena
Johannesson
korsningarna. En cyklist vinglar till
och stannar upp. Ännu en avspärrning.
I nästan varje korsning står parkerade polisbilar och tunga, bepansrade, mörkgrå polisbussar. Neongula
reflexvästar speglas i auktionsfirman
Bukowskis blanka skyltfönster.
Mängder av uniformerade poliser
står och går på gatorna.
– Säg till dem att de inte ska stå i
grupper. Det ser inte professionellt
ut. Två eller max tre poliser jobbar
tillsammans, inte fler.
Det är Helena Johannesson, idag
platschef vid synagogan i utkanten
av Berzelii park, som instruerar sina
avdelningschefer.
De sitter trångt på sätena i det
mobila poliskontoret, en buss tillfälligt flyttad från Medborgarplatsen
till Raul Wallenbergs torg. Det var
två veckor sedan de fick veta att
USA:s president skulle komma till
Stockholm. En av platserna Barack
Obama vill besöka är synagogan och
dess monument över Raul Wallenberg. Den är en av de sex platser som
måste säkras minutiöst före besöket.
De andra platserna är Arlanda
flygplats, Grand Hotell, Rosenbad,
Sagerska palatset och Tekniska högskolan. Även akuten på Karolinska
20 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 20
2013-09-26 11:39
Reportage
Xxxx. Xxxxx.
Platschef Helena Johannesson och biträdande platschef Johan Heed till höger.
Secret service var
nöjda med Helena
Johannessons
insats.
Xxxxxx
sjukhuset prepareras för ett eventuellt attentat mot president Obama.
Det är just risken för ett terrordåd
som gör kommenderingen unik.
Antalet poliser i tjänst är inte fler
än under kronprinsessan Victorias
bröllop, men upplägget är långt ifrån
detsamma. Det här är ett säkerhetsarrangemang. Prinsessbröllopet
lockade ut tiotusentals människor på
gatorna. Idag är det tomt i staden, i
alla fall på bilar.
Just nu passerar många människor
Berzelii park på väg till sina jobb. En
Secret service-agent kisar i morgonsolen mot folkströmmen och frågar
’ ’
Man måste
lita på att
folk gör
vad de
ska.”
Helena
Johannesson
Helena Johannesson när Arsenalsgatan stängs för förbipasserande.
Planen är att bomma igen kvart i
tre, 45 minuter innan presidenten
anländer. Det påpekar hon också för
sina avdelningschefer – att 14.45 ska
Kungsträdgårdsgatan vara helt ren,
liksom gatorna runt och i anslutning
till synagogan.
Hur vet du att gatorna töms i
tid?
– Man måste lita på att folk gör
vad de ska, säger Helena Johannesson enkelt.
Hon utstrålar trygghet. Men lugn
är hon inte.
– Inte förrän han åker härifrån.
Kommenderingen
i siffror
3 500
4 000
130
4 700
600
meter betonggrisar och
meter staket användes
för avspärrningarna.
polisfordon fanns längs
med eskortvägen.
stora smörgåsar gick
åt, och cirka
hotellrum var bokade
åt inresta poliser.
»
2013 / nr 8 / Svensk Polis / 21
19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 21
2013-09-26 11:39
Reportage/ Presidentbesök
»
Alla poliser har blivit tillsagda
att vända presidenten och hans
eskort ryggen. Uppmärksamheten
ska vara riktad utåt, mot avvikande
beteenden och udda individer. Ser
de en person som lämnar något efter
sig – till exempel en väska eller en
parkerad bil – ska de fokusera på
personen i fråga. Det kvarlämnade
föremålet eller bilen kommer i andra
hand.
Många undrade
Xxxxx
när Obama skulle
komma.
Mot slutet av en av raderna med gallergrindar står tre poliser och pratar
med människor som vill gå förbi.
Poliserna är outröttligt trevliga och
kommer med förslag på alternativa
promenadvägar, runt de avspärrande områdena. En av de tre ser
visserligen upptagen ut, men står för
sig själv en stund och spanar ut över
vattnet.
Här
kommer
prickskyttarna.
Får jag ställa några frågor till
dig?
– Nej, nu är det fullt fokus på presidentbesöket för mig, säger han.
Journalister cirkulerar i området.
Snart ska ett tiotal föranmälda få gå
igenom säkerhetskontrollen i Berzelii park. Där har regeringskansliet
upprättat en passage som om det
vore en flygplats, med metalldetektor och rullband för väskor som ska
röntgas. En och samma ingång gäller
för alla som ska gå in i synagogan.
Inte ens Secret service får ta bakvägen.
Några särskilt inbjudna gäster
kommer efter journalisterna, bland
andra en gammal, tunn, liten kvinna
som överlevt Auschwitz. Hon tindrar i sin ljusa sidendräkt och lämnar
över handväskan för röntgen till en
av vakterna.
Helena Johannesson rör sig oavbrutet runt i området. Hon tittar upp
mot ett öppet fönster och påpekar
att det måste stängas. Alla som jobbar i rum med utsikt över synagogan har blivit ombedda att jobba
Brunnar
plomberades.
Dessa grindar
öppnas endast för
Obama och hans eskort.
’ ’
Jag har
ständigt
den här
lilla oron,
att man
inte tänkt
på allt.”
Helena
Johannesson
hemifrån eller att helt enkelt hålla
sig borta. Men även om personalen
på SEB intill varit tillmötesgående,
kan de inte utrymma alla de rum
som polisen vill tömma. Det kan
påverka börsen. Nu har de istället polisbevakning på rummet. Allt
för att ingen ska dyka upp vid fel
tidpunkt, på fel plats – till exempel i
ett fönster.
När fönstret väl är stängt och
Helena Johannesson vänder blicken
åt andra hållet får hon se tre unga
män i ljusa skjortor på taket till
Chinateatern.
– Be insatsstyrkan skicka upp ett
åtgärdsteam, säger hon rakt ut och
snart försvinner tre grönklädda
poliser in i teaterbyggnaden.
Hur känns det nu?
– Jag har ständigt den här lilla
oron, att man inte tänkt på allt, säger
Helena Johannesson.
Hon är inte rädd för terrordåd. Det
är hon mentalt förberedd på. Det
är detaljerna som gnager. Att en
liten miss ska bli ett stort misslyckande.
– Men jag är inte ensam. Det är
22 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 22
2013-09-26 11:39
Reportage
Xxxxx
Obama och Reinfeldt
satt säkert i baksätet.
väldigt mycket personal som jobbar
nu, säger hon.
Ändå verkar de inte riktigt räcka
till.
– Vi saknar bevakning på ett kontor. Där behövs en person till.
– Någon såg en man klättra ner
i en container på Strandvägen. Vi
måste skicka dit en patrull. Kan ni
avvara någon?
– Journalisterna ringer. Säg att vi
inte är redo att ta emot dem än.
Mobilen ringer i ett. Frågorna
avlöser varandra. Helena Johannesson har fortfarande inte ätit lunch
’ ’
Någon såg
en man
klättra
ner i en
container
på Strandvägen.”
Helena
Johannesson
men hon verkar inte ha en tanke på
mat. Obamadieten, skämtar hon,
och nyper i byxlinningen.
tidigare frågat om avspärrningarna
ser avslappnad ut. Nu är Arsenalsgatan tillfälligt igenbommad och
presidentens väg ut är fri från folk
och hinder. Det är agentens första
besök i Sverige och han är imponerad. Stockholm är vackert. Han
och hans kolleger berömmer också
Helena Johannesson för hennes
insats.
Secret service-agenten som
— Fantastic, säger han om avspärrningarna.
Nu är det mindre än en kvart kvar.
En av avdelningscheferna undrar irriterat med fingrarna över hörsnäckan i örat varför de inte blir uppdaterade om tidsschemat. Aftonbladet
direktsänder från presskonferensen
i Rosenbad och presidenten har
uppenbarligen inte satt sig i bilen
ännu. Schemat verkar spricka. Poliser, säkerhetspersonal och livvakter
rör sig i allt snävare cirklar innanför
avspärrningarna.
Då kommer det ledningsfordon
»
2013 / nr 8 / Svensk Polis / 23
19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 23
2013-09-26 11:39
Reportage/ Presidentbesök
»
som bereder väg för eskorten.
Polisbussen kör in från Kungsträdgårdsgatan, in genom det vita tält
som spänts upp över entrén till
synagogan. Bussen kör vidare och
stannar i utkanten av parken. Alla
tystnar. Nu är det snart dags. Några
rör sig fortfarande fram och tillbaka
över grusplanen, och försöker hitta
sin plats.
20 minuter efter utsatt tid kommer eskorten. Polismotorcyklar
först, sedan svarta bilar. Två likadana tunga, långa, kolsvarta fordon
med flaggor i fronten rullar in mot
tältet. Vilken av dem sitter presidenten i? Den första bilen fortsätter igenom tältet, den andra stannar, män i
gråa kostymer och mörka solglasögon
drar snabbt för tältduken, bakom det
vita skynket hör man bildörrar som
öppnas och stängs med hårda smällar. Han är här.
Helena JoHannesson ser glad ut. På
utsatt avgångstid dras tältduken åt
sidan igen. Presidentens bil rullar
sakta förbi och där inne i baksätet,
bakom mörktonade rutor, skymtar
hans ansikte och det välkända runda
huvud som är Fredrik Reinfeldts.
De försvinner bort över Strandvägen. Folk som står längs med
eskortvägen jublar när Barack
Obama vinkar inifrån baksätet. Sedan är det över. Men det är inte dags
att gå hem.
– Nej, nej. Nu behöver vi en avdelning kvar här för att hålla bevakningen under gudstjänsten. De firar
Rosh Hashana, det judiska nyåret,
nu, säger Helena Johannesson och
nickar mot synagogan.
Hennes teleFon Fortsätter att
ringa.
Hon pratar med trafikpoliserna om
vilka avspärrningar som ska vara
kvar, med kollegerna i Kungsträdgården om demonstrationerna som
pågår, med platschefen vid Tekniska
högskolan om att eskorten är på väg
och med säkerhetschefen i synagogan om vilken slags polisbevakning
som krävs under kvällen.
Det efterlängtade lugnet vill inte
infinna sig. Inte riktigt än. Men
snart. Helena Johannesson tror att
hon hinner hem till middag med
familjen ikväll.
Helena Johannesson andades ut när Obama lämnade synagogan.
”Nu sover jag gott igen”
Det går att planera en stor kommendering på kort tid. Två veckor räcker. Det är en av lärdomarna som Helena Johannesson dragit från uppdraget som platschef under president Obamas besök i Stockholm i september.
Planeringen av polisinsatserna under kronprinsessbröllopet pågick i månader. Men när USA:s president skulle
komma på besök i Stockholm var det med två veckors
varsel.
– Det var nästan bättre med så kort planeringstid. I
alla fall effektivare, säger Helena Johannesson.
Arbetet med att säkra synagogan och platsen runt
omkring skedde i samarbete med Säkerhetspolisen,
Rikskriminalpolisen och Secret service. Synagogans
egen säkerhetsorganisation bidrog, liksom de företag,
banker och restauranger som ligger i området. Helena
Johannesson är tacksam över hur hjälpsamma alla var.
Den aMeriKansKa säKerHetstJänsten kom
med två förslag som hon också tog fasta på. Det ena var att tömma
alla rum med utsikt över synagogan. I vissa fall fick det
bli en kompromisslösning med polisbevakning på rummet istället. Det andra förslaget var de två tälten som
spändes upp intill synagogan, ett för säkerhetskontrollerna och ett för att ingen obehörig skulle se presidenten
när han klev ur och i sin bil.
– Secret service hade en ödmjuk inställning. De var
här som våra gäster och vi satte ramarna. Men jag var
också noga med att fråga dem om de var nöjda med saker
och ting, säger Helena Johannesson.
Helena
Johannesson
Yrke: Platschef
vid synagogan
under Obamakommenderingen, till vardags
chef över ingripandepoliserna
på Södermalm i
Stockholm.
Ålder: 48.
Familj: Make
och fyra barn.
Bor: Villa i
Tyresö i södra
Stockholm.
Fritidsintressen: Familjen,
hunden och
trädgården.
Hon Har erFarenHet från många stora kommenderingar.
Men inför Obamas besök var Helena Johannesson ändå
nervös.
– Jag vaknade mitt i natten och kom på saker, som hur
grindarna öppnades, inåt eller utåt? Men nu sover jag
gott igen.
24 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 24
2013-09-26 11:39
ANNONS
VOLVO MODE LL ÅR 2 014
Hundra procent
polisbil.
NYA VOLVO XC70 POLicE EDitiOn
Detta är ingen vanlig Volvo. Som enda biltillverkare specialutvecklar vi
polisbilar helt och hållet för sin uppgift. Det optimerade chassit hjälper
dig att köra säkert i hög fart – även med en tungt lastad bil. Bromsarna
är större och kraftigare och fälgarna starkare än standardvarianten.
Men vi har inte glömt att det oftast inte går i full fart. Du sitter bekvämt
hela arbetspasset i de ergonomiska stolarna. Klädseln är extra slitstark
och lättstädad. Klimatanläggningen håller perfekt temperatur i kupén,
oavsett årstid.
VOLVOCARS.SE
19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 25
2013-09-26 11:39
Så funkar det/ Gatugäng
Bilbränder, skottlossningar och mord på öppen gata. Problemen
med kriminella gäng växer runt om i Sverige. Men det finns sätt
att bromsa utvecklingen, enligt gängforskaren Amir Rostami.
Text Stephan Ray
V
arken inom forskningen eller inom
samhällsdebatten råder
någon enighet om hur
man ska definiera gäng.
Svenska poliser utgår ifrån den så
kallade självmarkeringsprincipen.
Polisen och gängforskaren Amir
Rostami har studerat svenska gatugäng i flera år.
– Självmarkeringsprincipen innebär att ett antal individer är tydliga
med sin gängidentitet och använder
sig av symboler, attribut och namn
på tröjor, jackor och västar. Ju mer
ett gängnamn eller dess symboler
blir omtalade, desto större laddning
får det.
Enligt Amir Rostami är
det kriminella varumärket att betrakta som
ett slags brottsverktyg. Det blir en
maktfaktor som underlättar att begå
brott som exempelvis utpressning.
Ett starkt varumärke kan bli en bra
affär för gängledarna.
– I vissa gäng betalar medlemmarna en månadsavgift för rätten att
bära varumärket, och vill de hoppa
av kan de bli tvungna att betala
upp till 100 000 kronor, säger Amir
Rostami.
Sedan 1990-talet har antalet gängetableringar ökat kraftigt i Sverige.
Gemensamt för de områden som
drabbats är invånare som befinner
sig i ett kulturellt, ekonomiskt och
etniskt utanförskap. I dessa miljöer
uppstår lätt gatugäng.
– I gatugängens etableringsfas
spelar det lokala sociala sammanhanget en stor roll, säger Amir
Rostami.
Hans forskning visar att bostadsområdet tillsammans med sociala
problem, hopplöshet och agg mot
samhället skapar förutsättningar för
gatugäng. Unga gängmedlemmar är
dessutom mer våldsbenägna visar
internationell forskning.
– Den bästa soldaten är barnsoldaten. Den gör vad den är tillsagd och
har sällan moraliska betänkligheter.
Detsamma gäller för unga gängmedlemmar som ska göra sig ett namn
och visa vad de går för, säger Amir
Rostami.
Om etablerade gatugäng eller aktörer hamnar i konflikt med varandra
handlar det många gånger om personliga relationer.
– Det kan handla om skulder eller
att någon har stött på en annans
älskarinna exempelvis. Men det kan
också vara konkurrens om marknadsandelar och ren prestige.
Jämfört med MC-gäng är gatugängen svårare att bekämpa. Medan
MC-gängen är hierarkiska, har
’ ’
Traditionella
polisiära
metoder
är inte
särskilt
gångbara
mot gatugängen.”
Amir Rostami
klubbhus och ofta en fot i någon legal verksamhet och på så sätt skapar
många ytor för polisen att agera, så
är det tvärtom med gatugängen.
– Traditionella polisiära metoder
är inte särskilt gångbara mot gatugängen långsiktigt. Även om man får
ett par individer lagförda så hjälper
det sällan. Hamnar gängmedlemmar bakom galler så utökas deras
kriminella nätverk och så finns det
alltid någon som kliver fram och tar
deras plats.
med gängrelaterad kriminalitet finns i stora delar
av landet så går det inte, enligt
Amir Rostami, att försöka lösa dem
endast med en nationell strategi.
Varje gäng kräver egna insatser.
Framför allt handlar det om att
slå sönder rekryteringsbasen och
fokusera på nyckelkompetenser
inom gängen.
– Kortsiktigt måste man ta ett helhetsgrepp och tålmodigt montera
ner nyckelkompetenser och förmågor inom gänget och dess nätverk.
För att komma åt gatugängen ur ett
långsiktigt perspektiv behöver man
bearbeta grogrunden – identifiera
problemen i de områden där gängen
verkar och skapa möjligheter och
alternativ som är attraktivare än den
kriminella världen. Även om problemen
Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix (stora bilden), Urban Björstadius
”Hopplöshet skapar
grogrund för gäng”
26 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
26-27 kriminella gäng_1308.indd 26
2013-09-26 11:50
Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix (stora bilden), Urban Björstadius
Så funkar det
En person fördes till sjukhus efter en
skottlossning i Hammarkullen i Göteborg i början av september. Några
dagar tidigare sköts två män till döds
i närliggande Biskopsgården. På
knappt tre år har 84 skottlossningar
ägt rum i Göteborg.
Tre exempel på gäng i Sverige
lG
atugäng
Starkt förknippade
med en social kontext.
Kärnan av medlemmarna kommer ofta från
samma bostadsområde.
Gatugäng — vanliga brott
lM
C-gäng
Motorcykeln som identitetsmarkör. De kallar
sig sällan gäng utan
föredrar att beteckna
sig som klubbar.
lF
ängelsegäng
Renodlade gäng inom
fängelsets murar.
l Narkotikahandel
l Stölder
l Utpressning
l Vapenbrott
lB
eskyddarverk-
lG
rova våldsbrott
samhet
och mord
Källor: Tusen fiender av Amir Rostami, Brå, Polisen.
2013 / nr 8 / Svensk Polis / 27
26-27 kriminella gäng_1308.indd 27
2013-09-26 11:50
Porträtt/ Åke Roghe
Sedan drygt ett år tillbaka leds EU:s polisinsats
i Afghanistan av en svensk, Åke Roghe. Uppdraget är
att få den inhemska poliskåren på fötter, en kår där
närmare 300 poliser per månad dödas, enligt Roghe.
Text Göran Engström Foto Casper Hedberg
Otålig optimist
Å
’’
ke Roghe ser ut att
må bra. Vältränad,
solbränd och med den
grånade kalufsen i en
oklanderlig kort frisyr.
Han har precis återvänt till Kabul
efter en längre ledighet. En ledighet som han ägnat åt sin favoritsyssla – kajakpaddling i Ryggen,
Dalarna.
Med trettio år på ledande befattningar inom polisen, varav tio år i
utlandstjänst i bland annat Darfur,
södra Sudan och senast som chef för
EU:s polisinsats i Kosovo, hade Åke
Roghe massor av erfarenhet att luta
sig mot när han i augusti förra året
började ett av de mest utmanande
jobb en polis kan ha.
Som Head of Mission
för Eupol leder
han en styrka på 600 kvinnor och
män från 24 länder. Budgeten för de
kommande 1,5 åren är på hisnande
108 miljoner Euro, drygt en miljard
kronor. Pengar han är personligt ansvarig för inför EU-kommissionen.
Och uppdraget? Att få en av
världens lägst utbildade och mest
korrumperade poliskårer, i ett av
världens fattigaste och farligaste
länder, på fötter.
– Jag har varit i Afrika två gånger
tidigare, bland annat i södra Sudan
efter inbördeskriget, så jag hade
hyfsad koll på vad arbetet innebar
när jag åkte hit. Samtidigt, om man
jämför med Sudan, så är Afghanistan
betydligt farligare. Här är den internationella polisen en måltavla för
terrorister, det var vi inte i Darfur,
förklarar Åke Roghe.
Det senaste året har attackerna
mot politiska och militära mål ökat
markant i Afghanistan. Nästan dagligen rapporteras det om nya självmordsattentat. Inte minst antalet
green-on-blue-attacker, där talibaner infiltrerar polisen och militären,
har skjutit i höjden.
Det ökade våldet har dels med de
internationella säkerhetsstyrkornas
reträtt nästa år att göra, dels med det
stundande presidentvalet. Alla vill
vara med och slåss om det maktvakuum som förväntas uppstå.
I takt med att militären drar sig tillbaka läggs ett tyngre ansvar på det
civila samhället. Inte minst polisen.
Det är en förändring som Åke Roghe
välkomnar.
– Många är oroliga och hävdar
att det är ett problem att de internationella trupperna nu drar sig
tillbaka. Jag skulle vilja säga att det
är tvärtom. Det är bevis på att de
afghanska säkerhetsstyrkorna klarar
sig själva. Det är först nu som den
civila utvecklingen kan börja.
Att vara
polis i
Afghanistan är
ett utsatt
jobb. Förmodligen
ett av de
farligaste
i världen.”
Åke Roghe
Dagen innan vi träffar
Åke Roghe utför talibanerna en attack mot polisen
i provinsen Uruzgan. Tolv poliser får
sätta livet till. I stort sett varje vecka
kommer liknande rapporter.
– Att vara polis i Afghanistan är
ett utsatt jobb. Förmodligen ett av de
farligaste i världen. Vi räknar med
att 200–300 afghanska poliser per
månad mister livet. En anledning
är att poliser används för militära
insatser, trots att de varken är utrustade eller tränade för detta. En
annan anledning är att polisen enligt
den afghanska konstitutionen ska
användas för terroristbekämpning,
det vill säga bekämpa talibanerna.
Det gör dem väldigt sårbara.
För egen del känner han sig dock
trygg.
– Våra direktiv säger att vi ska
ligga på maximal säkerhetsnivå. Det
innebär bland annat att vi inte rör
oss utanför högkvarteret om något
konkret hot föreligger. Vi har en stor
underrättelseverksamhet och analyserar säkerhetsläget hela dagarna.
Själv har jag fyra livvakter som alltid
följer mig, säger Åke Roghe.
Eupol spenderar närmare 300
miljoner om året på den egna
Bor i Kabul och Gävle
Gävle
Ålder: 59.
Jobbar som: Head of Mission
för EU:s polisinsats i Afghanistan, Eupol. Tjänstledig
från jobbet som polismästare
i Gävleborg.
Om jobbet: Intressant, stimulerande och lärorikt.
Bor: Gävle och Kabul.
Familj: Hustru och två vuxna
barn.
Boktips: Henning Mankells
Brandvägg. ”För de roliga
karaktärernas skull.”
Filmtips: Entrapment med
Sean Connery.
Kabul
28-30 porträtt_1307.indd 28
2013-09-26 11:51
’’
Här är
den internationella
polisen en
måltavla
för terrorister.”
»
Paddlar
gärna
kajak.
Gillar inte: Orättvisor.
Plats jag tycker om: Ryggen i
Dalarna. Där byggde mina föräldrar en enkel sommarstuga
1958. Så fort jag får tid åker jag
dit och paddlar.
Gör när jag är ledig: Tränar,
åker skidor, paddlar kajak.
Kom till mig: Om du behöver en
mentor i managementfrågor.
Motto: Ta vara på den här dagen,
den kommer aldrig igen.
Foto: neven mrgan/Flickr
2013 / nr 8 / Svensk Polis / 29
28-30 porträtt_1307.indd 29
2013-09-26 11:51
Porträtt/ Åke Roghe
Tre röster om
Åke Roghe
Uwe Heller, Chief
of Staff Eupol:
– Åke är en
mycket professionell och erfaren
polis. Genom sin
öppenhet och sitt stora intresse för
människor, både inom missionen
och bland våra afghanska vänner,
vinner han stor uppskattning för
vad han gör och hur han fullföljer
sitt uppdrag som chef för missionen.
Personligen betraktar jag Åke som
en nära kollega och en mycket god
vän.
”Utvecklingen går åt rätt
håll”, tycker Åke Roghe.
Generallöjtnant
Mohammad
Ayoub Salangi,
Afghan Deputy
Interior Minister
for Security:
– Åke Roghe är en av mina mest
värdefulla samarbetspartners. Vi
jobbar bra ihop. Vi delar erfarenheter och hjälper varandra att lösa
problem. En av Åkes bästa kvaliteter är utan tvekan hans goda relation till och grundmurade respekt
för Afghanistan och det afghanska
folket. Det är svårt att tänka sig en
bättre samarbetspartner för den
afghanska polisen.
Jasmin Kaufmann, Åkes
hustru och polis
med 21 år inom
den schweiziska
poliskåren:
– Åke är pålitlig som en schweizisk klocka och har en beundransvärd förmåga att skapa positiv
teamkänsla. Vi träffades under en
mission i Kosovo, där han var min
chef. Precis som jag är han en stor
naturvän, som älskar djur och barn.
Han är dessutom extremt medveten
om vad han stoppar i sig. En fördel
när han är borta är att jag får äta
mina chips ostört framför tv:n. Jag
saknar honom jättemycket.
»
säkerheten. En ansenlig
summa som också ger en fingervisning om hur allvarlig situationen är i landet. Åke Roghe sticker
inte under stol med att resultatet
av arbetet riskerar att bli lidande
när den egna säkerheten alltid
kommer i första hand.
EUPOLs nuvarande mandat sträcker
sig fram till den sista januari 2014.
Vad som händer sedan är inte klart,
men medlemsländerna är eniga om
att ge fortsatt stöd till Afghanistan.
Åke Roghes kontrakt löper parallellt
med det nuvarande mandatet. Drygt
halvvägs in i missionen tycker han
att resultaten varit goda. Utvecklingen går åt rätt håll.
– Vår viktigaste uppgift så här
långt har varit att stödja övergången
från en paramilitär till en civil polisverksamhet. Det tycker jag att vi har
lyckats med, naturligtvis i samarbete med andra organisationer, inte
minst Nato. Det vi kunnat bidra med
är bland annat förbättrad ledning
och styrning, ökat samarbete mellan
polis och åklagare samt implementering av civila polismetoder. Det är vi
jäkligt nöjda med.
Åke Roghe tar närpolisverksamheten som ett exempel. Att utveckla
denna har varit ett prioriterat
arbete. Nu är man, efter en relativt
kort tid, på god väg att lyckas.
– Grundläggande för att kunna
bekämpa talibanerna är att det finns
En dag
i Åke Roghes en effektiv underrättelseverksamhet, vilket i sin tur kräver stark lokal
liv i Kabul:
l0
6.00 Startar
dagen med en
timmes cykling i gymmet.
l0
7.00 Äter
frukost och
mejlar familjen.
l0
8.00 På plats
på jobbet.
l0
8.00–19.00
Möten, möten
och åter möten.
l 19.00 Rundar
av arbetsdagen, hänger
kvar lite på
jobbet. ”Alltid
nåt som ska
göras.”
l2
0.00 Tillbaka
i gymmet för
ett styrkepass.
l2
1.00 Sen middag, skypar
med hustrun,
läser.
l2
3.00 Godnatt.
förankring. Det har den afghanska
polisen förstått. Så borde vi se det
i Sverige också, den lokala förankringen är nyckeln till att bekämpa
kriminalitet.
Som Head of Mission är Åke
Roghes viktigaste uppgift att se till
att insatsen är så effektiv som möjligt. Afghanistan står högt upp på
EU-ländernas agenda och de satsar
mycket pengar i landet. Då är det
också självklart att de vill se resultat,
konstaterar han.
– Jag kan bara jämföra med mina
tidigare missioner i Afrika, och då
tycker jag att det går betydligt bättre
här. Det handlar om kultur och
tradition, vi ska inte glömma bort att
Afghanistan var ganska välutvecklat
på 1970-talet. Det finns en ambition
och en vilja hos afghanerna att göra
samhället bättre.
Vad är det då som driver Åke Roghe
att gång på gång lämna familjen,
tryggheten där hemma och jobbet
som polismästare i Gävleborg?
– Miljön. Det är otroligt stimulerande att delta i en så omfattande
mission. Det är också inspirerande
att jobba med den lokala polisen,
och se vad jag – efter 30 år i svenska
statens tjänst – kan bidra med i ett
sammanhang som detta.
30 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
28-30 porträtt_1307.indd 30
2013-09-26 11:51
Aktuellt
Lästips/ Nytt på PHS bibliotek
Straffprocessuella tvångsmedel
Författare: Gösta Westerlund
Utgivare: Bruuns
Att gripa eller inte gripa,
vilka tvångsmedel ska du
använda och när? I denna
nya upplaga av boken klargör författaren bestämmelserna och hur de ska
tillämpas.
Polislagen: en kommentar
Författare: Nils-Olof Berggren
och Johan Munck
Utgivare: Norstedts
juridik
Nytt i denna tionde
tryckta utgåva: Bland
annat kommentarerna till
ett tillägg till 12 § rörande
förutsättningarna för
polisens omhändertagande av ungdomar under 18 år, som anträffas under
förhållanden som utgör allvarlig risk för
den unges hälsa och utveckling.
Den svenska
ungdomsbrottsligheten
Utgivare: Studentlitteratur
Hur stämmer bilden
som vi får i media av
ungdomsbrottsligheten
överens med verkligheten? Utifrån skilda
perspektiv och metoder
presenterar här några av
landets främsta experter
på ungdomsbrottslighet sin forskning.
Citatet/ Polisen.se
”Det är helt
oacceptabelt.”
Rikspolischef Bengt Svenson kommenterar uppgifterna i Dagens Nyheter att
romer i Sverige kartlagts av polisen.
Frågan utreds nu av enheten för internutredningar.
Siffran
110 000
brott personuppklarades första halvåret
2013, vilket är en minskning med 15 500
brott eller 12 procent jämfört med samma
period 2012. Det visar Brå:s preliminära
statistik. Trafikbrott, langningsbrott,
ringa narkotikabrott och snatteri var de
brottstyper som stod för den antalsmässigt största minskningen av de personuppklarade brotten.
Färre trafikbrott har personuppklarats.
Kan man säga ”Han är större än mig”?
31-35 aktuellt_1308.indd 31
Så här svarar man på Språkrådet:
”Ja, det kan man. Orden som och
än kan i en sådan jämförelsefras
tolkas som prepositioner, och då
ska efterföljande pronomen stå i
objektsform, alltså i detta fall mig.
Naturligtvis är det även korrekt
att säga ’Han är större än jag’, ’Han
är lika stor som jag’. Då tolkar man
Jolly good,
old chum!
’V
arför går folk omkring och
säger ’najs’? Varför står det
’factory outlet’ och ’sale’?”
undrade min väninna som
bott i Kanada i 25 år och nu
var på Stockholmsbesök. Under sin frånvaro hade hon missat den explosionsartade ökningen av engelska ord och uttryck i
svenska språket. För henne tedde sig det
här bruket av engelska utomordentligt
fånigt.
nÄr ett nYtt engelskt ord dyker upp är
språkvårdens första åtgärd att se om det
redan finns ett
svenskt ord som
betyder samma
sak. Lyckas inte
Vi är faktiskt det, försöker man
skapa ett svenskt
inte riktigt
ord. I tredje hand
försvenskas det
sådana
engelska ordets
mästare
stavning och böjpå engelska ning.
som vi gärna Många uppfattar de här
vill tro.”
ansträngningarna som löjeväckande. Varför kan vi inte
helt enkelt lära oss de engelska orden, vi
svenskar som är så duktiga på engelska?
Svaret på den frågan är för det första att
vi måste kunna kommunicera effektivt
och verkligen förstå varandra. Fråga några
personer vad de anser att ordet implementera betyder, och du kommer att få vitt
skilda svar. Sannolikt säger de tillfrågade
att det inte finns någon svensk motsvarighet – ett svar som bygger på ren okunskap.
’’
FÖr Det anDra måste
Månadens språkråd
Har du frågor
om svenska
språket?
Skicka dem
till polisens
språkvårdare
Carina
Alfredsson
via Groupwise.
Språkvårdaren
jämförelsefrasen som en förkortad
sats där predikatsverbet (i det här
fallet är) är utelämnat. Orden som
och än är då konjunktioner, och
val av pronomenform avgörs av
vilken satsdel pronomenet utgör.
I dessa båda fall är det subjekt,
alltså i detta fall jag. Så skulle det
vara enligt äldre språkregler.”
vi kunna hantera
ordet på svenska. Hur ska jag
göra bestämd form av case?
Caset? Hur ska jag göra bestämd form plural? Casena?
Den bistra sanningen är
dessutom att vi faktiskt inte
är riktigt sådana mästare
på engelska som vi gärna
vill tro.
Carina Alfredsson,
språkvårdare
2013-09-26 11:35
Aktuellt
Snart behövs bara en dator
Polar är Polisens nya it-arbetsplats, som ska ersätta alla Basa-,
Mops- och internetdatorer.
Hittills har närmare 1 000
polisanställda i Stockholm, Göteborg och Malmö fått Polar.
Polar ger användaren tillgång till
polisens system och internet i en och
samma dator, förutom vissa specialprogram som även fortsättningsvis
kräver en extra dator.
– Att bara en dator behövs förenklar för medarbetarna. Polar är dessutom modernare, säkrare, mobilare
och billigare jämfört med dagens
lösningar, säger Carina Sahl, som är
införandeansvarig för Polar.
Polisen har idag cirka 46 000 datorer och målet är, enligt Carina Sahl,
att komma ner till 26 500 datorer till
sommaren 2014.
Polar kan installeras i både bärbara
och stationära datorer. Valet styrs av
medarbetarens behov.
– Fler kommer efter bytet att
arbeta i en bärbar dator, men det gäller långt ifrån alla. Vilken dator man
får beslutas av ansvarig chef, säger
Carina Sahl.
Bytet till Polar är egentligen bara
toppen av ett isberg. Andra förändringar är att polisen dels byter till
modernare programvaror, dels byter
teknisk plattform.
– Det gör att man kan lägga mindre
resurser på drift och förvaltning och
mer på utveckling och att ge support
på befintliga lösningar, säger Carina
Sahl.
Övergången till Polar pågår för fullt
enligt en övergripande utrullningsplan och senast sommaren 2014 ska
alla polisanställda ha fått det.
I varje myndighet finns en lokal
’ ’
Med Polar får användaren tillgång till internet och de flesta polisiära systemen.
organisation som består av en lokalt
införandeansvarig, utrullningskoordinatorer, representanter från PVIT
med flera.
När bytet närmar sig får man
information via e-post om när bytet
ska ske, hur det ska gå till och vilka
förberedelser som krävs.
Måste man gå en kurs för att lära
sig Polar?
– Inte för att lära sig själva
programmen, för de är i stort sett
desamma som dem vi har idag.
Däremot är operativsystemet
Windows 7 en nyhet – om det och
mycket mer kan man lära sig via
Supportportalen*. I övrigt rekom-
Fler kommer att
arbeta i
en bärbar
dator.”
Carina Sahl,
införandeansvarig
menderar vi att alla läser igenom
lathunden som kommer tillsammans med Polar. Där står det mesta
man behöver veta för att komma
igång.
– En del myndigheter planerar
dessutom att arrangerat öppna hus
och utbildningsseminarium om Polar.
Kerstin Magnusson
*Supportportalen
På Intrapolis finns information om
bytet, vanliga frågor och svar om
Polar, och länkar till utbildningar på
Supportportalen.
Gå in på: https://intrapolis.polisen.
se/polar
ANNONS
32 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
31-35 aktuellt_1308.indd 32
2013-09-26 11:35
Aktuellt
3 362
Polisbilden
Farttjusning! En ögonblicksbild från den årliga vidareutbildningen i polismotorcykelkörning. Polisen i Värmland
övar körteknik på Karlskoga
motorstadion, i samarbete med
Sveriges motorcyklister.
Foto: Inspektör J Grahn
personer rapporterades
för att ha kört bil utan
bälte under vecka 37, när
polisen gjorde ökade kontroller av bilbälten i hela
landet. Det är en minskning med 1 028 personer
mot föregående år.
Fler bilder: Intrapolis/Om
Polisen/Hela Polisen/Polisens
arbete i bilder.
Skicka in ditt bidrag till
Polisens arbete i bilder på
Intrapolis.
Hallå där …
Bo Gustavsson, nationellt huvudskyddsombud för polisen, som
vill uppmärksamma ”Skyddsombudens dag” den 23 oktober:
Varför behöver skyddsombuden en egen dag?
– Vi behöver en dag för att uppmärksamma skyddsombudens arbete
med att skapa en bra arbetsmiljö.
Det handlar främst om lokalerna,
bemanningen och risken att utsättas
för hot och våld.
Varför är skyddsombuden viktiga?
– Skyddsombudet är länken mellan arbetsgivare och arbetstagare
och de värnar om alla medarbetares
välbefinnande oavsett om de är med i
ett fackförbund eller inte.
Vad arbetar ni med just nu?
– Den nya organisationen med en
Bo Gustavsson
myndighet. Vi gör riskbedömningar
åt Genomförandekommittén. De
skickas sedan till respektive myndighet som underlag för deras egna
riskbedömningar. Vi försöker också
se till att organisationsförändringen
i sig inte skapar psykosocial ohälsa
under processen. Det arbetet pågår
för fullt.
Vilken status har ni?
– Skyddsombuden har ganska hög
status inom polisen. Vi är kunniga,
bra på utvecklingsfrågor och vi står
upp för våra medarbetare.
– Skyddsombuden glöms ibland
bort av arbetsgivaren och får då inte
den tid de behöver för sitt skyddsarbete. Skyddsombuden ska enligt lag
få den tid de behöver men tyvärr är
lagen luddig och öppen för tolkningar.
Vad ska du göra för att uppmärksamma ”Skyddsombudens dag”?
– Jag ska träffa skyddsorganisationen i min hemmamyndighet,
Polismyndigheten i Kalmar län,
för att lyfta fram skyddsarbetet
hos oss.
Ser du några problem?
Sabina Kuutti
ANNONS
ION™ INOVA T4R LINZ6™ LIBERTY™ LFL Nu är våra he� e�erfrågade LED varningsljus RPS‐godkända på alla fordonstyper. Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED), och all�d med 5 års garan� på elektroniken. INOVA T4R är polisens nya fordonsmonterade laddningsbara handlampa med överlägsen prestanda. VERTEX™ TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 33
31-35 aktuellt_1308.indd 33
2013-09-26 11:35
Aktuellt
Månadens Intrapolistips
Fråga juristen
Stöd i arbetet mot
Råder sekretess om en
förundersökning lagts ned? livsstilskriminella
Svar: Ja, i undantagsfall.
Paulina
Gabrielsson,
myndighetsjurist,
Polismyndigheten i
Västernorrlands län.
Uppgifter om enskilds
personliga och ekonomiska
förhållanden är sekretessbelagda även om en förundersökning lagts ned, om inte
uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller dennes
närstående lider skada eller
men. Sekretessen gäller bland
annat namn, adress och information om psykisk sjukdom.
Sekretesskyddet för enskild
är starkare än det som ska
skydda utredningen.
Utredningssekretess gäller
om syftet med beslutade
eller förutsedda åtgärder
kan motverkas och när den
framtida verksamheten kan
skadas om uppgiften röjs.
Regeln omfattar uppgifter av
betydelse för utredningen och
för brottsspaning. Exempel på
uppgifter som hör till brottsspaning kan vara resurs- eller
organisationsfrågor av vital
betydelse, arbetsrutiner och
tjänstgöringslistor.
De centrala bestämmelserna om sekretess som gäller för
uppgifter i en förundersökning är 18 kap. 1 § och 35 kap.
1 § OSL offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)(OSL)
vilka reglerar utredningssekretess respektive sekretess
till skydd för enskild.
På gång
Teknik. För att filmer från till
exempel övervakningskameror,
mobiltelefoner och datorer ska
vara hållbara som bevismaterial vid en rättegång måste materialet plockas ut på rätt sätt.
– Med hjälp av det mobila
videolabbet Midas (Mobile
Image Data Acquisition System)
kan vi både säkra och bearbeta
Har du frågor om
Intrapolis? Mejla till
rps.webbredaktionen@
polisen.se
Misshandel utomhus minskar
Bärbart.
filmerna direkt på plats. Vi är
inte längre bundna till den fasta
laboratoriemiljön utan kan
göra en stor del av arbetet ute i
fält. Det blir enklare att biträda
polismyndigheterna vid behov,
säger Thorbjörn Johansson,
som är videoforensisk analytiker vid Rikskriminalpolisens
IT-brottssektion.
ANNONS
Examensringar
Intrapolis: https://intrapolis.polisen.se/livsstilskriminella
Ny undersökning
Mobilt videolabb
ger bättre analys
PHS
Polishögskolan
Det finns en vägledning på Intrapolis för
hur du bäst lyckas
med åtgärder mot
livsstilskriminellas brottslighet. Nu
har den kompletterats med specifika
sammanfattningar
för personal i yttre
tjänst, utredare och
underrättelseanalytiker.
Sammanfattningarna
beskriver vad som är
viktigast att tänka på. De
fungerar även som läsanvisning till vägledningen.
Sammanfattningarna och
vägledningen finns på
VPU
Växjö polisutbildning
Ringarna tillverkas i 18 k rödguld
och väger ca 6 gr Pris 4 200 kr
Polisbricka
Tillverkad i 18 k rödguld
13,5 x 19 mm Pris 1 700 kr
www.guldsmedshuset.com • tel 031-26 57 98
Trend. Antalet anmälda fall av
misshandel utomhus har minskat de senaste åren. Utvecklingen är en del av en trend som
även stödjs av undersökningar
från sjukvården, konstaterar
Sven Granath, utredare på Brå,
som har studerat gatuvåld i
bland annat Stockholms innerstad. misshandelsbrott utomhus har under flera
år minskat i hela landet. De
senaste åren har även antalet
patienter som får sjukvård för
våldsbrott minskat, samtidigt
som färre personer uppger att
de har blivit utsatta för misshandel i undersökningar som
den Nationella trygghetsundersökningen, NTU, genomfört.
– Man kan alltid ifrågasätta
var och en av de här indikatorerna, men när flera stycken
visar på samma tendens så
verkar allt tyda på att gatuvåldet
faktiskt minskar i Sverige, säger
Sven Granath, utredare på Brå, i
antalet anMÄlDa
en artikel på den egna webbplatsen.
Sven granatH är kriminolog
och har i flera år följt brottsutvecklingen för våldsbrott. Nu
har han gjort en särskild undersökning av gatuvåldet i Stockholm city som visar att även om
anmälningarna av misshandel
utomhus har ökat jämfört med
början av 2000-talet så har de
allvarligare fallen av gatuvåld i
distriktet blivit färre. Något som
tyder på att polisen ingriper
mot fler händelser.
– I allt större utsträckning
görs polisanmälningar om gatuvåld av någon annan än offret,
till exempel vittnen eller polis
som uppmärksammat händelsen. Samtidigt har antalet
allvarliga händelser minskat
och det är färre som söker vård
för skador efter våld, säger Sven
Granath.
Läs artikeln i sin helhet på
www.brå.se.
34 / Svensk Polis / nr 8 / 2013
31-35 aktuellt_1308.indd 34
2013-09-26 11:35
Fråga & Svar
Johan Uimonen, systemadministratör
och ny ordförande i Gaypolisföreningen
polisutbildningar runt om i landet.
Vi är med vid olika evenemang som
pridefestivaler och nyligen fick vi
en förfrågan om att besöka Polismyndigheten i Värmland. Vi knyter
kontakter med exempelvis transföreningar, för att försöka öka deras
förtroende för polisen.
Vilken är er största utmaning?
– Att hinna med. Vi är en ideell
förening och jag är beroende av att
min chef låter mig avsätta arbetstid.
Nu ser jag också en utmaning i att
våra frågor bevakas efter 2015 i den
nya polismyndigheten.
Hur ser intresset för HBTQ-frågor
ut inom polisen?
– Det är nog personberoende. Ser
man vikten av frågorna jobbar man
för dem. HBTQ-personer är en målgrupp med en speciell problematik,
som riskerar att utsättas för hatbrott
och som inte alltid har en bra bild av
polisen. Det har ett stort signalvärde
att vi visar upp oss i sammanhang
som Pride.
Vad är ditt mål?
– Att alla ska kunna gå till sin
arbetsplats och må bra. Målet är att
vi slutar kränka varandra. Vi som
jobbar inom polisen, för svaga och
utsatta, borde våga säga ifrån när en
kollega säger något dumt.
Johanna Orre
Alla ska kunna gå till sitt jobb och må bra, säger Johan Uimonen.
”Vi måste sluta
kränka varandra”
Foto: Minna Ridderstolpe
Vad vill du göra som Gaypolisföreningens nya ordförande?
– Jag kommer att fokusera på
polismyndigheterna, för det finns så
mycket att jobba med internt. Vi vet
att människor blir kränkta på grund
av att de är homo- eller bisexuella.
Kan du ge exempel?
– Ja, så sent som igår berättade
någon om ett stationsbefäl som förminskade ett vittnesmål från en man
som blivit våldtagen av en annan
’ ’
Vi vet att
människor
blir kränkta.”
Johan Uimonen
man. Han sa att ”de är ju lite labila,
sådana där”.
Vad ska man göra om man hör eller ser kränkningar?
– I det här fallet lyfte en kollega
frågan till sin chef, och chefen tog
det vidare. Det är helt rätt. Om du
tvekar kan du vända dig till oss på
Gaypolisföreningen för stöd och råd.
Hur jobbar Gaypolisföreningen?
– Vi har bidragit till polisens
likabehandlingsplan och vi deltar på
Johan Uimonen
Ålder: 34.
Karriären i korthet: Började i Stockholmspolisens växel 2001, operatör
på LKC 2003, sedan utbildare och nu
systemadministratör för Storm.
Familj: Fästman.
Bor: Lägenhet på Kungsholmen i
Stockholm.
Intressen: Fotografering.
Motto: Allt som förtjänar att göras,
förtjänar också att göras väl.
Gaypolisföreningen
l I deell förening med cirka 100
medlemmar som bildades 2000.
lÖ
ppen för alla polisanställda.
Övriga är välkomna som stödmedlemmar.
lA
rbetar för att ingen polisanställd
ska kränka någon på grund av
att den är homo-, bisexuell eller
transperson.
2013 / nr 8 / Svensk Polis / 35
35_fraga_svar_1308.indd 35
2013-09-26 11:33
Posttidning B
Svensk Polis
Rikspolisstyrelsen
Box 12256
10226 Stockholm
Annons
36 sista 1308.indd 36
2013-09-26 11:33