Tidningen Svensk Polis nummer 6 2013

Transcription

Svensk
Polis
EN TIDNING FRÅN RIKSPOLISSTYRELSEN
NUMMER 6 JUNI 2013 ÅRGÅNG 52
Pust och stön
Därför krånglar
utredningsstödet
Så dämpas
krogvåldet
i Eskilstuna
5
frågor om
Instagramupploppet
Kusten är klar!
Följ med i jakten på båtmotortjuvar
SÅ BEKÄMPAR TUNNELBANEPOLISEN MISSBRUKET
01_omslaget_1306.indd 1
2013-06-19 11:24
Redaktionen
Röststyrd
avrapportering?
”H
åll ut. Det kommer att bli
bättre,” lovar Mikael Ekman,
enhetschef på Rikspolisstyrelsens polisavdelning. Han
syftar på Pust, polisens nya
utredningsstöd. Det är troligtvis den största
interna snackisen just nu och därför har vi
avsatt flera sidor åt just Pust.
På sidorna 16–19 får du svar på frågor som
”Varför tar det tar så lång tid att avrapportera?” och ”Hur länge kommer det att
krångla?”.
21
Innehåll/ Juni
4–7 Ett pass med
av avrapporteringssystem polisen kommer att ha i framtiden.
Själv tror jag att de röststyrda programmen
kommer att utvecklas. Jag fick själv prova
ett sådant när jag för några år sedan drogs
med långvarig värk i armen. Istället för att
skriva pratade jag in artiklar i en mikrofon,
och mina ord omvandlades omedelbart till
text på skärmen.
Det gick inte så bra. Programmet uppfattade andra ord än dem jag sa. Korrigeringarna blev så många att vinsten uteblev både
för armen och i form av tid. Men bättre
sådana program är förmodligen inte långt
borta.
8–11 Nyheter
8. Polisens arbete mot människohandel med sexuella ändamål har
brister.
9. Regeringens satsning på 20 000
poliser har utvärderats.
10–11. De som jobbar treskift är
minst nöjda inom polisen, visar
medarbetarundersökningen.
12–15 Fångat på bild
Glöm inte att vara
med i fototävlingen.
Senast den 20 augusti vill vi ha dina bilder.
Mejla dem till fototavling@rps.police.se.
Alla tävlingsregler finns i nr 5 och på Intrapolis – sök på fototävling.
Trevlig sommar!
Insats mot båtmotorstölder. Inga
tjuvar syntes till när polisen i
Västra Götaland, Halland och Norge
mobiliserade under en insats i småbåtshamnarna.
28–30 Porträttet
16–19 Inblick
31. Skriv mindre byråkratiskt och
mer levande, uppmanar språkvårdaren.
32–33. Här är teamet som kan svara
på frågor om hedersrelaterade
brott.
34. Kan polisen neka en person,
som kallats till förhör, att använda sin mobil?
Utredningsstödet Pust. Vad är syftet
med Pust och varför är det så trögt?
21–25 Reportage
Hot spots i Eskilstuna. Gatuvåldet
dämpas med kameraövervakning,
mobilt poliskontor och fotpatrullering.
26–27 Inblick
Johanna
Svensk
Polis
simon
barbro
Kerstin
28
Tunnelbanepolisen. Narkotika och
starka känslor blev temat under ett
dagpass med tunnelbanepoliser.
Jag undrar vilken typ
Stalkning. Två unga tjejer har
dömts för att ha stalkat en
polis. Nu berättar polisen
själv om det som hände.
Carina Berghök. Hon letar
ledtrådar på internet. Möt en civil
it-brottsutredare.
31–34 Aktuellt
35 Fråga & svar
8
Birgitta Dellenhed berättar om
utredningen efter Instagramupproret.
Kontakta redaktionen: Kerstin Magnusson, chefredaktör, kerstin.magnusson@polisen.se, 010-563 93 10. Johanna Orre, redaktör, johanna.orre@polisen.se, 010-563 91 58. Simon Bynert, redaktör,
simon.bynert@polisen.se, 010-563 91 66. Barbro Arratia Dolk, redaktionsassistent, barbro.dolk@polisen.se, 010-563 91 41. Ansvarig utgivare: Anders Hagquist. Omslagsfoto: Lars Hedelin.
Webbplats: www.svenskpolis.se. Besöksadress: Polhemsgatan 30. Postadress: Box 122 56, 102 26 Stockholm. Fax: 010-563 91 51. Prenumeration: Helår, 10 nr: 350 kronor. Adressändring: Polisanställda
ändrar sin adress i Palasso egenrapportering. Övriga kontaktar redaktionsassistenten, tel: 010-563 91 41. Annonser: Bengtsson & Sundström Media. Tjärhovsgatan 32, 2 tr, 116 21 Stockholm.
Tel: 08–10 39 20, Fax: 08–10 39 15, e-post: svenskpolis@bs-media.se. Grafisk form och layout: Oktavilla. Tryck: Sörmlands grafiska AB. ISSN: 0562-7370.
Åsikter som framförs i signerade artiklar, uttalanden eller insändare behöver inte delas av Rikspolisstyrelsen eller redaktionen. Observera att insänt material kan publiceras elektroniskt. För material som beställts av redaktionen gäller att överenskommet arvode även omfattar elektronisk publicering. Redaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts.
2 / Svensk Polis / nr 6 / 2013
2-3 innehåll 1306.indd 2
2013-06-19 11:26
Ledare
Rikspolischef Bengt Svenson:
Stark insats i svårt läge
N
u är jag tillbaka på jobbet
efter att ha varit sjuk sedan i
början av maj, då jag fick en
spricka på kroppspulsådern.
Att vara tillbaka på jobbet är
fantastiskt och jag vill tacka för allt stöd
jag fått.
Att under en tid kunna följa Polisens
arbete utifrån, har samtidigt varit intressant och gett perspektiv. Inte minst under
de våldsamma upplopp som inträffat
under våren, i framför allt förorter till
Stockholm.
Jag har varit orolig för de risker som
både poliser och allmänhet utsatts för.
Men jag har också imponerats av det polisarbete som utförts.
I media framfördes i början kritik där
Polisen utpekades som medskyldig till att
upploppen startat och anklagades för att
inte ha bemött människor väl. Snart blev
dock debatten mer nyanserad. Det har visats förståelse och getts ett erkännande för
att Polisen hanterat en svår situation och
löst den bra, trots stora påfrestningar.
Det var viktigt att debatten om orsaken vidgades. Upploppen grundar sig i
problem som varken beror på eller kan
lösas enbart av Polisen. I allt brottsförebyggande arbete har vi självklart en viktig
roll, men vi kan aldrig ensamma förebygga
sådana situationer.
Att vi är bra
på att hantera
oroligheter har vi
för övrigt fått ett
Innan vi
erinrättar nya internationellt
kännande för. Efter
enheter ska EU-toppmötet i
Göteborg 2001
vi alltid
utvecklade vi den
fråga oss
särskilda polistakom det förtiken, SPT. Den har
nu lyfts fram som
hindrar
ett gott exempel
eller utreder av det europeiska
forskningsprojekbrott.”
tet GODIAC. Vi
kan med andra ord konstatera att vi internationellt ligger i framkant när det gäller
förmågan att hantera större oroligheter och
folksamlingar. Det ska vi vara stolta över.
’ ’
Vårens upplopp har krävt stora resurser
och under sommaren sker nu på många håll
som alltid planlagda kommenderingar för
alla olika evenemang under sommaren.
Jag har tidigare pekat på behovet av att
förstärka kärnverksamheten – och resursbehovet till kommenderingar är en del i
det. Innan vi inrättar ytterligare enheter
eller funktioner ska vi alltid fråga oss:
bidrar det till att vi förhindrar eller utreder
fler brott? Vore det bättre att förstärka den
befintliga verksamheten?
Frågan om Polisens resursanvändning har
också studerats av Brottsförebyggande rådet
i en ny rapport. Där har man granskat hur
de nya poliserna tagits till vara. Vi måste
studera rapporten noga, inte minst vad
som där sägs om att en stor del av de extra
resurserna lagts på specialistfunktioner
istället för den händelsestyrda verksamheten.
Brottsförebyggande rådets rapport är
också intressant läsning därför att den
sätter de senaste årens resurstillskott i ett
perspektiv. Rapportförfattarna påpekar
För övrigt
…är det bra
att
de nya regio
nerna
följer dagen
s
s
amverkans
att den totala anmälda
brottsligheten har ökat i
områden
snabbare takt än Polisens
arbetskraft. Lägg till detta
vad som tidigare konstaterats, nämligen att
brottsstrukturen under senare år förändrats med en kraftig ökning av vissa typer
av komplicerade brott, som exempelvis
bedrägerier med hjälp av internet.
Det är självklart att det ska ställas tydliga
krav på resultat, men det är även viktigt
att det i debatten tillförs information som
breddar perspektivet och sätter våra förutsättningar i ett sammanhang.
Till sist vill jag önska dig en fin sommar:
såväl bra arbetsveckor som en trevlig
semester.
Bengt Svenson, rikspolischef
rikspolischefen@polisen.se
2013 / nr 6 / Svensk Polis / 3
2-3 innehåll 1306.indd 3
2013-06-19 11:26
Alla tunnelbanans linjer möts på T-centralen, där många
byter tåg. Andra byter piller och droger. Tunnelbanepolisen arbetar mitt ibland dem.
Text Johanna Orre Foto Lars Hedelin
Hemma på T-c
–N ’ ’
i är så jävla elaka,
gråter en ung, mager
man i löparkläder.
Poliserna Petra
Holmqvist och Tarja
Makkonen känner direkt igen honom.
Med rinnande, rödsprängda och tomt
stirrande ögon sitter han och rotar i
sin fullpackade ryggsäck på ett av de
nedre trappstegen i den ökända trappan som vetter ner mot Sergels torg.
Jag hoppar på grund
av dig.”
20-årig man
Han är i 20-årsåldern och har
tidigare klottrat och stulit. Han
missbrukar narkotika och tabletter
av olika slag. Petra Holmqvist och
Tarja Makkonen kallar honom vid
förnamn och ber honom att följa
med in i biljetthallen på T-centralen.
Alla tittar och många lyssnar när
de försöker prata här, ute i den gassande försommarsolen.
Med mannen mellan sig går
poliserna in i biljetthallen, genom
spärrarna och in genom en anonym
järndörr mellan rulltrappornas
mynningar. ”Trygghetsrum” visar
en liten metallskylt. Innanför finns
ett kalt rum, med smutsiga betongväggar, där 20-åringen får sätta sig
på en bänk. Under tiden som Tarja
Makkonen tar av honom jackan
och trasslar fram hans tunna armar
ur tröjan gråter han högljutt och
4-7 T-banepolisen_1306.indd 4
2013-06-19 09:24
Ett pass med/ Tunnelbanepolisen
Petra Holmqvist blickar
ut över Sveriges största
narkotikascen, Sergels
torg, kallat ”Plattan”, i
centrala Stockholm.
T-centralen
anklagar poliserna för att vara elaka,
hjärtlösa och gjorda av plast. Sedan
gråter han ännu mer och säger att
han kanske hoppar från en bro när
de släpper honom.
300
tusen resenärer
passerar T-centralen en vanlig dag.
Jag hoppar på
grund av dig, halvskriker han.
– Då kan vi inte släppa iväg dig,
säger Tarja Makkonen lugnt och
förklarar att det är på grund av
– På grund av dig!
beroendet som reaktionerna blir så
starka.
När de beslagtagit hans lösa tablettkartor sätts en serie beteenden igång
som poliserna så väl känner igen.
Självömkan. Ilska. Uppgivenhet. Hot
och aggressivitet. En kort stund verkar den unge mannen helt resonlig
och förhandlar överlagt:
– Får jag behålla min medicin ska
jag gå härifrån.
En halvtimmes diskussion senare
sitter han istället längst bak i polisbussen på väg till Beroendeakuten
på Sankt Görans sjukhus. Tarja
Makkonen berättar för en sköterska
att han förmodligen sniffat, för i
ryggsäcken ligger flera små flaskor
med stämpelborttagningsmedel.
Hon skriver in mannen och påpekar att många inskrivningar på
akuten ger underlag för att använda
»
2013-06-19 09:24
Ett pass med/ Tunnelbanepolisen
Samtalet med
20-åringen
fortsätter inne
på T-centralen.
Inne i Trygghets-
Polisen tar lösa
rummet töms fickor
pillerkartor i
och väskor.
beslag.
»
LVM, det vill säga lagen om vård av
missbrukare i vissa fall. På så sätt
kan 20-åringen tvångsvårdas för sitt
missbruk.
– Men även om han är ung till
åldern, så är han gammal som
missbrukare. Det har gått för långt,
tyvärr, säger Tarja Makkonen.
Petra Holmqvist berättar att
Sergels torg fortfarande är Sveriges
största narkotikascen. Oändliga
mängder piller byter ägare där, det
har hon sett alltför många gånger.
Samtidigt bollar hon med
två radioapparater i passagerarsätet. Röster
sprakar om varandra och berättar
just nu om samma händelse – en
blodig kvinna har tappat fattningen
på Skanstulls tunnelbanestation.
Nu är hon på ett tåg på väg mot Tcentralen.
Som tunnelbanepolis är man i
ständig förbindelse med länskommunikationscentralen samt med
trafikledningen och deras trygghetscentral.
upp den
tunga polisbussen i högre hastighet
och ouppmärksamma människor
på innerstadens shoppingstråk
tvingas titta upp och skynda sig
över övergångsstället. Blåljusen
är på, men sirenerna behövs inte.
De ska inte särskilt långt. Några
hundra meter senare parkerar hon
bussen strax ovanför tunnelbanenedgången och de småspringer
nerför trapporna.
Tarja Makkonen pressar
Tunnelbanepolisen …
l…
arbetar mot ordningsstörningar
i kollektivtrafiken, i samverkan
med SL:s ordningsvakter.
l…
har särskild utbildning för att
arbeta på spårområdet.
l…
ingår i kommenderingar där
många reser med kollektivtrafiken, till exempel vid fotbollsmatcher och demonstrationer.
l…
arbetar problemorienterat mot
narkotikabrott.
l…
arbetar med inre spaning,
utredning och arbetar civilt i
tunnelbanan för att motverka
stölder, förargelseväckande beteende och ofredande, till exempel
blottare.
Petra Holmqvist tar vägen över
perrongen och hennes långa steg,
nära plattformens kant, visar att
hon känner sig hemma. Det här är
hennes arbetsplats. Hon möter kollegan framför ytterligare en av de
anonyma järndörrarna. Där innanför
trängs redan fyra ordningsvakter,
med bekymrade miner. En storväxt
ordningsvakt med flätat skägg står
lutad över en hysteriskt gråtande
kvinna och baddar försiktigt hennes
hand som blöder.
Via länskommunikationscentralen
får Petra Holmqvist reda på att
kvinnan tidigare har varit misstänkt
för narkotikabrott. Men hon har
inga preparat med sig nu. Såret på
handen har slutat blöda. Hon snyter
Tarja
Makkonen
Ålder: 36.
Karriär:
Började som
utryckningspolis
2006, därefter
närpolis i Solna
i 4 år, utredare
supporterpolisen
1 år, och nu på
Tunnelbanepolisen.
Familj: Sambo
och dotter.
Intressen: Familj, vänner och
träning.
2013-06-19 09:25
Ett pass med
Tarja Makkonen
och Petra Holmqvist pratar ofta
med de hemlösa
som håller till på
Sergels torg.
sig och vill gå till biblioteket för att
låna en ljudbok.
Petra Holmqvist och Tarja Makkonen kan återvända till dagsljuset
på Sergels torg, där de möter kollegerna som de delar bussen med.
De har gripit en man som gömt två
påsar fulla med nya skor innanför
jackan. Han försökte planka, det vill
säga åka tunnelbana utan att betala,
och fick på så sätt polisernas ögon
på sig och sin buktande jacka.
Med ett narkotikabrott, en stöld
och två utlänningsärenden att avrapportera bestämmer de sig för att
få det gjort när de lämnar mannen
med de stulna skorna i arresten på
Norrmalm. Tunnelbanepoliserna
avrapporterar i det distrikt där brottet skett och rör sig över hela länet.
De jobbar mycket efter egna initiativ
och åker sällan på ingripandejobb
om det inte är brott som pågår i just
tunnelbanan eller om kollegernas
arbetsbelastning är ovanligt hög.
Det är med sammanbiten
min som
Petra Holmqvist sätter sig framför
skärmen i avrapporteringsrummet
och öppnar ett nytt ärende i Pust.
Hon och Tarja Makkonen ska
rapportera narkotikabrottet från
Sergels torg, med bland annat beslag
av flera tablettkartor.
– Det är svårt att skriva i ett system som man inte har fått lära sig. Vi
har inte fått någon utbildning i den
Petra
Holmqvist
Ålder: 40.
Karriär: 5 år
som ordningspolis i Norrort,
sedan 2006 på
tunnelbanan,
varav ett år med
aktionsgruppen
Nova (2009).
Familj: Man och
två barn.
Intressen:
Träning, resor,
fixa med huset,
familjen.
här nya versionen av Pust på Siebel,
säger Petra Holmqvist.
Falska toner från programmets
felmeddelanden tjuter på flera håll i
rummet. Tarja Makkonen meddelar
att det inte finns någon inne som kan
hjälpa dem. Petra Holmqvist tar sig
an uppgiften att skriva in förhöret,
medan Tarja Makkonen försöker
skriva ett beslagsprotokoll. Drygt två
timmar senare kan de lämna ärendet
till granskning. De hinner inte göra
mer innan passet är slut.
Två dagar senare är den unge
mannen med de rödsprängda ögonen tillbaka på Sergels torg. Han har
på sig samma löparkläder.
Läs mer om Pust på sidona 16–19.
2013-06-19 09:25
Nyheter/ Juni
Bombskyddet
blir nationellt
Samordning. Den 1 juli tar Rikskriminalpolisen över ansvaret
för polisens bombskydd. Verksamheten har en central del i
Stockholm och tre bombskyddsgrupper lokaliseras till Stockholm, Västra Götaland och
Skåne. Varje bombskyddsgrupp
ska ledas av en baseringschef.
SKL samordnar
skoavtryck
Uppdrag. Rikspolisstyrelsen har
I mindre städer sker idag merparten av sexhandeln på internet i stället för på gatan.
gett Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i uppdrag att
ta fram en plan för en nationell
skoavtrycksverksamhet. Planen
ska innehålla förslag på bland
annat inrättande av en nationell skospårsdatabas,
kravspecifikationer för
säkring och bedömning av skoavtryck
och beskrivningar
av rutiner och
arbetsmetoder.
Eftersatt arbete
mot sexköp
Så mycket har antalet anmälda
bedrägerier ökat under perioden januari–april i år jämfört
med motsvarande period förra
året. Det framgår av ny statistik
från Rikspolisstyrelsen. Datoroch internetbedrägerier står för
38 procent av ökningen.
Informatörerna
arbetar effektivt
Granskning. Polisens verksamhet med informatörer håller god
kvalitet, visar en inspektion från
Rikspolisstyrelsen. Något som
kan förbättras är hur informatörernas information tas emot och
förs vidare till den yttre polisverksamheten. I vissa fall behövs
effektivare styrning och inriktning av informatörsinsatserna,
men överlag fungerar det väl.
Polisens arbete mot människohandel för sexuella
ändamål måste bli bättre. Det
framgår efter att fem polismyndigheter har granskats.
Inspektionens resultat visar
att skillnaderna är stora mellan
de granskade polismyndigheterna. På många ställen förekommer det bitvis inget arbete alls
mot köp av sexuella tjänster.
Det tycker inspektionsgruppen är beklagligt, eftersom
köp av sexuella tjänster utgör
ett led i människohandel och
grova kopplerier. Kampen mot
människohandeln är beroende
av polismyndigheternas arbete
mot köp av sexuella tjänster
eftersom offren återfinns i prostitution.
– Det här är svårutredda brott
som många tror kräver mycket
tid och pengar, men vi vill peka
på att det inte behöver kosta så
mycket. Man kan göra ett stort
arbete i det lilla, säger Jonas
Trolle, vid länskriminalpolisen i
Stockholm.
Såväl medvetenhet som förståelse för brotten finns, men
själva processen kan avskräcka.
Får polisen tips om att kvinnor
utnyttjas vid ett asylboende till
exempel, ser många framför sig
ett jätteärende som kommer att
kräva omfattande resurser.
– Inom de tre storstadsregionerna sker ett mycket bra
arbete. Här finns driv, intresse
och kunskap, men i småstäderna är det mer eftersatt, säger
polismästare Lars Heimbrand
vid Polismyndigheten i Hallands län som leder inspektionsgruppen.
– Visst är sexhandeln mer
framträdande i storstäderna,
men faktum är att den är minst
lika omfattande i småstäderna.
Enda skillnaden är att du hittar
dina kontakter på nätet och inte
på Malmskillnadsgatan, tillägger han.
Merparten av sexhandeln
bedrivs numera via internet.
Ingen av de inspekterade
myndigheterna har någon fullständig bild av omfattningen eftersom de inte bedriver någon
kontinuerlig eller strukturerad
spaning på nätet.
– Nöten vi måste knäcka
är hur vi ska kunna få in en
strukturerad spaning inom
linjeverksamheten utan att övrigt arbete omkullkastas, säger
Jonas Trolle.
Inspektionsgruppen rekom-
menderar polismyndigheterna
att skapa sig en lägesbild med
internet som en av källorna.
Därefter bör de avsätta resurser,
tydliggöra ansvar, samt metod
och mål för verksamheten inom
hela det inspekterade brottsområdet.
– Avsätter man en eller två
personer som under ett pass i
veckan får bedriva spaning på
nätet och leta upp kvinnorna
som säljs kan man komma långt,
säger Jonas Trolle.
– Det här är ett brott som
väcker engagemang hos
allmänheten, fortsätter han.
Bedriver polisen spaning skrivs
det snart om det i lokalpressen.
Plötsligt vet alla att sexhandel
inte är en fredad zon, vilket
bara det kan verka preventivt.
Utnyttja det!
Inspektionsrapporten
Polisens förmåga att utreda
ärenden om människohandel
finns på Intrapolis.
Foto: Lars Hedelin
28 %
Johanna Carlsson
8-9 nyheter_1306.indd 8
2013-06-19 09:27
Satsningen på 20 000
poliser utvärderad
Brottsförebyggande rådet,
Brå, har utvärderat regeringens satsning på 20 000
poliser.
I en första rapport av tre
presenteras de första slutsatserna.
Sverige har fått omkring 2 500
nya poliser.
I årsarbetskrafter motsvarar
det cirka 11 procent.
– Vi har också fått en ökad
arbetsbörda på grund av att antalet anmälda brott ökat under
tiden. Fler poliser leder till fler
upptäckta brott, säger Anders
Hall, chef för Rikspolisstyrelsens polisavdelning.
Enligt Brå har det funnits
brister i planeringen för hur de
nya poliserna ska användas.
– Både RPS
och polismyndigheterna hade
kunnat vara
bättre förberedda på vad
Anders Hall
vi skulle göra
med de ökade
resurserna. De har kommit till
god användning, men vi kunde
ha varit bättre på att prioritera
vad de ska användas till, säger
Anders Hall.
Han framhåller också positiva
slutsatser från rapporten.
– Vi kan se att tryggheten har
ökat, utsattheten för brott har
minskat och förtroendet för
polisen är fortsatt högt.
Anders Hall vill också
påpeka
ett faktum som inte kommer
fram i rapporten:
– Brottsligheten har förändrats under de senaste åren, med
en enorm tillväxt av internetrelaterade brott och kringresande internationella ligor
som gör inbrott. Det har krävt
ändrade resurser inom polisen,
säger han .
Brå presenterar ytterligare en
rapport 1 oktober 2013 och en i
januari 2014.
Ytterligare insats
mot ungdomsbrott
Regeringsuppdrag. I syfte att
effektivisera utredningarna av
brott begångna av barn under
15 år trädde under 2010 ett
antal lagändringar i kraft, bland
annat utökade befogenheter att
inleda brottsutredningar och att
drogtesta barn.
Brå får nu i uppdrag att säkerställa att lagändringarna lett till
förväntat resultat. Uppdraget
ska redovisas senast den 17
december 2014.
15 132
Så många vapen och vapendelar har lämnats in till polisen
under vapenamnestin. Cirka
hälften är jaktvapen och cirka
30 procent är enhandsvapen.
ANNONS
Vill du bli livvakt och arbeta
i händelsernas centrum?
Sista ansökningsdag 13 september 2013
Informationsträffar 27 augusti och 29 augusti
Foto: Lars Hedelin
Foto: Lars Hedelin
Nyheter
Läs om rekryteringsprocessen på Intrapolis
8-9 nyheter_1306.indd 9
2013-06-19 09:27
Nyheter/ Juni
Medarbetarundersökningens
resultat granskas i detalj
Kerstin Magnusson
Första steget i analysen är
klar, nämligen att identifiera
de grupper som är minst nöjda
och de områden som fått lägst
omdömen. Dessa kommer att
prioriteras i det fortsatta analysarbetet.
De som är minst nöjda är
de som jobbar treskift, arbetsledare, medarbetare som varit
anställda mindre än tio år och
de som är under 40 år.
Bland de områden som fick
lägst betyg har två – ersättning
och möjligheter till utveckling
– fått låga omdömen av både
medarbetare och chefer/arbetsledare. Nästan en tredjedel
anser till exempel inte att deras
utvecklingssamtal var meningsfullt.
Bland chefer och arbetsledare
har även arbetstakt och krav
fått låga betyg.
Enligt Tomas
Rosenberg, chef
för strategienTomas
heten på RiksRosenberg
polisstyrelsens
HR-avdelning,
har framför allt chefer med ett
direkt ledarskap svarat att de
ofta är stressade i sitt arbete.
Information har fått lågt
omdöme bland medarbetare.
Många håller inte med om påståendet att det är lätt att skaffa
den information de behöver, till
exempel via polisens intranät.
En förklaring borde vara att
Foto: Lars Hedelin
De som jobbar treskift är en
av de grupper som är minst
nöjd inom polisen. Det visar
den pågående nationella analysen av medarbetarundersökningens resultat.
Polisanställda som jobbar skift finns bland de minst nöjda, enligt medarbetarundersökningen.
många som jobbar i yttre tjänst
bara har tillgång till dator när
de ska in och avrapportera.
Sedan den förra medarbetarundersökningen gjordes har
förtroendet för RPS ledning
av polisen minskat. Tomas Rosenberg säger att en förklaring
kan vara att polisen är mitt i en
period där it-systemen håller på
att moderniseras och det tar tid
innan allt fungerar fullt ut.
Hur ska ni gå vidare med
det minskade förtroendet för
RPS ledning av polisen?
– Vi har tagit till oss denna
viktiga signal och kommer att
arbeta aktivt med förbättringar
och involvera de berörda i arbe-
tet, säger Tomas Rosenberg.
Ett av påståendena i undersökningen var: ”Jag anser att
medarbetarundersökningen ger
mig möjlighet att påverka utvecklingen på min arbetsplats.”
Endast 18 procent gav höga
betyg på det påståendet. Resten
gav låga betyg eller medelbetyg.
Vad vill du säga till dem?
– Att man måste jobba med
resultaten på alla nivåer, till
exempel på arbetsplatsträffar.
Som hjälp finns ett metodstöd
för chefer för att hitta förbättringsområden*, säger Tomas
Rosenberg.
– Det är viktigt att chefer går
igenom resultaten tillsammans
med sina medarbetare, och att
man har ett öppet förhållningssätt till dem. Medarbetarundersökningen är inget betygssystem
utan ett utgångsmaterial för att
jobba med förbättringar.
Nästa steg är att
göra en
djupare analys och bryta ned
resultatet utifrån ålder, anställningstid, personalkategori
och utbildningsbakgrund. Vid
sidan av den nationella analysen
på Rikspolisstyrelsen gör varje
polismyndighet en egen analys.
* Metodstöd för chefer finns på
Intrapolis. Sök på Polisens medarbetarundersökning.
10-11 medarbetarundersökning_1206.indd 10
2013-06-19 12:03
Nyheter
Så används resultaten
av undersökningen
Hur arbetar polismyndigheterna med medarbetarundersökningen? Vi mejlade
två frågor till ett par hundra
slumpvis utvalda polisanställda. Här är några av
svaren.
FRÅGOR
1 Hur har din arbetsgrupp
arbetat med resultatet?
2 Vad krävs för att resultatet
ska leda till förbättringar i
din arbetssituation?
1. Vi har under en APT diskuterat några av resultaten,
gett förslag på lösningar och
skickat dem till cheferna.
2. Att våra chefer reagerar men
även agerar. Att vi, i turlaget
och på IGV, också arbetar aktivt för att få de förbättringar
vi önskar.
Anonym
svar
1. Vi har under en APT arbetat
i små grupper med områden
med lågt index. Arbetet mynnar ut i en handlingsplan som
vi ska följa upp under året.
2. Att handlingsplanen blir
verklighet.
Håkan Boberg
1. Vi har analyserat svaren i
vår chefsgrupp, och på en
APT diskuterat vad vi bör
jobba med. Nu ska vi via mejl
be alla medarbetare rösta
på två områden som vi ska
jobba med. På nästa APT ska
vi forma en handlingsplan.
2. Att handlingsplanen är
genomtänkt, realistiska mål
och engagemang från alla.
Linda Brinksäter, gruppchef
PKC Västmanland
1. I princip inte alls. Några har
läst och spontankommenterat men någon aktiv analys
har inte gjorts.
2. Att ledningen tar till sig
och tar en dialog och ställer
krav på den/de som bromsar
trivsel och motivation. Ett i
polissammanhang klassiskt
”svårt” arbete som brukar
hanteras med att vänta tills
vederbörande går i pension
eller söker annan tjänst.
Anonym
1. A rbetsgruppen har diskuterat
svaren och tagit upp viktiga
punkter med chefen. Dessa
gällde framför allt chefen
själv. Chefen ska fundera över
kritiken och återkomma till
gruppen.
2. E n diskussion om varför resultaten blev som de blev. Alla
anställda måste vara ärliga.
Detta är dock svårt inom
polisen då det enligt mig inte
är speciellt högt i tak.
Anonym
Hallå där ...
Thomas Rolén, regeringens särskilde utredare, som är
ansvarig för samordningen till en Polismyndighet.
”Diskussionerna
har varit öppna”
Du och Genomförandekommittén har rest 750 mil och
diskuterat framtiden med
cirka 1 500 personer. Vilka
är dina viktigaste intryck?
– Att de flesta ser fram emot
att det ska bli en Polismyndighet
där det blir mer enhetligt
i landet och lättare att samarbeta.
Vilka är de största utmaningarna du har stött på?
– Många hoppas att it-stödet
ska bli bättre och administrationen enklare i en Polismyndighet. Här
har vi mycket
att gemensamt ta tag i.
Flera projektgrupper har
redan börjat
Thomas Rolén
arbeta med de
frågorna för
att det ska bli mer lättarbetat
på sikt.
– En annan utmaning är den
kultur av revirtänkande inom
polisen som många har upp-
märksammat oss på. Jag tror
att var och en måste bidra och
ta ansvar för att gamla kulturer
med ”vi och dem”-tänkande inte
följer med in i det nya. Oavsett
hur indelning i regioner blir, så
blir de inte några nya myndigheter.
Vad är ditt mest positiva
intryck från resorna?
– Att diskussionerna varit
öppna och raka med alla vi träffat – polisledningar, fack och
polisanställda. Det gör att vi har
stor chans att göra något riktigt
bra. Det finns till exempel
ett stort engagemang för och
många idéer om hur den nya
Polismyndigheten bör arbeta
med mål och uppföljning, både
lokalt och nationellt. Det arbetet
inleds redan i nästa fas och ska
bli väldigt intressant. Mats Paulsen
Läs mer på Intrapolis: Ompolisen/nypolisorganisation/
aktuellt/
ANNONS
W1 – den nya polisbågen från Standby
4 Optimerat blåljus för både kort- och långdistans
4 Bästa materialval för nordiska förhållanden
4 Unikt skyddsljus > 180° sida till sida
4 Made in Trollhättan
Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu
10-11 medarbetarundersökning_1206.indd 11
2013-06-19 12:03
Fångat på bild/ Insats mot båtmotorstölder
På sin vakt
Om någon gett sig ut i försommarnatten för att stjäla
båtmotorer på Västkusten hade de utan tvivel gripits
av polisen. Men de enda polisflyget, sjöpolisen och
civila spanare möter i hamnarna är båtägare som
patrullerar de mörklagda bryggorna.
Sjöpoliserna Peter Löfgren och
Thomas Flinck deltar i insatsen genom att köra bil mellan
småbåtshamnarna och spana efter
misstänkta fordon på nätterna.
12-15 fångat på bild ny 1306.indd 12
2013-06-19 09:32
Operation
Archimedes
Den 28 maj avslutades en fem dagar lång
samverkansinsats mot
båtmotortjuvar. Polisen i
Västra Götaland, Halland
och Norge, Rikskriminalpolisen, Europol, Kustbevakningen och Post- och
telestyrelsen deltog.
Insatsen inleddes med en
två veckor lång underrättelsefas. I maj stals nästan
inga båtmotorer, och vid
insatsen noterades inte ett
enda tillgrepp.
2013-06-19 09:32
Fångat på bild/ Insats mot båtmotorstölder
»
Sjöpoliserna diskuterar nattens premisser med Thomas Pettersson. Såväl
underrättelser som anmälningar talar för att de kända tjuvarna inte är i
Thomas Flinck går igenom nattens rutter med planeraren
trakten just nu.
Tobias Stenström. Insatsen täcker in 40 olika hamnar.
2013-06-19 09:32
Helikopteroperatörerna Niklas
Lindén och Torbjörn Svensson
ägnar småtimmarna åt att följa efter
en skåpbil på E6:an, utan resultat.
Båtmotortjuvarna brukar använda dels
skåpbilar för att köra stöldgods, dels
mindre bilar för att reka i hamnarna och
försöka avleda polisen.
Sjöpolisen Peter Löfgren arbetar som kriminaltekniker under vinterhalvåret.
Han är bra på att upptäcka spår.
5 spår efter båtmotortjuvar
1
2
3
Fingeravtryck. Gärningsmännen får olja och smuts på händerna när motorerna monteras
av.
Skoavtryck. Om båten ligger
på en strand eller i terräng –
leta efter skoavtryck i och runt
båten. Eftersom motorerna är
tunga lämnar de som bär tydliga
avtryck.
Hjulspår. Bilarna är tungt
lastade – notera alla bilspår.
Skåpbilarna som kör stulna
4
5
båtmotorer har ofta dubbelmonterade däck.
Lås. Kontrollera låsdelar som
finns kvar och säkra verktygsavtryck med Mikrosil. Leta efter
låset, det slängs ofta i vattnet
eller i ett buskage.
Gömmor. Motorer göms ibland i
närheten av brottsplatsen, under
en presenning eller ris. Närmar
du dig en trolig gömma bör du
vara försiktig så att du själv inte
lämnar spår.
Torslanda lagun vilar i mörker. Peter Löfgren och Thomas
Båtägarna Daniel Hovdahl och Jakob Ewerstrand håller vakt i Hovås
Flinck konstaterar att allt är lugnt.
småbåtshamn i natt.
2013-06-19 09:32
Inblick/ Utredningsstödet Pust
Det var inte ett ironiskt grepp av grundarna att döpa polisens
nya utredningsstöd till Pust. Men säger du ”Pust” till en polis
idag får du ofta en djup suck till svar.
Text Johanna Orre
Vad är meningen
med Pust, egentligen?
et ska bli ett effektivt utredningsstöd
och ett lednings- och
styrningsstöd. Det ska
vara snabbt, mobilt och
användarvänligt.
Det säger Mikael Ekman, som är
enhetschef på Rikspolisstyrelsens
polisavdelning sedan den 1 april.
Han kommer senast från Stockholmspolisen där han bland annat
arbetat med bedrägerier och hatbrott. Hans enhet har huvudansvar
för utvecklingen av Pust.
Hur lång tid tar det att avrapportera i Pust?
– Vi vet att folk sitter extremt
länge med vissa ärenden. Det är
svårt att räkna ut en medeltid, för
ibland fastnar ärenden i systemet
i flera dagar, och ibland går det på
20 minuter. Den snabbaste tiden vi
har är ett avrapporterat snatteriärende: 6 minuter och 58 sekunder.
Men medeltiden för hälften av alla
avrapporterade snatteriärenden är
50 minuter och 53 sekunder.
Varför tar det så lång tid?
– Pust har defekter, som vi arbetar med att lösa. Det är inte heller
tillräckligt användarvänligt. Det
finns en plan för dessa båda utmaningar. Men den största orsaken är
att poliserna inte har fått någon utbildning. Vi trodde först att det nya
systemet skulle vara likt det gamla
och en utbildning var planerad, men
på grund av tidsfaktorn i projektet
var det inte möjligt att ta fram en
utbildning före driftsättningen. När
vi ser i backspegeln kan vi konstatera att det inte var rätt beslut.
Rikspolisstyrelsen som helhet har
kraftigt undervärderat behovet av
utbildning.
Vad gör ni åt det?
– Nu har vi påbörjat en tvådagarsutbildning för handledare. Alla
polisanställda ska erbjudas utbildning lokalt. Det finns också en
utbildningsmiljö nu, där man kan
lära sig systemet utan att arbeta i
skarpt läge.
Vilka defekter finns?
– Idag har vi ett 40-tal defekter
som vi betraktar som allvarliga. Till
exempel att det saknas en brottskod,
en felaktig hantering av målsägandekopior, att vyerna ser olika ut i olika
steg, eller att spara-knappen dyker
Följande brott registreras i pilotdriften
lR
inga narkotikabrott (innehav
och bruk).
lO
lovlig körning (även grovt brott
och tillåtande).
lS
töld och snatteri (mot juridisk
person).
lB
rott mot knivlagen.
lR
att- och sjöfylleri (alkohol och
narkotika, även grovt brott).
upp på olika ställen, fast allt sparas
automatiskt.
Varför lät ni inte systemet bli
mer färdigt innan det sattes i
skarp drift?
’ ’
Det
uppstod
mängder
av fel som
vi inte
kunde ha
förutsett.”
Mikael Ekman
– Det var färdigt, och vi hade inga
allvarliga fel i utvecklingsmiljön.
Men när vi släppte på i skarp drift
uppstod mängder av fel som vi inte
kunde ha förutsett.
Kunde det inte ha testats i en
mindre stad först?
– Då skulle vi inte få tillräckligt stort genomflöde av ärenden.
Pust är inget system man är inne i
dagligen, och det är så pass få brott
som avrapporteras i systemet idag.
Poliserna i Stockholm har kanske 50
Pustärenden per dag – det blir inte
många per polis. Vi måste komma
ihåg att systemet är i pilotdrift.
Får ni reda på fel och brister via
testpiloterna?
– Ja, via felmeddelanden, samtal
till supporten och webbanmälningar.
Två dagar i veckan har vi möten
med införandeansvariga från alla
polismyndigheter och vi har nyligen
anställt fyra poliser för att ta in synpunkter från kollegerna i yttre tjänst.
Foto: Lars Hedelin
_
D
Varför har inte nya Pust ett gränssnitt som poliser känner igen?
– Vi har satsat så mycket pengar
på att underhålla våra gamla itsystem och det håller inte längre.
Det är rationellt att gå över till
standardsystem. En standarplattform som Siebel, som påverkar
»
16-20 Pust o annons_1306_med fakta.indd 16
2013-06-19 09:34
Inblick
Några röster om
hur Pust fungerar
Det är så svåröverskådligt
och ologiskt. I gamla Pust
scrollade man nedåt i takt med
avrapporteringen, nu är det flikar
från vänster till höger.”
Salar Mennt, polisassistent,
ingripandesektionen
Södermalm i Stockholm
Kamerorna vi har sparar
bilder i ett format. Pust
vill ha ett annat. Jag hade tur som
hittade en kollega som kunde
omformatera.”
Maria Melin, polisassistent,
ingripandesektionen
Södermalm i Stockholm.
Det är självklart att alla nya
system har barnsjukdomar,
så hade även Java-Pust när det kom.
Det känns dock som att det här överträffar alla ens värsta farhågor.”
Antti Järvelä, polisassistent,
ingripandesektionen
Södermalm i Stockholm.
Foto: Lars Hedelin
Det är otidsenligt. Det
borde inte krävas en
manual för att lära sig ett modernt
it-system, utan vara enklare.”
Niclas Hallgren, polismästare,
polisområde Fyrbodal
i Västra Götaland.
»
Tarja Makkonen och Petra
Holmqvist avrapporterar
ett narkotikaärende.
Trafikbrott testas i liten skala
lN
u testar trafik-
polisenheten i
Västra Götaland och
Uppsalapolisen att
registrera trafikärenden i Pust.
lA
lla kommer åt
trafikdelen, men
bara de som gör
pilottestesterna
ska använda Pusttrafik.
lP
iloten pågår till
och med 30 september. Därefter är
planen att alla ska
registrera trafikärenden i Pust.
Pust kommer att fungera
om tre-fyra månader. Då
har vi lärt oss. Nu har vi en hel del
handhavarfel som är helt ursäktliga, eftersom det är ett komplext
system. Men det är bra, för att det
är integrerat med övriga rättsväsendet.”
Jörgen Olsson, inspektör,
Fyrbodal väst i Västra Götaland.
Det känns som om vi är i
ett vakuum nu, mellan de
gamla systemen och det nya som
inte fungerar.”
Petra Holmqvist, yttre befäl,
Tunnelbanepolisen.
2013-06-19 09:34
Inblick/ Utredningsstödet Pust
Det är svårt när man inte fått utbildning, tycker Petra Holmqvist och Tarja Makkonen.
»
gränssnittet, blir både bättre och
billigare i längden.
Vilka misstag har ni dragit
lärdom av?
– Många. Mycket har handlat om
ledning och styrning. Det har varit
för många personer med olika beslutsfunktioner inblandade. Nu har
Rikspolisstyrelsens polisavdelning
ansvaret. Det gör det lättare för oss
att ställa krav på leverantörerna.
– Det skulle också ha varit bättre
om vi börjat om från början med vår
kravspecifikation till Siebel, istället
för att försöka få med oss det vi gillade
från den tidigare plattformen Java.
Hur länge kommer systemet att
strula?
– Vi har en plan för att åtgärda felen som kvarstår. Det blir stor skillnad
i höst när vi får en ny version av plattformen, som gör Pust mer användarvänligt. Våren 2015 ska fler brott in i
Pust och sedan ska avrapporteringssystemen Rar och Durtvå avvecklas
successivt. När alla fått utbildning
och lite mer vana blir det lättare.
Vad innebär problemen med
Pust för polisen och polisens
resultat?
– Vi tror faktiskt inte att det har
så stora effekter. Det som inte går att
avrapportera i Pust, ska avrapporteras i Rar, och det handlar om relativt
få ärenden överlag. Vi tappade
visserligen inregistreringar i Pust
under februari och mars i år, men vi
har återfunnit en hel del i Rar. Det
kan också bero på att det var färre
brott, eller på att polisen inte hann
vara ute och jobba lika mycket, eftersom avrapporteringen tog längre
tid. Det är givetvis både beklagligt
och i längden oacceptabelt. Det ska
gå snabbt och vara enkelt.
– Men det är max 250 ärenden per
’ ’
Håll ut.
Det kommer att bli
bättre.”
dygn som avrapporteras i Pust och
det måste vi sätta i relation till alla
andra brott som inte är med i systemet, och till att vi är 28 000
polisanställda. Vi måste kunna hantera införandet av ett nytt datasystem, även om det är svårt.
Har rättssäkerheten satts på
spel?
Mikael Ekman
– När den risken har funnits har
vi stoppat systemet. Idag har vi mig
veterligen inga problem med rättssäkerheten i systemet.
Något medskick till frustrerade
kolleger?
– Vi förstår att det är svårt, vi vet
och vi känner med er. Håll ut. Det
kommer att bli bättre.
Bakgrund om Pusts plattformsbyte
När Pust lanserades i sin
första etapp under hösten
2010 låg systemet på en
Java-plattform. Knappt ett år
senare beslutade RPS att polisen ska använda standard-
system i all it-verksamhet.
Valet föll på standardplattformen Siebel och Pust
flyttades till den nya plattformen i februari 2013. Man
trodde inte att bytet skulle
innebära några stora förändringar för användarna, men
det visade sig vara fel. I och
med plattformsbytet ändrades gränssnittet och det gav
fler defekter i systemet.
2013-06-19 09:34
Inblick
”Införandet av Pust
måste få ta sin tid”
Införandet ska ske mer kontrollerat, utan extrem tidspress
och poliserna måste få den
utbildning de behöver för att
använda systemet. Det är några
av lärdomarna från den snabba
utrullningen av Pust.
I en granskning som it-företaget
IBM gjort på beställning av Rikspolisstyrelsen, RPS, framkom att styrningen och ledningen av projektet
fungerat dåligt.
– Vi har en komplex styrningsmodell med beställare och utförare,
och här krånglade vi till det ännu
mer, med tre aktörer; it-staben, RPS
polisavdelning och Polisens verksamhetsstöd, säger Lars Lindahl,
direktör på polisens verksamhetsstöd på RPS.
Han är högste chef för de it-tekniker
och konsulter som brottas med att
få Pust att fungera på plattformen
Siebel. Nu är it-staben avvecklad
och personalen flyttad till verksamhetsstödet.
Det ger en tydligare ansvarsfördelning framöver. RPS polisavdelning ansvarar för kravställning,
införande, pilotdrift och att det
finns förutsättningar för lokal
utbildning. Polisens verksamhetsstöd ansvarar för utvecklingen av
systemet och för den nationella
supporten.
Av IBM:s granskning framgick
också att polisens speciella verksamhet krävt så många anpassningar av
standardplattformen Siebel att det
kanske inte längre ens kan kallas en
standardplattform.
I så fall förloras vinsterna med
att använda ett standardsystem, till
exempel fritt underhåll och löpande
uppdateringar.
– Om det skulle visa sig att avvikelserna är så stora, och att de
verkligen krävs, då kan vi konstatera
att det var fel att välja ett standardsystem, säger Lars Lindahl, som
dock understryker att han fortfarande tror på Siebel.
Poliser i andra länder har liknande
it-system som bygger på Siebel. Därför borde det fungera även i Sverige,
resonerar Lars Lindahl. Dessutom
tror han att polisen som storkund
till Oracle, som levererar Siebel, kan
påverka standardutbudet och att det
i slutändan blir mer av vad polisen
behöver.
Nu undersöks frågan om
avvikelser från standarden och vad som
behöver åtgärdas i plattformen. Lars
Lindahl hoppas ha facit efter sommaren.
Polisens verksamhetsstöd arbetar
Lars Lindahl
samtidigt med att höja den interna
kompetensen i Siebel, genom rekrytering och internutbildning.
Lars Lindahl anser att förutsättningarna för att lyckas med den fortsatta utvecklingen av Pust är väsentligt bättre nu än tidigare, framför
allt för att tidsfaktorn inte längre är
viktigast. Det finns större flexibilitet
i såväl tidsplanen för Rättsväsendets
informationsförsörjning, Rif*, och
avvecklingen av avrapporteringssystemen Rar och Durtvå till 2015.
Nu är kvaliteten i fokus.
– Det är helt uppenbart att RPS
har missbedömt komplexiteten i
införandet och behovet av utbildning. I och med kraven på att Rar
och Durtvå bör avvecklas till 2015,
har det visserligen funnits fog för
tidspressen, men det har kostat för
mycket. Vi måste låta det ta sin tid. Johanna Orre
* Rif ska skapa ett elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen.
Förbättringar på gång
1
2
Efter justeringar i höst ökar
användarvänligheten.
Det finns en utbildningsmiljö där man kan lära sig
systemet.
3
4
Handledare får
utbildning.
Fler stöd och
guider byggs in i
systemet.
2013-06-19 09:34
VOLVO MODE LL ÅR 2 014
Hundra procent
polisbil.
NYA VOLVO XC70 POLicE EDitiOn
Detta är ingen vanlig Volvo. Som enda biltillverkare specialutvecklar vi
polisbilar helt och hållet för sin uppgift. Det optimerade chassit hjälper
dig att köra säkert i hög fart – även med en tungt lastad bil. Bromsarna
är större och kraftigare och fälgarna starkare än standardvarianten.
Men vi har inte glömt att det oftast inte går i full fart. Du sitter bekvämt
hela arbetspasset i de ergonomiska stolarna. Klädseln är extra slitstark
och lättstädad. Klimatanläggningen håller perfekt temperatur i kupén,
oavsett årstid.
VOLVOCARS.SE
2013-06-19 09:34
Reportage/ Hot spots i Eskilstuna
En överförfriskad man
får hjälp ned i arresten.
Omhändertagandet är
en del i arbetet med att
minska antalet våldsbrott
på stadens gator.
De fokuserar
på rätt platser
Det finns platser där antalet våldsbrott är extra högt.
Kriminologerna kallar dem för hot spots. Svensk Polis
följde Eskilstunapoliser en lördagnatt då de riktade in sig
på tre utvalda ställen för att förebygga brott.
Text Mia Sahl Foto Sara Ringström
»
2013
2011 / nr 6
2 / Svensk Polis / 21
21-25 hot spots_1206.indd 21
2013-06-19 09:37
Utsättning, alla
uppdateras om
läget inför kvällen.
Jenny Lindblom tar på
sig sin gula väst, så att
hon syns tydligt även
när det blivit mörkt.
»
L
ördagen har varit sommarhet fast det bara är
slutet på maj. Klockan sju
på kvällen ligger värmen
fortfarande som en ljummen filt över centrala Eskilstuna.
Uteserveringarna och några av
gästerna där är redan fulla.
Eskilstunas pridefestival går in på
sitt sista dygn. Fler än vanligt äter
ute. Det är löningshelg och risken
för våld i offentlig miljö är förhöjd,
speciellt på vissa platser – det är
vetenskapligt bevisat.
– Vissa människor har lättare att
hamna i slagsmål när de har druckit
alkohol. De är inte så bra på att
vända andra kinden till, konstaterar
Staffan Grenehammar, biträdande
chef på Sörmlandspolisens brottsförebyggande avdelning.
Han är införandeansvarig och den
som sjösatt satsningen på hot spots
vid sin egen hemmastation.
Sedan det förebyggande projektet
påbörjades för ett år sedan har anmälningarna av våld mot tjänsteman
och våld i offentlig miljö minskat
med 36 procent i Eskilstuna.
– Vi ska förvisso inte dra för stora
växlar på den siffran, projektet
är ungt och minskningen kan ha
många skäl. Men förmodligen är hot
spots-arbetet en bidragande orsak,
’ ’
Vissa
människor har
lättare att
hamna i
slagsmål
när de har
druckit
alkohol.”
Staffan
Grenehammar
säger Staffan Grenehammar.
Peter Linde arbetar som yttre
befäl ikväll. Klockan är åtta och han
har just samlat kvällens arbetslag för
utsättning i ett svettigt mötesrum på
Eskilstuna polisstation. Totalt går
åtta poliser på sina pass nu. Två av
dem gör sitt andra helgpass i sträck.
Eskilstunapolisen är underbemannad och har minst åtta vakanta
tjänster.
Gårdagskvällen var stökig, det
vackra vädret och den nyanlända
lönen lockade ut många på stan.
En ny krog öppnade och drog fullt
hus med låg åldersgräns. En hel del
slagsmål utbröt och flera personer
tillbringade av olika alkoholrelaterade anledningar natten till lördagen
i arresten.
– Förhoppningsvis stannar några
av dem hemma ikväll, säger Peter
Linde.
Hot spots–projektet innehåller
knappt något som är helt nytt för
poliserna som ska ut och jobba
ikväll. Det är helhetsgreppet som är
nytt, fokuseringen på de tre platser
som Brå för drygt ett år sedan konstaterade var extra hårt drabbade av
våldsbrott; Järntorget, Fristadstorget och krogtäta Nybrogatan mitt i
city.
Peter Linde avsätter fyra poliser
och en buss för det mobila poliskontor som förhoppningsvis ska stå
parkerat på Nybrogatan inatt.
– Men ni åker på annat om det
behövs såklart, förtydligar han innan
alla lämnar det nästan helt lufttomma mötesrummet, klär på sig det
sista och tar sig via garaget ut för ett
kvällspass.
Jenny Lindblom har knappt
hunnit parkera bussen i änden av
Nybrogatan förrän hon tvingas lägga
i backen, slå på blåljusen och gasa
ut mot ett bostadsområde utanför
centrum. Det brinner i en lägenhet
på nionde våningen. Upprättandet
av det mobila poliskontoret får
vänta.
Räddningstjänsten är redan
på
plats. Det som från början verkar
vara en olyckshändelse visar sig
snart vara en misstänkt mordbrand.
Jenny Lindblom och hennes tre
kolleger, som planerat för en kväll
i krogmiljöns tjänst, får nu ägna
skiftets första timmar åt att lugna
lägenhetsinnehavarna, ta upp vittnesmål och hålla trappuppgången fri
från nyfikna åskådare.
Tre timmar senare styr poliserna
åter mot centrum.
De delar upp sig i par och passar
på att gå runt och prata lite med
ordningsvakterna på barerna och
2013-06-19 09:37
Reportage
Xxxx. Xxxxx.
Det här är
hot spots
Begreppet används inom kriminologin för att beskriva avgränsade
områden eller platser med mycket
hög grad av kriminalitet. Under
1990-talet fick teorier kring detta
fenomen ett forskningsmässigt
uppsving när den tekniska utvecklingen av programvara gjorde
det möjligt att analysera större
mängder data. USA är ledande i
forskningen kring hot spots.
Brå om svenska
hot spots
Robert Andersson pratar
ihop sig med vakterna,
allt är fortfarande lugnt.
klubbarna i kvarteret. Sedan hot
spots-projektet påbörjades arbetar
även vissa vakter i gula västar, för att
både polis och allmänhet ska se dem
lättare.
De flesta ordningsvakter tror
att
lördagen blir lugnare än gårdagen.
En magkänsla bara, stämningen är
vänligare idag menar flera.
Samverkan med dörrvakterna är
en viktig del av hot spots-projektet.
De flesta vakterna på stadens krogar
’ ’
Har någon
varit extra
stökig den
senaste
tiden?”
Staffan
Grenehammar
har någon gång varit med på en ordningsvaktsutsättning, ett fredagsmöte före löningshelgen där polis
och ordningsvakter tillsammans kan
förbereda sig.
– Har någon varit extra stökig den
senaste tiden? Finns andra konflikter att ta hänsyn till? Ordningsvaktsutsättningarna är ett bra tillfälle för
oss att utbyta information och skapa
ett bättre samarbetsklimat, menar
Staffan Grenehammar.
Klockan har blivit tolv och
»
Under 2011 analyserade Brottsförebyggande rådet, Brå, den polisanmälda brottsligheten mellan
2007 och 2010 i sex svenska städer.
Förutom Eskilstuna studerades
Helsingborg, Göteborg, Luleå,
Stockholm och Umeå. Utöver misshandelsfall analyserades anmälda
personrån, bostadsinbrott, källaroch vindsinbrott och egendomsbrott.
Brå drog slutsatsen att det finns
hot spots i alla dessa städer och
konstaterade i sin rapport att ”det
även i Sverige finns förutsättningar
att arbeta med platsbaserat polisarbete.” Men alla städer uppfyllde
inte kriterierna för att ett sådant
arbete skulle vara meningsfullt.
Eskilstuna var en av städerna där
Brå, utifrån vetenskapligt grundade fakta, såg det meningsfullt att
arbeta med hot spots. Eskilstuna
har sedan dess valt att aktivt använda platserna som utgångspunkt
för flera förebyggande insatser.
2013-06-19 09:37
Att synas i krogvimlet är
en viktig del av arbetet
kvällstid.
»
Jenny Lindblom och Robert Andersson gör sitt bästa för att höja promillehalten i stadens brunnar. Kvällens
ligamatch är slut, tv-sändningen är
över och allt fler människor traskar
ner på stan, många med en färdknäpp i näven. När de ser lagens
väktare i de gula västarna räcker de
utan protester över sina ölflaskor.
Martin Gunnarsson är kvällens
vakande öga. Från en dator på
länskommunikationscentralen håller han koll på totalt elva kameror
som visar rörliga livebilder från
centrala Eskilstuna. Bildkvaliteten
varierar, några kameror är mer
ljuskänsliga än andra. Men med
inzoomning syns det mesta hyfsat
’ ’
Jag vet att
folk kan
bli provocerade av
att se oss
bara stå
här.”
Robert
Andersson
tydligt. Allt han tittar på bandas.
Om något ser misstänkt ut underrättar han sina fotpatrullerande
kolleger.
I ena ögonvrån ser
Robert Andersson hur en av stans mer ökända
bråkstakar närmar sig från ena hållet. Han har sedan tidigare noterat
att ännu en av de något stökigare
Eskilstunaborna redan befinner sig
på en av uteserveringarna. Om de
möts i lördagsvimlet är risken stor
att handgemäng uppstår. Vänligt
men bestämt närmar sig Robert
Andersson därför nummer ett och
hälsar med ett leende. De pratar en
stund och sedan vänder killen på
klacken. Uppenbarligen är han med
på noterna, inget bråk ikväll. Han
kan lika gärna gå till ett annat ställe,
eller åtminstone välja en annan väg.
Det mobila poliskontoret som
stått parkerat några timmar får
återigen lämna området. Fler poliser
och ett större fordon behövs för ett
larm utanför stan. Jenny Lindblom
lämnar också centrum, för att inne
på stationen avrapportera kvällens
brand. Robert Andersson stannar
kvar där mörkret nu lagt sig. Han
får förstärkning av en kollega och de
fortsätter fotpatrullera på kroggatan,
tar täta varv utanför entrén på den
nyöppnade krogen. Allt är fortsatt
lugnt fastän många vimlar runt
bland krogarna.
– Jag vet att folk kan bli provocerade
2013-06-19 09:37
Reportage
Avspärrningarna
kring lägenhetsbranden hävs.
Bussen blir åter mobilt
poliskontor på stan.
Hot spots för misshandel i Eskilstuna. Källa: Brå
Viktiga åtgärder
i Eskilstuna
Målet med projektet är att minska våldet i offentlig
miljö och öka antalet redovisade ärenden.
Polisen i Eskilstuna vidtar flera olika åtgärder.
lF
ör att minska fylla har polisen tagit initiativ till ett
Fotpatrullerandet fortsätter.
av att se oss bara stå här, det ser ut
som om vi inte gör någonting, säger
Robert Andersson.
– Men vår närvaro har en lugnande effekt. Om vi åker på larm utanför
stan kan man räkna kallt med att det
snart blir mer stök här.
Klockan tre är innerstan tom, sånär
som på några avslagna partydjur,
mängder av fimpar och en hög med
skräp utanför McDonalds. Ett par
bråk har avstyrts av vakter och polis
under kvällen. I arresten sover fem
personer ruset av sig. Om en timme
lämnar Eskilstunapolisens nattarbetare över till nästa skift. Stadens hot
spots svalnar något i väntan på nästa
festkväll.
’ ’
Vår närvaro har en
lugnande
effekt.”
Robert
Andersson
krögarnätverk där man utbyter information. Viss lobbyverksamhet gentemot kommun och krögare bedrivs där
polisen bland annat arbetar för att få till fler förändringar i de lokala ordningsföreskrifterna.
lF
ör att förbättra den fysiska miljön har bilförbud införts på några av kroggatorna och taxi-zoner flyttats
till platser utanför kroggatorna som enligt Brå är en
hot spot. Därmed uppstår färre folksamlingar där det
efter krogarnas stängning riskerar att bli bråk.
lA
rbetet med att få till bättre belysning och färre undanskymda platser i centrum pågår, i dialog med kommunen.
lT
illsammans med ordningsvakterna arrangeras
varje löningshelg en ordningsvaktsutsättning där
polisen delar med sig av information och arbetssätt
inför helgen. Förhoppningen är att samarbetet ska
förbättras om de kontinuerligt utbyter information
och har en öppen dialog.
lO
rdningsvakterna på flera krogar arbetar numera till
klockan 2.45 på helgnätter. Krogarna stänger klockan
2.00 och många bråk uppstår då.
lE
skilstunapolisen har börjat göra dolda krogkontroller för att upptäcka misstänkta överserveringar.
Flera anmälningar har upprättats.
lP
å löningshelger bemannar Eskilstunapolisen övervakningskamerorna med en person som håller uppsikt och
underrättar kollegerna. Filmerna ger möjligheter att lösa
brott som spelats in.
Läs mer: Brås rapport om hot spots (2011:17) finns tillgänglig via www.bra.se.
2013-06-19 09:37
Inblick/ Stalkning
Snart har det gått två år sedan den nya lagen
mot olaga förföljelse, stalkning, infördes.
I februari dömdes två kvinnor för stalkning
av en polis.
Text Åsa Erlandson Foto Ulrich Johannson
Han blev
trakasserad
i månader
Den unga kvinnan lutade sig
fram och frågade ”Hur mår Oliver?”.
– När hon nämnde mitt barn
svartnade det för ögonen, säger
polisen Sven.
Han blev förföljd i månader
efter ett vanligt ingripande.
Allt började en kväll när Sven och
hans kolleger stoppade två tjejer
som ofredade gästerna på en uteservering.
Snart började tjejerna hänga utanför polisstationen och följa efter
med sin bil när poliserna skulle ut på
jobb. Poliserna bestämde sig för att
sätta hårt mot hårt men det visade
sig vara en dålig strategi. När Sven
stoppade tjejerna för en mindre
trafikförseelse och precis skulle gå
därifrån, frågade en av dem hur hans
lilla son mådde.
– Då brann det för mig inombords,
säger Sven.
I månader tvingades han och hans
familj leva med telefonsamtal, bilar
som sakta körde förbi hans hem 20
gånger om dagen och hotfulla brev:
”Du kan fly men inte gömma dig”. Till
slut utfärdade åklagare kontaktförbud
som delgavs en kväll klockan 20.15.
En halvtimme senare bröts det.
Sven var inte rädd för egen del
men orolig för familjen. Fallet sköttes av en annan polismyndighet och
han var arg och frustrerad över att
rättsprocessen tog tid och att han
inte fick veta hur det gick.
– I min värld skulle de ha häktats
mycket tidigare. Det är bara mina
egna spekulationer men jag tror att
detta inte prioriterades för att jag är
man och de är tjejer.
Däremot är han nöjd med hur chefer
och kolleger har stöttat honom hela
vägen och hjälpt till med bevakning
och larm.
– Jag kan bara tänka mig hur det
är att tillhöra allmänheten och vara
utsatt. Det måste vara fruktansvärt,
säger han.
I februari föll den fällande domen.
Det var troligen första gången som
den nya stalkningslagen prövades
med en polis som målsägare. Tjejerna fick skyddstillsyn med samhällstjänst och ska betala skadestånd till
Sven och hans familj. Sven är lättad,
men ännu har trakasserierna inte
upphört helt och nyligen körde en
släkting till en av tjejerna förbi hans
hus och filmade.
Med facit i hand har han svårt
att se att han hade kunnat göra
annorlunda den där kvällen när han
Olaga förföljelse/stalkning
Olaga förföljelse
är ett brott som
infördes i brottsbalken den 1 oktober 2011 och
kan ge fängelse i
högst fyra år. Det
är ett samlingsnamn för tio
olika brottsliga
gärningar: misshandel, olaga
tvång, olaga hot,
hemfridsbrott eller olaga intrång,
ofredande, sexuellt ofredande,
skadegörelse
eller försök till
skadegörelse
och överträdelse
av kontaktförbud.
Från att lagen
infördes till 31
december 2012
har 1 172 polisanmälningar om
olaga förföljelse
gjorts varav 110
har redovisats
till åklagare.
ingrep på uteserveringen och allting
startade.
Svens råd till den som blir drabbad är att dokumentera allt som
sker. Hans råd till kolleger är att visa
att de bryr sig.
Han vill att stalkningsbrott ska få
högre prioritet och utredas snabbare
och att det ska krävas mindre för att
väcka åtal.
Själv tror han att kontaktförbudet
mot honom har brutits 150 gånger.
– Ett tag kändes det som att de
väntade för att kunna bygga på med
fler brott men jag kände att vad fan,
det räcker nu.
Sven heter egentligen något annat.
26-27 stalkning_1306.indd 26
2013-06-19 09:38
Inblick
Ett vanligt ingripande fick oanade
konsekvenser för Sven. I februari
dömdes de två unga kvinnor som
förföljde och trakasserade honom.
Stalkningslagen
lD
en 1 oktober 2011 infördes den
lL
agen anger inte exakt hur
så kallade stalkningslagen för att
underlätta livet för människor
som blir förföljda eller trakasserade.
lT
anken med stalkningslagen är
att samla ihop ett antal brottsliga gärningar, till exempel
misshandel och överträdelse av
kontaktförbud, för att få ett högre
straffvärde.
lD
et nya brottet ”olaga förföljelse”
kan ge fängelse i högst fyra år.
mycket som krävs och inom vilken
tidsperiod, men det ska vara en
upprepad kränkning av personens
integritet.
lÄ
nnu är det för tidigt att säga om
lagen har haft något preventiv
effekt men Brottsförebyggande
rådet, Brå, har fått i uppdrag att
göra en utvärdering som väntas
bli klar nästa år.
Nio procent
drabbas per år
År 2006 gjorde
Brå en kartläggning av stalkning. Den visade
att nio procent
av befolkningen
varje år drabbades av upprepade trakasserier av en och
samma person
(Brårapport
2006:3 Stalkning
i Sverige).
Nu finns ny fotboja
Ett elektroniskt övervakningssystem är redo att börja användas, med
en ny typ av fotboja för de personer
som bryter mot kontaktförbud.
Om en person med särskilt
utvidgat kontaktförbud går in i ett
förbudsområde larmas polisen som
skickar en patrull. Samtidigt larmas
skyddspersonen genom en mottagare i hemmet.
Ett särskilt nationellt team är utsett att sätta på och ta av fotboja på
de förbudspersoner som kan komma
i fråga för denna typ av övervakning.
Läs mer på Intrapolis.
26-27 stalkning_1306.indd 27
2013-06-19 09:38
Porträtt/ Carina Berghök
När man ska redovisa en it-brottsutredning i rätten är det
viktigt att inte vara en datanörd. Carina Berghök kan förklara
it-brott så att alla förstår. Privat släpper hon fram nörden inom
sig – fast bara i ateljén på vinden.
Sökare
H
on är just klar med ett
fildelningsärende som
är större än Pirate Bay.
Mycket större. Carina
Berghök lutar sig fram
över skrivbordet och säger spänt:
– Jag går igång på det här. Att
lägga pussel.
Hon är anställd som civil itbrottsutredare och sitter i ett eget
rum i en korridor i den grå betongkloss som är polishuset i Västerås.
Genom fönstret ser man ut över
hustak och innergårdar. På väggen
hänger ett inramat foto från skogen
utanför hennes lantställe i Jämtland.
Tät barrskog, höga stammar och
mörkgrön mossa suger in betraktaren i bilden. Carina Berghök tittar in
i ramen när hon behöver varva ner.
I att-göra-lådan kan det ligga allt
ifrån bedrägerier till mordutredningar. Carina Berghök hjälper till
med IP-spårningar, kartläggning
av sociala nätverk, och sökningar
efter misstänkta eller vittnen i andra
brottsutredningar. Men framför allt
handlar hennes jobb om att utreda
rena it-brott, som förskottsbedrägerier, dataintrång, fildelning och
gromning. Dessutom
håller hon utbildningar
i att utreda it-brott.
– Det är svårt, för
folk har väldigt olika förkunskaper.
De yngre poliserna fick it-kunskaperna med modersmjölken. Det
är grundnivån bland utredare som
behöver höjas överlag, säger Carina
Berghök.
Själv förvärvade hon grundkunskaperna på sin förra arbetsplats,
Telia. Där arbetade hon med ”allt
inom mjukvara”. Bland annat var
hon med och utvecklade de så
kallade smartcarden – de små
chippen som sitter på många id- och
betalkort idag. Carina Berghök är
också utbildad it-forensiker.
– Jag vet hur det funkar rent tekniskt och kan därför ställa de rätta
frågorna i ett förhör.
’’
Allt jag
är bra på
kommer
till sin
rätt i
det här
jobbet.”
Carina Berghök
Hon har alltid varit nyfiken på ny
teknik och håller sig uppdaterad
genom att läsa rapporter från antivirusföretag, och artiklar i olika
teknik- och datatidningar.
– It-brott är färskvara, och jag
känner att polisen ligger ett par steg
efter. Men vi har blivit betydligt
bättre sedan jag började 2007.
Över tusen personer sökte när
Polismyndigheten i Västmanlands
län utlyste fem civila utredartjänster. För Carina Berghök var det en
enorm egokick att få jobbet. Hon
har drömt om att bli polis sedan hon
var liten. Nu är hon inte just polis,
men har en tjänst som passar henne
perfekt.
– Allt jag är bra på kommer till sin
rätt i det här jobbet.
Hon beskriver sig själv som rättskaffens. Hennes man uttrycker det
i simplare ordalag: ”Hon går fan inte
ens mot röd gubbe.” Det har alltid
varit ordning och reda kring Carina
Berghök. Ordningssinnet är användbart i stora brottsutredningar, som
till exempel bedrägeriutredningar
med många målsägare och pengar
som flyttats mellan många olika
konton. Som utredare måste hon
se till att andra kan ta till sig fakta
i målet och hon gillar utmaningen
i att göra utredningen visuell och
lättbegriplig.
Ur en liten låda bakom skrivbordet
märkt med skylten ”Carinas kortmakeri” sticker färgglada sidenband
och pappersflikar upp. Presentationsmaterial till nästa rättegång?
– Nej, ha, ha, jag gör hälsningskort
som hobby! Det är min terapi, som
jag pysslar med på fritiden, uppe på
vinden där hemma. Jag samlar på
knappar, vackra papper, sidenband
till korten … jag blir lite halvnördig
när jag håller på med det där.
Carina Berghöks väg till drömjob-
Längtar till stugan i Jämtland
Västerås
Ålder: 43.
Jobbar som: Civil it-brottsutredare
vid Polismyndigheten i Västmanlands
län.
Om jobbet: Jag har mitt drömjobb och
går gladeligen till jobbet varje dag.
Bor: Stort hus i Västerås, som delas med
systern och hennes familj.
Familj: Man och två söner.
Plats jag tycker om: Min ateljé på
vinden som är mitt ”scrapbookrum”, och
sommarstugan i Jämtland.
28-30 porträtt_1306.indd 28
2013-06-19 09:40
»
Förebild: Människor som gått
igenom kriser och rest sig
igen.
Boktips: En ovanligt torr
sommar av Peter Robinson.
Filmtips: Erin Brockovich.
Gillar inte: Missunnsamhet.
Kom till mig om du vill ha hjälp
med: It-spårningar och sökningar på internet.
Motto: ”Den vise formar sig
själv.”
2013-06-19 09:40
Porträtt/ Carina Berghök
Tre röster om
Carina Berghök
Kim Johansson,
polisassistent och
it-brottsutredare,
närmaste kollega:
– Carina är öppen,
hjälpsam, nyfiken,
ambitiös och noggrann. Hon är
strukturerad och duktig på att presentera mycket information på ett
överskådligt sätt. Hon är lite pysslig
av sig, och det genomsyrar allt. Hon
gör allt med finess.
Eva Thored, civil
brottsutredare,
På jobbet letar hon ledtrådar
och cachade internetsidor.
Privat är hon alltid på jakt efter
»
bet var inte spikrak. Sammanlagt
har hon haft runt tio yrken innan
hon kom till polisen, till exempel
servitris, ekonomiassistent och
läkarsekreterare. Hon tror att det
beror på att hon är så nyfiken. En av
de vanligaste arbetsuppgifterna nu
är att söka på nätet.
– Jag har svart bälte i Google.
Hon är väl medveten
om hur djupa
spår var och en lämnar efter sig på
internet. Även raderad information
är lätt att återskapa. Hon visar internetsidan ”gnuheter” som löpande
sammanställer alla sidor som polisanställda besöker. Själv är hon inte
med i Facebook eller sociala medier
över huvud taget. Sökträffarna på
”Carina Berghök” är ytterst få och
visar inte mycket information.
– Att lägga ut information om sig
själv eller sina åsikter är samma sak
som att sätta upp skyltar på stan. Det
är bäst att vara försiktig, att tänka på
att allt jag lägger ut kommer alltid
att finnas kvar.
Däremot använder hon Facebook
frekvent i jobbet.
– Facebook är en guldgruva för att
kartlägga nätverk. Man kan också
se om folk är hemma eller inte. Om
någon är svår att få tag på eller påstår att han eller hon är utomlands,
är det ganska lätt att undersöka via
deras statusuppdateringar.
Utöver säkerhetstänkandet
’’
Att lägga
ut information
om sig
själv på
nätet är
samma
sak som
att sätta
upp skyltar på
stan.”
Carina Berghök
sidenband och vackert papper.
har Carina Berghök fått en större
ödmjukhet inför människor sedan
hon blev polisanställd. Hon träffar
många som hamnat ”på fel sida
om hennes skrivbord” i förhör, på
grund av felaktiga beslut. Framför allt ser hon en ökning av unga
kvinnor med spelmissbruk. En del
försöker täcka sina skulder genom
så kallade förskottsbedrägerier, som
är att lura pengar av folk via köpoch säljsajter.
Carina Berghök ser sig
själv som
lyckligt lottad. Hon njuter av livet
med familj, vänner, fritidsintressen och brinner för sitt jobb. Efter
många år med olika yrken bakom sig
kan hon nu nöjt konstatera att hon
nog finns kvar på samma arbetsplats
om tio år.
– Jag har hittat mitt drömjobb.
kollega och vän:
– Hon är en
energisk människa och en
fantastisk vän som man alltid kan
ringa. Carina är fokuserad och djupt
engagerad i sitt arbete. Omedvetet
förväntar hon sig att alla ska vara
lika engagerade som hon.
Stephan Uttersköld, vice
kammarchef på
Åklagarkammaren i Västerås,
som leder en del
it-brottsutredningar:
– Jag uppskattar att ha ett verkligt
bollplank när jag samarbetar med
Carina. Hon är kunnig och håller
sig uppdaterad om utvecklingen
av it-brott. Hon väntar inte bara på
direktiv, utan tar egna initiativ och
kommer med förslag till utredningsåtgärder.
Carinas nybörjartips vid it-brottsutredningar
1. Spara viktig
information, som
du hittar på nätet,
i Word eller skriv ut
den. Gör minnesanteckningar om hur
du hittade informationen. I nästa
minut kan den vara
borta.
2. Använd sökmotorer som till exempel
Google och Bing.
3. Sök och sök igen.
Nätet fylls hela
tiden på med nya
uppgifter.
4. Ifrågasätt alltid
syftet med slagningen. Leder den
utredningen vidare?
5. Om du ska
beställa information från utlandet,
till exempel från
spelsajter, Facebook,
Gmail eller Google
– se till att dina
brev har en officiell
stämpel och helst en
åklagares underskrift. Då prioriteras
din förfrågan.
6. Ställ frågor till Ipo
på Rikskriminalpolisen för att
komma i kontakt
med Interpol, Europol och med polisen
i andra länder.
2013-06-19 09:40
Aktuellt
Lästips/ Nytt på PHS bibliotek
Språkvårdaren
Citatet/ Sydsvenskan
Vem gjorde vad?
Cannabisanvändning bland
ungdomar
E
Tusen fiender: en studie om
de svenska gatugängen
och dess langare
Författare: Amir Rostami
Utgivare: Linnéuniversitetet
En studie om de svenska gatugängen
och vilka faktorer och processer som ligger bakom gängbildning och gängkriminalitet, med förslag på hur rättsväsendet
och andra institutioner kan jobba med
att förebygga detta.
Cartridges and firearm
identification
Författare: Robert E. Walker
Utgivare: CRC press
Ett heltäckande internationellt verk för kriminaltekniker och andra utredare som
behöver stöd i sitt arbete vid
vapen- och ammunitionsidentifiering. Boken definierar, visar och beskriver
bland annat alla olika variationer av
vapenslag som fi nns.
Foto: Lars Hedelin
Utgivare: FoU i Väst
När ungdomar provar
narkotika första gången är
det oftast cannabis de provar. Denna rapport är en
aktuell sammanställning
av forskningen kring konsekvenserna
av drogen och hur ungdomar använder
cannabis.
”Det är tid
att tala om
ett olyckligt
mönster, där
staten tycks
ta sig friheter
på individens
bekostnad.”
Sydsvenskans ledarskribent höjer ett
varnande finger efter amerikanska
mediers rapportering om statlig övervakning av miljontals medborgare på nätet.
Månadens språkråd
Vad är Klarspråkskollen?
Har du frågor
om svenska
språket?
Skicka dem
till polisens
språkvårdare
Carina
Alfredsson
via Groupwise.
31-34_aktuellt_1206.indd 31
Svar: Klarspråkskollen är Sveriges
första mobilapp om begripligt
språk och skrivregler. Här hittar
du svar på frågor som:
Kan man inleda en
mening med och
eller men? Heter
det fredagkväll eller
fredagskväll? Hur
skriver man datum?
Ska i dag skrivas ihop
eller isär? Vad är en
akronym? Hur böjs ordet seminarium?
Mobilappen är baserad på
svenska skrivregler och rådande
skrivpraxis. Den
kan laddas ner
kostnadsfritt på
App Store och
den kommer i en
version för Android
i slutet av juni.
n del av mitt arbete består i att
granska olika dokument som
ska skickas till regeringen.
Emellanåt blir jag en smula
apatisk när jag ska ta mig
igenom textmassorna, men samtidigt är
jag helt klar över att det här är en mycket
viktig del av vår verksamhet.
en nYHeT i årets första tertialrapport för
polisen är att varje myndighet själv har
fått beskriva sin verksamhet och sina
resultat. Det som är glädjande är att man
på en del myndigheter vågar skriva lite
mindre byråkratiskt och lite mer levande.
Det kan till exempel se ut så här:
”Under 2012
arbetade vi vid
Polismyndigheten i X mycket
Om man vå- aktivt med vårt
resultat och ett
gar använda övergripande mål
var att myndighepersonliga
pronomen […] ten skulle uppnå
ett bättre resultat
blir texten
2012 än 2011. Pomycket mer lismyndigheten
nådde detta mål.
läsvärd.”
På ett liknande
sätt följer vi nu upp verksamheten under
2013 där målet är att vi ska göra ett bättre
resultat under 2013 jämfört med 2012.”
Eller så här:
”Medelgenomströmningstiden för
bearbetade ärenden har ökat något och
ligger över genomsnittet för polismyndigheterna. Ökningen beror troligen på att vi
arbetar med gamla ärenden.”
Här finns inga långa, komplicerade
meningar, och inga abstraktioner.
’’
deT VikTigaSTe är emellertid att man
skrivit vi. Om man vågar använda personliga pronomen
och därmed visar att det är
människor bakom arbetet
blir texten mycket mer
läsvärd. Våga berätta vem
som gjort vad – oavsett
om det är något positivt
eller något negativt!
Carina Alfredsson,
språkvårdare
2013-06-19 11:45
Aktuellt
På gång
De ger råd och stöd vid
utredningar av hedersvåld
Gruppen, som har namnet
Kompetensteam gällande
hedersrelaterat våld och förtryck, består av sex personer.
Av dem har fyra utredningserfarenhet och två erfarenhet
från brottsoffer- och personsäkerhetsarbete.
Alla jobbar i sina lokala
polismyndigheter, och 20
procent av deras arbetstid är
avsatt till att svara på frågor
via telefon.
Det vanligaste är att de som
ringer behöver någon att bolla
sina tankegångar med och få bekräftelse på att de är på rätt väg.
Teamet poängterar att inga
frågor är dumma frågor.
– Det behöver inte vara
avancerade frågeställningar.
Det räcker med att man har
funderingen ”är det här
hedersvåld?”, säger Jennifer
Qvarnström, brottsoffercontroller i Dalarna.
Ewa Weidemar, utredare i
Ewa Weidemar, kriminalinspektör,
utredare vid
Relationsbrottsteamet,
Kalmar.
Tel: 010-562 38 49.
”Tänk brett och vidga misstankarna. Ofta kommer fallen
in som anmälningar av olaga
hot eller misshandel. Se till att
få åklagaren att se att ett fall
är hedersrelaterat – det ger fler
verktyg. Inse att det inte är
bara en aktör utan många.”
Catrin
Olofsson,
polisinspektör och
familjevåldsutredare,
Östergötland.
Tel: 010-56 65 50.
”Var lyhörd!”
Jennifer
Qvarnström,
brottsoffercontroller,
Dalarna. Tel:
010-567 17 58,
073-715 57 70.
”Fokusera på att få med målsägarna, och förmedla till dem att
polisen kan hjälpa, stödja och
skydda. När målsägare förstår
konsekvenserna av sin anmälan är det lätt att de backar,
eftersom de kan bli väldigt
ensamma och utsatta. Kontakta
dem som arbetar med brottsoffer- och personskydd.”
Lisbet Tolfes,
kriminalinspektör,
utredare
Rikskriminalpolisen, gruppen sexuella
övergrepp mot barn: Tel:
010-563 86 49, 070-841 80 08.
”Se till att få med alla aktörer
och att de får en förståelse för
att det handlar om hedersrelaterad brottslighet.”
Thomas Sandin, kommissarie,
Stockholm. Tel: 010-563 11 42.
Med i gruppen t.o.m. augusti.
Maria Ridderstolpe, brottsoffer-och personsäkerhetssamordnare, Västmanland.
Tel: 010-567 61 46, 070-293 03 75.
”Se till att stöd och skydd finns parallellt med
utredningen. Ha tidigt samråd i ärendet. Se till att
hot och riskbedömning med stöd av checklistan
Patriark upprättas.”
Kalmar, säger att det många
gånger handlar om att ge stöd
inför förhör, bland annat vill
man veta vilka frågor som inte
kan ställas.
– Jag upplever att många
inte vågar ställa vissa frågor,
kanske av oro att bli ifrågasatt
som rasistisk när det egentligen handlar om grundläggande mänskliga rättigheter.
Ewa Weidemar pekar på den
största skillnaden mot att
Foto: Johanna Orre
Många ringer till gruppen
som bildades i januari för
att bistå utredare med råd
och stöd kring utredningar
av hedersrelaterat våld och
förtryck.
utreda andra fall av våld i nära
relationer:
– Vid hedersrelaterade
brott finns sällan vittnen. Det
sker bakom lyckta dörrar och
familjen vill inte lämna inforKerstin Magnusson
mation. ANNONS
ION™ INOVA T4R LINZ6™ LIBERTY™ LFL Nu är våra he� e�erfrågade LED varningsljus RPS‐godkända på alla fordonstyper. Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED), och all�d med 5 års garan� på elektroniken. INOVA T4R är polisens nya fordonsmonterade laddningsbara handlampa med överlägsen prestanda. VERTEX™ TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se 32 / Svensk Polis / nr 6 / 2013
2013-06-19 11:45
Aktuellt
Pela och Fadime mördades
i hederns namn.
Hedersrelaterad brottslighet
Foto: Tomas Oneborg/Scanpix
lH
edersrelaterade brott kan handla om frihetsberövande, tvång,
hot, ofredande, misshandel, skyddande av brottsling, övergrepp i
rättssak, mord eller mordförsök.
lH
andlingen riktas vanligtvis mot en familje-medlem som anses
ha vanärat eller riskerar att vanära familjens heder. Motivet är att
återställa familjens heder. Det kan vara flera personer i släkten
som ligger bakom brottet.
lD
e flesta som utsätts för dessa brott är flickor eller kvinnor i åldrarna 15–25 år. Även pojkar och män kan vara utsatta.
Exempel på frågor
som teamet fått:
Rådgivningen
kan handla om:
lV
ilka frågor kan/kan inte stäl-
l Utredningsmetodik.
las?
lH
ur ska jag som utredare tänka
kring stöd och skydd i det akuta
läget och på sikt?
lV
ilka ska förhöras i ärendet?
lV
ilka kan misstänkas?
lK
an någon annan ha uppgifter
att lämna?
lH
ur ser hotbilden ut och vilket stöd
och skydd behöver målsägaren?
lV
ilka frågor är viktigast att få
svar på för att klarlägga hot och
risk för målsägaren och kanske
andra medlemmar i kollektivet?
l J ag behöver tips om externa kontaktpersoner och frivilligorganisationer som kan ge svar på frågor
och hjälpa den utsatte personen
under och efter polisens utredningsarbete.
lH
ur går vi vidare, vad ska vi
göra?
lF
örhörsteknik och tak-
tiskt upplägg.
lF
amilje- och släkt-
analys.
lK
unskaper om beteen-
den och ritualer inom
familj och släkt.
lH
jälp, stöd och skydd
till brottsoffer.
lK
ontaktuppgifter till
andra myndigheter och
sakkunniga.
Läs mer: Sök på Brott i
nära relationer på Intrapolis. Där finns verktyg
för dem som arbetar mot
hedersrelaterade brott,
bland annat ett metodstöd.
ANNONS
Vill du bli livvakt och arbeta
i händelsernas centrum?
Sista ansökningsdag 13 september 2013
Informationsträffar 27 augusti och 29 augusti
Läs om rekryteringsprocessen på Intrapolis
2013-06-19 11:45
Aktuellt
Fråga juristen
Får jag undersöka beslagtagen mobil?
Karlerö,
kammaråklagare och
Svar: En beslagtagen mo-
adjunkt vid
biltelefon får undersökas
genom att de sms och mms
som inkommit före beslagsbeslutet får läsas. Även i
den mån de är ”olästa”,
finns i telefonen eller på
SIM-kortet så är det tillåtet
att ta del av dem med stöd
av RB 27:12. Man får även
ta del av kontaktlistor och
samtalslistor.
Beslagsreglerna ger dock
inte stöd att ringa mobil-
Polishögskolan i
Solna.
svar eller ta del av sms som
inkommer efter beslagstidpunkten. Dessa regler
ska skiljas från reglerna om
kroppsvisitation som syftar
till att ge underlag för
beslut i beslagsfrågan men
inte till att ge en självständig undersökningsrätt av
innehållet i föremål såsom
mobiltelefon.
Vad gäller en person
som
hämtats till förhör så är det
alltid möjligt att begränsa
vederbörandes kontakter
om det kan motiveras av
kollusionsskäl. Här bör
dock nämnas att de restriktioner, som det innebär
att använda sin mobiltelefon (6 kap. 2 § 6 p häkteslagen (2010:611) enligt
Foto: Lars Hedelin
Malin
Fråga: Vad finns det för
möjlighet för polis att undersöka en mobiltelefon
som har tagits i beslag?
Är det möjligt att neka en
person som hämtats till
förhör att använda sin
mobiltelefon?
Polisen får läsa sms i beslagtagna mobiler, men bara dem
som kommit in före beslagtagandet.
samma lag kräver beslut av
undersökningsledaren, det
vill säga en polismyndighet
eller en åklagare. Detta kan
medföra komplikationer
för en polisman som gripit
en person att agera innan
polismannen kommit i
kontakt med undersökningsledaren och aktuellt
beslut kunnat fattas.
Rättelse: Förra numrets
spalt skrevs av Mats-Ove
Edvinsson, inte av Malin
Karlerö.
ANNONS
Polismyndigheten i
Västerbottens län söker
Poliser till Umeå
Kom och utvecklas med oss!
Umeå växer och med det också möjligheterna för
Polisen att utveckla sin verksamhet. Därför behöver vi
nu fler poliser till Umeå.
Är du en av dem som vill utvecklas tillsammans med
oss?
Läs mer om de tjänster vi erbjuder på
www.polisen.se/vasterbotten.
Välkommen med din ansökan.
2013-06-19 11:45
Birgitta Dellenhed,
chef för ungdomssektionen, Göteborg
Fråga & Svar
förhåller oss till varandra på nätet. I
grund och botten är det här en värdegrundsfråga som rör oss alla.
Hur gör ni i framtida liknande
ärenden?
– Vi kommer att hantera ärendena
som vi alltid har gjort, men jag tror
att insikten om just snabbheten kommer att finnas med i polisens arbete
även fortsättningsvis.
– Jag hoppas också att uppmärksamheten kring ärendet får fler att
våga anmäla. Många kanske skäms
för att de har gått med på att bli
fotograferade, och stoppar huvudet i
sanden när bilderna sprids på nätet.
Vad händer nu?
”Vi poliser har fått oss en tankeställare över hur fort det går i sociala medier”, konstaterar Birgitta
Dellenhed.
”Jag hoppas att fler vågar anmäla”
Foto: Maria Hällqvist
Ni har lett utredningen av det
så kallade Instagramupploppet.
Berätta om fallet.
– Två flickor, 15 och 16 år gamla,
har åtalats, misstänkta för att ligga
bakom det Instagramkonto som orsakade upplopp vid två gymnasieskolor
i Göteborg. Hundratals ungdomar
hade hängts ut med kränkande
kommentarer och vi har förhört 90
brottsoffer.
Ärendet har uppmärksammats
mycket i media.
– Ja, journalister har följt utred-
Birgitta
Dellenhed
Ålder: 44 år.
Karriär i korthet: Polis i 24
år, varav 15 som
ungdomspolis.
Intressen: Handboll och att vara
ute i naturen.
Motto: Behandla
alltid andra som
du själv vill bli
behandlad.
ningen intensivt, och tiden fram till
åtalet har varit otroligt hektisk, på
gott och ont. Jag hoppas att det här är
startskottet på något nytt. Nätmobbning har funnits länge, men har inte
debatterats på det här sättet tidigare.
Vad har ni lärt er?
– Vi poliser har fått oss en tankeställare över hur fort det går i sociala
medier – både när det gäller spridningen på nätet och hur ungdomarna
omedelbart mobiliserade sig.
– Det har hållits temadagar runt
om på skolorna i Göteborg om hur vi
– Åtalet gäller grovt förtal. Om de
döms brukar påföljden för så unga
personer bli någon form av vård
inom socialtjänsten och dessutom
att betala skadestånd. I tidigare
domar har brottsoffer fått minst
10 000 kr för kränkning. Detta
ärende innehåller 45 målsägande
så eventuella skadestånd skulle bli
väldigt stora. Samtidigt är processen
viktig för att öka medvetenheten om
att det här är ett brott, så att ungdomar förstår att deras handlande
får konsekvenser.
– Polisen tar, tvärtemot kritiken,
alltid den här typen av brott på
allvar, och varje gång vi får in en
anmälan gör vi en bedömning om
den går att utreda. Det stora problemet är att vi sällan ser vem som har
utfört brottet. Men även om en anmälan inte leder någonstans, så finns
den dokumenterad, utifall något
liknande skulle hända igen.
Lotta Engelbrektson
Rättegången mot flickorna avslutades
den 10 juni och domen föll några dagar
efter att detta nummer trycktes.
Instagramupploppet
Lördagen den 15 december 2012
skapades en grupp på Instagram
där tjejer och killar hängdes ut
med bilder och kränkande sexuella
kommentarer. Ett par dagar senare
samlades hundratals ungdomar i
protest utanför två gymnasieskolor i
Göteborg. Sten och snöbollar kastas
mot polisen, och ett 40-tal unga omhändertogs.
35_fraga_svar_1306.indd 35
2013-06-19 09:49
Posttidning B
Svensk Polis
Rikspolisstyrelsen
Box 12256
10226 Stockholm
Annons
36 sista 1306.indd 36
2013-06-19 09:49

Tidningen Svensk Polis nummer 6 2013

Transcription

Similar documents

2015-10-06 Styrelsemöte

BEMÖTANDELEXIKON

Vad betyder märkningen? - Konsumentföreningen Stockholm

Hedelin Carl Axel Angsblommor 3051.pdf

Vår man i Kabul

Här - Svensk Polis

här. - Polistidningen