Öckerööarnas Släktforskarförening

Transcription

NR
NR12| |2014
2011
ÅRGÅNG
13
ÅRGÅNG 16
ÖckeröÖarnas
MEDLEMSTIDNING
SLÄKTFORSKAR FÖRENING
Johan och Hilda Svensson med sonen John-Henry
ÖCKERÖÖARNAS SLÄKTFORSKARFÖRENINGS MEDLEMSTIDNING | NR 1 | 2014
Ordföranden har ordet
Eldsjäl
Vi passade även på att tacka eldsjälen och medlemmen Rolf
Nilsson med blommor och ett presentkort för det enastående arbete han lagt ned på Gravstensinventeringen. Ca
7500 fotografier är tagna och 5400 gravar är inventerade.
Söker sina anor
Upp ur soffan
När nu äntligen jag har ”pallrat” mej upp ur soffan efter
ett roligt OS med många medaljer, så slår det mig att släktforskning är ju det man ska ägna sig åt så här års, trots att
våren är i antågande. Jag ser o känner vid hundpromenaden
att det snart är vår, man hör fåglar sjunga, och det luktar
jord ute. Gött
Johanna Hård
På måndagarna på biblioteket har vi satt igång ett antal nya
medlemmar, som vad jag förstår ser fram emot att komma bakåt i tiden och lära sig hur det var när deras förfäder
byggde upp detta fina land som vi lever i. Att det är många
som söker sina anor idag kan man förstå när man tar del av
rapporten jag precis fick från Dis – de har e-postadresser till
20500 medlemmar. Det är ju bevis på att det är fler än vi
som tycker att detta är vad man skall syssla med.
Helge Svensson
Vi har precis fått reda på att Helge Svensson avlidit. Han
var under flera år en av våra redaktörer till tidningen. Helge
var den som knåpade ihop korsorden vi hade i tidningen
under en period. Han bidrog även till flera intressanta artiklar under åren som gick.
I skrivandet stund har vi precis haft årsmöte. Efter årsmötesförhandlingarna fick vi lyssna på ett spännande föredrag
om ”piraten” Johanna Hård i Göteborgs södra skärgård.
Ha en fin och god vår samt sommar.
Claes-Göran Sörensson
En reaktion efter föredraget om Johanna Hård
Jag kunde inte släppa tanken på (Birgitta Tingdals berättelse om ”Johanna Hård”) att en av de fyra sjörövarna
skulle komma från Hälsö. Han var ju dräng hos ”Christen Andersson” fiskare från Styrsö. Jag började gräva.....
och fann följande: Källa: ”Karlstens fästningsfängelse arkiv
D:5 (1847-1858) pag. 2 samt Styrsö kyrkoarkiv Födda C:3
(731-1809) PAG.430
Persson,Kersti Persdotter och Christina Nilsdotter samtliga
på Tången samt Anna Greta Wassbom.
Fånge Nr: 4 Carl Bögesson född 1791.09.01 på Styrsö
Tången döpt 1791.09.01 (i D:5 ovan står född i juli på
Styrsö vid Göteborg i Askims härad) han var ogift och hade
inga syskon. Om honom står i C:5 ovan: ”Ankom den 17
september 1824 för att undergå livstids fängelse, sedan han
först lidit 40 par spö (sedan något jag inte kan tyda) ..kyrkoplikt för delaktighet i Sjöröveri.”
Carl Börgesson lär ha dött i Kolera några månader efter han
kommit till Nya Älvsborgs fästningsfängelse.
Han gjorde flera nåde ansökan: 1830 i mars som avslogs,
1840 i nov. som avslogs. 1851.03.15 utskrift bevis för nådeansökan.
”Till Nya Älfsborg d 1853.07.23 med bevis.”
Tyvärr kan jag inte hitta honom som fånge i ”Nya Älfsborgs
fästnings fängelse arkiv Kyrkoboken DVI:4 (1847-1860)”
Hans far var: Fiskaren Börge Nilsson på Tången, modern
var Anna Katrina Persdotter på Tången.
Faddrar: Anders Nilsson, Christian Lindberg,Anders C.
Bengt Hansson, Hälsö
–2–
Medlemsresa 3 maj
Lördagen den 3 maj är det dags för vår årliga medlemsresa.
Vi träffas som vanligt vid Hönö Pinan kl 08:00 för att äntra
bussen, tanken är att vi skall ta 08:20-färjan och på Lilla Varholmen möter vi upp våra medlemmar från Björkö.
I år går färden till Dalsland. Vi inleder vår resa med att besöka Melleruds museum som drivs av Mellerud-Holm-Järns
hembygdsförening. Museet inryms i de två övre våningarna
på Tingshuset. Innan vi går runt i museet och arkivet så blir
vi bjudna på fika och får en liten genomgång av de har i sina
samlingar av en guide. (ca kl 10:30) Museet innehåller många
små rum med miljöer och föremål som anknyter till Melleruds historia. Bland annat finns här en modell av
Mellerud för cirka 100 år sedan. På översta våningen finns ett stort släktforskningsarkiv med microkort från
hela Dalsland med omnejd.
Därefter fortsätter vi till Baldersnäs där vi intar en god
måltid. (ca kl 14)
Baldersnäs byggdes ut till herresäte 1796 av brukspatron
Carl Fredrik Uggla. Carl Fredrik Wærn d.ä. köpte 1827 in
Bäckefors egendom och Baldersnäs, som avled där 1859.
Det ägdes därefter av hans systerson, bruksägaren Carl
Fredrik Wærn. Under denna tid anlades en praktfull park
med gångar, lusthus, konstgjorda grottor och öar. Över
240 arter buskar och träd planterades in och anläggningen
blev en vida känd attraktion. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1910 av dåvarande ägaren Rudolf Lilljeqvist. Denne och sedermera hans familj ägde Baldersnäs
till 1975 då herrgården köptes av flera Dalslands-kommuner gemensamt, samtidigt som halvön gjordes till
naturreservat. Stiftelsen Baldersnäs, som formellt var ägare, sålde egendomen 2005 i avsikt att den även fortsättningsvis skulle ha betydelse för Dalslands besöksnäring, Ingvar Oldsberg blev då ägare till herrgården. År 2010
delades egendomen så att jordbruksmarken och gårdsbyggnader såldes till Karl Anders och Gunilla Andersson
medan herrgårdsbyggnaden med park såldes till Anders Kihlberg.
Efter maten går färden vidare till Dalslands Glashytta i Håverud med
Akvedukten där vi får en guidad visning, får se glasblåsare ”in action”
och möjlighet att handla i affären. (ca kl 15:30)
När klockan är ca 16:30 startar vi upp bussen för hemfärd.
–3–
U.S.S. Detroit
Boston Mass.
Anm.
Bäste Albert!
Du blifver väl förundrad över att erhålla bref från mig
som du väl för längesedan bortglömt men som du ser så
har jag ej ännu glömt dig. Jag har länge tänkt att tillskrifva dig och låta dig veta att jag ännu finns till bland
de lefvande. Jag är i den amerikanska flottan jag har
varit där två och ett halvt år. Vi har nyss kommit tillbaka från Kuba, som du vet så har vi krigat där med
Spangonerna, och gingo ur striden med seger. Det har varit en hård tid för oss, ty det har varit mycket varmt och
sjukligt där nere, men så har jag även sett mycket och intresserande under denna tiden, vi hade flera heta drabbningar, men hade lyckan att undslippa oskadade, vårat
skepp var ej träffat av en enda kula fast de föllo mycket
tätt omkring oss. Jag vill bedja dig om liten tjenst om du
möjligtvis kan, nämligen att ge mig Magnus Anderssons
adress, jag vill gerna hafva den, jag är skyldig honom
lite pengar hvilka jag genom försumlighet ej betalat. Jag
länge försökt utfinna hans adress men omöjligt, hoppas
att du kan gifva mig den. Jag ämnar mig hem till Sverge
nästa sommar om jag lefver och hoppas då få hafva glädjen att få träffa dig såväl som andra vänner derute bland
skären. Jag undrar mycket hur Ni befinner Eder der ute,
jag tror säkerligen mig hört att du är gift. Är Bergh ännu
qvar på Öckerö, om så framför min hjertliga hälsning till
honom. Var snäll framför mina hjertliga hälsningar till
dem det ej bortglömt mig. Hoppas du är snäll och snart
skrifver till mig och berättar både nytt och gammalt ty
det intresserar mig mycket få veta hvad som händt sedan
jag lemnade Eder. Tusenfallt är du hälsad af din vän
C. A. Engholm.
USS Detroit
Boston Mass.
Jag skall sända dig mitt foto, så snart jag hör från dig.
Var snäll hällsa Pastor Gullstrand och hans Fru från mig
som du vet är vi bekanta.
Det spansk-amerikanska kriget pågick 25/4 – 12/8
1898 och ledde så småningom fram till ett självständigt Kuba 1902. Brevet är inte daterat men bör alltså
vara skrivet hösten 1898. Albert, som Engholm hört,
gifte sig 1894-01-18. Frans Oskar Gullstrand 18481933 var komminister 1879-1928.
Det finns i Öckerö Sörgård 1891-95 en Anton Bernhard Berg född 1860 i Frölunda och dennes syster
Davida född 1863. Dessa är grannar med brevmottagaren Albert-Olsa och bor hos Alberts kusin Martin
Bernhard Olsson. Davida gifter sig 1895-02-22 med
änkeman Per Alexandersson i Norgård (Pers andra
gifte).
I Björkö Sörgård Hfl 1891-95 finns Magnus Andreasson född 1861 från Torsby och gift 1893 med Sofia
Svensdotter född 1863 från Ljung. Det är möjligtvis
denne Magnus som får en hälsning i brevet.
USS står för United State Ship och är en beteckning
för fartyg som tjänstgör i den amerikanska flottan.
Månader senare får Albert-Olsa följande svarsbrev
vars slut saknas:
USS Detroit
Cienfuegos Cuba
March 14th 1899
Bästa vän Albert!
Jag vill i en hast med några rader besvara ditt kärkomna
bref som jag för längesedan bekom. Jag hade skolat besvara dig förr men som vi lemnade Boston strax efter som
jag bekom ditt bref så fick jag ej tillfälle att skrifva till
dig. Vi lemnade der den 2 Januari och gick till Santiago
de Cuba, från der gick vi till New Orleans, från der gick
vi till Colon i Södra Amerika, från der till denna platsen
vi nu är så vi har varit i rörelse allt sedan vi lemnade
Boston.
Det var mycket roligt få bref från dig, och roligt höra
att du befinner dig väl, jag för min del befinner mig ej
–4–
forts. nästa sida
U.S.S. Detroit, forts
fullkomligt bra och har ej gjort det på en längre tid, detta
här varma klimatet och dålig föda är ej mycket hälsosamt. Jag behöfver att komma till Sverige var det är godt
klimat.
må du tro så jag väntar på att komma härifrån, som vi
för det mesta är här nere i detta varma klimat så är det
mycket påkostande. Vi kommer säkerligen att gå från här
till Porto Rico, det är fyra av våra krigsskepp här nu.
Vi kommer säkerligen att komma till New York i början
af maj och som då min tid är ute i flottan så kommer jag
så fort som möjligt styra min kosa mot fäderneslandet.
Det skulle vara roligt om vi ännu en gång kunde komma
tillsammans. Du nämnde att vi kunde gå komplagoner
hvilket jag gerna vill gå in på. Jag tror nog att vi kan slå
oss fram. Vi kunde ju försöka på litet af hvarje. Som jag
har beslutat mig att stanna i Sverige om jag på något vis
kan slå mig fram. Jag är trött på detta här flackande lif
Var snäll framför mina hjertliga hälsningar till dem som
ännu kommer ihåg mig, hälsa till hustru så mycket från
mig. Hoppas vi ………
Arne Börjesson/ 2014-02-26
Efterlysning
Jag arbetar med att åstadkomma en komplett samling fotografier av alla ordföranden i kommunalstämman, kommunalfullmäktige, kommunfullmäktige, kommunalnämnd och
kommunstyrelse. För några av de allra äldsta saknas fotografier. Jag efterlyser bilder på Olof August Berndtsson och
Samuel Leonard Andreasson.
Olof August Berndtsson föddes den 10 mars 1836 på Hönö
Heden och avled den 3 februari 1917. Han var son till Bernt
Pettersson och Anna Olsdotter och gifte sig två gånger, först
med Helena Andreasdotter (född 1837 och död 1893) och
därefter med Anna Maria Eliasdotter (född 1839 och död
1923).
Samuel Leonard Andreasson föddes i Öckerö Sörgård den 16
mars 1862 och avled den 7 september 1906. Han var son till
Andreas Andersson, född i Rönnäng den 3 oktober 1826 och
Malena Svensdotter Utbult, född den 18 januari 1833. Han
dog ogift. I föräldrarnas äktenskap föddes åtminstone ytterligare tre barn varav två uppnådde vuxen ålder (Carl Peter och
Martin Alfred).
Jag efterlyser också namnen på de två personerna på förstasidan. Sannolikt är de från Hälsö eller Björkö och kortet är
antagligen taget någon gång kring sekelskiftet 1900.
Kontakta Sture Olofsson, tel 96 14 51 eller sture@oosf.se, om
du kan hjälpa mig med bilderna!
–5–
Släkten Gadd i Lundby
I mitten av 1800-talet
Gadd är en stor släkt med många generationer på Öckerö. Henrik Karlsson har gjort en stor utredning som man kan läsa
på Öckerööarnas släktforskarförenings hemsida. Släkten finns utbredd både i Sverige och utomlands och några stannade i
Lundby på Hisingen. Det är om de senare som kyrkböckerna skall få berätta.
På Öckerö Nordgård bodde hemmansägare Nils Gadd f. 1773 död 1828 och hans hustru Maria Catharina Strömberg f.
1784. Paret hade fyra barn, tre söner och en dotter som alla lämnade Öckerö. De flyttade inte långt, först till Torslanda på
Hisingen, sedan till Lundby. Som synes är Öckerö Nordgård inte bara ett hus, utan många.
Gabriel Gadd
Gabriel var äldst av syskonen och flyttade hemifrån tidigast. Han var född 1809 på Öckerö Nordgård. Hans vistelse i
Lundby varade bara några år då han var dräng på Lundby Åbogård
Han flyttade 1852 till gården Buur i Torslanda med uppgift om att han var svag, hade begått Herrens Heliga Nattvard, var
ärlig och ledig till äktenskap. Gifte sig gjorde han dock aldrig. Han dog i magsjukdom som inhyseshjon 1883 på gården
Buur i Torslanda. Då var han skyldig Johan Wessberg på Buur 67 kronor för 8 månaders inackordering. Resten av kvarlåtenskapen gick till brorsonen Johan, systern Johanna och svägerskan Emelie.
Daniel Gadd
Daniel var född 1812 på Öckerö Nordgård. Han flyttade först till Torslanda och år 1846 till Skiljostenen i Lundby. Han
var båtskeppare och gifte sig 1847 med Maria Elisabeth Olsson från Lundby Fogdegård. Hon var född 1812 och det var
hennes styvfar, Anders Bengtsson på Fogdegården som gav sitt muntliga samtycke till äktenskapet.
Paret fick 1849 en son, Johan.
Familjen flyttade till ett hus på Åbogårdens mark och bodde där när Daniel dog 1857. Huset innehöll 4 boningsrum, kök
och vind. Det var brädklätt och rödmålat, täckt med tegel på bräder värderat till 1000 riksdaler. Vidare lämnade Daniel
efter sig hälften i slupen Amningen och hälften i slupen Johan till ett värde av tillsammans 1000 riksdaler. Dessa pengar
räckte tydligen till för att låta sonen studera till präst. 1866 flyttar Maria med sonen till föräldrahemmet på Fogdegården
–6–
forts. nästa sida
Släkten Gadd, forts
Graven finns på Lundby gamla kyrkogård
Daniels och Marias son, Johan Gadd
Johan gifte sig 1876 i Lundby med Karolina Albertina Andersson som var född 1843 i Björlanda, men uppvuxen på Lindholmen. Hon var dotter till Adolf Andersson på Lindholmens säteri. Paret flyttade till Kungsbacka
1876. Johan blev senare kyrkoherde i Halmstad.
Sonen Adolf Gabriel föddes den 28/9 1877 och Karolina dog 14/10 1877 i Halmstad. Det blev inget långt äktenskap. Pojken överlevde och behövde förmodligen kvinnlig omvårdnad, så Maria flyttade till sonen i Halmstad 1878 för att hjälpa till med barnet.
Johan träffade en ny kvinna, gifte om sig och fick med tiden fler barn. Kanske kände sig Maria överflödig med
den nya sonhustrun eller också längtade hon hem till Lundby. Hon flyttade 1880 tillbaka till Lundby och
Äbogården där hon avled 1882
Carl Gadd
Carl föddes 1815 på Öckerö Han var Coopverdie Capitain, alltså kapten i handelsflottan. Som sådan var han
mycket borta. När han 1850 gifte sig med Emelie Ulrika Stålhandske, hade han inte besökt hembygden en
enda gång mellan 1837 och 1845. Han hade godkänd kristendomskunskap och oklanderlig vandel. Han hade
inte heller tagit ut ”prestbevis” för att gifta sig i annan församling. Därför ansågs han ”ledig till äktenskap”.
Ulrika Emelie var född 1828 i Lenhovda. Hon var brorsdotter till Axel Tomas Stålhandske på Hökegården.
Denne gav sitt muntliga tillstånd till äktenskapet med skriftligt bevis från brudens mor i Wissefjärda.
Ulrika Emelie kom 1846 från Högsby till Lundby med god kristendomskunskap. Hon var vördsam, anständig
och hedervärd. Paret bodde vid giftermålet på Skiljostenen men flyttade till ett hus på Åbogårdens mark 1851.
Det kanske blev ensamt i huset när Carl var så mycket borta. Bl.a. 1857, när brodern Daniel dog, var Carl
”utrikes vistandes” enl. Daniels bouppteckning.
Carl och Emelie fick inga barn, men Emelie hade sällskap av sin yngre syster Augusta Margareta. Paret hade
även en fosterdotter, Anna Maria Ljungqvist. Carl och Emelie var faddrar vid Anna Marias dop och tog hand
om henne i tvåårsåldern. Modern var Emelies syster Maria Lovisa Stålhandske. Hon var inte gift, men dottern
fick faderns efternamn.
Carl Gadd dog 1876. Dödsorsaken var ”kräfta”.
Efter makens död flyttade Maria till Vesterhejde på Gotland, där brodern Axel Daniel bodde med sin stora
familj. År 1900 flyttade hon till Enslöv i Halland där hon 1917 dog av ålderdomssvaghet.
–7–
forts. nästa sida
Släkten Gadd, forts
Carls och Marias fosterdotter Anna Maria
Anna Maria föddes 1861 i Vissefjärda. Carl och Emelie var faddrar vid Anna Marias dop och tog hand om
henne. Modern var Emelies syster Maria Lovisa Stålhandske. Hon var inte gift, men dottern fick faderns efternamn. Det var förmodligen värre för en adelsfröken att få ett ”oäkta” barn än för ogifta pigor. Eftersom man
kunde ta vilket efternamn man ville, utom adelsnamn, tog Anna Maria så småningom fosterföräldrarnas namn,
Gadd. Hon gifte sig med ritaren Gustav Ålund 1884, fick två flickor och blev änka 1887. Följde med Emelie till
Gotland, gifte om sig, men blev återigen änka. När Emelie flyttade till Enslöv i Halland, flyttade Anna Maria
med.
Johanna Magdalena f. 1817
Johanna stannade inte heller länge i Lundby. Hon flyttade samtidigt med bröderna Daniel och Carl 1846 till
Lundby och bodde även hon på Skiljostenen
Hon gifte sig 1851 med kustuppsyningsmannen Sven Wallin, född 1809 i Göteborg. Han var änkeman med
en dotter, Sofia Amalia f. 1834 i Onsala. De flyttade till Mellangatan i Haga. Johanna blev änka med tre barn
när Sven dog mellan 1880-1890.
Syskonen Gadd i Lundby
Det var inte särskilt lång tid som familjen Gadd var etablerad i Lundby men de passade bra in i socknen. Nästan
alla var vid något eller några tillfällen faddrar vid barndop.
Enligt muntliga berättelser var det ofta stora fester på Hökegården där Stålhandske bodde. Det fanns många
coopverdikaptener i Lundby så det var inte ofta alla var hemma på en gång. Men hemmansägare, nämndeman
och kronobefallningsman var några av gästerna tillsammans med fruarna till sjöfolket.
Text: Birgitta Bengtsson
–8–
Studier i släkten Grotte
(och associerade släkter)
Innehåll
1. Inledning med kommentarer om modern släktforskning
2. Adriana Grotte: början av den här forskningen och som det kunde ha gått till
3. Ene brodern Lars Anderson Grotte och ingifte Petter Johansson Bånges släkt
4. Andre brodern Erik Andersson Grotte på Björkö
5. Ambjörn Grotte på Orust: en sannolik gren på Grotte-trädet (med Tillroth, Nöring, Haffenberg, Lilja och Bånge)
6. Sven Påvelsson Bånge d.ä. (sammanställning, nya rön och rättelser)
7. Laurentius Andreae Grotte (anfadern till släkten Grotte och problem med Erik Andersson Grotte (d.ä.)
8. Anders Svensson Grotte (far till Erik Grotte på Björkö: fältväbel eller löjtnant? En eller två personer?)
9. Grotte under medeltiden
10. Magnus Grotte (fanns det tre sådana?)
11. Avslutning med nya trådar att nysta i
För många år sedan började jag samla uppgifter om släkten Grotte utifrån de personer som kom till Öckerö socken på
1700-talet, men kom inte längre än till Erik Andersson Grotte på Fägran/Örevattnet i Västerlanda sn (O) och Östra
Närestad i Harestad sn (O), samt till sist på Nolö på Björkö i Öckerö sn (O). Men för några veckor sedan fick jag en förfrågan om släkten Grotte, vilken genom ett omfattande arbete i tid och rum (cyberrymden) nu har lett till ökad kunskap
om denna släkt och andra släkter som hör ihop med dem. Jag har hittat vad jag anser bevis för Erik Andersson Grottes
härstamning, gjort en sammanställning av de på nätet redovisade personerna Grotte i Västsverige, hittat en linje till Östergötland, satt ihop stora syskonskaror och påvisat några fel i tidigare gjord forskning och framställning i register och andra
översikter på nätet. Den här forskningen har också lärt mig mycket om hur man kan gå framåt i modern släktforskning,
och detta vill jag visa här också.
De resurser jag har är (förutom lång erfarenhet) Arkiv Digital (AD), Google och det jag samlat ihop under många år i fråga
om böcker, kopior och avskrifter. Jag vill här tacka alla dem som genom oegennyttigt arbete har framställt register, skrivit
artiklar och digitaliserat viktig litteratur, samt gjort dem tillgängliga via nätet. Först skulle jag nog vilja framhålla Olga
Dahl som gjort ett så monumentalt arbete som Göteborgs tomter under 1600- och 1700-talen (som jag tar mig friheten att
förkorta OD här). Detta verk saknar motstycke. Det kommer till nytta inte bara för dem som forskar i staden, utan även
i hela Västsverige. Också Olga Dahls son Östen och dotter Gudrun förtjänar stort beröm och tacksamhet för sitt enorma
arbete med att digitalisera det hela och lägga ut det på nätet utan kostnad för användarna, samt dessutom göra det sökbart.
Jag gör inte färdigt någonting utan att ha kontrollerat det i OD.
Vi kan nu ta lite om noggrannhet och fel. Alla källor som inte är original kan vara behäftade med fel. Man måste kontrollera med originalet. Ett för Grotte väsentligt fel i släktnamnsregistret på Landsarkivet, nu digitaliserat i AD, är ”sonen
Adrian” som föddes i Solberga sn (O). I originalet som jag så småningom tittade i ser man tydligt att det står ”Adriana”.
Ett sådant fel kan vara det lilla som löser upp den svåra knuten. Men ett tack går naturligtvis till alla dem (som väl nu
inte längre är i livet) som i mitten av 1900-talet framställde dessa register ur alla kyrkböckerna. Ett enormt arbete! Ett och
annat fel är ursäktligt.
Så till Geni.com och Ancestry.com. Var och en som kan något om släktforskning ser efter ett tag att där finns mycket som
är fel, ibland rent hårresande. Man förstår att sådant kommit fram genom att personer, kanske i USA, har sett det som
ett sätt att göra pengar genom vårt släktforskningsintresse. De har utan mycken kunskap om ämnet och språket fått fram
sådant som en seriös forskare skulle hålla sig för god att publicera. Men: jag förkastar inte dessa s.k. siter. De ger struktur
och idéer att framställa egna hypoteser och teorier utifrån. Man får ta dem för vad de är och lämna det som är skräp. Det är
en tolkningsfråga vad som är riktigt eller inte. Men man måste kontrollera allt med originalen. Irriterande är att Ancestry.
com tar betalt för fördjupningen. Bra är att man där kan få långa listor över alla personer som ö.h.t. är nämnda någonstans,
där man kan fördjupa sig själv i andra, kostnadsfria, källor som verkar intressanta.
Arkiv Digital: Detta är något helt fantastiskt! Det finns inte ord för det, men jag vill ändå nämna något. Har man AD i
sin dator klarar man det mesta. Jag har forskat ända sedan man måste beställa fram original på Landsarkivet och beställa
uppgifter från pastorsexpeditionerna. Tänk då att ha allt hemma i ”burken”. Att ha hela Sverige med kyrkböcker nästan
ända till nutid och blixtsnabbt kunna växla mellan volymerna när man letar sig bakåt. Att ha tillgång till bouppteckningarna och snabbt kunna gå in i dem via register. Åter ett tack till alla dem som framställt register, här till hfl och bou och
som nu finns i AD. Och ett beklagande att det inte finns register till dem i alla delar av landet. Att AD kostar en slant är i
ett sådant fall helt acceptabelt. Det enda som fattas är de tidiga mantalslängderna. Man kunde hoppas att AD och SVAR
kunde samarbeta, så att man kunde prenumerera på det andra av dessa båda för halva priset om man har det ena.
–9–
forts. nästa sida
Släkten Grotte, forts
Google: Denna sökfunktion (som ju dominerar stort – de andra nämns inte här) är nu ett helt nödvändigt verktyg vid
släktforskning (också). Jag söker här hela tiden utifrån olika sammanställningar av ord och hittar både det som finns i OD
och Geni.com och Ancestry.com och det som ligger utanför detta, inte minst diskussioner i Anbytarforum. Det är mycket
arbete som gjorts och görs där som vi får vara tacksamma för och med glädje betala en hundralapp om året för, och en
sådan diskussionsplats är nu helt nödvändig vid forskningen. Man kan ju kontakta de forskare som lägger ut sina frågor
där och lägga in bilder ur källor för hjälp med läsning. Ja, hela Genealogi.se är fantastiskt bra.
Datorer och internet är framtidens melodi. Men vi får inte glömma dem som lagt ner mycket arbete på registrering och
framställning av CD-skivor med kyrkböcker, mantalslängder och mycket annat. Här måste nämnas Sveriges dödbok. Den
kan användas för att starta sin forskning med och avsluta den med: jag går in där nu när jag inte kommer längre med
personer på 1900-talet, där originalkällorna slutar. Man får då födelsedata och –ort och inte bara dödsdatum. Ja den kostar
ju något, och det är inget att säga något om. Den som forskat i Stockholm kanske håller med mig om att man där kommer
ovanligt långt i att ställa samman data om personer som levde under 1800-talet. Man får fram de vanliga personuppgifterna, men även det s.k. rotemansarkivet (nästan som mtl) som är sökbart och gör det möjligt att hitta personerna när de
flyttade runt, liksom bildarkivet som ger gamla bilder av hus och kvarter. Ja, det finns register över begravda på kyrkogårdarna också. Så kan man via nätet få en fyllig bild av en person där från vaggan till graven.
Här följer några tips (om det inte är tvärtom; att de flesta redan känner till det jag nu tycker är så bra och kunde ge mig
tips i stället). Sökningar via Google: skriv olika kombinationer av namn och ord och sök om och om igen. Gå tillbaka och
sök igen efter ett tag och växla mellan de olika ställen jag nämnt ovan. Om man kommer till en källa som inte är direkt
sökbar (t.ex. har jag inte hittat någon sökfunktion i Anbytarforum) kan man tillfälligt kopiera över texten till Word och
där använda dess sökfunktion. Det går fortare än att läsa igenom flera sidor flera gånger i sitt letande. Man kommer till
OD via Google, men då kommer inte alla ställena fram, varför det är bra att även ta fram OD och söka direkt där.
Något om släktnamnsregister: de finns för en stor del av Västsverige och tar upp de namn som finns i kyrkböckerna, för
landsortsförsamlingarna. Hittar man inget där, måste man gå till motsvarande register för städerna. Deras källor har
registrerats för sig och finns under respektive stads material i AD. Man flyttade ofta mellan stad och land, och i fråga om
Grotte och de andra släkterna har det gett oerhört mycket att växla fram och tillbaka mellan dessa register.
Vad har man för möjligheter om man inte kommer tillräckligt långt med allt detta? Jo, då får man gå till det som är lite
tidsödande. I registren ovan finns personer med släktnamn. Bra är att man där även tagit med faddrarna vid dop. Jag kan
inte nog understryka hur viktigt det är med faddrarna. T.ex. hade man ofta en syster som bar barnet till dopet. Om det
nu är en person utan släktnamn, måste man själv läsa igenom faddrarna. Då hittar man ofta flera personer som hör till
den närmaste kretsen och som kan kontrolleras och leda forskningen vidare. Nästa större men också givande arbete gäller
bouppteckningarna. I registren finns oftast bara med den avlidne/a och makan/en. Men i ingresserna och på slutet får man
ofta reda på barn och andra arvingar, och i fråga om fast egendom (gårdar och hus) kan man få fram de avlidnas föräldrar.
Domböckerna. Ja. Det finns serier i AD från äldsta tid till första årtiondet av 1700-talet, och vad gäller städerna ända till
mitten av detta århundrade. Man har lagt ut de renoverade böckerna (Advokatfiskalens arkiv i hovrätterna) som är lättlästa. Jag läste idag 1710 från Östra Göinge härad. Titta där och se hur fint man kunde skriva på den tiden!
Ett jobb kan vara att lusläsa. En hfl kan behöva lusläsas, men om man ska orka börja med något sådant måste längden
vara bra förd av prästen. Om den är det kan det gå att skumma igenom den på några minuter. Detsamma gäller mtl. Om
man tappar bort en person genom att den flyttade kan man lusläsa grannsocknarnas mtl. I Bohuslän finns de från 1748
och framåt (med undantag av 1749-63) med ortregister i början av varje längd. Där tar det ofta bara 5-10 minuter för en
socken. Det kan vara väl använd tid, och det hela blir så mycket lättare av AD som är lättläst och som gör att man inte
behöver beställa mikrokort och vänta på dem som förr. Ett fel i en församling i AD som jag hittade var att en kyrkbok sades
börja 1775, men när jag ändå klickade på den kom hela 1700-talet fram. Ett tips: för vissa församlingar i Bohuslän står det
inte i källregistret i AD att det finns mtl 1748. Men det gör det: gå då bara till någon annan församling eller via något av
”avancerade sökalternativ” uppe till vänster. Förresten är det bra att botanisera bland dessa sökalternativ och lära sig vad där
finns. Det finns som jag inte nämnt hittills nationsmatriklar från Lunds universitet och Lewenhaupts Karl XII:s officerare,
under ”tryckt litteratur”. Under ”städer” kan man hitta mantalsregister för Göteborg från 1762 och framåt som man inte
kommer till via Göteborgs olika församlingar.
Hur jag använt mig av det ovan nämnda framkommer nog av det jag skriver i denna släktöversikt. Var och en finner väl
sitt sätt att arbeta. Det är i alla fall en fantastisk sak att ha tillgång till så mycket hemma och hitta så mycket så snabbt.
Det blir helt andra resultat än förr. Man kan göra ”turboforskning” men också fördjupa sig. Jag hoppas att det inte finns
för många fel i den här översikten. Det är bra om det kommer synpunkter för rättelser och kompletteringar. Jag har medvetet valt att stanna i fråga om anorna och ibland bara tagit med summariska uppgifter där det finns annat material som
är tillförlitligt och som var och en kan plocka in själv. Det kunde ju också gå att följa ättlingarna framåt i tiden för fler
grenar, men det skulle föra för långt och var inte målet för detta arbete. Det gör alltså inga anspråk på fullständighet, utan
– 10 –
forts. nästa sida
är en redovisning av det som gått att vaska fram ur tillgängliga källor och försök att koppla ihop vissa personer, samt ge en
möjlig struktur att arbeta vidare på för dem som är intresserade av denna släkt och händelsevis inte redan hittat allt detta.
Vissa upprepningar har varit oundvikliga, och jag hoppas på överseende med dessa. Det skall finnas en artikel i Settergrens
Slägtbok på Riksarkivet, men den har jag inte haft tillgång till. Jag har själv vissa tankar på hur jag kunde forska vidare,
men det arbetet får av olika skäl skjutas på framtiden.
Adriana Grotte
Den gamla ungmön Adriana Grotte låg på sitt yttersta i kammaren hos sin kusin, änkan Inger Grotte, på Nolö på Björkö i
Göteborgs norra skärgård. Hon hade skickat en sedel till Inger med en bön om att få bo hos henne och få tillsyn under sin
bröstcancer med värk i kroppen som blev allt mera outhärdlig och som hon visste skulle leda till döden. Inger hade skickat
tillbaka ett meddelande att det gick för sig, och så hade hon begivit sig ut i skärgården med den lilla packning hon hade.
Hon magrade alltmer. Adriana tänkte på hur det hade gått för sin mor som hade gått bort på samma sätt för 20 år sedan
och visste vad hon hade att förvänta sig.
Familjen räknades som ”fint folk”. Adriana kallades mademoiselle och jungfru. Hon tänkte på att hon aldrig hade blivit
gift och att hon saknade man och barn som hade kunnat ta hand om henne nu. Inger var väl snäll och gjorde vad hon
kunde, men det var inte detsamma. Adriana hade lovat henne att få de ringa ägodelar hon hade kvar som ersättning.
Hon var ganska lycklig i sin barndom i Knaverstad, där hon bodde de första tio åren med sina föräldrar. Pappan Lars
Grotte var korpral. Det gav en liten men säker inkomst. När Adriana var omkring tio år tog han avsked, då han fått tjänst
som tullare i Göteborg. Sjötullsbesökare var visst titeln. Familjen flyttade då dit och hyrde på 1740-talet hos Rundgrens
änka på Magasinsgatan. Adriana var den äldsta systern och fick hjälpa till att sköta de yngre syskonen. Det var Maria Catharina, Eleonora eller Nora som hon kallades, Magdalena och tvillingarna Jonas och Josefa.
Syskonen växte upp och de flesta av dem blev gifta. Nora var ute och slarvade och fick en oäkta son 1771. Sedan blev hon
dock gift men dog tidigt. Nu när Adriana låg här på Nolö var alla syskonen döda. Hon hade ingen kontakt med svågrarna
och hade inte haft lust att be dem om husrum och skötsel i sin sjukdom. Pengar eller annat att betala för sig med hade hon
inte mycket av, och tigga höll hon sig för god för. Inger hade hon dock sedan länge en bra bekantskap med och hon hade
som många i skärgården ett mera kristligt sinne och hjälpte henne gärna. Adriana hade efter föräldrarnas död för 20 år
sedan flyttat till Vallgatan och fått hyra tre rum och vinden därovan hos målarmästare Ross. Hon hade det inte så knapert
då och gjorde vad hon kunde för att hålla uppe sin ställning. ”Mademoiselle Adriana Grotte” kallades hon. Ja, hon kom
ju från adelspersoner en bit tillbaka i tiden.
Nu kommer Inger in med lite mat. Det smakar inte något vidare för hon mår illa och har ont, men hon försöker få i sig
något i alla fall. Det är den 7 juli och ute är det full sommar, men hon kan inte uppleva den nu. Efter en stund är det så
plötsligt slut. Hon begravs på kyrkogården på Öckerö efter en och en halv vecka.
Här följer nu några nedslag i släkten (eller släkterna) Grotte, där jag funnit samband och där jag vill påvisa problemområden. Som oftast vid släktforskning löser man i bästa fall ett eller flera problem, men det dyker samtidigt upp nya. En grafisk
antavla finns som en bilaga på sidan 23. Jag rekommenderar att läsaren tar en titt på den först. Det är en översikt för att
kunna se var personerna i texten hör hemma i släkten. Obs att det till största delen är en sammanställning av nätuppgifter
för struktur och idéer om fortsatt forskning.
Bröderna Lars och Erik Grotte, Brodern Lars (hans familj 1)
Lars Andersson Grotte, född 1698-08-05 i Backgården, Uvered sn (R), död i Göteborgs Domkyrkoförsamling (O).
Korpral och tulltjänsteman i Solberga och Göteborg.
-Ingen tryckt biografi tillgänglig. Det som skrivs är från min genomgång av GMR.
-Ej nämnd i ”Överstelöjtnantens eller Stångenäs kompani” i GMR 1719-20, varken som korpral eller menig som avancerat
till korpral. GMR 1725: Antagen i tredje korpralskapet i Stångenäs kompani 1722 28/3. Det står inte där varifrån han kom.
Han efterträdde korpralen Joen Wipa, vilken 28/2 rymt till Norge. Fick avsked från detta korpralskap 1724 3/12 (även om
det i denna not kan tolkas som 1723, se följande). I december 1724 antagen till tredje korpralskapet i Södra kompaniet efter
det att företrädaren Christian Sparve blivit rustmästare. Kvar där i GMR 1732, men i GMR 1737 heter det att korpralen
Lars Grotte begärt och fått avsked 18/2 det året.
-Vid hösttinget 1729 hade korpralen Lars Grotte stämt handelsmannen David Busch i Korsviken för bristande betalning
av skatten för Långön (enligt en artikel om Långön i Inlands släktforskarblad).
-Nämnd i Göteborg 1741 som sjötullsbesökaren Lars Grotte. Bodde då på Magasinsgatan och hyrde en lägenhet av skräddaremästare Samuel Rundbergs änka. Avskedad besökare i taxeringslängden 1762 (kvarter VII:11) och ej nämnd 1763
eller därefter.
-Död sannolikt i början av 1762 enligt ovan och då han inte finns med i dödboken som börjar 1/8.
– 11 –
forts. nästa sida
-Vid vigseln från Lund i Brastad sn. När han kom dit har inte ännu kunnat kontrolleras med hjälp av mtl. Ännu där vid
första barnets födelse 1724 2/2. Barn födda 1728-36 på Knaverstad i Solberga sn. Av dem nämns Adriana och Nora i
taxeringslängderna, vilket med tanke på dessa namns ovanlighet visar att det är samme Lars Grotte. En husjungfru Lona
Grotte nämns under samma period som Lars och hans barn i Göteborg (1762-67) men inte i samma kvarter. Hon konfirmerades 1756 (DI:1, sidan 17) och var alltså i samma ålder som Lars Grottes barn. Lona står i något annat sammanhang
som en förkortning av Apollonia, vilket inte var ett helt sällsynt namn på den tiden. Det är inte omöjligt att Lars och
Catharina fick ett barn efter flyttningen till Göteborg (omkring 1738-40), vilket de namngav så.
Gift 1723-03-01 i Brastad sn (O) med
Catharina Sparin, född 1699, död 1767-11-23 i Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) (av tärande sjukdom).
-Kallades i Solberga Kajsa.
-Födelseåret beräknat utifrån den angivna åldern vid dödsfallet.
-Bara nämnd i vigselboken och födelseboken för Brastad sn. Var piga på Holma säteri vid vigseln. Namnet Sparin bör vara
rätt då det heter så i båda anteckningarna, men det blir inga andra träffar vid nätsökning. Det fanns ingen ägare till Holma
som hette så, men man hade ju flera drängar och pigor. En utmaning för den som vill forska vidare om henne.
-Dödsfallet sannolikt. I dödboken står det ”Besökareänkan Catharina...”. Det stämmer med namnet, att maken var avliden besökare (tulltjänsteman) och att hon då försvann ur taxeringslängden.
Barn:
* Anders Larsson Grotte, född 1724-02-02 i Lund, Brastad sn (O).
-Nämns inte som fadder vid systrarnas barns dop. Däremot tvärtom. Man får följande uppgifter i Göteborgs Garnisonsförsamling: Anders var på 1750-talet hantlangare, sedan lärsappör (en sappör var en artillerist som utförde befästningsarbeten
vid belägringar). Han var gift med Anna Maria Holmström, död 1755 av lungsot och begravd 2/5 i svenska kyrkogården.
De fick barnen Lorens (=Lars) 1751 6/2, Catharina 1752 10/4 och Nils 1754 5/11. Efter detta är det svårt att hitta Anders.
Möjligen den gårdsdräng Anders Grotte som nämns i taxeringslängden för kvarteret V:68 i Göteborg 1775. Denne ej nämnd
i kyrkboksregister eller mtl före eller efter detta datum.
-Vid dopet av Lorens 1751 var bl.a. Adriana Grotte fadder. 1752 var det bl.a. ”madame Cajsa Sparin” och ”Ariana Grotte”.
1754 jungfru Maria Grotte. Detta bevisar sambandet med Lars Grottes familj. Adriana vet vi vem det var, madame Sparin
var Lars hustru.
* Adriana Larsdotter Grotte, född 1728-06-30 i Knaverstad, Solberga sn (O), död 1791-07-07 i Nolö,
Öckerö sn (O), (av tärande sjukdom). Piga i Göteborg.
-Nämnd i Göteborgs taxeringslängd 1762 som Adriana Larsdotter, jämte fadern Lars Grotte och systern Nora.
-Nämnd som madam Adriana Grotte 1768-69 som hyresgäst hos målarmästaren Johan Ross senior på Vallgatan. Hyrde tre
rum och vinden ovanför (Gbg EIIb:134=inlaga till magistraten, 1769 31/5).
-Försvinner sedan ur källorna tills hon dyker upp som avliden på Nolö på Björkö i Göteborgs norra skärgård.
* Maria Catharina Larsdotter Grotte, född 1730-04-05 i Knaverstad, Solberga sn (O), död 1787-05-30 i Göteborgs
domkyrkoförsamling (O), (av lungsot).
-Gift med besökare Weber i Göteborg. Var hans änka vid dödsfallet. Maken har varit svår att hitta.
* Eleonora Larsdotter Grotte, född 1732-03-26 i Knaverstad, Solberga sn (O), död 1790-01-30 i Göteborgs domkyrkoförsamling (O), (av feber).
-Kallades ofta Nora. Nämns som Nora Larsdotter i taxeringslängden jämte fadern och systern Adriana i samma kvarter
(VII:11).
-Fick 1771 7/12 i domkyrkoförsamlingen som ”qwinspersonen Eleonora Grotte”, (”lägrad av bouteilleuren Arfwid Edgren”) sonen Lars, vilken dog redan 2/2 nästa år. Vid dopet var en fadder hustru Maria Cath. Wefvert, vilket skulle kunna
vara systern. Frågan är då vilket som är rätt: Weber eller Wefvert.
-Gift Holm. I dödboken ”enka Eleonora Holm, född Grotte (vid fattigh.), 38 år, Feber”. Här måste noteras att åldern
är alldeles fel. Det råder inget tvivel om att det är rätt person, och då måste det ha blivit ett skrivfel, så att det borde ha
stått 58 år, vilket skulle ha stämt perfekt. Det är ju lätt att läsa fel, då 3 och 5 ser så lika ut. Om hon var 38 år och född
1752 var hon en oä dotter till Lars, men det går ändå inte ihop, eftersom hon i taxeringslängden 1762 inte är medtagen.
Tioåriga barn var ju inte det. Dock kan man undra varför hon inte konfirmerades förrän 1763 (domkyrkoförsamlingen
DI:1, sidan 39), 31 år gammal. Å andra sidan borde hon ju inte ha konfirmerats redan vid 11 års ålder, och systern Josefa
vid 19 års ålder.
* Magdalena Larsdotter Grotte, född 1734-02-17, se familj 2.
* Josefa Larsdotter Grotte, född 1736-12-26 i Knaverstad, Solberga sn (O), död 1786-11-12 i Göteborgs domkyrkoförsamling (O), (av vattusot).
– 12 –
forts. nästa sida
-Gift I med kvartermästaren vid Ostindiska kompaniet Christian Bergman, död 1773, förolyckad vid Prata (ett rev med
en fyr) under hemresan från Kinesiska sjön. Inga barn registrerade. I bouppteckningen (se nedan) framgår att Josefa ärnade
ingå i ett nytt äktenskap. Hon fick 177 daler sivermynt för Christians hyra, men allt detta gick åt till skulder och förlikning
med Christians syster Helena i Masthugget.
-Gift II 1778 17/5 i Domkyrkoförsamlingen med kyparen Johan Ternstedt i hans andra äktenskap. Han var först gift med
Christina Hansdotter, död i Göteborgs Hospitalsförsamling 1777 23/4.
-Fick 1779 25/4 i Domkyrkoförsamlingen dottern Christina.
-Vid dödsfallet ”kyparen Johannes Ternstedts hustru ”vid Örgrytan”. Ternstedt och dottern har inte kunnat spåras vidare
i Domkyrkoförsamlingen eller Örgryte.
-Här tyckte jag det var ganska säkert att dotterns namn Christina visade att det var buteljören vid Ostindiska kompaniet
Anders Bergman som var hennes förste make, vilken varit gift med en Christina. Det finns inga andra Bergman i registren
i Göteborg där det stämmer med årtalen. Men så kom jag att leta i bouppteckningarna och hittade Josefa Grotte 1778
24/3 (nr 141) som jag av någon anledning inte funnit tidigare. Där får vi det helt klart. Jag blev missledd av att Christian
som dog på sjön inte kommit med i dödboksregistret.
* Jonas Larsson Grotte, född 1736-12-26 i Knaverstad, Solberga sn (O), död 1737-01-09.
-Ett barn till korpralen Lats Grotte dog då. Det råder knappast något tvivel om att det var den här tvillingen. Det var ofta
så att den ena tvillingen dog, och någon Jonas Grotte nämns aldrig senare.
Familj 2
Magdalena Larsdotter Grotte (från familj 1), född 1734-02-17 i Knaverstad, Solberga sn (O).
Gift 1765-05-26 i Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) med
Petter Johansson Bånge, född 1727 i Vänersborg, död 1790 i Göteborgs Amiralitetsförsamling (O). Skrivare och bokhållare vid Ostindiska kompaniet i Göteborg.
-Vid hans vigsel här sägs han vara född i Vänersborg, i hfl född 1727, men detta syns inte i födelseboken där. Denne
Bånge kommer inte från den släkt som några gör gällande via nätet, utan från släkten Bånge i Torsö (R). Detta bygger jag
på uppgifterna vid vigseln 1765 (i en maskinskriven parallellängd som finns med i AD) att Petters bror Johan Bånge var
förmyndare för hans barn från första äktenskapet och att han var född i Vänersborg 1727, samt att det inte har gått att
hitta någon annan Johan Bånge som far. Petter och Magdalena fick dessutom 1768 en son som gavs namnet Georg. Detta
namn förekommer inte i Bångesläkten från Nylöse och Göteborg. Till yttermera visso var Georg Bånge vid Amiralitetet
fadder för Petters barn ett par gånger, och Georg var son till Johan Bånge, rådman och faktor i Vänersborg. Detta framgår
av Georgs dödsnotis 1765.
-Man bodde i Majorna vid Röda sten enligt hfl 1789-91. Obs att detta finns i Amiralitetsförsamlingen och inte i Marieberg - som enligt AD skall omfatta Majorna.
-Han dog omkring 1790 men finns inte med i dödboken. Uppgiften från hfl 1789-91 (sid. 32).
-Mer om denna Bånge-släkt från Torsö finns på nätet.
-Någon som kan ha hört till släktkretsen var kofferdistyrmannen Niclas Bång, vilken nämns som fadder vid dop 1755 hos
Petter Bånge. Niclas gifte sig 1755 4/2 i Örgryte sfs (O) med Britta Majgren i Majorna. Det kan ha varit Niclas andra gifte,
då han (troligen han) nämns som far till barn redan i början av 1730-talet och då var konstapel. Jämnårig med Niclas var
en lärestyrman Petter Bång som fick barn då också.
Barn:
* Catharina Rebecka Bånge, född 1766 i Göteborgs Amiralitetsförsamling (O).
* Georg Bånge, född 1768 i Göteborgs Amiralitetsförsamling (O).
-Kan inte hittas i födelseboken.
-Nämns i hfl 1789-91. Då ”utrikes vistande”.
* Magdalena Bånge, född 1771-03-15 i Göteborgs Amiralitetsförsamling (O).
* Johanna Beata Bånge, född 1773 i Göteborgs Amiralitetsförsamling (O).
-Ej i födelseboken.
* Lars Bånge, född 1776-04-05 i Göteborgs Amiralitetsförsamling (O).
Petter Johansson Bånges Familj 1
Johan Nilsson Bånge. Rådman och faktor i Vänersborg.
-Tillhörde släkten Bånge från Torsö (Viksala) sn (R).
– 13 –
forts. nästa sida
-Hade många barn.
Barn utan känd moder:
* Georg Johansson Bånge, född 1715, se familj 2.
* Johan Johansson Bånge, född 1720 i Mariestad sfs (R). Landskamrerare och häradsskrivare i Vartofta.
-Gift med Anna Maria Hasenmuller, kyrkoherdedotter från Undenäs sn (R).
* Petter Johansson Bånge, född 1727, se familj 3.
Familj 2
Georg Johansson Bånge (från familj 1), född 1715 i Vänersborgs sfs (P), död 1765-07-17 i Synnerby sn (R). Predikant
vid Amiralitetet.
-Ostindisk skeppspredikant 1747.
-Predikant vid Amiralitetet 1753 6/11-1765 30/4.
-Bodde enligt bou efter hustrun 1760 på Ladugårds ägor och hade ett hus där.
-Kyrkoherde i Synnerby 1764. Tillträdde 1765, men dog samma år.
-Bland flyttningsattesterna i Amiralitetsfs finns en not från 1768 25/12 om att en Georg Bong betalat för stolsplats i Lutherska kyrkan i Amsterdam. Låter sig svårligen förenas med de belagda uppgifterna om den här Georg Bånge.
Gift 1744 med
Maria Helena Busch, född 1721, död 1759-08-28 i Göteborgs Amiralitetsförsamling (O).
-Dotter till kommissarien Johan Busch och hans hustru Anna Thalena Gathe. Bou 1757 (nr 127) efter Johan. Där nämns
de nio barnen. Vid bou 1760 var Hans Busch och Friedrich Toutin närmsta mödernefränder till barnen. Hans var hennes
bror och Toutin var gift med Maria Helenas syster Johanna Thalena.
-Vigselåret ungefärligt. Gift 1760-03-18 i Göteborgs Amiralitetsförsamling (O) med
Eva Ulrika Jerlström, född 1730.
-Födelseår enligt ålder vid vigsel II.
-Vid vigseln ”välborna fröken”. Var dotter till vice amiralen och riddaren Elias Arendt Jerlström, adlad 1717.
-Hon gift II 1766 9/9 i Synnerby sn (R) med kyrkoherden ibm Elias Silvius.
Barn i första giftet:
* Johanna Thalena Bånge.
-Nämns i bouppteckningen efter modern 1760 23/1. Var enligt uppräkningen där äldst. Men var omyndig vid bou efter
mormodern 1778 och skrivs då sist av de fyra ärvande barnen. Kallas där Anna Thalena.
* Elisabet Bånge, född 1746. -Flyttade från Synnerby 1766 24/4 enligt flyttningsbevis (nr 171). Gift då med handelsmannen Nils Kihlman från Stenungsön i Norum sn (O).
-Död 1789 14/1 av barnsbörd.
* Anna Christina Bånge, född 1751.
-Ej nämnd i mormoderns bou 1778.
* Maria Helena Bånge, född 1753.
-Var enligt mormoderns bou 1778 gift med Hans J. Blomma.
* Johannes Bånge, född 1754.
* Carolina Bånge, född 1759.
-Ej nämnd i mormoderns bou 1778.
Barn i andra giftet:
* Anna Aurora Bånge, född 1761.
* Magdalena Bånge, född 1769.
Familj 3
Petter Johansson Bånge (från familj 1), född 1727 i Vänersborg, död 1790 i Göteborgs Amiralitetsförsamling (O). Skrivare och bokhållare vid Ostindiska kompaniet i Göteborg. De biografiska uppgifterna tas inte med här: se ovan.
Gift 1756 med
Rebecka Elisabet Richert, död 1764-08.
– 14 –
forts. nästa sida
-Oklar härkomst. Namnet har stavats Richtern och Richert. Det finns flera att välja på. Vid vigsel II sägs hon ha avlidit i
augusti 1764. Bou 1764 21/9, men ej möjlig att finna i registren. Det nämns i fråga om bou en kyrkoherde Carl Hummel.
Denne tjänstgjorde då i Eldsberga (N) och senare i Fjärås (N). Dessutom en kyrkoherde Lithander. Det kan vara en Gustaf
L. i Horn (S) norr om Skövde. Till sist nämns även häradshövdingen greve Creutz. Det är troligen greve Johan Gabriel
Creutz i Varv sn (R), Dimbo häradsrätt, vilken var hh där då. Enligt en uppgift var han dock hh över Barne-Laske härad.
I inget av dess finns någon Richert/Richtern i register. Ett spår leder till Karlshamn, men ger inget utbyte.
-Vigselåret ungefärligt. Gift 1765-05-26 i Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) med
Magdalena Larsdotter Grotte, född 1734-02-17 i Knaverstad, Solberga sn (O).
* Christina Elisabet Bånge, född 1758-11-24 i Göteborgs Amiralitetsförsamling (O).
* Carl Bånge, född 1761-01-19 i Göteborgs Amiralitetsförsamling (O).
* Peter Bånge, född 1763-04-05 i Göteborgs Amiralitetsförsamling (O).
Barn i andra giftet: Medtas inte här: se ovan
”Sunnebacken eller Bovik eller rättare Nolö”
Brodern Erik (hans familj 1)
Erik Andersson Grotte, född 1701, död 1770-12-14 i Sunnebacken, Nolö, Öckerö sn (O). Dräng hos kommendanten
på Bohus.
-Tjänstgjorde på Bohus slott och fästning vid vigseln 1728. Okänt vad han senare arbetade med. Anges i mtl från 1731
som fattig eller utfattig.
-Okänd födelseort och härstamning. Föreliggande antavla är till stor del hypotetisk, en arbetsmodell utifrån samlade uppgifter via nätet (av olika kvalitet) och egna. Födelseåret beräknat utifrån brodern (se kommentarer nedan) Lars födelseår
1698 och ungefärlig ålder vid dödsfallet.
-Nämnd på Fägran/Örevattnet i Västerlanda sn (O) 1730-33, då bortflyttad (mtl1734).
-Nämnd i Östra Närestad i Harestad sn (O) 1742-48 (mtl är skadad 1736 och saknas 1737-41 och 1743-47, liksom 174951). Även nämnd där 1749 (V Hisings dombok 1749 HT 5=13/10).
-Nämnd på Nolö i Öckerö sn från 1752 (mtl daterad 1751 7/12). Ej i inflyttningslängden för Öckerö socken som finns
bevarad för 1747-49. Kom över 1/8 kronoghård, vilken 1764 10/10 skatteköptes.
-Förutom de namngivna barnen fick man ett barn som nöddöptes 1728 11/8 på vigseldagen (!), sannolikt fött samma dag.
-Eriks härstamning får anses som nästan säker. Att korpralen Lars Grotte var hans bror menar jag bevisas av att Adriana
Grotte som dog på Nolö, sannolikt hos Eriks dotter Inger, var dotter till Lars Grotte och inte till Erik Grotte, vilket man
först skulle kunna tro. Adriana kallas heller aldrig Eriksdotter. Genom att hitta henne som Adriana Grotte genom sökning på namnet Grotte i Olga Dahls verk om Göteborgs tomter och att vid samma sökning få fram sjötullsbesökaren Lars
Grotte gick det att hitta familjen i Domkyrkoförsamlingen. De nämns där i taxeringslängder på 1760-talet. Adriana kallas
där Larsdotter. Genom det mycket ovanliga namnet gör det saken säker utan att hitta något i andra källor som bouppteckningar eller domböcker.
-Nästa sak som bevisar det hela är ett dop vid Göteborgs Amiralitet 1771 15/3. Det var bokhållaren vid Ostindiska
kompaniet Petter Johansson Bånge och hans andra hustru Magdalena Grotte som lät döpa sin dotter Magdalena. Faddrar
var då:”Coopv. Capit. Petter Grotte, Bonden Olof Svensson, Bonden Olof Jonsson, Madame Johanna Grotte, Madame
Josepha Bergman och Jungfru Anna Stina Grotte”. Här var det alltså fem faddrar som kom från öarna. Det var Petter och
hans två svågrar, hans hustru Johanna (Christensdotter) och dotter Anna Stina! Men vem var Josepha Bergman? Jo, det
var barnamodern Magdalenas syster. Båda var döttrar till Lars Grotte och födda under åren i Knaverstad i Solberga sn.
-Det fanns alltså ett ömsesidigt förhållande mellan Grotte på Nolö och Grotte i Göteborg. Att så många kom på dopet
1771 måste betyda att de var nära släkt, inte längre ut än kusiner. Erik och Lars var ganska jämnåriga och var av ungefär
samma stånd i samhället. Lars beräknade ålder gör att han med till visshet gränsande sannolikhet var den son till Anders
Svensson Grotte som föddes 1698. Eriks födelseår och -ort kan bli svårt att få fram. Se vidare under Anders Svensson
Grotte. Gift 1728-08-11 i Västerlanda sn (O) med
– 15 –
forts. nästa sida
Börta Persdotter, född (döpt 1701-05-19) i Fägran/Örevattnet, Västerlanda sn (O), död 1781-11-12 i Nolö, Öckerö sn (O).
-Sannolikt född på Fägran /Örevattnet, där hon bodde vid vigseln, och där det fanns en Per med hustru med rätt ålder för att
vara far till henne. I så fall född 1701 och döpt söndagen Cantate (19/5). Jag skriver detta i antavlan, då det känns tillräckligt
säkert. Åldern vid dödsfallet ger födelseåret 1698, ett fel på tre år – inte så ovanligt.
-Den sannolika modern (ej namngiven) död 1729 20/12.
-Hade sannolika syskonen Anna (född 1681, död 1729 26/10) och Per (gift 1730 8/11) på Fägran.
-Var sjuk 1766 och ”låg på sitt yttersta”, men tillfrisknade och levde i 15 år till: enligt domboken 1766 1/12 yttrat att
sonen Olle skulle få de 200 daler silvermynt som Petter innehade.
Barn:
* Anna Stina Grotte, född (döpt 1729-10-12) i Fägran, Västerlanda sn (O).
-Säkerligen den ”Anna” som står som född då. Fadern kallas visserligen Anders, men det är helt klart att det måste vara
Erik Grotte med tanke på hustruns namn och hemorten.
-Att det skulle vara Anna Stina som denna födelsenotis avser menar jag bero på att Anna Stina nämns i Västra Hisings
dombok 1749 HT 5 (13/10) som 18-åring och så pass gammal att hon skulle betalas mantalspenning för. Fadern hade
försökt undandölja henne från skattskrivning. Hon var enligt ”mitt” födelsedatum 18 år vid mantalsskrivningen för 1748
(daterad 1748 18/1) och 19 år vid den för 1749 som saknas men väl företogs vid samma tid under året som 1748, och
man kan kanske säga att det gick att undanhålla henne en gång, men inte två. Det finns inte något tillräckligt utrymme i
barnaskaran för att få in Anna Stina om det inte var hon som föddes 1729 som ”Anna”.
-Gift 1763 30/1 i Öckerö sn med fiskaren Cornelius Larsson, född 1740 9/9 på Sunnebacken under Nolö som son till enrollerade båtsmannen Lars Persson (död ”på huvudflottan” 1742 12/8) och hans hustru Ulrika Ekengren från Karlskrona
i hennes första gifte av tre. Nämns ännu 1771 2/4 (men utan hemort) i bou efter Erik Grotte och sist i Öckerö sn i mtl
1773 (daterad 1773 14/1).
-Cornelius var fiskare och hade backebåten Warholm på 40 tunnors dräktighet åtminstone 1762-65 när han ännu var skriven
på Nolö. 1771 kallas hans båt ”Store Wahrholmen” och den var på 50 tunnor. Min tolkning av detta är att Cornelius köpte
en ny större båt och sålde sin förra till Nils Jöksson på Nolö, vilken 1771 noteras för just en båt ”Hwarholmen” på 40 tunnor.
-1769 uppbjöds 1/2 utjord Fåglevik för Cornelius Larsson, och 1771 19/2 var köpet klart för den förvånansvärt höga summan 900 daler silvermynt av Hans Ivarsson, Helge Engelbrektsson m.fl.. 1773 (vintertinget) meddelas att Cornelius fått
inteckning i Helge Engelbrektssons 1/4 skattegård i Lilleby Sörgård för lån av 650 daler silvermynt. I dessa sammanhang
kallas Cornelius bonde, vilket inte på något sätt utesluter att han fiskade. Ofta kallades folket på öarna bönder även om de
var ”fiskarbönder” eller helt och hållet fiskare.
-Fick med Cornelius sönerna Lars och Petter och flyttade 1773 (enligt ovan och en uppgift i hfl) till Fåglevik Bremsegård i
Björlanda sn. Familjen nämns där i hfl under många år, men i mtl står Cornelius för ett utbruk som skrivs efter Lilleby Sörgård.
-Anna Stinas dödsår går inte att få fram med någon exakthet på grund av att dödböcker saknas. I hfl finns åldersuppgifter
och att hon anges som död i hfl 1786-94 som gör det troligt att hon dog 1790-92. Cornelius levde ända till 1823.
-Jag blev av Rolf Nilsson uppmärksammad på en Anna Stina Grotte som dog som änka i Majorna 1787 28/12, 64 år
gammal. Hon skulle då ha varit född 1723 och betydligt äldre än ”vår” Anna Stina men ändå möjlig. Dock har jag funnit
att det 1774 16/9 flyttade en styrmansänka Anna Christina Grotte från Göteborgs Domkyrkoförsamling till Amiralitetsförsamlingen. Tyvärr går det inte att finna varifrån hon kom före 1774. Om det inte fanns tre personer med samma namn
samtidigt i samma område, måste detta vara hon som dog 1787. Kanske fortsatt forskning kan ge svaret.
* Anders Grotte, född (döpt 1732-12-03) i Fägran, Västerlanda sn (O).
-Nämns i mtl för Öckerö socken 1752 och står 1753 (daterad 1752 18/12) som död. Ej införd i dödboken.
* Petter Grotte, född 1736-01-28, död 1828-06-20 i Hälsö, Öckerö sn (O).
-Födelsedatum enligt hfl för Öckerö sn AI:1.
-Först fiskare. Hade backebåten Björnen (”Björn”) på 46 tunnors dräktighet åtminstone 1762-71 (Kommerskollegium,
angående fiskepremier). Skrevs då på Grötö.
-Senare kofferdiskeppare (1771 vid kusinen Magdalenas barns dop i Göteborg). Stridbar person och förekom åtskilliga
gånger i domböckerna.
-Gift med Maret Olsdotter Hising, dotter till ostindiefararen Olof Sörensson och hans hustru Kerstin Persdotter Nordtman på Ryd, Öckerö sn (O).
* Inger Grotte, född 1739, död 1800-04-04 i Nolö, Öckerö sn (O).
-Nämns i mtl från 1757, daterad 1756 5/10. Hon skulle då ha varit 16-17 år, vilket kan stämma.
-Gift 1760 31/8 med Olof Jonsson och kvarboende på Nolö. Olof var fiskare och hade backebåten Nosen på 36 tunnors
dräktighet åtminstone 1762-71 (Kommerskollegium, angående fiskepremier). 1771 kallas hans båt Kinbergen och var
lika stor.
-Fick 1765 21/2 inteckning i 1/2 av 1/4 mantal Nolö efter hennes föräldrar Erik Grotte och Börta Persdotter. Uppbjöds
– 16 –
forts. nästa sida
1766 30/9 för 400 daler silvermynt (”Sunnebacken eller Bovik, eller rättare Nolö”).
* Maria Grotte, född 1744 i Östra Närestad, Harestad sn (O), död 1788-03-21 i Nolö, Öckerö sn (O).
-Gift I 1765 28/4 med Olof Svensson. Olof kom från Hälsö och var broder till Olof Grottes hustru Annika. I mtl står det
i början Olof Svensson d.y. då det fanns två med samma namn på Nolö då. I mtl från 1772 kallas Olof d.y. i stället ”Olof
Swensson Hälsing” eller ”Helsing” (säkerligen av det faktum att han kom från Hälsö/Helsö), medan Olof d.ä. kallas Olof
Swensson Nolman. Olof var fiskare. Hade backebåten Grodan (”Groda”) på 50 tunnors dräktighet åtminstone 176265 (Kommerskollegium, angående fiskepremier). 1771 noteras Olof Svensson på Nolö för backebåten Elgen av samma
dräktighet. Huruvida detta avser samma båt som döpts om eller en ny av samma storlek kan ej avgöras. Sannolikt var det
dock denne Olof det gällde, då Olof Svensson d.ä. på Nolö avled i maj 1771 och premieansökan inlämnades i november.
-1764 10/10 testamenterade Erik och Börta till sin yngsta dotter Maria och fästmannen Olof Svensson på Hälsö 1/8 Nolö
mot skötsel. Troligen har man sedan bytt gårdsdelar mellan Nolö och Hälsö.
-Gift II med Nils Laurin.
-Bou finns, 1788:151.
* Olof Grotte, född 1748 i Östra Närestad, Harestad sn (O), död 1794-12-19 i Hälsö, Öckerö sn (O).
-Fiskare. Hade backebåten Bruden (”Brura”) på 40 tunnors dräktighet åtminstone 1762-71 (Kommerskollegium, angående fiskepremier). Då skriven på Hälsö, men detta torde av dessa år enbart avse 1771, då Olof enligt mtl inte skrevs på
Hälsö förrän efter 1767 och före 1770 (mtl saknas för 1768-69).
-Gift 1768 11/12 med Annika Svensdotter på Hälsö.
Ambjörn Grotte Familj 1
Ambjörn Andersson Grotte, död 1719-05-29 i Vräland, Långelanda sn (O). Häradsskrivare på Orust och Tjörn.
-Sannolik son till kyrkoherde Andreas Laurentii Grotte i Västra Tunhem och halvbroder till hans övriga barn.
-Var häradsskrivare 1664-80.
-Tilltvingade sig någon gång efter 1670/71 gården Vräland efter den avlidne Jöns Gullbrandsson, känd genom boken
”Jöns Gullbrandsson i Vräland” av Folke Almegius. Jöns var en mäktig bondeledare, men blev anklagad för trolldom och
satt i husarrest. Han blev sedan frigiven, men dog utan att ha fått officiell upprättelse.
-Kan ha haft en son Olof: som fadder för kyrkoherde Johan Enbergs barn i Myckleby sn (O) 1725 3/7 nämns en ”sr Olof
Grotte i Vräland”.
-Hade även en son Ambrosius enligt en obekräftad näruppgift (kan stämma med att dottern Anna också fick en son som
gavs detta namn).
-Obevisat men sannolikt samband med övriga i släkten Grotte här. Uppgift via nätet. Halvsyskon: därför kan det inte
stämma med uppgiften i Ancestry.com att han var född 1641 bara något år före och efter andra syskon som ingick i den
andra kullen.
Gift med
Ragnhild Andersdotter, född 1644, död 1721-05-21 i Vräland, Långelanda sn (O).
Barn:
* Cecilia Ambjörnsdotter, född 1675, se familj 2.
* Andreas Amberni Grotte, född 1677, se familj 3.
* Anna Grotte, född 1683, se familj 4.
Familj 2
Cecilia Ambjörnsdotter (från familj 1), född 1675 i Vräland, Långelanda sn (O).
-Skall ha fått en dotter Britta (nätuppgift). Detta kan verifieras, men man fick också sex andra barn (i princip ett om året)
i Långelanda sn, mellan 1700 och 1707 och sedan ännu fler medan man bodde på Hjälmvik i Stala sn. På så sätt får man
fram sammanlagt 14 barn! Det är dock mest bara Britta som nämns i register.
Gift 1698-01-29 i Långelanda sn (O) med
Petter Tillroth, död 1734 i Hjälmvik, Stala sn (O).
-Befallningsman över Orusts och Tjörns fögderi från 1697.
-Bodde de första åren i fogdebostället Toggestala i Långeland sn, men flyttade 1707 till Hjälmvik Sörgård i Stala sn (O)
som han köpt av förre fogden Jacob Nörings arvingar.
-Död före 1735 6/10 enligt register över uppbuds- och småprotokoll 1735-45, i mars 1734 enligt avkortningslängd. Enligt Folke Almegius skall det ha företagits bouppteckning efter honom 1734, men den finns inte arkiverad, sannolikt i original i något gårdsarkiv. Där heter det att Petter inte hade några släktingar inom landet.
– 17 –
forts. nästa sida
Men det är frestande att koppla samman honom med släkten Tillroth i Göteborg under 1600-talet, där det förekom både
namnet Petter och Jacob, Petter adlad Göthenstjerna (packhus- och tullöverinspektor). Dessutom står det i bouppteckningen
efter Inger Tillroths make Anders Koch i Uddevalla 1727 att en kamrerare Anders Göthenstjerna häftade i skuld till dödsboet
för den inte oansenliga summan 117 daler, möjligen tydande på släktskap. I mtl 1748 nämns dock en kamrerare Göthenstjerna i Svanvik i Stala sn, säkerligen densamme då Svanvik var en släktgård som Petter Tillroth Göthenstjerna ägde. Han var
enligt olika bouppteckningar far till Anders.
-En släkt Tillrot tillhörde den ”kapen Tillrooth” som var fadder i Kungsbacka 1712 20/3 och Andreas Tilleroot, fadder där
ett par gånger 1716. Kanske dessa avser samma person. Ingen av dem borde kunna vara Anders Göthenstjerna, vilken var
född 1700, i alla fall inte kaptenen 1712.
-Uppgifter delvis från Folke Almegius bok (se under Simon Åkerström).
-Om Tillroth i Gbg se Olga Dahls ”Göteborgs tomter”.
Barn:
* Jacob Tillroth, sannolikt född mellan 1711 och 1722.
-Nämnd 1736 16/2 i register över uppbuds- och småprotokoll 1735-45 som broder till Bernhard och son till Cecilia.
* Anders Peter Tillroth, sannolikt född mellan 1711 och 1722.
-Säkerligen broder till övriga. Nämns som studenten Anders P. Tillroth 1736 12/10 jämte Johan Tillroth i uppbuds- och
småprotokoll 1735-45. Lånade av, i så fall svågern, Simon Åkerström. Dessutom borde han vara identisk med den Andreas
Tillroth som nämns som broder till Rebecka i Hjälmvik i mtl 1765.
* Inger Tillroth, född 1699 i Toggestala, Långelanda sn (O).
-Måste räknas till syskonskaran. Troligen äldst i syskonskaran.
-Var 1719 gift med handelsmannen i Uddevalla Anders Koch och fick barn det året och 1721. Anders dog 1726 och
begravdes 31/7. Bouppteckning företogs ett helt år senare, 1727 8/9 (nr 143). Då hade Inger blivit förlovad med kapten
Johan Dimbou. Båda var närvarande vid bou. Där nämns deras dotter Cecilia (född 1721 4/3) och hennes anförvant
handelsmannen Hans Bagge. Företrädare vid bou var även rådmannen Niclas B. Bagge och handelsmannen Niclas Johansson Bagge. Den fasta egendomen sades egentligen tillhöra prosten Michael Koch på Tjörn, säkerligen en nära släkting till
Anders (far). De största gäldenärerna var kamreraren Anders Göthenstjerna och en Johan Hammar, möjligen släktingar
men inte säkert då det gällde en handelsman. De bodde också nära varandra. Se ovan.
-Inger gifte om sig 1727 18/10 med kaptenen Johan Dimbou. Han avled 1739 och begravdes 27/1, 57 år gammal. De
fick enligt bou 1740 21/1 (som alltså företogs innan begravningen, tydande på att han kan ha drunknat under en sjöresa)
en överlevande dotter, för vilken Lorens Tillroth blev förmyndare. Det föddes fyra barn, men de två äldsta dog samtidigt
i spädbarnsåldern. De två yngsta fick samma namn. Sonen Carl Gustaf kan ha varit den fosterson som senare nämns i
Hjälmvik, tydande på att Inger också dog tidigt. Det har dock inte gått att hitta henne i registren.
-Lorens borde ha varit Ingers bror, eftersom han blev förmyndare för hennes barn. Släktskapet förstärks även av fostersonen enligt ovan.
* Johan Tillroth, född 1700-03-04 i Toggestala, Långelanda sn (O).
-1736 12/10 lånat av Simon Åkerström (svåger) enligt register över uppbuds- och småprotokoll 1735-45.
* Alexander Tillroth, född 1701-08-04 i Toggestala, Långelanda sn (O).
* Britta Tillroth, född 1702-06-20, se familj 5
* Lorens Tillroth, född 1703-07-19 i Toggestala, Långelanda sn (O), död 1703-08-17 i Toggestala.
* Stina Tillroth, född 1704-08-05 i Toggestala, Långelanda sn (O).
* Catharina Tillroth, född 1705-12-01 i Toggestala, Långelanda sn (O).
* Sara Tillroth, född 1707-01-28 i Toggestala, Långelanda sn (O).
* Rebecka Tillroth, född 1710 i Hjälmvik, Stala sn (O).
-Säkerligen född i Hjälmvik, då familjen inte nämns i Vräland efter 1707. Kyrkböckerna för Stala under 1700-talet sn
saknas.
-Gift med kronobefallningsmannen på Orust och Tjörn 1734-51 Simon Åkerström, född 1703 2/11 i Ottestala i Myckleby sn (O) som son till länsmannen Lars Simonsson och hans hustru Margareta Jönsdotter. Om släkten Åkerströms
ursprung, uppgång och nedgång har Folke Almegius skrivit den informativa och trevliga boken ”Länsmän och bönder på
Orust och Tjörn” (1977).
-Man fick 1737 14/9 fasta på frälse helgården Hjälmvik Sörgård och halvgården Östra Ängö efter Rebeckas far.
-Simon dog 1751 25/9 i Göteborg, om det var han: en Simon Åkerström nämns 1730 som kontorsskrivare i Göteborg,
– 18 –
forts. nästa sida
och det kan ju ha varit han innan han gifte sig med Rebecka. Men frågan är vad han gjorde där 1751 när han dog. Men
det stämmer ju med att det blev bou 1752 24/2 efter honom.
-Rebecka död efter 1780 10/10, då hon enligt mtl 1781 daterad då levde i Hjälmvik Sörgård.
-En son kan vara kanslisten Peter Åkerström som 1762-66 nämns i Göteborg (V:37). Man hade en son Peter och en Lars
enligt bou efter Simon 1752 (B1:219). De bodde båda senare i Hjälmvik, där Peter var mantalskommissarie. Lars hade enligt mtl 1781 fosterdottern Cecilia Lundström (säkerligen kusinen Cecilia Catharina född 1753 23/10 i Rellen, Skee sn).
-Uppgifter via nätet, framförallt register över uppbuds- och småprotokoll 1735-45.
* Lorens Tillroth, född 1710 i Hjälmvik, Stala sn (O), död 1794-08-16 i Marstrand.
-Nämnd bl.a. 1737 14/9 i register över uppbuds- och småprotokoll 1735-45.
-Bokhållare i Uddevalla 1737 (som fadder för brodern Bernhards barn).
-Handelsman vid barns födelse 1740 och 1742.
-Från omkring 1743 enligt kyrkböckerna tullnär, tull- och accisskrivare och så småningom landullsinspektor i Uddevalla
och Marstrand. Bodde på landeriet Höjentorp vid Uddevallas södra infart.
-Gift I med Margareta Sofia (Greta) Mellenberg (1704-43).
-Gift II 1745 6/8 i Uddevalla med Johanna Blom och fick barn 1746-54.
-Död 1794 i en ålder av 84 år. Om det stämmer kan han ha varit tvilling till Rebecka. Skrivs så här.
* Bernhard Tillroth, född 1711 i Hjälmvik, Stala sn (O), död 1777-07-20 i Lysekil.
-Skrivs även Berndt.
-Tillhörde denna barnaskara (nämns flera gånger med släktskapsuppgifter i register över uppbuds- och småprotokoll 1735-45).
-Ovannämnda register överbryggar gapet i registret över släktnamn i Gbg och Bohus län. Man får då fram att han gifte
sig 1735 7/1 i Morlanda sn (O) med Catharina (Karin) Bundy, född 1716 24/6 som dotter till kyrkoherden i Uddevalla
Petter Bundy och hans hustru Cecilia Nöring (Karin död 1788 i Lysekil). Fick barn där 1735 och från 1746 i Lysekil. Blev
tulljaktslöjtnant i Uddevalla (omnämnt 1737 16/5 i registret ovan) och senare i Lysekil, där han dog 1777 20/6 (ej 20/7
som i släktnamnsregistret). Åldern anges till 86 år, vilket skulle ge som födelseår 1691. Detta är alldeles för tidigt, så han
blev säkert inte så gammal. Inte heller födelseåret 1705 (Stala sn (O)) som är det enda som anges stämmer, då dottern
Catharina föddes det året och man i övrigt fick ett barn om året 1700-1707. Om man antar att det blivit fel i dödboken
kan det gälla siffran 8, så att det egentligen ska vara 6, vilket ger födelseåret 1711. Skrivs så tills vidare.
* Cecilia Tillroth, född 1722 i Hjälmvik, Stala sn (O), död 1762-10-29 i Rellen, Skee sn (O).
-I mtl 1748 nämns i Hjälmvik sörgård befallningsmannen Simon Åkerström med hustru (=Rebecka) och svägerskan
Cecilia Tillroth, samt ”skrivaren Jonas Lundström, ogift”.
-Gift cirka 1749 med häradsskrivaren Jonas Lundström, född 1721 16/4 i Rellen, Skee sn (O) som son till häradsskrivaren
Holger Lundström och hans hustru Catharina Engström. Död 1769 25/6 i Rellen.
-Bosatt i Rellen och fick flera barn. Dog tidigt, och maken blev omgift.
Familj 3
Andreas Amberni Grotte (från familj 1), född 1677 i Vräland, Långelanda sn (O), död 1748-12-31 i Prästgården, Ödsmål sn (O). Kyrkoherde i Ödsmål.
-Namnet latiniserat från Anders Ambjörnsson.
-Troligen den Andreas Grotte som gick vid Gbg gymnasium 1692-95.
-Kyrkoherde.
-Bouppteckning finns 1749 (Db:389). Barnen i andra kullen ärvde, dels sönerna Nordre Sanden och dels döttrarna Byn.
Gift med
NN Hansdotter Nöring, död 1712.
-Var halvsyster till kyrkoherde Mats Haffenbergs barn. Detta påstås på sökbar plats på nätet och kan verifieras genom bou
1742 (nr 595) efter Margareta Haffenberg, gift med handelsmannen Anders Wennerqvist, och 1745 (nr 144) efter brorsdottern Cecilia Margareta Haffenberg.
-Sannolikt död i Tegneby, där maken Andreas tjänstgjorde de första åren och då det inte finns kyrkböcker bevarade från
de åren. Ej med i vigselboken för Ödsmål från 1715 som är det första året som är bevarat.
-Dödsdatum beräknat.
Gift 1712 med
Margareta Sofia Stabea, född 1690 i Staby Övergård, Ödsmål sn (O), död 1765 i Ödsmål sn (O).
-Dotter till bondsonen från Staby, kyrkoherden i Ödsmål Lars Eriksson Stabeus. Härstamningen sannolik.
-Gift I med kyrkoherden i Ödsmål Andreas Dryander, död 1709.
– 19 –
forts. nästa sida
-Vigselåret enligt barnens födelseår, uppställningen i bouppteckningen och att hon var gift 1716 26/3 som fadder vid dop
av brodern Nils barn.
* Cecilia Catharina Grotte, född 1703, se familj 6.
* Margareta Elisabet Grotte, född 1710 i Prästgården, Ödsmål sn (O).
-Födelseåret ungefärligt. Var sannolikt född i detta äktenskap med tanke på åldern och att hon nämns tillsammans med
Cecilia Catharina efter de andra barnen i bou. Skrivs efter systern och var väl yngre.
-Kallades ofta Greta.
-Gift 1735 17/6 i Ödsmål sn med komminister Johan/Hans Ring.
-Fick ett barn i Ödsmål 1736, men flyttade sedan till Hjärtum sn.
* Christina Eleonora Grotte, född 1714 i Prästgården, Ödsmål sn (O), död 1774-05-14 i Prästgården, Sätila sn (P).
-Kallades ofta som brukligt Stina.
-Ej nämnd i födelseboken. En dotters namn gör det sannolikt att hon tillhörde den här kullen. Födelseår enligt dödboken..
-Sannolikt den Stina Grotte som var fadder i Spekeröd 1738 12/9.
-Gift 1743 2/11 med rektor Claes Waldstedt i Marstrand. Fick barn i Marstrand mellan 1745 och 1752 men försvann
enligt mtl omkring 1757. Waldstedt blev sedan kyrkoherde i Sätila, där Christina Eleonora dog, 60 ½ år gammal.
-Man kan notera att det i Spekeröds födelsebok förekommer två versioner av födelse och dop av det barn som Stina Grotte
var fadder för 1738, med delvis olika uppgifter.
* Laurina Catharina Grotte, född 1717-01-31 i Prästgården, Ödsmål sn (O), död 1717.
* Anna Sofia Grotte, född 1719 i Prästgården, Ödsmål sn (O), död 1758-11-10 i Byn, Ödsmål sn (O) (av lungsot).
-Ej med i födelseboken. Födelseåret enligt åldern vid dödsfallet.
-Nämns i faderns bou 1749.
-Död ogift.
* Ragnhild Laurina Grotte, född 1721 i Prästgården, Ödsmål sn (O), död 1791-05-24 i Byn Norrgård,
Ödsmål sn (O).
-Förvirring vad gäller namnet. 1717 föddes en dotter Laurina Catharina. Detta namn nämns sedan aldrig. Det kan vara så
att hon dog 1717 som det står i födelseboken, men det finns ingen dödbok då att kontrollera detta med. Senare nämns en
dotter Rakel eller Rakel Laurina eller Rangel (fadder i Spekeröd 1738 12/9). Rakel kan vara en förväxling med Rangel, den
dialektala formen av Ragnhild. Namnet Ragnhild måste ha kommit från farmodern. Eftersom denna dog 1721, borde det
här barnet inte ha fötts förrän efter det året, och då finns det utrymme hösten 1721 eller omkring 1724. Hon dog 1791
i en ålder av 74 år, vilket stämmer med Laurina Catharinas födelseår, men som kan vara en förväxlinggjord av prästen.
Troligen gällde det två döttrar och inte en ovan. I Britta Catharinas bou 1793 står det Ragnhild.
-Död ogift (kallas jungfru och mamsell).
* Anders Christian Grotte, född 1722-09-25 i Prästgården, Ödsmål sn (O).
-Vid Gbg gymnasium 1738-40 och sannolikt även 1742 (bara Anders men 19 år gammal och fadern pastor i Ödsmål).
-Vice pastor, död före 1793 enligt systern Britta Catharinas bou.
-Gift I Catharina Ljungberg.
-Gift II Sigrid Ulrika Bildensköld. Död 1758 8/11, 40 år gammal av lungsot. Bou 1758 20/12 (AI:24, 1758:883). Enligt
denna dottern Sara Greta och barnen nedan.
-Hade 1793 enligt bou ovan barnen Anna Catharina och Nils.
* Britta Catahrina Grotte, född 1726 i Prästgården, Ödsmål sn (O), död 1793-02-24 i Byn Norrgård, Ödsmål sn (O).
-Födelseåret ungefärligt. Flera av syskonen ej införda i födelseboken.
-Nämns som fadder 1744 7/5 i Ödsmål och i faderns bouppteckning.
-Dödsdatum enligt bou (1793:1533). Ej införd i dödboken. Död ogift.
* Ambjörn Grotte, född 1728-08-25 i Prästgården, Ödsmål sn (O).
-Skrevs ofta Ambern.
-Enligt Gbg gymnasiums matrikel för 1745 född 1728 25/8, men är inte införd i födelseboken då.
-Vice häradshövding 1791 och 1793 enligt systrarnas bou.
* Lars Grotte, född 1732-09-08 i Prästgården, Ödsmål sn (O).
-Nämns i faderns bou 1749.
– 20 –
forts. nästa sida
* Johannes Grotte, född 1734 i Prästgården, Ödsmål sn (O).
-Nämns i faderns bou 1749. Skrivs sist där och var troligen yngst. Födelseåret ungefärligt.
Familj 4
Anna Grotte (från familj 1), född 1683 i Vräland, Långelanda sn (O), död 1758-06-10 i Klippan, Örgryte sn (O).
-Nämns som fadder i Långelanda 1700 4/3 m fl tillfällen, senast 1705 1/12, och då var boende i Vräland.
-Gift 1706 10/10 med fortifikationskassören Sven Bånge i Kungälv. Stolrum betalades 1706 6/11. Var vigseln ägde rum är
oklart, men i en sammanställning av släkten Bånge på nätet får vi ett exakt datum. Ej i Långelanda, Kungälv eller Örgryte.
Gift 1706-10-10 med
Sven Påvelsson Bånge, född 1671, död (begravd 1753-09-07) i Lyngby sn (M). Fortifikationskassör och krigskommissarie i Kungälv.
-Kan benämnas d.y. Angående hans anor se nedan under farfadern Sven Påvelsson Bånge d.ä.
-Äldst av barnen enligt moderns bou 1732.
-Sannolikt till Kungälv 1699 (betalade då stolrum i kyrkan och var fadder vid dop 3/11). Ägde hus i Göteborg 1717-20
(OD).
Barn:
* Påvel Svensson Bånge, född (döpt 1707-09-28) i Kungälv sfs (O), död 1772-06-29. Fortifikationskassör och kyrkoherde i Göteborg och Lyngby (M).
-Kyrkoherde 1736. Magister i Lund 1738.
-Gift 1737 med Elisabet Hising, född 1705 i Göteborg som dotter till handelsmannen och redaren Sven Olofsson Hising
(död 1715 och begravd i december i Domkyrkofs) och hans hustru Elisabet Knutsdotter (död 1736 och begravd 26/6 i
Domkyrkofs).
* Anders Svensson Bånge, född 1710-07-09 i Kungälv sfs (O). Kantor och musikdirektör i Göteborgs domkyrka.
-Gift med Barbara Birgitta Limmerhult, dotter till handelsmannen i Göteborg Peter Limmerhult (död 1721, bou då och
uppgifter i en bou 1746, sid. 213). Hon död 1757 (bou 1757, sid. 1253). Bara gift en gång och inte, som det står i en
tabell på nätet, två gånger, och då heller inte med hustruns syster som OD skriver. Denna blev i stället gift med Anders
bror Petter (se denne).
-Var död före 1790. Bouppteckning 1790, sidan 41.
* Carl Svensson Bånge, född 1713-07-03 i Kungälv sfs (O).
* Ambjörn Svensson Bånge, född 1715-02-03 i Kungälv sfs (O).
* Petter Svensson Bånge, född 1717 i Kungälv sfs (O), död i Örgryte sfs (O). Traktör och bokhållare i Göteborg.
-Bosatt i Klippan.
-Gift I med Ingeborg Friis, född cirka 1712, död 1753 3/12 i Örgryte sfs (O).
-Gift II med Helena Margareta (Lena Greta) Limmerhult, dotter till handelsmannen i Göteborg Petter Limmerhult och
syster till broderns Anders hustru, ett av inte så få tillfällen då två bröder gifte sig med två systrar (se ovan nämnda bou).
-Barn: Anna Bolla, Volrat, Sven och Peter.
-Död före 1790. Se bou 1790, sid. 41.
* Christina Catharina Svensdotter Bånge, född 1719-09-16 i Göteborgs Garnisonsförsamling, död 1779-02-06 i Göteborgs Domkyrkoförsamling (O).
-Gift med pastorn vid Fattighusförsamlingen Jonas Bask, död före 1790.
* Ambrosius Svensson Bånge, född 1721-10-24 i Kungälv sfs (O).
-Kantor i Stockholm.
-Gift 1748 18/10 med Christina Åhrman.
-Död efter 1752.
* Carl Svensson Bånge, född 1724-07-14 i Kungälv sfs (O).
-Döpt hemma för svaghets skull. Troligen död liten.
Familj 5
Britta Tillroth (från familj 2), född 1702-06-20 i Toggestala, Långelanda sn (O).
-Kallas vid något tillfälle Brigitta (i register över uppbuds- och småprotokoll 1735-45).
-Nämns i bou 1742 (sid. 595) från Uddevalla som släkting till avlidna Margareta Haffenberg.
– 21 –
forts. nästa sida
Gift med
Mattias Nöring, född 1683, död 1732-11-27. Komminister och kyrkoherde i Tegneby.
-Fick 1708 fullmakt på Tegneby prästgäll och tjänstgjorde där i 24 år jämte fadern, tills han dog två år före denne.
-Gift I med Catharina Jordan.
-Barnens namn och födelseår får tas med en nypa salt (uppgifter via nätet).
-Ingen bouppteckning registrerad.
Barn:
* Torborg Mattisdotter Nöring.
-Var ogift (jungfru) 1742 (nämns i bou från Uddevalla).
* Johan Peter Nöring, född 1724.
* Jacob Nöring, född 1727.
* Catharina Cecilia Nöring, född 1728.
* Apollonia Nöring, född 1729.
* Maria Catharina Nöring, född 1730.
* Magdalena Nöring, född 1731.
Familj 6
Cecilia Catharina Grotte (från familj 3), född 1703 i Tegneby sn (O), död 1761-02-23 i Uddevalla sfs (O) (av ålder (58
år!)).
-Att Cecilia Catharina hörde till den här släkten framgår bl.a. av det faktum att maken nämns som nära släkting till Margareta Mattsdotter Haffenberg.
-Födelseår 1705 uppskattat, men inte helt bra. Skall i så fall ha gift sig vid 16-17 års ålder och ha varit bra mycket äldre än
de två systrarna som kom sedan. När hon nu hittats i Uddevalla blir det rättare 1703 som hon föddes. Detta tyder på att
fadern kan ha varit gift tre gånger och inte två.
-Gift före 1722 med löjtnanten Johan Lilja. Denna uppgift kommer från bou efter Andreas (1749:389). Där nämns barnen födda från 1717 först och därefter de äldsta, vilka då var gifta. Att ingen av dem finns med i Ödsmåls födelsebok som
börjar 1714 kan betyda att de var födda i en annan socken.
-Cecilia Catharina och Johan bodde först i Bokenäs sn (O), först i Östra Klev och därefter i Kålleröd, och fick då tre barn.
Sedan i Herrestad sn (O), där ytterligare sex barn föddes, senast 1736. Därefter svår att spåra, men nämns som varande i
livet vid faderna bou 1749. Familjen ej nämnd på Holma i hfl som börjar 1756. Inga faddrar tillräckligt intressanta vid en
första genomläsning. Genom letande i register (genom sonen Carl Niklas vigsel i Hede sn (O) 1761 1/12) går det dock att
hitta familjen som utflyttad till Uddevalla och etablerad där.
Gift med
Johan Lilja, född 1675, död 1763-10-17 i Uddevalla sfs (O) (av ålder). Löjtnant.
Barn:
* Hans Jacob Lilja, född 1722-03-02 i Östra Klev, Bokenäs sn (O), död (begravd 1722-04-11) i Klev (av -).
* Andreas Ludvig Lilja, född 1723-10-27 i Östra Klev, Bokenäs sn (O), död 1758-11-06 i Uddevalla (av slag). Skeppare
i Uddevalla.
-Gift med Annika Björk och fick 1758 20/1 dottern Cecilia Catharina.
* Torborg Margareta Lilja, född 1725-08-08 i Kålleröd, Bokenäs sn (O), död 1727-04-04 i Holma, Herrestad sn (O).
-Bör ha dött då, även om det står 4 år gammal. Man fick ingen annan dotter före 1727.
* Johan Jacob Lilja, född 1727-03-25 i Holma, Herrestad sn (O), död 1727-04-16 i Holma, Herrestad sn (O).
* Carl Niklas Lilja, född 1728-04-10 i Holma, Herrestad sn (O), död 1730-12-01 i Holma, Herrestad sn (O).
-Bör ha dött då, även om det står 1½ år gammal. Inget utymme för något annat barn som dog detta datum.
* Johan Jacob Lilja, född 1730-04-05 i Holma, Herrestad sn (O), död 1730-12-20 i Holma, Herrestad sn (O).
* Carl Niklas Lilja, född 1731-11-24 i Holma, Herrestad sn (O), död 1786-04-03 i Uddevalla (av fläckfeber). Handelsman i Uddevalla.
-Kallades Niklas.
– 22 –
forts. nästa sida
-Vid dödsfallet upprättades en bouppteckning, 1786 26/5 (nr 288). Där nämns bara tre av de tretton barnen som föddes
mellan 1763 och 1781.
-Gift med Catharina Charlotta Gyllengam (Kajsa).
-Dog sannolikt 1786 3/4 (”Nicolaus Lilja”), även om det står ”banebokhållare” som titel. Det borde inte ha funnits fler
med det namnet i Uddevalla vid den tiden. Någon annan finns inte heller i registren för Uddevalla. Dessutom stämmer
åldern perfekt med födelseåret.
-Barn:
1. Johan Adolf, född 1763 21/1.
2. Carl Gustaf, född 1764 24/2 (nämnd i faderns bou 1786).
3. Catharina Margareta, född 1765 19/4 (nämnd i faderns bou 1786).
4. Cecilia Catharina, född 1766 21/4.
5. Cecilia Catharina, född 1767 27/11.
6. Johannes, född 1768 9/12, död 1771 24/10.
7. Eva Lovisa, född 1770 19/5 (nämnd i faderns bou 1786).
8. Andreas Ludvig, född 1771 6/10, död 1776 18/2.
9. Carolina Charlotta. född 1773 25/5, död 1773 20/5.
10. Carolina Charlotta, född 1774 21/9, död 1775 18/7.
11. Carolina Charlotta, född 1775 1/11.
12. Christina Elisabet, född 1778 4/4.
13. Carl Niklas, född 1781 10/3, död 1782 2/5.
* Anna Catharina Lilja, född 1733-11-30 i Holma, Herrestad sn (O).
* Metta, född 1736-01-08 i Holma, Herrestad sn (O).
Sven Påvelsson Bånges d.ä. (se ovan) familj 1
Sven Påvelsson Bånge, död 1665. Befallningsman i Göteborg och Karlstad.
-Död mellan 1664 24/8 och 1666 18/8 och sätts till 1665 här. Var död 1666 18/8 enligt Karlstads rådhusrätts protokoll.
-Uppgifter om familjen i Kungälvs rådhusrätt 1683 9/4. Det fanns ”åtskilliga barn och mågar”. Min redogörelse för familjen i artikeln om Gadd i ÖÖSF-bladet blev mycket ofullständig ser jag nu när jag läser Olga Dahls redogörelse. Här
görs en komplettering och rättning.
-Nämnd i Göteborg från 1621. Flyttade till Karlstad och fick burskap där. Var intresserad av järnbruk i Värmland. Blev
senast 1658 rådman i Karlstad.
-Bodde i Borgvik sn (S) i närheten av Karlstad.
-Hade långt fler barn än dem jag fick fram för några år sedan. De skrivs här i all korthet. Se i övrigt OD, t.ex. tomt 5.51.
Måns Svensson och Nils Svensson nämns som arvingar 1669 29/4 i Göteborg. De var söner enligt sammanställningen på
nätet om denna släkt (Släkten Bånge från Nya Lödöse och Göteborg).
Gift med
Karin Nilsdotter.
-Dotter till Nils Börgesson, president för den Drakenbergska släkten (OD).
-Död under samma period som maken, men levde längre än han.
-Det florerar uppgifter om en Catharina Wulfsdotter som hustru till Sven Påvelsson Bånge, men de måste bygga på en felläsning av Nilsdotter och/eller förväxling av makarna. En Catharina Wulfsdotter dog visserligen 1703 i Amnehärad (”Pers
svärmoder”) men OD nämner ingen sådan som en hustru utöver Karin Nilsdotter. Via Stefan Björn och Anbytarforum får
vi en bra förklaring: det var en annan Sven Bånge (Andersson) som var gift med denna Wulfsdotter. De bodde i Mariestad.
Deras dotter Christina har via Wikipedia felaktigt hänförts till vår Sven Påvelsson Bånge.
Barn:
* Påvel Svensson Bånge, se familj 2.
* Annika Svensdotter Bånge.
-Gift före 1673 med Olof Elofsson.
* Maria Svensdotter Bånge.
-Yngst av barnen.
-Gift med häradsskrivaren och postmästaren Börje Jönsson i Kungälv, bördig från Lilleby i Björlanda sn (O) som jag utrett
i artikeln om Gadd.
– 23 –
forts. nästa sida
* Dotter Skragge Bånge.
-Gift med Björn Nilsson Skragge, omnämnd i Karlstad som svärson 1666.
* Dotter Andersson Bånge.
-Gift med Sven Andersson, omnämnd i Karlstad som svärson 1666.
* Arvid Svensson Bånge.
-Omnämnd i Karlstad som son 1676.
-Verkar ha övertagit gården i Borgvik.
* Peder Svensson Bånge.
-Omnämnd i Karlstad som son 1676.
* Dotter Borgström Bånge.
-Gift med Nils Asmundsson Borgström, nämnd som svärson 1676.
* Ingrid Svensdotter Bånge.
-Nämns som dotter 1676 (”Ehreborna och Gudfruktige Matrona”). Kan ha varit änka då.
* Magnus Svensson Bånge.
-Bodde tidvis i Göteborg. Uppgift om släktsambandet via nätet.
* Nils Svensson Bånge, död (begravd 1674-12-17).
-Amiralitetsöverlöjtnant (ej som det står på ett ställe på nätet ”amiralitetsöverstelöjtnant”) i Göteborg.
Familj 2
Påvel Svensson Bånge (från familj 1), född i Göteborg, död (begravd 1683-06-05) i Kungälv sfs (O). Befallningsman i
Kungälv.
-Omnämnd i Karlstad som son 1676, tillsammans med Arvid och Peder.
-Nämnd som häradsskrivare 1662-68 och befallningsman 1671-81.
-Bodde 1672-75 eller längre i Hovgården i Björlanda sn (O). Flyttade troligen in till Kungälv i samband med kriget och
brukade sedan bara den gården utan att bebo den.
Gift 1671-03-14 i Kungälv sfs (O) med
Christina Pedersdotter Ström, född 1640, död 1732.
-Födelse- och dödsår ungefärliga. Hennes anor finns omskrivna och tas inte med här nu. Hon tillhörde den bohuslänska
släkten Ström.
-Omgift mellan 1684 och -86 (före 1685 1/6) med kronobefallningsmannen Mårten Borg. Enligt kyrkoräkenskaperna gav
Kerstin Ström en stor penninggåva till kyrkan 27/9 s.å. kanske i samband med att hon gift om sig.
-Död efter 1708 28/1, men död ”för över 20 år sedan” enligt mkt omfattande bou 1732:413.
Barn:
* Kerstin Bånge, död (begravd 1684-03-02) i Kungälv sfs (O).
* Carl Bånge, död 1709.
* Sven Påvelsson Bånge, född 1671, se familj 3.
* Petter Bånge, född 1683, se familj 4.
Familj 3
Sven Påvelsson Bånge (från familj 2), född 1671, död (begravd 1753-09-07) i Lyngby sn (M). Fortifikationskassör och
krigskommissarie i Kungälv.
-Äldst av barnen enligt moderns bou 1732.
-Kom sannolikt till Kungälv 1699 (betalade då stolrum i kyrkan och var fadder vid ett dop 3/11). Ägde hus i Göteborg
1717-20 (OD).
Gift 1699 med
NN, död (begravd 1705-02-08) i Kungälv sfs (O).
-I Kungälvs kyrkoräkenskaper 1699 står det att Sven betalade för stolrum åt sig. Jag tolkar det som att han gifte sig då, kom
utifrån, och att hustrun redan hade stolrum. Fick barn från 1700.
-Begravningsdatum enligt kyrkoräkenskaperna, sannolikt i barnsäng. Tyvärr nämns inget namn. Enligt egna anteckningar
ur kyrkoräkenskaperna, serie L, men dessa inte med i AD ännu.
– 24 –
forts. nästa sida
Gift 1706-10-10 med
Anna Grotte, född 1683 i Vräland, Långelanda sn (O), död 1758-06-10 i Klippan, Örgryte sn (O).
-Stolrum betalades 1706 6/11. Var vigseln ägde rum är oklart, men i en sammanställning av släkten Bånge på nätet får vi
ett exakt datum. Ej i Långelanda, Kungälv eller Örgryte.
* Christina Bånge, född 1701-10-01 i Kungälv sfs (O), död 1703.
-Dödsdatum enligt kyrkoräkenskaperna.
* Magdalena Bånge, född 1703-03-17 i Kungälv sfs (O), död 1703.
-Dödsdatum enligt kyrkoräkenskaperna.
* Stina Lona Bånge, född 1705-01-06 i Kungälv sfs (O).
Tas ej med här: se ovan
Familj 4
Petter Bånge (från familj 2), född 1683, död 1751-10-02. Auditör, regementsskrivare och ryttmästare.
-Födelseår enligt obekräftad uppgift på mätet. Var i alla fall yngre än Sven.
-Biografi i Lewenhaupt under stavningen Bonge (i AD under tryckt litteratur). Tillhörde som ryttmästare Livregementet
till häst. Avsked 1714.
-Ägde Melltorp i Hova sn (R) 1716-17 och bodde där ännu när Påvel Börje föddes 1718, men flyttade 1719 eller 1720
tillbaka till Kungälv.
-Gift I före 1711 med Anna Paulin, död cirka 1719. Barn: Beata och Christina (oklart var de föddes) samt Påvel Börje.
Döttrarna begravdes båda 9/7, enligt en uppgift efter drunkning. Den äldsta var enligt åldern vid dödsfallet född 1711,
varför Petter och Anna kan ha gift sig 1710.
-Gift II med NN, troligen 1720. Barn födda i Kungälv: Beata Christina 1721 (levde 1765 enligt en akt bland bou i
Kungälv 1766:403, men var död 1789 enligt hennes bou i Kungälv nr 363, enligt dödboken 31/1) och Anna Catharina
1722 (död efter 1789 och gift med fyrverkare Christian Fux, med 1789 okänd vistelseort, enligt uppgift död i Kungälv).
-Tvivelaktigt rykte under en tid, för evigt bevarat i Svenska Akademiens ordbok: Paul Enertssons äldsta dotter, som varit
”så odygdig att låta lägra sig af ryttmästaren Peter Bånge”. Nu kan detta bli till hjälp i forskningen. Det visar sig nämligen
att Paul Enertsson var kyrkoherde i Glimåkra-Örkened (L), att han var gift med Apollonia Hansdotter och att hans barn
kallade sig Paulin. En dotter Petronella föddes 1691 och blev gift i området.
-Man kan tänka sig följande: Petter hade tjänst i Glimåkra-Örkened under det stora nordiska kriget och fick ihop det med
kyrkoherdens äldsta dotter Anna. De ”blev tvungna att gifta sig”. Vigseln och de båda första barnens födelse skulle då finnas i kyrkböckerna där. I Glimåkra finns de inte, men Örkeneds böcker saknas före 1721. De borde finnas där i denna församling: om Paul berättas nämligen en anekdot som visar att han bodde i Örkened och tjänstgjorde i båda församlingarna.
-En möjlighet att få fram Anna Paulin hade varit Kungsbacka, där det fanns ståndspersoner med det namnet. Dock har
det inte avsatt sig några anteckningar om vigsel eller dop i kyrkböckerna som är bevarade. Sedermera hittade jag samma
uppgift om Paul Enertsson på Geni.com, så uppgifterna har framkommit på två av varandra oberoende vägar och får anses
tillräckligt säkra.
-Hustru II kallas Kirsti Borg i sammanställningen över släkten ”adelsvapen.com” och i Geni.com. Detta är fel och avser
modern som bar barnet till dopet.
Gift 1710 i Örkened sn (L) med
Anna Paulin, född 1676 i Örkened sn (L), död 1719.
-Angående henne se maken. Födelseåret nämns på nätet, men det finns inget om varifrån det kommer. Anteckningen om
att hon blivit med barn före äktenskapet kommer från SAOB, där man hänvisar till en anteckning från okänd källa 1711.
I domboken för 1711 har jag dock inte hittat något.
-Släkten väl utforskad som ofta med prästsläkter och kan fås via nätet, varför den inte tas med här.
– 25 –
forts. nästa sida
Västra Tunhems kyrka i äldre tid
Laurentius Andreae Grotte Familj 1
Laurentius Andreae Grotte, född 1572 i Kartberga, Gudhem sn (R), död 1647-12-26 i Västra Tunhem sn (P). Kyrkoherde i Tunhem.
-Patronymikon något osäkert, då en källa anger fadern som Jonas Andreae Grotte. De flesta har dock Andreae.
-Kallade sig Valboensis, tydande på att han kom från Dalsland.
-I domboken för Väne härad 1664 och 1665 omnämns flera barn (Sven, Johan och dottern NN) som inte återfinnes via
nätet (”geni”).
-Enligt obekräftade nätuppgifter fanns även sonen Olof (gift med Annika Nilsdotter) och Petter. Detta kan betvivlas om
man går efter uppgifterna i domboken. Dock var det inte alltid alla arvingarna upptogs vid sådana uppräkningar. De
kunde ju ha avlidit eller fått ut sitt arv i förtid.
-En ättling (”av prästsläkt i Tunhem”) var överinspektören Anders Grotte i Nystad i Finland i mitten och slutet av 1700-talet.
-Det sägs i en artikel om nedgrävt kyrksilver på Kinnekulle att det i Medelplana sn (R) skall ha funnits en kyrkoherde
Johan Grotte, vilken under kriget 1611-13 grävde ner silvret och dog innan han kunde tala om för någon var det fanns.
Gift med
Elisabet Christina Torstensdotter.
-Kallas i vissa källor (ej angivna via Ancestry, men uppgiften mycket sannolik - en sådan nästan omöjlig att fabricera eller
feltolka) Elfsburgensis, tydande på födelse i Älvsborgs län.
Barn:
* Bengta Grotte.
-Gift I Hornius.
-Gift II Ravingius.
* Sven Larsson Grotte, född i Västra Tunhem sn (P).
-Nämns 1665 16/1 i domboken som syskon till sal. ryttmästare Bengt Grottenfeldt.
* Johan Larsson Grotte, född i Västra Tunhem sn (P), död 1686 i Vadstena. Lantmätare i Vadstena.
-Kan ha varit född 1606 men denna nätuppgift är obekräftad.
-Nämns 1664 13/9 och 1665 16/1 i domboken för Väne härad som syskon till sal. ryttmästare Bengt Grottenfeldt, då i
Vadstena. Ingen tvekan om att den här nämnde Johan Grotte är den som avses i domboken.
-1647 riksdagsman för Östergötland, boende i Ullstorp i Fivelstad sn (enligt Östgötars minne). Ordinarie lantmätare i
Södermanland, sedan hauptman över Ortala grevskap. Hade enligt samma källa sonen Johannes Johannis Bergman, prästvigd 1665 och kyrkoherde i Livland. Död före 1690. Hade även sonen Ericus Johannis Bergman, hauptman på Vadstena
slott 1668. Död 1669 13/5. Förutom dessa söner skall det ha funnits en son Leonard. Månne Bergman var en synonym
till Grotte? Ändå egendomligt med namnbytet och därigenom även vårt att koppla ihop senare Grotte i Östergötland med
– 26 –
forts. nästa sida
Johan.
-Nämnd 1638 2/4-1653 22/8 i Vadstena (olika källor i en sammanställning som är åtkomlig på nätet). Köpte gårdarna
Sund och Kalvesta.
-Gift sannolikt före 1642 (ej i vigselboken som börjar då) med Ingrid Månsdotter Falk, dotter till Måns Eskilsson (död
1653 22/8) och hans hustru Anna i Vadstena. Ingrid död 1684.
-Om släkten i en bok av ”Bennet sidan 132 f ” enligt ovannämnda sammanställning. Kan avse Robert Bennet: Gravminnen från Vadstena klosterkyrka.
-Det finns också en sammanställning på nätet över lantmätare i Östergötland, där Johans arbete beskrivs. Han sägs där vara
”möjligen son till Tunhems prost Lars Grotte”, vilket jag nu kunnat bevisa att han verkligen var.
född i Västra Tunhem sn (P).
-Omtalas i domboken 1665 16/1 som hustru till kvartermästare Anders Skahle, varvid Johan Larsson omnämns som
Skahles svåger.
* Andreas Laurentii Grotte, född 1605, se familj 2.
* Bengt Laurentii Grottenfeldt, född 1610 i Västra Tunhem sn (P), död 1656-04-19. Major.
-Sägs i Kultur- och personhistoriska anteckningar ha varit ”yngst av Laurentius Andreae Grottes båda söner”. Då har man
inte känt till Sven och Johan. Bengt var i alla fall yngre än Andreas.
-Adlad Grottenfeldt.
-Var ryttmästare och/eller major: omtalas i domboken 1664 som major (salig) och 1665 som ryttmästare. Död under fälttåg i Polen (domboken 1665 16/1), enligt obekräftad men sannolik nätuppgift i Mazowieckie.
-Gift med Christin Rosendufva, som efterlevde maken.
* Sigrid Grotte, född 1621-09-16 i Västra Tunhem sn (P), död 1695-01-06 i Upphärad sn (P).
-Gift med adlade översten Olof Silfverlood i hans andra gifte. Olof var släkting till de sägenomspunna Stacke junkrarna
på Stackenäs i Karl Gustav sn (P).
-Att detta samband med släkten Silfverlood är riktigt bevisas bl.a. av Väne härads dombok 1665 16/1 (bild 1180 i AD).
-Olof Andersson Silfverlood var gift två gånger: enligt den mest trovärdiga versionen först med en Ingrid Andersdotter
av okänd härkomst som dog 1625 30/9, och sedan med Sigrid Larsdotter, ”dotter till en kyrkoherde Laurentius”. Det är
denna som nämns i domboken ovan.
-Även om Skara stiftshistoriska sällskaps medlemsblad 2007:1 säger att Andreas Laurentii hade en dotter Ingrid Andersdotter som var gift med Olof Silfverlood, kan det inte vara rätt. Ingrid var Olofs första hustru och borde inte ha kunnat
vara det som dotter till andra hustruns bror. Om Ingrid tillhörde släkten Grotte kan det i stället ha varit som syster till
anfadern för släkten, Laurentius Andreae.
Familj 2
Andreas Laurentii Grotte (från familj 1), född 1605 i Skara, död 1664-02-15 i Västra Tunhem sn (P). Kyrkoherde och
kontraktsprost i Tunhem.
-Efterträdde fadern som kyrkoherde i Tunhem.
-Via nätet (Ancestry) finner man flera barn som hänförs till Andreas och Catharina: Olof, född 1639, Rasmus 1645, Arvid
1646, Anders 1648 (gift Annika Buut, se nedan) och Torsten 1652. Namnmässigt kan det stämma med en och annan av
dessa, men man undrar varifrån uppgifterna kommer. Någon bouppteckning är inte registrerad, och något i domböckerna
1653-72 har jag inte hittat.
-Anders Andersson Grotte och Annika Buut skall ha haft en son, Carl Gustaf Grotte, född 1688 eller -89. De hade enligt
nätuppgifter även de yngre sönerna Gustaf, Jean, Adolf, Johan och Magnus. Carl Gustaf blev häradsfogde och sedan borgmästare i Söderköping (E). Han var gift före 1728 och fick 9/1 det året dottern Anna Lisa, senare gift med kyrkoherden
Georg Fredrik Berholtz i Skärkind (E) och död 1793 17/6. Gift 1630 med
NN.
-Skall ha funnits om Ambjörn Grotte var en halvbroder till övriga syskon och då hennes styvson. Okänd till namnet. Barnens ålder gör det sannolikt att hon var Andreas Grottes första hustru. Vigselåret fingerat för att det skall bli rätt ordning
i denna antavla. Gift 1633 med
Catharina Svenonia, född 1610 i Skara.
-Dotter till biskopen i Skara 1618-39 Sveno Svenonius (Sven Svensson) och hans hustru Elin Arvidsdotter.
-Vigselåret fingerat för rätt ordning i antavlan.
* Ambjörn Andersson Grotte, död 1719-05-29 i Vräland, Långelanda sn (O). Häradsskrivare på Orust och Tjörn.
– 27 –
forts. nästa sida
-Biograferas inte här: se ovan.
* Ingrid Grotte, född i Västra Tunhem sn (P), död 1665.
-Enligt en nätuppgift dotter till Andreas Grotte och gift med Olof Silfverlood samt död 1665. Detta kan inte vara riktigt.
Om Andreas hade en dotter Ingrid som dog 1665 var det inte hon som var gift med Olof Silfverlood. Olof var först gift
med en Ingrid Andersdotter av okänd härkomst som dog 1625 30/9, och sedan med Sigrid Larsdotter, ”dotter till en
kyrkoherde Laurentius”. Det är denna som nämns i domboken ovan.
-Även om Skara stiftshistoriska sällskaps medlemsblad 2007:1 säger att Andreas Laurentii hade en dotter Ingrid Andersdotter som var gift med Olof Silfverlood, kan det inte vara rätt. Ingrid var Olofs första hustru och borde inte ha kunnat
vara det som dotter till andra hustruns bror. Om Ingrid tillhörde släkten Grotte kan det i stället ha varit som syster till
anfadern för släkten, Laurentius Andreae.
Familj 2
Andreas Laurentii Grotte (från familj 1), född 1605 i Skara, död 1664-02-15 i Västra Tunhem sn (P). Kyrkoherde och
kontraktsprost i Tunhem.
-Efterträdde fadern som kyrkoherde i Tunhem.
-Via nätet (Ancestry) finner man flera barn som hänförs till Andreas och Catharina: Olof, född 1639, Rasmus 1645, Arvid
1646, Anders 1648 (gift Annika Buut, se nedan) och Torsten 1652. Namnmässigt kan det stämma med en och annan av
dessa, men man undrar varifrån uppgifterna kommer. Någon bouppteckning är inte registrerad, och något i domböckerna
1653-72 har jag inte hittat.
-Anders Andersson Grotte och Annika Buut skall ha haft en son, Carl Gustaf Grotte, född 1688 eller -89. De hade enligt
nätuppgifter även de yngre sönerna Gustaf, Jean, Adolf, Johan och Magnus. Carl Gustaf blev häradsfogde och sedan borgmästare i Söderköping (E). Han var gift före 1728 och fick 9/1 det året dottern Anna Lisa, senare gift med kyrkoherden
Georg Fredrik Berholtz i Skärkind (E) och död 1793 17/6.
Gift 1630 med
NN.
-Skall ha funnits om Ambjörn Grotte var en halvbroder till övriga syskon och då hennes styvson. Okänd till namnet. Barnens ålder gör det sannolikt att hon var Andreas Grottes första hustru. Vigselåret fingerat för att det skall bli rätt ordning
i denna antavla.
Gift 1633 med
Catharina Svenonia, född 1610 i Skara.
-Dotter till biskopen i Skara 1618-39 Sveno Svenonius (Sven Svensson) och hans hustru Elin Arvidsdotter.
-Vigselåret fingerat för rätt ordning i antavlan.
* Ambjörn Andersson Grotte, död 1719-05-29 i Vräland, Långelanda sn (O). Häradsskrivare på Orust och Tjörn.
-Biograferas inte här: se ovan.
* Ingrid Grotte, född i Västra Tunhem sn (P), död 1665.
-Enligt en nätuppgift dotter till Andreas Grotte och gift med Olof Silfverlood samt död 1665. Detta kan inte vara riktigt.
Om Andreas hade en dotter Ingrid som dog 1665 var det inte hon som var gift med Olof Silfverlood. Olof var först gift
med en Ingrid Andersdotter, död 1625, som det kan ha blivit en förväxling med med tanke på namnet Ingrid. Se i stället
under Andreas far Laurentius Andreae, vilken enligt en nätuppgift hade en dotter Sigrid som var gift med Olof Silfverlood.
Sigrid har exakta födelse- och dödsdata, vilket talar för att det är rätt.
* Helena Grotte, född i Västra Tunhem sn (P), död 1695.
-Kallas också Elin.
-Gift Bergius.
* Bengta Grotte.
-Gift med prosten Andreas Olai Juvenius i Skövde (född 1611 i Uvered, Järpås sn (R), död i Skövde i maj 1698.
-Gravsten finns registrerad och sökbar på nätet.
* Sven Andersson Grotte, född 1635 i Västra Tunhem sn (P), död 1675. Kornett.
– 28 –
forts. nästa sida
-Dödsdatum via nätet. Har också angivits som 1676. Oangiven dödsort.
* Petrus Andreae Grotte, född 1636-03-02 i Västra Tunhem sn (P), död 1682-04-15 i Västra Tunhem sn (P). Kyrkoherde
i Tunhem.
-Död barnlös.
* Erik Andersson Grotte, född 1643 i Västra Tunhem sn (P), död 1721. Löjtnant i Hol.
-Vittnade i rätten 1688 om förhållandena vid Naglums sund, Stallbacka och Ekholms slott i närheten av Trollhättan:
”löjtnant manhaftig Erik Andersson Grotte”.
-Bodde i Hol i Västra Tunhem, åtminstone från 1693. Man har funnit honom i mtl ända till 1722: sägs vara död i Hol i
mtl 1722 och kan därför ha avlidit 1721 (mtl skrevs i vid årsskiftet innan de skulle börja gälla).
-Var säkerligen gift med en Elisabet (enligt mtl- nämns efter honom där), född 1646, död 1741 i Hol. I denna antavla tar
jag med denna som hustru till Erik Andersson Grotte i Hol, vilket är mest sannolikt.
-Till syskonskaran kan hänföras sonen Anders, född 1669 och död 1725, samt gift med Britta Tollesdotter. De nämns på
nätet, men båda är svåra att hitta i någon originalkälla. Om de existerade kan Anders ha varit son till denne Erik. De har
på något ställe angivits som föräldrar till Erik Andersson Grotte på Nolö, Öckerö sn (O), född 1698. Det är dock mycket
tveksamt, då Erik Grotte i Västra Tunhem lät begrava en sin son Anders 1699 (enligt kyrkoräkenskaperna där). Anders var
korpral under Adelsfanan. I så fall hade han två söner Anders. Kan också ha haft sonen Per, då en Per Eriksson nämns med
änkan Elisabet efter Erik. En dotter Catharina måste också ha funnits, gift med kornetten Christoffer Bergqvist (16831765 15/12) i den andra gården i Hol. Hon dog 1723 som ”Catharina Grotte” och begravdes 6/4 och har förväxlats med
Catharina Kloot. Detta har jag hittat i material på nätet av forskaren Lotta Nordin, och det verkar mycket sannolikt.
-Dödsdatum har inte kunnat återfinnas i dödboken för Skara, där det påstås att han skulle ha dött. Det skulle också vara
mkt egendomligt om Erik som var mantalsskriven i Hol till sin död skulle ha begravts i Skara.
-Den major Erik Anderson Grotte som nämns i Lewenhaupt menar jag inte vara identisk med löjtnanten i Hol. Nämnd
som major ännu 1713. Det måste ha funnits en annan Erik Andersson Grotte, vilken var major och gift 1688 i Vänersborg eller Arboga med Catharina Kloot, dotter till rådmannen i Göteborg och justitieborgmästaren i Vänersborg Claudius
Kloot. Claudius Kloot bör kunna sättas som far till Catharina, även om hon inte fick någon son som blev kallad Claudius/
Claes. Ålder, stånd och frånvaron av alternativ talar för sambandet. Uppgifter om Catharina Kloots härstamning och
giftermål finns i tidskriften för Trollhättebygdens släktforskare 2005. Vigselåret 1688 svårt att förena med att alla barnen
föddes innan dess.
-De fyra barnen till Erik Anderson Grotte som nämns var säkerligen av en och samma syskonkull och bör vara majorens:
-1. Sonen Bengt (född 1682), säkerligen den Benedictus Grotte som gick på Gbg gymnasium 1692, den kapten vid Smålands tre- och femmänningsregemente till fots Bengt Grotte som nämns som fadder vid Göteborgs garnison 1719, var gift
I med Catharina och fick sonen Erik Peter 1718/19, möjligen i garnisonsfs, och Laurentius bevisligen i garnisonsfs 1721
24/2 och gift II 1725 i Varberg (N) med Anna Bruun (1705-70). Dottern Anna Kajsa född i Kristianstad 1731 och döpt
25/2. Fick även sonen Johan Emanuel, sergeant vid Hamiltons regemente i Finland, gift med Lovisa Catharina Modera,
deras ena dotter Christina Beata död 1760 30/8 och andra dotter Anna Catharina gift Martin och dessas dotter Lovisa
Catharina född 1783 4/6. Johan Emanuel och hans hustru drunknade 1771 8/11 och återfanns aldrig. Den till vuxen
ålder överlevande dottern Anna Catharina växte upp hos sin farbroder Lars Grotte, gästgivare i Degeberga (L). Han var
gift med Christina Nicolaidotter (Winberg eller Timan) i hennes tredje gifte (gift I med gästgivaren Otto Kunze och II
med gästgivaren Hindrik Garf ). Bengt begravdes 1748 22/11 i Stubberöd i Södra Mellby (L). Bou 1749 i Asbo härad (L).
-2. Sonen Herman (1686 4/10-1732). Regementspastor i Flo sn (R) och kyrkoherde i Källby sn (R). Gift med Gunilla
Rhodin i hennes andra gifte. Båda döda 1732 i Källby. Dotter Maria 1722-52. Son Erik Peter 1724, kapten.
-3. Dottern Christina (1688, gift I med Gustaf Papegoja, död 1705, och gift II 1707 28/5 i Stora Mellby sn (P) med löjtnanten Anders Holtz i Vänersborg och Stora Mellby sn (P) och död där 1740).
-4. Sonen Svante (okänt födelseår, men troligen äldst eller näst äldst). Fänriken Svante Grotte (död 1711) bodde åtminstone en tid i Uvered/Järpås. Gift 1705 29/12 i Järpås sn med Helena Papegoja, syster till Gustaf som blev gift med hans
syster Christina Grotte (se ovan). De hade en son Ulrik Johan, född 1706 (hans dotter Anna Catharina gift med fänriken
Jonas Kruskopf (född 1730 i Karlstad), och Ulrik Johan död hos dem 1786 22/1 i Sörböle i Tösse sn i Dalasland) och
en dotter Anna Maria, född 1708, gift Borgvall. Hennes namn, födelseår och hemort gör det mycket sannolikt att hon
är identisk med den Anna Maria Grotte som avled 1781 18/3 i Rackestad sn (R) 70 år gammal. Dessutom hade Svante
Grotte en sondotter som hette Elisabet, född 1737 18/7 i Järpås sn (R) och gift med mönsterskrivaren Jonas Blomdahl i
Hjärtum, nämnd i Gbg och Bohus läns släktnamnsregister.
* Laurentius Andreae Grotte, född 1644 i Västra Tunhem sn (P), död 1697 i Amnehärad sn (P). Kyrkoherde i Amnehärad.
-Död 1697, enligt placeringen i dödboken, mellan 3 och 7 efter trefaldighet = 20/6-18/7. Detta motsäger nätuppgiften 6/1.
– 29 –
forts. nästa sida
* Margareta Grotte, född 1654 i Västra Tunhem sn (P), död 1725 i Härlunda sn (G).
-Gift Reuterholm.
Anders Svensson Grotte (en eller två personer?)
Anders Svensson Grotte. Fältväbel i Uvered och Backagården, Uvered sn (R).
-Lewenhaupt verkar mena att fältväbeln Anders Grotte var identisk med löjtnanten Anders Grotte: fältväbel vid VästgötaDals regemente 1695 i juni, fänrik 1700 23/3, löjtnant 1703 2/4, död 1706 5/9 på en sjöexpedition. Gift med Anna
Elisabeth von Schwartzenhoff, dotter till kaptenen Johan von S. och hans hustru Agneta Cederbom. Det skulle dock vara
egendomligt om det fanns två fältväblar Anders Grotte vid samma regemente samtidigt. Om det bara fanns en måste
Anders Svensson ha gift om sig före 1706. Denne löjtnant fick en son Carl Jacob 1706 i Simmenäs i Alingsås landsförsamling (1740 sergeant i Karlskrona och gift med Barbara Gabel - enligt obekräftad uppgift och svår att få fram genom egen
forskning hittills). På denna ort nämns han i mtl 1705 som ogift löjtnant och 1706 som löjtnant. Uppgiften om ”ogift”
motsäger att han var gift tidigare, och då är det inte samma person. Någon GMR mellan 1694 och 1708 verkar inte finnas
att kontrollera med.
-Fältväbeln Anders nämns i Uvered vid vigseln 1697 och vid sonen Lars födelse 1698, och som fadder vid dop i församlingen 1699 13/1 och 1700 1/1 i Backgården, vilket var ett boställe under herrgården Uvered, där det före Anders bodde
en annan fältväbel. Efter detta är denna familj som bortsopad. Nämnd i mtl 1699 (daterad 17/2) till 1702 (daterad 13/2).
Har inte gått att finna vid sökningar på nätet (forskarsidor och efternamnsregister).
-Dotter Britta Maria född 1697 3/5, död 1/10 s.å.
-Son Lars född 1698 5/8.
-Att Sven Andersson Grotte var Anders far är inte bevisat men sannolikt. Jag har inte arbetat med detta ännu. Uppgifterna
från och med denna generation är till stor del hämtade från nätet men i vissa fall kompletterade med egen forskning.
-Denna familj är enligt min mening den mest sannolika. Det stämmer med ålder, ort och stånd, liksom med namn: båda
kom från familjer där namnet Erik förekom, och hustrun Anna Stina kan ha gett namn åt den ena av Eriks döttrar. Det
känns riktigt, men vart tog de vägen och varför har ingen hittat dem vid letande efter personer med namnet Grotte? Det
finns flera möjliga förklaringar. Föräldrarna kan ha avlidit unga, så att barnen kom att uppfostras hos andra. Mannen kan
ha dött tidigt och hustrun gift om sig. De kan ha hamnat i en socken där kyrkböckerna brunnit, så att de inte finns med
i något register, de dog tidigt så att det inte finns någon bouppteckning bevarad.
-Det finns många uppgifter på nätet. De är till sin kvalitet mycket ojämna. Men om man kontrollerar med originalkällan
och gör upp en modell, kan det vara möjligt att komma vidare. Detta är ett sådant försök. Antavlan är inte komplett utan
bara en början för att se om det kan stämma med Anders Svensson och Erik Andersson. Många har känt sig tvingade att
stanna när det inte verkar stämma med födelseår och namn. Men man måste då tänka vidare och se på födelseår före och
efter det man tänkt och se om ett namn kanske är ett annat än det som står i kyrkböckerna. Det förekommer många fel där.
-Till sist kommer man ofta till ett läge då man behöver gå igenom de tidsödande domböckerna. Det kan också löna sig att
lusläsa ingresserna i bouppteckningarna efter personer som inte är registrerade. Det kanske är dags för detta nu i fråga om
den här släkten Grotte. Modellen kan visa var man i så fall kan börja.
Gift 1697-04-25 i Uvered sn (R) med
Anna Stina Dreffensköld, född (döpt 1673-08-01) i Sundstorp, Hällum sn (R).
-Adlig börd.
-Skrivs mest Anna Stina, men någon gång mera korrekt Anna Christina. Obs att Erik Andersson Grotte d.y. fick en dotter
Anna Stina som kan ha fått sitt namn efter denna farmoder. Fel i Geni.com: Anna Catharina - skall vara Anna Christina
(=Anna Stina).
Grotte under medeltiden
I släktöversikter sägs ofta att Andreas Laurentii Grottes hustru Catharina var dotter till biskopen i Skara Sveno Svenonius
(Sven Svensson). På något ställe skall man ha funnit att han var son till en Sven Olofsson.
Jag roade mig med att ta fram de sökbara avskrifterna av Svenskt diplomatarium. Där nämns personer med namnet Grotte
flera gånger, först en Albert Grotte i Stockholm 1367-70. Diplomen går fram till 1503. Under 1300- tidiga 1400-talet
hade man hemort i Stockholm, Östergötland och Estland. I slutet av 1400-talet är hemorten uteslutande Finland.
Intressantast i det sammanhang vi nu rör oss är personerna i mitten av 1400-talet. Vi har då först biskop Sven Grotte i
Skara. Han nämns där 1436-52. Möjligen var han identisk med kyrkoherde Sven Grotte i Sunne (S) som nämns 1435.
Härnäst och sist men inte minst har vi 1467 Magnus Grotte och hans hustru Margit. Magnus var död då. De hade barnen
Lars/Laurentius (kanik i Linköping), Herman (kanik i Linköping), Göran eller Jöns (rådman i Stockholm), Tomas (död i
England) och övriga icke namngivna. Det intressanta med dessa personer är namnen Magnus, Lars och Herman, men det
lär inte vara möjligt att koppla samman dem med personer med dessa namn 2-300 år senare, kanske bara ett slumpmässigt
sammanträffande.
– 30 –
forts. nästa sida
Magnus Grotte, Magnus den förste
m. Magnus Grotte. Tullskrivare i Borås 1741 (hfl s.8). Till Varberg 1742. Tull- och accisskrivare. Vittnade vid Varbergs
RR 1748 6/7.
h. Christina Bengtsdotter. Gifta i Varbergs sfs 1745 14/7.
s. Lorentz, född 1746 10/4 i Varbergs sfs.
Magnus den andre
m. Magnus Grotte. Född omkring 1731 (ej införd i födelseboken) som son till komministern i Od (P) Olof Grotte och
hans hustru Barbro Blidberg, båda döda när bouppteckning hölls (1757:853). Vid vigseln 1722 var Olof kaplan och inte
kapten som i vigselregistret. Rustmästare (senast 1757) i Floby sn (R) i Vilske härad. Bodde en tid i Skräddaregården i
Estorp, Göteve sn (R). Göteve hörde till Floby pastorat, och kyrkböckerna fördes ihop i samma volym. Död 1794 i Od,
63 år gammal.
h. Kajsa Hjort
d. Christina 1764 1/10 och fyra barn till 1767-78 (Maria, Anders, Peter och Maria), samt två 1782 och -89 i Od. Fadder
1764 var bl.a. brodern Nils Grotte och 1767 bl.a. systern Anna Maria Grotte. Anna Maria var gift med Måns Jonsson i
Göteve och fick tio barn 1756-1776.
Magnus och Kajsa flyttade runt på 1770-talet och kom enligt registrerade flyttningslängder till Gökhem, Vilske-Kleva och
Gudhem socknar. Det har varit något svårt att få fram ordningen och vilka gårdar man var bosatt på. Enligt barns födelse
och död ser man ändå att de bodde i Floby pastorat åtminstone 1764-68 och i Gökhem åtminstone 1770-78, samt i Od
från 1782.
Magnus den tredje
m. Magnus Grotte. Sjötullsvaktmästare i Skövde och landtullsbesökare i Uddevalla (i mtl dock skriven under sjötullsstaten). Född 1738/39 (hfl Mariestad) eller 1746 (ålder vid dödsfallet). I mtl för Uddevalla till och med 1787 (daterad 9/2).
Död 1811 och begravd 27/12 i Strömstad (O).
h. Anna Regina Nyrop. Född cirka 1739. Död 1812 11/2 i Strömstad.
d. Anna Brigitta/Britta, född uä 1762 13/12 i Nolebo, Ova sn (R). Modern piga där. ”Barnefadern ehuru han efterfrågades
blef ej uptäkt”. Det var Magnus som var fadern, i alla fall åtog han sig faderskapet eftersom denna dotter senare skrevs
i familjen som dotter. Ej införd i vigselboken för Ova sn, men i pastoratet ingick även Skälvum, där kyrkböcker saknas
före 1781. Fick sedan fler barn, först i Ova 1766 (Maria Christina/Maja Stina), sedan i Mariestad 1769 och 1771 (Greta
Regina och Carl Magnus), efter att ha fått tjänst där 1768 (enligt uppgift på nätet tidigare varit i tjänst bl.a. som extra
kronoskogvaktare), och så i Uddevalla 1775-80 (Carl Fredrik, Kajsa Greta, Lovisa Ulrika och Fredrik).
Vilken Magnus Grotte ägde fastigheten 2:13 i Strömstad 1754??? Enligt vad man kan finna på nätet skall det ha varit
Magnus den tredje, men man hävdar där att han var född 1746 (säkerligen härlett av åldern vid dödsfallet). Det går ju inte
ihop. Å andra sidan skulle det vara egendomligt om det under samma tidsperiod fanns två Magnus Grotte med anknytning till Strömstad. Kanske det rör sig om en felskrivning, så att det egentligen skall stå 1784? Magnus Grotte kom till
staden 1787/88, men kan ju ha ägt fastigheten innan dess. Detta kräver fortsatt forskning.
Avslutande synpunkter
Det är något fascinerande med släkten/släkterna Grotte. Det rör sig om ett mycket stort antal människor. Både prästerna och de andra tog verkligen bibelordet ”föröken eder och uppfyllen jorden” på stort allvar! Generationerna fram till
1600-talet är som alltid svåra på grund av källornas sparsamhet. Men i fråga om Grotte är det sedan så att ovanligt många
levde i socknar där kyrkböckerna brunnit, så att det är svårt att pussla ihop dem rätt. Personerna ovan har jag arbetat med
eftersom det är de som nämns mest i den litteratur jag hittat via nätet och i Anbytarforum. Men det finns fler och det gör
det ännu svårare. Jag läste igenom alla registren över personer med släktnamn och bouppteckningar i Skaraborgs län och
fann flera Grotte som var födda under 1700-talet och även 1600-talet, ja ända ner till detta århundrades början. Här följer
en lista över dem som verkar mest intressanta och som man kunde arbeta vidare med. Men jag tror att man måste läsa
igenom hela Skaraborgs läns domböcker under 1600-talet och långt in på 1700-talet och ingresserna i bouppteckningarna
för att få ihop det bättre.
Gudhems härad: Margareta Grotte död 1742 i Sjogerstad, 76 år gammal (gift 1691 i Skövde sfs med komminister
Jonas Kinnerus) Bengt Johansson Grotte, avskedad soldat, död 1776 i Broddetorp, 58 år gammal
Dimbo härad: Elisabeth Andersdotter Grotte död i Klemetsbo, Fröjered sn (R) 1739, 86 år gammal. Gift med
– 31 –
forts. nästa sida
kyrkoherde Clemenius med namn efter gården Klemetsbo. Nämnd av Hugo Larsson i Anbytarforum.Kan ha varit dotter till Anderas Laurentii som skall ha haft 13 barn, av vilka 5 är oredovisade.
Kinnefjärdings härad: Margareta Grotte, gift Dimberg, son Joakim född 1704 i Sävare
Kållands härad: Sven Grotte, kronoskytt, död i Larv 1782, 74 år gammal (barn födda 1742-59, bou 1782 i Laske
härad efter båda makarna, hustrun kallas Stina Månsdotter och Stina Brask)
Skånings härad: Sven Grotte son Anders född 1736 i Marum (kronoskytten ovan?) Magdalena Grotte, jungfru,
från Skövde till Norra Vånga 1748
Valle härad: Anders Grotte i Skärv, född 1665, död 1741 i Norra Lundby Greta Grotte död 1796 i Häggum,
52 år gammal (gift Lars Muntin – Montin?)
Binnebergs härad: Annika Grotte, hustru, död i Flistad 1719, 78 år gammal Lars Grotte i Berg, hustrun död 1695,
80 år gammal
Hasslerör härad: Skrivare Grotte i Leksbergs hfl 1731-34 Sven Grotte död i Ekby 1728, 75 år gammal
Skövde stad: Karin Svensdotter Grotte död 1741, ”någre och 70 år” gammal Karin Grotte i hfl 1737-45 (gift
med en Olof, dotter Bengta)
Bohuslän: Kajsa Grotte gift med Niclas Pelikan, kvartermästare, dotter Maja Lena född i Resteröd 1718,
barn födda i Uddevalla 1720-22, sannolikt son Peter född i Lysekil 1726 och möjligen son Sven
född på Karlsten 1727)
Älvsborgs län: här finns många Grotte registrerade. Jag har gått igenom dem. Uppgifterna kan mest komplettera dem från Skaraborgs län, varför de inte tas med här (liksom inte heller det lilla som finns i
Dalsland).
Det sägs i en artikel om nedgrävt kyrksilver på Kinnekulle att det i Medelplana sn (R) skall ha funnits en kyrkoherde Johan
Grotte, vilken under kriget 1611-13 grävde ner silvret och dog innan han kunde tala om för någon var det fanns.
Så har vi detta om Lars Månsson Grotte som man kan hitta vid sökningar på nätet. Den professionella släktforskaren
Synnöve Molander har tydligen skrivit om honom och hans släkt, men resultatet verkar inte vara tillgängligt. Möjligen
gäller detta komministern i Härlunda sn (R) Laurentius Magni Grotte, vilken nämns i herdaminnet. Härlunda ingår nu
i Skara kommun. Laurentius Magni nämns där från 1682 och kanske var född på 1650-talet. Han var gift med Malin
Sylvander, dotter till företrädaren. De fick barn som jag har hittat under min nuvarande forskning. Laurentius dog 1697
(det finns tyvärr ingen dödbok bevarad). En son var Olof, komminister i Od (R). Sonen Anders blev också präst, komminister i Skövde. Anders son Lars blev tullnär i Skövde och dog 1778 22/12 under tjänsteutövning: han skulle undersöka
misstankar om olovlig brännvinsbränning och blev ihjälskjuten. Förövaren Anders Olofsson Bäck dömdes till döden. Han
halshöggs och steglades.
Rolf Nilsson uppmärksammade mig på att en fältväbels i grannsocknen till Västra Tunhem Gärdhem (P) styvson Erik
Grotte begravdes 1695. I biografin i dödboken sägs att han gått 2 år i Marstrands skola och 5 år i Göteborg, samt att han
1690 fått ett stipendium fört ytterligare studier i Göteborg. Jag har inte kunnat lösa detta problem: en Grotte som i början
av 1670-talet fått en son Erik, och att änkan före 1695 gift om sig med en fältväbel.
Henrik Karlsson
Februari-mars 2014
– 32 –
forts. nästa sida
– 33 –
Styrelsen år 2013
Ordförande V ordförande
Kassör
Sekreterare
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Suppleant
Suppleant
Suppleant
Claes-Göran Sörensson
Hans Taremark
Helene Sörensson Agneta Zachariasson
Gunnar Alexandersson
Arne Börjesson
Lena Knutsson
Roland Vejfors Jan Ek
Barbro Parment
96 93 38
96 73 25
96 71 55
96 50 41
96 75 70
96 61 55
96 17 88
96 76 14
97 66 70
Styrelsen meddelar
Hemsidan - på föreningens hemsida www.oosf.se kan ni hitta namn, adress, mail, telefonnummer
till styrelsen. Hör gärna av er till oss med idéer, funderingar, förslag, frågor osv.
Fotografier - Har ni några fotografier som ni vill dela med er av till vår hemsida? Hör av er till Hans
på adress webmaster@oosf.se . Gamla fotografier är alltid intressanta.
Bankgiro - Föreningens bankgiro är 734-3999
Bingolotter - Stöd föreningen genom att prenumerera på Bingolotter. När ni anmäler er som
prenumeranter skall ni uppge att ni vill stödja Öckerööarnas Släktforskarförening.
Vår årliga medlemsresa – kommer i år att ta oss till Ragnhildsholme, Kungälvs fästning, och till
utgrävningarna av gamla Kongahälla. Pris 500 kr/pers i det ingår buss, guide, förmiddagsfika, lunch
och eftermiddagsfika. Som vanligt är det först till kvarn som gäller anmäl er senast 22 april till
agneta@oosf.se eller 96 50 41 / 0733 64 67 89.
Föreningens DVD-skivor Öckerö Socken 1895 – 1941 finns till försäljning till en kostnad av
395 kr för medlemmar, 495 för icke-medlemmar. Samt en komplettering för den som redan har
den första utgåvan 1895-1939 kompletteringen kostar 75 kr för medlemmar och 100 kr för ickemedlemmar. Beställ hos Agneta: agneta@oosf.se eller 96 50 41.
– 34 –

Öckerööarnas Släktforskarförening

Transcription

Similar documents

Ordföljd med ”som” Hjälpverb + infinitiv Satsadverbial

2011-02.pdf - Öckerööarnas Släktforskarförening

Sjalen

Artificiell Insemination

Uppsats om lappfogden Nils Nilsson Oravainen (svensk text) Sida 1

Niels Ebbesen och släkten Bildt/Juul - fynhistorie.dk - DIS