Det hände | 1910–1939 - Norrbottens

18 | Norrbottens-Kuriren
Måndag 14 november 2011
En värld i krig och uppr
I
början av 1919 lockar
Norrbottens-Kuriren
prenumeranter med
en annons föreställande en jordglob svävande
i en stjärnbeströdd rymd
och med löftet att varje dag
bringa läsarna ”nyheter från
när o. fjärran”.
Annonsen var ingen överdrift. Under flera år hade tidningen fyllts med artiklar
från det världskrig som länge
skulle omtalas i singularis
och dagstidningen var tidens
medium utan konkurrens.
Över huvud taget berättar
annonser en hel del om den
tid som tickar fram av den
historiens sekundvisare som
dagstidningen liknats vid.
Dagen före hungerupproret
på Seskarö annonseras till exempel om ”Dyrtidskurser i
matlagning” ledda av Norrbottens läns livsmedelskommission, någon vecka tidigare upplyser Kommunalnämnden i Malmfälten om
utlämning av nya bröd- och
sockerkort medan arbetarna
i Porjus låter meddela att de
efter ”ett stort massmöte” beslutat bojkotta byns handlare. Att krig är ett ord i tiden
utnyttjas också i kommersiella sammanhang. Bland annat annonserar Nissens äkta
Bröstkarameller med förslag
om hur ”Kriget mot förkylningssjukdomarna” ska vinnas.
När det första världskriget
bröt ut var Sverige en betydande industrination och
mellan åren 1890 och 1910
hade ekonomin växt snabbare än i något annat europeiskt land. Ändå halkade lö-
nerna efter och sommaren
1909 inleddes Storstrejken,
som skulle komma att pågå
under fyra månader.
Potatisransonering
Kriget kom med höga försvarsutgifter och hinder för
den internationella handeln,
vilket ledde till prishöjningar
och inflation. 1916 steg livsmedelspriserna så mycket att
höjningen av arbetarlönerna
bara täckte 30 procent av fördyringen samtidigt som importproblem gjorde att en del
livsmedel ransonerades. Att
1917 var ett missväxtår gjorde
inte saken bättre för männi­
skorna. Hösten 1918 ransonerades till och med potatisen.
Händelserna i Europa undgick alltså inte Norrbotten.
Dessutom var Haparanda
Rysslands port mot väster,
något som mycket påtagligt
förde kriget närmare.
Även under detta krig intog Sverige en neutral ståndpunkt. Politiskt tillhörde
storfurstendömet Finland
Ryssland och i Torneå fanns
ett gendarmeri med beridna
kosacker. Nu stationerade
man också mindre förband
längs hela gränsälven, vilket
ledde till att Sverige placerade egna vakter i de svenska
gränsälvsbyarna.
Karungi blomstrade
Innan kriget bröt ut hade
Sverige av militärpolitiska
skäl bara vågat bygga stambanan fram till Karungi, 25 kilometer från Haparanda. På rekordfart förvandlades det lilla samhället till en sjudande
kåkstad som utpost för den
NÄR KRIGET KOM. Vid järnvägsstationen i Haparanda utväxlades många krigsfångar under första världskriget. Mia Green var
Foto: Mia Green
på plats med sin kamera.
vidare landsvägstransporten
till Haparanda. Flyktingströmmarna var stora – enbart under augusti 1914 passerade över 2.000 personer
per dygn gränsen. Från Ryssland kom flyktingar av skilda
nationaliteter på flykt till sina hemländer, från Europa
passerade ryssar på motsvarande resor hem – bland dem
både kungligheter och prominenta revolutionärer. Så
reste till exempel Lenin genom Norrbotten på sin väg
hem för att göra revolution.
Oroligt på Seskarön
Lenin behövde dock inte färdas de sista milen till Hapa­
randa på landsvägen, den sista bansträckan byggdes i en
hast och stod klar 1915. Nu
förvandlades staden till en
metropol som fylldes av alla
nationaliteter och yrkesgrupper. Trafiken över gränsen
var intensiv. Under några år
utväxlades 65.000 krigsinvalider mellan de krigförande
blocken – alla passerade de
Haparanda på väg till eller
från Trelleborg. Dessutom
var smugglingen och svartabörshandeln omfattande och
de så kallade gulaschbaronerna jagade snabba pengar i
näringsgrenar som var otroligt lönsamma.
Den 31 maj 1917 berättar
Norrbottens-Kuriren
om
”Oroligheterna på Seskarön”.
Hela våren hade arbetare
över hela landet demonstre-
Det hände | 1910–1939
1910: Porjus kraftstation börjar
byggas, den första kvinnliga
stadsfullmäktigeledamoten i
Norrbotten väljs i Luleå.
1911: Gar­
nisonssjuk­
huset i Bo­
den tas i
bruk.
1913:
Sandträsk
sanatori­
um invigs.
1914: Officersmässen flyttas
från Notviken till Luleå (Folkets
hus), Odeonbiografen i Luleå
invigs.
1915:
Porjus
kraftsta­
tion står
klar.
1919: Boden blir
stad, järnvägs­
bron över Torne
älv vid Haparan­
da öppnas.
1917: Seskarö­
upproret, Her­
melinsstatyn in­
vigs i stadspar­
ken i Luleå.
1925: Inleds om­
flyttningen (dislo­
kationen) av samer
söderut som följd
av stängda riks­
gränser, Luleå Järn­
verk i Karlsvik går i
konkurs.
1921: Luleå firar
300 år, bland annat
med jubileumsut­
ställning.
1925: Abisko vinter­
turiststation öpp­
nas.
1929: Arrangeras
troligen länets för­
sta spelmansstäm­
ma i Boden, järn­
verket i Karlsvik
säljs och börjar
skrotas.
1926: Boden
får sin första
busslinje.
1933: Social­
demokratiska
kvinnodistrik­
tet i Norrbot­
ten bildas,
flottningskon­
flikt i Pajala.
1931: Norrskens­
flammans tryckeri
och Lalanders af­
fär brinner.
1936: Norrbottens muse­
ums byggnad invigs av
kronprins Gustav Adolf,
bron över Pite älv vid
Bergsviken är klar, en av
landets längsta då.
1936: Beslut om att
öppna Laver koppar­
gruva i Älvsbyn.
1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937
1911: Kinas
siste kejsare
störtas.
1912: Notviks­
verkstaden in­
vigs, Saltoluok­
ta fjällstation
öppnas.
1912: Titanic
sjunker, ABF
bildas.
1914: Första
världskriget bry­
ter ut, Panama­
kanalen invigs,
Bondetåget,
Statens Arbets­
löshetskommis­
sion (AK) inrät­
tas.
1918: NSD
börjar ges
ut i Boden.
1921: Allmän och
lika rösträtt,
dödsstraffet av­
skaffas i Sverige.
1923: Kiru­
na får
landsvägs­
förbindelse.
1917: Ryska revo­
lutionen, Finland
självständigt, So­
cialdemokratiska
partiet spricker.
1928: Skuthamns
sulfatfabrik utan­
för Piteå startar.
1929: Den
stora bör­
skraschen.
1931: Skot­
ten i Ådalen.
1936: Inbördeskrig i
Spanien, koalitionsre­
gering mellan Socialde­
mokraterna och Bonde­
förbundet.
1937: HSB
bildas i
Luleå.
•
•
•
•