Likabehandlingsplan åk 4

Madesjö Verksamhetsområde
Likabehandlingsplan
för
Madesjöskolan år 4-6
Plan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
för läsåret 2012/2013
Nybro kommun Box 500
Telefon 0481-45508/45489
Inledning
Planen mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska vara känd för
både personal, barn och föräldrar/vårdnadshavare. Varje år upprättas en ny plan med en
översikt över de åtgärder som behöver åtgärdas, för att förebygga och förhindra
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Syftet med planen är att:
Främja barns rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygg och förhindra trakasserier och annan
kränkande behandling.
Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier
och annan kränkande behandling.
Vår vision:
På vår skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande
behandling. Det demokratiska förhållningssättet skall genomsyra alla verksamheter.
Arbete ska präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Vi ska arbeta förebyggande så
alla som finns i vår verksamhet känner sig trygga, sedda och upplever arbetsro.
Arbetsmiljön är ett gemensamt ansvar och tillsammans ska vi skapa en skola där alla
trivs, mår bra och utvecklas.
Mål, detta vill vi:
* Alla elever behandlas lika utifrån sina individuella förutsättningar och behov.
* Ingen elev/personal känner sig trakasserad eller kränkt i skolan.
* All frånvaro uppmärksammas och orsakerna till frånvaron utreds.
* All personal och alla elever använder ett vårdat språk utan användande av könsord eller
andra nedsättande omdömen.
*Vi vill ha trygga barn som med glädje går till skolans alla verksamheter.
Kartläggning, hur ser det ut hos oss:
Varje höst i anslutning till höstlovet görs en trivselenkät ute på enheterna. Vi har valt
att göra egna enkäter eftersom den centrala inte ger den djupdykning som vi önskar.
Enkäten sammanställs och man tar upp och diskuterar resultatet i arbetslaget. Finns
det barn som andra är rädda för så görs en kartläggning av situationen och utarbetad
handlingsplan kan användas.
På våren analyseras den centrala trivselenkäten. Det här året valde vi att göra den
pappersvägen för att försöka få en större svarsfrekvens och det blev lyckat. Eftersom
enkäten gjordes pappersvägen så rapporterades den in till kommunen av rektor.
Detta gav då en snabb feedback av verksamheten.
Skolsköterskan genomför också hälsosamtal med f, åk.2 och åk.4 enligt
socialstyrelsens riktlinjer.
På elevrådet i maj följer man upp likabehandlingsplanen. I augusti implementeras den
bland personal och i föräldragruppen. Både på våren och hösten pratar vi i elevrådet
om faktiska platser/situationer då eleverna upplever en otrygghet.
Klasslärare informerar eleverna om att planen finns.
På utvecklingssamtal är den psykosociala hälsan en viktig punkt.
I åk 4-6 är kamratstödjarmöten ett forum för kartläggning.
I varje klass har man elevråd, där arbetsmiljö är en av punkterna på dagordningen.
Spontana elev- och personal reaktioner.
Incidentrapporter
Förebyggande elevhälsamöten varannan vecka.
Det har rapporterats under läsåret av övrig personal att det är oroligt i omklädningsrummen
till idrotten. Barnen själva tycker att det känns otryggt att cykla förbi högstadiet och
parkeringsplatserna där epa-traktorerna står, även skolbussen kan upplevas som ett ställe
där man tycker det känns lite oroligt.
Analys: vi har många forum för att kartlägga verksamheterna. Detta ger oss en tydlig bild av
verksamheten. De ställen som barnen nämner på hösten t ex skolvägen och
parkeringsplatsen upplevs inte lika obehagliga på våren. De har blivit tryggare med den lite
större skolan och med de äldre eleverna. Mycket är nytt i september för de elever som byter
skola och stadie.
Omklädningsrummen är svåra eftersom man är ensam idrottslärare eller lärare som har
tillsynen och det är känsligt att befinna sig i både flickorna och pojkarnas omklädningsrum
(åk4-6). Det finns tillfällen då lärarna inte har någon tillsynstid eftersom lektionerna löper med
direktbyten. Kommande läsår bör man se till att lösa de organisatoriska svårigheterna. Att ta
upp och visa att man hör vad som händer och prata med eleverna om hur det är i
omklädningsrummen kan man göra även på andra lektioner och det görs. Det är ofta en
punkt på dagordningen i åk. 4-6 på klassrådet. På gemensamma ytor t ex matsal och
bibliotek är det viktigt för personalen att känna till varandras ordning- och trivselregler. Ett
årligt möte där man diskuterar vad som ska gälla för att öka samsynen planeras in. Dialogen
med skolbusschaufförerna har blivit bättre sedan administrationen I åk 4-6 nämns några
elever vid namn på vår egna trivselenkät. Dessa har man haft samtal med och handlat enligt
handlingsplanen. På den centraltrivselenkäten som vände sig till föräldrarna visade det sig
att 3 föräldrar utav 99 svarande inte kunde rekommendera skolan p g a att det förekommer
kränkningar. Det är viktigt att vi blir tydliga i hur vi arbetar och att vi hela tiden håller föräldrar
informerade i processen.
Så här arbetar vi för att nå målen:
Främjande arbete
Förebyggande arbete
Kamratstödjargrupp/Kristina och
Stefan
trivselregler som skrivs
tillsammans i
klassen/klassföreståndare
konflikter som uppstår reds ut så
fort som möjligt/personal
rastvakterna försöker befinna sig
på platser där konflikter lätt
uppstår/personal
hemlig kompis
gemensamma idrottsdagar och
arbeten/personal
revidering och uppdatering av
likabehandlingsplanen/rektor
se varje barn dagligen och hälsa
på morgonen/lärare
gruppstärkande aktiviteter och
lekar/personal
tydliga och fasta
rutiner/arbetslaget
bussvakter/personal
vuxna i omklädningsrum/personal
rastvakter och tillsyn i
omklädningsrum och matsal/personal
information på föräldramöten om
värdegrunden/personal och rektor
revidering av likabehandlingsplanen
på föräldramöten och elevråd/rektor
social och emotionell träning/personal
temadagar/personal
föräldraråd/rektor
gemensam värdegrund/arbetslag
gemensamma ordnings- och
trivselregler/arbetslag
klassråd/klasslärare
elevråd/rektor
utvecklingssamtal/personal
operation Honduras/arbetslag
majblommor/Kerstin och arbetslaget
trivselenkät/kamratstödjargruppen.
presentation av personalen och våra
ordnings- och trivselregler vid läsårets
början./arbetslaget.
Elevhälsateamet/spec.ped,
skolsköterska, psykolog, kurator,
rektor
Elevernas delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen:
Eleverna är delaktiga genom klassråd och elevråd. De är givetvis en del i arbetet att
kartlägga verksamheten.
Kamratstödjare.
Uppföljning och utvärdering:
Trivselenkäter genomförs varje termin, klassföreståndarens ansvar.
Klassråd.
Årlig utvärdering av planen görs med barn/elever, personal och vårdnadshavare, ansvarig
rektor.
Kartläggning, åtgärder och handlingsplaner följs upp årligen. All personal har ett ansvar att
skriva incidentrapporter och lämna till rektor. Dessa ger en löpande kartläggning av
verksamheten.
Revideringen av likabehandlingsplanen tas upp till behandling vid det systematiska
arbetsmiljöarbetet i arbetslag, elevråd, klassråd och föräldraråd. Planen revideras på hösten
när föräldrar/elever och personal haft sin översyn. Den revideras av rektor på skolan. På
sista elevrådet utvärderas planen och i början av hösten uppdateras den. Löpande under
året har vi uppmärksammat- och uppdaterat planen med t ex en konkret samtals modell.
Incidentrapporter:
På skolan görs detta när vi måste ringa elevens föräldrar vid enstaka allvarligare
händelser som kräver mer ingripande åtgärder än enbart tillsägelse eller ett kortare
samtal med eleven, för att reda upp situationen.
När vi ser ett negativt mönster på en elevs beteende.
Om en elev utsätts för någon form av kränkning sker:
Utredning och dokumentation av påtalad/misstänkt kränkande behandling eller behov
av stöd eller hjälp ska påbörjas omgående.
Varje kränkande behandling mellan elev/elev, elev/vuxen, vuxen/elev ska åtgärdas.
Upprepad kränkande behandling tas upp i arbetslaget och till skolledningen.
Skolledningen anmäler till huvudman.
Utredningen leds av rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion om någon i
personalen misstänks för att ha utsatt en elev för trakasserier eller kränkande
behandling.
Vårdnadshavare till elev som är inblandade ska få information så fort som möjligt.
Incidentrapporter skrivs vid brott mot likabehandlingsplanen.
De vidtagna åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Utredningen, åtgärderna och
uppföljningen av dessa ska dokumenteras.
Huvudmannen och var och en i personalen som misstänker att en elev far illa eller på
annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är skyldig att anmäla detta till socialtjänsten.
Vid händelser som inneburet allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket
underrättas. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld.
Vid kränkning informerar vårdnadshavare till:
Vårdnadshavare ska anmäla till personal/rektor eller någon med ledningsfunktion, när de
upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Vårt material på skolan:
Vi välkomnar mångfalden och arbetar aktivt mot diskriminering. Läroplanen och övriga
styrdokument. Olika värdegrundsläromedel: Lionsquest, Livsviktigt, filmer och annat material
från av-media. Även annat material finns inköpt för att träna ställningstagande och
likabehandlande. Materialet finns samlat i en den stora röda lådan i kopieringsrummet.
Ansvariga: rektor och inköpsansvariga.
Kommunikation:
Vår plan görs känd vid inskolningar, föräldramöten, på hemsidan och för eleverna på
klassråd/elevråd. Vid behov tas hjälp av modersmålslärare. Nyanställd personal får
information via sin mentor. Ansvariga: Rektor och hela arbetslagen.
Revidering:
Under läsåret fortsätter arbetet med likabehandlingsplan, utifrån vårens utvärdering och nya
mål skrivs en uppdaterad version under hösten 2013.
Förklaring av centrala begrepp:
Diskriminering
Negativ (kränkande) behandling av individer/grupper utifrån dessa grunder
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
Kränkningar
fysiska (slag, knuffar, rycka någon i håret eller sätta krokben)
verbala, mobbing och liknande beteende som har sin grund i att någon är överviktig,
har en viss hårfärg, är en ”plugghäst”, blir hotad eller kallas hora/bög
psykosociala (utfrysning, ryktesspridning)
text/bild meddelande (klotter, teckningar, brev, lappar, e-post, sms och mms)
Mobbning
trakasserier vid upprepade tillfällen över tid
obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts.
Trakasserier
uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt
funktionsnedsättning
Sexuella trakasserier
grundar sig på kön eller anspelar på sexualitet. Det kan också vara homofobi;
motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella
personer
Rasism
bygger på föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper (förtrycka, utnyttja
eller kontrollera). Ett uttryck för detta är främlingsfientlighet som innebär motvilja mot
grupper som definieras genom fysiska, kulturella, etniska eller beteendemässiga
karaktäristika
Funktionshinder
varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln,
har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Lagar som reglerar likabehandling
Skollagen 2010 6 kap
Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett
målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare
föreskrifter om detta finns i 7§ och 8 §
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att
barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att
påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade
åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande
behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är
skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som
avses i diskrimineringslagen (2008:567).
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen 2011
Kap 1 och 2. Några utdrag:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden
som skolan ska gestalta och förmedla.
Alla som arbetar i skolan ska
• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för
människor också utanför den närmaste gruppen,
• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
• aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt.
Socialtjänstlagen (SOL)
Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten
enligt 14 kap 1§ i SOL (2001:453). Detta gäller både skolmyndigheten och alla anställda hos
skolmyndigheten.
Barn- och elevskyddslagen
Denna lag säger att skolan ska bedriva ett målinriktat arbete med att främja
barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering samt motverka
annan kränkande behandling.
FN: s Barnkonventionen
FN:s barnkonvention har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla
människor och deras obestridliga rättigheter.
Barnkonventionen bygger på perspektivet; barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
Handlingsplan för Madesjöskolan f-6 innan skriftlig varning.
Kartläggning- utredning-åtgärder
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Samtal med eleven där man tydlig berättar vad som ska upphöra och varför.
Uppföljningssamtal bokas. Dokumentera samtalet, underskrift av både lärare
och elev.
Information till vårdnadshavare om att samtalet ägt rum där man berättar om
överenskommelsen. Kopia av avtalet skickas hem.
Uppföljningssamtal med eleven och information till vårdnadshavare. Ev. nytt
samtal bokas.
Rektor informeras
Ev. kan utomstående aktörer kopplas in för att hand ha ärendet.
Samtal med eleven där både rektor, lärare och ev. utomstående aktörer är
med. Gemensam överenskommelse skrivs. Rektor kontaktar vårdnadshavare.
Uppföljningssamtal med elev och ev. vårdnadshavare. Där man tydligt berättar
om vad konsekvensen skriftlig varning innebär och näst kommande steg i
skollagen.
Skriftlig varning
Konsekvenser som kan ske innan skriftlig varning och som lärare kan utfärda är kvarsittning,
utvisning eller omhändertagande av föremål.