3/12 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Transcription

SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Droger i nöjeslivet
Utbildningskonferensen i Göteborg
Cannabis – ett hot mot mänskligheten
Utmaningar för narkotikakontrollen i framtiden
Anabola steroider och kroppsbesiktning
Bomber och narkotika i Bangkok
Nr 3/2012
INNEHÅLL
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Christoffer Bohman (CB)
Lennart Karlsson (LK)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
annonser@snpf.org
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 010-562 83 53.
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
snpf@snpf.org
MANUSSTOPP:
10 augusti 2012.
Utgivning v.38, 2012. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
gunnar.hermansson@snpf.org
OMSLAGET:
Ledaren .................................................................................................. 2
Info från styrelsen .................................................................................... 3
Redaktörens spalt.................................................................................... 3
Utbildningskonferensen: SNPF – 25-åring som fortfarande växer ...... 6
Tema: Narkotika i nöjeslivet
Narkotikapoliserminskarinflytandetförkriminellaikrogmiljön .. 10
Se mig inte som en ”pinne” ........................................................ 14
Krogar Mot Knark innebär samverkan........................................ 18
Verktygiarbetetmotnarkotikaikrogmiljö.................................. 22
Livsstilsmottagningen ................................................................. 26
Cannabis – ett hot mot mänskligheten .................................................. 30
Cannabisnotiser..................................................................................... 34
Haschärendet IOR – en Nalle Puh-saga i Sundsvall? ........................... 35
Utmaningar för narkotikakontrollen i framtiden ...................................... 42
Vem får inneha narkotika för hundutbildning? ........................................ 46
Många nya narkotika ............................................................................. 47
Rättsrutan – Nya gränsvärden allmängods i den undre världen ........... 50
Info från SKL – Haschdatabasen ........................................................... 51
Notiser: Världen runt ........................................................................... 54
Landet runt ............................................................................ 55
Anabola steroider och kroppsbesiktning................................................ 58
Hemmatillverkning av AAS-preparat – Hur vanligt är det? .................... 59
”En lång och tragisk historia som hade kunnat förhindras” ................... 61
Bomber och narkotika i Bangkok ........................................................... 64
Utbildningskonferensen:
Utställare och andra sponsorer – Årsmötet Föreläsningarna - Stipendiater .............................................................. 69
Boktips .................................................................................................. 76
Internetdroger syns inte i den nationella beslagsstatistiken .................. 78
Stipendierutan ...................................................................................... 80
Narkotikapoliser minskar inflytandet
för kriminella i krogmiljön
TEXT: JONAS BERG,
gruppchef Ungdoms- och Narkotikagruppen Helsingborg
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012
PRODUKTION OCH TRYCK:
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
www.akessonstryck.se
ISSN 1101-6817
Utpressningar i krogmiljön har blivit en affärsidé bland kriminella grupper.
FOTO:FREDRIK JOHANSSON,
Narkotikabrott en sårbarhet
Helsingborgs Dagblad
En av de drabbade måltavlorna var själv verksam i
krogbranschen och hörde av sig till Ungdoms- och narkotikagruppen. Även om vi inte lyckades motivera måltavlan att anmäla brottet gav kontakten värdefull information som kunde användas i syfte att sätta stopp för
22-åringen. Det var också till slut narkotikastrafflagen
som blev 22-åringens fall. Efter många PL19 kontroller och ett par negativa urinprov fick vi honom tillslut
när han hamnade i bråk på en krog där vi befann oss.
Han omhändertogs enligt LOB och vid skyddsvisitation påträffades tio redlinepåsar innehållande vardera
Grannar avslöjade odling i Örträsk
1gram kokain. Vid efterföljande husrannsakan i hans
Gymnasieelev rånade
Många
gånger har cannabisodlingar i villor avslöbostad hittades ytterligare tre hekto
portionsförpackad
larmat polisen. På de flesta håll
för att
att köpa hasch kokain. Den 22-årige mannen togjatspåsedan
sig allgrannar
narkotika
måltavlan tidigare träffat 22-åringen var det känt
Helsingborgs
på vad som krogmiljö
händer i är ständigt utsatt för kriminella
och
dömdes
tillpengar
ett års fängelse. har man i en liten by kollgrupperingar
Den tonåriga
flickan i Falun
var
ute efter
han hade kopplingar till ett kriminellt mc-gäng, ingick
i
med olika intressen.
grannskapet, som fallet var i Örträsk i Västerbotdet lokala huligangänget och var allmänt känd som
en kunna betala sitt behov av hasch. Hon
för att
ten.
fighter. Att han dessutom hade de obligatoriska
tatustal
en väska från två unga Kontroll
kvinnor som
är stod
bra,och
förtroende ärI enockså
bra i januari 2011 en cannabisvilla avslöjades
eringarna hjälpte säkert också somliga att minnas.
När på en kyrkogård. När
EMIL LUNDBERG,
pratade
kvinnorna
försökJag vill
hävda att
det var tack vare
Ungdomsoch narodling
som upptog
ett helt våningsplan. Polisen
22-åringen klivit fram anklagade han genast måltavlan
Spanare/Utredare
Grova brott Västernorrland
dricka,
äta
och
grunden för fortplantningen.
Men
kotikagruppens
kontinuerliga och
kontaktskapande
te ta tillbaka väskan hotade
hon dem med kniv.
fick tips av allmänheten som både känt lägga
kraftig
för händelsen och krävde upprättelse för ”kränkningavsikter de
vattenhålet
lockar
även de som har onda avsikter,
arbeteoch
i krogmiljön
som 22-åringens
Den ena kvinnan ringde polisen
kunde peka
doftaffärsverksamhet,
och lagt märke till andra
avvikelser
i och
en” mot medhjälparen och indirekt mot honom själv.
som lever på andras bekostnad. Helsingborgs krogmiljö
omkring huset. kunde
ut var rånaren gömt sig. i form av utpressning och narkotikaförsäljning,
Det meddelades måltavlan, mer eller mindre underförär ständigt
utsatt
för kriminella grupperingar med olika
stoppas.när
Krogpersonal
kunde
Fyra för
mänossoch
en kvinna
greps och
åtalades
Hon var påverkad av cannabis
hon greps. med förtroende
Att kalla
stått, att han nu hade att välja mellan att betala sig ur
intressen
narkotikaförsäljning,
utpressning,
pen- Nackstaområdet för Sundsvalls Rosengård eller Bergsjön kanske är lite för
pekastrax
ut rätt
riktning
på
senaregavs
för fanns
grovt vinarkotikabrott.
Desåsom
dömdes
för
Tonåringen
berättade att hon
innan
rånatoch när tillfället
situationen med pengar eller med sin hälsa. Boten
som
ningtvätt
och
svarta
inkomster
inkomster.
Till
detta
kommer
den
mycket,
ungefär
som att kalla hela Sundsvall för Norrlands Chicago, men jämförelsen
rätt plats.
att ha framställt tolv kilo cannabis. Två av mänen annan
ung kvinna på hennes plånbok som
meddelades av 22-åringen var, i de fall vi känner
till,
attändå
visa att göra, om än i liten skala.
där det är oerhört viktigt
nen fick tre års fängelse ochkriminella
de övriga livsstilen
något lägre
går
inteominnehöll några pengar. Flickan var i stort
initialt ca 10 000 kronor. Den tenderade dock att
upp vem man är genom dyra bilar,
bilar sedelbuntar,
sedelbuntar kvinnor
Faran
vid vattenhåletstraff.
hon lurar
rökt dagligen
gående växa rejält vilket 22-åringen ansåg varabehov
skäligav att köpa hasch som
och genom att flexa sitt skrämselkapital för omgivningJag brukar
likna krogmiljön
vid vattenhålet på Afrikas
konsumtion
var
ränta när han inte fick betalt direkt på plats ochsedan
tiden 13-årsåldern. Hennes
en. Vi ser detta varje kväll när MC-gängen vill komma
savann.
Likt djuren
vid vattenhålet samlas man förKälla:
att Västerbottens-Kuriren.se
Nacksta
är ett område som under många år präglats av
började gå.
nu ungefär fem gram hasch
om dagen
som hon
in på krogarna med sina synliga gängsymboler
eller
arbetslöshet, missbruk och våld. För 5-6 år sedan nådbrukade betala 300-500 kronor för. Hon hade
de området en tveksamt hedrande hög placering på en
bland annat sålt hasch till andra skolelever för
11 framtagen lista där antalet händelserapporter
nationellt
att finansiera sitt missbruk.
Polisen kände cannabislukt
–
om skadegörelse och våld, antalet arbetslösa, antalet
Efter gripandet flyttades gymnasieeleven till
avslöjade odling
som hoppade av skolan etc. vägts ihop till en sorgesam
ett behandlingshem på Gotland.
kvot över människors misär.
En cannabisodling sprider dofter och det uppfatOmrådet har inte på något sätt lämnats att förfalla.
tade en före detta narkotikapolis när han var med
Källa: Dala-Demokraten
Det kommunala fastighetsbolaget köpte för några år
några kollegor på uppdrag i Olofström. Dofterna
sedan upp de mest skandaliserade huslängorna från ett
kom från ett hus där en 32-årig man greps efterbolag med något mer tveksamt ryckte. Man satsade
som han mycket riktigt odlade cannabis.
på att renovera och att fräscha upp både inre och
När polisen gjorde tillslag fann man ett
yttre miljöerna. Kameraövervakning och rökförbud i
odlingstält, värmelampor, fläktar och annan
trapphus var andra åtgärder som skulle normalisera
utrustning, samt 1451 gram cannabis sativa.
Ungdomar i cannabishärva i Ystad
förhållandena i området. Sundsvalls stad visade alltså
Mannen dömdes till 6 månaders fängelse för
att man såg problemet och ville åstadkomma en förodling av den beslagtagna mängden och han
En omfattande cannabishärva har nystats upp unändring.
berättade att han tillverkat minst 2950 gram
der våren i Ystad, skriver Skånskan.se. Polisen har
Vad har detta med ärende IOR att göra då? Kanske
cannabis
under
två
år.
haft spaning på en 18-årig man som sålt cannabis
inget, kanske är det bara en fond man måste måla för
Källa: Blt.se
till ett 50-tal personer, de flesta ungdomar. En stor
att veta vart IOR utspelar sig.
del av knarkaffärerna har skett i närheten av en
skola i Ystad och de flesta köparna är från Ystad
Bakgrund
eller från mindre orter i närheten.
Informationerna som ligger till grund för ärendet är
Polisen har fått namn på ett stort antal ungmånga och sträcker sig långt bak i tiden. Centralfigudomar som figurerat i utredningen. Därför bjöd
rerna är två bröder vars haschförsäljning, trots deras
socialtjänsten och polisen in alla föräldrar i komrelativa ungdom, har pågått i nästan tio år. Bröderna
munen som har barn i åldrarna 14-19 år till ett
och deras kompisar är vad socialtjänsten kallar ”gårdsstormöte för att informera.
Två av organisationens huvudmän. Den yngre brodern i bröungar”, de kommer från forna Balkan och har växt
draparet t.v. och hans kusin t.h. poserar för kameran. Bilden
Den 18-årige cannabisförsäljaren åtalades i
upp i Nacksta med den nämnda problematiken som en
är anträffad i en beslagtagen dator.
april för grovt narkotikabrott och för att tillsamständig följeslagare. Personalen på fritidsgården flaggade tidigt för bröderna och deras kompisar när det
mans med en 22-åring ha skjutit mot tingsrätten
gällde småstölder och annat ofog.
i Ystad i november 2011. De båda satt då i en bil
Stora haschaffärer på gång
Kontakt med socialtjänsten var den ena sidan av
och med en soft airgun sköt de sönder fönsterrumyntet, en annan var att bröderna hade en dragningsÄrendet IOR inleds i oktober 2011. Hemliga tvångstor till ett värde av drygt 73 000 kronor. De hade
kraft som enligt gårdspersonal och socialtjänst fick
medel och en personalförstärkning till spaningsroteln
också skjutit mot ett radhus och förstört fönster
andra att vilja gå i deras fotspår.
inhämtade från närpolisens ungdomsgrupp skall enligt
och en altandörr. Brotten rubricerades som grovt
Bröderna har alltid röka (hasch och marijuana, red.
planen bli framgångsfaktorer.
olaga hot och grov skadegörelse.
anm.), det kanske inte alltid håller högsta klass, men
Eftersom Nacksta sedan många år har ett lika pride har alltid röka och de skickar kilovis. Naturligtvis
mitivt som effektivt kontraspionage, där en spanare
har det under åren gjorts punktinsatser mot det här
eller polisbil upptäcks och rapporteras till alla som
Källa: Skånskan.se
gänget, men allt har pekat på att de under tiden bara
för tillfället har orent mjöl i påsen, så finns en tydlig
byggt sig starkare.
forts s 38
angreppsplan.
Att arbeta mot narkotika i krogmiljön handlar inte bara om att lagföra narkotikabrottslingar eller minska våldet. Det är även ett verktyg som kan vara effektivt när det gäller
Cannabisnotiser
att minska inflytandet från kriminella grupperingar.
I en färsk rapport från Brå framgår att antalet anmälningar om utpressning ökat med mer än 350 procent
sedan år 2000 (Brå 2012:6). Utpressning som affärside
är också ett av de problem som förekommer i krogmiljön och som kan kopplas till kriminella grupperingar.
Under hösten 2010 kunde vi vid Ungdoms- och narkotikagruppen i Helsingborg konstatera att en 22-årig
man med koppling till ett kriminellt mc-gäng hade
satt i system att bötfälla personer i krogmiljön. Hans
måltavlor var ofta personer som han träffat i tidigare
sammanhang. När 22-åringen hade valt ut sin måltavla
lät han en medhjälpare provocera fram ett bråk med
denna. Medhjälparen var antingen en ”icke skräckinjagande” ung man eller ung kvinna. När provokatören
väl lockat måltavlan att reagera genom att fysiskt eller verbalt försvara sig klev 22-åringen fram. Eftersom
Sidan 34-35
Sidan 10-11
Haschärendet IOR
– en Nalle Puh-saga i Sundsvall?
☞
34
35
ÅKESSON
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
KT
S
R
3/12 Årgång 25
LIC
3
09
EN
S N U M M E R 3 41
1
Ledaren
Ledaren
Narkotikamissbruk är aldrig resandes ensak. Hur man
än vrider och vänder på denna fråga finns där alltid
andra som lider eller löper risker som en konsekvens
av att narkotika brukas. Narkotikaproblematiken är
en komplex företeelse, en mänsklighetens förbannelse
som kräver åtgärder och förhållningssätt inom många
segment och på många plan. I det globala perspektivet
kan man inte undvika att addera farorna med narkotika till andra bekymmer som hot mot fred och miljö.
Narkotikan finns där som en betydande faktor i alltför många miljöer med fattigdom, våld och mänskligt
lidande.
Omvärlden följer med fasa det som pågår i Mexico.
På senare år snart 50 000 döda med narkotika som
förtecken. En grym utveckling som under senare tid
exploderat från ett bekymmer med en kriminell miljö
med många mord och lemlästningar till dagens ofattbara facit. I den miljön har alltid funnits en Plaza Boss
som huvudfigur för kvarterets narkotikaförsäljning.
En position som tidigare i patriarkalisk hierarki upprätthölls av en medelålders man som efterträtt sin far.
Dagens Plaza Boss är 15 år och finns på den tronen
som nybliven miljonär i snitt i 6 månader innan han
dödas i konkurrens om reviret. Det är den 15-åringen
som tar de lokala besluten om vilka som skall mördas.
Gängutveckling á la 2012. Ur de här fattiga miljöerna rekryteras de som får rollen som narkotikakartellernas smugglare av narkotika till USA. Än mer
häpnadsväckande blir det när man ser hur vissa av de
smugglade preparaten tas om hand av grannen i norr.
Den välfinansierade legaliseringslobbyn har genom
fula finter och apkonster nått framgång inte minst i
Kalifornien. Politikerna har inte tagit till sig sakkunskap och har gått på argumenten om det ofarliga och
för medicinering nödvändiga med marijuana. Möten
har arrangerats där friska förespråkare placeras i rullstolar för att inför beslutfattare och publik gråtandes
vittna om sina påhittade krämpor som man kan få bot
mot genom marijuana. Redan har det gått över styr.
Det finns enskilda läkare med över 90 000 patienter på
sin lista till vilka de förskriver. Som svampar ur jorden
etableras ”dispensiaries” ett slags marijuana apotek
där det inte sällan finns vakthållning med stöd av
maskingevär. Ett område i Los Angeles har fått 1500
2
etableringar. I San Fransisco är spridningen likartad.
Helt plötsligt hävdar miljontals människor lidande och
ett behov av förskriven marijuana och de blir hörsammade. Att den förskrivna marijuanan har sitt ursprung
från narkotikakartellerna i Mexico och finansierar den
kriminaliteten glöms för säkerhets skull bort.
Vi har all anledning att stödja våra kollegor inom
polis, åklagare och tull som är de som mest hängivet försöker hålla emot och vrida utvecklingen rätt.
National Narcotic Officers Associations Coalition,
NNOAC som SNPF tillhör är den organisation som
kämpar hårdast och professionellt med att vittna och
vinna USA,s politikers uppmärksamhet såväl lokalt,
delstatligt som federalt. Det har rönt både framgång
och motgång. SNPF ser det som angeläget att vi deltar aktivt. Förloras slaget i USA så kommer det att
få negativa konsekvenser även här. Vi har bidragit
med vår erfarenhet från den utveckling vi hade med
fri förskrivning på 60-talet och dess negativa konsekvenser med en epidemisk spridning av narkotika.
Den erfarenheten har man med stor tacksamhet tagit
emot och den används redan som ett starkt argument
i diskussionerna.
Det finns ett fåtal med en avvikande uppfattning
även i vårt land som gärna ser att narkotika släpps
fritt. Representant för SNPF har inbjudit legaliseringsivrarna att ta sig en titt in i det verkliga helvete
narkotikamiljöerna erbjuder och där polisers insatser
utgör en möjlig räddning för individerna. En resa i den
riktningen blev tydligen för magstarkt för de som känner sig som tryggast i den flummiga kokongen där man
spunnit in sig i de mest häpnadsväckande argument
om det fria och rätta med att unga i allt högre grad
röker cannabis. Självutropade narkotikaexperter gärna
med eget narkotikabruk i bagaget släpper vissa debattprogram i TV oansvarigt gärna fram som en patetisk
krydda på en i övrigt slarvig anrättning. Det är inte
mycket som talar för att man nämnvärt påverkar den
97-procentiga folkliga förankringen mot narkotika
med att heja på skolbarns bruk av narkotika.
Anders Stolpe
Vice ordförande i SNPF
Info från styrelsen
Den årliga utbildningskonferensen, som sträcker sig över
tre dagar, är höjdpunkten i SNPF:s arbete. Årets konferens på Svenska Mässan/Hotel Gothia i Göteborg blev
ännu en succé och vi vill därför tacka alla er som bidrog
till denna lärorika och trevliga weekend, alla duktiga
föreläsare, volontärer, personalen på Hotel Gothia och
Svenska Mässan och inte minst alla er drygt 700 deltagare.
Redaktörens
spalt
Styrelsen tar nu sommaruppehåll och börjar i höst planeringen för utbildningskonferensen 26-28 april 2013 i
Karlstad.
En riktigt skön sommar önskar vi alla läsare!
Vi saknar fortfarande några e-postadresser till
vårt medlemsregister
Vi vänder oss till er som nyligen bytt mailadress eller
kanske inte tidigare anmält er e-postadress till oss.
Gör det via adressändring på hemsidan så underlättar
det när vi behöver kontakta er.
Bli Stödmedlem!
Till dig som inte kan bli ordinarie medlem i SNPF
(anställd inom rättsväsendet), men ändå vill få tidningen i
brevlådan fem gånger per år, bli Stödmedlem!
Besök www.snpf.org och läs mer om stödmedlemskap.
Du är mycket välkommen med din ansökan.
I detta nummer medverkar följande externa skribenter:
Jonas Berg,
gruppchef för Ungdoms- och narkotikagruppen i Helsingborg, sid. 10-12
Daniel Knudtzon, Krogkommissionen Stockholm, sid. 18 och 22
Erik Stassais,
projektledare för Livsstilsmottagningen i Stockholm, sid. 26-27
Emil Lundberg, spanare och utredare
vid roteln för grova brott i Västernorrland, sid. 35-39
Niclas Pettersson, Lars Lundberg,
Karin Grafström och Johanna Dalgaard, Droganalysenheten SKL, sid. 51
Bosse Petersson,
narkotikaroteln i Göteborg, f n tjänst vid OSCE i Belgrad, sid. 64-66
Som många redan vet så kommer
tidningen i år ut med fem nummer,
varav detta är nummer tre. Nummer
fyra och fem kommer i september och
december. Vi räknar med att kunna
fortsätta med den ordningen även
kommande år.
Allt fler externa skribenter bidrar
till att ge tidningen ett blandat innehåll och det är vi naturligtvis mycket
tacksamma för.
Det är fel att säga att Regeringen
har varit särskilt framträdande i narkotikadebatten under senare år, men
i år har man valt att satsa miljoner på
att motverka missbruket av cannabis.
Varför? Jo, cannabis är den största
drogen av alla och både hasch och
marijuana tilltalar såväl unga som
vuxna.
Under flera års avsaknad av
”skrämselpropaganda” har de okunniga och de som vill legalisera cannabis fått stort utrymme i massmedia
och på nätet. Idag är det inte bara
ungdomar utan också allt fler vuxna
som faktiskt tror att cannabis är en
ganska harmlös drog. Men att vanlig
tobaksrökning är skadlig för hälsan,
det vet alla. Informationen har gått
fram och antalet rökare har minskat,
åtminstone bland vuxna.
Det är således hög tid att saklig
information om cannabisrökningens
verkliga skador kommer ut. Inte bara
invånarna utan hela samhället blir
lidande av att en allt större del av
folket är drogpåverkade. Vad händer
när dagens drogliberala ungdomar
blir beslutsfattare? Hur kommer samhället att fungera? Är vi kanske redan
där i flera länder?
Kanske lite väl drastiska farhågor,
men frågorna behöver ställas och
beaktas innan det är för sent.
Trevlig sommar!
GUNNAR HERMANSSON
070-751 53 71
3
SNPF – 25-åring som fo
TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON
Svenska Narkotikapolisföreningen firade
25 år på hemmaplan när den årliga
utbildningskonferensen hölls på Hotel
Gothia/Svenska Mässan i Göteborg den
4-6 maj.
Länskriminalens chef i Västra Götaland, Carina Persson,
talade vid invigningen och hälsade alla välkomna till
Göteborg.
För sitt rådiga agerande efter en iakttagelse fick Magnus
Bergelin ta emot stipendiet Årets Observation av sin chef
Carina Persson.
SNPF bildades i april 1987 vid den första utbildningskonferensen som hölls inför 87 deltagare på
Hindås Hotell, beläget mellan Göteborg och Borås.
Sedan dess har medlemsantalet ständigt ökat och är
nu ca 3200.
På utbildningskonferensen i år var deltagarantalet
begränsat till ca 700, men fler än 1000 medlemmar
hade velat komma om möjligheter hade funnits att ta
emot så många.
Ett brett utbud av föreläsningar lockade många åhörare. Vid årets utbildningshelg, som arrangerades tillsammans med Göteborgs stad, fanns också 17 utställare på plats för att visa upp sina produkter för konferensdeltagarna i pauserna mellan föreläsningarna.
Konferensen invigdes på fredagseftermiddagen av
Narkotikapolisföreningens ordförande Mika Jörnelius
och därefter hälsades deltagarna välkomna till
Göteborg av Carina Persson som är chef för länskriminalen i Västra Götaland.
Carina Persson slog fast att SNPF är störst i landet
när det gäller att tillhandahålla narkotikainformation
inom rättsväsendet, något som det återkommande
stora deltagarantalet tydligt talar för.
Narkotikamarknaden är i ständig förändring och
nya erfarenheter och kunskaper behövs. Genom SNPF:s
konferenser knyts också ovärderliga kontakter mellan
medlemmar från olika myndigheter, menade Carina
Persson.
Årets Observation
Lördagen avslutades som vanligt med en stor bankett där
serveringspersonalen presenterade sig och fick applåder.
6
Carina Persson avslutade sitt anförande med att dela ut
stipendiet Årets Observation på 5000 kronor till Magnus Bergelin, som arbetar som spanare på Länskriminalen i Göteborg,
Bakgrunden var att då Bergelin i juni 2011 stod och
tankade sin tjänstebil på väg hem efter ett uppdrag
i södra Sverige, observerade han en känd narkotikabrottsling på macken. Något i beteendet väckte
Bergelins intresse när personen lade ner ett paket i
m fortfarande växer
bagagerummet på sin bil och hastigt begav sig mot
Göteborg. Bergelin insåg att bilen måste undersökas
och han följde efter.
Genom kontakt med vakthavande befäl i Göteborg
fick han så småningom hjälp av flera radiobilar och
den misstänkta bilen stoppades. Bergelins intuition
resulterade i beslag av 6,5 kilo hasch som låg i bilen.
Vid husrannsakningar hittades ytterligare 1 kilo hasch.
Förutom beslaget blev en person dömd till 3 år och
2 månader i fängelse till följd av Bergelins observation
och rådiga insats.
100 skott avlossades
Detta var rubriken på fredagens föreläsning om rånförsöket mot Loomis värdedepå i Umeå i maj 2009 då vild
skottlossning utbröt.
De tre föreläsarna Peter Lundberg, Rikskriminalens
utredningssektion, Frank Nelvig, tekniska roteln i
Umeå och kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström
från Internationella åklagarkammaren i Stockholm
hade alla deltagit i utredningen av rånförsöket som
ägde rum under Kristi himmelfärdshelgen 2009.
Rikskriminalpolisen hade då under en tid haft ett
antal mer eller mindre kända rånare under uppsikt
genom spaning och telefonavlyssning. Det kom under
spaningarna fram indikationer om att ett rån skulle
genomföras i Umeå under våren. Eftersom det rörde
sig om personer med erfarenhet av värdetransportrån,
antog polisen att det var Loomis värdedepå i Umeå
som var ett tänkbart mål.
Nationella insatsstyrkan grupperade sig omkring
Loomis och den 24 maj körde rånarnas två hyrda bilar
in på området. Dessförinnan hade rånarna lämnat en
brinnande bil utanför polishuset och en brinnande
motorcykel vid Östra Gymnasiet för att skapa kaos och
förvirring i Umeå före rånet. Man hade haft observatörer vid Loomis och bränderna iscensattes när värdetransporten hade anlänt.
En av rånarbilarna körde fram till byggnaden och
apterade en sprängladdning på Loomis dörr. Den
andra bilen stannade vid grinden och poliserna på
plats ger sig tillkänna. En eldstrid inleddes, en av
polisens hundar blev dödad och en rånare allvarligt
skottskadad. Allt gick mycket fort. På högst två minuter avlossades ett stort antal skott från båda sidor.
Rånarna på plats greps och dömdes i ett par fall till
6-åriga fängelsestraff.
n
+Forts sid 69
Peter Lundberg, Frank Nelvig och Hans-Jörgen Hanström
redogjorde för rånförsöket i Umeå och den efterföljande
utredningen.
Gotlandspolisen Erik Gutesson är en numera välkänd toastmaster på SNPF:s konferensbanketter. Han är dessutom en
sångare av klass.
För tredje året i rad stod Västeråsbandet Henko Benko Band
för musiken på banketten.
7
Narkotikapoliser minskar inflytandet
för kriminella i krogmiljön
TEXT: JONAS BERG,
gruppchef Ungdoms- och Narkotikagruppen Helsingborg
FOTO:FREDRIK JOHANSSON,
Helsingborgs Dagblad
Att arbeta mot narkotika i krogmiljön handlar inte bara om att lagföra narkotikabrottslingar eller minska våldet. Det är även ett verktyg som kan vara effektivt när det gäller
att minska inflytandet från kriminella grupperingar.
I en färsk rapport från Brå framgår att antalet anmälningar om utpressning ökat med mer än 350 procent
sedan år 2000 (Brå 2012:6). Utpressning som affärside
är också ett av de problem som förekommer i krogmiljön och som kan kopplas till kriminella grupperingar.
Under hösten 2010 kunde vi vid Ungdoms- och narkotikagruppen i Helsingborg konstatera att en 22-årig
man med koppling till ett kriminellt mc-gäng hade
satt i system att bötfälla personer i krogmiljön. Hans
måltavlor var ofta personer som han träffat i tidigare
sammanhang. När 22-åringen hade valt ut sin måltavla
lät han en medhjälpare provocera fram ett bråk med
denna. Medhjälparen var antingen en ”icke skräckinjagande” ung man eller ung kvinna. När provokatören
väl lockat måltavlan att reagera genom att fysiskt eller verbalt försvara sig klev 22-åringen fram. Eftersom
10
måltavlan tidigare träffat 22-åringen var det känt att
han hade kopplingar till ett kriminellt mc-gäng, ingick i
det lokala huligangänget och var allmänt känd som en
fighter. Att han dessutom hade de obligatoriska tatueringarna hjälpte säkert också somliga att minnas. När
22-åringen klivit fram anklagade han genast måltavlan
för händelsen och krävde upprättelse för ”kränkningen” mot medhjälparen och indirekt mot honom själv.
Det meddelades måltavlan, mer eller mindre underförstått, att han nu hade att välja mellan att betala sig ur
situationen med pengar eller med sin hälsa. Boten som
meddelades av 22-åringen var, i de fall vi känner till,
initialt ca 10 000 kronor. Den tenderade dock att omgående växa rejält vilket 22-åringen ansåg vara skälig
ränta när han inte fick betalt direkt på plats och tiden
började gå.
Utpressningar i krogmiljön har blivit en affärsidé bland kriminella grupper.
Narkotikabrott en sårbarhet
En av de drabbade måltavlorna var själv verksam i
krogbranschen och hörde av sig till Ungdoms- och narkotikagruppen. Även om vi inte lyckades motivera måltavlan att anmäla brottet gav kontakten värdefull information som kunde användas i syfte att sätta stopp för
22-åringen. Det var också till slut narkotikastrafflagen
som blev 22-åringens fall. Efter många PL19 kontroller och ett par negativa urinprov fick vi honom tillslut
när han hamnade i bråk på en krog där vi befann oss.
Han omhändertogs enligt LOB och vid skyddsvisitation påträffades tio redlinepåsar innehållande vardera
1gram kokain. Vid efterföljande husrannsakan i hans
bostad hittades ytterligare tre hekto portionsförpackad
kokain. Den 22-årige mannen tog på sig all narkotika
och dömdes till ett års fängelse.
Helsingborgs krogmiljö är ständigt utsatt för kriminella
grupperingar med olika intressen.
Kontroll är bra, förtroende är också bra
Jag vill hävda att det var tack vare Ungdoms- och narkotikagruppens kontinuerliga och kontaktskapande
arbete i krogmiljön som 22-åringens affärsverksamhet,
i form av utpressning och narkotikaförsäljning, kunde
stoppas. Krogpersonal med förtroende för oss kunde
peka ut rätt riktning och när tillfället gavs fanns vi på
rätt plats.
Faran lurar vid vattenhålet
Jag brukar likna krogmiljön vid vattenhålet på Afrikas
savann. Likt djuren vid vattenhålet samlas man för att
dricka, äta och lägga grunden för fortplantningen. Men
vattenhålet lockar även de som har onda avsikter, de
som lever på andras bekostnad. Helsingborgs krogmiljö
är ständigt utsatt för kriminella grupperingar med olika
intressen såsom narkotikaförsäljning, utpressning, penningtvätt och svarta inkomster. Till detta kommer den
kriminella livsstilen där det är oerhört viktigt att visa
upp vem man är genom dyra bilar, sedelbuntar, kvinnor
och genom att flexa sitt skrämselkapital för omgivningen. Vi ser detta varje kväll när MC-gängen vill komma
in på krogarna med sina synliga gängsymboler eller
11
där Black Cobra medlemmar inte missar ett tillfälle att
uppdatera ordningsvakterna på sitt gatu-cv. En annan
viktig del i problematiken är de tuffa konkurrensvillkoren för krögarna som gör dem mottagliga för oseriösa
partners med ekonomiskt fördelaktiga upplägg.
Hearts and minds
I Helsingborgspolisens satsning för att minska inflytandet i krogmiljön från kriminella grupperingar har
Ungdoms- och narkotikagruppen flera viktiga uppgifter. Grundpelaren är att upprätthålla en god informell
kontaktyta gentemot krögare och kroganställda. De
ska veta vad vi heter och ha våra telefonnummer i sina
mobiler. Handskakningar, artigheter och en pratstund
över en kopp kaffe är viktigt. Oavsett vad underrättelser, rykten eller registerhistorik kan säga om motparten. Krogpersonalen ska känna att vi alltid är bästa
vänner, till dess att det finns något konkret som tvingar
oss att agera som tjänstemän. Den här inställningen gör
att vi får telefonsamtal och information som våra uniformerade kollegor aldrig skulle få.
Vi genomför även regelbundna utbildningar med
ordningsvakter där vi tillsammans övar ingripanden i
krogmiljön enligt de gripandetekniker som används av
Delta- och Romeopersonal i SPT-konceptet. Tanken
bakom detta är att ordningsvakterna ska känna samhörighet med poliserna i Ungdoms- och narkotikagruppen.
Oavsett vilka sympatier somliga må ha med kriminella
personer och grupperingar, eller vilken inställning de har
till narkotika och dopning, vill vi skapa så pass starka
band till oss att deras benägenhet att agera i vår anda
ökar. Resultaten av dessa utbildningar har inte låtit
vänta på sig. Antalet telefonsamtal från vakterna har
ökat och är fler än från övriga. Vi konstaterar också att
ordningsvakten som tidigare släppte in sin bästa polare,
tillika känd langare av anabola steroider och narkotika,
nu nekar denne att komma in på krogen.
Upplevd upptäcktsrisk
Förutom de stödjande och kontaktskapande insatserna
arbetar vi med att störa och synliggöra de personer som
har kriminella intressen i krogmiljön. En sådan person
kan rapporteras av oss för ringa narkotikabrott flera
gånger under en månad och blir konsekvent kontrollerad enligt polislagen när förutsättningarna finns. Vi
vill att de här personerna ska känna till oss och vår
närvaro i krogmiljön. Därför spanar vi sällan utan initierar ett ingripande så fort det är möjligt. Vi försöker
även följa gäng med kriminella personer när de rör sig
mellan krogarna. Vi står då synligt sida vid sida med
personalen i entrén och ger dem stöd i deras beslut.
Målsättningen är att de som har kriminella intressen i Helsingborgs krogmiljö alltid ska tvingas tänka
på Ungdoms- och narkotikagruppen när de tar på sig
skorna för att gå ner på krogen. Jag vill tro att några
av dem då tar av skorna igen och återvänder till tvsoffan.
n
Referens:
Brottsförebyggande rådet, Brå (2012). Utpressning i
Sverige. Rapport 2012:6.
Faktaruta
Ungdoms- och narkotikagruppen uppträder synligt på krogarna i Helsingborg som ett stöd till personalen.
12
•
Ungdoms- och narkotikagruppen i
Helsingborg har arbetat i krogmiljön sedan
2007.
•
Krögarna, polisen och Helsingborgs Stad
träffas i Krognätverket var tredje månad.
•
Helsingborg är medlem i det nationella
nätverket Krogar mot Knark
•
Ungdoms- och narkotikagruppen har ett
kontinuerligt erfarenhetsutbyte med bl.a.
Krogsektionen i Stockholm.
•
Tillgångsinriktad brottsbekämpning och
informationsinsatser är viktiga verktyg i
polisens krogarbete
Se mig inte som en ”pinne”
Lördag den 19 maj 2007, kl. 03.50
Jag och min kollega går in på en av Stureplans nattklubbar för att leta påtända personer. En vanlig kväll
med många personkontroller som mer och mer sker
på rutin. Vi sveper av nattklubben och bestämmer oss
snabbt för en kille som står på dansgolvet. Jag känner
igen honom som bartender från ett av Stockolms större
ställen och jag ber honom följa med ut i ett personalutrymme. Detta blir det första av många möten oss emellan. Den här gången hittar jag en påse kokain i hans
ficka. Senare ska det visa sig att han även ”snortat”
kokain från påsen under kvällen. En i raden för mig –
början på en jobbig resa för honom!
14
Onsdag den 18 april 2012, kl. 13.10
Jag går in på en av Stockholms mer välkända nattklubbar och reflekterar över att det var 5 år sedan vi sågs
första gången då han kommer emot mig. Våra samtal
har inte alltid varit friktionsfria, men nu träffas vi på
andra premisser. Vi slår oss ner i en soffa med varsin
kaffe. Vi kallpratar först om Stockholm noir men kommer snabbt in på tiden efter vårt första möte.
Inrutat och fyrkantigt frågar jag:
– Hur gammal var du när du testade första
gången?
– Jag var nog 21-22 när jag tog kola första gången.
Det var tillfället som gjorde det samt att jag var nyfiken. Jag hade testat gräs som tonåring men bara vid
något enstaka tillfälle. Det var inte min grej. I kola hittade jag dock en verklighetsflykt. Det var kul och jag
mådde bra när jag tog det. En verklighetsflykt fast med
kontroll. Tyckte jag hade järnkoll i alla fall. Jag hittade
en känsla som jag sen ville tillbaka till. Jag blev aldrig
aggressiv, tvärtom. Krogen är en jobbig miljö att jobba
i, då man jobbar med en service som oftast blir personlig. Man har folk upp i ansiktet hela tiden och det
kanske är därför många kroganställda har behovet att
fly verkligheten. Det är ju ingen hemlighet att många
får problem med sprit – och narkotika.
– Vi träffades en del under tiden du höll på.
Hur ser du på de mötena idag?
– Känner du nåt sug idag?
– Även om kokain smakar skit så kan jag fortfarande längta efter den där kemiska smaken. Slussens
tunnelbana kan lukta lite som kola på sommaren så jag
försöker undvika den. Idag känner jag inget sug efter
drogen men måste erkänna att jag ibland har ett sug
efter att vara oansvarig. Skita i allt!
” ”
– Jag vill medge att jag var sjukt bitter. Under den
här tiden var jag ute mycket och under en tvåmånaders period blev jag kollad ca 30 gånger. Kände mig
förföljd och allt resulterade i att jag blev av med flera
bartenderjobb som i
sin tur resulterade i att
jag blev av med lägenheten. Jag var bitter
och skyllde allt på systemet.
– Hur ofta tog du
kokain?
ångest! Jag har dock aldrig stulit eller snott något för
att betala droger. Jag hade inte en spänn och flyttade
runt bland polare efter att jag blivit av med lägenheten.
Låg på en soffa och lovade mig själv att ta tag i mitt
liv - nästa vecka. Men så blev det inte. Jag vill nog tro
att jag är stark som tog mig upp därifrån. Det fanns
liksom inget val för mig. Men många hade nog kört ner
sig hårt. Men jag inser att ”resan” min nog är for life.
Jag har nog aldrig pratat så här öppet om det tidigare.
Får lite rysningar.
– Du har blivit kollad rätt många gånger. Har
du något tips till de poliser som jobbar i krogmiljön?
– En enkel sak, som
fick mig att må bra, är
att ringa upp personen man tagit ett par
dagar efter. Det gjorde
du och jag kände inte
mig som en pinne i
statistiken. Jag fick
ett samtal, du ringde
mig på ”min” mobil.
Se människan i mötet
och plocka upp dem.
Alla är inte starka. Sen
finns det en sak som karakteriserar de som jobbar på
krogen och det är att de flesta är ”se mig, hör mig –
personer”. Se dem och ni kan få mycket ut av det.
jag kände mig inte som en pinne i
statistiken. Jag fick ett samtal, du
ringde mig på ”min” mobil
– Det var inte varje
dag. Ibland någon
gång i månaden och
ibland fem dagar i rad.
Det kändes inte så farligt eftersom det kändes så skönt.
Jag planerade aldrig att ta kola innan jag gick ut, men
efter ett par drinkar kom suget. Att hitta kola var aldrig några problem. Man kände alltid någon som kände
någon. Vi brukade skoja om att det var lättare att få
tag i kola än i försäkringskassan.
– Tog du någon gång kokain utan att dricka
alkohol?
– Jag har testat det men det var inget vidare. Med
alkohol - extrovert. Utan alkohol - introvert. Efter det
ville jag aldrig dra kola utan alkohol i mig.
– Du sa att du blivit av med jobb och lägenhet, men vad är det värsta som hände dig som
indirekt eller direkt kan kopplas med ditt kokainanvändande?
– Det värsta var att jag en dag insåg att jag blivit
två personer. Mina grundvärderingar försvann när jag
var på. Jag betedde mig som skit mot min partner och
gjorde grejer som ”jag” aldrig skulle göra. Även om
ruset varar i ca 45 minuter, så är man inte sig själv
dagen efter och jag blev rädd för mig själv. Kunde
komma på mig själv sittandes på en buss hem från
krogen och tänka ”vad fan håller jag på med”. Ren
Vi säger hejdå till varandra i entrén och ett välmående
fyller min kropp. Detta samtal var på många sätt olikt
våra tidigare och det är just sådana här samtal som får
en att reflektera över uppdraget vi har. Syftet med arbetet och det motiverar mig till att jobba vidare i dessa
miljöer som ofta är väldigt påfrestande. Vi spelade
inte våra roller idag utan var två killar, födda samma
år, som pratade och hade
nog kunnat hänga om omständigheterna varit annorlunda.
n
Christoffer Bohman
15
Krogar Mot Knark innebär samverkan
Samverkan har blivit ett populärt ord för myndigheter idag. Genom justitieministerns
initiativ har flera myndigheter börjat samarbeta mot brottslighet och se möjligheter i
sekretesslagstiftningen där man tidigare såg problem. Att samverka är precis det som
Krogar Mot Knark (KMK) handlar om.
KMK är ett nationellt nätverk
med 50 kommuner anslutna (mars 2012). Syftet är att
genom samarbete minska och försvåra användandet av
narkotika i krogmiljö.
Vi vet att många ungas drogdebut sker i samband
med att de dricker alkohol. Därför är det viktigt att
upptäcktsrisken, vare sig den är reell eller upplevd,
är så stor som möjligt på krogen. Vinsten i att folk
inte känner sig trygga med att knarka på krogen är
stor och mångbottnad. Kan vi hålla en person från att
hamna i ett narkotikamissbruk, är det värt all möda
i världen. Det finns också andra vinster. Ibland kan
man höra att det inte tjänar
något till att försöka upptäcka
eller lagföra det egna bruket.
Narkotikamarknaden styrs precis som alla andra marknader
av tillgång och efterfrågan och
kan man då minska efterfrågan
kommer tillgången automatiskt
att minska. I Stockholm har det
genom STAD-projektet genomförts statistiskt säkerställda
undersökningar som visar att
nekningarna i krogdörren för
narkotikapåverkan har ökat
från sju och en halv procent
för fem år sedan till sextiofem
procent idag.
Siffrorna visar inte på en liknande stegring i antalet
narkotikapåverkade gäster utan på att genom samverkan och utbildning av krogpersonal och ordningsvakter och att krogar valt ett aktivt ställningstagande mot
narkotika, så är den faktiska upptäcktsrisken väldigt
mycket större idag.
Inom KMK samverkar kommunen, krogarna och polisen.
Kommunens del är att ta ett politiskt beslut och förankra metoden i det drogförebyggande arbetet. Kommunens alkoholhandläggare och drogsamordnare jobbar tillsammans med krogen för att hålla arbetet aktivt
och sprida bland kommunens invånare att krogen är ett
ställe där man skall slippa träffa narkotikapåverkade
personer.
Krogarna jobbar aktivt med att deras miljö skall bli
narkotikafri, genom att utbilda sin personal i hur man
upptäcker om en person kan ha tagit någon narkotika
18
och sedan vad man skall göra om man misstänker det.
Det kan vara allt från att ringa polisen till att prata
med krögaren om man tror att en kollega missbrukar
narkotika. Krogarna jobbar ofta också aktivt med
förändringar i krogmiljön för att försvåra ett bruk
och underlätta för personalen att upptäcka narkotikapåverkade personer. Det kan vara saker som att öka
belysningen i dörren och i rökområden, få bort plana
ytor på toaletten och öppna upp lokalen så personalen
får bättre överblick.
Polisens del i samarbetet är att stötta de andra aktö-
rerna med utbildning. Polisen
sitter ofta på väldigt bra kunskaper om narkotika, narkotikaattribut och dess kulturer,
kunskaper som hjälper personal
att reagera. Polisen har också
en roll i att hjälpa till med
bedömningen om en gäst är
narkotikapåverkad och i så fall
lagföra den personen och hjälpa
krogen i arbetet med att slippa
narkotikapåverkade gäster.
Allt arbete i KMK är till för
att anpassas lokalt och det som
fungerar i Gävle kanske inte
gäller i Göteborg. Olika städer
har olika förutsättningar, några har många serveringstillstånd och andra har färre. Vissa polismyndigheter
har möjlighet att jobba aktivt och preventivt i krogmiljö då andra måste lägga resurserna en helgnatt på
helt andra saker. Det viktiga är att man samarbetar
och hittar det sätt som passar ens egen ort och ens
egna förutsättningar. Oavsett hur man gör så är vinsterna ofrånkomliga - samarbetet kommer att minska
narkotikabruket i kommunens offentliga vardagsrum.
Minskat narkotikabruk kommer att minska våldsbrottsligheten på allmän plats.
n
För mer info kolla KMK på youtube, facebook och på
krogarmotknark.se
Daniel Knudtzon
Krogkommissionen Stockholm
Verktyg i arbetet mot narkotika i krogmiljö
Bara den lokala polisen vet
hur narkotikan
bäst bekämpas på hemorten. Krogar Mot Knark
administreras av Göteborgs stad men i styrgruppen
sitter representanter från hela vårt avlånga land. För
att verkligen ge möjligheter att lokalt anpassa det
narkotikapreventiva arbetet i krogmiljö har KMK
tagit fram ett nationellt utbildningsmaterial för poliser.
Utbildningen ger verktyg i samarbetet med krogen så
som preparatkännedom, hur man kan arbeta i krogmiljö och vad kan man göra för att försvåra missbruk
i krogmiljön. För att utbildningen skall spegla Sverige
så mycket som möjligt, så är det utbildningsmaterial
som KMK tagit fram en bra blandning av metoder,
erfarenheter och kunskap från Helsingborg, Karlstad,
Stockholm med flera platser.
En eller två gånger om året bjuder KMK in poliser
till Stockholm för en heldagsutbildning. Under utbildningen får deltagarna möjlighet att anpassa materialet
till sin ort och göra det personligt. När man sedan själv
skall utbilda på hemorten så är stora delar av förberedelserna redan gjorda. Då kan utbildningsdeltagarna
ta med sig materialet hem till sin myndighet och där
genomföra en lokalt anpassad utbildning för krögare,
serveringspersonal och ordningsvakter. Tanken är att
hundra par ögon är bättre än bara några få.
Undersökningar visar
att kroganställda som
yrkesgrupp själva är överrepresenterade användare i
narkotikastatistik. Betyder det att vi inte skall utbilda
på grund av risken att ge gratis information till folk
som inte vill samarbeta? Så vill vi inte se på saken.
Även om det finns folk som vi utbildar som själva har
ett missbruk, så finns det andra saker som kommer att
intressera dem. Ingen som jag talat med som jobbar på
krogen skulle känna sig trygg att dela kassa med någon
som missbrukar narkotika. Kan man få en attitydförändring hos krogpersonalen kommer den krogen att
attrahera gäster med samma attityd.
Stockholm har det ganska förspänt när det gäller
narkotikaprevention i krogmiljö eftersom polismyndigheten där kunnat satsa på en egen sektion som
sedan flera år jobbar i krogmiljö. Utbildningarna där
sker till stor del i samarbete med kommunen och dess
STAD-satsning (Stockholm förebygger alkohol och
drogproblem). Inom STAD skall alla som jobbar med
att servera alkohol på krogen gå en tvådagars utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Som en del av den
utbildningen har Krogsektionens poliser en och en
halv timme till att prata om narkotika på krogen dels
ur ett arbetsmiljöperspektiv och dels för att ge hjälp
till att upptäcka missbruk. Det innebär att i princip
alla som jobbar på krog i Stockholm får möta polisen,
ställa frågor och få en möjlighet att knyta en personlig
22
kontakt. Dessutom blir den upplevda upptäcktsrisken
väldigt stor.
STAD och KMK utbildar
med Krogsektionens
hjälp också ordningsvakter, krögare och serveringsansvariga. Det sker under en tredagars utbildning som
innehåller samtal kring preparat och lagstöd, evidensbaserad forskning från Karolinska sjukhuset om narkotikans inverkan på människor, berättelser från folk
som blivit narkotikaberoende i Stockholms krogmiljö
och en heldag med teatergruppen Solvere som sätter
ihop olika scenarion och problem för deltagarna att
lösa tillsammans.
Så har man valt att göra i Stockholm och det passar bra där men det är absolut inget facit. För att allt
skall bli så bra som möjligt så erbjuder KMK ett bra
innehåll och du får ta dina förutsättningar och göra det
till ramar för hur en utbildning och ett narkotikapreventivt arbete kan se ut hos dig.
n
Daniel Knudtzon
Livsstilsmottagningen
TEXT: POLISASSISTENT ERIK STASSAIS, projektledare
Bakgrund
Poliserna vid krogsektionen i Stockholm har sedan
länge fokuserat på att ändra attityden mot narkotika
på krogen samt arbetat konsekvent mot att minska och
försvåra hanteringen i dessa miljöer. Uppdraget har genomsyrats av vetskapen att så länge det finns efterfrågan så finns det tillgänglighet. En av arbetsmetoderna
har därför varit och kommer alltid att vara att leta
efter personer som nyligen börjat missbruka droger.
Krogsektionen märkte att allt fler de mötte önskade
förändra sin livsstil eftersom de såg sitt användande
som problematiskt och destruktivt. Polisens roll är att
upptäcka, ge konsekvenser på personers handlande
men även att få dessa personer att sluta använda narkotika. Krogsektionen var handfallen då det inte fanns
något bra alternativ gällande vård att slussa dessa personer till och ett behov av att knyta till sig en vårdkontakt som man kunde hänvisa dessa människor till var
stort. Ofta då krogsektionen lyckats med att motivera
någon att söka öppenvården, fick de ofta höra att personen vänt om redan i vänterummet då han eller hon
inte känt samhörighet med de allt tyngre missbrukarna
som satt där. För polisen bör det yttersta målet vara att
minska den upprepade utsatthet som dessa individer
lever med.
Pilotutbildning i motiverande samtal
Polisen saknar i vissa fall verktyg för en effektiv kommunikation med personer i riskzon då man ofta har
svårt att relatera till personen och den situation som
personen befinner sig. Vi begår ofta misstaget att berätta hur individen ska agera, medan grunden till motiverande samtalsteknik ligger i att genom frågor få personerna själva att inse saker. Verktyget, Motiverande
Samtal MI, är en strukturerad samtalsmetod som genom utbildning och utökat användande kan underlätta för poliser i det dagliga arbetet. Genom att polisen
använder sig av en samhällsgemensam samtalsmetodik
kan fler individer motiveras i livskriser samt att polisen
upplevs som mer professionell och motiverande. Ett
tjugotal poliser i Stockholms city kommer att utbildas
i Motiverande samtal, en pilotutbildning som kommer
att vara kopplad till den polisiära verksamheten. För att
stärka samverkan och få ett likriktat förhållningssätt så
kommer beroendevården att vara delaktig i denna pilot
som startar i mitten av maj. Beroendevården har också
ansvaret för just Livsstilsmottagningen.
Livsstilsmottagningen
Krogsektionen skickade därför en förfrågan till beroendevården som ledde till ett 1-årigt samarbetsprojekt
(2008-2009) mellan Beroendevården i Stockholm läns
landsting och Stockholmspolisens krogsektion. Målet
för samarbetet var att få fler att söka vård och som ett
led i detta utbildades flertalet poliser vid krogsektionen
i Motiverande samtal, MI, som är en strukturerad och
effektiv samtalsmetodik för beteendeförändring.
Under detta samarbetsprojekt hänvisade krogsektionen totalt 35 personer till Beroendecentrum och den
nya ”Livsstilsmottagningen”. Av dessa genomförde
19 personer behandlingen med mycket goda resultat,
det vill säga de valde en livsstil helt utan droger och
kriminalitet. Därutöver remitterades 10 personer till
annan vård och 6 valde själva att avsluta sin behandling efter första mötet. Den behandling som erbjöds
gick i stort ut på att se helheten i livet, att identifiera
det som fungerar och det som skapar problem. Alla i
behandling kom till slutsatsen och insikten att droger
och kriminalitet inte ledde till en framtid de önskade
sig och att den livsstilen förändrade deras personlighet
på ett negativt sätt.
26
Projektledaren, polisassistent Erik Stassais, ses här tillsammans med Ulf Wahlgren som är kontaktperson och tillika
behandlare på Livsstilsmottagningen.
Nuläge och framtidsvisioner
Polisassistent Eric Stassais, som tidigare arbetat på
Krogsektionen, är projektledare/kurschef för projektet som startats av Stockholmspolisens utvecklingsavdelning i början på 2012. Eric har en bakgrund som
mentalskötare inom missbruk och psykiatri och svarar
även som polisiär debriefingledare i Stockholms län.
Projektet har inletts med att marknadsföra Livsstilsmottagningen till samtliga distrikt och avdelningar i
Stockholms län.
Målet för polisanställda ska vara att på ett enkelt
sätt kunna hänvisa personer mellan 18-35 år som
lever i riskzonen till Livsstilsmottagningen eller kunna
motivera personen till ett alternativt handlande och
liv. Viktigt att påpeka är att det alltid är individens
frivillighet som ligger till grund för behandling vid
Livsstilsmottagningen och inget personen kan dömas
till.
Polisanställda möter ofta personer där små medel
kan spela roll för en förändringsprocess. Projektet tar
sikte på att minska den upprepade utsattheten genom
att fånga upp individer innan de blivit föremål för samhällets åtgärder. Genom att polisanställda får kännedom om Livsstilsmottagningen kommer flera personer
att kunna hänvisas till rätt stöd och vård.
Livsstilsmottagningen finns än så länge bara vid Stureplan i
Stockholm.
Livsstilsmottagningen finns idag på Riddargatan
1 på Östermalm i Stockholm. Ett stenkast från
Stureplan, men förhoppningsvis kan mottagningen
utvärderas och att fler län i Sverige öppnar likvärdiga mottagningar. På mottagningen jobbar flertalet
kompetenta behandlare och läkare som är specialister på KBT-behandling och Motiverande samtal.
Livsstilsmottagningen tar emot personer från hela
Stockholms län då Livsstilsmottagningen samarbetar
med hela Stockholms läns landsting. För vissa individer finns det andra behov än kanske bara samtal
så mottagningen remitterar vidare om andra behov
finns, till exempel psykoterapi, anhörigverksamhet
eller läkelmedelsassisterad behandling.
Livsstilsmottagningen använder tre tillfällen till
att göra en arbetsplan för individen och vid första
Livsstilsmottagningen samarbetar med Stockholms läns
landsting och tar emot personer från hela länet.
mötet kan vederbörande välja att vara anonym.
Samtalen som ska påverka individens beteendeförändring brukar sen pågå tills klienten är nöjd, ca
10-20 tillfällen med egen träning mellan gångerna.
Livsstilsmottagningen erbjuder också uppföljning
efter sex respektive tolv månader för att se att förändringen består.
Den tänkta behandlingen skiljer sig mot sedvanlig
missbruksbehandling då den inte nödvändigtvis är
direkt inriktad på att förändra drog- eller alkoholvanor. Istället vill Livsstilsmottagningen lyfta fram
livsstilen hos den unga personen och hjälpa personen
att fundera över hur han/hon lever sitt liv och om
man upplever att det finns skäl att förändra den.
Metoden är motiverande samtal där man lyfter fram
tveksamheten som ofta finns i att använda droger
eller konsumera för mycket alkohol. Detta är dock
inte nödvändigt då det kan finnas andra svårigheter
som den unge hellre vill ta upp och som upplevs som
problematiska. Tanken är att terapeuten skall fungera
mycket mer som en livsstilsvägledare än en renodlad
behandlare. De metoder som valts ut är av sådant slag
att de kan användas för missbruksrelaterade problem
eller dålig mående i form av depression/ångest och
livsstilsfrågor. Behandlingen kan ges i grupp såväl
som enskilt och vid behov kan naturligtvis också
farmakologisk behandling bli aktuell. MI är personcentrerat, vilket betyder att det är personens syn på
sin situation och sina val, som är i fokus för samtalet,
inte samtalsledarens.
Förhoppningsvis leder även pilotprojektet gällande
MI utbildning för polisen till en nationell implementering av denna arbetsmetod och förhållningssätt.
Polisanställda kan läsa mer om projektet på intrapolis, sök: Motiverande samtal Stockholm.
n
27
30
Cannabis
– ett hot mot mänskligheten
Cannabis är det mest missbrukade narkotiska preparatet i Sverige liksom i en stor del
av den övriga världen. Tillgången på hasch och marijuana är större än på länge och
missbruket ökar bland ungdomar, särskilt bland pojkar i storstäderna.
Under flera år har åsikter om att cannabis inte är farligt blivit en sanning för ungdomar. De krafter som vill
legalisera cannabis är mäktiga och välorganiserade och
ser till att få mycket reklam i medier världen över.
I USA har det gått så långt att elever på college
har fått problem för att skolans ledning inte tillåter
att de röker sin medicinska marijuana på skolgården,
eftersom marijuanarökning egentligen är förbjuden i
landet. I 16 delstater kan man enkelt få marijuana på
recept och då rimligen få rätt att ta sin ”medicin” när
man vill och behöver. Sådana elever väljer marijuana
framför skolarbetet.
I Sverige tycks situationen ur ett globalt perspektiv
fortfarande vara god. Andelen ungdomar som röker
hasch och marijuana är klart färre än i många andra
europeiska länder, men ökningen av missbruket ser ut
att gå snabbt.
Regeringen har insett faran
För att cannabismissbruket inte ska hamna på en europeisk genomsnittsnivå, väljer regeringen nu att satsa pengar på motåtgärder. En del i satsningen är att
Statens Folkhälsoinstitut får 4 miljoner kronor för att
sammanställa forskningsresultat och utvärderingar av
redan genomförda satsningar som rör narkotikamissbruk och i synnerhet cannabis. Arbetet ska leda till att
öka kunskapen i kommuner och landsting och den ideella sektorn.
En större satsning kallad Trestad 2 riktar sig mot
det ökande cannabismissbruket bland ungdomar i
Stockholm, Göteborg och Malmö. Här ligger missbruket klart över riksgenomsnittet och mer än var femte
ungdom under 25 år har uppgett att de använder hasch
eller marijuana. I Skåne har det skett en 50-procentig
ökning av cannabismissbruket på åtta år, enligt en
folkhälsoenkät.
Målet med Trestadssatsningen är att bryta trenden
genom förebyggande arbete, tidigare insatser för att
minska tillgängligheten och förbättra resurserna för
vård och behandling.
Alla måste hjälpas åt att slå hål på myterna
Regeringen, ansvariga myndigheter och hela vuxenvärlden måste nu bryta en trend som man tillåtit växa sig
stark. Ungdomar är ju idag övertygade om att cannabis,
särskilt marijuana, inte är farligt för hälsan. Alkohol
som vuxna gladeligen konsumerar anses vara farligare.
Det finns idag många missförstånd och stor okunnighet om cannabis som vuxenvärlden måste ta initiativ till att förklara och rätta till. Problemet är att de
flesta vuxna själva är dåligt insatta i skadeverkningar
och andra risker med cannabis och droger i allmänhet.
Den offentliga narkotikadebatten har varit nästan
död i flera år, men undantag för legaliseringsdebatten,
samtidigt som den medicinska kunskapen om skadeverkningar av cannabis och andra droger har ökat.
Ungdomar som ”vet allt” tänker inte på att deras
hjärnor ännu inte är fullt utvecklade och därför särskilt
sårbara för effekterna av den numera betydligt starkare
marijuanan. De märker inte att de gradvis förändras
under regelbundet missbruk av cannabis, skolarbetet
blir lidande och livet blir präglat av ointresse och passivitet för annat än drogen. En del drabbas av psykoser
och panikångest, tillstånd som knappast är en bra
grund för att ta steget in i vuxenvärlden.
Trots att narkotikabekämpning inte längre har
högsta prioritet i en del polismyndigheter, görs många
goda insatser för att avslöja missbruk och förhindra
langning av cannabis. Den allt vanligare och ibland
storskaliga hemmaodlingen av cannabis är angeläget
att bekämpa. Stora förtjänster lockar den organiserade
brottsligheten, samtidigt som domstolarna nu börjat
sänka straffen för grova narkotikabrott.
n
Gunnar Hermansson
31
Cannabisnotiser
Grannar avslöjade odling i Örträsk
Gymnasieelev rånade
för att köpa hasch
Den tonåriga flickan i Falun var ute efter pengar
för att kunna betala sitt behov av hasch. Hon
stal en väska från två unga kvinnor som stod och
pratade på en kyrkogård. När kvinnorna försökte ta tillbaka väskan hotade hon dem med kniv.
Den ena kvinnan ringde polisen och kunde peka
ut var rånaren gömt sig.
Hon var påverkad av cannabis när hon greps.
Tonåringen berättade att hon strax innan rånat
en annan ung kvinna på hennes plånbok som
inte innehöll några pengar. Flickan var i stort
behov av att köpa hasch som hon rökt dagligen
sedan 13-årsåldern. Hennes konsumtion var
nu ungefär fem gram hasch om dagen som hon
brukade betala 300-500 kronor för. Hon hade
bland annat sålt hasch till andra skolelever för
att finansiera sitt missbruk.
Efter gripandet flyttades gymnasieeleven till
ett behandlingshem på Gotland.
Källa: Dala-Demokraten
Ungdomar i cannabishärva i Ystad
En omfattande cannabishärva har nystats upp under våren i Ystad, skriver Skånskan.se. Polisen har
haft spaning på en 18-årig man som sålt cannabis
till ett 50-tal personer, de flesta ungdomar. En stor
del av knarkaffärerna har skett i närheten av en
skola i Ystad och de flesta köparna är från Ystad
eller från mindre orter i närheten.
Polisen har fått namn på ett stort antal ungdomar som figurerat i utredningen. Därför bjöd
socialtjänsten och polisen in alla föräldrar i kommunen som har barn i åldrarna 14-19 år till ett
stormöte för att informera.
Den 18-årige cannabisförsäljaren åtalades i
april för grovt narkotikabrott och för att tillsammans med en 22-åring ha skjutit mot tingsrätten
i Ystad i november 2011. De båda satt då i en bil
och med en soft airgun sköt de sönder fönsterrutor till ett värde av drygt 73 000 kronor. De hade
också skjutit mot ett radhus och förstört fönster
och en altandörr. Brotten rubricerades som grovt
olaga hot och grov skadegörelse.
Källa: Skånskan.se
34
Många gånger har cannabisodlingar i villor avslöjats sedan grannar larmat polisen. På de flesta håll
har man i en liten by koll på vad som händer i
grannskapet, som fallet var i Örträsk i Västerbotten.
I en villa avslöjades i januari 2011 en cannabisodling som upptog ett helt våningsplan. Polisen
fick tips av allmänheten som både känt kraftig
doft och lagt märke till andra avvikelser i och
omkring huset.
Fyra män och en kvinna greps och åtalades
senare för grovt narkotikabrott. De dömdes för
att ha framställt tolv kilo cannabis. Två av männen fick tre års fängelse och de övriga något lägre
straff.
Källa: Västerbottens-Kuriren.se
Polisen kände cannabislukt –
avslöjade odling
En cannabisodling sprider dofter och det uppfattade en före detta narkotikapolis när han var med
några kollegor på uppdrag i Olofström. Dofterna
kom från ett hus där en 32-årig man greps eftersom han mycket riktigt odlade cannabis.
När polisen gjorde tillslag fann man ett
odlingstält, värmelampor, fläktar och annan
utrustning, samt 1451 gram cannabis sativa.
Mannen dömdes till 6 månaders fängelse för
odling av den beslagtagna mängden och han
berättade att han tillverkat minst 2950 gram
cannabis under två år.
Källa: Blt.se
Haschärendet IOR
– en Nalle Puh-saga i Sundsvall?
EMIL LUNDBERG,
Spanare/Utredare Grova brott Västernorrland
Att kalla Nackstaområdet för Sundsvalls Rosengård eller Bergsjön kanske är lite för
mycket, ungefär som att kalla hela Sundsvall för Norrlands Chicago, men jämförelsen
går ändå att göra, om än i liten skala.
Nacksta är ett område som under många år präglats av
arbetslöshet, missbruk och våld. För 5-6 år sedan nådde området en tveksamt hedrande hög placering på en
nationellt framtagen lista där antalet händelserapporter
om skadegörelse och våld, antalet arbetslösa, antalet
som hoppade av skolan etc. vägts ihop till en sorgesam
kvot över människors misär.
Området har inte på något sätt lämnats att förfalla.
Det kommunala fastighetsbolaget köpte för några år
sedan upp de mest skandaliserade huslängorna från ett
bolag med något mer tveksamt ryckte. Man satsade
på att renovera och att fräscha upp både inre och
yttre miljöerna. Kameraövervakning och rökförbud i
trapphus var andra åtgärder som skulle normalisera
förhållandena i området. Sundsvalls stad visade alltså
att man såg problemet och ville åstadkomma en förändring.
Vad har detta med ärende IOR att göra då? Kanske
inget, kanske är det bara en fond man måste måla för
att veta vart IOR utspelar sig.
Bakgrund
Informationerna som ligger till grund för ärendet är
många och sträcker sig långt bak i tiden. Centralfigurerna är två bröder vars haschförsäljning, trots deras
relativa ungdom, har pågått i nästan tio år. Bröderna
och deras kompisar är vad socialtjänsten kallar ”gårdsungar”, de kommer från forna Balkan och har växt
upp i Nacksta med den nämnda problematiken som en
ständig följeslagare. Personalen på fritidsgården flaggade tidigt för bröderna och deras kompisar när det
gällde småstölder och annat ofog.
Kontakt med socialtjänsten var den ena sidan av
myntet, en annan var att bröderna hade en dragningskraft som enligt gårdspersonal och socialtjänst fick
andra att vilja gå i deras fotspår.
Bröderna har alltid röka (hasch och marijuana, red.
anm.), det kanske inte alltid håller högsta klass, men
de har alltid röka och de skickar kilovis. Naturligtvis
har det under åren gjorts punktinsatser mot det här
gänget, men allt har pekat på att de under tiden bara
byggt sig starkare.
Två av organisationens huvudmän. Den yngre brodern i brödraparet t.v. och hans kusin t.h. poserar för kameran. Bilden
är anträffad i en beslagtagen dator.
Stora haschaffärer på gång
Ärendet IOR inleds i oktober 2011. Hemliga tvångsmedel och en personalförstärkning till spaningsroteln
inhämtade från närpolisens ungdomsgrupp skall enligt
planen bli framgångsfaktorer.
Eftersom Nacksta sedan många år har ett lika primitivt som effektivt kontraspionage, där en spanare
eller polisbil upptäcks och rapporteras till alla som
för tillfället har orent mjöl i påsen, så finns en tydlig
forts s 38
angreppsplan.
+
35
De hemliga tvångsmedlen skall enligt planen identifiera kontakter med redan kända haschåterförsäljare
och identifiera nya.
När de i sin tur gjort köp hos bröderna och deras
kamrater så skall spaning och bevisbeslag göras på
andra håll i Sundsvall. Allt för att långsamt bygga
ärendet underifrån samtidigt som den initiala spaningsinsatsen inte skall behöva ske i området där bröderna
är veritabla haschhjältar och polisen är något som
ungdomarna lärt sig förakta och varna sina äldre kamrater för.
Nåja, alla planer till trots, under första veckans
spaning blir det plötsligt en resa till Malmö för en av
bröderna och två i tipsen utpekade ”åsnor”. Det börjar
lukta jordskredsseger för polislaget och det på rekordtid. I Malmö kontaktas personer med kopplingar till
Bandidos, personer som enligt Malmökollegorna är
stora i rökabranchen. Man lämnar Malmö utan att
vare sig via telefon eller på annat sätt meddela sig om
att de förmodade förhandlingarna gått bra eller dåligt.
Efter hemkomst till Sundsvall väntar spaningsgruppen med spänning på resultatet av Malmöresan. Har
man beställt 10, 15 eller 20 kilo? Hur kommer grejerna
hit? Kommer våra förmodade åsnor att möta upp
halvvägs? Frågetecknen hopade sig och inget av dem
ville räta ut sig. Cannabisförsäljningen var småskalig
i förhållande till vad tipsen sagt, men det är ju inte så
svårt att förstå om det stora partiet ligger runt hörnet
och väntar.
Stickspåret
Medan väntan började kännas outhärdligt lång konstaterades att bröderna och deras kamrater i väntan på sin
beställning verkade ta mindre partier från en lokal kran
i Sundsvall. Han identifierades med tiden som en sedan
tidigare känd svarttaxiförare med en dom för människosmuggling i bagaget och han kom snart att få en allt
större roll.
All information tydde på att det borde komma ett
större parti från Malmö, men bröderna i Nacksta lade
ideligen ut krokar till både Borås, Gävle, Hudiksvall
och gud vet vart. En smygande oro om att något
gått snett i Malmö spred sig i spaningsgruppen.
Svarttaxiföraren levererade kontinuerligt vad som
uppfattades som tillfälliga nödlösningar i väntan på
de egna varorna. Men hur länge kunde den här ”friåkaren” på haschmarknaden få fortsätta utan att han
drogs med in i utredningen på allvar.
Den smygande oron växer ytterligare. Hade informationen varit fel? Var analysen fel? Var det i själva
verkat svarttaxiföraren som var huvudman istället för
bröderna?
Hundratals spaningstimmar läggs i och kring området, resultatet är på intet sätt dåligt, men det är ju den
stora leveransen som alla väntar på.
I grevens tid
Ett antal bevisbeslag var säkrade trots huvudmännen
relativt magra tillgång. I början av december började
det dra ihop sig till en resa ut i Europa för svarttaxi-
38
Delar av beslaget från den 3:e januari. Haschkakor som såldes under namnet ”jude”.
Foto: Polisen Sundsvall
föraren. En ny och fördjupad analys av svarttaxiförarens kontakter med bröderna och deras underhuggare
klargjorde att det skett åtminstone en sådan resa förut
och att det inte var långsökt att tro att de kilon som
förmedlats hämtats hem vid en sådan resa.
Alltså var det dags för ytterligare hemliga tvångsmedel, något som tidigare inte känts operativt möjligt med
tanke på den begränsade personalresursen. Den 14:e
december rullar telefonavlyssningen igång på svarttaxiföraren, den 17:e anländer han och en annan man
åter till Västernorrlands län med bil efter en non-stop
resa ut i Europa.
I utrymmet för reservdäcket påträffas vid kontroll
ca 25 kilo cannabis, 1900 ecstasytabletter och nästan
2 kilo amfetamin.
Svartaxiföraren hade visat sig vara en ”dark horse”
som spaningsgruppen till en början inte ens hade med
i utkanten av den omfattande kartläggningen. Som tur
var hade spaningsledningen inte stirrat sig blind på den
mest förväntade utgången och vågat byta spår, något
som nu betalt av sig med ett ovanligt stort beslag för
att vara norra Sverige.
En sista offensiv
Tillslaget och förlusten av partiet orsakar oro i leden,
en hel kedja av händelser sätter igång och den tydliga
känslan är att man desperat söker ett ersättningsparti,
och det fort.
Det är i det här läget alltför många människor i brödernas närhet att hålla reda på.
Vetskapen om att vem som helst, när som helst kan
sätta sig i en bil eller på ett tåg och bli den som hämtar
partiet gör det snudd på outhärdligt för spaningsgruppen som nu är ännu mindre till följd av utredningen
kring de två som redan gripits.
Precis som befarat och mitt i julhelgen finns plötsligt
ett parti hasch i bröderna ägo. Försäljning med den
fart och intensitet som alla tips och informationer gjort
gällande tar fart. På bara några dagar görs fler affärer
än under många långa månader av väntan för såväl
haschförsäljare som spanare.
Kriminalteknikernas konstnärliga ådra kom att visa sig vid fotodokumentationen av det hasch som smugglats in i Sverige.
Ytterligare bevisbeslag görs och en sammanställning
av materialet som samlats in under tre månaders spaning ger vid hand att det nu räcker till för att hämta in
kärngruppen i Nacksta.
Den tredje januari i gryningen, med dramaturgiskt
riktiga inslag som kammaråklagare och spaningsledningen i en helikopter över Nacksta, så sker tillslaget
mot bröderna och deras medgärningsmän.
Beslagen blir ytterligare några kilo hasch samt vapen
och ammunition.
Utredningen och HD:s senaste domar
Det stod snart klart att den kommande utredningen
skulle måsta bli av jätteformat för att på något sätt
möta de nya krav på bevis som HD ställer.
Medan dagar och månader förflöt förhördes ett
60-tal personer som misstänkta för såväl ringa narkotikabrott som grova.
En bild av en ett nätverk växte fram, ett nätverk
där alla på ett eller annat sätt är möjliggörare för de
andras brottslighet. I förhör berättade missbrukare hur
de köpt cannabis av såväl en gammal kvinna som av ett
litet litet barn. I datorer hittades bilder där vuxna och
barn poserade med skjutvapen och i en av brödernas
Närbild på en av de ”B.B-kakor” som såväl spanare som
langare väntade länge på.
datorer en film där den yngre av dem en nytänd joint
i munnen laddar en pistol och skjuter rakt ut i skogen.
I skrivandes stund pågår rättegången mot huvudmännen och deras köpare. I försvarets strategi kan man
mellan raderna läsa in HD:s nya krav och i åklagarens
pläderingar lika så, men naturligt vis med olika målbilder.
Den förundersökning som lämnades in till åklagaren
innehöll oavsett de slutgiltiga domarna en bild av hur
två bröder, en kusin till dem och en barndomsvän tillsammans med en något äldre svarttaxichaufför försett
otaliga Sundsvallsbor med cannabis. Utredningen har
också visat att den cannabis som sålts även hamnat på
flera andra orter i och utanför länet för att sedan säljas
vidare, i många fall till ungdomar.
I åklagarens stämningsansökan finns 46 personer
misstänkta, fem av dem för grovt narkotikabrott, ytterligare två är åtalade både för grovt narkotikabrott och
grov narkotikasmuggling. De 39 övriga är köpare av
allt från kilon till gram, många har i sin tur sålt narkotikan vidare, andra har brukat den själv.
Åter till Nacksta
Men blev det då tillslut någon skillnad i Nacksta? I kölvattnet av utredningen har socialtjänsten och försäkringskassan fått upp ögonen för skenskrivningar och
skengiftemål som resulterat i bidragsindragningar och
kontroller. Ett stort antal ”guldstjärnor”, dvs. sedan
tidigare helt okända missbrukare har identifierats och
operation IOR har helt klart rört om i Sundsvalls cannabisgryta för en tid.
Några veckor efter tillslaget pratade en av
Sundsvallspolisens brottsförebyggare med personalen på fritidsgården i Nacksta. De gav en bild av en
attitydförändring bland de yngre. Många hade sökt
upp fritidsledarna för att prata om det som hänt.
Sammantaget kan sägas att de kriminella idolerna som
krängt hasch och stolt visat upp sina guldlänkar och
tatuerade underarmar nu inte bara hade glorian på
sned, den hade rasat ner över axlarna, och ”kidsen” på
fritidsgården var inte längre lika imponerade. Kanske
kan det på sikt göra skillnad.
n
39
Utmaningar för
narkotikakontrollen
i framtiden
Trots 100 års utveckling av den internationella och svenska narkotikakontrollen står denna fortfarande inför betydande utmaningar.
Narkotikakontroll under 100 år
Allt sedan den första opiumkonventionen (1912) har
kontrollsträvandena hela tiden haft syftet att begränsa
den tillåtna användningen av narkotika och andra reglerade medel till medicinska och vetenskapliga syften.
En snävt begränsad hantering av narkotika tillåts i
Sverige även för utbildning av personal (preparatkännedom), övning av sökhundar (luktprov) m.m.
Under de första femtio åren var uppslutningen
bakom narkotikakontrollen total i det internationella
samfundet. Under senare år har den internationella
narkotikakontrollen – liksom många länders inhemska narkotikakontroll – utsatts för betydande utmaningar. Kritiker har ifrågasatt narkotikakontrollens
berättigande. Den privata opinionsgruppen Global
Commission on Drug Policy (2011) har föreslagit bl.a.
avkriminalisering av eget bruk av narkotika, försök
med beskattning och liknande i stället för förbud.
Ur administrativ och rättslig synpunkt är dock två
andra framtida utmaningar mot narkotikakontrollen
viktigare, nämligen mot dess aktualitet och dess effektivitet.
Aktualitet
Narkotikakontrollen måste vara aktuell för att kunna
möta hot i samtiden och den nära framtiden.
Från början reglerades endast ett litet antal substanser som internationell narkotika. För att säkerställa att
alla länder ställde dessa medel under kontroll räknades
de upp på särskilda förteckningar. I de nu gällande
FN-konventionerna (1961 och 1971) och i de flesta
länder har man behållit systemet med uppräkning av
specifika substanser.
Svagheten med uppräkningsdefinitionen började
uppmärksammas på 1970-talet med ett ökande flöde
av s.k. designade droger (eng. ”designer drugs”). Dessa
42
är substanser som har samma grundstruktur som
någon viss känd narkotika men vars struktur designats
så att den avviker på någon viktig punkt från alla reglerade narkotika. De kan därför fritt säljas som potenta
rusmedel fram till en särskild reglering som narkotika.
Kring millennieskiftet hade problemen med uppräkningsförfarandet blivit så tydliga att man började diskutera andra sätt att definiera narkotika, bl.a. genom
att ange verkan. Så sker idag för dopningsmedel i lagen
om kontroll av vissa dopningsmedel (1991:1969). Där
anges de reglerade medlen både genom uppräkning och
genom verkan.
Antalet designer drugs med narkotikalika effekter har skattats till flera tusen. Under senare år
har uppmärksamheten riktats särskilt på syntetiska
(substituerade) katinoner (uppskattade till ett 50-tal)
och syntetiska cannabinioider (uppskattade till flera
hundra). Inom EU har det senaste året omkring 50 nya
missbrukssubstanser rapporterats till drogobservatoriet (EMCDDA) i Lissabon.
I Storbritannien har man hanterat de substituerade
katinonerna genom att (med ett specifikt undantag)
till narkotika räkna en hel klass med substanser som
har en gemensam grundstruktur och vissa specifika
tillägg (radikaler). USA:s kongress behandlar just nu
en ny lag om syntetiska cannabinoider. Den väntas
införa bestämmelser om att ämnen som har en viss
grundstruktur och en viss verkan på CB1-receptorn
(och därmed förmåga att framkalla likartade rus som
cannabis) skall anses vara narkotika.
Med tanke på den betydande kompetens och det
starka profitintresse som finns bakom utvecklandet av
nya substanser kommer det troligen förr eller senare att
bli nödvändigt att komplettera uppräkningsdefinitionen för narkotika med en verkansdefinition.
Minst lika viktigt är dock att skapa ett fungerande
system för bevakning av det internationella drogpano-
ramat. Bevakningen behövs för att framställa underlag
för formell narkotikaklassning och för farlighetsbedömningar men även för information till professionella
grupper inom sjukvård och rättsväsende som möter
nya substanser ute i missbrukarleden.
En annan betydelsefull sida av narkotikakontrollens aktualitet gäller att den verkligen täcker alla
straffvärda förfaranden, t.ex. hantering av naturdroger
som innehåller narkotikaklassade substanser men inte
själva är förtecknade som narkotika.
För att möta utmaningarna mot dess aktualitet
måste narkotikakontrollen förstärkas med en allsidig
bevakning av nya substanser, nya missbruksmönster,
nya förfaranden (modus operandi) m.m. Detta kräver
en kraftfull kompetensutveckling på flera nivåer, från
forskning till forensisk service.
Effektivitet
Narkotikakontrollen måste vara effektiv, d.v.s. uppnå
avsedd verkan på narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet.
Sverige har väldokumenterade erfarenheter av
att stegvis förstärka narkotikakontrollen, allt efter
som missbruket och brottsligheten utvecklats. När
Narkotikastrafflagen (1968:64) infördes för att möta en
tilltagande internationell brottslighet höjdes straffmaximum för olovlig hantering av narkotika till fyra år
(1969: sex år, 1972: tio år). När Narkotikastrafflagens
bestämmelser om brottsliga förfaranden visade sig
ha luckor (så var t.ex. befordrande av vederlag för
narkotika (”knarkpengar”) länge straffritt) gjordes
1983 en omfattande teknisk revision av de straffbara
gärningarna. När det olovliga bruket (”missbruket”)
samma år förklarades vara straffritt genom en dom
i Högsta domstolen kriminaliserades till slut olovligt
bruk (1988). Närmast att utreda är möjligheterna till
en komplettering av den svenska narkotikadefinitionen
så att en substans räknas som narkotika oavsett om
den är naturligt förekommande eller syntetiskt framställd.
Kompetens, d.v.s. ”förmåga och vilja att utföra en
uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter”
(SIS), är en funktion som ständigt utvecklas hos brottsorganisationer (annars slås de snabbt ut av konkurrenter eller myndigheter). Därför måste även samhällets
organ ständigt utveckla och förfina sin kompetens
för brottsbekämpning. Här finns dock, som Kenney
(2007) påpekat, en betydande skillnad mellan byråkratier och brottsorganisationer. Byråkratier bygger
sin kompetens på regler (”techne”) och har långsam
anpassning. Brottsorganisationer har sin kompetens
i snabb fattningsförmåga, smidighet och intuition
(”metis”). Det ligger i brottslingarnas intresse att
ständigt uppmärksamma nya droger, nya modus operandi, nya samarbetspartners och konkurrenter o.s.v.
Uppfinningsrikedomen kan vara mycket stor: när ett
sydamerikanskt narkotikasyndikat var tvunget att
dumpa ett stort parti narkotika från ett flygplan ner i
havet utanför USA:s gulfkust för att undgå ingripande
från kustbevakningen fann de att narkotikan flöt på
Omkring år 1900 bedrevs en omfattande internationell handel med opium i Asien. Handeln underhöll ett omfattande
missbruk. Men den var även en viktig skattebas för många
regeringar. En period omkring år 1900 hade den brittiska
administrationen i Straits Settlements (motsvarar dagens
Malaysia och Singapore) mellan 45 och 59 procent av sina
årliga skatteintäkter från opium. Bilden visar ett paket opium
från statsmonopolet i Singapore. (LaMotte, 1920)
vattnet. Observationen ledde till att man experimenterade med utsläpp av vattentätt förpackad på narkotika
utanför kusten för upphämtning från snabba motorbåtar.
Narkotikakontrollens effektivitet kan även undergrävas av brister i den administrativa kontrollen av
tillåten användning, t.ex. överförskrivning eller avdrift
från underhållsprogram.
För att möta utmaningarna mot narkotikakontrollens effektivitet behöver samhället hela tiden utveckla
ett bredare spektrum av motåtgärder. Det handlar
enligt cybernetikern Ashby (1956) om ”erforderlig
variation”: i kamp mellan två system vinner det som
har den bredaste och nyansrikaste repertoaren av
åtgärder.
Konsekvenser för polisen
En markant försvagning av narkotikakontrollen skulle
snabbt få stor betydelse för brottsutvecklingen i samhället och därmed för polisens arbete. Man kan föreställa sig bl.a. följande konsekvenser.
1. Antalet klassiska narkotikabrott (enligt
Narkotikastrafflagen) skulle minska kraftigt. Däremot
skulle det vid en legalisering och beskattning av vissa
narkotika kunna bli en betydande smuggling från länder med lägre narkotikaskatter.
2. Langningen till ungdomar skulle fortsätta, eftersom ungdomar utgör den viktigaste debutåldern för
narkotikamissbruk. Samtidigt kan man räkna med att
vissa åldersgränser skulle anses bli politiskt nödvändiga, ungefär som i fråga om alkohol.
3. Rekryteringen till missbruk (icke-medicinskt
bruk) skulle bli mer omfattande när tillgängligheten
+
forts s 46
43
ökar. Ur denna grupp nybörjare kommer sedan fler
personer att rekryteras till s.k. tungt missbruk.
4. Rattfyllerifall och trafikolyckor skulle öka när fler
förare kör bil påverkade av mer lättillgängliga droger.
5. Olyckor på arbetsplatser skulle bli mer frekventa
och kräva fler polisutredningar, där efterforskande av
drogpåverkan blir en väsentlig del av spårandet efter
kausalfaktorer, t.ex. personligt ansvar.
6. Sociala konflikter, särskilt i familjerelationer,
skulle bli fler och farligare, eftersom alla droger minskar hämningar.
7. Antalet brott av vårdslöshetskaraktär skulle öka.
Det skulle främst gälla s.k. ”fyllegrejer”, som gärningsmannen sannolikt inte skulle ha gjort i nyktert
tillstånd.
För att kunna hantera en ökning av ovanstående
typer av brott och konflikter vid ett ökat missbruk
kommer det för polisens del att krävas ett väsentligt
bredare åtgärdsregister enligt principen om erforderlig
variation. Det kan bli fråga om större kapacitet för
spaning och utredning, bättre kunskaper om upptäckt
av drogpåverkan, känsligare forensiska metoder för
drogtestning, ökade färdigheter i konflikthantering
m.m. Men det ligger också i polisens intresse att
samhällets narkotikakontroll fungerar även på andra
områden.
n
Jonas Hartelius
Referenser kan fås från författaren.
Narkotikafri
barndom
en mänsklig
rättighet
I en ny bok visar den
svenske juristen Stephan
Dahlgren och den rumänska forskarstuderanden
Roxana Stere att barn och
ungdomar har rätt till en
narkotikafri uppväxt. Det
folkrättsliga stödet finns i
FN:s konvention om barnets rättigheter. Där säger artikel 33 att parterna skall
skydda barn från olaglig användning av narkotika och
förhindra att barn utnyttjas i den olagliga handeln med
sådana ämnen.
Med den nya boken kommer den aspekten på skydd
för barn att lyftas fram mycket tydligare på samma sätt
som skyddet mot utnyttjande i exempelvis sexhandel.
JH
Dahlgren & Stere: The Protection of Children from Illicit Drugs – A Minimum Human Rights Standard, FRI
förlag 2012.
46
Vem får inneha
narkotika för
hundutbildning?
Sedan privata företag börjat träna hundar för sökning
efter narkotika har frågan uppkommit om de kan och
bör få inneha narkotika för sådant ändamål.
I en dom 2009 upphävde Kammarrätten i Stockholm
en dom från Länsrätten i Uppsala län om att tillåta ett
privat aktiebolag att inneha narkotika för utbildning
av sökhundar. Regeringsrätten vägrade prövningstillstånd.
När lagen (1992:860) om kontroll av narkotika
skrevs om 1998 tilläts innehav av narkotika även för
”annat samhällsnyttigt ändamål som är särskilt angeläget”. Tillägget ”som är särskilt angeläget” gjordes
efter påpekande av lagrådet för att skapa en snäv
avgränsning för sådan användning. Det kan vara fråga
om innehav för utbildning i preparatkännedom eller
träning av narkotikahundar.
Frågan om innehav för hundutbildning ventilerades
av Narkotikautredningen (SOU 2008:120), som dock
inte lade något förslag i frågan.
Narkotikakontroll är enligt folkrätten en statsfunktion. FN-konventionerna ålägger de anslutna staterna
att tillåta användning endast för vetenskapliga eller
medicinska ändamål. Utanför det ligger hanteringen
inom tull- och polismyndigheter m.fl. av narkotika i
samband med beslag, analys och förstörande. Sådan
hantering har ansetts ingå i den traditionella brottsbekämpningen och behöver därför inte regleras i
konventioner eller lagar. Om en stat skall gå utanför
den folkrättsligt tillåtna hanteringen av narkotika
bör detta ske endast inom statsfunktioner. Det kan
förutom utbildning även vara fråga om t.ex. användning av narkotika som gaser vid ordningsinsatser (t.ex.
fentanyl i aerosolform, som vid teaterstormningen i
Moskva 2002).
För forskning med narkotika gällde tidigare att
sådan endast kunde tillåtas vid institution som drivs av
staten. Numera tillåts sådan forskning vid institution
som ägs eller stöds av staten eller av kommun.
För att skapa tydligare regler kring tillåtet privat
innehav av narkotika bör riksdagen i samband med
nästa revision av narkotikalagstiftningen ändra den
relevanta paragrafen till att lyda ”… annat samhällsnyttigt ändamål som är särskilt angeläget och bedrivs
av staten.” (tillägget med kursiv).
Hundutbildning är en laglig verksamhet, liksom
handel med kemikalier. Att förbjuda en privat hundskola att inneha narkotika för sökhundsutbildning är
dock inte större ingrepp än att exempelvis förbjuda
kemikaliefirmor att handla med en viss substans när
denna klassas som narkotika.
n
JH
Många nya narkotika
Även under det senaste året har ett betydande antal
substanser klassats som narkotika i Sverige. Från den
1 januari 2011 fram till början av maj 2012 rörde det
sig om totalt 15 preparat (se tabell). För att ett nytt
preparat skall klassas som narkotika måste det visas att
preparatet förekommer till missbruk och är skadligt.
Nya substanser bevakas av bl.a. Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och EU:s drogobservatorium
(EMCDDA) i Lissabon. FHI har på sin hemsida en
lista över ämnen som utreds för klassning som narkotika. Listan är delvis ett resultat av förfrågningar från
åklagare som tagit nya substanser i beslag och önskat besked enligt ”Förstörandelagen” (SFS 2011:111)
huruvida en klassning kan förväntas. FHI:s lista uppdateras återkommande. EMCDDA har under senare
tid rapporterat upptäckt av omkring 50 nya substanser
årligen inom EU-länderna. I ett längre perspektiv kan
man räkna med att ytterligare hundratals substanser
kan bli missbrukade och förr eller senare klassade som
narkotika. Bara inom området syntetiska cannabinoider (som ingår i vissa varianter av ”Spice”) beräknas
det totala antalet till flera hundra.
Blandad samling
lust av kroppskänsla samt starka visuella hallucinationer.
Metoxetamin (”mexxy”, ”mket” m.fl.) har effekter
som ketamin eller PCP med bl.a. upphetsning, hallucinationer och katatona tillstånd. Det kan även ge upphov till en känsla av att medvetandet lämnar kroppen.
Ett dödsfall har hittills rapporterats i Sverige.
Mitragynin är den psykoativa substansen i kratom
(Mitragyna speciosa) och har centralstimulerande
effekter vid lägre doser och dämpande vid högre.
Kratom som växtberedning är inte uttryckligen klassad som narkotika. Det är veterligen aldrig avgjort om
kratom omfattas av narkotikakontrollen.
O-desmetyltramadol (ODT, ”Krypton”) är nära
släkt med tramadol och har vållat minst nio dödsfall
i Sverige.
pFBT är en syntetisk kokainanalog, dock med svagare verkan än kokain.
RCS-4-Orto isomer är en syntetisk cannabinoid med
hög toleransutveckling. Medlet kan orsaka bl.a. förvirring och försämrat minne.
Tramadol har fått det tidigare undantagen om doser
för medicinskt bruk borttagna. Numera räknas all tramadol som narkotika.
En blandad samling preparat har narkotikaklassats den
Aktuella för klassning?
senaste tiden. Ofta rör det sig om s.k. analoger, som
är preparat som har samma huvudsakliga struktur och
FHI har föreslagit regeringen att gammabutyrolakton
därmed ofta samma huvudsakliga effekter som en ti(GBL) och butandiol (BD) skall klassas som narkodigare känd drog. För de flesta nya narkotika är dotika. Eftersom medlen har en legitim industriell hankumentationen ringa om
tering kräver en narkotirisker m.m.
kaklassning ändringar i
AM-694 och AM-2201
författningar m.m. Beslut
är syntetiska cannabinioväntas under sommaren.
Nya narkotika från den 1 januari 2011
ider.
Läkemedelsverket disSubstans
Datum
Författning
Bufedron och 4-MEC
kuterar
fortfarande en
O-desmetyltramadol
2011-05-05 SFS 2011:309
är syntetiska katinoner.
narkotikaklassning av
Bufedron
2011-09-01 SFS 2011:958
2-DPMP (desoxipipPre-gabalin (Lyrica ®),
4-MEC
2011-09-01
SFS
2011:958
radol) är en syntetisk
som är ett läkemedel mot
Mitragynin
2011-09-01 SFS 2011:958
centralstimulantia med
bl.a. ångest och utreds
JWH-122, 203, 210
2011-09-01 SFS 2011:958
effekter som metylfenif.n. av Läkemedelsverket.
dat men väsentligt längre
Propofol
(Diprivan ®)
pFBT
2011-09-01 SFS 2011:958
verkanstid (upp till fem
används som narkosme2-DPMP
2011-09-01 SFS 2011:958
dygn).
del och har missbrukats
Tramadol (undantag bort) 2012-03-15 SFS 2012:42
JWH-122, JWH-203
av bl.a. amerikansk sjukAM-694
2012-05-01 SFS 2012:152
och JWH-210 är alla
vårdspersonal. Inget forAM-2201
2012-05-01 SFS 2012:152
syntetiska katinoner.
mellt förslag är framlagt
4-HO-MET
2012-05-01 SFS 2012:152
4-HO-MET är en trypom någondera.
n
taminanalog med psiloMetoxetamin
2012-05-01 SFS 2012:152
cybinliknande effekter.
5-MeO-DALT
2012-05-01 SFS 2012:152
5-MeO-DALT är en
RCS-4-Ortoisomer
2012-05-01 SFS 2012:152
psykedelisk tryptamin
Jonas Hartelius
som kan framkalla för(Presslagd 15 maj 2012)
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Nya gränsvärden allmängods i den undre världen
Vice överåklagaren Astrid Eklund och kammaråklagaren Sara Malmhester från Åklagarmyndighetens
Utvecklingscentrum Stockholm gick under en föreläsning på årets utbildningskonferens igenom Högsta domstolens (HD) dom från den 16 juni 2011,
den dom som i ett slag raderade ut en tidigare klar,
tydlig och sträng praxis för straffvärdebedömningen
vid narkotikabrott, och ytterligare ett antal domar
som levererats därefter och som cementerar den nya
praxisen. Det var mycket tydligt att utvecklingen
på området väcker starka känslor. En av åhörarna
undrade om HD:s ledamöter är narkotikaliberaler,
vilket därmed skulle ha påverkat domstolens ställningstaganden.
Ingen skugga ska falla på den som har missförstått tidigare uttalanden av HD, som numera gör
gällande att art och mängd ska vara av underordnad betydelse och dessutom hävdar att detta är ett
synsätt som gällt sedan 1981!
Exempelvis ansåg HD i NJA 2004 s. 354, att trots
att andra särskilda omständigheter saknades, var
arten och mängden av narkotika sådana att brottet
måste betecknas som grovt narkotikabrott och till
och med ge ett straffvärde som ”klart överstiger
minimum”. Ett annat och mera tydlig exempel är
NJA 2010 s. 592. Där uttalar HD bl.a. att den åtalade hade tagit befattning med så mycket narkotika
att straffvärdet väsentlig översteg vad som krävdes
för att det skulle anses motivera maximistraffet.
Man skriver också att i fall som avser särskilt stora
mängder narkotika krävs mer för att förmildrande
omständigheter ska slå igenom än när straffvärdet
med hänsyn till arten och mängden narkotika ligger
i gränsområdet för straffmaximum.
I vilket fall som helst måste vi - utan lagändring
och nya förarbetsuttalanden - acceptera den nya
praxisen. Riksåklagaren har i en skrivelse den 9 maj
2012 gett uttryck för detta men anser att om det
inledningsvis saknas uppgift om andra omständigheter än art och mängd (typiskt kurirfallet), måste
dessa omständigheter ändå vara utgångspunkten för
hur brottet ska rubriceras och för bedömningen av
straffvärdet. De gamla tabellerna bör man dock inte
längre använda. Tanken är att en befattning med
§ Rättsrutan §
50
en stor mängd narkotika innebär en presumtion
för att befattningen utgör ett led i en organiserad
narkotikaverksamhet, och förundersökningen bör
därefter inriktas på att utreda alla omständigheter
som har betydelse för rubriceringen och straffvärdebedömningen. Riksåklagaren anser vidare att
nya tabeller som kommer att utarbetas aldrig får
bli normerande, de får bara vara vägledande och
detta endast om de direkt speglar HD:s praxis.
Nya tabeller bör, för att kunna vara vägledande i
kurirfallen, innebära att gränserna för grovt brott
i förhållande till de gamla tabellerna fördubblas.
D.v.s. för heroin blir hållpunkten 50 gram, kokain
100 gram, amfetamin 500 gram, cannabis 5 kg och
för kat 400 kg. För ecstasy bör gränsen inte sättas
under 2000 tabletter, LSD 2000 tripper, Rohypnol
10 000 tabletter á 1 mg och för GHB 30 liter.
Gränsen mellan ringa brott och brott av normalgraden bör för ecstasy gå vid 15 tabletter, LSD vid 15
tripper, Rohypnol vid 75 tabletter á 1 mg och för
GHB vid 15 cl. För övriga preparat kan de gamla
gränsvärdena tillämpas.
Jag gissar att det trots allt kommer att utarbetas
nya tabeller som kommer att få lika stor betydelse
för som de gamla tabellerna. Detta är i vilket fall
som helst något som kurirerna räknar med. En
kurir som nyligen har åtalats vid Helsingborgs
tingsrätt har i förhör uppgett att han ”jobbar” som
kurir och att han för den aktuella transporten av
4 kg amfetamin hade fått tillräckligt betalt för att
täcka det straff på fängelse fem
år som han riskerade. Fängelse
fem år är exakt det nya straffvärde som hovrätten över Skåne
och Blekinge numera har som
hållpunkt för narkotikabrott
avseende befattning med 4 kg
amfetamin.
Joakim Zander
Internationella
åklagarkammaren
Malmö
§ Rättsrutan §
Info från SKL,
Droganalysenheten
SKL:s Haschdatabas
SKL har under många år inte bara analyserat de
haschbeslag som kommer in, utan även katalogiserat dem utifrån egenskaper såsom färg, form, storlek och inte minst präglingar och stämplar. Syftet
med detta är att kunna länka olika beslag med liknande utseende till varandra, eftersom dessa beslag
kan ha gemensamt ursprung, och leverera informationen för spaningsändamål till polisen.
SKL har tidigare tillhandahållit informationen
genom att profilera beslagen kemiskt på liknande
sätt som vid jämförelseanalys. Detta är dock en
ganska tidskrävande process och dessutom behövs
ett omfattande referensförråd av material. Därför
föddes idén att man istället för att profilera materialen kemiskt enbart skulle titta på de stämplar
som finns på haschkakorna. Detta ger en osäkrare information, men har fördelen att man får ett
mycket snabbare svar. Det planerades för att samla
bilder på präglingar och stämplar samt haschkakor
med ovanligt utseende i en databas som skulle vara
tillgänglig för polisen på motsvarande sätt som den
nationella vapendatabasen som finns på SKL.
Nu vidtog ett omfattande arbete dels för att
bestämma vilken information som ska finnas i
databasen och sedan även lägga in all data. I databasen finns alla haschmaterial med stämplar från
och med år 2008 som inkommit från polisen, och
även en del material från Tullen och Norge. Vid
det här laget innehåller databasen närmare 500
olika poster och den är nu mogen att göras tillgänglig för alla inom polisen att söka i.
Haschdatabasen presenterades på SNPF:s
utbildningskonferens och lanserades på IntraPolis
direkt därefter. Genom att söka på HADB
(HAschDataBasen) hittar man den på IntraPolis.
Polisen har nu ett enkelt sätt för att snabbt se
om aktuella stämplar har förekommit tidigare och
på så sätt få nya spaningsuppslag. När de hittar
en stämpel som liknar den aktuella stämpeln i
databasen betyder det att ett eller flera liknande
beslag har analyserats på SKL. Polisen kontaktar
då oss på SKL för att få närmare information om
var dessa beslag är gjorda.
Niclas Pettersson, Lars Lundberg,
Karin Grafström och Johanna Dalgaard
Droganalysenheten
SKL:s haschdatabas innehåller nu bilder på haschkakor med närmare 500 exempel på stämplar och präglingar och andra egenheter.
51
Världen runt
Hells Angels erkänner jättebeslag
av hasch i Köpenhamn
Haschbeslag i Norge hos
”slalomturister”.
Två fullvärdiga medlemmar i Hells Angels och en
tidigare medlem i klubben är tre av fyra åtalade i
Köpenhamn i ett ärende som gäller insmuggling av
3,6 ton hasch. De åtalade har i huvudsak erkänt,
till åklagarens stora glädje, eftersom han nu kan
korta ner rättegången med 17 dagar.
Den 53-årige huvudmannen har erkänt delaktighet i hanteringen av knappt ett ton och de
övriga erkänner att de varit kurirer eller lagerhållare för liknande mängder.
Polisens bevis bygger bland annat på kameraövervakning av ett av de ställen som använts
som mellanlager. Man är också övertygad om att
haschpartiet skulle till Christiania, eftersom så
stora mängder knappast kan omsättas på något
annat ställe i landet.
Källa: Jyllandsposten, jp.dk
Ett holländskt par i 50-årsåldern blev stoppade av
norska tulltjänstemän från Kongsvinger vid en rutinkontroll på riksväg 21 i Eidskog. Det var i slutet
av februari och paret förklarade att de var på väg
till Hurdal för att åka slalom.
Men eftersom förklaringen inte verkade trovärdig och ingen skidutrustning fanns i bilen, blev
narkotikahund tillkallad och markerade att det
fanns narkotika under baksätet. I golver hittades
30 kilo hasch i ett antal paket.
Källa: Toll.no
Polisen i Köpenhamn tror att det stora haschpartiet
skulle distribueras ut via Christiania.
Anmälde stöld av egen
cannabisodling
Kanske det något korkade paret i England hade
rökt lite för mycket av sitt eget lager när de beslöt
att ringa polisen och anmäla att deras cannabisodling, värd 10 000 £, hade blivit stulen.
När polisen kom till platsen fann de krukor
där cannabis blivit skördad och en mindre mängd
torkad skunk fanns kvar. Mannen erkände att han
odlat cannabis och att dussintals plantor blivit
stulna.
När polisen skulle gripa honom för den erkända
brottsligheten, tog kvinnan fram en luftpistol och
hotade en polisman. Han lyckades avvärja hotet
och kollegorna kom till hans hjälp och satte handbojor på den drogpåverkade kvinnan.
Paret dömdes till ett års villkorligt fängelsestraff.
Mannes fick dessutom 240 timmars samhällstjänst
och kvinnan måste ingå i ett behandlingsprogram
för sitt missbruk.
Källa: www.thisismoney.co.uk
54
Danskt heroin lagras
på hemlig plats
Gratisheroinet kostar skattebetalarna 300 danska
kronor per dos. Det är ungefär en tredjedel av vad
det kostar på gatan.
Vallmon som heroinet framställs av odlas i
Tasmanien i Australien. Det skickas sedan till
Schweiz, där drogen tillverkas. Från Schweiz flygs
heroinet till Danmark under rigorös säkerhet. Från
Kastrups flygplats förs det i en penningtransportbil
till en hemlig plats på Själland där det lagras.
Inte ens heroinklinikernas chefer vet var det
lagras. De gör beställningar och får sedan heroinet
levererat. Det förvaras sedan i kassaskåp och klinikerna har direktlarm till polisen.
Källa: Torben Ballegaard,
chef för kliniken Valmuen i Köpenhamn (TT)
276 ton läkemedel lämnades in
Drug Enforcement Administration, DEA, organiserade och ledde för fjärde året en Take Back
Day, återlämningsdag, av receptbelagda och även
narkotikaklassade läkemedel. 276 ton läkemedel
lämnades in över hela USA den 28 april i år och
sammanlagt 774 ton har tagits emot under de fyra
återlämningsdagarna.
Mediciner som ligger oanvända i hushållens
medicinskåp kan hamna hos missbrukare. I USA
är läkemedelsmissbruket alarmerande. Fler amerikaner missbrukar läkemedel än kokain, heroin
och hallucinogener tillsammans, enligt en studie
2010. Andra studier visar att missbrukade läkemedel ofta kommer från familj och vänner och
från hemmens medicinskåp.
Källa: DEA
Landet runt
Acetonförsäljningen
ökade markant
I COOP-butiken i byn Hadars utanför Boden ökade plötsligt försäljningen markant av kemiskt ren
aceton efter sommaren 2011. När butikens personal sökte information hos Socialförvaltningen fick
man vata att aceton kan användas vid tillverkning
av spice, dvs. örtblandningar som missbrukare röker. Eftersom butiken inte har någon åldersgräns
för köp av aceton, valde man att ta bort aceton
från hyllan och istället sälja över disk.
Polisen märkte också en markant ökning av
beslag av aceton tillsammans med torkade örter
som innehöll den syntetiska cannabinoiden JWH122. Den substansen var då inte olaglig men blev
narkotikaklassade den 1 september 2011.
Åsa Dahlberg
Torkade växtdelar i en skål sprayas med en acetonlösning blandad med t.ex. JWH-122. När acetonet avdunstat efter något dygn är växtdelarna impregnerade med
en syntetisk cannabinoid och rökning ger då en ruseffekt
som liknar cannabis.
Tablettpåverkad läkare vaknade
upp bakom ratten
En kvinnlig läkare åtalades i april för grovt rattfylleri efter att ha kört bil påverkad av det narkotikaklassade sömnmedlet Stilnoct, skriver Västerbottens-Kuriren.
Hon förklarade sig med att hon sovit dåligt en
period och tog tre tabletter Stilnoct istället för en,
som är normal dos. Tabletterna hade hon skrivit
ut till sig själv.
Sedan hon lagt sig och somnat har den kvinnliga
läkaren inget minne av vad som hänt förrän hon
vaknade bakom ratten i sin bil. Det fanns vittnen
som berättade att hon kört på fel sida av vägen
flera gånger, kört på saker och även kört rakt över
en rondell.
Socialstyrelsen utreder också läkarens förskrivningsrätt och lämplighet för att utöva yrket.
Läkaren ingår nu i ett kontrollprogram och drogtestas regelbundet.
Källa: Dagens Medicin
”Knarkblockets” upphovsman fick
fyra års fängelse
En 27-årig man drev en websida där många köpte
och sålde droger. För detta dömdes han till fyra års
fängelse för grovt narkotikabrott av Attunda tingsrätt i Sollentuna.
Mannen startade sajten 2010 som ett forum där
drogliberaler kunde mötas, men sajten utvecklades
till ett slags ”Knarkblocket”. Många medlemmar
lade upp annonser med erbjudanden om olika slags
narkotika, ibland med rabatter till dem som köpte
ofta och mycket. En dag i somras fanns 900 sådana
annonser och 2900 medlemmar besökte sajten.
Hemsidan stängdes i februari i år sedan dataservern spårats till Litauen där myndigheterna
kopierade innehållet och lämnade uppgifter till
svensk polis.
– Det faktum att han lagt upp hemsidan, drivit
hemsidan och möjliggjort för andra personer i hela
Skandinavien att sälja narkotika och att det riktats
mot bland annat ungdomar, gör att han döms,
säger kammaråklagare Gunnar Fjaestad till ABC.
27-åringen uppgav i tingsrätten att han tappat
kontrollen över verksamheten och han förnekade
att han tjänat pengar på narkotikaaffärerna som
pågått på hans hemsida.
Källa: Drugnews.nu/SL
Populär tidning
När Citypolisen i Stockholm gjorde husrannsakan
hemma hos en man, misstänkt för häleri, hittade
man också cannabis, anabola steroider – och en
SNPF-tidning. Mannens flickvän hade tagit med
tidningen hemifrån eftersom hennes pappa sponsrat SNPF som annonsör och därför fått tidningen.
Flickvännen medgav också att hon rökt cannabis sedan 14-årsåldern, men aldrig blivit avslöjad.
Hon fick nu lämna urinprov som var positivt på
cannabis.
Carl Tocklin, City Polismästardistrikt
55
Anabola steroider och
kroppsbesiktning
Eget bruk av anabola steroider och de övriga preparaten som omfattas av dopningslagen är sedan 1999 ett lagbrott i Sverige (ringa dopningsbrott) såvida bruket inte sker
på medicinska grunder och att en läkare har förskrivit preparaten på recept.
För ringa dopningsbrott är föreskrivet böter eller
fängelse högst sex månader, samma som för ringa
narkotikabrott. Förutsättningen för kroppsbesiktning
– urin- och blodprovstagning - är alltså desamma som
vid misstanke om bruk av narkotika, om man skäligen
kan misstänka att en person nyligen och olovligen har
brukat något av dopningslagens preparat.
kroppen, medan upp till åtta olika substanser anträffades i prover 2009.
De AAS-positiva proverna påvisade också ett
blandmissbruk med narkotika och andra läkemedel.
Cannabis och bensodiazepiner var de narkotikaklassade droger som oftast förekom, i ungefär en tredjedel
av fallen, följt av amfetamin och kokain.
Sammanställning av AAS-tester i urin
under tio år
Även blodprov kan analyseras vid ringa
dopningsbrott
Under åren 1999-2009 analyserades AAS i urin på begäran av polis i 6362 fall. Det framgår av den vetenskapliga studien Anabolic androgenic steroids in police
cases in Sweden 1999-2009. Studien gjordes av bland
andra Yvonne Lood på Rättsmedicinalverkets avdelning för rättsgenetik och rättskemi (Rättskem) i Linköping och Mats Garle som är chef för Dopinglaboratoriet i Huddinge.
Av de 6362 fallen är merparten av urinproven tagna
vid misstanke om eget bruk av AAS och ökningen har
varit markant sedan 2006. En mindre men ökande del
av proverna var tagna på gärningsmän misstänkta för
våldsbrott och en del prover härrörde från förare misstänkta för trafikbrott.
Totalt sett var 31,5 procent av proverna positiva på
en eller flera anabola steroider och andelen positiva
prov ökade i takt med att fler prover togs.
Studien omfattade också 5779 urinprover från
Kriminalvården. Där var nästan 19 procent positiva på
AAS i början av testperioden, men den siffran sjönk till
6,6 procent 2009, trots att antalet prover ökade.
De som testade positivt på AAS i prover tagna och
insända av polisen var huvudsakligen män, de flesta
i åldrarna 20-32 år. Substansen nandrolon var den
man oftast träffade på, följt av testosteron. Dessa båda
injektionssubstanser kan också upptäckas längre tid i
urin än övriga AAS-substanser.
Substanserna metandienon, stanozolol, boldenon,
trenbolon och drostanolon var också vanliga i urinproverna. Totalt identifierades 13 olika AAS-substanser
under 2009 mot 5 olika under 1999.
De personer som lämnat positiva urinprover under
1999 hade bara en eller två olika AAS-substanser i
58
När polisen skäligen misstänker en person för ringa
dopningsbrott genom eget bruk av dopningsmedel,
skickas rutinmässigt urinprov till Linköping med begäran om rättskemisk undersökning för analys av anabola steroider, som också inkluderar testosteron. Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi (Rättskem) har
metoder för att säkert påvisa anabola steroider och dess
metaboliter i urin.
Även intag av testosteron kan påvisas i urin, men
testosteron är också en kroppsegen substans. För att
påvisa intag av testosteron (T) bestäms då också det
kroppsegna hormonet epitestosteron (E). Kvoten T/E
är normalt mindre än två, men om T/E är större än
12 talar detta starkt för att testosteron tillförts, enligt
Rättskems utlåtande. Man anger också den uppmätta
halten testosteron som normalt hos män brukar vara
25-75 nanogram per ml urin. Om halten är t.ex. 800
nanogram per ml urin, talar detta för att testosteron
tillförts.
När AAS missbrukas i kurer brukar vanligtvis
läkemedel som klomifen, tamoxifen, anastrozol och
letrozol användas för att motverka vissa negativa
effekter av AAS. Även dessa substanser omfattas av
dopningslagen § 1.4 och är alltså olagliga att använda
utan läkares ordination och förskrivning.
De ovannämnda läkemedelssubstanserna kan påvisas i blod av Rättskem. Om förutsättningar finns för
kroppsbesiktning kan därför blodprov skickas till
Rättskem med angivande av vilken eller vilka substanser som analysbegäran avser.
För mer information, kontakta Yvonne Lood på
Rättskem i Linköping.
Gunnar Hermansson
Hemmatillverkning av AAS-preparat
– hur vanligt är det?
Olaglig framställning av anabola steroider kan kanske konkurrera med hemmaodling
av cannabis i omfattning att döma av alla avslöjanden de senaste åren.
Runt om i Sverige upptäcker polisen och tullen allt
oftare illegal framställning av ampuller och tabletter/
kapslar som innehåller anabola steroider. Aktiva AASsubstanser levereras sedan flera år av ett okänt antal kinesiska företag och smugglas in i Sverige. Övrig utrustning kan beställas helt lagligt på internet. Dessutom är
tillverkningen mycket enkel och lukrativ och de straff
man riskerar betydligt lägre än om det gällt narkotika.
Nyligen slog tullen och polisen till mot en mycket
omfattande verksamhet med storskalig tillverkning
och försäljning av bland annat AAS-preparat. Tretton
personer häktades inledningsvis och den illegala verksamheten bedrevs sedan flera år på olika orter i landet.
(Vi får anledning att återkomma till detta ärende i
kommande nummer av tidningen.)
I vissa fall är AAS-tillverkningen blygsam och endast
avsedd för det egna och kompisarnas bruk. Men i regel
vill man tjäna mer pengar på hanteringen och säljer en
del av sina produkter på nätet. En av dessa var 25-årige
Prokupla i Borås.
Steroidfabrik i liten etta
I maj 2011 blev polisen i Borås tipsade av Tullverket
om att Prokupla fått en försändelse från USA som innehöll glasampuller, kapsyler, förslutningsutrustning och
en hel del annat som är avsett att användas vid AAStillverkning.
Prokupla är en kroppsbyggare och enligt Tullverkets
data hade han beställt liknande varor under flera år
från en leverantör i USA. Polisen började kartlägga
Prokuplas förehavanden och fick snart anledning att
hämta honom till förhör. Man gjorde också husrannsakan i hans lilla etta med sovalkov. Där fann man en
större mängd AAS-preparat och utrustning som ”leder
tankarna till en mindre fabrik”, enligt tingsrätten. I
lägenheten fanns också etikettskrivare för utskrift av
egenhändigt komponerade etiketter i företagsnamnet
Biohazard Laboratories till de olika preparaten. Vidare
beslagtogs datorer och skriftlig bevisning som styrkte
att Prokupla sålt en betydande del av de framställda
preparaten på internet.
Han dömdes av tingsrätten för grovt dopningsbrott
till 2 års fängelse och förverkande av 100 000 kronor,
en dom som hovrätten mildrade till 1 år och 2 månaders fängelse och 50 000 kronor förverkades.
Vad som är värt att lyfta fram är att injiceringspreparat framställdes i denna lilla och ostädade lägenhet. Det enda som tydde på en viss renlighet var den
utrustning som fanns för sterilisering av glasampuller. Prokupla och likasinnade AAS-tillverkare runt
om i landet har ändå avsättning för sina produkter.
Efterfrågan är uppenbarligen mycket stor och inhemskt
framställda ampuller och tabletter har ersatt större
delen av den tidigare smugglingen från Sydeuropa och
andra länder.
n
Källa: Peter Hallstensson, Polisen i Borås.
Gunnar Hermansson
I denna lilla enrummare bodde Prokupla och skötte såväl
framställning som distribution av AAS-preparat.
Enkel utrustning för att fylla kapslar med pulver.
59
”En lång och tragisk historia
som hade kunnat förhindras”
För en tid sedan fick vi ett mail från Britt-Mari som på
nära håll upplevt ett onödigt och tragiskt dödsfall till
följd av en ung mans missbruk av anabola steroider,
AAS. Hennes barns kusin vara bara 23 år när han anträffades död.
Istället för att köpa blommor till begravningen,
ville Britt-Mari och hennes familj skänka pengarna till
en förening som arbetar förebyggande mot AAS och
andra droger.
Vi uppskattar väldigt mycket att hon valde att stödja
SNPF:s verksamhet och att Britt-Mari dessutom skrev
och berättade om bakgrunden till den unge mannens
död. Historien om Kalle kommer att användas i förebyggande syfte i olika sammanhang.
Historien om Kalle
Har för ett kort tag sedan varit och begravt en 23-årig nära anhörig som till följd av anabola och
lugnande medel inte orkade leva längre utan valde att avsluta sitt liv alldeles för tidigt.
Här är en kortfattad historia om honom, jag kallar honom för Kalle.
Kalle var en osäker liten tanig kille som ville bli sedd. Han hade få kompisar och i skolan var han utstött.
Efter hans död har det framkommit att han även var mobbad.
Han ville alltid visa sig bäst, han kunde allt men när det väl gällde så kunde han nästan ingenting om allt
det han så gärna ville kunna.
När han var i 12-årsåldern hamnade hans två år äldre syster snett här i livet och föräldrarnas tid gick
åt till att försöka få hjälp åt systern. Det tog all deras tid och vad lille Kalle gjorde var det ingen som
såg.
Han höll sig instängd på sitt rum då han var hemma - allt som oftast ensam.
Dataspel blev hans vän. När Internet kom in i våra liv blev det än mer data för Kalle. Han var i skolan
och på sitt rum.
Kalle gillade snabba bilar och motorcyklar. Hög fart skulle det vara.
På gymnasiet utbildade han sig till bilmekaniker, han var fortfarande bäst och kunde mest enligt sig
själv. Han ville helt enkelt bli sedd.
Någon gång under denna period väcktes nyfikenheten på att träna på gym och få muskler.
Han uttryckte det så här ”vänta ni så ska ni få se att jag kommer att få muskler”.
Det blev körkort, bil och motorcykel och mycket snabb fart. Livet kunde blivit så bra.
Han fick jobb efter gymnasiet på en bilverkstad.
Började träna på gym och blev väldigt fort ”biffig”. Det var många som reagera och sa till föräldrarna,
som inte ville ta till sig utan förklarade med ”han tränar ju så mycket och tar proteinpulver”.
Vid fortsatt påstötning blev svaret ”vi har frågat honom och han tar inget”. T o m hans missbrukande
syster reagerade.
Kalle hade svårt att sova, satt uppe på nätterna och spelade dataspel. Drack väldiga mängder
energidryck.
Efter ett tag föll han ner i en djup depression, klarade inte sitt jobb utan blev sjukskriven och fick
lugnande medel utskrivet. Under denna period låg träningen på is och han blev smal och tanig igen.
Det gick ett tag och han kom igång med sin träning igen och åter blev han snabbt stor och biffig. Han
försökte få sin omgivning att tro att det berodde på proteindrinkar och ”muskelökningspulver” som han
tog som tillskott.
Det har framkommit efter hans död att han vid denna tidpunkt börjat injicera anabola, tidigare ”bara”
tagit tabletter.
Hans liv hade blivit ett helvete. Kunde inte sköta sitt arbete ordentligt, han var fortfarande deltids
sjukskriven. Sov inte på nätterna, hallucinerade - hörde folk i lägenheten trots att det bara var han där.
Fick raseriutbrott utan anledning. Kunde sova dygn i sträck. Alltid rödmosig och småirriterad och
ryggen full av akne.
Till slut så tog dessa kemiska preparat en alldeles för ung människas liv. Kalle orkade inte, hans kropp
var slut. Han hittades liggande död i sin soffa.
Jag vet att ni i SNPF lägger ner ett enormt arbete på drogförebyggande verksamhet. Hoppas att ni
fortsätter ert enormt viktiga arbete så att ni kan förhindra att sådana här onödiga saker händer.
Mvh, en ledsen ”moster”
61
Bomber och narkotika
i Bangkok
TEXT OCH FOTO: BOSSE PETERSSON, OSCE Belgrad
Våren 2009 erhöll jag Rikspolisstyrelsens stipendium i samband med Svenska
Narkotikapolisförenings konferens i Göteborg. Jag var helt ovetande över min chef
Eric Blomstrands nominering men blev väldig glad över utmärkelsen. Samtidigt började det snurra i huvudet vilket resmål som kunde vara intressant att besöka.
I slutändan blev det ett enkelt val eftersom min vän
och kollega Lennart Östberg erhöll tjänst som nordiskt
sambandsman i Bangkok i januari månad 2011.
Den 5 februari 2012 anlände jag med min hustru
Helen Ljungqvist till flygplatsen i Bangkok där Lennart
mötte upp vid piren. Hans första kommentar var ”Av
alla 250 passagerare ser du tröttast ut”! Tack vare
Lennarts kännedom om den stora flygplatsen, lotsade
han oss snabbt och smidigt igenom alla kontroller.
Därefter tillbringade vi två dagar i Bangkok innan vi
fortsatte resan till Koh Samui där Lennart arrangerat
ett boende på ett excellent hotell. Själv hade Lennart
full upp med arrangemanget med invigning av det
nya nordiska sambandskontoret som skulle ske den 15
februari. Eftersom svenska ambassaden var i behov av
större ytor var Lennart och Måns tvungna att hitta ett
nytt kontor vilket de sedemera gjorde, ett par kvarter
från svenska ambassaden. Jag återkommer senare i
berättelsen om sambandsmannafunktionen och invigningen.
I planeringen hade Lennart i tankarna att jag skulle
få träffa generalen som är ansvarig för narkotikabekämpningen på Koh Samui och även Koh Phangan.
Anledningen till det planerade mötet var främst den
sistnämnda ön, där full moon och half moon partyn,
eller närmare bestämt ravepartyn, sker regelbundet
med ungdomar som är kraftigt påverkade av narkotika.
Tyvärr var generalen tvungen att lämna ön för en
tjänsteresa så mötet blev cancellerat.
Det blev i alla fall ett besök på Koh Phangan
där kollegorna Christina Doris Lindgren och Björn
Petersson med son tillbringade sin semester. De har
stor erfarenhet av ön och har tillbringat flera semestrar
där. När ravefesterna äger rum är de flesta hotellen
fullbokade av påtända ungdomar. Vid ett tillfälle hade
en barnfamilj stigit ombord på snabbåten från Koh
Samui med destination Koh Phangan. Emellertid fanns
det så många kraftigt påverkade ungdomar på båten så
familjen ångrade sig och klev av båten.
Dagen innan vi anlände till Koh Phangan hade Björn
varit på apoteket på ön. Samtidigt var en annan påtänd
kund inne och ville handla Diazepam utan recept.
Mannen blev dock nobbad. Han uttryckte sig då att
han minsann lyckats handla Diazepam utan recept i
andra delar av Thailand.
Koh Phangan är en trevlig ö för barnfamiljer men
att den blivit en raveö är beklagligt. Samtidigt generar
ravepartyn en hel del pengar för öborna med tanke på
hotellbeläggningar, mat etc.
Invigning av nya sambandskontoret
Lennart Östberg (t.v.) informerar Bosse om det aktuella
läget i Thailand.
64
Efter åtta dagar på öarna återvände jag och Helen till
Bangkok. Tyvärr, anlände vi för sent för att kunna delta
vid invigningen.
Lennart berättade dock senare att ungefär 100
personer var inbjudna, bland annat representanter
från Rikskriminalpolisen i Sverige och NEC som är
motsvarigheten i Danmark. Lennart och Måns hade
även bjudit in thailändska representanter och tidigare
sambandsmän som tjänstgjort i Bangkok. Bland annat
kom Yngve och Lilian Danling till invigningen.
Det kan tilläggas att en bomb utlöstes i en lägenhet
i Bangkok samma dygn som invigningen. Tre personer
med iransk ursprung greps och av den anledningen
rådde stor aktivitet i Bangkok och främst vid den internationella flygplatsen.
En dag tillbringades i det nya sambandsmannakontoret. Lennart, Måns Sörensen och deras sekreterare
Aphanchanit Ngaosuvan, som arbetat under 20 år
med nordiska sambandsmän, visade oss runt och
berättade om planeringen och byggandet av kontoret.
Utrymmena var som ett skal när man bestämde sig för
att acceptera lokalen. Sedan var det upp till RKP och
NEC att anlita en firma för att bygga väggar, golv och
dra allt det elektriska. Lennart berättade en underlig
sak, att man måste återställa lokalen som ett skal när
man flyttar från adressen. Innerväggar och golv mm
måste tas bort.
Opiumodlingarna göms i bergsterräng eller djupt in i skogen:
Foto Måns Sörensen.
Vad som är effekten av den massiva turismen av
svenskar i Thailand, är antalet omkomna under 2012.
Trots det bara gått två månader har 33 svenska turister
bland annat dött i trafikolyckor och dykningsolyckor.
Det är fler än under hela 2011.
Under 1980-90 talet arbetade jag med Lennart på
narkotikaroteln i Huddinge och flera ärende berörde
heroinsmuggling från Thailand. Enligt Lennart är
smuggling av vitt heroin fortfarande aktuellt från
Thailand till Stockholm. Senast i februari 2012
upptäckte Lennart en person som bokat flyg från
Bangkok till Stockholm. Lennart meddelade länskrim i
Stockholm och personen kontrollerades vid ankomsten
till Arlanda. Det påträffades cirka 2.5 hg vitt heroin
som var uppstoppat.
Opium/poppyodlingar i Thailand 2011-2012
Måns Sörensen och Lennart Östberg tillsammans med sekreteraren Aphanchanit Ngaosuvan, som har arbetat 20 år på
det nordiska sambandskontoret i Bangkok.
Den nya adressen är Park Ventures, 1001A, 10th
floor, 57 Wireless Rd. Bangkok 10330 Thailand
Vidare berättade Lennart och Måns att de är sidoackrediterade i Filippinerna, Vietnam, Kambodja och
Laos. Det innebär naturligtvis en hel del resande till
dessa länder. Lennart säger att narkotika, sexbrott
och ekonomisk brottslighet är huvuddelen av ärendena som behandlas av sambandskontoret. Enligt hans
bedömning verkar den ekonomiska brottsligheten
tendera att öka i Thailand. Svarta pengar i Sverige som
investeras i Thailand.
Sambandsmännen uppger att opiumproblemen kvarstår i Thailand med omnejd. Måns deltog in en raid i
norra Thailand i början av 2012 där man förstörde ett
större fält med vallmofält.
Enligt Lennart och Måns finns det uppgifter i en
undersökning att nya opiumfält uppstår. Samtidigt
fortsätter man att odla på gamla opiumfält. De nya
fälten är belägna i Paper, Om Koi District samt
Chiang Mai provinsen. Anledningen att de nya fälten
finns i nämnda området, är bland annat svårigheten att upptäcka dem i de otillgängliga landskapen.
Opiumodlingarna göms mer eller mindre i bergsterräng, som ofta är täckt med moln och dimma, eller
djupt in i skogen. Detta medför problem för myndigheterna som försöker upptäcka fälten med hjälp av
flygspaning.
Trots svårigheterna med att upptäcka opiumodlingar, har man lyckats få ner odlingarna med 20 procent
jämfört med samma period augusti-december 2011.
Anledningen är bland annat dåliga väderleksförhålSVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012
65
Odling av opiumvallmo förekommer fortfarande i norra Thailand, om än i mindre skala än förr. Foto: Måns Sörensen.
landen för odlingarna samt den frekventa spaningen
av myndigheterna i de aktuella områden som tidigare
nämnts.
I undersökningen som gjorts angående opiumodlingar under tiden augusti 2011 fram till januari 2012
avslöjades opiumodlingar i fyra norra provinser uppgående till 1171 opiumfält på en areal av totalt 157
hektar:
Chiang Mai
Tak
Mae Hong Son
Kampaengphet
853 opiumfält
183 opiumfält
117 opiumfält
18 opiumfäl
(112.67 hektar)
(26.96 hektar)
(14.19 hektar)
(3.7 hektar)
Orsaken varför opium fortfarande odlas i Thailand,
är bland annat att opium fortfarande används/missbrukas i landet. Naturligtvis är fattigdomen en annan
orsak vilket utnyttjas av drogbaronerna som tvingar
eller övertalar arbetare att arbeta på fälten.
Den dominerande produktionen av opiumodlingar
kommer naturligtvis från Afghanistan. Siffrorna talar
sitt tydliga språk. Cirka 195 700 hektar användes som
odlingsmark under 2010. En liten ökning jämfört med
2009.
Dessutom är Afghanistan tillsammans med Marocko
huvudproducenter avseende cannabisproduktionen.
I Myanmar (Burma) har opiumodlingarna ökat med
20 procent från 2009.
66
Crystal metamfetamin i Thailand
Ett annat stort problem i Thailand är crystal metamfetamin som också är känt som ”ice” vars missbruk har
ökat markant de sista två åren. På grund av renhetsgraden som uppgår till cirka 90 procent, har det visat sig
att beroendet ökat bland missbrukarna med svåra följder som resultat beträffande hälsotillstånden för dem.
Vidare verkar det som att metamfetaminet är geografiskt bundet till laboratorier som finns där missbruket förekommer. Med andra ord finns labben där
efterfrågan av narkotikan är som störst. Beträffande
precursors och andra kemiska substanser som används
vid framställning av narkotikan, finns en stor rörlighet
inom landet och man transporterar ämnena genom de
olika regionerna.
Man har ökat kontrollen i Thailands norra och
nordöstra gräns och satt upp check points för att
kunna hejda den ökade smugglingen av narkotikan.
Två veckor i Thailand bara försvann i ett nafs. Jag
och Helen tog farväl av Lennart och hans fru Lena.
Trots den långa flygresan lär vi nog besöka dem i
Bangkok någon gång i framtiden.
Slutligen ett stort tack till kommissarie Eric Blomstrand
i Västra Götaland , RPS som utdelade stipendiet, samt
sambandmannakontoret i Bangkok med Lennart Östberg i spetsen.
n
Utställare och andra
sponsorer
Även i år hade ett antal organisationer
och företag valt att delta som utställare
under konferensen. Deras närvaro är ett
stort stöd för Narkotikapolisföreningen
och det bidrar till att vi trots allt kan
genomföra en utbildningskonferens med
så många deltagare till ett starkt subventionerat pris.
Göteborgs stad, sponsor och samarrangör
med SNPF, representerades under fredagskvällens mingelmiddag
av Elisabet Rothenberg,
som är kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande.
Årets utställare var:
Aleforsstiftelsen
BMW Motorrad
Concateno Scandinavia
Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN
Gaddex International AB
Kriminaltekniska laboratoriet, SKL
Krogar Mot Knark
KSAN, Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd
i Alkohol- och Narkotikafrågor
Micro Systemation
Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare, RFHL
Salen & Wikander Teknik AB
Sensabues
Sensec
Siemens Health Care Diagnostics
Swedish Radio Supply
Volkswagen
VWR International
De som är markerade med fetstil är också Stöttepelare i
SNPF. Läs mer om Stöttepelare på www.snpf.org
Utställarna och ytterligare några företag, kommuner och organisationer har också medverkat som
annonsörer i konferenstidningen och i flera fall också i
medlemstidningen.
SNPF:s styrelse ber att få framföra ett stort och
innerligt tack till er alla för att ni på detta sätt stödjer
vårt förebyggande arbete mot narkotika och andra
droger.
BMW motorcyklar intresserade Aron Backman från narkotikaroteln i Norrbotten.
VWR International, ett företag i laboratoriebranschen som
tillhandahåller drogtester som bl.a. används av polisen.
Concateno har ett stort utbud av drogtester för analys av
både urin, saliv och hårprover.
69
Årsmötet 2012
Föreläsningarna
Efter lördagens föreläsningar hölls SNPF:s årsmöte i
närvaro av som vanligt en liten men trogen skara. Jonas Hartelius blev också som vanligt vald att leda mötet, som i år inte innefattade några beslut utöver val av
olika funktioner.
Två personer lämnade i år styrelsen. Det var Jan
Westling fån Länskriminalen i Stockholm som ingått
som adjungerad och som invald i ett tiotal år. Även
Jane Palmborg från Kriminaltekniska laboratoriet,
SKL, lämnade styrelsen.
De båda ersattes av Kim Nilvall från
Rikskriminalpolisens
underrättelsesektion
och
Christoffer Bohman som är chef för Stockholmspolisens
krogkommission. Christoffer ingår också sedan ett år i
medlemstidningens redaktion.
En av styrelsens stora utmaningar under året är att hitta
intressanta och lärorika ämnen och bra föreläsare till
konferenserna. I år kunde deltagarna välja bland dessa
18 föreläsningar:
Geografisk profilering, Det kriminalarboristiska
perspektivet och sociala medier, Utvidgat förverkande,
Droger inom intensivvård och farlighetsbedömningar,
Narkotika på gatan, Operativ juridik, MärkDNA-ett
nytt arbetsverktyg, Polisens arbete mot narkotika,
Grovt narkotikabrott utan beslag, Hur hanterar vi
överförskrivande läkare och missbruk bland vårdpersonal, Spice-från grönt te i Nödinge till dödsdrog i
USA, Anabola steroider-missbruk med konsekvenser,
Gäng i förorten, Omfattande försäljning av internetdroger, Mycket nytt på drogfronten, På jakt efter nya
substanser, Förändrad syn på straffvärdet vid narkotikabrottslighet, Knarket utrotat från svenska fängelser?
Jonas Hartelius och SNPF:s sekreterare Gill Eriksson genomförde årsmötet rutinerat och med ackuratess. Jonas och
SNPF:s vice ordförande Anders Stolpe är de två som medverkat och haft en roll i SNPF:s samtliga utbildningskonferenser
under de gångna 25 åren sedan föreningen bildades.
Nils René från Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i
Malmö inbjöd under sin föreläsning till ett ännu bättre samarbete med SNPF:s medlemmar för att avslöja och stoppa de
läkare som överförskriver narkotiska preparat.
Avösning i styrelsen. Från vänster: Jan Westling och Jane
Palmborg har avtackats med blommor och nya i styrelsen är
nu Christoffer Bohman och Kim Nilvall.
Andreas Carlsson från SKL:s droganalysenhet berättade
bland annat om hur han och hans kollegor numera ständigt
får lägga pussel för att identifiera nya och okända substanser
som förekommer bland polisens och tullens beslag.
72
Stipendiater
Utbildningskonferenserna innebär också utdelning av
ett flertal stipendier till förtjänstfulla narkotikabekämpare. Så också detta år, men av någon oförklarlig anledning meddelade Rikspolisstyrelsen en vecka före konferensen att det narkotikastipendium på 25 000 kronor
som RPS har delat ut i ett tjugotal år på SNPF:s utbildningskonferenser, inte kommer att delas ut mer. Någon
närmare förklaring till detta har inte lämnats.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium tilldelades
hundföraren Susanne Lindblom och hunden Isa vid Polismyndigheten i Västra Götaland.
Tullverkets stipendium till Årets narkotikabekämpare
delades mellan Christina Nordh och Tomas Pettersson
på Tullkriminalen i Malmö.
PG Boij, SNPF:s ovärderliga datastöd i olika sammanhang,
inbjöds av NNPF:s ordförande Mette Rooth till konferensen
i Molde i oktober.
CNOA-stipendiet delas ut av Mediahuset och innebär
en resa till narkotikapoliskonferensen i Kalifornien i
november. Mottagare blev Inga-Lill Svensson, narkotikaroteln i Karlskrona.
PNOA-stipendiet delades nu ut för andra året. SNPF
bjuder i år Lennart Alette, Tullkriminalen i Göteborg,
att resa till narkotikapoliskonferens i Harrisburg i
Pennsylvania i början av 2013.
PTN-stipendiet, ett SNPF-stipendium för resa till valfri
europeisk PTN-sambandsman, tilldelades i år Lennart
Karlsson, som är narkotikaansvarig vid Citypolisen i
Stockholm. Lennart har aviserat att han vill besöka
sambandsmannen i Istanbul.
Inga-Lill Svensson, narkotikarotelns stöttepelare i Karlskrona
sedan många år, får resa till Kalifornien på konferens i höst.
Mika Jörnelius förmedlade.
Hundföraren Susanne Lindblom tar emot SCI-stipendiet av
Peder Langenskiöld. Stipendiet delar hon med den fyrbenta
arbetskamraten Isa.
Therese Mattsson, ny generaltulldirektör, överlämnade
Tullverkets stipendium till Christina Nordh från Malmö.
73
Boktips
Fågelskrämman
Kriminalreportern Jack McEvoy
kopplar ihop två liknande fall
och kommer en intressant mordhistoria på spåren.
Vad han inte vet är att mördaren kan följa hans förehavanden
och hans förehavanden kan bli
det sista han gör i livet.
Jack McEvoy står vid vägs
ände i sin karriär som kriminalreporter. Efter 6 år på tidningen har han fått sparken.
Han har även fått det tvivelaktiga nöjet att lära upp
sin efterträdare En gång var han en riktig höjdare på
tidningen men nu är han gårdagens nyheter på Los
Angeles Times. Han har dock bestämt sig för att skriva
ett sista och avgörande mordreportage som både skall
kröna och avsluta hans karriär. När en gammal kvinna
kontaktar Jack och anklagar honom för att ha skrivit
en felaktig artikel om hennes mordåtalade son, anar
han möjligheten till ett sista scoop.
Jack har fått upp ögonen för Alonzo Winslow, en
I natt är du död
Detta är fjärde boken om polisen Thomas Andreasson och
hans bästa vän bankjuristen
Nora Linde.
En kylig septemberdag hittas
den unga psykologistudenten
Marcus Nielsen hängd i sitt
studentrum.
Tomas Andreasson har precis kommit tillbaka från en lång
sjukskrivning men har svårt att engagera sig i jobbet.
När han träffar Marcus föräldrar och mamman
bedyrar att sonen absolut inte kan ha tagit livet av sig
lovar han att forska vidare. Nora Linde är på väg att
skiljas och söker efter ny harmoni i livet.
Spåren leder till en grupp män som utbildades till
kustjägare i mitten av 1970-talet. När två av dem dör
på ett mystiskt sätt inser polisen att man jagar en seriemördare.
Boken är spännande och innehåller allt från hämnd
och pennalism till besatthet Viveca Sten använder sig
av det allt vanligare tricket att låta de historiska händelserna vävas in mellan kapitlen i kursiv stil. Handlingen
är annars en fyndig historia om vuxenmobbning och
som läsare försöker man gärna lista ut vem som är
den skyldige. I denna bok förändrade aningarna flera
gånger och upplösningen blev till sist ganska oväntad.
Författare: Viveca Sten
Bokförlag: Månpocket
sextonårig knarklangare som sitter inne efter att ha
erkänt det brutala mordet på en ung kvinna som hittats
strypt i bakluckan på sin bil, men när Jack gräver djupare i historien inser han att Winslows bekännelse bara
är båg och att grabben till och med kan vara oskyldig.
Jack kopplar ihop bakluckemordet med ett liknande
fall i Vegas och han kommer en mördare på spåren
som lyckas undkomma radarn för både Polisen och
FBI. Mördaren har total koll på läget, men bara om
någon är honom på spåren.
Boken är trovärdig, skickligt skriven och ruggigt
spännande. Den börjar aningen segt men när den väl
kommer igång så finns det ingen återvändo, det är bara
att skjuta undan alla måsten för att så fort som möjligt
ta reda på hur det hela kommer att sluta.
Författare: Michael Connelly
Förlag: Norstedts
Änglavakter
Att gräva där man står och om
kampen att inte förlora fotfästet så kan man sammanfatta Kristina
Ohlssons bok Änglavakter.
En hund gräver upp ett
styckat lik i ett skogsparti i
Midsommarkransen
utanför
Stockholm. Det visar sig vara den
unga studenten Rebecca Trolle
som varit försvunnen i två år.
Medan
Stockholmspolisen
under ledning av Alex Recht försöker få grepp om
situationen görs fler fynd på platsen.
Gropen innehåller fler lik och döljer en lång och
gräslig historia.
På ett ålderdomshem sitter en stum barnboksförfattarinna. Hennes namn dyker gång på gång upp i utredningen, och hon har tidigare avtjänat ett fängelsestraff
för mord på sitt barns far.
Spåren leder till det vidrigaste av alla sanningar och
när polisen Fredrika Bergmans älskade make Spencer
helt plötsligt dras in i utredningen trappas allting
snabbt upp. Spencer i sin tur är anklagad för sexuella
övergrepp på en av sina studenter och avstängd från
Universitet där han arbetar.
Till sist närmar sig utredarna upplösningen men det
återstår bara en fråga: Vems tur är det att läggas i graven
då mördaren återigen beger sig till Midsommarkransen.
Boken skall läsas i sängen i timmar utan att något
annat stör och gör man det dras man in i historien och
hänger med karaktärerna som om det vore ens egna nya
vänner eller ovänner. Roman innehåller en lagom dos
av polisernas privatliv även om det kanske inte känns
helt realistiskt att så många i gruppen blir personligt
påverkade av utredningen.
Kristina Ohlsson är i mitt tycke en av de bättre deckarförfattarna just nu.
Författare: Kristina Ohlsson
Recension av böckerna: Åsa Dahlberg
76
Bokförlag: Pocketförlaget
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
el och hälsofarliga varor ger en
a svenska missbrukspanoramat. För
r beskrivs:
Upplaga 11.1
r och
sikter över skador i samband med
ör att upptäcka missbruk. Fylliga
tiga juridiska och medicinska termer.
akligen i färg, visar preparat, miss
material och historiska miljöer.
och hälsofarliga varor, som härmed
a, har i 20 år använts i utbildning,
dagligt arbete inom stora grupper
missbruksproblem. Den har utgivits
isländska och ryska.
och hälsofarliga varor ges ut av
et och Svenska Narkotikapolis
Beställning:
order@snpf.org
www.snpf.org
www.mediahuset.se
ISBN 978-91-87514-36-4
Ny upplaga
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
Narkotika
det aktuella svenska missDOPNINGSMEDEL OCH
11.1
H Ä L S O FA R L I G A VA R O R
brukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs
skador i samband med missbruk samt metoder för att
upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.
Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning,
upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges
ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotika-polisföreningen.
Den idiotiska
klubben
En bok av Göran Bohlin
Den idiotiska klubben kom ut
första gången våren 1995 och
är nu uppdaterad och utökad
med 80 sidor. Boken kan ses
som en resa från mitten av
1950-talet och fram till 2006
och där ges under resans gång
exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken
skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde
m.m.
Anabola Androgena Steroider 2.1
ANABOLA
ANDROGENA
STEROIDER
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 2.1
Den globala marknaden
för anabola androgena
steroider, AAS, är mycket
omfattande och lukrativ.
Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den
illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer.
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt,
illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder.
Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena
Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl
för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Mandom, mod
och morske män
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
77
Internetdroger syns inte i den nationella beslagsstatistiken
Den nationella statistiken över tullens och polisens beslag av narkotika och dopningsmedel sammanställs av
Rikskriminalpolisens underrättelsesektion. Siffrorna
för 2011, som offentliggjordes i slutet av mars, är hämtade ut polisens Beslags- och Analysregister (BAR) och
ur Tullverkets beslagsregister. Den ordningen har man
haft i många år och även om åtminstone polisens register inte är helt hundraprocentigt, så är felkällorna
ungefär desamma.
Vid jämförande av det antal beslag som myndigheterna har gjort under de senaste tio åren, kan därför
vissa trender utläsas. Exempelvis att antalet heroinbeslag minskat stadigt från 1271 beslag under 2001 till
314 under 2011. Likaså har amfetaminbeslagen blivit
färre genom en halvering under de senaste fem åren.
Beslagen av marijuana har däremot fördubblats på fem
år. Narkotikaklassade läkemedel, som sedan några år
är den näst största preparatgruppen i statistiken efter
cannabis, och dopningsmedel har ökat under 2000-
talet och legat på ungefär samma höga nivå sedan
2009.
Den uppmärksamme betraktaren ser att den hastigt
ökande gruppen s.k. internetdroger (huvudsakligen
syntetiska cannabinoider och katinoner) inte tas upp i
statistiken, trots att de enligt Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, nu utgör 24 procent av deras analysuppdrag åt polisen.
Steve Alm, som är strategisk analytiker på RKP
underrättelsesektion och ansvarar för sammanställningen av beslagsstatistiken, medger att det är en brist.
Men BAR-registret är gammalt och inte konstruerat
för att särskilja nya droger. I nästan tio år har man på
Rikspolisstyrelsen diskuterat att byta ut BAR-registret
mot något modernare och från årsskiftet 2011/2012 är
BAR ersatt av ett nytt register som kallas TVÅNG. Hur
detta kommer att fungera är det i nuläget ingen som
vet, enligt Steve Alm.
Gunnar Hermansson
Nya internetdroger – RC-droger – ökar stort bland SKL:s ärenden
När nya syntetiska droger dyker upp till försäljning på
diverse hemsidor på internet, är de så gott som alltid
oklassade, dvs. inte förbjudna att sälja eller köpa och
använda. Ökningen de senaste fem-sex åren har varit
stor och ser inte ut att avta.
Ett gemensamt namn för dessa droger har varit
RC-droger, Research Chemicals. De säljs också som
sådana och inte för mänskligt bruk.
Ärendetillströmningen av RC-droger är hög på SKL
efter de senaste årens ökning. 2005 utgjorde de 9 procent av ärendena. 2008 hade mängden ökat till 12 procent och 2010 till 24 procent, enligt Andreas Carlsson
på SKL:s droganalysenhet.
Syntetiska cannabinoider utgör en stor del av
RC-drogerna. Efterhand som vissa substanser etable-
78
ras och klassas som narkotika, dyker nya upp.
På senare tid är det AM
2233 och AM 1220 som
varit populärast och de
är heller inte förbjudna,
ännu.
Den syntetiska cannabinoiden AM 2233 är tillsammans med AM 1220 de
dominerande drogerna av
denna typ i nuläget.
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 4/2012
I nästa nummer
som kommer ut i september
Substitutionstema: Narkotika mot narkotikaberoende
Droger i byggsektorn
med mera
Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 10 augusti 2012.
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år.
Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s
årliga utbildningskonferens i
Harrisburg, Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande
mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem
att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org

3/12 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Transcription

Similar documents

SNPF 2 2013 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Tema: drogrelaterade mord - Svenska Narkotikapolisföreningen

Faktablad droganalys

Nr 4 2015 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Therese är snäll och fixar framsidan

SNPF 4-14 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Drogtestning problem och möjligheter

Åtgärdsprogram 2012 - Skånesamverkan mot droger

Fred Nyberg Cannabis - Psykisk O