SNPF 4-14 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Transcription

B
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
R
UT
IL
DA
RA
SVENSKA
N
INGEN
EN
ÖR
SVENSKA
IKAPOLI
SF
KOT
R
A
R & INFOR M
E
Nr 4/2014
Internet och darknet
nutidens drogscener
Droghandeln på darknet fortfarande relativt okänd
Släpp inte kontrollen av ”narkotika på recept”
Info från SKL: Höga THC-halter i hasch
Kroppssmuggling - ett livsfarligt uppdrag
INNEHÅLL
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Lennart Karlsson (LK)
Emil Lundberg (EL)
Ulla-Stina Nilsson (UN)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
annonser@snpf.org
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
snpf@snpf.org
MANUSSTOPP:
Manusstopp 31 oktober 2014.
Utgivning vecka 49, 2014. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
gunnar.hermansson@snpf.org
OMSLAGET:
Narkotikaspaning på nätet.
Foto: Niklas Lindroth
Ledaren: Var tog narkotikafrågan vägen i politiken?................................ 2
Info från styrelsen..................................................................................... 3
Redaktörens spalt.................................................................................... 3
Tema:Internet och darknet – nutidens drogscener
Droghandeln på darknet fortfarande relativt okänd....................... 6
Skånepolisen riktar strålkastaren mot darknet............................ 10
Narkotikaaffärer via instagram.................................................... 12
Nya droger klassade – a never ending story............................... 18
Nya Zeeland tar samlat nytt grepp på psykoaktiva substanser... 22
Nätdroger från Kina..................................................................... 26
Hemulen.se – legal drogförsäljning i gråzonen........................... 30
Personligt engagemang och nyfikna postiljoner.......................... 35
Mjölbybor sålde droger via darknet............................................. 38
Polisens utredare: Bitcoin-problematiken ur två aspekter........... 39
Släpp inte kontrollen av ”narkotika på recept”........................................ 42
Hallucinogenmissbrukare dömd för misshandel under exorcism .......... 47
Rättsrutan: Ny etikett – i övrigt ungefär som innan................................ 50
Info från SKL: Höga THC-halter i hasch................................................. 51
Notiser:Världen runt............................................................................... 54
Landet runt................................................................................ 55
Ny narkotikautredning: Intet nytt under solen......................................... 58
HD: DMT i mald rotbark ej narkotika ..................................................... 59
Rikspolischefen lovordar ideellt arbete och tidiga insatser..................... 61
Underskatta inte din förmåga att påverka.............................................. 64
Alexander Shulgin (1925-2014).............................................................. 69
Kroppssmuggling - ett livsfarligt uppdrag............................................... 72
Bok- och filmtips..................................................................................... 76
Impact II - Följderna av legalisering av marijuana i Colorado................ 78
Stipendierutan........................................................................................ 80
Internet och darknet - nutidens drogscener
Mjölbybor sålde droger
via darknet
då bara över bitcoin (oftast delar av bitcoin) mellan
plånböckerna med unika bitcoinlänkfiler. Köpare och
säljare använder sig också oftast av krypterad mail,
vilket än mer försvårar någon form av insyn när sådan
behöver göras i samband med beslutade tvångsmedel.
Tullbeslag av narkotika på Arlanda i försändelser från Tyskland ledde till att polisen i
Östergötland grep två 27-åringar i Mjölby som sålde amfetamin och ecstasy via Idas
Shop på darknet.
Att sälja illegala droger anonymt på darknet, med krypterad mailkonversation och betalning med bitcoin, kan
kännas säkert. Men den praktiska hanteringen av drogerna lämnar spår och de flesta avslöjas förr eller senare.
Tullen på Arlanda hittade i april 2,4 hekto amfetamin i en försändelse från Tyskland. Adressaten var
en förening i Mjölby och ärendet lämnades över till
polisens narkotikagrupp i Linköping. Efter beslut om
bevisprovokation byttes amfetaminet ut och försändelsen gick vidare till postens utlämningsställe ICA i
Mjölby och en avi skickades till mottagaradressen.
Innan någon hämtat ut paketet hann ytterligare ett
paket med 250 ecstasytabletter komma till samma
mottagaradress.
Den ena gäller bitcoins utbredda existens,
framför allt hos illegala aktörer (köpare/säljare) men
även hos olika andra aktörer som tjänar pengar, oftast
utanför ramen för skattekontroll, genom att växla bitcoin eller tillhandahålla virtuella plånböcker
Var går gränsen för det lagliga och det olagliga
när det gäller att underlätta för illegala transaktioner
av olika slag – narkotika, vapen, stöldgods m.m.?
Lagstiftningen kanske måste ses över.
Här måste politiker och makthavare bli insatta och
förstå hur mycket som faktiskt omsätts via bitcoin,
samtidigt som inget land, mig veterligen, har godkänt bitcoin som en officiell valuta. Nu kan ”ingen”
någonting om bitcoin, vad det är och hur det funkar.
Handeln pågår ju inte bara i det fördolda utan vi har
etablerade företag, exempelvis taxibolag, spelbolag
m.fl. som godtar betalning i bitcoin.
Huvudmannen utnyttjade sin kamrat
Den man som efter någon dag hämtade ut narkotikaförsändelserna greps av polisen. Kriminalinspektör Magnus
Skoglund, som blev ansvarig för utredningen berättar
att den gripne 27-åringen hade en medgärningsman, en
jämnårig barndomskamrat som han till en början ville
skydda. Polisens utredning pekade på kamraten som huvudman och efter några dagar berättade 27-åringen sanningen om hur kamraten var den som tagit initiativet till
narkotikainköp och försäljning via nätet.
27-åringen erkände att han hanterat amfetamin,
ecstasy och mefedron som han ompaketerat enligt
kamratens anvisningar och skickat till kunder som
hade beställt via nätbutiken Idas Shop. Kamraten, som
var sångare i ett lokalt popband och som alltså ansvarat för hanteringen och nätbutiken, greps och häktades
misstänkt för grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott. Han har hela tiden nekat till brott.
Männen hade enligt åklagaren hanterat drygt fyra
hekto amfetamin, 800 ecstasytabletter, 143 gram
mefedron och 5 gram MDMA-pulver. Huvudmannen
dömdes av Linköpings tingsrätt till fängelse i 2 år och
6 månader ”för en verksamhet som var ägnad att leda
till en omfattande spridning av narkotika …….. inte
hade kontroll över vilka han sålde till och att verksamheten därför var av särskilt farlig eller hänsynslös art.”
Han dömdes också att betala närmare 77 000 kronor
som han tjänat på narkotikaförsäljningen under några
veckor i april i år.
38
Sidan 38-39
Kriminalinspektör Magnus Skoglund om
bitcoin-problematiken ur två aspekter:
På Idas Shop erbjöds bl.a. White Star-tabletter som påstods
innehålla 150 mg MDMA. Prisexempel 1200 kronor för 10
tabletter.
Den andra aspekten rör juridiska och tekniska spörsmål.
Underskatta
inte din
förmåga
att påverka
Köp av en vara där bitcoin används som betalningsmedel går företrädesvis till på två sätt, enkelt förklarat.
I det ena fallet äger säljaren en bitcoin-plånbok, men
inte köparen. Köparen får då en specifik, unik krypteMedhjälparen dömdes till 1 års fängelse samt förverrad kod – en bitcoinlänkfil. Köparen för över ”riktiga
kande av 5,4583 bitcoins som motsvarade ca 16 500
pengar” till ett bitcoinväxlingskontor via banköverfökronor. Båda var tidigare ostraffade.
ring eller Swish eller på annat sätt tillsammans med bitMagnus Skoglund och hans kollegor i Linköping
coinlänkfilen. Växlingskontoret omvandlar de insatta
avslöjade för första gången i en narkotikautredning
pengarna, givetvis mot en avgift, till bitcoin och vidareförsäljning av droger på den anonyma sidan av internet
befordrar summan till den länk de fått. Den enda backoch betalning med den krypterade valutan bitcoin. Han
spårningen som går att göra med normal sökhjälp – jag
tror också att det var första gången som svensk polis
bortser från vad kanske underrättelsetjänster, FBI, CIA,
tagit bitcoin i beslag för att förverkas såsom utbyte
DEA eller andra måhända kan - är att hitta köparen
av brott. Här kan uppstå juridiska problem om hur
då denne kanske överfört pengarna från ett bankkonto.
växlingen till svensk valuta ska ske rent praktiskt och
Dock kan man inte backspåra den unika bitcoinkoden,
Magnus Skoglund beskriver på nästa sida med egna
längre än måhända till den internetsite som tillhandaord sin syn på bitcoin-problematiken.
■
håller den virtuella plånboken.
LENNART KARLSSON,
Det andra sättet brukar vara att både köparen och
Kriminalkommissarie
Gunnar Hermansson
säljaren har en virtuell plånbok för bitcoin. Man för
Chef för Krogsektionen i Stockholm City
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014
I vårt ärende fick vi tillgång till en av gärningsmännens virtuella plånbok som innehöll ett antal bitcoins
till ett värde av ca 16 – 17 000 SEK, vilket var vinst
av narkotikaförsäljning. Frågan kom då upp hur
vi skulle kunna ta detta i beslag. Tillsammans med
Rikskriminalpolisen (RKP) kom vi då fram till att RKP
skulle öppna en virtuell plånbok, vilket inte gjorts tidigare i ”statens tjänst”, och att vi därefter skulle föra
över de bitcoins som fanns i den misstänktes ”plånbok” till Polisens ”plånbok”. Det var lite obruten mark
när det väl skedde, och vi faktiskt filmade hela förloppet när vi genomförde momenten på datorn.
RKP skickade en bicoinlänkfil och vi fick föra över
”våra” bitcoins via den. Det var inte så okomplicerat
som det låter. Det var ju viktigt att det inte bara rent
tekniskt gick att genomföra, och att det även följer de
lagar och förordningar som styr exempelvis förvaltning
av bitcoin.
I samråd med olika åklagare och ”vise män” så
ansågs bitcoin sakna värde i sig. De skall alltså behandlas såsom föremål som tas i beslag, för att sedan vid ett
förverkande säljas och först då bli ”pengar”.
Det ska bli intressant nu, när domen vunnit laga
kraft och bitcoin är förverkade, hur vi (RKP) ska effektuera försäljningen av dessa bitcoins. Normalt
sker
…. narkotikaliberaler
bagatelliserar
försäljning av bitcoin genom ”auktion” på forum
som
Narkotikaliberaler
vill ofta påstå motsatsen. Den röda
”staten” kanske ska hålla sig borta från. Köparen
tråden av
i deras argumentation handlar nämligen om att
utauktionerade bitcoin kan ju vara en kriminell
aktör.
bagatellisera
frågor om narkotika och narkotikabruk.
Ett annat sätt är att skicka bitcoin via en krypterad
De vill lyfta ut frågan ur det totala samhällsperspektilänkfil till ett växlingskontor med adress till
ett
av
vet. De vill lura oss att tro att majoriteten av alla männPolisens konton. Samtidigt är det då en avgift iskor
för detta
i världen egentligen tycker att frågan om narkosom kommer ett växlingskontor till del, ett växlingstika är obetydlig. Att välja mellan exempelvis alkohol
kontor som arbetar i en gråzon bland annat vad
ochgäller
cannabis ska inte vara konstigt. Egentligen inget
skatteregler och redovisning av inkomster. konstigare än att välja mellan kalaspuffar eller cornflaEller så behåller RKP plånboken med desskes
innehåll
när du handlar i butiken.
i bitcoin för framtida bruk inom olika ärenden, där
ev. stödköp eller annat ska göras i olika förundersökningar av högre karaktär.
■
39
Ibland måste vi vila och köra huvudet i sanden. Sen är det
bara att trampa på.
PRODUKTION OCH TRYCK:
Att sätta rimliga målbilder
Jag tror att de allra flesta av oss som jobbar med missbrukare mot narkotika kan tappa
sugen ibland. Vi börjar misströsta och känner att vi aldrig kommer att lyckas. Knarket
bara flödar in. Våra beslag är bara droppen i ett hav. Högsta domstolen motarbetar
oss. Resurserna för vård och narkotikabekämpning minskar. Överdoserna blir fler och
fler. Nya droger dyker upp hela tiden. Etablerade politiker, om än ett fåtal, börjar på
allvar diskutera legalisering. Uppförsbacken kan ibland kännas monumental. Ändå
fortsätter de flesta av oss att kämpa på. Vi cyklar upp på toppen av den där branta
backen fastän vi vet att det kommer en ny backe bakom nästa krön.
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
www.akessonstryck.se
ISSN 1101-6817
414 Årgång 27
Narkotika orsakar krig och elände…
Sidan 64-65
Ett narkotikafritt samhälle. Många skrattar åt påståendet. En utopi påstås det. Intellektuellt så tror jag att de
flesta av oss kanske håller med. Men känslomässigt vill
vi ändå inte acceptera något annat än en värld fri från
knark. Varför är det så? Tja det kanske inte är konstigare än att vi vill ha ett samhälle fritt från exempelvis
barnpornografi, mord, våldtäkter eller rattfyllerister.
Det handlar helt enkelt om tron på det goda i människan. Viljan att få leva i ett samhälle där hoten är så få
som möjligt. Tron på det goda samhället där riskerna
att exponeras för krig, miljöförstöring, sjukdomar, fattigdom och kriminalitet i det längsta vill undvikas.
Nu kanske ni tycker att jag sätter in frågan om narkotika i en orimlig och extrem kontext?
Kan man jämföra frågor som narkotika med exempelvis krig och miljöförstöring? Ja jag tycker faktiskt
att man kan det. Narkotikan bidrar till och underblåser såväl krig som miljöförstöring. Den bidrar även
till fattigdom, utanförskap och isolering. Familjer och
ibland hela samhällen drabbas i en aldrig avstannande
negativ spiral. Offer blir förövare och förövare blir offer.
Hur orkar vi förhålla oss till allt detta? Ska vi göra en
narkotikapolitisk omvärldsanalys varje gång som vi
kommer till jobbet? Ska vi värdera de moraliska, etiska
och existentiella frågorna varje gång vi gör ett ingripande? Nej knappast. Anledningen till att de flesta av
oss orkar cykla upp för backen om och om igen är att
vi inte funderar så mycket i vardagen. Vi sätter upp
rimliga målbilder. Antal gripna. Antal nyupptäckta
”guldstjärnor”. Hur mycket knark vi tar i beslag. Hur
många års fängelse langaren fick. Hur många vi lyckades slussa över till vård. Och så där håller vi på. När
vardagen känns övermäktig så kör vi ofta strutstricket.
Vi stoppar huvudet i sanden och blundar ett tag. Efter
ett tag sliter vi upp huvudet och fortsätter igen.
Våra kritiker menar att vi bara är intresserade av att
”sätta dit folk”. Att vi njuter och berusar oss av makten att bestämma över andra människors livsval. Den
restriktiva hållningen är förlegad. ”Nu ska vi satsa på
harm reduction”.
”Låt polisen göra riktigt polisarbete och inte hålla
på och fåna sig med att jaga stackars missbrukare”.
Bevisen, påstår de, är att vårt arbete inte gör någon
som helst skillnad. Men är det verkligen så?
Frågan om narkotikaförbudets betydelse för narkotikans utbredning i samhället är omdebatterad. Vill
man så kan man hitta forskning och teser som mer eller
mindre sannolikt styrker både det ena och det andra.
Men frågan är komplex. Forskningen har stora luckor.
Det är svårt att genomföra kliniska försök med ett helt
samhälle för att utvärdera effekterna. De mänskliga
kostnaderna för ett misslyckande är obetalbara.
Vad sägs om sunt förnuft?
Om vi nu saknar tvärsäkra, objektivt och kritiskt granskade fakta för att vårt arbete gör skillnad, då får vi helt
enkelt lita till vår erfarenhet och det sunda förnuftet.
Hur många av er har upplevt att ni har blivit tacksamt
bemötta av föräldrar till en ungdom som ni rapporterat för narkotikabrott? Hur många av er har hjälpt en
trasig halvdöd missbrukare till avgiftning? Hur många
av er har kommit i kontakt med någon som ni har rapporterat, för att några år senare kunnat konstatera att
personen ifråga är nykter och drogfri? Behöver ni fler
svar än så?
Vi gör skillnad. Vi räddar liv. Vi står upp för de
goda värdena i samhället och vi är en motpol till mycket av det som är mörkt och eländigt. Vi måste bara bli
bättre på att förstå det och tala om det.
Våga sticka ut hakan
Varför är vi så dåliga på att tala om hur bra vi är? Jag
har vid flera tillfällen befunnit mig i olika mediala situationer. Allt ifrån samtal med reportern i den lokala
gratistidningen till den stora nyhetskanalens morgonsoffa. I dessa möten uppstår ofta informella samtal som
rör sig vid sidan av det huvudämne som för tillfället
avhandlas. En sak återkommer ofta och det är kommentarer som ”det här är ju en jätteviktig fråga” eller
”varför talar inte polisen mer om de här frågorna”. En
berättigad frågeställning.
Varför är vi ängsliga? Kan det bero på att vi är
rädda för att bli kritiserade? Att vi känner oss okunniga och har svårt att värja oss när ”experterna” radar
upp argument. Argument som syftar till att bagatellisera problemet och demonisera polis, tull, åklagare
och kriminalvård. Är vi rädda för att falla i fällor av
sekretess? Är vi oroliga för att kollegor eller chefer ska
ha synpunkter på vad vi bör och inte bör säga?
Självklart finns många fallgropar. Men all heder åt
de av er som vågar sticka ut hakan och berätta om problemen. Ni kommer alltid att ha min och majoriteten
av medborgarnas respekt.
Våga vara prestigelösa. Våga ta diskussionen även
om ni har dåliga odds och femtioelva ansedda forskare
eller debattörer på andra sidan. Ni har något som de
allra flesta av dem saknar. Ni har en djup bank av erfarenheter som de andra sällan kommer i närheten av.
Om någon vill möta upp med tio exempel på när polisens arbete har varit dåligt och misslyckat, så kan ni ge
dem tjugo när det har varit farmgångsrikt och lyckat.
Det goda exemplets kraft
De senaste åren har en rad stora narkotikaärenden med
fokus på kokain fått medialt genomslag. Att det blev
➲ nästa sida
64
65
1
Ledaren
Var tog narkotikafrågan
vägen i politiken?
Sommaren är över, Almedalsveckan är över och Valrörelsen 2014 är över. Det blev inget över för narkotikafrågan. Övergiven och överbliven återigen av våra
politiker som tycks ha svårt att hitta ens valfläsk i en
mycket angelägen samhällsfråga som ständigt behöver det politiska engagemanget och inte minst nu när
våra unga exponeras på ett sätt som aldrig förr med
de droger man finner via internet. Det finns skäl att
begrunda och undra varför frågan och engagemanget
försvann från den politiska scenen. I reflektionerna dyker okunskap, ointresse eller likgiltighet upp eller också
är det kanske så att det inte är politikerna som väljer
ämnesoråden att sätta fokus på i en valrörelse. Det är
nog bäst att skylla på media som sätter agendan och är
det någon annan fråga som dyker upp är det säkrast
att hålla sig undan för det kan ju kosta något och efter
att ha lovat runt är det tunt kvar i kassakistan. Sedan
länge har forskningen kunnat påvisa att det kostar mer
för samhällsekonomin att inte genomföra det optimala
i narkotikabekämpningen och behandlingen. Det politiska ansvaret kommer således alltid att utkrävas.
Det finns väl inget som egentligen tyder på att det
svenska restriktiva förhållningssättet till narkotika
luckrats upp politiskt. Det är bara det att en total
tystnad känns obehaglig när det på senaste tiden varit
en negativ utveckling på en del områden och den samhällsapparat som finns till allas vårt försvar till stora
delar har monterats ner. Rättsväsendets narkotikabekämpning har sedan många år gradvis monterats ner.
Tullens resurser med god kapacitet i filtren vid gränspassager är ett minne blott och de utlovade kompensatoriska åtgärderna efter EU-inträde och Schengen blev
inte mycket värt till gagn för smugglare som upplever
våra gränser som härligt porösa.
2
Specialiståklagarna inom narkotika är en annan
rejäl grundbult som väcker positiva minnen. En resurs
av juridiska experter som likt pionjärer alltid låg på
framkant för att utveckla tolkningsmöjligheter och
metoder i narkotikabekämpningen. Saknaden är stor
och behoven kommer inte att minska.
På tur står nu polisen. En ny myndighet som tycks
ha bestämt sig för att klara sig utan skrået av särskilt
utsedda och utbildade narkotikapoliser. Polisen har
under modern tid genomgått ett antal omorganisationer med både framgångar och motgångar. Det nytänk
som föranlett förändringen finns inte redovisat och
det kanske inte är så förvånande, för vi skulle nog alla
bli förvånade om vi fick de argumenten klargjorda.
Just nu känns det bara häpnadsväckande som en produkt av karaktären lågvattenmärke från den som litet
begrep, förmådde eller kunde. Förhoppningsvis är det
inte illasinnat för att förstöra polisens möjlighet att på
ett professionellt sätt kontinuerligt hålla initiativet och
effektiviteten mot den stora gemensamma nämnaren
som narkotikan utgör för den mesta grova organiserade brottsligheten och vardagsbrottsligheten. Att
montera ner specialistkunskap, initiativförmåga och
kontinuitet kommer alltid att förbli förödande.
Anders Stolpe
V Ordförande
Info från styrelsen
Nya böcker
SNPF ger tillsammans med Mediahuset i Göteborg AB
ut skrifter och böcker som kan beställas via
www.snpf.org/litteratur.
Nu i september har en helt ny bok tillkommit med titeln
I huvet på en steroidanvändare. Bland annat beskrivs
ingående hur och varför missbrukare av anabola steroider kan bete sig och fungera som de ibland gör.
Skriften Anabola Androgena Steroider har nu kommit ut i
en ny och uppdaterad upplaga 3.1. AAS-skriften innehåller basic information om missbruk och illegal handel med
dessa preparat och borde finnas inom räckhåll för alla
som i arbetet kommer i kontakt med denna brottslighet.
Mer info finns i slutet av tidningen och på hemsidan.
Företagarkonferenser
I november arrangerar SNPF företagarkonferenser
”Narkotika i arbetslivet” på följande orter: Falun 13/11,
Lund 20/11, Västerås 26/11 och Stockholm den 27/11.
För mer info om lokaler, program m.m. gå in på
www.snpf.org och klicka på fliken Utbildning.
Häng med! Bli medlem i SNPF!
www.snpf.org
I detta nummer medverkar följande externa
skribenter med egna artiklar:
Niklas Lindroth
Emilie Laning
Mike Sabin
Tuomas Liikavainio
Niclas Pettersson
Gun Nordin och Katarina Cnattingius
Åsa Dahlberg
Stort tack för er medverkan.
Alingsås
Stockholm
Nya Zeeland
Peking
Linköping
Stockholm
Luleå
Redaktörens
spalt
”Surfandet på internet är nog övergående. Folk kommer inte att ha tid.”
Ungefär så sa den socialdemokratiska kommunikationsministern
Ines Uusman 1996, men hon fick
inte rätt. Internet har erövrat världen och blivit en självklarhet i de
flesta branscher. Folk tillbringar allt
mer tid med aktiviteter på nätet.
En bransch som flyttats över till
internet är drogmarknaden, både den
legala och den illegala.
Nu håller också internets skuggsida, darknet, på att etablera sig
som en anonym och övervägande
illegal marknad. Här säljs alla typer
av narkotika helt öppet och här trivs
också de som sysslar med illegala
vapenaffärer, barnpornografi och
annan grov brottslighet.
Har rättsväsendet hängt med i
svängarna? Svaret är nej. Brottslighet
på internet är inget prioriterat område, åtminstone inte när det gäller
handeln med droger. Kanske hoppas
polisledningen i landet på att Ines
Uusman ska få rätt, men internet
utvecklas oerhört snabbt och såväl
tekniskt som juridiskt släpar myndigheterna efter.
Vi har ägnat en stor del av denna
tidning åt att belysa några olika
varianter av droghandel på internet
där duktiga poliser gjort ett fantastiskt bra jobb, men man saknar i de
flesta fall både teknisk och juridisk
support från centralt håll. Detta är
viktiga frågor som måste få en lösning mycket snart.
Det finns som vanligt en hel del
annat läsvärt material i tidningen och jag tänker bland annat på
Lennart Karlssons inspirerande artikel om att vi måste våga påverka
(sid 64). Missa inte den.
Gunnar Hermansson
3
Droghandeln på darknet
fortfarande relativt okänd
Det har nu gått ett år sedan jag skrev om den anonyma droghandeln på TOR-nätverket
för första gången. Sedan dess har det börjat uppmärksammas en del i Sverige, men
den virtuella svarta handeln är fortfarande svårgripbar och diffus och de allra flesta,
även inom svensk polis, har fortfarande ingen aning om att den ens existerar.
Handeln med droger, spridning av barnporr och terroristkommunikation bedrivs virtuellt på ett krypterat
nätverk som kallas TOR och som man ansluter till via
sitt vanliga internet. Detta dolda nät kallas i slang ofta
för ”darknet” medan det vanliga okrypterade och icke
anonyma internet kallas för ”clearnet”.
För att komma ut på darknet använder man sig enklast av gratis programvara som kommer tillsammans
med en färdig webbrowser (TOR Browser bundle)
och hela förfarandet är mycket enkelt och kräver inte
något särskilt tekniskt kunnande. Programmet finns till
Windows, Linux, iOs med flera. På detta krypterade
nätverk ligger dolda siter där man handlar med olagliga varor, men det är droghandeln som omsätter överlägset mest i dagsläget. Det bör dock i rättvisans namn
även sägas att TOR-nätverket som sådant även har
legitima användningsområden såsom internetaccess för
människor som lever i diktaturer, anonym kommunikation för ”whistle blowers”, yttrandefrihet samt skyddade mellanstatliga kommunikationer. TOR-projektet
erhåller sin budget från donationer men också från
stater som stödjer projektet, där bland annat Sverige är
en av bidragsgivarna.
Resurskrävande att bekämpa
Handeln på TOR är i praktiken anonym och köparna
får aldrig veta identiteten på säljarna. Handeln sker
med en virtuell kryptovaluta som kallas bitcoin som
man köper. Mot detta står sig svensk polis, med sin i
dagsläget begränsade tekniska kapacitet och kompetens, ganska slätt.
För att förstå hur avancerad tekniken bakom TOR
är kan man titta i de dokument som avhopparen
Edward Snowden läckte. Där beskrivs TOR-nätverket
av NSA (USA:s signalspaningsmyndighet) som mycket
svårspanat och att man i praktiken kanske kan spana
mot enskilda användare men att det är komplicerat och
kommer ta avsevärda resurser i anspråk. De enda som
ens har i närheten av rätt teknisk kompetens och kapa-
6
citet i Sverige idag är FRA (Försvarets Radioanstalt).
Men allt är inte svart på darknet. FBI har gjort ett
flertal framgångsrika räder mot barnporr och drogsiter
som legat gömda på TOR. Detta har skett genom att
man dels har hackat servrar och dels på grund av att
administratörerna och användarna av dessa siter varit
oförsiktiga och begått misstag.
Svenska rättsväsendet har också börjat få upp ögonen
för fenomenet och det har den senaste tiden avkunnats
domar som pekar på att man ser allvarligt på den här
typen av narkotikabrottslighet. Straff på upp emot 5
år för grovt narkotikabrott för förstagångsförbrytare
har dömts ut, vilket ändå med dagens narkotikabrottspraxis får anses som ganska hårt. Det arbetas också
mer operativt och aktivt mot säljare på drogsiterna från
polisiärt håll där man genom bevisprovokation gör köp
av narkotika på hemsidorna. Detta är utmärkt men
omfattningen på handeln är svindlande och det krävs
specialister, både civila och poliser och åklagare. Det
tar omfattande resurser i anspråk bara för att lagföra
en enda säljare – och det finns mängder. Det saknas
också samordning nationellt och efter att ha mottagit
ett tjugotal mail och telefonsamtal från kollegor runt
om i landet är det uppenbart att många utredare fått
uppfinna hjulet på egen hand på Sveriges polisstationer.
Virtuell handel, reella konsekvenser
Så varför är då detta något som rättsväsendet bör prioritera? Varför ska polis och tull intensifiera arbetet mot
det här? Varför ska en genomsnittlig svensk som arbetar, betalar skatt och sköter sig bry sig om detta? Jag
ska försöka förklara varför detta berör alla, inte minst
tonårsföräldrar, och hur oerhört allvarligt det är när
langaren i praktiken finns inne i ditt hus.
I början på juli var jag hemma hos en familj vars
enda barn köpt droger på Flugsvamp - den över ett
halvår gamla (2014) svenskspråkiga droghandelssiten
som ligger gömd på TOR-nätverket. Föräldrarna hade
inte haft en aning om vad som hände på pojkrummet
På droghandelssiten Flugsvamp säljs alla typer av narkotika,
som t.ex. ecstasytabletterna på bilden. Sådana tabletter orsakade två personers död i Luleå nyligen.
Vem som helst kan enkelt ladda ner gratis programvara för
att komma till TOR-nätverket.
en trappa upp. Sonen var nämligen ostraffad, intelligent, välutbildad och precis på väg ut i arbetslivet.
Han hade en god relation till sina föräldrar och hade
vettiga vänner som han umgicks regelbundet med.
Chocken var därför total när de en dag gick upp för
trappan och öppnade dörren till hans rum för att hitta
honom död i en överdos, liggande över skrivbordet. På
datorn hittades Flugsvamp och Silk Road som favorithemsidor i hans TOR Browser. Några dagar efter
hans tragiska bortgång kom ett vadderat kuvert med
fejkad avsändare adresserat till honom med två burkar
Metadon, ett narkotikaklassat läkemedel som används
vid substitutbehandling av heroinister. Mamman och
pappan satt tyst vid köksbordet och tittade tomt ut
genom fönstret när vi lämnade dem.
I Luleå dog två unga människor på ett hotellrum
två veckor senare och polisen där gick ut med bilder
på narkotikan, gula sköldformade ecstasytabletter
med en örn på ena sidan och en brytskåra på baksidan. Identisk narkotika fanns då på försäljning på
Flugsvamp av en svensk säljare som kallar sig StLive.
Säljaren rekommenderade på sin säljsida att man tog
en halv tablett på grund av styrkan.
Så handeln må vara virtuell, men effekterna är i allra
högsta grad reella. I mitt lilla polisområde har sex personer dött senaste året på grund av droganvändning,
samtliga under 25 år. Flera av dem köpte sina droger
via internet. Med ökad tillgänglighet kommer ökad
användning. Med ökad användning kommer ökad
dödlighet. Detta är en allmänt vedertagen och i forskning baserad sanning.
Det är idag fullt möjligt att på tio minuter
beställa höggradigt rent heroin utan några som
helst problem. Programvaran finns till och med till
Androidmobiltelefoner, så du behöver inte ens tillgång
till en dator. Jag vill nog påstå att det är få säljare på
gatunivå som är så skrupelfria att de skulle sälja tung
narkotika till barn. Den skrupelfriheten är däremot
total på Flugsvamp, Silk Road eller vad de svarta
marknaderna heter för tillfället. Dels därför att säljarna
distanseras från sina kunder som blir reducerade till ett
användarnamn på en skärm och dels att ålderskontroll
i praktiken är omöjlig eller meningslös. Det är också
mycket lätt att uppge en falsk leveransadress och sedan
fiska upp paketet när brevbäraren kommer.
Darknet dominerar snart droghandeln
Avslutningsvis; både svenska politiker och svenskt rättsväsende togs på sängen när tekniken kom. Nu har det
gått över ett år sedan problemet med droghandeln på
darknet i Sverige uppmärksammades av Svenska Narkotikapolisföreningen. Jag hoppas att ombildandet av
polisen till en enda myndighet kommer att underlätta i
arbetet mot droghandeln på darknet. Men man måste
vara på det klara med ett par saker. Vem som helst kan
inte spana fram och utreda brotten. Det innebär i praktiken att polisen måste rekrytera civilanställda specialister utanför organisationen. Vem som helst kan inte
leda förundersökning utan det krävs specialistpoliser
samt specialiståklagare med mycket goda kunskaper
både om narkotika och it-relaterad fu-ledning. En inte
helt vanlig kombination.
Droghandeln på krypterade nätverk eller darknet
kommer inte att försvinna. Jag gissar att redan inom
ett par år kommer den att ha gått om den klassiska
droghandeln i Sverige både vad gäller omfattning och
omsättning.
n
Niklas Lindroth
Narkotikapolis
Alingsås
7
Skånepolisen riktar strålkastaren mot darknet
Under 2013 avslutade länskriminalen i Skåne en utredning riktad mot narkotikaförsäljning på Silk Road, som är en försäljningsplats för droger på darknet, ett anonymt
område på skuggsidan av internet.
Ärendet gav polisen ny och värdefull kunskap och erfarenhet som snart skulle komma
att behövas igen i ännu ett darknet-ärende.
I början av 2013 var darknet ett okänt begrepp för de
allra flesta, inklusive polisen. Darknet är en del av internet, men ändå inte. Ett gigantiskt mörkrum på internets skuggsida där ljusskygga aktiviteter förekommer
och förövarna känner sig säkra. På den anonyma handelsplatsen Silk Road såldes bl.a. kokain, amfetamin
och ecstasy helt öppet och kunderna blev alltfler. Polisen var maktlös mot denna narkotikahandel, enligt
rubriker i medierna.
Men genom traditionell yttre och inre spaning och
internetspaning lyckades länskriminalen i Skåne under
2013 avslöja och lagföra några narkotikalangare i västra Skåne som utnyttjade Silk Road.
Darknet-utredning i Skåne ledde vidare
Under den utredningen fick polisen misstankar om att
liknande handel via darknet bedrevs från Kristianstad.
En ny spaningsinsats drogs igång och genom traditionell internetspaning på olika forum fick man små
pusselbitar som så småningom kunde kopplas till ett
misstänkt alias på Silk Road. Polisen identifierade ett
IP-nummer på internet som ledde vidare till en fysisk
adress och en misstänkt person i Kristianstad.
Nu startade en förundersökning som leddes av
länskriminalen i Malmö, med biträde av polisen i
Kristianstad, och en åklagare på internationella åklagarkammaren kopplades in. Genom fysisk spaning och
telefonavlyssning stärktes misstankarna om narkotikaförsäljning. Två män, 22 och 25 år gamla, postade
regelbundet kuvert på olika brevlådor i Kristianstad
adresserade till personer över hela Sverige. Där fanns
också adressater i Norge, Danmark, Finland, Tyskland
och USA. Polisen övervakade och filmade männens
agerande och flera av de postade försändelserna togs i
beslag. Innehållet var oftast cannabis, men också amfetamin, kokain och tramadoltabletter.
Darknet-langare i Kristianstad
Ola Svensson vid länskriminalen i Malmö var ansvarig för utredningen. Han berättar att de båda männen
10
bodde på olika adresser i Kristianstad och sålde narkotika var för sig på de dolda hemsidorna Silk Road,
som stängdes av FBI i oktober 2013, och därefter på de
nyöppnade Sheep Marketplace och Black Market Reloaded. Männen hade också ett nära samarbete med att
köpa in och förpacka narkotikan före försäljning.
22-åringen sålde narkotika under namnet
”gethighswe” och 25-åringen kallade sig ”livefromsweden”. Polisen gjorde totalt tre provköp från båda.
Samma dag som beställningen gjordes av ”gethighswe”
kunde polisens spanare observera att 22-åringen postade en försändelse där innehållet visade sig motsvara
polisens beställning. Samma iakttagelse gjordes med de
andra beställningarna.
Köparna uppmanas på hemsidorna att lämna omdömen om säljaren efter gjorda köp. Man kan lämna
feed-back en gång per köp och omdömena kan läsas av
alla. Det här är en mycket viktig del och innebär en bra
marknadsföring för säljaren som är mån om att hålla
utlovade leveranstider och att sälja bra varor.
Fler IT-forensiker behövs
Den 27 november 2013 greps de båda männen och
polisen gjorde husrannsakningar i deras bostäder.
Förutom olika slag av narkotika påträffades förpackningsmaterial, vågar och annat som kunde misstänkas
ha anknytning till narkotikahantering. Hos 25-åringen
beslagtogs en vakuumförpackare som även använts av
22-åringen för förpackning av narkotika.
För Ola Svensson och hans utredare var det naturligtvis särskilt viktigt att säkra de datorer som använts i
narkotikahandeln, liksom skrivare och mobiltelefoner.
I datorerna kunde polisen säkra spår som visade att
männen använt sig av gratistjänsten TOR, en anonym
webbläsare som används för att komma in på sidorna
på darknet. Vidare konstaterades att de använt den
krypterade e-posttjänsten Countermail och att de varit
aktiva på Silk Road, Sheep Marketplace och Black
Market Reloaded.
En utredning av det här slaget tar ungefär sex måna-
der att slutföra efter att datorer och annan elektronik
tagits i beslag. Det beror enligt Ola Svensson på den
IT-forensiska analysen av det elektroniska bevismaterialet. Här behöver polisen få mer resurser i form av
fler utbildade IT-forensiker för att möta den ökande
efterfrågan och för att hålla nere utredningstiden då de
misstänkta som regel sitter häktade.
Ganska långa fängelsestraff men låga
skadestånd
Tingsrätten i Kristianstad dömde i slutet av juni 2014
de båda männen till fängelse för grova narkotikabrott.
Ola Svensson hade sammanställt en PowerPoint-presentation som förklarade alla nya begrepp för tingsrätten och hur den illegala handeln gått till.
22-åringen, som missbrukat cannabis i fyra år och
nu rökte dagligen, dömdes till tre års fängelse för att
vid 517 tillfällen ha sålt ca 3 kilo cannabis, 47 gram
amfetamin och 8 gram ecstasy på de tre försäljningsplatserna. Han har under tiden februari-november
2013 sålt narkotika för 429 000 kronor. Den uppskattade förtjänsten var 97 500 kronor.
25-åringen var tramadolmissbrukare sedan 2009.
Han hade enligt utredningen sålt narkotika via darknet vid minst 1200 tillfällen sedan augusti 2012.
Tingsrätten dömde honom till fem års fängelse för försäljning av 4136 gram cannabis, 914 gram amfetamin,
32 gram kokain och 1190 narkotikaklassade tabletter,
främst tramadol. För detta har han fått in 793 000 kronor och förtjänsten bedömdes vara 238 000 kronor.
25-åringen hävdade att han tvingats till narkotikaförsäljningen av två personer som han inte ville namnge. Anledningen var att han skulle återbetala en skuld
på 25 000 kronor för tramadoltabletter. Tingsrätten
fäste dock inger avseende vid detta. Utredarna lade
också ner mycket tid på att motbevisa 25-åringens
påståenden.
Ola Svensson anser att tingsrätten dömde ut skadestånd som var för låga. Den förtjänst de båda männen
gjort på sin narkotikahandel bedömdes efter männens
egna uppgifter om inköpspriser. Ola Svensson inser nu
i efterhand att utredningen borde ha genomförts noggrannare på denna punkt.
”Alla order före kl 15.00 skickas samma dag, diskret,
vakuumförpackat och med datorskrivna adresslappar”, utlovades på alias gethighswe.
22-åringen och åklagaren har överklagat domen
som prövades av hovrätten i slutet av augusti. (Domen
meddelades efter denna tidnings pressläggning.)
Central expertfunktion saknas
All betalning mellan köpare och säljare gjordes med
den virtuella valutan bitcoin, en kryptovaluta som möjliggör ett anonymt ägande. Bitcoin kan växlas till riktiga pengar genom växlingssidor på internet. 22-åringen
och 25-åringen använde sig av växlingstjänsten Kapiton.
Utredarna saknade inledningsvis tillräcklig kunskap
om bitcoin och Kapiton. Man fick lära sig efterhand
genom utredningsarbetet och här saknade man en
central expertfunktion inom polisen som man kunnat
rådfråga. Det finns heller inga anvisningar för hur man
värdeförverkar pengar som finns på bitcoin-konton.
Hela detta nya område är ännu outrett.
Ola Svensson och hans team i Malmö och Kristianstad
är i huvudsak mycket nöjda med utredningen och det
stöd man fått från polismyndigheten och sina närmaste
chefer. Samarbetet har också fungerat väldigt bra mellan spanare, utredare och åklagare på de två orterna.
Alla har visat stort intresse och insett att det är viktigt att lära sig utreda internetrelaterad brottslighet.
Darknet får inte bli laglöst land.
n
Gunnar Hermansson
Bra feed-back var mycket viktigt för säljarna.
11
Narkotikaaffärer via instagram
I början av 2014 kunde gatulangningssektionen i Söderort se ett återkommande mönster i ungdomsärenden där personer under 18 år, misstänkta för ringa narkotikabrott,
köpt narkotika av en kvinna i 20-årsåldern. Från olika håll kom det även in underrättelser om en ung kvinna med en tatuering under ögat som sålde narkotika i Bandhagen.
Ledtrådarna ledde fram till en och samma kvinna som använde sig av ett instagramkonto som liknade en ”webbshop” där hon marknadsförde och sålde cannabis.
Under en pågående narkotikainsats, även kallad ”Gåsen”, i januari 2014 ingrep en civilpatrull mot en yngling i 16-årsåldern vid Liljeholmens centrum i Stockholm. Ynglingen blev misstänkt för narkotikabrott,
eget bruk. Förhör och genomgång av hans beslagtagna
mobiltelefon visade att han hade köpt cannabis av en
tjej som bodde längs den gröna tunnelbanelinjen. De
hade haft kontakt via chattprogrammet KIK. Säljarens
profil på KIK hette ”light it up”.
Kik är en chattfunktion där användare kan skicka
meddelanden till varandra. Det var svårt att gå vidare
med uppgifterna eftersom användaren av KIK inte
uppger sitt mobilnummer. Under kontonamnet ”light
it up” fanns namnet ”jiminah” med en profilbild på
en kvinna.
Några veckor senare blev två 15-åringar misstänkta
för narkotikabrott, eget bruk vid tunnelbanestationen
i Svedmyra. De berättade att de hade köpt cannabis av
en tjej som bodde längs den gröna tunnelbanelinjen.
De visste inget mer om henne mer än att hon hade ett
ovanligt förnamn och kallade sig för ”Jimina”. Hon
skulle dessutom använda sig av ett instagramkonto,
”ganjimina”.
Instagram är en gratis applikation (app) som
används till att dela foton och filmklipp. Den är tillgänglig på mobila enheter. Personer kan ladda upp
foton eller videor och dela dem med sina följare eller
med en utvald grupp av vänner. De kan dessutom visa,
kommentera och gilla inlägg som deras vänner delar
på instagram.
Via inre spaningar fick man träff på en kvinna vid
namn Jimina som var skriven i Eskilstuna. På instagramkontot ”ganjimina” kunde man tydligt se att det
var bilder på Jimina från Eskilstuna som lades upp på
kontot. En av bilderna var densamma som setts på
KIK-kontot ”light it up”. Bingo!
Bilder på instagram avslöjade säljaren
Flera instagramkonton dök upp under resans gång som
hade kopplingar till Jimina. Då det tog flera dagar för
åklagaren att hänga med i den snåriga genomgången
om hur alla instagramkonton hängde ihop och hur de
var kopplade till Jimina, ges här den snabba versionen.
Internetspanare från Länsnarkotikarotelns ung-
12
domssektion fann ett instagramkonto, ”thewomann”,
där det pågick full aktivitet och där man kunde misstänka att Jimina bjöd ut narkotika till försäljning. Runt
600 personer följde kontot, varav ett 20-tal kunde
identifieras som ungdomar under 18 år. Många av
bilderna föreställde cannabis som var uppvägt eller
portionsförpackat. Bilderna och texterna som lagts
ut innehöll på vissa ställen uppenbara erbjudanden
till följarna att lämna bud på eller köpa narkotika. I
texterna stod det många gånger ”Buda”, ”Do vill?”
osv. Följarna kommenterade bilderna och fick uppmaningar att de skulle ta kontakt via KIK. Jimina fanns
även själv med på många av bilderna där hon hanterade narkotika.
Exempel på utlagd bild av marijuana med texten ”tuunga
nya grejs finns”.
Jimina blev i och med upptäckten av kontot misstänkt för att vid ett 40-tal tillfällen bjudit ut narkotika
till försäljning på instagramkontot.
Ett tidigt problem i utredningen var att det inte
fanns några uppgifter om vart Jimina bodde eller var
hon uppehöll sig. Hon var skriven i Eskilstuna, men det
var uppenbart att hon inte bodde där. Detta medförde
ett visst vänteläge.
➲ sidan 14
En kväll tog det fart. Jimina lade upp en bild på
”thewomann” och skrev att hon var på väg till Arlanda
för vidare resa till Thailand. Spanare kunde i realtid se
inlägget och var snabbt på plats på Arlanda. En ung
dam på väg genom gate 65 för resa mot Phuket identifierades som Jimina.
Under två veckor dokumenterade spanare narkotikaförsäljningar där Jimina blev misstänkt för i stort
sett alla överlåtelser. Sektionen fick även hjälp av
narkotikaspan på Länskriminalen i Stockholm (Nas) i
ärendet, vilket bidrog till viktiga iakttagelser.
Även Niklas och Moa-Lo blev misstänkta för
ett antal överlåtelser, enskilt och i samförstånd med
Jimina. Under samma period lade hon upp flera bilder
på ”thewomann”.
Den 1 april greps de tre när de var på väg med bil till
Danmark. Vid husrannsakan anträffades en cannabisodling, vapen och en mindre mängd narkotika. Jimina
hade en mindre mängd narkotika på sig samt 23 000
kronor. Hon och de andra uppgav i förhör att de var
på väg till Christiania.
Jamina skrev att hon var på väg till Thailand.
Inlägget blev en viktig pusselbit i ärendet
Jiminas hemresa var av stor betydelse för att få fart i
utredningen och något att jobba vidare på. Två veckor
senare var ett gäng entusiastiska spanare från gatulangnings- och grova brottsektionen i Söderort på plats på
Arlanda för att följa Jimina till en eventuell bostad. En
okänd man, Niklas, mötte upp Jimina på Arlanda. De
fortsatte resan söderut i taxi och hoppade av vid en
adress i Bandhagen. De gick in i en lägenhet och en
stund senare anslöt ytterligare en kvinna, Moa-Lo, till
adressen. Spaningar mot adressen fortsatte under kommande dagar och det var en stor framgång att spanarna
hittat Jiminas bostadsadress för att kunna driva ärendet vidare.
Redan dagen efter att Jimina anlänt solbränd och
fräsch till Sverige började hon ladda upp bilder på
”thewomann”. Bilderna gick inte att tyda på annat sätt
än att cannabisförsäljningen åter var igång.
Spanare identifierade den första överlåtelsen dagen
efter att Jimina kommit hem. Kommande dagar tog
försäljningen rejäl fart med den ena överlåtelsen efter
den andra. Jimina utgick från adressen i Bandhagen och
mötte upp köparna i nära anslutning till Bäckahagens
skola eller i närheten av Högdalens centrum. I några
av fallen gjorde Niklas och Moa-Lo henne sällskap.
Många av köparna var öppna i förhör med att de hade
köpt narkotikan av en tjej med ett konstigt förnamn. I
vissa utav köparnas mobiltelefoner fanns chattkonversationer från KIK-kontot ”light it up”. Jimina gjorde
också utflykter till de norra delarna av Stockholm,
Kista och Akalla, där det misstänktes att hon köpte
narkotika.
14
Det blev inte riktigt som de misstänkta hade tänkt med resan
till Christiania, ”mini amsterdam”.
Åtalet
De misstänkta förnekade samtliga överlåtelsemisstankar. Jimina förnekade att hon använde sig av instagramkontot ”thewomann”. I förhör uppgav hon att
någon kapat hennes identitet och lagt upp bilder på
henne. Samtliga tre misstänkta var häktade fram tills
att åtal väcktes den 19 maj 2014.
Jimina blev åtalad för att genom instagramkontot,
”thewomann”, lagt ut bilder på cannabis och på så
sätt gjort klart för följarna och besökarna på kontot
att hon hade cannabis till försäljning. Detta skulle ha
skett vid ett 40-tal tillfällen mellan oktober 2013 - 31
mars 2014.
Jimina blev även åtalad för att vid cirka 24 tillfällen
överlåtit narkotika, under perioden januari-april 2014,
till ungdomar och unga vuxna.
Niklas och Moa-Lo blev åtalade för att vid olika
tillfällen överlåtit narkotika i samråd och samförstånd
med Jimina. Niklas blev även åtalad för framställning
av narkotika samt vapenbrott.
Bilder hämtade från instagramkontot, ”thewomann”.
Domen
Jimina dömdes till 10 månaders fängelse för ha bjudit ut narkotika till försäljning och överlåtit narkotika.
Tingsrättens bedömning gällande brottsrubriceringen
är att om en person först bjuder ut narkotika till försäljning och därefter, vid ett senare tillfälle, överlåter
densamma, ska detta inte bedömas som två separata
brott. I stället får utbjudandet av narkotikan till försäljning ses som ett led i själva överlåtelsen. Det betydde att
Jimina dömdes för 24 fall av överlåtelse av narkotika
och 17 fall av utbjudande av narkotika till försäljning.
Tingsrättens bedömning var att Jimina under ungefär sex månaders tid bedrivit en omfattande narkotikahandel. Överlåtelsetillfällena, som hon dömts för,
hade inte avsett särskilt stora mängder narkotika.
Tingsrätten har däremot ansett att det sätt som Jimina
bjudit ut narkotika är av särskilt allvarligt slag. Många
av de bilder som Jimina lagt upp var dessutom av
sådant slag att de enligt tingsrätten varit ägnade att
uppmuntra andra till narkotikamissbruk.
Som Högsta domstolen gång efter annan uttalat
så är de tabeller som tillämpas vid straffvärdebedömningen av rent innehav dock enbart en utgångspunkt
för bedömningen av brottslighetens straffvärde. När
domstolarna bedömer straffvärdet måste därutöver en
mängd olika omständigheter vägas in. I detta fall finns
det en mängd försvårande omständigheter som gör att
straffvärdet, enligt tingsrätten, ligger avsevärt högre
än vad straffvärdet för innehav enligt tabell är. Med
tanke på den omfattning som Jiminas brottslighet haft,
det sätt på vilket narkotikan bjudits ut till försäljning
och den stora mängd överlåtelser som det ändå är fråga
om anser tingsrätten att straffvärdet för den samlade
brottsligheten uppgår till tio månaders fängelse.
Vissa av åtalspunkterna mot Niklas och Moa-Lo
ogillades. Det gällde framförallt de tillfällena då de
tillsammans med Jimina misstänktes för att gemensamt
och i samförstånd överlåtit narkotika. De dömdes till
korta fängelsestraff för bl.a. narkotikabrott, vapenbrott m.m.
Jimina har överklagat domen och vi väntar med
nyfikenhet på hovrättens bedömning.
Tack till KUT Söderort, Söderorts grova brottsektion, Länskriminalens ungdomssektion i Stockholm,
Länskriminalens narkotikaspan i Stockholm, KUT
Västerås och kammaråklagare Johnny Järlefeldt för ett
bra jobb och gott samarbete. n
Emilie Laning,
narkotikaspanare,
Söderorts gatulangningssektion
15
Nya droger klassade – a never ending story
Elva nya narkotika hittills i år och 21 syntetiska cannabinoider har blivit klassade som
hälsofarliga varor. Folkhälsomyndigheten har ständigt ett 80-tal s.k. internetdroger på
sin bevakningslista.
Folkhälsomyndigheten (FHM) bevakar och utreder
behovet av klassning av nya narkotikasubstanser eller
hälsofarliga varor. Eftersom nya missbrukssubstanser
ständigt dyker upp på internetmarknaden, beslutar regeringen varje år, efter förslag från FHM, att narkotikaklassa 10-20 nya preparat och ungefär lika många blir
förbjudna enligt Lagen (1999:42) om förbud mot vissa
hälsofarliga varor. Den 8 april 2014 blev sex nya ämnen narkotikaklassade (se SNPF-tidningen nr 3-2014).
Fem nya narkotika i augusti
I maj föreslog FHM att ytterligare fem substanser skulle föras upp på narkotikalistan. Regeringens beslut att
narkotikaklassa följande substanser trädde i kraft den
19 augusti.
5-EAPB, en centralstimulerande drog som har stora
likheter med effekterna av MDMA (ecstasy). Som
missbruksdrog upptäcktes 5-EAPB första gången i juli
2013 i England och den misstänks vara orsak till ett
dödsfall i Sverige.
5-IT, en drog med centralstimulerande och hallucinogena effekter. Började säljas på internet 2011 och
kopplas till 14 dödsfall i Sverige under våren 2012.
5-IT klassades då som hälsofarlig vara den 18 september 2012.
Sammanlagt 24 dödsfall, där 5-IT upptäckts vid
obduktion, har rapporterats från fyra EU-länder. EU:s
ministerråd har beslutat att alla medlemsländer senast
den 13 oktober i år ska klassa 5-IT som narkotika eller
motsvarande.
Metiopropamin är en analog till metamfetamin. Den
har sålts som RC-drog på nätet sedan ett par-tre år.
MT-45 är en opioid som forskades fram av ett
japanskt läkemedelsföretag på 1970-talet. MT-45 har
aldrig använts som läkemedel, men började säljas som
internetdrog under 2013.
En 18-årig pojke dog av en överdos i Sverige i början av 2014 och minst ett 15-tal personer har förts till
sjukhus med risk för andningsförlamning till följd av
missbruk av den heroinlika drogen MT-45.
W-15 är en opioid framtagen av kemister på 1980talet, men är aldrig använd som läkemedel. W-15 rapporteras vara fem gånger starkare än morfin.
21 cannabinoider klassade
som hälsofarliga varor
Regeringen fattade i somras även beslut om att klassa
21 syntetiska cannabinoider som hälsofarlig vara. Be-
18
AB-FUBINACA var en storsäljande spicesubstans i Sverige
fram till förbudet den 19 augusti 2014.
slutet trädde i kraft den 19 augusti och avser följande
substanser:
AB-FUBINACA, ADB-FUBINACA, AB-CHMINACA, AB-PINACA, 5F-AB-PINACA, ADBICA, 5F-PB22 indazol, PB-22, FUB-PB-22, FDU-PB-22, BB-22,
4-HTMPIPO, UR-144-heptylderivat, 5F-SDB-006,
SDB-006, ADB-PINACA, MN-18, 5F-NNEI, 5F-AB144, THJ-2201 och FUBIMINA.
Cannabinoiderna förekommer framför allt i olika
så kallade rökmixar/spiceprodukter som sålts helt
lagligt fram till den 19 augusti. Lagen om förbud mot
vissa hälsofarliga varor förbjuder inte användandet
av drogerna, men genom att förbjuda försäljning och
innehav försvinner drogerna från den öppna internetmarknaden. Poliser rapporterar om en stor ökning av
spicemissbruk bland tonåringar runt om i landet och
man hoppas att förbudet mot ett större antal spicesubstanser minskar tillgängligheten.
Problemet är att nya varianter av syntetiska cannabinoider fortsätter att dyka upp och innan regeringen
hinner förbjuda är de lagliga att sälja och köpa. FHM
har nu ett 80-tal oklassade missbrukssubstanser på sin
bevakningslista och inom kort kommer troligen ytterligare några att begäras klassade som narkotika eller
hälsofarliga varor.
I dagsläget en ”never ending story”.
n
Gunnar Hermansson
Nya Zeeland tar samlat nytt
grepp på psykoaktiva substanser
Nya Zeeland gjorde 2013 en definitiv förändring i drogkontrollen genom att införa ny lagstiftning för att möta
nya psykoaktiva substanser (NPS). Den nya Lagen om
psykoaktiva substanser (Psychoactive Substances Bill;
PSB) fick till syfte att hejda den katt- och råttalek som
uppstått med tillverkarna av s.k. partypiller och ”lagliga droger”. År 2000 introducerades benzylpiperazin
(BZP) i Nya Zeeland på marknaden för rekreationsdroger. Åtta år senare vidtog man åtgärder mot BZP, efter
det att farorna dokumenterats. Medlet ställdes under
kontroll enligt Lagen om missbruk av droger [motsvarar ung. svenska narkotikastrafflagen; red. anm.]. Men
innan dess hade tillverkarna redan utvecklat en marknad och börjat framställa en vid räcka droger med liknande effekter men med annan sammansättning.
Tillfällig åtgärd
I avsikt att vidta en tillfällig åtgärd som reaktion mot
dessa droger infördes ett system med Tillfälliga meddelanden om narkotikaklassning (Temporary Drug Class
Notices). Ett sådant meddelande är en administrativ åtgärd av regeringen för att under en period av 12 månader förbjuda import, försäljning o.s.v. av specifika droger (dock ej innehav eller bruk). Emellertid behövdes en
bättre lösning.
Den nya PSB-lagen lade bevisbördan på tillverkarna
av NPS-droger att visa att de vållar liten skada och
därför är (väsentligen) säkra för mänsklig konsumtion. Denna process omfattar kliniska undersökningar
och kan kosta så mycket som två miljoner dollar per
produkt (1 NZD ≈ 6 SEK). Enligt min bedömning bör
”liten skada” innebära att dessa produkter ej är ”rökbara” (då detta är skadligt och cancerframkallande),
inte heller framkallar tillvänjning (då detta resulterar
i abstinensreaktioner, drogbegär och periodiskt intensivmissbruk, som alla är skadliga). Detta innebär att de
bara kan framkalla minimala ruseffekter. Kraftiga ruseffekter orsakas av ett kraftigt överskott i frisättningen
av de lustframkallande signalsubstanserna i hjärnan,
som dopamin and noradrenalin. När dessa frisätts i
övermått kan tillvänjning bli resultatet.
Den nya PSB-lagen godkändes av parlamentet med
stöd från alla ledamöter utom en. Hundratals produkter togs bort ur sortimentet, men införandet av en övergångsbestämmelse visade sig vålla problem. Fyrtioen
produkter fortsatte att vara tillgängliga, eftersom de
tidigare inte hade identifierats som skadliga. Det dröjde
inte länge förrän betydande skador visade sig orsakas
av dessa undantagna produkter. Folkopinionen protesterade i massor och sade att de ville att alla dessa
produkter skulle förbjudas. De krävde också att djur-
22
försök skulle tas bort från lagens kriterier, då de ansåg
att det inte var rätt eller etiskt att testa s.k. ”rekreationsdroger” på djur.
Inom några månader framstod det som nödvändigt
att ändra PSB-lagen för att ta bort undantagen för de
produkter som omfattades av övergångsbestämmelserna och möta oron för djurförsök. För att åstadkomma
detta infördes i maj 2014 Lagen om tillägg i lagen om
psykoaktiva substanser. Lagen godkändes av parlamentet. Redan inom några timmar från att den beslutades genom ett snabbspår försvann substanserna från
butikshyllorna. Det är nu olagligt att sälja psykoaktiva
substanser intill dess de bevisats ha låg risk.
Viktiga lärdomar
Genom denna lagstiftningsprocess har viktiga lärdomar gjorts som andra rättssystem kan dra nytta av. Det
är klart att det är otroligt svårt att narkotikaklassa och
bara enkelt förbjuda NPS, när deras kemiska sammansättning enkelt kan ändras så att de åter blir lagliga.
Att reglera dem är en legitim process när det gäller substanser som redan är lagliga i allt väsentligt. För Nya
Zeelands del fanns inget intresse för detta – allmänheten ville helt enkelt bara ha bort dem. I detta avseende medförde tillägget ett förbud på annat sätt, vilket
skapade ett strikt och dyrt test, som kommer att leda
till en verkningslös produkt. Situationen utvecklas och
kommer att fortsätta utvecklas. Kanske det behövs lika
mycket insatser för att minska efterfrågan och bruket
av droger och att minska deras tillgänglighet.
n
Mike Sabin är polis
och ledamot för valkretsen Northland i
Nya Zeelands parlament. Foto: SNPF.
Mike Sabin
www.mikesabin.co.nz
Texten är en sammanfattning av Mike Sabins föredrag
vid World Forum Against Drugs, 19 – 20 maj, i Stockholm. Översättning: Jonas Hartelius.
Nätdroger från Kina
– exempel på hur det kan se ut
Kina har ungefär 120 000 registrerade kemikalietillverkare och några av dem har hittat
en marknad för nätdroger till Europa och Sverige.
Kinas egna inhemska drogproblem är framförallt heroin och metamfetamin, som smugglas in från Burma och
Afghanistan, och som missbrukas i sydvästliga delarna
men även i de stora städerna i större delen av landet.
Detta har gjort att den kinesiska lagstiftningen gällande
nya typer av droger släpar efter. Men på senare tid har
kineserna uppmärksammat att de nya syntetiska drogerna är ett stort problem i väst och börjat samarbeta
mer.
Faktaruta Kina:
Invånare: drygt 1,3 Miljarder
Officiellt registrerade missbrukare: ca.2,47
miljoner varav:
Opiater: ca.1,35 miljoner
Syntetiska droger (metamfetamin):
ca.1,08miljoner
Dödsstraff finns i straffskalan för narkotikabrott.
Eric Zhang sålde helhetslösning
Exempel på hur det kan se ut är ärendet ”CEC” - en kemikalietillverkare som drevs av Zhang Lei ”Eric”. Erics
lilla företag hade hittat en nisch där han marknadsförde1
allt ifrån färdiga substanser till en helhetslösning med
utveckling av nya preparat, till utbildning, och leverans
av kemikalier alltifrån gram till ton. Han utvecklade
nya ”designer droger” och gav dem namn som Eric-1,
Eric-2, osv. Han gjorde även pre-prekursorer som är
lagliga i Kina och som sändes till Europa ofta via - som
Eric nämnde - ”mjuka” länder med lite mer släpphänt
tullkontroll. Dessa pre-prekursorer2 användes sedan i
Europa för att framställa bland annat metamfetamin
och MDMA.
Förutom att Eric Zhang sålde färdiga nätdroger och
pre-prekursorer till kunder i Europa kunde köparen
26
Eric Zhangs hemsida är till synes fortfarande aktiv. Här ses
den ecstasyliknande substansen 5-IAI som har beteckningen
Eric-5. 5-IAI är fortfarande oklassad i Sverige.
komma till Shanghai för att utbilda sig i att vidareförädla substanserna till slutprodukt; du fick en kurs av Eric
Zhang på hur göra för att få metamfetamin, MDPV,
osv. Personer från Storbritannien, Nederländerna,
Lettland och Ukraina har besökt honom för dessa
kurser. Genom detta upplägg kunde Eric Zhang
undvika kinesiska polisen då han inte sålde i Kina förbjudna ämnen. I en intervju till brittisk media3 2010
påstod Eric att hans bolag tillverkade 2 ton MDPV
per månad (detta innan MDPV blev narkotikaklassat).
Mottagare i USA kunde tjäna mellan 35 000 till 45 000
USD per kilo pulver4.
Påtryckning mot Kina startade utredning
Men trycket från omvärlden steg med förfrågningar
från 20 olika länder och till slut startade kineserna en
utredning på Eric Zhang. Kinesiska myndigheter gjorde
husrannsakan på företag och då Eric Zhang precis haft
en ”lärjunge” hos sig fanns det 80 gram färdig MDMA
och Eric tillsammans med fyra anställda kunde gripas
för narkotikabrott.
Faktaruta sambandsman:
Tuomas Liikavainio är nordisk polisoch tullsambandsman
Sveriges ambassad Peking
tuomas.liikavainio@tullverket.se
danska ambassaden med en finsk och en dansk
polissambandsman och till sin hjälp har de en
kinesisk-engelsktalande assistent.
Svensk tull har en kombinerad tullattaché/
sambandsman placerad, tillsammans med en
kinesisk-engelsktalande assistent, på den svenska ambassaden i Peking. Halva tiden är han
en del av det nordiska PTN-sambandskontoret
och halva tiden läggs på frågor som rör effektiv handel. I Peking finns ett PTN-kontor på den
PTN-kontoret handlägger gemensamt alla tulloch polisärenden som Kina och Hong Kong och
sambandsmännen nås dygnet runt via mobiler.
Kontoret har gemensamma veckomöten och vid
behov träffas de mer frekvent. Observera tidsskillnaden som är +6h på sommaren och +7h på
vintern.
Nordiska polisoch tullsambandsmän i Peking. Från vänster Jørn Gravesen, dansk polis, Wang Pei, assistent, Tuomas
Liikavainio, Zheng Ran, assistent, Erkki Talvitie, finsk polis.
NNCC (National Narcotics Control Commission) visar upp
CEC laboratorium för utländska sambandsmän.
Foto: NNCC Kina
3
4
5
6
1
http://www.cecchem.com/company.html
2
Bland annat; 1. PMK glycidate, BMP glycidate,
Utredningen visar att Eric omsatt flera miljoner USD och hans kunder kom från hela Europa.
Kvantiteterna han sålde kunde vara upp till 1 500 kg
åt gången och de större sändningarna gick bland annat
till Storbritannien, Spanien, Bulgarien och Schweiz.
Totalt hade han sålt 27 ton nätdroger och prekursorer
i nästan fyratusen sändningar och till 56 olika länder
och regioner i Kina.
Genom bra samarbete och informationsutbyte har
även NCA5 i Storbritannien och FSKN6 i Ryssland
gripit misstänkta i respektive länder.
Utredningen mot Eric Zhang är ännu inte slutförd,
han satt häktad men är nu släppt mot borgen. Dock går
det rykten om att företaget fortsatte sin verksamhet via
Eric Zhangs mor även under tiden han satt häktad…n
Tuomas Liikavainio
PTN-sambandsman Peking
http://www.dailymail.co.uk/home/moslive/article-1267582/The-Chinese-laboratories-scientists-work-new-meow-meow.html
http://www.syracuse.com/news/index.ssf/2013/05/jury_convicts_two_men_in_4_mil.html
National Crime Agency - UK
Ryska Federala Narkotikatjänstenl
27
Hemulen.se
Legal drogförsäljning i gråzonen
Många undrar hur det är möjligt att få sälja missbruksdroger, som ännu inte är förbjudna men potentiellt dödligt farliga, på ett lagligt sätt via internet utan att polisen
ingriper. Hemulen.se bedriver sedan flera år sådan lönsam verksamhet från Malmö.
Den ständiga tillgången på nya rusframkallande internetdroger tilltalar både köpare och säljare. Köparna
kan skaffa potenta droger och använda dem utan att
begå brott. Säljarna tjänar stora summor på handeln
och efterfrågan verkar öka.
Förutsättningen för att affärerna ska vara lagliga är
att drogsubstanserna som säljs inte är klassade som
narkotika eller hälsofarliga varor och att verksamheten
sker i bolagsform med uppfyllande av kraven på bokföring, momsredovisning med mera.
30
Hemulen.se är en svensk hemsida där nya och oklassade droger bjuds ut till försäljning. Man är noga med
att påpeka att man inte säljer till personer under 20 år
och detta kollas vid varje beställning. Hemulens produkter uppges dessutom endast vara avsedda för laboratorieanvändning och vid varje misstanke om annan
användning, t.ex. konsumtion, blir det ingen affär.
Sådana klyschor används av så gott som alla svenska
och utländska drogbutiker på nätet.
Hemulens utbud av droger är begränsat, och i takt
med att myndigheterna hinner förbjuda substanser i
sortimentet, uppdateras Hemulens hemsida med nya
oklassade preparat.
Hemulen anpassar sig efter myndigheternas klassningar
För tillfället (den 25 augusti, 2014) erbjuder Hemulen.
se två nya rökmixar, spicevarianter, som kallas Altamira och THJ-018. Köparna kan beställa sex olika stora
mängder av Altamira från 5 gram för 279 kronor till 60
gram för 1999 kronor. Man får då torkade örter som
enligt uppgift är impregnerade med den syntetiska cannabinoiden SGT-25.
Rökmixen THJ-018 är en potent analog till den
populära JWH-018, en av de första syntetiska cannabinoiderna som kom ut på marknaden för 5-6 år sedan.
THJ-018 kostar 199 kronor för 1 gram och 1099 kronor för 10 gram.
I slutet av augusti fanns SGT-25 ännu inte på
Folkhälsomyndighetens bevakningslista över nya substanser. THJ-018 kom in på bevakningslistan så sent
som den 11 augusti, men båda substanserna är således
varor som i nuläget inte är förbjudna att sälja.
I slutet av augusti fanns fyra olika drogsubstanser i Hemulens
utbud.
Talisman och Mirage innan beslutet trädde i kraft den
19 augusti.
Konsten att överleva
Enligt hemsidan grundades Hemulen 2008 och är Sveriges äldsta kvarvarande RC-handel med lång erfarenhet inom branschen. Påståendet är ingen överdrift eftersom de flesta aktörerna i den här branschen brukar
försvinna efter ett eller två år. Anledningen kan vara
slarvig hantering, girighet eller oförsiktighet som gör
att man fortsätter sälja droger sedan de blivit klassade
och på så sätt drar till sig polisens intresse.
Den nätförsäljare som missköter sig gentemot kunderna blir snabbt kritiserad på olika forum på nätet
och tappar sin marknad. Hemulen har klarat sig från
allvarlig kritik på till exempel Flashback, som är det
kanske viktigaste forumet i Sverige. På Flashbacks
drogsidor har Hemulen också sedan en längre tid
abonnerat på så gott som allt reklamutrymme. Där
finns aktuella annonser över Hemulens storsäljare, som
för närvarande är rökmixarna Altamira och THJ-018.
En tråd på Flashback om hur Hemulen och andra likasinnade kan undgå att bli rannsakade av polis. Notera Hemulens
annonser på sidan.
Polisingripande 2012 avskräckte inte
Förutom Altamira och THJ-018 erbjuder Hemulen.
se i dagsläget även drogerna BK-2-CB, en ecstasyvariant, och 3,4-CTMP (3,4-diklorometylfenidat) som är
en släkting till det amfetaminlika ADHD-läkemedlet
metylfenidat. Båda är s.k. lagliga droger men finns på
Folkhälsomyndighetens lista över substanser som kan
bli förbjudna.
Fram till sommaren i år såldes två andra rökmixar,
Talisman och Mirage, på Hemulen.se. Produkterna
innehöll den då oklassade och mycket populära syntetiska cannabinoiden AB-FUBINACA.
I slutet av juli 2014 fattade regeringen beslut om
klassning av 21 olika cannabinoider som hälsofarliga
varor, däribland AB-FUBINACA, som då skulle bli
förbjudna att sälja och inneha. Hemulen slutade sälja
I många inlägg diskuteras alltså Hemulens produkter,
leveranstider, priser m.m. och det finns också en tråd
där man diskuterar hur Hemulen och andra svenska
RC-shoppar klarar sig undan den svenska polisen.
En del av den långa erfarenheten inom branschen
som personerna bakom Hemulen påstår sig ha, innefattar kontakter med polisen i september 2012 med
husrannsakan, anhållande och så småningom åtal för
bland annat narkotikabrott som följd.
Upprinnelsen till polisens intresse var att Hemulen.
se under 2012 sålt den centralstimulerande droger
5-IT, som under våren varit direkt eller indirekt orsak
till 14 unga människors död i Sverige. Ett av dödsfallen
skedde i Härnösand, där en engagerad polis lyckades
spåra att den avlidne köpt 5-IT från Hemulen.
➲ s34
31
bokföring och skatteredovisning uppfyllde kraven.
Ärendet blev inte prioriterat och man utredde bara en
persons redovisning, den man ansåg vara en huvudfigur i Hemulen. Mannen drev ett företag men det fanns
uppenbara brister i bokföringen. Han tilläts i efterhand komplettera sin bokföring och andra nödvändiga
handlingar, varefter EBM lade ner utredningen mot
Hemulen.
Den man som var föremål för EBM:s intresse är
idag ordinarie ledamot i fyra företag med koppling till
Hemulens verksamhet, som fortsätter i oförminskad
skala.
Hemulen.se sålde bl.a. den livsfarliga drogen 5-IT under
våren 2012.
Malmöpolisen kontaktades, men eftersom 5-IT då
fortfarande var en s.k. laglig drog blev ärendet inte
prioriterat. Men 5-IT blev sedan klassad som hälsofarlig vara i september 2012 (narkotikaklassad den 19
augusti, 2014) och Malmöpolisen hade genom tips och
eget spaningsarbete lokaliserats Hemulens verksamhet
till ett visst område i Malmö och ett par av de inblandade personerna hade identifierats.
Den 18 september stoppade polisen en man i det
aktuella området för kontroll. Han var på väg att posta
ett stort antal försändelser som han hade i postbackar
i sin bil. Samtal med mannen, som kunde kopplas till
Hemulen, resulterade i att han greps som misstänkt för
narkotikabrott. Samtidigt befann sig en annan polispatrull på den gata där den gripne kommit ifrån. De fick
då se en annan man lasta ut tomma postbackar ur sin
bil. Polisernas samtal med honom ledde till Hemulens
förpackningscentral.
När polisen kom dit fanns fem-sex personer i lägenheten och alla var fullt sysselsatta med att paketera
tabletter, pulver och rökmixar eller andra sysslor för
att iordningställa och få iväg försändelser.
De närvarande personerna greps och hela varulagret
togs i beslag som misstänkt narkotika och skickades
till Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, för analys. De
gripna anhölls men släpptes efter två dagar.
SKL-analyserna påvisade huvudsakligen oklassade
substanser, men också 5.56 gram fenkamfamin, som
är narkotikaklassat, och 19,5 gram metoxetamin som
hade blivit narkotikaklassat tidigare under 2012. Bland
det beslagtagna fanns också drygt 123 000 tabletter
som innehöll substansen etizolam, ett läkemedel av
typen bensodiazepiner som blev narkotikaklassade i
Sverige först den 15 december 2012.
En stor del av de drogsubstanser som var oklassade
vid beslagstillfället blev klassade som narkotika under
tiden de fanns hos polisen och har yrkats förverkade.
Förstörandelagen tillämpades på en substans och några
fick man lämna tillbaka till Hemulen.
Utredningen visade att Hemulens verksamhet omsatt
miljontals kronor per månad och Ekobrottsmyndigheten
(EBM) kopplades in för att undersöka om företaget
34
Hemulens lukrativa verksamhet fortsätter.
Rättegång i september 2014
I juni 2014 åtalades tre av personerna bakom Hemulen
för narkotikabrott för innehav av de mindre mängder
narkotika som anträffades den 18 september 2012. De
åtalades också för brott mot lagen om handel med läkemedel genom innehav i syfte att olovligen sälja drygt
123 000 tabletter etizolam, som enligt Läkemedelsverket var att anse som läkemedel vid tidpunkten för brottet. Rättegång är planerad till den 22 september 2014.
Under tiden fortsätter Hemulen att förse sina kunder
med droger utan att bryta mot lagen. Enligt förstörandelagen från 2011 kan hela eller delar av Hemulens
varulager omhändertas och förstöras om det påträffas,
men det förutsätter att substanserna är fysiskt tillgängliga och tvångsmedel som till exempel husrannsakan
får inte användas för att kunna utnyttja förstörandelagen.
Då misstanke om brott genom försäljning av illegala droger saknas och företagets ekonomi till synes
sköts på rätt sätt, kan polisen alltså inte ingripa mot
Hemulen eller någon av de andra svenska nätbutikerna
som bedriver liknande verksamhet.
n
Gunnar Hermansson
Personligt engagemang och
nyfikna postiljoner
Norrbottningarna i topp när det gäller att identifiera försändelser med narkotika.
Det har väl inte undgått någon att de så kallade internetdrogerna tyvärr verkar ha kommit för att stanna. En
titt i den här tidningen eller i någon av våra kvällstidningar ger samma entydigt dystra bild av hur fler och
fler preparat lanseras och hur lätt det är att bara ”surfa
in” och beställa på någon av de otaliga internetsidor
som ogenerat bjuder ut sina varor.
Om man bara har en uppkoppling, betalningsförmåga och en brevlåda, så är det inte svårare att beställa
droger än att köpa kläder på postorder från Borås.
Givande samarbete med Postens
utlämningsställen
Jag vände mig till Olle Karlsson, chef för Tullverkets
operativa ledning vid Gränsskydd Nord, för att höra
hans syn på hur man bäst angriper den mer hanterbara
delen av problemet, det vill säga hur man kan stoppa
försändelser innan de landar i beställarens brevlåda.
Karlsson beskriver inledningsvis svårigheterna med
att jobba offensivt mot postsorterings- och utlämningsställen, eftersom Tullverket inte
har rätt att slentrianmässigt låta
sina hundar springa omkring på
sådana ställen utan konkreta
misstankar mot specifika försändelser.
Det är bara på de två stora
sorteringscentralerna i Malmö och Stockholm, där alla
utlandsförsändelser hanteras, som Tullen med laglig
rätt kan jobba förutsättningslöst med hundar.
Karlssons tror att framgångsfaktorn i kampen mot
narkotikaförsändelser ligger i att personalen på postkontoren tas med i kampen mot narkotikan och att det
finns en kunnig och engagerad kontaktperson inom
Tullverket.
Karlsson berättar att när han granskar mängden
beslag och ärenden i Norrland så sticker Norrbotten
ut på ett positivt sätt. Karlsson tror sig även veta varför, nämligen på grund av en lyckosam kombination
av engagerad personal på Tullverket som fått med sig
hälsosamt nyfikna postanställda på tåget.
tens positiva siffror. Eftersom analytikern i fråga, jag
kallar henne T, jobbar med underrättelser, vill hon inte
figurera med namn i tidningen, men hon berättar mer
än gärna om sina och kollegornas arbetsmetoder.
Det var någon gång under 2012 som T och en kollega tog ett eget initiativ till att söka upp personalen på
postens utlämningsställen för att informera och skaffa
sig en bild om kunskapsläget.
Det framkom att många knappt visste att Tullen
fanns i Norrbotten. Det visade sig också att många
inte hade övervägt möjligheten att det skickades narkotika från utlandet. T säger att det bara var positiva
tongångar och många beskrev att de saknat den typ av
information som T nu kom med.
Tullen hade ställt samman ett mindre utbildningsmaterial med lagtext, bilder på olika typer av försändelser, vanliga avsändarländer med mera.
Enligt T är det initiala medvetandegörandet bara
en liten del av processen. Det allra viktigaste är att
personalen som jobbar på utlämningsställena har en
kontaktperson som de alltid kan nå. T eller någon av
hennes kollegor finns så gott
som alltid tillgänglig för frågor
och för att omedelbart reagera
om någon hittat en skum försändelse. T tror att benägenheten att
ringa in och anmäla en konstig
försändelse minskar, om man
skickas runt i telefonväxlar bland olika befattningshavare som inte vet vems ansvarsområde det är. Det
viktigaste är att det är enkelt.
Det visade sig att många av dem som jobbade på
de utlämningsställen Tullen besökte, haft funderingar
angående paket som de uppfattat som skumma eller på
annat sätt avvikande, men eftersom man inte vetat vart
man skulle vända sig hade sådant runnit ut i sanden.
T:s erfarenhet är att man måste fortsätta ringa runt,
vara aktiv och fortsätta informera och sprida den
kunskap man själv skaffar sig om tillvägagångssätt,
förändrade utseenden på försändelser med mera.
När det gäller beslagen som tas så är det mellan tio
och tjugofem stycken per månad. T säger att det den
senaste tiden varit mycket amfetamin och cannabis,
men även tramadolpulver och narkotikaklassade läkemedel.
n
”Många visste knappt
att Tullen fanns i
Norrbotten”
Tillgängliga kontaktpersoner på Tullverket
För att få veta mer om framgångskonceptet så kontaktar jag den analytiker på Tullverket i Norrbotten som
enligt Karlsson är den största anledningen till Norrbot-
Emil Lundberg
35
Mjölbybor sålde droger
via darknet
Tullbeslag av narkotika på Arlanda i försändelser från Tyskland ledde till att polisen i
Östergötland grep två 27-åringar i Mjölby som sålde amfetamin och ecstasy via Idas
Shop på darknet.
Att sälja illegala droger anonymt på darknet, med krypterad mailkonversation och betalning med bitcoin, kan
kännas säkert. Men den praktiska hanteringen av drogerna lämnar spår och de flesta avslöjas förr eller senare.
Tullen på Arlanda hittade i april 2,4 hekto amfetamin i en försändelse från Tyskland. Adressaten var
en förening i Mjölby och ärendet lämnades över till
polisens narkotikagrupp i Linköping. Efter beslut om
bevisprovokation byttes amfetaminet ut och försändelsen gick vidare till postens utlämningsställe ICA i
Mjölby och en avi skickades till mottagaradressen.
Innan någon hämtat ut paketet hann ytterligare ett
paket med 250 ecstasytabletter komma till samma
mottagaradress.
Huvudmannen utnyttjade sin kamrat
Den man som efter någon dag hämtade ut narkotikaförsändelserna greps av polisen. Kriminalinspektör Magnus
Skoglund, som blev ansvarig för utredningen berättar
att den gripne 27-åringen hade en medgärningsman, en
jämnårig barndomskamrat som han till en början ville
skydda. Polisens utredning pekade på kamraten som huvudman och efter några dagar berättade 27-åringen sanningen om hur kamraten var den som tagit initiativet till
narkotikainköp och försäljning via nätet.
27-åringen erkände att han hanterat amfetamin,
ecstasy och mefedron som han ompaketerat enligt
kamratens anvisningar och skickat till kunder som
hade beställt via nätbutiken Idas Shop. Kamraten, som
var sångare i ett lokalt popband och som alltså ansvarat för hanteringen och nätbutiken, greps och häktades
misstänkt för grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott. Han har hela tiden nekat till brott.
Männen hade enligt åklagaren hanterat drygt fyra
hekto amfetamin, 800 ecstasytabletter, 143 gram
mefedron och 5 gram MDMA-pulver. Huvudmannen
dömdes av Linköpings tingsrätt till fängelse i 2 år och
6 månader ”för en verksamhet som var ägnad att leda
till en omfattande spridning av narkotika …….. inte
hade kontroll över vilka han sålde till och att verksamheten därför var av särskilt farlig eller hänsynslös art.”
Han dömdes också att betala närmare 77 000 kronor
som han tjänat på narkotikaförsäljningen under några
veckor i april i år.
38
På Idas Shop erbjöds bl.a. White Star-tabletter som påstods
innehålla 150 mg MDMA. Prisexempel 1200 kronor för 10
tabletter.
Medhjälparen dömdes till 1 års fängelse samt förverkande av 5,4583 bitcoins som motsvarade ca 16 500
kronor. Båda var tidigare ostraffade.
Det var första gången Magnus Skoglund och hans
kollegor på narkotikagruppen i Linköping avslöjade
försäljning av droger på den anonyma sidan av internet
och betalning med den krypterade valutan bitcoin. Han
tror också att det var första gången som svensk polis
tagit bitcoin i beslag för att förverkas såsom utbyte
av brott. Här kan uppstå juridiska problem om hur
växlingen till svensk valuta ska ske rent praktiskt och
Magnus Skoglund beskriver på nästa sida med egna
ord sin syn på bitcoin-problematiken.
n
Gunnar Hermansson
Kriminalinspektör Magnus Skoglund om
bitcoin-problematiken ur två aspekter:
då bara över bitcoin (oftast delar av bitcoin) mellan
plånböckerna med unika bitcoinlänkfiler. Köpare och
säljare använder sig också oftast av krypterad mail,
vilket än mer försvårar någon form av insyn när sådan
behöver göras i samband med beslutade tvångsmedel.
I vårt ärende fick vi tillgång till en av gärningsmän-
Den ena gäller bitcoins utbredda existens,
framför allt hos illegala aktörer (köpare/säljare) men
även hos olika andra aktörer som tjänar pengar, oftast
utanför ramen för skattekontroll, genom att växla bitcoin eller tillhandahålla virtuella plånböcker
Var går gränsen för det lagliga och det olagliga
när det gäller att underlätta för illegala transaktioner
av olika slag – narkotika, vapen, stöldgods m.m.? Lagstiftningen kanske måste ses över.
Här måste politiker och makthavare bli insatta och
förstå hur mycket som faktiskt omsätts via bitcoin,
samtidigt som inget land, mig veterligen, har godkänt bitcoin som en officiell valuta. Nu kan ”ingen”
någonting om bitcoin, vad det är och hur det funkar.
Handeln pågår ju inte bara i det fördolda utan vi har
etablerade företag, exempelvis taxibolag, spelbolag
m.fl. som godtar betalning i bitcoin.
Den andra aspekten rör juridiska och tekniska spörsmål.
Köp av en vara där bitcoin används som betalningsmedel går företrädesvis till på två sätt, enkelt förklarat.
I det ena fallet äger säljaren en bitcoin-plånbok, men
inte köparen. Köparen får då en specifik, unik krypterad kod – en bitcoinlänkfil. Köparen för över ”riktiga
pengar” till ett bitcoinväxlingskontor via banköverföring eller Swish eller på annat sätt tillsammans med bitcoinlänkfilen. Växlingskontoret omvandlar de insatta
pengarna, givetvis mot en avgift, till bitcoin och vidarebefordrar summan till den länk de fått. Den enda backspårningen som går att göra med normal sökhjälp – jag
bortser från vad kanske underrättelsetjänster, FBI, CIA,
DEA eller andra måhända kan - är att hitta köparen
då denne kanske överfört pengarna från ett bankkonto.
Dock kan man inte backspåra den unika bitcoinkoden,
längre än måhända till den internetsite som tillhandahåller den virtuella plånboken.
Det andra sättet brukar vara att både köparen och
säljaren har en virtuell plånbok för bitcoin. Man för
nens virtuella plånbok som innehöll ett antal bitcoins
till ett värde av ca 16 – 17 000 SEK, vilket var vinst
av narkotikaförsäljning. Frågan kom då upp hur
vi skulle kunna ta detta i beslag. Tillsammans med
Rikskriminalpolisen (RKP) kom vi då fram till att RKP
skulle öppna en virtuell plånbok, vilket inte gjorts tidigare i ”statens tjänst”, och att vi därefter skulle föra
över de bitcoins som fanns i den misstänktes ”plånbok” till Polisens ”plånbok”. Det var lite obruten mark
när det väl skedde, och vi faktiskt filmade hela förloppet när vi genomförde momenten på datorn.
RKP skickade en bicoinlänkfil och vi fick föra över
”våra” bitcoins via den. Det var inte så okomplicerat
som det låter. Det var ju viktigt att det inte bara rent
tekniskt gick att genomföra, och att det även följer de
lagar och förordningar som styr exempelvis förvaltning
av bitcoin.
I samråd med olika åklagare och ”vise män” så
ansågs bitcoin sakna värde i sig. De skall alltså behandlas såsom föremål som tas i beslag, för att sedan vid ett
förverkande säljas och först då bli ”pengar”.
Det ska bli intressant nu, när domen vunnit laga
kraft och bitcoin är förverkade, hur vi (RKP) ska effektuera försäljningen av dessa bitcoins. Normalt sker
försäljning av bitcoin genom ”auktion” på forum som
”staten” kanske ska hålla sig borta från. Köparen av
utauktionerade bitcoin kan ju vara en kriminell aktör. Ett annat sätt är att skicka bitcoin via en krypterad
länkfil till ett växlingskontor med adress till ett av
Polisens konton. Samtidigt är det då en avgift för detta
som kommer ett växlingskontor till del, ett växlingskontor som arbetar i en gråzon bland annat vad gäller
skatteregler och redovisning av inkomster.
Eller så behåller RKP plånboken med dess innehåll
i bitcoin för framtida bruk inom olika ärenden, där
ev. stödköp eller annat ska göras i olika förundersökningar av högre karaktär.
n
39
Släpp inte kontrollen av
”narkotika på recept”
Han har fört en ibland ojämn kamp mot den otillåtna förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel. Nils René arbetade för de goda krafterna mot ”langande” läkare
och när han gick i pension i våras förlorade tillsynsmyndigheten IVO en av sina mest
erfarna utredare inom individtillsynen.
1991 regionaliserades Socialstyrelsen och sex tillsynsenheter inrättades i landet. Tillsynen skulle göras effektivare och ”komma närmare” vården. Inspektörerna rekryterades från hälso- och sjukvården. En av
dem som anställdes vid den regionala tillsynsenheten
i Malmö var tandläkaren Nils René, som lämnade det
kliniska inom yrket efter 17 år inom distrikts- och sjukhustandvården. Hans nya uppgift var att utöva generell
tillsyn av tandläkarnas yrkesutövning, men efterhand
blev han specialiserad på bl.a. ärenden gällande läkares
och tandläkares misstänkta överförskrivningar av beroendeframkallande läkemedel. Alla läkare, och i viss
mån även tandläkare, har behörighet att skriva ut narkotiska preparat på recept, men inte efter eget gottfinnande. Förskrivningarna ska ske enligt vetenskap och
beprövad erfarenhet, men det finns och har alltid funnits framförallt läkare som skapat sina egna regler, och
därför är tillsynen nödvändig.
Givande samarbete med polisen
Att utreda misstänkt överförskrivning är i mångt och
mycket jämförbart med polisens och åklagarnas arbete.
Nils René anser, att han lärt sig mycket om utredningsarbete och skaffat sig många värdefulla poliskontakter,
när han under flera år deltagit i SNPF:s årliga utbildningskonferenser. Han har varit medlem i SNPF i drygt
10 år och har dessutom varit en uppskattad föreläsare
vid två av de årliga utbildningskonferenserna, men
även vid ett par kortare utbildningsdagar i SNPF:s regi.
Samarbetet med polisen inom Nils Renés geografiska ansvarsområde (Skåne, Blekinge och Kronobergs
län) har varit till stor nytta för båda parter, eftersom
de läkare som ägnar sig åt överförskrivning har många
otillbörliga kontakter med missbrukare och är ibland
också inblandade i ekonomisk eller annan brottslighet. (Två läkare i Stockholm dömdes för två år sedan
till fängelse för grova narkotikabrott sedan de på ett
kriminellt sätt var för sig förskrivit narkotika i stor
omfattning till missbrukare.) Men oftast är överförskrivning av narkotika inte ett fall för polis och åklagar
att utreda, utan ett tillsynsärende för Inspektionen för
vård och omsorg (IVO), som den 1 juni 2013 tog över
42
tillsynen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten
från Socialstyrelsen.
När Nils René och hans kollegor på tillsynsenheterna granskat recept och patientjournaler i ett ärende och
haft samtal (förhör) med den utpekade läkaren, skriver
man ett beslut (jfr stämningsansökan) till Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN, som kan jämföras
med tingsrätten) med yrkande om antingen en treårig
prövotid, indragen förskrivningsrätt eller återkallad
legitimation. Ibland blir det av olika skäl inte någon
åtgärd från tillsynsmyndighetens sida, t.ex. då den
befarade överförskrivningen kunnat förklaras. Ökat juristinflytande hämmar
verksamheten
Under sina 23 år inom tillsynen har Nils René upplevt
att arbetet blivit svårare att utföra och att verksamheten
hämmats sedan juridiken fått ett allt större inflytande
över utredningarna och bedömningarna. Cheferna för
tillsynsenheterna var från början läkare, som hade både
kunskap och förståelse för branschen. Under senare år
har dock en del av cheferna ersatts av jurister och andra
utan sjukvårdsutbildning. Beviskraven hos HSAN och
Förvaltningsrätten m.fl. har dessutom skärpts påtagligt.
Staten har gett tillsynsmyndigheten ett verktyg Patientsäkerhetslagen - för att skydda patienterna, men
lagen används inte som det var avsett. Nils René anser
att patientsäkerheten, genom ängsligheten i det ökade
juridiska inflytandet, har vänts så att reglerna nu förfelar sitt syfte. De skyddar nu istället de legitimerade
mer än de skyddar patienterna. Lagstiftningen har utåt
sett blivit strängare, men så är det inte i praxis, säger
Nils René. Det finns alldeles för många legitimerade
vårdyrkesutövare som är olämpliga för sitt arbete och
som borde ha tagits ut tjänst tidigare, enligt Nils René.
I en del ärenden där tillsynsmyndigheten ansett att legitimationen skulle ha återkallats, har HSAN inte fattat
ett sådant beslut eftersom det inte hänt något, d.v.s.
ingen har blivit synbarligen skadad eller dött.
Disciplinära åtgärder har tagits bort till förmån
för den treåriga prövotiden. En prövotid innebär att
Nils René tillbringar numera mycket av sin tid på Bjärehalvön i nordvästra Skåne.
läkare, eller den det gäller, får arbeta vidare under
skärpt övervakning. Men Nils René har under alla sina
år i branschen kunnat konstatera att endast ett fåtal av
dem som får prövotid verkligen ändrar sitt beteende
till det bättre. ”Man kan inte gå kurs i lämplighet”,
säger han.
Många av de aktuella läkarna är män över 65 år, en
del har eget missbruk, är psykiskt sjuka eller störda, är
rädda för sina patienter, eller är lättmanipulerade och
okunniga om missbruk och beroende. Många fortsätter att överförskriva under prövotiden, om än kanske
i mindre omfattning. Narkotikamarknaden har också
förändrats så att allt fler missbrukare föredrar narkotiska läkemedel, och trycket på läkarna har ökar.
Nils René nämner ett exempel: En läkare skrev ut
600 Xanor (narkotikaklassat sömnmedel) på ett elektroniskt recept redan vid första patientbesöket. Nästa
dag ringde patienten och hävdade, att apoteket inte fått
receptet. Läkaren skrev då ut ytterligare 600 tabletter, utan att kontrollera med apoteket. Patienten fick
således 1200 tabletter i sin hand på två dagar. Troligen
såldes tabletterna på ”svarta marknaden” där värdet är
ca 20 kronor per tablett.
Ett särskilt minnesvärt fall
För fyra-fem år sedan anmäldes en 35-årig läkare till
tillsynsmyndigheten av sin hustru, eftersom han miss-
brukade lustgas och narkotikaklassade läkemedel, men
även annan narkotika. På tillsynsenheten började man
då kontrollera läkarens förskrivning. Nils René kontaktade polisens gatulangningsgrupp i den stad, där läkaren var verksam. Polisen kände till läkaren och hans
namn hade förekommit som förskrivare av narkotiska
preparat till ett kriminellt gäng.
Det största problemet var läkarens eget tidigare
missbruk av cannabis och ecstasy och på senare år
opiatläkemedel och bensodiazepiner. Han hade uppträtt förvirrat och även somnat på sin arbetsplats,
vilket gjorde att arbetsgivaren kontaktade Previa för
att drogtesta läkaren. Två gånger i månaden genomfördes drogtester, som oftast visade negativa resultat.
Men vid ett par tillfällen lämnade läkaren återbud till
testerna med oklara motiveringar och en gång avslöjades han med att manipulera testet med medhavd urin.
Socialstyrelsen yrkade på prövotid, vilket HSAN fattade beslut om 2010.
Läkaren fortsatte dock att skriva ut narkotika till
sig själv och några andra missbrukare. Vid ett tillfälle
voltade han med sin bil, då han var påverkad av bensodiazepinet Iktorivil som han skrivit ut till sig själv,
men på en annan läkares dator. Polisen, som kände
till läkarens narkotikamissbruk, gjorde husrannsakan
i bostaden och fann bl.a. fryst urin. Läkaren lämnade
fortfarande urinprov regelbundet, och man misstänkte
att det var sonens urin, som fanns i frysen för att
➲ sidan 46
43
användas vid provtagningarna. I bostaden fanns även
vapen, en mortel med pulverrester, ett antal kanyler,
snabbtest för screening av urin och en del narkotiska
läkemedel.
Ett och ett halvt år efter beslutet om prövotid
yrkade tillsynsmyndigheten på återkallelse av läkarens
legitimation, och HSAN gjorde samma bedömning.
Prövotiden hade inte gett det resultat som var avsett.
Genom ett fint samarbete med polisen kunde tillsynsmyndigheten presentera ett fullgott bevismaterial.
Onda och goda krafter
Trots många lyckade ärenden genom åren och det givande samarbetet med polisen och andra myndigheter
var det ändå med en viss lättnad som Nils René gick i
pension. Juristernas ”rödpennor” och ängsliga attityd
har varit påfrestande många gånger, säger han. De frågar sig ständigt ”har vi lagstöd?”, problematiserar och
letar möjligheter för att inte behöva ta något repressivt
beslut. ”Jag vill se juridiken som en möjlighet och ett
positivt instrument för att nå framgång, inte som ett
hinder”, säger Nils René.
Tillsynen, säger Nils René, är inte något svart eller
vitt, som kan utläsas ur en lagbok, utan bygger på
bedömningar, som således utgör en gråskala. Han vill
se större respekt för den medicinska professionen och
se mer av offensiv handling och ingripande i rätt tid.
Läkare är en yrkesgrupp, som är svår att kontrollera
och det får därför inte finnas rädsla för att fatta beslut
när det är befogat att ingripa repressivt. Om det upplevs som en enkel väg att gå till doktorn och klaga över
ryggsmärtor, panikångest eller sömnproblem för att få
sin narkotika, och det i stora mängder, kan det komma
att uppfattas som ett steg mot legalisering av drogerna.
Nils René talar om onda och goda krafter i samhället, där de onda krafterna representeras av de överförskrivare som medvetet bidrar till att underminera och
sko sig på samhället genom att dela ut narkotika efter
egna regler. Onda krafter har ofta skumma avsikter,
vill tjäna pengar fort och lätt och ser inte till samhällets
och patienternas bästa.
Myndigheterna, de goda krafterna, finns för att
motverka de onda krafterna, genom att utöva kontroll.
Om den goda kraften blir kritiserad och motarbetad av
samhället eller mest ägnar sig åt att granska sig själv
och ständigt komma med nya rutiner, s.k. kvalitetsutveckling, kan de onda krafterna tämligen lätt ta över.
Enskilda tjänstemän ska därför inte vara fjättrade av
regler, utan tänka själv och våga ta ansvar för sina
handlingar, i stället för att be om ursäkt för det man
gör till flertalets bästa. Det är här Nils René känner att
de goda krafterna, som han arbetat för och med, håller
på att förlora sin auktoritet.
n
Gunnar Hermansson
Missbruk och grov brottslighet
– vanligaste orsakerna till indragen
legitimation för vårdpersonal
Statistik från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
(HSAN) visar att alkohol- och drogmissbruk och psykisk sjukdom (där missbruk står för nio fall av tio)
blivit vanligare inom vården under 2000-talet och att
detta legat till grund för beslut om prövotid i 102 fall
mellan 2010 och 2013.
Totalt beslutades om prövotid i 134 fall under
perioden och näst vanligaste orsak var oskicklighet/
olämplighet med 21 fall. Resterande prövotid beror
huvudsakligen på grov brottslighet.
Missbruk var också totalt sett den vanligaste orsaken till beslut om indragen legitimation för vårdpersonal 2010-2013. I de flesta fall handlar det om sjuksköterskor som stjäl narkotiska läkemedel och läkare som
skriver ut sådana preparat till sig själv.
Många får vid första upptäckten en treårig prövotid,
46
då man måste lämna blod- eller urinprov enligt en särskild plan. Om detta misslyckas dras legitimationen in.
Grov brottslighet i eller utanför yrkesutövningen
(t.ex. ekonomisk brottslighet, stöld, kvinnofridskränkning och sexbrott) har blivit en allt vanligare orsak
till indragen legitimation. HSAN började föra statistik
över detta 2011 då grov brottslighet låg till grund för
tre återkallelser. Året därpå noterades tio sådana fall
som ökade till 18 fall under 2013, vilket var fem fler
än antalet missbruksärenden som det året ledde till
indragen legitimation.
I några av fallen där grov brottslighet förekommit
har personen i fråga också haft missbruksproblem. n
Gunnar Hermansson
Hallucinogenmissbrukare dömd för
misshandel under exorcism
En missbrukare, som tillsammans med sin flickvän konsumerade hallucinogena svampar under andeutdrivning, har dömts till samhällstjänst 75 timmar för misshandel.
I juni 2013 skulle Daniel och hans flickvän Felicia tillbringa en natt vid Hallamölla på Österlen. De skulle
konsumera psykedeliska svampar och sova i bilen. De
hade gjort så tidigare. De hade ett komplicerat förhållande, som börjat med att Daniel var Felicias andlige
lärare men med tiden även kommit att bli en kärleksrelation.
Dagen före resan hade Felicia försökt spy upp något
som kunde antas vara en demon. Det berättade hon
också för Daniel före avfärden. Han tog med sig svamparna och de kom överens om att konsumera en hög
med svampar.
Änglar
När de svalt svamparna bjöd hon in ärkeängeln Gabriel
och han bjöd in ärkeänglarna Ismael och Mikael. Efter
ett tag kände hon sig illamående. Först trodde hon att
Daniel var demonen och märkte att han förändrades.
Efter ett tag förstod hon att Daniel ansåg att det var
hon som var
besatt.
Hon
accepterade
att hon hade
en demon.
Felicia
behövde kräkas,
varpå
Daniel
hoppade på henne
och höll fast
henne. Han slog
henne i magen
för att ”driva ut
parasiterande energi”. Han gnuggade
grus i hennes ansikte.
Han skallade henne
och bet henne
i fingrarna och i
huvudet. Misshandeln
pågick i flera timmar
Ärkeängeln Gabriel var en
av de änglar som Felicia
och orsakade en rad
inbjöd att delta i exorskador, bl.a. blåmärken
cism. Träsnitt (detalj)
och bitmärken. Felicia
av Martin Schongauer
trodde stundvis att hon
(c. 1450 – 1491).
var död och höll på att
lämna sin kropp. Hon erbjöd Daniel sex för att han
skulle sluta.
Tidigt på morgonen släppte Daniel sin flickvän i
samband med att hon fortsatte att försöka kräkas.
Hon uppsökte vårdcentralen p.g.a. sina skador. Dock
väntade hon med att göra polisanmälan, eftersom hon
fortfarande hade känslor för Daniel. Hon hade smärta
i två veckor och blåmärken i en vecka. Hon gick sedan
i terapi för att bearbeta händelsen, och terapin var vid
rättegången avsedd att fortsätta.
Daniel upplevde att Gud talade genom honom och
att ängeln Ismael agerade på uppdrag av Gud vid
utdrivningen. Daniel uppfattade själv att han hade
varit kristallklar under händelsen och tacksam över
att han ”varit ett gudomligt redskap för ett välgörande
befriande av inkräktande energier”. Han ansåg att
händelsen möjligen inte hade ägt rum utan konsumtionen av svampar. Han sade även att händelsen var ”det
hemskaste han varit med om”.
”Ingen snedtripp”
Inför rättegången skrev Daniel på sin hemsida: ”Detta var ingen snedtripp. Det var ingen psykos. Det var
överhuvudtaget ingenting som gick fel. Det var tvärt
om en oerhört lyckad session.”
Daniels hemsida har fylliga texter med hans erfarenheter och funderingar om droger, främst hallucinogener. Han berättar att han använde LSD för att bota
sin alkoholism. I avsnittet ”Om psykedelier” skriver han
att ”Det är moraliskt förkastligt att förbjuda substanser
vars huvudsakliga användningsområde är medicinska
och andliga, samtidigt som de negativa effekterna vid
korrekt användning är försumbara.” Han beskriver
demoner och hur man kan få kontakt med änglar. Han
erbjuder även gratis ”psykedelisk vägledning”.
Samhällstjänst och skadestånd
Tingsrätten fann Daniel skyldig till misshandel och att
han haft uppsåt, trots att den skedde under självförvållat rus. Han dömdes till samhällstjänst 75 timmar
(motsvarande två månaders fängelse) samt att betala
Felicia 26 760 kronor i skadestånd, varav 10 000 för
kränkning.
Domen har vunnit laga kraft. En bilaga med läkarintyg är delvis sekretessbelagd. (Dom TYS B 2871-13) n
Jonas Hartelius
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Ny etikett – i övrigt ungefär som innan
Narkotikastraffutredningen har lämnat betänkandet Synnerligen grova narkotikabrott1.
Utredningens uppdrag har varit att föreslå de
ändringar som behövs för att åstadkomma en
reglering som ger tydligt uttryck för en sträng
och konsekvent syn på illegal narkotikahantering.
Utredningen måste ha uppfattat att uppdraget inte
ska eller inte kan leda till annat än en pappersprodukt som inte kan göra mer än just ge uttryck för
en sträng och konsekvent syn. Det är nämligen
utredningens uppfattning att straffen som idag
döms ut för narkotikabrottslighet redan gör det2.
Det ska dock sägas med en gång, att utredningen
inte har haft ett lätt uppdrag, om målsättningen
hade varit att förslaget skulle leda till faktiska förändringar. Det beror på proportionalitet och andra
principer, som under lång tid satts på undantag i
samband med straffmätning vid narkotikabrottslighet.
Utredningen resonerar kring proportionalitet och
konstaterar att det är uteslutet att höja maximistraffet för grovt narkotikabrott eller grovt narkotikasmugglingsbrott, eftersom dessa brott rimligen
inte kan bedömas som allvarligare än mord. Enligt
min mening är det svårt att argumentera mot detta
synsätt. Utredningen konstaterar också att det är
otänkbart att höja minimistraffet för grovt narkotikabrott, eftersom det skulle innebära att detta
brott fick ett högre minimistraff än våldtäkt. I stället föreslår utredningen en särskild straffskala för
narkotikabrott liksom för narkotikasmuggling som
bedöms som synnerligen grovt3 med minimistraff
fängelse sex år.
Man föreslår vidare att bestämmelsen i lagen
- att bedömningen av om brottet är grovt ska grundas på en sammanvägning av omständigheterna
i det särskilda fallet - ska tas bort. Denna har ju,
tillsammans med vissa gamla förarbetsuttalanden,
3
1
SOU 2014:43
2
a.a. s 239
Man föreslår detsamma för narkotikasmugglingsbrottet, också
detta med minimistraffet fängelse sex år
4
Expressens nätupplaga d. 29 juli 2014
§ Rättsrutan §
50
tagits till intäkt för att vi plötsligt efter 2011 bara
skulle kunna använda oss av straffskalans nedre del
när enbart sorten och mängden hanterad narkotika
läggs till grund för straffvärdebedömningen. Jag
gissar att även om den bestämmelsen tas bort så
kommer det inte att leda till någon förändring av
de straffnivåer som Högsta domstolens domar från
juni 2011 och därefter har lett till. Svenska domstolar tillämpar ju sedan länge en regel som innebär
att oavsett hur allvarligt brottet är, ska straffet
mätas ut i straffskalans nedre eftersom den övre
delen måste sparas till ett allvarligare brott. Högsta
domstolen har nu slagit fast, att straffmätning vid
narkotikabrottslighet inte längre får utgöra undantaget som bekräftar regeln. Jag gissar därför, att
narkotikabrott som bedöms som synnerligen grova
i de allra flesta fallen kommer att leda till fängelse
kring sex år, d.v.s. inte långt från den högsta gräns
som utbildats i praxis för grovt narkotikabrott när
enbart sort och mängd är avgörande. Principen til�lämpas emellertid också vid gradindelning av brott.
De flesta allvarliga narkotikabrotten kommer sannolikt därför att bedömas som grovt narkotikabrott
med straffminimum på två år.
Praxisomläggningen är alltså här för att stanna,
även om betänkandet leder till den lagändring som
man föreslår. Vilket är troligt. Enligt justitieminister Beatrice Ask m.fl. kommer man nämligen under
nästa mandatperiod att införa den nya brottsrubriceringen synnerligen grovt narkotikabrott, och
socialdemokraterna håller med.4 Ok, det ger ju
uttryck för en sträng syn, och det låter ju bra. Så
här i valtider.
Joakim Zander
Ekobrottsmyndigheten
Malmö
§ Rättsrutan §
Info från SKL,
Droganalysenheten
Höga THC-halter i hasch
Under de senaste tio åren har antalet ärenden med
cannabis (växtdelar) eller hasch (cannabisharts)
som handlagts hos SKL mer än fördubblats. Förra
året avslutades 13 385 ärenden, att jämföra med
5337 ärenden år 2003. Fördelningen mellan ärenden som innehåller cannabis och hasch har varierat
under åren, se diagram 1.
Det är inte bara antalet ärenden som ökar, utan
även THC-halterna i materialen, och då främst i
hasch.
Så sent som 2008 var medelhalten THC 9 procent i de haschmaterial som SKL haltbestämde.
Fem år senare, år 2013, har den stigit till nästan 16
procent. Det är framförallt de senaste tre åren som
ökningen har blivit tydlig. Utvecklingen hittills i år
tyder inte på någon avmattning, tvärtom fortsätter
halterna att öka ytterligare.
Halter över 20 procent THC, som för fem
år sedan var väldigt ovanliga i hasch, är idag
”vardagsmat” och halter över 30 procent THC
förekommer numera regelbundet på SKL. För
närvarande är toppnoteringen 35 procent THC i
”vanligt” hasch. I cannabisextrakt och s.k. ishasch
kan THC-halten vara ännu högre, men dessa materialtyper är fortfarande ganska ovanliga Sverige.
Under året 2010 uppmättes halter över 25 procent THC endast i ca 0,4 procent av de undersökta
materialen. Ett år senare, år 2011, innehöll 5 procent av de analyserade materialen halter över 25
procent och hittills i år, 2014, har 17 procent av de
analyserade materialen halter över 25 procent (för
antal haschmaterial inom olika haltintervall under
år 2010 och 2014, se diagram 2 och 3).
Det ska påpekas att SKL inte analyserar THChalten i alla haschmaterial som inkommer för
analys, utan endast när det begärs en haltanalys
eller när materialen ska ingå i en narkotikajämförelse. Materialen som analyseras kommer inte bara
från svensk polis och tull, utan även från polisen i
Danmark och Norge.
I Holland finns nu ett lagförslag att cannabis
och hasch med THC-halt över 15 procent ska
klassas som ”hard drug”, medan halter under 15
procent fortsätter att klassas som ”soft drug”. Hur
vi straffrättsligt i Sverige kommer att hantera de
ökande THC-halterna får framtiden utvisa.
Diagram 1. Fördelning mellan antal ärenden innehållande cannabis- och haschmaterial.
Haschkaka med halten 33 procent THC.
Diagram 2. Antal haschmaterial inom respektive haltintervall år 2010, (totalt 737 material).
Diagram 3. Antal haschmaterial inom respektive haltintervall t.o.m. den 11/8, 2014, (totalt 486 material).
Niclas Pettersson
Forensiker, Droganalysenheten
51
Världen runt
Medicinsk marijuana ges till husdjur i USA
Smugglares elefanter drogfria efter kur
Nu har hysterin med medicinsk marijuana också
börjat drabba oskyldiga husdjur i USA. Människor
kan ordineras av speciella läkare att röka marijuana
mot olika besvär. Nu har också företag, som drivs
av veterinärer, börjat tillverka djurfoder som innehåller cannabis. Bland annat hundägare behandlar
sina djur med drogerna som påstås hjälpa mot värk
och andra kroniska sjukdomar.
I Colorado fann man i en undersökning vid två
veterinärkliniker att antalet hundar som behandlades mot överdoser ökade i samma takt som antalet
licenser för medicinsk marijuana delades ut till
människor. Två hundar hade dött på grund av
överdos av marijuana.
Mycket mer forskning behövs enligt experter för
att kunna visa om marijuana kan vara till någon
medicinsk nytta för djuren.
Dr Robin Downing, smärtexpert och direktör
vid Downing Center for Animal Pain Management
i Windsor, Colorado, uppger för NBC att risken att
orsaka skada är mycket större än den förväntade
nyttan. Det saknas data om den medicinska nyttan
för djur, tillade han, och vi har absolut ingen kontroll över säkerheten och vilka doser vi ska ge djuren.
Källa: NBC
GH
Elefanter som utnyttjats att smuggla droger mellan
Burma och Kina gavs opiumpreparerade bananer.
När ligan sprängdes fick elefanterna avvänjas genom metadonbehandling.
För att hålla elefanterna lugna och fogliga
när de bar heroin mellan Kina och Burma, gav
kinesiska ligamedlemmar djuren drogpreparerade
bananer. De lydde smugglarna så länge de belönades med mer opium, men blev oroliga och aggressiva utan.
Triadens narkotikasmuggling avslöjades för
drygt ett år sedan och ligamedlemmarna straffades. Men fyra indiska elefanter hade utvecklat
beroende och skickades till ett skyddshägn i
Yunnanprovinsen i Kina. Det är lika jobbigt med
avgiftning för ett djur som för en människa som
blivit opiumberoende.
Skötarna hade aldrig haft med drogberoende
elefanter att göra tidigare och det beslutades att
djuren skulle genomgå en behandling med syntetiska opiaten metadon.
Elefanterna behövde mer än fem gånger så
stark dos som heroinberoende människor i början
av behandlingen, därefter sänktes dosen undan
för undan under ett års tid tills de tillfrisknat och
blivit drogfria.
Källa: Drugnews.nu
Cannabis från Canna-Pet, ett av företagen som säljer
marijuana som tillskott i fodret till husdjur.
De fyra elefanterna genomgick en ettårig metadonbehandling i ett skyddshägn i Kina för att bli avgiftade
från opium.
Kostsamt samarbete med illegala apotek
Federala myndigheter i USA anklagar transportföretaget FedEx för att ha samarbetat med illegala nätapotek genom att medvetet leverera smärtstillande
läkemedel och andra farliga narkotiska läkemedel
till kunder som saknade recept och inte heller hade
medicinska skäl att få drogerna. Enligt myndigheterna var de missbrukare och langare.
Anklagelserna gäller samarbete med två illegala
nätapotek under tio års tid. Tidigare har konkur-
54
renten UPS dömts att betala 40 miljoner US-dollar
av samma skäl. Även Google Inc. har gått med på
att betala 500 miljoner USD som man tjänat på
annonser från illegala nätapotek.
Anklagelserna mot de etablerade företagen är en
följd av en större aktion mot nätapotek som inleddes
2005 i San Fransisco.
Källa: Reuters
GH
Landet runt
Kroppsbyggaren flydde från straffet
– greps i England
Fake-hasch blir spice-hasch
Tullen på Arlanda stoppade en försändelse som
innehöll en 1 kilo tung brun kaka som såg ut som
Den 42-årige kroppsbyggaren från Göteborg dömhasch och luktade hasch. Adressaten var en kille
des för bland annat grovt dopningsbrott och medi Linköping, en känd cannabisrökare som polisen
hjälp till grov smuggling i den stora dopningshärbesökte. Killen berättade att han beställt kakan,
va Operation Liquid som rullades upp 2009. Han
som inte var riktig hasch, på hemsidan Fakehash.
var en av huvudmännen och straffet blev fängelse
com för 250 euro.
i två år och nio månader.
Tullens laboratorium anträffade heller inte några
Mannen, en av Sveriges mest kända bodyolagliga ämnen i kakan, men den innehöll ett stort
builders, intervjuades av Aftonbladet kort efter
antal aromatiska terpener. En del av dessa föredomen och var då inte ångerfull. Han berättade
kommer i växten cannabis sativa och därför hade
att han använde anabola steroider dagligen efterhaschkakan en typisk cannabisdoft. När Magnus
som det var ett måste för att tillhöra världseliten.
Skoglund på narkotikaroteln i Linköping förhörde
När han skulle inställs sig för att avtjäna strafkillen, ville han inte berätta varför han köpt den
fet dök han aldrig upp. Han hade flytt till Brasilien
”falska” haschkakan, som han alltså fick behålla.
och Aftonbladet visade i maj 2014 bilder där
På hemsidan Fakehash.com finns en beskrivning
42-åringen ställde upp i en bodybildingtävling.
på hur man tillverkar starkt hasch på 15 minuter
Han var förvissad om att han var säker i Brasilien
genom att först värma 1 kilo fakehasch i mikron
som inte har något utlämningsavtal med Sverige.
i 3 minuter. Därefter blandar man in 70 gram
Men han var internationellt efterlyst och när
AM-2201 (syntetisk cannabinoid) i den mjuka
han kom till England i början av juni greps
kakan med en gaffel. När allt är ordentligt blandat
han och transporterades några veckor senare till
pressar man på nytt massan till en kaka som får
Sverige.
kallna.
Källa: aftonbladet.se
Man har nu tillverkat något som vi kan kalla
GH
spice-hasch.
GH
Den efterlyste bodybuildern ställde upp i en tävling i
Brasilien.
På hemsidan Fakehash.com säljs dessa fyra produkter.
Politiskt nej till cannabis i Sverige
Runt om i världen blir synen på cannabis allt mer
liberal och frågan om legalisering diskuteras flitigt.
I Sverige får drogliberalerna göra sin röst hörd i
medierna, medan de politiska partierna helst undviker att diskutera narkotikafrågan.
Nyheter24.se ställde följande fråga till företrädare för de tio största partierna:
”Hur ställer ni er till att införa en laglig och
kontrollerad försäljning av cannabis i Sverige, som
skulle utformas ungefär som dagens alkoholförsäljning?”
Allianspartierna är helt emot förslaget, eftersom målet är ett narkotikafritt samhälle. Även
Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet,
Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ var
klart emot en legalisering.
Endast Piratpartiet ville se en avkriminalisering av
narkotika för eget bruk. Samtidigt säger partisekreteraren att Piratpartiet inte anser att någon narkotikaklassad drog ska legaliseras.
Källa: Nyheter24.se
GH
55
Ny narkotikautredning:
Intet nytt under solen
En viktig modernisering av svensk narkotikakontroll
skedde den 1 januari 1964 då 1962 års Narkotikaförordning trädde i kraft. I december samma år ratificerade riksdagen FN:s allmänna narkotikakonvention
(Single Convention, 1961). Sedan 1965 har vi haft fler
än 20 kommissioner, utredningar o.s.v., som alla grävt
i narkotikafrågan. I en sammanställning av de 18 första som f.d. riksdagsmannen Thure Jadestig och jag
gjorde 2001 (i boken Mycket snack och lite verkstad,
Carlssons) visade vi att samtliga hade lämnat något
viktigt samtida problem inom narkotikakontrollen
olöst.
Två meningar ändras
Lagmannen Petra Lundhs utredning Synnerligen grova narkotikabrott (SOU 2014:43) fortsätter denna
tradition. Utredningen tillsattes sommaren 2013 av
justitiedepartementet, efter att Högsta domstolen i en
serie domar från juni 2011 markant ändrat praxis i
narkotikamål. Betänkandet presenterades den 23 juni
och är nu ute på remiss. Förslagen väntas träda i kraft
den 1 juli 2015.
Utredningen har föreslagit att två meningar i 3 §
Narkotikastrafflagen skall ändras. Grovt narkotikabrott skall få straffskalan två till sju års fängelse. Ett
nytt brott, synnerligen grovt narkotikabrott, skall
införas med straffskalan sex till tio års fängelse.
Utredningen gör bedömningen att straffskalorna för
narkotikabrott och narkotikasmuggling av normalgraden samt de ringa formerna skall vara oförändrade. Praxis skall inte heller ändras. Synnerligen grovt
narkotikabrott skall reserveras för vissa gärningar
som avsett hantering av mycket stora mängder narkotika. Även kvalifikationsgrunderna, d.v.s. rekvisiten,
för grovt och synnerligen grovt narkotikabrott skall
vara oförändrade.
Olösta frågor
En närläsning av direktiven (s. 277) visar att utredningen hade ett brett mandat och möjlighet att ta upp
fler frågor. En punkt om att ”beakta Sveriges internationella åtaganden” (s. 284) hade kunnat leda till en
granskning av hur svensk narkotikakontroll förhåller
sig till FN-konventionerna. Man hade då funnit att
1971 års psykotropkonvention (art. 1.e.) anger att
både naturliga och syntetiska former av en substans är
reglerade. Så är det ej i Sverige. Här hade man kunnat
58
föreslå ett kort tillägg till narkotikadefinitionen i Narkotikastrafflagen. Då skulle vi slippa alla stridigheter
om psilocybinhaltig svamp, DMT-haltig rotbark o.s.v.
Utredaren hade också (dir. s. 284) rätt att föreslå
en precisering av särskilda kvalifikationsgrunder för
grovt brott m.m. Då hade man kunnat skriva in farlighetskriterier i narkotikastrafflagen, så som man gjort
i motsvarande finska lagstiftning. Utredaren nämner
denna men gör ingen analys i detta hänseende.
Uredaren hade också kunnat analysera vad mängden egentligen betyder för den enskilda och samhälleliga skada som narkotikan vållar. Ty det är i sista
hand mängden som avgör hur många rustillfällen som
kan uppkomma, hur många människor som kan bli
beroende o.s.v. Det hade kunnat leda till ett återupprättande av mängden som ett centralt rekvisit.
En annan viktig praxisfråga som lämnas olöst är
hur man skall göra med alla nya substanser (”internetdroger”, ”designade droger” o.s.v.). En del sådana
kan vara extremt potenta, med doser redan från
enstaka milligram. Det betyder att en mängd ren substans motsvarande en sockerbit kan ge tusen doser
eller mer. Underlåtenheten att ta upp detta betyder
att många preparat kommer att hanteras i domstolar
ad hoc (som isolerade fall), vilket inte gynnar förutsägbarheten. Inget sägs heller om att förstahandsbedömningar av farligheten borde göras i samband
med den formella narkotikaklassningen. Utredningens
passivitet bidrar till att cementera den osäkerhet som
finns i frågan.
Formellt ingick det inte i uppdraget att utreda narkotikastrafflagens definition av narkotika. Men det
hade man kunnat göra genom en vidare tolkning av
direktiven (s. 282): ”utredaren får också identifiera
och ta upp andra frågor som knyter an till uppdraget”. Tystnaden måste tolkas som ett accepterande av
dagens situation, där många narkotikalika substanser
är oreglerade. Man har inte velat ta i denna fråga,
trots att andra länder, som Nya Zeeland, på senare
tid funnit nya vägar att föra in nya psykoaktiva substanser under nationell narkotikakontroll.
Sammanfattningsvis: detta är en klassisk svensk
narkotikautredning. En utredare med en grupp jurister och administratörer från alla direkt berörda statsorgan har tillsammans och i samförstånd åstadkommit ”intet nytt under solen” (Pred. 1:9). En redaktionell uppsnyggning av de grova brotten är allt. Raden
av olösta juridiska samtidsfrågor inom narkotikakontrollen är lika lång som före utredningen.
HD: DMT i mald
rotbark ej narkotika
Sverige har de senaste 50 åren haft fler än 20 utredningar
m.m. som behandlat narkotikakontrollens olika sidor. Några
visas här. Gemensamt för alla är att de lämnat någon
viktig samtida fråga outredd. Utredningen Synnerligen grova
narkotikabrott (SOU 2013:43, nederst) är den senaste i
serien. I den saknas förslag om bl.a. uttryckliga farlighetskriterier i Narkotikastrafflagen. Foto: SNPF.
Oklart läge
Vad som kommer att hända med utredningens förslag
är oklart. Riksdagsvalet kan påverka fortsättningen.
Den borgerliga alliansen har i ett pressmedelande 29
juli sagt sig stå bakom förslaget. Socialdemokraternas
rättspolitiske talesman Morgan Johansson har ställt
sig positiv. När detta skrivs har inget samlat sagts från
vänsterblocket.
Troligt är dock att en proposition på basen av
utredningen går igenom riksdagen i trötthetens tecken. Innehållet är tämligen politiskt ofarligt.
Efter det bör riksdagen fundera på om man efter
50 år av ofullständiga utredningar skall begära en
parlamentarisk utredning för att i detalj granska hur
Sverige skall uppfylla sina åtaganden gentemot FN:s
narkotikakonventioner. En parlamentarisk utredning
av svensk narkotikakontroll har nämligen aldrig förekommit.
n
Jonas Hartelius
En person, GY, innehade fram till i september 2011 i
Uppsala sammanlagt 828 gram mald växtmateria innehållande DMT. DMT är som specifik substans narkotika. Den aktuella beredningen bestod av mald Mimosa
hostilis, som är en vanlig internetdrog. Hovrätten ogillade narkotikaåtalet i den delen. Riksåklagaren ville att
Högsta domstolen skulle förklara växtmaterialet för
narkotika.
HD kom fram till att det aktuella partiet ej var narkotika. Eftersom det svenska systemet för narkotikaklassning bygger på uppräkning av enskilda substanser
eller beredningar anses narkotikaförteckningarna vara
i princip uttömmande. Därför skall Mimosa hostilis ej
anses vara narkotika, även om växtmaterialet innehåller DMT.
På frågan om nermalningen av växtmaterialet skulle
kunna anses utgöra framställning av en beredning av
narkotika (enligt FN:s psykotropkonvention, 1971)
svarade HD nej. Materialet var inte heller avdelat i
doser. HD drog slutsatsen att ”den rensade och nermalda rotbarken av Mimosa hostilis inte är att anse
som narkotika”.
HD:s dom är analog med en annan HD-dom från
1995 avseende psilocybinhaltig svamp. HD hänvisade nu
senast till den tidigare domen, som klargjorde att sådan
svamp ej var att anse som narkotika. Det ledde senare till
en särskild narkotikaklassning av sådan svamp.
Kommentar
HD:s aktuella dom har den svagheten att den bygger
på ett tämligen invecklat resonemang om vad som skall
anses vara en beredning, en blandning m.m. Juridiskt
är resonemanget elegant men det lämnar kvar osäkerhet om vad som kan gälla i framtiden. Ty resonemanget
är ej uttömmande i fråga om tillblivelseformer för olika narkotikahaltiga material. Mycket enklare vore att
skriva in i Narkotikastrafflagens definition av narkotika (8 §) att narkotika omfattar både naturligt förekommande och syntetiskt framställda varianter. Så skall det
vara enligt psykotropkonventionen, men Sverige har
inte fört in den bestämmelsen i inhemsk lagstiftning.
Ett lämpligt tillfälle att rätta till detta kan vara i
samband med att regeringen avger proposition m.a.a.
lagmannen Petra Lundhs utredning om narkotikastrafflagen (SOU 2014:43).
n
JH
Mimosa hostilis
Mimosa hostilis (även Mimosa tenuiflora) växer
naturligt i bl.a. Brasilien. Dess rotbark innehåller ca
1 procent av hallucinogenen DMT (narkotika enligt förteckning I). Rotbarken används traditionellt
för att framkalla religiösa upplevelser.
59
Rikspolischefen lovordar ideellt arbete
och tidiga insatser
Under Svenska Narkotikapolisföreningens årsmöte i
maj passade vi på tillfället och kontaktade rikspolischefen Bengt Svensson. Vi bad att få träffa honom enskilt
för att diskutera vår oro beträffande den nya polisorganisationen. Sedan Länsnarkotikarotelns Ungdomssektion och Muminprojektet bildades i Stockholm, har vi
varje torsdag träffat föräldrarna till ungdomar vid delgivningen om narkotikabrott. Föräldrarna får då vetskap om vilken hjälp som vi kan bistå med om socialtjänsten fallerar och Maria Ungdom inte hinner med.
Föräldrarna erbjuds att möta andra föräldrar inom
Anhöriga Mot Droger (AMD), som upplevt samma
situation samt få narkotikainformation om främst
cannabis.
Möte på RPS
Rikspolischefen Bengt Svensson tog emot oss den 12
juni på sitt kansli. Vi fick då chansen att förklara för
honom hur viktigt det var med en centralt specialiserad enhet som driver uppsökande utvecklingsarbete
kring ungdomars narkotikamissbruk. Om lokalpolisen får ansvaret i framtiden för att utreda brott där
de bor, behövs en central enhet med förmåga att driva
ungdomsfrågor och metodutveckla arbetet med specialisering och samordning. Om ungdomssektionen
tas bort riskeras att utveckling och specialisering tappas bort eller minimeras. Så vi poängterade att därför
behövs en centralt placerad enhet med ett regionalt
ansvar som komplement till lokal polis.
Rikspolischefen lugnade oss med att han inte i
nuläget kunde se att det skulle ske någon förändring i
Stockholm. Han poängterade hur viktigt det var med
förebyggande insatser och underströk de ideella krafternas betydelse för polisens arbete.
Viktigt följa upp anmälningar
Vi passade också på att ta upp polisens rutiner i samband med anmälan efter ordinarie arbetstid gällande
barn som far illa. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret. Socialtjänsten är skyldig att utreda och ingripa
snabbt oavsett tidpunkt på dygnet. Enligt lag måste
det finnas någon form av socialjour i varje distrikt.
Stockholm har en central enhet. I de mindre kommu-
Rikspolischefen Bengt Svensson tog den 12 juni emot
Katarina Cnattingius (t.v.) och Gun Nordin för att låta sig
informeras om frivilligt arbete mot narkotika. Foto: SNPF.
nerna måste finnas ett telefonnummer till en ansvarig
tjänsteman eller socialnämndens ordförande. Polisen
bör per telefon vid varje orosanmälan kontrollringa
och följa upp sin anmälan, även om det initialt inte
förefaller allvarligt.
Vi lämnade rikspolischefen Bengt Svensson nöjda
med den information vi fått. Det var trevligt att få
lära känna honom och förstå att vi hade gemensamma
värderingar. Kanslipersonalen påpekade att vår uppvaktning varit en unik händelse, något liknande hade
aldrig hänt förr.
n
Gun Nordin
Katarina Cnattingius
61
Underskatta
inte din
förmåga
att påverka
lennart karlsson,
Kriminalkommissarie
Chef för Krogsektionen i Stockholm City
Jag tror att de allra flesta av oss som jobbar med missbrukare mot narkotika kan tappa
sugen ibland. Vi börjar misströsta och känner att vi aldrig kommer att lyckas. Knarket
bara flödar in. Våra beslag är bara droppen i ett hav. Högsta domstolen motarbetar
oss. Resurserna för vård och narkotikabekämpning minskar. Överdoserna blir fler och
fler. Nya droger dyker upp hela tiden. Etablerade politiker, om än ett fåtal, börjar på
allvar diskutera legalisering. Uppförsbacken kan ibland kännas monumental. Ändå
fortsätter de flesta av oss att kämpa på. Vi cyklar upp på toppen av den där branta
backen fastän vi vet att det kommer en ny backe bakom nästa krön.
Narkotika orsakar krig och elände…
Ett narkotikafritt samhälle. Många skrattar åt påståendet. En utopi påstås det. Intellektuellt så tror jag att de
flesta av oss kanske håller med. Men känslomässigt vill
vi ändå inte acceptera något annat än en värld fri från
knark. Varför är det så? Tja det kanske inte är konstigare än att vi vill ha ett samhälle fritt från exempelvis
barnpornografi, mord, våldtäkter eller rattfyllerister.
Det handlar helt enkelt om tron på det goda i människan. Viljan att få leva i ett samhälle där hoten är så få
64
som möjligt. Tron på det goda samhället där riskerna
att exponeras för krig, miljöförstöring, sjukdomar, fattigdom och kriminalitet i det längsta vill undvikas.
Nu kanske ni tycker att jag sätter in frågan om narkotika i en orimlig och extrem kontext?
Kan man jämföra frågor som narkotika med exempelvis krig och miljöförstöring? Ja jag tycker faktiskt
att man kan det. Narkotikan bidrar till och underblåser såväl krig som miljöförstöring. Den bidrar även
till fattigdom, utanförskap och isolering. Familjer och
ibland hela samhällen drabbas i en aldrig avstannande
negativ spiral. Offer blir förövare och förövare blir offer.
…. narkotikaliberaler bagatelliserar
Narkotikaliberaler vill ofta påstå motsatsen. Den röda
tråden i deras argumentation handlar nämligen om att
bagatellisera frågor om narkotika och narkotikabruk.
De vill lyfta ut frågan ur det totala samhällsperspektivet. De vill lura oss att tro att majoriteten av alla människor i världen egentligen tycker att frågan om narkotika är obetydlig. Att välja mellan exempelvis alkohol
och cannabis ska inte vara konstigt. Egentligen inget
konstigare än att välja mellan kalaspuffar eller cornflakes när du handlar i butiken.
Bevisen, påstår de, är att vårt arbete inte gör någon
som helst skillnad. Men är det verkligen så?
Frågan om narkotikaförbudets betydelse för narkotikans utbredning i samhället är omdebatterad. Vill
man så kan man hitta forskning och teser som mer eller
mindre sannolikt styrker både det ena och det andra.
Men frågan är komplex. Forskningen har stora luckor.
Det är svårt att genomföra kliniska försök med ett helt
samhälle för att utvärdera effekterna. De mänskliga
kostnaderna för ett misslyckande är obetalbara.
Vad sägs om sunt förnuft?
Om vi nu saknar tvärsäkra, objektivt och kritiskt granskade fakta för att vårt arbete gör skillnad, då får vi helt
enkelt lita till vår erfarenhet och det sunda förnuftet.
Hur många av er har upplevt att ni har blivit tacksamt
bemötta av föräldrar till en ungdom som ni rapporterat för narkotikabrott? Hur många av er har hjälpt en
trasig halvdöd missbrukare till avgiftning? Hur många
av er har kommit i kontakt med någon som ni har rapporterat, för att några år senare kunnat konstatera att
personen ifråga är nykter och drogfri? Behöver ni fler
svar än så?
Vi gör skillnad. Vi räddar liv. Vi står upp för de
goda värdena i samhället och vi är en motpol till mycket av det som är mörkt och eländigt. Vi måste bara bli
bättre på att förstå det och tala om det.
Våga sticka ut hakan
Ibland måste vi vila och köra huvudet i sanden. Sen är det
bara att trampa på.
Att sätta rimliga målbilder
Hur orkar vi förhålla oss till allt detta? Ska vi göra en
narkotikapolitisk omvärldsanalys varje gång som vi
kommer till jobbet? Ska vi värdera de moraliska, etiska
och existentiella frågorna varje gång vi gör ett ingripande? Nej knappast. Anledningen till att de flesta av
oss orkar cykla upp för backen om och om igen är att
vi inte funderar så mycket i vardagen. Vi sätter upp
rimliga målbilder. Antal gripna. Antal nyupptäckta
”guldstjärnor”. Hur mycket knark vi tar i beslag. Hur
många års fängelse langaren fick. Hur många vi lyckades slussa över till vård. Och så där håller vi på. När
vardagen känns övermäktig så kör vi ofta strutstricket.
Vi stoppar huvudet i sanden och blundar ett tag. Efter
ett tag sliter vi upp huvudet och fortsätter igen.
Våra kritiker menar att vi bara är intresserade av att
”sätta dit folk”. Att vi njuter och berusar oss av makten att bestämma över andra människors livsval. Den
restriktiva hållningen är förlegad. ”Nu ska vi satsa på
harm reduction”.
”Låt polisen göra riktigt polisarbete och inte hålla
på och fåna sig med att jaga stackars missbrukare”.
Varför är vi så dåliga på att tala om hur bra vi är? Jag
har vid flera tillfällen befunnit mig i olika mediala situationer. Allt ifrån samtal med reportern i den lokala
gratistidningen till den stora nyhetskanalens morgonsoffa. I dessa möten uppstår ofta informella samtal som
rör sig vid sidan av det huvudämne som för tillfället
avhandlas. En sak återkommer ofta och det är kommentarer som ”det här är ju en jätteviktig fråga” eller
”varför talar inte polisen mer om de här frågorna”. En
berättigad frågeställning.
Varför är vi ängsliga? Kan det bero på att vi är
rädda för att bli kritiserade? Att vi känner oss okunniga och har svårt att värja oss när ”experterna” radar
upp argument. Argument som syftar till att bagatellisera problemet och demonisera polis, tull, åklagare
och kriminalvård. Är vi rädda för att falla i fällor av
sekretess? Är vi oroliga för att kollegor eller chefer ska
ha synpunkter på vad vi bör och inte bör säga?
Självklart finns många fallgropar. Men all heder åt
de av er som vågar sticka ut hakan och berätta om problemen. Ni kommer alltid att ha min och majoriteten
av medborgarnas respekt.
Våga vara prestigelösa. Våga ta diskussionen även
om ni har dåliga odds och femtioelva ansedda forskare
eller debattörer på andra sidan. Ni har något som de
allra flesta av dem saknar. Ni har en djup bank av erfarenheter som de andra sällan kommer i närheten av.
Om någon vill möta upp med tio exempel på när polisens arbete har varit dåligt och misslyckat, så kan ni ge
dem tjugo när det har varit farmgångsrikt och lyckat.
➲ nästa sida
65
Det är viktigt att polisen informerar och larmar om allvarliga förändringar på missbruksmarknaden.
Det goda exemplets kraft
De senaste åren har en rad stora narkotikaärenden med
fokus på kokain fått medialt genomslag. Att det blev
genomslag i just dessa ärenden är nog främst beroende
på en rad samverkande gynnsamma omständigheter.
Den främsta omständigheten förstår nog alla. Många
av kokainköparna var kändisar. Kändisar säljer lösnummer. Men man ska inte underskatta att det ur något
som till en början kan verka som en ytlig och överslätande nyhetsrapportering kan komma något gott. Under sommaren presenterade kvällstidningen Expressen
en nyhetsserie på temat kokain. Den som inte har följt
denna artikelserie bör genast bege sig in på nätet. Där
ska ni läsa ledare, artiklar och reportage i ämnet. Ni får
själva avgöra men från mitt perspektiv var artikelserien
så pass väl genomarbetad att jag återfick mitt tidigare
ganska sargade förtroende för kvällspressen.
Under de senare åren har också den ökade tillgången
på heroin och de ökade heroindödsfallen fått ett medialt genomslag. Det är ingen tillfällighet. Det är resultatet av en medveten vilja från poliser som jobbar mitt
i skiten att lyfta upp frågan på bordet. I ett samhälle
där exempelvis trafikdöd och drunkningsdöd tycks
prioriteras mycket högre än narkotikadöd måste någon
reagera. Vem kan göra det bättre än vi?
Fortsätt att cykla upp för den där branta backen
även om ni vet att det kommer en ny. Vila er ibland
genom att stoppa huvudet i sanden och låtsas som att
66
Expressens reportageserie från i somras om kokain, och hur
drogen sprider död och förstör liv, var mycket väl genomarbetad.
problemet inte existerar. Men våga också lyfta blicken
någon gång då och då. Lyft blicken, ge er upp på barrikaderna och gör er röst hörd. Ni kommer att bli
lyssnade på och ni kommer att påverka.
n
Alexander Shulgin (1925 – 2014)
Den amerikanske drogkemisten Alexandet Shulgin har avlidit. Han blev under senare
delen av 1900-talet den mest kände drogutvecklaren på den psykedeliska marknaden.
Alexander Shulgin visade redan i ungdomen att han var
en begåvad kemist och fick som 16-åring ett stipendium
till Harvard-universitetet. På 1970-talet etablerade han
ett eget laboratorium för syntes av hallucinogener. Han
fick tillstånd av federala narkotikakontrollmyndigheten (DEA), och var också under många år inofficiell
konsult åt DEA. År 1988 skrev han en handbok om
federal narkotikakontroll.
Särskilt ägnade sig Shulgin åt syntes av fenetylaminer resp. tryptaminer. Den första gruppen innehåller
bl.a. MDMA (”ecstasy”). Shulgin ägnade mycken tid
åt 2C*-gruppen, där bl.a. 2C-B och 2C-I med tiden
skulle få stor uppmärksamhet och narkotikaklassas.
Han kom att återupptäcka MDMA som psykoaktiv
substans (den hade syntetiserats första gången 1912
men fallit i glömska). Det skapade stort intresse för
användning av MDMA i psykiatrin, bl.a. vid samtalsterapi. Tryptamingruppen innehåller bl.a. DMT och
ibogain. Allt sammanfattade han i två stora volymer,
PiHKAL (1991, 978 sidor) och TiHKAL (1997, 804
sidor). Där beskrev han förutom syntesvägar även
doser och upplevelser.
Totalt syntetiserade Shulgin över 200 psykoaktiva
substanser.
Alexander Shulgins och hans hustru Anns omfångsrika samlingsvolymer PiHKAL (1991, 978 sidor) och TiHKAL (1997,
804 sidor) beskriver hundratals droger ur grupperna fenetylaminer resp. tryptaminer. För varje substans anges syntesen
i detalj och redovisas personliga berättelser om upplevelser
under rus. Böckerna används ofta som referens kring drogernas ruseffekter, åtminstone innan drogernas effekter blivit
fylligare dokumenterade av andra forskare. Foto: SNPF.
Alexander Shulgin blev under 1900-talets senare årtionden
den mest kända drogutvecklaren inom det psykedeliska
området. Han framställde och utprövade hundratals substanser. Foto: Charlie Llewellin, wikipedia.
Shulgin införde också ett eget förkortningssystem
för dessa droggrupper, så att 2-(4-brom-2,5-dimetoxifenyl)etanamin blev 2C-B. Systemet har vunnit hävd och
har använts även av svenska Folkhälsomyndigheten,
även om det inte ännu blivit vetenskaplig standard. Ett
annat viktigt bidrag till den experimentella forskningen
om drogers effekter är Shulgins skattningsskala för att
ge ord åt syn-, hörsel- och kroppsintryck under ett rus.
Shulgin företrädde en psykedelisk filosofi: droger
var användbara för att utforska det mänskliga psyket.
Han var dock medveten om att de nya substanserna
kunde skapa risker. I TiHKAL skrev han (s. xxvi): att
psykedeliska droger ”inte kan användas för inlärning
och växt av vem som helst”. Samtidigt lästes hans
böcker intensivt som ett slags biblar i stora grupper
inom drogkulturen.
n
Jonas Hartelius
69
Kroppssmuggling
– ett livsfarligt uppdrag
Pengar som lockbete
En god förtjänst är säkert lockande för den som funderar på att smuggla narkotika. Kanske är det tron på ett
ekonomiskt stabilt liv utan skulder som får många att
ta steget in i kriminalitet. Om man en gång vant sig vid
”det goda livet” kan det vara svårt att motstå pengarna
och så rullar det hela på.
För många handlar det dock inte alls om dyra vanor
utan om ren överlevnad där en ekonomisk utsatthet får
människor att ge sig ut på livsfarliga uppdrag där kroppen är en tickande bomb, fylld av narkotika. Det är vad
den här artikeln kommer att handla om.
Historien som ska berättas här handlar om en ung
kvinna som blev narkotikasmugglare men där syftet
inte var snabba pengar och ett liv i lyx, utan en desperat
önskan om ren överlevnad och ett drägligt liv.
”Maria full of grace”
När jag bestämt mig för att skriva om kroppssmuggling
såg jag en film som heter ”Maria full of grace” och som
hade premiär 2006. Filmen som är colombiansk skildrar
mycket autentiskt hur en ung kvinna smugglar nedsvalda
kapslar med kokain mellan Colombia och USA. Hon är
gravid och beslutar att ta hand om barnet på egen hand.
Den ekonomiska situationen är svår, hon bor med mamman och systern som har ett barn och pengarna räcker
aldrig till i familjen. Framtiden är osäker och Maria blir
erbjuden att resa som kurir med narkotika.
I filmen visas mycket trovärdigt hur Maria får träna
sig i att svälja stora vindruvor för att lära sig rätt teknik innan kapslarna på allvar ska ner i hennes kropp.
Hennes uppdragsgivare ställer frågor kring hennes matsmältningsapparat för att säkerställa att det inte finns
några problem. Kapslarna ska stanna i kroppen tills
det är dags att leverera. I filmen skildras också hur en
av männen som övervakar henne under ”sväljningen”
efteråt trycker på hennes mage, för att som han säger
”få dem att lägga sig rätt”. I annat fall riskerar bäraren
att drabbas av kraftiga buksmärtor.
Tina på livsfarligt uppdrag
Det är ett livsfarligt uppdrag som dessa kurirer, både
män och kvinnor ger sig ut på. Alla förstår långt ifrån
vilka konsekvenser uppdraget kan ge. Kapslarna kan gå
sönder eller börja läcka, ett långt fängelsestraff väntar
den som åker fast. En kvinna smugglar vanligtvis upp
mot 50-60 kapslar medan en man kan ta upp mot 100.
Men det finns undantag.
I våras greps den unga Tina i Malmö sedan hon
observerats på Kastrups flygplats i Köpenhamn där
72
hon uppträdde på ett sätt som fick spaningspersonal att
intressera sig för henne. Hon verkade nervös och visste
inte riktigt vart hon skulle ta vägen. Så småningom satte
hon sig på ett tåg med destination Stockholm och greps
av tulltjänstemän i Malmö. Urinprovet gav utslag för
kokain och Tina blev förd till sjukhus för röntgen och
resultatet av denna visade att hennes kropp innehöll
främmande föremål. För den tulltjänsteman som blev
satt att övervaka Tina på sjukhuset, erkände hon att
hade kokain i kroppen. När kapslarna lämnat Tinas
kropp kunde man räkna till 99 (!) stycken och nettovikten uppgick till 907 gram.
Övergiven av alla
I den fortsatta utredningen växer en tragiskt, men knappast unik, historia fram. Tina är vid gripandet 18 år och
kommer ursprungligen från Venezuela men har bott
i Holland i flera år. Hemma har hon en dotter som är
fyra månader. Tina bodde tidigare med sin mamma och
styvpappa, men när de skilde sig bestämde mamman att
Tina skulle bo kvar hos styvpappan och en halvsyster.
Förhållandena i hemmet var inte bra och när styvpappan
skaffade en ny kvinna, sa han krasst till Tina att hon fick
flytta. Utan att ha någonstans att ta vägen flyttade hon
runt mellan olika bekanta.
När hon var 17 år träffade hon en kille på en klubb
och de inledde ett förhållande. Snart var Tina gravid
men när hon var i femte månaden försvann pojkvännen
och hon stod helt ensam. Tinas mamma, som fick veta
om graviditeten när Tina var i sjunde månaden blev helt
utom sig och bestämde sig för att försöka hjälpa dottern.
Hon lyckades hyra en lägenhet där hon själv, Tina och
barnet skulle bo. Lägenheten var alldeles för dyr för dem
och skulderna växte i snabb takt sedan barnet kommit.
Tina försökte få hjälp från barnets pappa som hon hade
viss kontakt med via Facebook, men hade ingen aning
om var han befann sig. Hans råd var att Tina kunde
sälja sin telefon om hon behövde pengar.
En annan sak som gjorde Tina desperat var att socialtjänsten fått ögonen på henne och sagt att om hon inte
ordnade upp sin situation inom sex månader, riskerade
hennes barn att omhändertas av myndigheterna. Hela
hennes tillvaro höll på att rasa samman. Den ekonomiska situationen var katastrofal och hon var förtvivlad
över att hon riskerade förlora sitt barn.
Ett erbjudande svårt att motstå
Det ena ledde till det andra och en dag berättade Tina
för några män hon blivit bekant med att hon var i en besvärlig situation. Efter en tid hörde en av männen av sig
Kapslarna på bilden är av samma slag som Tina i artikeln smugglade i sin mage. Foto: Tullverket.
och sa att det fanns något Tina kunde göra för att tjäna
pengar. Erbjudandet gick ut på att, som hon själv säger,
göra en resa. För detta skulle hon få 3500 euro. Tina,
som helt plötsligt såg en ljusning i sin mörka tillvaro,
accepterade.
Ett par veckor senare blev hon kontaktad och man
bestämde ett datum för Tinas resa. Det framgår inte hur
mycket Tina frågade sin uppdragsgivare om uppdraget,
men hon har i förhör sagt att hon förstått vad det hela
handlade om, att hon skulle smuggla nedsvalda kapslar
med kokain. Vid något tillfälle uttryckte hon farhågor
över uppdragets farlighet men blev lugnad av att man
vidtagit säkerhetsåtgärder.
Övervakare
Med kroppen full av narkotika
Den tekniska undersökningen av beslaget visade hur
noggrant kapslarna förslutits. Alla ser ut på samma vis
med fyra olika lager plastmaterial. Två av lagren var förslutna med sytråd i ena ändan. Storleken varierade något
men längden låg på mellan 3 och 4 centimeter medan diametern är på mellan 1,5 och 2 centimeter. Haltanalysen
som presenterades i utredningen visade på 14 procent
kokainhydroklorid och halten skulle få en viss betydelse
i tingsrättens bedömning.
Tina dömdes till fyra års fängelse i Malmö tingsrätt.
I domen anförs några omständigheter som påverkade
straffets längd i en mildare riktning. Dels var det Tinas
unga ålder, dels hennes underordnade roll. Hänsyn togs
också till den ekonomiska situation Tina befunnit sig i
och rädslan för att myndigheterna skulle ta hennes barn
som försatte henne i ett utsatt läge. Vidare togs hänsyn
till den förhållandevis låga halten kokainhydroklorid på
14 procent.
n
Den dagen allt skulle ske blev Tina hämtad i en svarttaxi och körd till en lägenhet i Amsterdam. Hon fick
intryck av att lägenheten endast användes för sådana
uppdrag som hon själv var ute på. Där stötte hon på en
man som varit iväg på en resa som hon själv skulle göra.
Han berättade för Tina att han snart skulle iväg på ett
nytt uppdrag. Kanske repade Tina mod när hon mötte
mannen för han hade ju uppenbarligen klarat sig och var
beredd på att resa igen.
Tina blev placerad på en stol och framför henne låg
kapslarna. Hon fick svälja dem i två omgångar, först
65 stycken och dagen efter resterande 34. Den första
delen av uppdraget var slutförd och Tina blev körd till
Amsterdams flygplats för att resa vidare till Köpenhamn.
En man följde henne till flygplatsen och såg till att Tina
checkade in ordentligt och försvann sedan.
Tinas slutmål var egentligen Stockholm men vi vet att
hennes resa slutade i Malmö. I stället för pengar och en
hemresa till dottern hamnade hon i häktet.
Samtidigt som Tina greps i Malmö, hade tulltjänstemän fattat intresse för en man som befann sig i samma tåg. Mannen satt på en helt annan plats och misstänktes initialt för smuggling. Han undersöktes,
röntgenundersökningen var utan anmärkning och
han släpptes. Senare visade det sig att mannen varit
övervaktare för Tina. När man jämförde de bådas
flygbiljetter hade de löpnummer efter varandra och var
bokade från samma plats. Senare i utredningen pekade
Tina ut mannen i en fotokonfrontation.
Domen
Ulla-Stina Nilsson
73
Bok- och filmtips
VIP-rummet
Vip-rummet är på ytan mycket
likt som det brukar vara i Lapidusland. Här finns kåkfarare, en serbisk maffia, kokainsnortande stekare och mycket
annat.
Philip Schale, en framgångsrik investerare, en zoloft-knaprande östermalmsstekare med
en meritförteckning som blir
märkligare ju djupare de gräver, antas vara kidnappad.
Philip Schales föräldrar avskyr publicitet och vill
inte koppla in polisen. Uppdraget att hitta den kidnappade sonen, som är god för flera hundra miljoner, går
därför till en stor advokatbyrå som sätter två personer
på jobbet. Den unga juristen Emelie Jansson och den
nymuckade Södertäljegangstern Najdan Maksumic,
alias Teddy. Ett omaka radarpar utan personkemi.
Teddys och Emelies olika bakgrunder innebär samarbetssvårigheter, intrigen i nutid varvas snyggt med
en historia om barnpornografi samt inblickar i Teddys
tidigare liv i fängelset.
Teddy har muckat efter åtta år på Österåkersanstalten
och han har bestämt sig, han är färdig med brott. Men
han har inte en krona på fickan och han sover på sin
syrras soffa. Läget blir akut när en gammal bekant, en
indrivare, hör av sig och vill ha trehundratusen inom
en vecka, och som blivande pensionär måste man alltid
göra ett sista jobb!
Det finns ingen tvekan om vilken värld händelsen
utspelar sig i och ibland kan Lapidus text förvandlas
till en slags Östermalmsk walk-in-closet bland kavajer,
näsdukar, tunna tajta ribbade täckjackor och sidenslipsar. Alltid välkammat och välputsat.
Kidnappningsfallet är lätt att följa och man har fullt
upp med att fundera över vem som ligger bakom.
Lapidus är en mycket skicklig kriminalförfattare och
berättare. Tempot i boken är högt och både person och
miljöskildringarna håller hög klass. Boken var svår att
lägga ifrån sig även om jag måste erkänna att i de sista
kapitlen var mycket förutsägbart.
Författare: Jens Lapidus
Förlag: Wahlström & Widstrand
Recension: Åsa Dahlberg
Tommy
En film av: Tarik Saleh
Manus: Anton Hagwall
Skådespelare: Moa Gammel, Ola Rapace, Lykke Li
Zachrisson, Alexej Manvelov, Johan Rabeus och
Ewa Fröling.
En vecka före jul landar Estelle Svensson på
Arlanda tillsammans med
sin sexåriga dotter för att ordna upp sin gangstermakes affärer och lägga vantarna på bytet, närmare
bestämt 40 miljoner kronor, som han och några andra
kom över vid ett ouppklarat och omskrivet rån mot
Landvetters flygplats ett år tidigare.
Estelle är så långt ifrån de där bleka kvinnorna som
man bara kan komma. Hon accepterar inte att vara ett
smycke vid sin pojkväns sida utan har istället tagit över
hans olagliga affärer. Kvinnan bakom mannen, slug,
stenhård och skör. Med få undantag porträtteras kvinnor i filmens värld som viljelösa offer, men här får vi
uppleva motsatsen, män snackar, det gör inte kvinnor.
Estelle kliver bokstavligen ur askan i elden.
Det skakar om i undre världen och polisen får
korn på Estelle redan på Arlanda. Bara någon nämner
Tommy gungar marken lite och Estelle njuter inledningsvis stor respekt bland huvudstadens olika lager
av kriminella.
Polisen misstänker att Tommy är död, men Estelle
söker upp Tommys forna kumpaner och berättar att
Tommy är på väg hem. Han vill ha sin del av rånbytet
nu. Frågan är var Tommy håller hus och när han väntas hem. Att hans forna kumpan Bobby övertagit ruljansen lär inte göra honom glad.
Filmen spelades in 2013 i Stockholm, Luleå och
Göteborg och skildrar på ett trovärdigt sätt den hårda
miljön i Stockholms undre värld. De flesta rollkaraktärerna övertygar i sitt realistiska agerande men historien
saknar en aktiv polisroll. Filmen speglar ett kvinnoporträtt från ett kvinnligt perspektiv. Estelle blir gangsterhustrun som självständigt och taktiskt börjar spela
ut männen mot varandra för att nå sitt mål, pengarna
från rånet.
Filmskaparna vill gissningsvis bygga storyn som
en rysk docka där publiken medvetet hålls i gäckande
ovetskap medan intrigen gradvis avslöjas.
Vilka de kriminella är och hur de är sammankopplade är ett gåtfullt pussel i sig och det gör filmen till en
av de mest stilsäkra jag sett på länge.
Recension: Åsa Dahlberg
76
ror ger en
oramat. För
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Upplaga 11.1
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 3.1
mband med
uk. Fylliga
nska termer.
parat, miss
miljöer.
om härmed
utbildning,
ra grupper
har utgivits
r ges ut av
otikapolis
ing:
snpf.org
npf.org
ediahuset.se
78-91-87514-36-4
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
narkotika
det aktuella svenska missdopningsmedel och
11.1
h ä l s o fa r l i g a va r o r
brukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs
skador i samband med missbruk samt metoder för att
upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.
Missbruket av anabola androgena steroider
(AAS) är idag inget marginellt problem i samhället.
Polisens och Tullverkets
ingripanden mot AASmissbrukare och beslag
av de illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år.
Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning,
upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.
För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare
som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet
eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola
Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i
vardagen konfronteras med missbruket och den illegala
hanteringen av anabola androgena steroider.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
I huvet på en
steroidanvändare
Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga
Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge
och Danmark har dessutom under det senaste året
skärpt sina dopningslagar.
Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Mandom, mod
och morske män
En ny bok av Tommy Moberg
och Gunnar Hermansson
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Det utbredda missbruket av anabola androgena steroider (AAS)
kräver ökat behov av adekvat
vård. Via traditionell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från
behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika
metoder för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall ge
nom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in
nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera
självupplevda biverkningar. Frågor om identitet, maskulinitet
och träning utan AAS är viktiga inslag i processen.
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
77
IMPACT II
– följderna av legaliseringen av marijuana i Colorado
Nu är det återigen dags att redovisa erfarenheterna från
utvecklingen i Colorado då en ny rapport, The Impact
II, kommit från Rocky Mountain High Intensiv Drug
Trafficking Area, RMHIDTA. Eftersom vi i SNPF har
direktkontakt med frontpersonerna inom Colorados
narkotikabekämpning Tom Gorman, HIDTA director
och författare till rapporten, samt Ernie Martinez, ordförande i Colorados Narkotikapolisförening, vilka själva
medverkat som skribenter i denna tidning, kan vi ligga
i framkant med färskaste fynden inom bevakningen och
rapporteringen. SNPF styrelse har satt bevakningen av
legaliseringen av cannabis som högsta prioritet.
Det finns även andra rapporteringar av några som
vill visa att det var klokt att legalisera marijuana i
Colorado. Författarna har urskillningslöst plockat
fram statistik och hemfabricerade data för att kunna
påstå att brottsligheten sjunker och färre ungdomar
brukar marijuana. Den starka Big Marijuana-industrin
och lobbyn har inte varit sena att utnyttja dessa falska påståenden och galna statistikuppgifter och i den
lata eller flata mediabevakningen har det svalts med
hull och hår. Genom SAM, Smart Approches Against
Marijuana, har Ernie äntligen nått ut och avslöjat falserierna.
Impact II är en omfattande rapport som går vidare
på djupet i de delar som redovisades i Impact I, 2013.
Egentligen redovisas en jämförelse av tre tidsepoker
inom Colorados förhållningssätt till marijuana. Detta
är redovisat i en tidigare artikel.
1. Antalet trafikolyckor med marijuanapåverkade
förare ökade mellan 2007 och 2012 med 100 %.
Ertappade förare påverkade av marijuana ökade
mellan 2011 och 2013 med 16 %.
2. Antalet missbrukande ungdomar mellan 12 -17 år
ligger på närmre 11 % och är 39 % högre än det
nationella genomsnittet. Suspensioner från skolan
av ungdomar som dagliga missbrukare av marijuana ökade från läsåren 2008-2009 till 2012-2013
med 32 %
3. Vuxna personers marijuanabruk har också stegrats markant. Bland college-studenter 18-25 år
missbrukar 42 % fler marijuana än det nationella
genomsnittet. Vuxna över 26 år ligger på nivå 51
% högre än nationella genomsnittet. Av dem som
gripits för brott i Denver 2013, har 48,4 % varit
påverkade av marijuana, vilket är en ökning med
18 % från 2008.
4. Sjukhusens akutmottagningar fick en 57-procentig
ökning av marijuanarelaterade fall mellan 2011
och 2013. Sjukhusinläggningar har ökat 82 % mel-
78
lan 2008 och 2013. Koncentrering ligger mycket på Denver,
där akutbesöken för marijuana
är 45 % högre än i övriga
delstaten.
5. För barn mellan 0-5 år har
marijuanaexponeringen ökat
268 % mellan 2006-2013,
vilket är tre gånger så vanligt
som nationella genomsnittet
och därmed bekräftar den
befarade utvecklingen som
skulle ske för småbarnsfamiljerna.
6. Topp tre för droger som de senaste nio åren föranlett antagning till behandling är alkohol, marijuana
och amfetamin.
7. Spridning till andra delstater av den legala marijuanan från Colorado har för Highway Interdiction-programmet berört 40 delstater och är en
397-procentig ökning av det beslagtagna från 2008
till 2013. US Post:s egen narkotikapolis ökade sina
ärenden med paketbeslag av marijuana avsett för
andra delstater mellan 2010 och 2013 med 1280
%. Colorado har utvecklats till en källa och distributionsnav i marijuanahanteringen till stor glädje
för Big Marijuana-industrin och investerarna samt
den grovt organiserade brottsligheten.
8. I THC-utvinningen från marijuana har de allvarliga laboratorieexplosionerna och bränderna fördubblats första halvåret 2014 med 27 allvarliga
personskador som följd. Även bland yngre ökar
skadorna markant vid explosioner med butangas
när man försöker extrahera olja ut marijuanan.
9. I Denver steg den totala brottsligheten med 7 %
första halvåret 2014 som en direkt följd av legaliseringen av marijuana.
10. Inkomsterna med marijuanabeskattningen som
fond ligger på 118 miljoner dollar, 1,2 % av de totala fondmedlen, och täcker bråkdelar av de kostnader som uppstått och uppstår av den fria marijuanan.
11. THC halten har ökat från 3,96 1995 till ett genomsnitt över 12 % och toppnoteringar kring 30 %
under 2014.
Källa: www.rmhidta.org/Reports
Anders Stolpe
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 5/2014
Nästa nummer kommer ut i december 2014.
Vi kommer i ett antal artiklar att fokusera på missbrukaren och missbruket av droger.
Dessutom återkommer vi med fler kritiska synpunkter på Narkotikastrafflagen och en
del annat intressant material.
Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips. Skicka till gunnar.hermansson@snpf.org.
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år.
Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s
årliga utbildningskonferens i
Harrisburg, Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande
mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem
att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org

SNPF 4-14 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Transcription

Similar documents

Therese är snäll och fixar framsidan

3/12 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Tema: drogrelaterade mord - Svenska Narkotikapolisföreningen

Faktablad droganalys

OneCoin Presentatio

Åtgärdsprogram 2012 - Skånesamverkan mot droger