Prefekten har ordet - Institutionen för neurovetenskap

INST FÖR NEUROVETENSKAP
Nyhetsbrev nr 3, www.neuro.uu.se
September 2014
Prefekten har ordet
Viktig datum att
skriv in i
kalendern:
Sommaren var kort..
framför oss.
vår egen del i en situation
där fakultetsanslaget är
begränsat men där vi har
säkrat externa anslag som
ger oss arbete under minst
ett år framåt i tiden!
.. även om det mesta denna gång faktiskt inte regnade bort. Knappt hade
vi avslutat vårterminen,
genomfört halvårsbokslutet förrän man överraskas
av att september är här
och att ivriga recentiorer
på nytt irrar kring på
BMC! Trots tidens snabba
framfart får vi glädja oss
åt forskningsmässiga
framgångar och förhoppningsfulla studenter på
våra olika utbildningar.
Hoppas ni haft en vederkvickande sommar och nu
återvänder styrkta till
kropp och själ! Jag önskar alltså er alla välkomna tillbaka och hoppas
på att vi har ett gott läsår
Efter vårens administrativa paralys i universitetets
ledning finns nu en områdesstyrelse med starkt
mandat att ta oss vidare.
Institutionen har också fått
Hoppas ni alla i likhet med
en ny styrelse som har ett
mig ser fram mot en spänansvarsfullt uppdrag att
nande höst!
säkra vår ekonomi och
peka ut strategier för vår
Ted Ebendal
framtida forskning,
rekrytering, undervisning och administration. Speciellt viktigt
för vår del blir signalerna i områdesnämndens budget i slutet
av denna månad. Det
kommer säkert bli livliga diskussioner hur vi
på bästa sätt skall
hantera utfallet för
Fr hö: Ted Ebendal med Lena Zetterberg,
fysioterapeutprogrammet & Finn Hallböök,
prefekt för grund utbildningen, under den
uppskattade lärarhalvdagen i aug.
Utmärkelser & anslag; Hjärnfonden, Novo Nordisk, Oskarspriset,
Lennart ”Aktiestinsen” Israelsson stiftelse mm
Anslag Hjärnfonden:
- Åsa Mackenzie, Funktionell neurobiologi
- Robert Fredriksson, Funktionell farmakologi
- Christian Benedict, Funktionell Farmakologi
- Kent Nilsson, Barn och
ungdomspsykiatri
- Klas Kullander, Genetisk
utvecklingsbiologi
- Richardson Leao, Genetisk utvecklingsbiologi
- Helgi Schiöth, Funktionell
farmakologi.
Novo Nordisk Excellence
Award for Endocrinological Research:
- Christian Benedict, Funktionell farmakologi, läs mer
Oskarspriset:
- Christian Benedict, Funktionell farmakologi, läs mer
Lennars “Aktiestinsen”
Israelsson stiftelse Individ
och samhälle:
- Martina Hedenius,
Logopedi
En av världens mest cit-
erade forskare under åren
2002-2012:
- Helgi Schiöth, Funktionell farmakologi
Ny doktorandrepresentant i
Institutionsstyrelsen:
- Bejan Aresh, Gen. utv. biologi.
Ny suppleant till doktorandreprepr. i Inst. Styrelsen:
- Susanna Tuvemo Johnson,
fysioterapi
Läs mer om Institutionsstyrelsen
på vår hemsida.
- Kursstart 1 sept.
- Styrelsemöten, start
2 sept, se vidare på
hemsidan, klicka här.
- Informationsträff
med afterworkmingel, 18 sept kl
15.00-17, Gunnesalen, Psykiatrinshus.
- Intro seminar for
international guest
researchers 23 okt.
- Infoträff med afterworkmingel, 11 dec kl
15-17.30, Tiseliussalen, B10:1, BMC.
- Neurodagen, tisdag
24 mars 2015.
Doktorandval
22 aug: Nominieringslista anslås
27 aug: Nomineringsperioden stängs
1 Sept: (10.00) – 3
September (16.00):
Röstning
4 Sept: Rösträkning
4 Sept – 11 Sept:
Resultatet anslås &
period för ev
överklagan
Redaktör: Cecilia Yates
Har du tips till nyhetsbrevet eller
webbsidan, majla:
cecilia.yates@neuro.uu.se
eller ring 471 4771
Sida 1
Viktigt med bra diagnostik för ungdomar med sömnsjukdomar
Anne-Marie Landtblom, som
forskar inom neurologi och
främst fälten MS, epilepsi och
sömnsjukdomar kom under
våren till vår institution neurovetenskap från Linköpings universitet och blir nu i höst promoverad till professor i neurologi.
” SPÄNNANDE MED
UPPSALAS
VÄLUTVECKLADE
SÖMNFORSKNING
BÅDE INOM
GRUNDFORSKNING
OCH KLINIK.”
Anne-Marie
Landblom
Anne-Marie disputerade på MS
-epidemiologi, det vill säga
utbredning och riskfaktorer vid
MS till exempel från exponeringar i miljön. Forskningen ledde även till magnetkameraundersökningar vid MS, vilket utvecklades att omfatta fler sjukdomar, bland annat imagingforskning om epilepsi och sömnsjukdomar.
Forskningen kring sömnsjukdomar startade genom att AnnMarie diagnostiserade ett
ovanligt syndrom, Kleine-Levin
syndrom, som drabbar unga
personer i form av extremt lång
sömnighet, de kan sova upp till
en vecka i stöten. Hennes stora,
internationellt sett, material har
bland annat tydliggjort hur
symptomen yppar sig samt hur
det kan se ut vid olika typer av
bildmedicinska teknikerav hjärnan, framförallt det som kallas
SPECT, en perfusionsmätning av
hjärnan.
Efter att pandemrix vaccinationerna orsakade narkolepsi i
Sverige 2009, blev även AnnMarie ansvarig över att upprätta ett patientregister för narko-
lepsi. Tillsammans med sin
forskargrupp har man sedan
övergått till imaging och tittat
på patienterna med magnetkamera. Den kliniska verksamsamheten har idag utvecklas
ytterligare till att studera
ungdomar med förskjuten
sömnfas, ett mycket aktuellt
ämne. Anne-Marie berättar:
– Ibland har en del ungdomar
förskjuten sömnfas exempelvis då de använder sociala
medier samt dataspelande på
nätterna, vilket kan skapa
svårigheter för dem att behålla dygnsrytmen. Ungdomar
är i och för sig själva benägna att sträcka ut dygnet, och
då finns en svårighet för läkarvården av att ställa diagnos eftersom det även finns
ungdomar med narkolepsi,
Kleine-Levin syndrom eller
depression. I en reviewartikel
har vi nyligen pekat
ut vikten av att ha en
bra diagnostik av
unga personer med
sömnproblematik så
att vi får rätt diagnoser. För mig har
det varit roligt att
komma hit till Uppsala där det finns ett
sömnteam här på
Akademiska sjukhuset, från både lungoch allergikliniken
samt psykiatrin med
god kompetens sedan tidigare. Här
finns dessutom myck-
Läs mer om Anne-Marie Landtbloms forskning på
vår hemsida, MS, Epilepsi och Sömnsjukdomar.
Anne-Marie Landtblom kommer hålla en föreläsning
vid professorsinstallationen den 14 nov, läs mer här.
et avancerad MS forskning
där man profilerar benmärgstransplantationer och
även magnetkamera studier
av MS. Där planerar vi
spännande samarbeten.
– Här i Uppsala finns en välutvecklad grundforskning och
möjligheten att utveckla
translationell forskning, utifrån kliniska iakttagelser och
statistiska evidens för olika
sjukdomsutvecklingar. Vi vill
försöka överföra detta till
fysiologisk och biologisk
forskning. Det är min framtida förhoppningar att knyta
de kontakterna här och att
jag skulle kunna vara en
resurs i min kliniska utövning
och med mitt patientmaterial,
avslutar Anne-Marie. Anne-Marie Landtblom,
professor i neurologi
Sida 2