Droger och Missbruk - Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

Droger och Missbruk
Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain
Erik Müller-Sandvik
Viktor Steen
Inledning
s. 3
Droger
s. 4-6
Drogtyper
s. 7-13
Internationellt
s. 14-15
Missbruk
s. 16-18
Missbrukaren
s. 19-21
Konsekvenser
s. 22-24
Utanförskap
s. 25-26
Vägen ut
s. 27-28
Avslutning
s. 29
2
Inledning
Droger, varför behöver jag lära mig om droger?
Jag minns själv då
polisen besökte min högstadieskola då jag gick i nian. Det var en allvarlig
man i blå polisuniform som stod inför vår klass och pratade om olika farliga preparat och substanser som man skulle akta sig för. Han sa t.ex. att
man kunde få psykoser och ”snedtändningar”, och att dessa ledde till att
man blev galen eller att man dog! När jag gick i sjuan så brydde jag mig
inte speciellt mycket. Jag blev inte särskilt rädd, och jag tänkte inte heller
nämnvärt mycket på hur droger skulle påverka mitt liv.
Det var inte förrän gymnasiet som jag först började komma i kontakt
med droger. Alkohol hade man ju varit i kontakt med sedan högstadiet. I
och med att många höll på med det (vuxna också ju!) så verkade det ju
nästan normalt! Men första året på gymnasiet började många av mina
vänner experimentera med droger. Jag hörde många historier som då
verkade både spännande och skrämmande. Jag var både intresserad och
oroad. Jag visste att droger var farliga. Det hade ju den där polisen sagt
till oss. Men hur skulle man göra? Jag kunde ju inte polisanmäla mina
barndomskompisar. Jag visste ju inte egentligen vad det var de var beroende av. Någon skrämmande, psykosframkallande drog som man dog av.
Jag gjorde det jag trodde var bäst. Jag höll mig undan istället och fortsatte med mitt eget liv. I efterhand önskar jag att jag hade vetat mer. Förmodligen kommer alla i kontakt med folk som bär på ett missbruk i sina
liv. Det kan vara alkohol, receptbelagd medicin, narkotika till och med
träning(!?). Missbruket som kopplas till varje specifik last är annorlunda
till sitt sätt, men de innebär alla problem för en själv och ens nära och
kära. Därför tycker jag att det är viktigt att veta något om missbruk i skolan. Kanske för att lägga märke till ett beteende hos sig eller en vän och
så att man kan förstå istället för att döma och ta avstånd från någon som
kan behöva ens hjälp.
3
Droger
Droger
Vad är en drog?
Vad händer med kroppen när man knarkar?
Att svara på frågan ”Vad är en drog?” kan ibland vara svårt. Det är
inte alltid så självklart att man kan säga ”Det är något man blir
beroende av” eller ”Det är något som skadar kroppen”. Ett viktigt
exempel på den här problematiken är alkohol och nikotin. När
man talar om någon som är beroende av alkohol så benämner
man sällan han eller henne som en knarkare. Inte heller tänker
man på någon som slutat röka som en ex-pundare. Däremot gäller dessa beskrivningar för någon som missbrukar eller har missbrukat heroin. Man kan därför säga att samhället bestämmer vad
som ska räknas som en drog. Vi har i Sverige lagstadgat att alkohol och cigaretter ska gå att köpa (efter att man är 18) och därför
är det okej att använda dessa medel som man annars skulle kalla
för droger.
Om man bortser från samhällets definition på ämnet så finns det
några gemensamma drag för det som definieras som droger:
Substansen påverkar på något sätt det centrala nervsystemet
Substansen kan direkt eller indirekt ha skador på
kropp eller psyke
Substansen är beroendeframkallande i någon mån
4
Droger
Med den här definitionen av ordet drog så kan vi konstatera att
både nikotin och alkohol faller under beskrivningen. De påverkar
både det centrala nervsystemet som styr över bl.a sinnesuttryck
och de kan även skada kroppen.
Men ordet drog rymmer in en hel del olika typer av preparat. Alkohol har vissa egenskaper i det rus som produceras av hjärnan
som skiljer sig avsevärt från till exempel det rus man får av kokain. Därför kan man dela in droger i tre olika typer:
Centralstimulerande, kokain, amfetamin,
koffein, nikotin
Opiater, heroin, morfin, kodein
Hallucinogena, LSD, meskalin, ecstasy, psilocybin
(svamp)
Diskussionsfrågor
Diskutera med en kompis!
1.
Vad betyder ordet drog för dig?
2.
Varför tror du att det olagligt att använda droger?
3.
Varför är alkohol och cigaretter lagligt?
5
Droger
Beroende
En av de mest problematiska aspekterna av droganvändning är
beroende. Det kan definieras som att man har förlorat kontrollen
över användandet av substansen. De droger som klassificeras
som mest farliga är ofta väldigt beroendeframkallande. Det handlar vanligtvis om att drogen stimulerar hjärnans belöningssystem
så att man upplever stresslindring eller välbehag. När dessa stimuli sedan upphör så kan man känna sig deprimerad eller få
ångestkänslor, och känna ett behov av att använda sig av mer av
drogen. Detta brukar kallas för psykiskt beroende. Ett fysiskt beroende är när man använder en drog för att undvika akuta abstinensbesvär. Abstinensbesvären skiljer sig åt från drog till drog
men de kan uppenbara sig som fysiska problem, som till exempel
feber, huvudvärk och illamående.
Abstinens
78 200 anmäldes för narkotikabrott år 2008
i Sverige
För ringa narkotika brott får
man vanligtvis
böter.
För normalgraden är det vanligtvis ca. 7 månader i fängelse.
För grovt narkotikabrott är genomsnittstiden i
fängelse 4 år
och 8 månader.
Abstinenssymptom kan sammanfattas som de negativa konsekvenser som kommer efter att man upphört att regelbundet använda en drog. Vad som sker skiljer sig från drog till drog, men
alla dessa besvär är bidragande faktorer till varför rehabilitering
av missbrukare kan vara så svårt. För till exempel amfetamin
som är en centralstimulerande drog så är effekterna bl.a. trötthet, sömnsvårigheter, irritation, hunger och depression. För alkohol så är bl.a. besvären ångest, högt blodtryck, huvudvärk, sömnlöshet och svaghet. De två drogernas besvär är alltså olika för att
de aktiva ämnena som påverkar kroppen, har effekt på olika delar.
6
Drogtyper
Drogtyper
Kokain:
Drogklass: Klass II
Centralstimulerande
Centralstimulerande drogers påverkan på det centrala nervsystemet har en rad olika effekter. Koffein, som är den aktiva substansen i kaffe och Coca Cola, orsakar i måttliga mängder genom att
man känner sig pigg och alert. Amfetamin däremot, som är en
potent psykoaktiv drog orsakar sömnlöshet, välbehag, höjd puls,
Psykisk/fysiskt beroende: Högt/möjligt
Tolerans: Ja
Varaktighet: 1-2 timmar
Effekt av överdos:
muskelspasmer, hallucinationer, hjärtattack, psykos
höjt blodtryck och aptitlöshet. Den vanligaste effekten av centralstimulerande droger är pigghet. Därför används drogerna ibland
för att motverka sömn, eller för att upprätthålla en hög nivå av
pigghet under en period. Många av de centralstimulerande drogerna påverkar också hur kroppens hantering av dopamin.
Dopamin är ett ämne som i kroppen påverkar vad vi upplever
Psykoaktiv:
Påverkar hjärnan eller mentala processer
(minnet t.ex.)
vara bra eller lyckosamt. Till exempel om dopamin utsöndras
när man tränar kan det leda till att man upplever det som positivt och därmed så kan man känna sig mer motiverad till att upp-
Dopamin:
repa träningen vid ett senare tillfälle. Droger som kokain påver-
En av de viktiga
ämnena i hjärnans belöningscentrum.
kar det sätt som dopamin tas upp i kroppen. Man kan likna
dopaminutsöndringen som en flod. Floden har flera utmynningar
vid sidorna som gör att strömmen mot slutet blir svagare. Det kokainet gör i hjärnan är att lägga stora stenbumlingar vid dessa
utmynningar så att de blockeras. Därför blir flodens ström oerhört stark. Eftersom att man har en hög dopaminnivå i hjärnan
så upplever man ett euforiskt tillstånd vid kokainanvändning.
Baksidan med detta är att när dopaminet tar slut, då följs den åt
av det som brukar kallas för en ”krasch”.
Fler droger av
typen:
Kokain, crack,
amfetamin, ritalin, nikotin, koffein, etc.
7
Drogtyper
Kraschen är abstinensbesvär som kan vara akut depression och
panikångest. Dvs. motsatsen till det tillstånd man upplever efter
att ha använt drogen.
Opiater
Opiaterna tillhör en grupp droger som härstammar från opiumvallmo. Från denna blomma kan man framställa drogen opium,
som är en av de första narkotikasubstanserna som man historiskt sett har lagstiftat emot. Från opium kan man sedan framställa morfin och ur det den narkotikaklassade drogen heroin.
Det finns även andra läkemedel som kan framställas med hjälp av
Fler droger av
typen:
Morfin, kodein,
metadon, tebain
papaverin etc.
opium, men morfin är det vanligaste. Opiater har en lugnande
och smärtstillande effekt på kroppen. Dess påverkan liknar
kroppens eget ämne endorfin som släpps ut då man skadar sig.
Endorfinet gör så att smärtan av att t.ex. stöta tån mot bordet
inte blir lika akut påtaglig. Man kan även tänka sig en mer extrem
situation där man skadat sig allvarligt i ett fjäll eller ett något an-
Endorfin:
Kroppens egen
smärtstillare.
Liknar morfin till
kemisk struktur.
nat avlägset ställe. Smärta som vanligtvis tvingat en att ligga
orörlig på marken kan då med endorfinets hjälp ignoreras så att
man kan ta sig till säkerhet. Drogen heroin har en smärtstillande
effekt likt endorfinet. Den förhindrar dessutom till stor del att
stresshormoner produceras i kroppen. Utöver detta används dro-
Morfin:
Drogklass: Klass II
Psykisk/fysiskt beroende: högt/högt
gen för att ruset producerar en stark känsla av välbehag. Heroin
Tolerans: Ja
nyttjas främst på tre olika sätt. Dels genom rökning och sniffning,
Varaktighet: 3-6 timmar
men också genom att injicera ämnet direkt in i blodet. Denna metod kan innebära ett allvarligt problem. Ofta så används samma
kanyl av flera personer, vilket kan leda till spridning av sjukdo-
Effekt av överdos: bla.
Muskelspasmer, andningsstillestånd, lågt
blodtryck
8
Drogtyper
mar som hepatit och AIDS. På grund av sättet försäljning av droger sker så finns det risker kopplade till användandet av heroin.
En langare som säljer heroin kommer ofta att blanda ut drogen
med olika ämnen som löses up när de värms. Dels kan dessa ämnen vara skadliga på kroppen, men det kan också vara svårt att
avgöra hur utblandad drogen blir. För en missbrukare som är van
att ta en viss dos heroin till en viss styrka, så kan en ökad renhet
Hepatit och
AIDS:
Sjukdomar som
kan överföras
via kroppsvätskor, t.ex. vid
samlag och
sprutdelning.
av drogen vara dödlig. En av heroinets effekter är att andning och
syretillförsel till hjärnan saktas in. Vid en överdosering så ökar
denna effekt vilket i värsta fall kan leda andningsstillestånd vilket är akut livsfarligt.
Hallucinogena
Hallucinogena droger påverkar det centrala nervsystemets förmåga att reglera sinnesintryck. Vår hjärna bombarderas konstant
med olika former av intryck som måste sorteras. Det kan handla
om att man ser en cykel samtidigt som man känner en vindpust i
nacken och man hör ett barn skrika i bakgrunden. Vår hjärna sorterar automatiskt alla dessa känslor och intryck så att vi kan hantera det och leva våra vanliga liv. Men under effekten av en hallucinogen drog så störs hjärnans kontroll över detta flöde, vilket
Fler droger av
typen:
PCP, meskalin,
psilocybin,
MDMA(ecstacy)
etc.
kan leda till att man under ruset uppfattar verkligheten på ett annorlunda sätt. Den kanske mest kända hallucinogena drogen är
LSD(lysergsyradietylamid). LSD stör den reglerande funktionen
av våra sinnesintryck som vanligtvis sorterar ut onödig information. Därför kan man under ruset uppleva hallucinationer, dvs.
objekt, syner eller ljud som inte existerar i verkligheten.
9
Drogtyper
Ens upfattning av tid störs också genom att det som upplevs som
LSD:
en kort stund kan i verkligheten vara timtal. LSD har ingen fysisk
Drogklass: Klass I
skadlig effekt på kroppen. Därför är det lätt att tro att en ökad
Psykisk/fysiskt beroende: okänt/ingen
dos av drogen inte är farlig. Men med en ökad dos ökar också in-
Tolerans: Ja
tensiteten av ruset. När intensiteten ökar så blir också verklig-
Varaktighet: 8-12 timmar
hetsfrånkopplingen mer allvarlig. Det innebär att intryck som
Effekt av ”överdos”:
Mycket intensivare
rus, därav risk för
psykos
uppfattas skrämmande eller farliga kommer att ha en mer påtaglig effekt på tillståndet och kan i värsta fall orsaka en psykos. LSD
har olika effekt på olika personer men också beroende på situationer. Den upplevelse man har under ruset styrs till stor del av
det självupplevda tillstånd man befinner sig i. Detta innebär att
om man lider av depression eller någon annan form av psykisk
stress så kan tillståndet intensifieras när ruset påbörjas. Vilket i
sin tur kan innebära en ökad risk för att uppleva de akut negativa
effekterna av drogen.
Psykos:
En påtaglig störning i en människas förmåga att
uppfatta verkligheten. Ofta utan
att personen
själv förstår att
det den upplever inte är verkligt.
10
Drogtyper
Cannabis
Marijuana är efter alkohol den mest använda drogen i världen.
Cannabis:
Marijuana och hasch tillhör gruppen cannabis. Cannabis som
Drogklass: Klass I
drogtyp är lite svår att placera i någon av de större kategorierna
Psykisk/fysiskt beroende: påtagligt/okänt
eftersom att de har effekter som kan liknas vid de centralstimule-
Tolerans: Ja
rande, opiater och hallucinogena substanser. Den aktiva substan-
Varaktighet: 2-4 timmar
sen THC skapar i mindre doser av drogen en känsla av välbehag
Effekt av ”överdos”:
Utmattning, paranoia,
psykisk skada
och avslappnande. I högre doser kan den påverka sinnesuttryck
som kan liknas vid milt hallucinogena inslag. Marijuana och
hasch framställs av växten cannabis sativa. Genom olika processer på olika delar av plantan så kan man utvinna drogen. Vilka
delar som används, och det sättet de produceras på, påverkar
procenthalten THC. Genom växtförädling så har man dessutom
ökat mängden THC som kan utvinnas ur en planta. Vilket innebär
att den mängd THC man får i sig genom att röka en ”joint” idag
THC:
Den aktiva ämnet i cannabis,
dvs. det ämnet
som främst påverkar kroppen.
förmodligen är mer än vad den var på 60-talet.
Alternativa namn:
De kortvariga effekterna av cannabis intag är de som nämndes
tidigare. Men under ruset så kommer man dessutom lida av
minskad inlärningsförmåga, problem med närminnet, försämrade reaktioner och i vissa fall dåligt självförtroende och aggressi-
Majja, braj, brass,
weed, chronic, spliff,
ganja, ganga, feting,
fett, gås, afghan, kaka,
blunt, bhang, jazztobak
vitet. Dessa effekter är dock mer närvarande under högre doser.
Nedsättningen i reaktionsförmåga är en allvarlig konsekvens av
marijuana användandet då många, speciellt i USA, tror att det är
okej att köra bil under ruset.
11
Drogtyper
En studie i Frankrike har visat ett samband mellan många bilolyckor där människor dött och föraren varit påverkad av canna-
Legalisering:
bis. De långtgående effekterna av ett cannabis missbruk är vilt
Att legalisera en
drog innebär att
man gör det lagligt att använda
och sälja drogen.
debatterade av forskare, man har funnit att rökandet kan skada
lungor likt cigarrettrökning, och problem kopplade till potens
och graviditet. Det finns även fara för människor med cirkulationsproblem och för människor med anlag för schizofreni.
Alkohol
Alkohol är världens populäraste drog. Den och nikotin, är några
av de få droger som legaliserats och får användas fritt, dock under vissa restriktioner som åldersgräns. Alkoholens effekt på
kroppen kan liknas dels vid heroins lugnande effekter, men också
till viss mån som centralstimulerande. Vid lägre doser kan dro-
Rattfylleri
År 2003 dömdes
i Sverige totalt
6444 för rattfylleri.
gen motverka stress och ångest samt göra användaren mer pratglad och självsäker. Stressmotverkan kopplas till den opiatliknande påverkan på det centrala nervsystemet. Medans den stimulerande delen är en effekt av en rad olika ämnes utsöndringar i
kroppen. Detta gör att man kan uppleva sig uppiggad och glad
under början av ruset. Den uppiggande effekten avtar dock ju
högre promillehalten i blodet blir tills den punkt då man blir
medvetslös och riskerar alkoholförgiftning.
När man blir beroende av alkohol så kallas det alkoholism. Då
har man tappat kontroll av sitt bruk av drogen och måste för att
undvika abstinensbesvär, dricka. De abstinensbesvär som är
Promille
antalet milligram (mg) etanol per gram
(g) blod.
kopplade till alkoholism varierar i grad men kan i vissa fall vara
mer allvarliga än de som förekommer vid heroinabstinens.
12
Drogtyper
Eftersom att drogen är laglig finns det mycket studier om de negativa effekterna som alkohol har på kroppen. Bland annat kan
konsumtion av alkohol orsaka leverskador, sjukdomar på hjärtat,
fosterskador, hjärnskador, problem med minnet, demens etc.
Alkohol är i vårt samhälle en synnerligen problematisk drog. I
och med att den åtnjuter en undantagsstatus i drogpolitiken så är
den vitt förekommande i våra liv. Därför är det vanligt att man i
ung ålder kommer i kontakt med drogen. Under högstadiet och
gymnasiet så pågår mycket utöver just studier och skola. Man utvecklas både biologiskt, men också som person. Därför kan det
vara skadligt att komma i kontakt med drogen i denna ålder.
Överdrivet drickande kan komma som en effekt av t.ex. grupptryck, som inte är helt ovanligt i kompismiljöer. Innan man har
blivit bekväm med sig själv och sin roll i ett kompisgäng kan det
0,5 miljoner
svenskar uppskattas dricka
alkohol i skadliga mängder.
10-15% av männen respektive 3
-5% av kvinnor
kan ha allvarliga
alkohol problem.
vara svårt att vara den som står utanför den gemenskap som ofta
skapas kring alkohol. Dessutom kan det vara svårt att avgöra var
gränsen för ett sunt drickande i dessa sammanhang då man inte
alltid förstår konsekvenserna av missbruk. Detta gäller inte bara
för alkohol. Droger som marijuana sprids också i de kompissammanhang som kan förekomma under gymnasieåldern, och någon
som har tagit ett bestämt val att inte pröva kan finna sig i en situ-
Alkoholrelaterade dödsfall uppskattas till mer
än 6000 per år i
Sverige
ation där de måste välja mellan sin integritet eller en säker plats
bland vännerna.
13
Ute i världen
Internationellt om droger
”Varifrån kommer drogerna?”
Tullen gör varje år tillslag på gränserna där stora mängder droger tas till vara på. De kan komma från närliggande länder som
Finland eller Danmark, eller så kan de ha rest lång väg och finna
sig hit från t.ex. Afghanistan eller Mexiko. Eftersom att det inte i
någon större utsträckning framställs droger i Sverige så ser vi
sällan de problem som är kopplade till smuggling. Drogsmuggling är inte bara ett problem i Sverige. I Mexiko där det finns stora drogkarteller som smugglar t.ex. kokain från Sydamerika till
USA så pågår det vad man nästan kan klassa för ett krig. 2008
dog närmare 6000 människor i kartellernas krig om drogmarknaden. Det handlar om skjutningar, tortyr, strider mot polisen
och liknande. Vissa av de rika drogbaronerna har till och med
skaffat sig mindre privata arméer! Här i Sverige har vi svårt att
tänka oss något liknande. Den kriminalitet som här har kopplingar till droger är i jämförelse med Mexiko liten. Men också här är
I Sverige:
det kriminella organisationer som förser landet med droger.
År 2006 anmäldes 509 personer för smuggelrelaterade brott.
Drogproduktionen i världen är till stor del centrerad till Sydamerika, delar av mellanöstern och Asien. I Europa är det inte så vanligt att man odlar växter som man kan framställa droger ur. Dels
för att vi på många ställen inte har möjlighet att odla t.ex. opiumvallmo på grund av klimatet. Men dels också för att sådana fält är
relativt enkla att hitta och förstöra.
14
Ute i världen
Dessutom har de regeringarna vi har här i Europa alla skrivit under FNs konventioner om droger, där man kommit överens om
att förhindra smuggling och produktion. Länder som har problem att jaga och döma knarksmugglare och producenter är därför oftast de ställen där de frodas. Afghanistan är till exempel det
land som utan tvekan producerar mest opiater. Man har räknat
att mer än 90 % av världens tillförsel kommer från just Afghanistan. Colombia är ett annat exempel på ett land där produktion
av droger är ett stort problem. Landet har sedan länge varit känt
för att odla cocaplantorna som man gör kokain av. Där har ett
krig mellan regeringen och landets gerillor utbrutit delvis som
effekt av landets drogsmuggling.
15
Missbruk
”När blir bruk, missbruk?”
Missbruk av olika substans är svårt att prata om, det ju kan betyda
många olika saker för olika personer och i olika situationer. Att ta
öl när man går på krogen eller på en fest är inte missbruk. Att ta
två öl tycker nog de flesta är vanligt och kanske tre också. Men
egentligen är det omöjligt att säga säkert vem som missbrukar.
T.ex. för en alkoholist, är bara en öl ett missbruk medans för
många andra är det inte missbruk, och man kan göra det utan att
vara missbrukare. Skillnaden mellan att bruka (använda) t.ex. alkohol och att missbruka, ligger i kontroll. Kontroll över sitt drickande, kontroll över sitt användande. Ett missbruk har man om
man förlorar kontrollen, att man inte kan säga nej om någon erbjuder, att man måste använda det för att kunna klara sig, att suget efter något är så stort att man låter det gå i första hand.
Beroende ligger till grunden för ett missbruk, ett beroende som
kan komma från fysiska och psykologiska effekter. Att beskriva
hur ett missbruk utvecklas är också svårt. Man kan uppskatta
chansen till att utveckla ett missbruk genom att titta på statistik
om missbruk från olika undersökningar om hur droger, alkohol
och tobak används, och utifrån detta kan man räkna ut hur troligt
det är att man utvecklar ett missbruk. Sådana siffror är fakta, men
vad man måste ha i åtanke är att de inte alltid går att använda i
verkligheten, då faktorerna är flera.
Missbruk i NE
okontrollerad eller
överdriven användning av något,
vanligen alkohol,
narkotika eller
andra substanser
med euforiserande
effekter, men även
t.ex. mat. Bruk av
alkohol, narkotika, tobak och läkemedel, t.ex.
bensodiazepiner,
kan övergå till
missbruk genom
överdriven konsumtion eller genom medlens beroendeframkallan
de effekter. Dessa
kan vara av såväl
fysiskt som psykiskt slag. Svensk
lagstiftning förbjuder all hantering och användning av narkotika
och jämställer i
det fallet bruk
med missbruk. I
medicinsk mening
talar man om
missbruk när bruket fortsätter trots
att det uppenbarligen vållar problem.
16
Missbruk
Att säga att det är t.ex. 10 % chans att utveckla ett missbruk av någonting om man provar det, betyder inte att om tio personer provar kommer en att utveckla ett missbruk. Det betyder bara att det
är det som är mest troligt. Alla tio kan utveckla missbruk, eller
inga alls. Att singla ett mynt två gånger betyder heller inte säkert
att det blir krona en gång och klave den andra, och lika lite betyder det att bara en fastnar i ett missbruk om chansen är 10%. Det
är så otroligt många och svårt förutsedda händelser och faktorer
som påverkar så att det är omöjligt att säga vad som kommer att
hända i framtiden med någon större säkerhet. Statistik kan användas som ett verktyg för att uppskatta hur stora riskerna är och för
att kunna se vad som är mest troligt att hända i framtiden, men
inget annat. Alla som provar att röka cigaretter, provar att använda droger eller dricker alkohol kommer inte att utveckla att missbruk, men ALLA som gör det utsätter sig själv för en risk att utveckla ett missbruk. Tänk på att procent siffran är påhittad för att
lättare förklara en princip, är inte nödvändigtvis kopplad till verkligheten.
Man kan se det som ett lyckohjul på en nöjespark. När du spelar
där vet vad du kan vinna, och risken du utsätter dig för att förlora
din insats på några kronor, och du kan tydligt se vilken chans du
har att vinna genom att titta på hur många siffror hjulet har. Att
använda droger är som att spela på ett hjul utan siffror, vad du
vinner är aldrig säkert, och vad du riskerar att förlora är är chansen till ett normalt liv, fritt från missbruk.
17
Missbruk
Missbruk
Men alla missbruk går att övervinna, alkoholister kan bli nyktra
och aldrig dricka igen, rökare kan fimpa för sista gången, tjackpundare kan också sluta. Människans förmåga att förändra sig och
sitt beteende är oändlig, men att bryta ett missbruk är mycket
svårt.
Diskussionsfrågor
Diskutera med en kompis!
1.
Varför tror du att folk dricker alkohol?
2.
Varför tror du att man använder droger?
3.
Varför tror du anledningarna skiljer sig åt?
18
Missbrukare
”Är det personer som lever med ett missbruk?”
Kanske. Kanske inte. Fundera på ”missbrukare”, vad betyder det
egentligen? Om du slår upp det i ett uppslagsverk kommer du få
ett svar, att en missbrukare är en person som missbrukar en substans. Så, ja, en person som missbrukar något är en missbrukare.
Men det är bara en del av vad det betyder att vara en missbrukare.
Den andra delen av vad det betyder att vara missbrukare går inte
lika lätt att se, eller att ”sätta fingret på”. Det handlar om hur din
omgivning, dina vänner, familj, klasskamrater, arbetskamrater och
andra som du umgås med, ser dig. Detta kanske låter konstigt, vad
spelar det för roll vad ens omgivning tycker om vad jag gör? Har
jag ett missbruk så är jag väl en missbrukare?
Men det är inte så enkelt. Man kan ha ett missbruk utan att ses
som en missbrukare, och man kan ses som en missbrukare utan
att använda något alls.
Det kan vara enklare att bryta beroendet som ligger till grund för
missbruket än det är att få sin omgivning att sluta se personen
som missbrukare, och sluta behandla personen som en missbrukare. Vissa kan hålla sitt missbruk borta från sin omgivning, och
vissa former av missbruk är lättare att dölja från sin omgivning,
som alkoholism, och andra typer av missbruk, som rökning, som
är mer accepterat av samhället, leder ofta inte alls till att ses som
missbrukare.
Det kanske inte låter som ett problem, för ingen borde väl bry sig
om vad andra tycker om ens liv och hur man lever det?
19
Missbrukare
Men det blir problem för många som lider av ett missbruk då de
ofta bemöts annorlunda i av sin omgivning när deras missbruk
”kommer ut” och blir mer allmänt känt. Ofta så är det okunskap
som gör att många blir osäkra och misstänksamma mot missbrukare. Många vet inte så mycket om missbruk och har därför bara
fördomar och stereotyper att luta sig på när man bemöter missbrukare. Många missbrukare som lyckats komma ur beroendet
har fortvarande svårt att tvätta bort missbrukarstämpeln, och
fortsätter att lida av de fördomar som omger missbrukare. Mycket
av dessa negativa attityder och fördomar som omger missbrukare
kommer från en moralisering, alltså att samhället tycker att det
är rätt eller fel. Vissa former av missbruk kan ses som fel därför
att det är så pass skadligt för användaren, att det av den anledningen ses som fel och farligt. Men t.ex. användning av alkohol är
ofta accepterat, trots att det kan ge användaren allvarliga skador
på kroppen, medans andra preparat som ger skador och problem
av liknande slag, inte alls är accepterat.
Ibland ser man missbruk som självförvållat. Dvs. att det är ett val
som de har gjort, att leva som missbrukare, och på ett sätt så kan
det vara sant. Många som idag har ett missbruk, tog vid någon tidpunkt ett beslut själva att använda medlet, och de allra flesta har
Moralisering:
Att utifrån olika
värderingar
döma eller beakta ett problem
utan att ha
koppling till fakta.
en möjlighet att säga ”nej” varje gång de använder det igen. Men
vad man måste komma ihåg är att det beslutet aldrig är det enda
som avgör om någon fastnar i ett missbruk eller om man kan ta
sig ur det.
20
Missbrukare
Men vad man måste komma ihåg är att det beslutet aldrig är det
enda som avgör om någon fastnar i ett missbruk eller om man kan
ta sig ur det. Det är så många olika händelser och problem som
ofta är helt bortom individens kontroll, som också ledde personen
in i missbruket, och sedan håller kvar honom/henne i det. Väl
inne i missbruket kan många som lider av missbruk behöva hjälp
att ta sig ur det, de kan inte klara det utan sin omgivnings stöd och
omtanke, men det är inte på något sätt omöjligt.
Att beskriva hur missbrukare ”egentligen” är svårt, för att inte
säga omöjligt. Man kan lika gärna försöka ge en allmänbeskrivning för varje människa som existerar. Alla människor är unika,
och att tro att en människa som lider av missbruk skulle vara likadan som någon annan, är helt fel. Precis som att det är fel att anta
att alla invandrare är si eller så, är det fel att tro att alla missbrukare är likadana.
Diskussionsfrågor
Diskutera med en kompis!
1.
Fundera över vilka fördomar du har om missbrukare?
2.
Hur tror du missbrukare påverkas av fördomarna?
3.
Hur tror du fördomar skapas?
21
Vad kan hända om man drabbas av missbruk?
Den här delen kommer att beskriva olika förändringar som kan
uppstå för person som fastnar i missbruk. Att ge framtidsförutsägelser är omöjligt, och se heller inte detta som ett försök att beskriva vad som har hänt alla missbrukare, kommande och existerande. Däremot så finns det vissa situationer och händelser som, i
olika undersökningar, visat sig vara mer vanligt förekommande
hos personer som drabbas av ett missbruk.
En av få saker som kan sägas med säkerhet, är att ett missbruk
dominerar den drabbades liv. Beroendet som ligger till grunden
för missbruket, och suget efter mer, blir för många missbrukare
det dominerande i deras liv. Att hitta nästa omgång av substans
som man är beroende av, blir allt viktigare och blir tillslut det som
alltid är viktigast och alltid hamnar i första hand.
Det är svårt att tänka sig för en person som aldrig varit inne i ett
missbruk, hur starkt beroendet måste vara för att kunna sätta det
framför familj och vänner, och svårt att beskriva. För vissa missbrukare har beroendet varit så starkt, att man övergivit sina egna
barn i jakt på att stilla beroendet. Missbruket kan få människor att
göra nästan vad som helst för att stilla beroendet. Kanske det säger något om vilken kraft, beroendet kan ha över en människa.
22
Vad kan hända om man fastnar I ett missbruk?
För vissa missbrukare kan beroendet leda till en nedåtgående spiral i allt mer destruktivt beteende. Vissa kan känna sig tvingade
att gå till allt mer extrema lösningar för att nå nästa användning.
Men ett missbruk drabbar inte bara personen som använder, det
kan sprida sig runt till andra i hans eller hennes närhet. De drabbas inte direkt av drogerna, de lider inte av de fysiska och psykologiska effekterna som påverkar användaren, men istället så drabbas de andra sätt.
Familjen och vänner märker ibland förändringar i missbrukarens
beteende snabbt, ofta innan missbrukaren själv inser att han eller
hon förändrats. Föräldrar, syskon och vänner vet ofta inte vad som
har hänt, ibland märker de bara att den drabbade börjar bete sig
annorlunda. Många i missbrukarens närhet kan bli oroliga eller
osäkra, de vet ju inte vad det är som händer, utan bara ser effekterna utan att veta orsaken till förändringarna. För personer som
fastnar i ett missbruk och tvingas ta till att mer extrema metoder
för att ha råd med nästa, och ibland hamnar familj och vänner i
kläm. Barn till missbrukande föräldrar kan hamna i situationer
där föräldrarna har använt alla pengar till sitt missbruk, och inget
finns kvar till mat. Inom familjer, där någon lider av ett missbruk,
kan missbruket bli det dominerande inslaget i deras dagliga liv.
Oro över vad den drabbade gör, om han eller hon är frisk, hur man
skall kunna hjälpa honom eller henne bäst skapar en ständig
stress för familjemedlemmar och nära.
23
Kostnader för samhället
Ett missbruk kan också bli ett problem för samhället som helhet.
Hur stora kostnaderna och de negativa effekterna är för samhället
idag, är svåra att uppskatta och beskriva hur stora de är. Kostnader som finns är t.ex. missbrukarvård, alltså olika former av vård
för missbrukare, rehabilitering och hjälp för missbrukare att bryta
beroendet kostar, och kriminalitet som ofta förknippas med droghandel kostar också. Sedan finns det mer svår definierade problem, hur skall man beräkna kostnaden för den sonen eller dotter
som växer upp med en förälder som är helt fast i ett missbruk?
Hur värderar man barnets lidande? Eller att polisen och sjukvården tvingas satsa mer pengar på drogrelaterad sjukvård och kriminalitet, som annars hade kunnat användas till andra viktiga
satsningar. Många missbrukare har svårt att kombinera sitt beroende och missbruk med att hålla ett fast jobb, så ofta tvingas de
leva på bidrag, vilket är en kostnad som betalas av alla skattebetalare. Så effekter från missbruk är definitivt något som går bortom
missbrukaren själv, och i många fall drabbar många fler.
24
Drogmissbruk och Utanförskap
Missbrukare riskerar att hamna i vad som brukar kallas för ett
Utanförskap I NE
”socialt utanförskap”. Vad det betyder är att man hamnar utanför
samhällets ”normala” områden. Vad som är det ”normala” samhället är så klart svårt att säga säkert, men det som ligger utanför det
”normala” är t.ex. hemlöshet och kriminella kretsar. Det finns
många olika grupper i samhället som riskerar att hamna i ett
Att stå utanför viss
gemenskap i hem,
arbets-, kultur- el.
samhällsliv, mellan medlemmar
av ett land, folk
etc.
utanförskap, och vissa grupper är mer sårbara än andra. Te.x. fattiga riskerar ofta att hamna i ett utanförskap. Ofta hamnar man i
ett utanförskap genom en kombination av olika händelser. Det kan
börja t.ex. att man förlorar sitt arbete och kommer in i arbetslöshet. Om det sammanfaller med att man som t.ex. drogmissbrukare, har problem med kontakt med sin familj och kanske inte ens
umgås med dem, kan man få svårigheter att hålla kontakten med
vänner och t.ex. arbetskamrater. Människan är ju en social varelse,
gemenskap, vänner och umgänge är viktigt för vårt välmående,
och har man tappat kontakten med vänner och bekanta kommer
man troligen att söka nya med liknande erfarenheter som en själv.
25
Drogmissbruk och Utanförskap
Man söker sig till grupper och vänner som lever på samma sätt,
eller kanske inte kan hitta några andra, och riskerar där att hamna
i en situation där det blir svårt att träda tillbaka in i det ”normala”
samhället. Ibland kan det också vara omvänt, människor som
hamnat i ett utanförskap hamnar i ett missbruk. Eftersom missbruk anses som något dåligt av samhället som helhet, både i form
av lagar, men också moral, hamnar lätt personer som missbrukar
det, utanför just samhällets gränser. Utanförskap kan vara både
effekt av missbruk, och orsak till det.
Diskussionsfrågor
Diskutera och fundera vidare
Varför hamnar vissa människor i ett utanförskap?
Hur skall man bryta utanförskap och komma tillbaka in i
samhället?
26
Vägen ut, och tillbaka
Missbruk är mycket svårt att bryta, och ta sig ur. Men inte på något sätt omöjligt, alla har en chans att göra det. Vägarna eller sätten att ta sig ur ett missbruk är många och någon lösning som passar alla finns inte, men det finns vissa hjälpmedel som är tillgäng-
Metadon:
Ett läkemedel
som används för
att avvänja opiatmissbrukare.
liga för det flesta som vill ta sig ur sitt missbruk. För att bryta och
få kontroll över det fysiska missbruket av substansen finns det
vissa läkemedel och preparat som kan användas för att mildra abstinensbesvären, och andra läkemedel kan använda för att ersätta
drogen. Vanligast är metadon, som används för att hjälpa perso-
Antabus:
ner med missbruk av droger inom opiatgruppen. Metadon gör att
Ett läkemedel
som används för
att avvänja alkoholister.
suget försvinner och om någon substans används ändå, så blir effekten försvagad. Vanligtvis används metadon för att stabilisera
missbrukares beroende, och hjälper dem bort från mycket av problematiken, som t.ex. kriminalitet kopplad till droganvändandet.
Ett annat medel för att behandla alkoholism är Antabus, som skapar starkt obehag hos alkoholisten när alkohol används.
Men i de allra flesta fall är chansen att lyckas bryta missbruket
och beroendet, endast med sådana preparat mycket liten. Möjligheten att behandlas med läkemedel och preparat för att bryta
missbruk erbjuds kostnadsfritt av staten. Den allra viktigaste delen av hjälpen ur missbruk, där läkemedel som metadon och antabus används som hjälpmedel, är psykologiskt och socialt stöd. Vad
det i praktiken innebär är olika möjligheter och metoder för missbrukare att komma tillbaka in i samhället.
27
Vägen ut, och tillbaka
Det är inte ovanligt att missbrukare drabbas av psykologiska besvär och olika former av behandling används för att hjälpa dem.
Socialt stöd kan betyda olika saker, det kan vara hjälp att komma
tillbaka in i arbetslivet, försök att återuppta kontakter med den
drabbades familj, olika gruppboenden där missbrukare kan få
stöd av personer med liknande erfarenheter.
Det finns situationer där missbrukare inte är villiga att delta i olika försök att ta sig ut ur missbruket, och där det finns en klar risk
Diskutera
och fundera
vidare
Borde staten
hjälpa personer
ur ett missbruk?
Borde staten
satsa på att
förhindra missbruk?
för missbrukaren, eller personer i missbrukarens omgivning att ta
skada av fortsatt missbruk, kan länsrätten besluta att personen
skall omhändertas enligt LVM, Lagen om Vård av Missbrukare. Då
tas missbrukaren in i ett speciellt LVM-hem och tvångsvårdas i
högst sex månader.
Att tvinga någon till vård är en omdebatterad fråga. Man kan först
och främst ifrågasätta om det ens går att ta sig ur ett missbruk om
man själv inte vill utan tvingas, och sedan om det är rätt och i enlighet med den personliga integriteten. Staten har ett intresse i att
begränsa missbruk i samhället, då kostnaderna för individens
missbruk ofta betalas av andra skattebetalare, men hur långt får
staten gå i sina försök att förhindra missbruk, innan man begränsat deras personliga frihet för mycket?
28
Ute i världen
Avslutning
”Öööh, vad borde jag ha lärt mig av det här?”
Vårt syfte med detta läromedel har inte varit att skrämma er med drogernas
faror och missbrukets problem. Vår avsikt med dessa sidor har varit att förmedla information och kunskap så att ni själva kan avgöra vad som är far-
Behöver du
någon att prata
med?
ligt. Vi vet att det alltid kommer att finnas folk som prövar på och folk som
hamnar i missbruk. Och därför vill vi att ni ska kunna känna igen och förstå
problemen så att ni har möjlighet att hjälpa.
Stämpeln ”knarkare” är något som vi gärna ser försvinna. Att vara en missbrukare av narkotika i det här landet innebär per automatik att du är krimi-
BRIS, Barnens
Rätt I Samhället
Skolkurator
BUP
nell. Det spelar ingen roll hur sympatisk eller godhjärtad du är som person,
för om du behandlar narkotika på daglig basis så kommer du konstant i
kontakt med olagliga preparat och substanser. Och det är förståeligt att vi
har lagar mot de droger som finns, men samtidigt så är det som att vandra
på en knivsegg. Ska vi straffa de som har hamnat i ett missbruk eller ska vi
hjälpa dem?
Var inte rädd för
att prata med
någon du litar på
om du har problem eller känner
någon som har
problem!
I den frågan finns en lärdom som vi vill poängtera. Det är svårt att göra enkla val när det handlar om droger och missbruk. Endast ett sätt att rehabilitera inte funkar för alla personer med ett missbruk, ett sätt att jobba preventivt mot droger kanske inte funkar för alla. Missbruk är ett oerhört komplicerat problem och det finns inga genvägar att ta, trots att det är enkelt att
ha åsikter. Så om det är något vi hoppas att ni lärt er från detta läromedel så
är det detta:
En insikt är värd mer än tusen ogrundade åsikter
Erik Müller-Sandvik och Viktor Steen
Länkar finns på
nästa blad!
http://www.bup.se/
http://www.bris.se/
http://www.drugsmart.se/
30