docMagasin om behandlingshem SvD mars 2012
download 
Report Transcription
Magasin om behandlingshem SvD mars 2012
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia ”Beroende är en hjärnsjukdom. Det är inte bara att ta sig i kragen och lägga av med sitt missbruk”, menar beroendespecialisten Bitten Jonsson. ”Målet är att missbruksvården ska bli mer barn- och familjeinriktad. Fungerande familjer är en vinst för Sverige”, säger Maria Larsson (KD), barn- och äldreminister. ANNONS Att erkänna sitt missbruk är förutsättningen för att bli fri från droger. På Behandlingshemmet Sirius i Uppsala undviker man dock pekpinnar. n väg tillbaka en tidning om kampen mot missbruk Misären vändes till styrka Medföljer som bilaga i svenska dagbladet i mars 2012 Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia Foto: Johan Ödmann ANNONS ANNONS Regeringsutredare slår larm En halv miljon svenskar sitter fast i missbruk Dagens missbrukare är mer svårupptäckta än för några årtionden sedan. Endast en av fem missbrukare nås av adekvat vård. Regeringens utredare Gerhard Larsson förordar modernare hantering av missbruksproblematiken. Text: Patik Wirén Fokus på familjen i missbruksvården En ihopsjunken man på en parkbänk med ölburkar vid fötterna. Det är lätt att enbart se honom som en alkoholist. Men mannen på bänken kan också vara en pappa. En man som fastnat i ett missbruk som nu drabbar en hel familj. Många barn befinner sig i denna situation. Andra lever i en riskzon. Statens folkhälsoinstitut, FHI, har beräknat att 385 000 barn lever i familjer med miss- eller riskbruk av alkohol. All forskning visar att barn som växer upp i en miljö fylld av alkohol och droger, löper större risk än andra barn att själva tidigt börja använda alkohol och tobak eller pröva narkotika. Vilket i sin tur ofta leder till ett ökat riskbeteende även som vuxen. När man vet detta blir det så angeläget att ge ett bra stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller där våld förekommer. För det är ett livslångt lidande som kan undvikas om barnet blir sett och får stödinsatser. Därför har Socialstyrelsen i uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i just dessa miljöer. Förhoppningen är att missbruket inte ska utvecklas, men då krävs tidig upptäckt och snabbt insatta åtgärder. När en människa ändå utvecklar ett missbruk, måste en kunskapsgrundad missbruksvård finnas tillgänglig. Därför har regeringen under tre år bedrivit ”Kunskap till praktik” med Sveriges kommuner och landsting, för att stimulera efterlevnaden av Socialstyrelsens riktlinjer för missbruksvården. Och nu tar vi projektet vidare för att även i missbruksvården nå barnen. Det finns så stora vinster i räddade människoliv och tryggare uppväxt för barnen när missbruksvården når fler. Därför gläds jag som ansvarigt statsråd över att fler har fått tillgång till läkemedelsstödd behandling de senaste åren, även om det fortfarande finns regionala skillnader. Därför arbetar vi nu i linje med missbruksutredningens förslag för att öka tillgängligheten i hela landet och för att ansvaret ska bli tydligare för kommun och landsting. Målet är att missbruksvården ska bli mer barnoch familjeinriktad. Fungerande familjer är en vinst för Sverige. Det är ett väldigt brett förändringsförslag som innebär en modernisering och en anpassning till nutiden. V id åtta av tio våldsbrott är droger inblandade. Den samhällsekonomiska kostnaden uppgår till 150 miljarder per år och missbruket orsakar ett par, tre tusen dödsfall varje år. Det är de ödesdigra konsekvenserna av missbruket, men långtifrån alla får Gerhard Larsson hjälp att tillfriskna. En av de mer alarmerande uppgifterna som Gerhard Larsson upptäckte under sitt arbete var att missbruksvården endast når en av fem personer. – Vi bedömer att Sverige har ungefär en halv miljon personer som är beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller dopingpreparat. Av dessa får ungefär 100 000 stöd och hjälp, säger han. En anledning till de dystra siffrorna är att dagens missbrukare är mer svårupptäckta än för trettio år sedan. Då förekom missbruket framför allt bland människor med sociala problem. – Vår vin- och ölkultur har gjort att det blivit väldigt vanligt att dricka alkohol både på vardagar och under helgerna, vilket medfört att en del människor fastnar i drickandet utan att man har sociala problem i övrigt. Nu har vi dessutom fenomenet med läkemedelsmissbruk, vilket vi inte uppfattade att vi hade i Sverige förr. Doping är också ett relativt nytt fenomen. I dag ser missbruks- och beroendevården helt olika ut i landet – trots att beroendet är ett sjukdomstillstånd. – Det beror på att vi har en ramlagstiftning som inte talar om vad det ska finnas för insatser eller vem som bär ansvaret för olika insatser. Det innebär att vi har väldigt stora variationer och att det är var du bor som avgör om du får hjälp, oavsett om det handlar om frivilliga stödinsatser eller tvångsvård. Historiskt har också missbruket betraktats som självförvållat och det har gjort att det har kommit i andra eller tredje rummet när det gäller insatser och hjälp. Vad hoppas du att missbruksutredningen får för betydelse för Sveriges framtida hantering av drogmissbruk? – Jag har lagt ett förslag på inte mindre än 70 förändringar som rör allt från att förnya hus- och företagsläkarnas roll för att uppmärksamma missbruk i ett tidigt stadium till hur polisen och kriminalvården ska jobba med dem som far illa. Det är ett väldigt brett förändringsförslag som innebär en modernisering och anpassning till nutiden. Jag hoppas att regering och riksdag vill anta förslagen i år så att de kan börja genomföras från 2013. tryggare Sverige Basen för barns trygghet är föräldrarna. När föräldrarnas omsorg sviktar riskerar barnen att själva utveckla problem som leder till missbruk och psykisk eller fysisk ohälsa. Men tidiga och förebyggande insatser lönar sig både vad gäller hälsa och ekonomi. Statens folkhälsoinstitut har i uppdrag att kartlägga, stödja och stimulera kommunernas insatser för riskutsatta barn och unga. Upplysta gator och torg och smart stadsplanering är åtgärder som gör livet tryggare för människor som vistas i det offentliga rummet. Men misshandel, övergrepp och kränkningar kan också Statens folkhälsoinstitut Myndighetens tre huvuduppgifter är att vara ett nationellt KUNSKAPSCENTRUM för effektiva metoder och strategier, att svara för sektorsövergripande UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING av insatser för folkhälsan, samt att utöva ÖVERGRIPANDE TILLSYN inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. ske innanför hemmets fyra väggar där samhällets insyn är begränsad. – När man talar om att skapa trygga miljöer hamnar tankarna lätt på den fysiska miljön som exempelvis belysning i parker och man glömmer alltför ofta den mer osynliga sociala miljön, säger Folkhälsoinstitutets generaldirektör, Sarah Wamala. FÖR ATT KARTLÄGGA och utveckla stödet till familjer där föräldraskapet sviktar på grund av missbruk, psykisk ohälsa eller förekommande våld har institutet dels genomfört kartläggningar av kommunernas insatser och dels påbörjat ett flerårigt regeringsuppdrag för att utveckla kunskapen på området. Drygt hälften av Sveriges kommuner, 149 stycken, har besvarat en enkät. Den visar bland annat att åtta av tio kommuner har verksamhet riktad till barn och ungdomar med missbrukande föräldrar eller till deras föräldrar och familjer. Det är därmed kommunernas vanligaste verksamhet för barn och unga i en risksituation. Närmare hälften av kommunerna arbetar med kompetensutveckling av personal och en fjärdedel har kartlagt målgruppen. Hälften uppger också att de har samverkansavtal på ledningsnivå, mellan socialtjänsten och andra aktörer. – För att stödet till de riskutsatta barnen och familjerna ska fungera så måste det utgå från deras totala situation, säger Sarah Wamala. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT kommer de närmaste åren i uppdraget - i samverkan med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting – att stödja kunskaps- och kvalitetsutvecklingen på området. Uppdraget är en del av den nationella strategin för alkohol, narkotika, dopning och tobak för 20112015, där ett av de långsiktiga målen är att barn i familjer med missbruksproblem, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ett ändamålsenligt stöd. – Det här är ett område som är i behov av en fortsatt kunskapsutveckling för att förbättra stödet till dessa barn och famil- Tydliga resultat när hela nätverket är med Att få en ung människa som hamnat snett i livet på rätt köl igen är en utmaning och många ungdomar fullföljer inte sin behandling. På Familjeforum, en del av INOM – Innovativ Omsorg, har man med hjälp av Kjell Hansson, professor på Socialhögskolan i Lund, implementerat metoden MTFC (Multidimentional Treatment Foster Care). Den multisystemiska metoden har visat tydliga resultat i en randomiserad studie*. Cissi Green jobbar som metodgarant på INOM och berättar att målgruppen för metoden har beteendeproblem med hög symptombelasning, som kan visa sig i exempelvis kriminalitet samt kaotiska relationer med aggressions- och samarbetsproblem. Bilagan ges ut av Skandinavisk Marknadsmedia i svenska dagbladet i mars 2012 vxl. 018 - 490 11 00 Stålgatan 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se Projektledare: Annonser: Redaktör: Marielle Gisselsson 072 040 3083 marielle.gisselsson@marknadsmedia.se Per Gisselsson Knut dePresno Mats Hellström Lena Karlsson Grafisk form: Omslagsbild: Text: Repro: Tryck: Rebecka Appelfeldt Johan Nilsson Thérése Larsson Patrik Wirén JMS V-Tab ANNONS Förebyggande insatser ger ett Genom att visa hållbara resultat bidrar INOM till att stärka kvaliteten på den psykosociala omsorgen. Metoden man använder heter MTFC och innebär att man arbetar mot familj, skola och vänner i behandlingen för ett prosocialt beteende. MARIA LARSSON (KD) Barn- och äldreminister -makes you visible Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia ANNONS MTFC är ett evidens- och manualbaserat behandlingsprogram för ungdomar och deras familjer med målet att vända ett destruktivt beteende och förstärka ett positivt. Att metoden är multisystemisk innebär att man arbetar med familj, skola och vänner samtidigt. Cissi Green berättar att ungdomarna placeras hos utvalda familjehem där de får träna det prosociala beteendet. Under den här tiden går ungdomen i terapi en gång i veckan med sina biologiska föräldrar eller annan stödperson. – Under terapisamtalen sätter man tillsammans upp utvecklingsmål och pratar om hur ungdomen kan hantera situationer som uppstår i vardagen, om ungdomen till exempel blir arg på sin lärare, berättar Cissi Green. Med i behandlingsteamet finns också en färdighetstränare vars roll är att ge ungdomen sociala färdigheter för att klara sig ute i livet när behandlingen är avslutad. Sarah Wamala Folkhälsoinstitutets generaldirektör jer. Där kommer vi, genom uppdraget, att kunna bidra, säger Sarah Wamala. Särskilt utsatta kan familjer vara där barnen själva har svårigheter såsom en funktionsnedsättning eller där föräldrarna har sociala problem utöver missbruk och psykisk ohälsa. På samma sätt som risker inom olika områden samverkar kan situationen för riskutsatta barn ibland också underlättas genom insatser mot olika delar av barnens liv. Modern forskning pekar till exempel på att en sådan sak som skolframgång kan minska riskerna. www.fhi.se Forskningsresultat av MTFC 72 procent av ungdomarna i MTFC-programmet har sänkt sina symptom med minst 30 procent. 60 procent av mammorna beskriver att de fått mer än 30 procent förbättring i sitt mående. Dessa resultat gäller även vid uppföljning två år efter avslutad behandling. Det är signifikant säkerställt att ungdomar som får MTFC-behandling i högre grad stannar i behandling än om de skulle fått annan behandling som till exempel traditionell familjehemsvård. Vid 12 månader löpte pojkar och flickor placerade i traditionell familjehemsvård tre gånger så hög risk för sammanbrott än i MTFC. Tittar man bara på flickorna så löpte de åtta gånger så stor risk för ett sammanbrott i traditionell familjehemsvård än i MTFC. Läs mer om MTFC på: www.inom.com www.socialstyrelsen.se * En randomiserad studie innebär att försöksdeltagarna väljs ut slumpmässigt och delas in i en experimetell behandling och en kontrollbehandlig. Detta för att kliniskt säkerställa att behandlingen visar en signifikant skillnad mellan grupperna. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia ANNONS Kroppens belöningssystem Text: Thérése Larsson Illustration: Rebecka Appelfeldt E tt beroende innebär att du använder en substans på ett sätt som du inte längre klarar att styra över. Inte sällan börjar det med ett behov av att döva känslor som ångest och nedstämdhet. 400 000 barn i Sverige lever i en familj där det förekommer missbruk. Men hur skapas ett beroende, vad händer i hjärnan och vad kan vi göra åt det? – Människan söker belöningskickar. Såna får vi naturligt av fysisk aktivitet, födointag, sex, framgång och andra häftiga upplevelser som påverkar dopaminoch endorfinhalten i hjärnan, säger Fred Nyberg. Den som fastnar i ett beroende blir slav under ett överstimulerat belöningssystem. Gäller det droger skapas ofta en kraftig snedställning av belöningssystemet som gör att individen måste fortsätta missbruket för att inte må dåligt. – Drogen skapar en euforisk känsla, men den blir med tiden försvagad. När effekten går ur kroppen måste individen ständigt kompensera sig med fortsatt intag. Hon har fastnat i ett beroende som innebär en snabbt nedåtgående och negativ spiral med förödande konsekvenser, säger Fred Nyberg. Tre viktiga faktorer Hur lätt individen har för att prefrontal fastna i ett beroende bestäms cortex av ärftlighet, miljöfaktorer och exposition. I ett område nära basen av hjärnan, i det så kallade limbiska systemet, finns en region som är kopplad till belöningsupplevelser. När området triggas stiger halten av endorfiner och dopamin som skapar en känsla av tillfredsställelse. En person med överkänsliga endorfinreceptorer är mer belöningsberoende än andra och löper därmed större risk för missbruk. Personen svarar på sitt eget endorfin i högre grad och kräver allt större kickar för att uppnå eufori. Även miljöfaktorer som uppväxt, hem, skola och stress påverkar. Exposition, som tredje omständighet, handlar om i vilken grad personen kommer i kontakt med saker som kan utvecklas till ett beroende. Det handlar också om att själva drogen med kemisk kraft kan känsliggöra hjärnan för fortsatt missbruk. En person med hög sårbarhet som aldrig rör sig i drogmiljöer löper naturligt mindre risk att fastna i ett beroende. I dag finns cirka 12 000 heroinister i Sverige varav upp emot 4 000 deltar i metadonbehandling. Enligt statistik klarar 70 till 80 procent av dem som deltar i ett metadonprogram att återgå till ett vanligt liv. hjärnan kan läka Opiater, och även andra droger, snedställer balansen av välmåendet i hjärnan, vilket gör att det krävs allt mer av drogen för att uppnå kickar och vällust. Med tiden försvagas kickarna och det euforiska stadiet, vilket i drogens frånvaro leder till konstant nedstämdhet. Det finns flera sätt att behandlingsmässigt hjälpa en person ur ett drogberoende: dop Det är inte en slump att många skådespelare och idrottsmän tar till alkohol och andra droger. ami n nucleus accumbens Med gemensamt språk och nära ursprung kan familjehem i större grad hjälpa ensamkommande barn till integrering. Tack vare Multikulturell familjehemsvård slipper barnen de missförstånd som kan uppstå när man är från olika världar och talar olika språk. symptomatisk behandling, psykoterapi (inklusive exempelvis 12-stegsmodellen) samt medicinsk behandling med till exempel metadon eller buprenofin. Medicinsk behandling bör kombineras med god psykoterapi. – Majoriteten av dem som utvecklat ett beroende befinner sig i ett sjukdomstillstånd som kräver medicinsk hjälp. I dag vet vi att hjärnan även har förmåga att självläka och att processen kan stimuleras av motion och vissa tillväxtfaktorer, vilket är mycket spännande, säger Fred Nyberg. Tidiga signaler Enligt Fred Nyberg kan människor som har lättare att drabbas av ett beroende identifieras i tidig ålder. De är ofta impulsiva, nyfikna och utrustade med ett kreativt sinne. – Vi måste skapa bra miljöer där våra unga får utlopp för sin kreativitet. Unga som inte får stimulans riskerar att söka sig till farliga områden i högre grad. Han poängterar även vikten av att ta hand om vuxna riskgrupper: – En kreativ människa som vant sig vid ovationer och sedan försvinner från rampljuset söker ofta ett substitut för att känna samma tillfredsställelse. Samhället satsar mycket på att odla fram idrottsstjärnor, men borde även lägga resurser på deras ”landning” då karriären är över. Det är inte en slump att många skådespelare och idrottsmän tar till alkohol och andra droger. Hjärnans belöningssystem kan tyckas som kroppens främsta akilleshäl. Fred Nyberg vill dock betonar fördelarna: – Utan att kunna känna tillfredsställelse skulle vi tappa vårt driv. Belöningssystemet är vår främsta drivkraft och ett viktigt incitament för människans överlevnad. VTA amygdala så fungerar det Belöningssystemet i hjärnan består av ett antal viktiga strukturer i det limbiska systemet. Ett av de viktigaste signalämnena som deltar i belöningsprocessen är dopamin, ett ämne som vid både intag av droger och vid naturlig belöning flödar ut från nervtrådar inom belöningssystemet, stimulerar särskilda mottagarmolekyler på andra nervceller och skapar eufori och välmående. Dopaminet regleras av bland annat endorfiner, som skapar en balans i det naturliga välmåendet. Dopaminet bildas i celler i hjärnstammen och deltar också i styrningen av individens kognitiva förmåga, humör och sociala anpassningsförmåga. hallå där Lars Lewerth *BFC är en behandlingsklinik i Kalifornien i USA där många kändisar fått hjälp. före detta alkoholist och författare till boken ”Kysst av spriten” Vad är Children’s Program? – Det är ett program som startades i USA för 38 år sedan av Jerry Moe, själv barn till alkoholister. Betty Ford Center* såg vilka framgångar han hade och knöt honom till sig. Då inleddes det som kallas fyradagarsprogrammet. Foto: Jakob Dahlström Och nu vill du ta programmet till Sverige? – Ja. I dag har vi stödgrupper, som du besöker en gång i veckan under 10-12 veckor. Med Children’s Program har du ungarna i fyra intensiva dagar och när de börjar vidröra sina smärtsamma upplevelser kan de stanna kvar längre i den känslan. Dessutom har man under tredje dagen ett speciellt tillfälle då föräldrar som ligger på primärbehandling möter sitt barn under speciella former. Det handlar om att hela familjen kanske för första gången kan vara sanna mot varandra och visa sitt rätta jag. Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia ANNONS En multikulturell helhetssyn – både akilleshäl och viktig drivkraft Människan behöver euforiska kickar. Men den som fastnar i beroende blir slav under hjärnans belöningssystem. Det konstaterar Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet. ANNONS Har vi varit dåliga på att ta hand om anhöriga till missbrukare? – Vi glömmer barnen. När man konstaterat att alkohol- och drogmissbruk är en familjesjukdom måste man också se till att ta hand om alla. Det har varit ett gigantiskt fokus på själva missbruket och man har inte tagit de anhöriga på lika stort allvar. Tobbe Öhman, verksamhetsansvarig på Multikulturell familjehemsvård (MKF) satt i köket hos en somalisk kvinna tillsammans med socialtjänsten och en somalisk pojke som skulle få ett nytt familjehem. Pojken hade tidigare varit i en svensk familj där placeringen upphört på grund av kulturkrock varför socialtjänsten kontaktade då MKF. – Vi hade bara pratat en kvart när det ringde på dörren och pojken gick och öppnade. För oss upplevdes det märkligt och lite gränslöst, att gå och öppna dörren hos någon man inte känner, men Tobbe och Isabel från MKF har uppföljningsmöte hemma hos familjevärdarna Ghazi och Gulnaz som har ett kurdiskt ursprung. De har just nu en ungdom från Afghanistan placerad hos sig. kvinnan nickade och log. Hon berättade för oss att den här gesten är ett bevis på god uppfostran. vissa destruktiva beteenden upphöra medan andra kan få förklaringar som vi tidigare inte varit medvetna om. Multikulturell familjevård startades 2007 då man insåg att det fanns ett behov av att matcha exempelvis ensamkommande barn med familjer från liknande kulturell bakgrund och med samma språk och religion. – När man gör en matchning utgår man från de behov som barnet har. Språk och kultur har tidigare inte varit viktiga faktorer i matchningen, och ibland kan det här vara nyckeln till lösningen när varken vi eller ungdomen förstår varandra. Det här gör också att vi kan fokusera på rätt problematik och göra rätt insatser. Familjens nätverk blir mycket värdefullt i en snabb integrationsprocess. Andra uppdrag då familjens ursprung kan ha en avgörande faktor är då det finns en hedersproblematik med i bilden. Familjehemmen på MKF kan se olika ut men den gemensamma nämnaren är att de ofta har ett utomeuropeiskt ursprung. Tobbe Öhman tillägger att det är lika viktigt att ha tid och plats i hemmet som i hjärtat samt engagemang och nyfikenhet. Att vara familjehem till ett barn är ett teamwork mellan konsulent, socialtjänst och tex skola, BUP. – Många av de ensamkommande mår dåligt under sin första tid i Sverige, ofta på grund av att de inte känner sig förstådda. Då vi fått uppdraget att göra en matchning så finner vi rätt familj och en positiv process inleds med kommunikation och förståelse. Det känns rätt i hela kroppen när vi hjälpt till att lägga en bra grund för en framtid i Sverige. Många gånger hör vi socialtjänsten frustrerat beskriva en omfattande problembild. Det arbetet som konsulenterna gör, i samarbete med väl integrerade värdfamiljer, skapar mycket bra förutsättningar för att sortera ut vilka stödinsatser som behövs. – Många gånger hör vi socialtjänsten frustrerat beskriva en omfattande problembild, där de ser problembeteendet men inte kunnat finna orsaken till det, berättar Tobbe Öhman. När sedan omplaceringen från ett gruppboende genomförts till ett familjehem med samma språk och liknande ursprung, så kan www.multikulturell.se En god vård i hemliknande miljö På Adventum möts barnen och ungdomarna av värme, mångårig behandlingskunskap och en bred psykiatrisk och pedagogisk kompetens. Här finns också en fristående grundskola. – Det ger oss en unik möjlighet att anpassa skolgången för varje ungdom, säger Peter Kult, marknadsansvarig. Adventum består av fyra enheter, samtliga belägna i Borlänge och Säters kommun i natursköna Dalarna. Hit kommer barn och ungdomar mellan 9 och 21 år med känslomässiga störningar och neuropsykiatriska diagnoser. De flesta har varit på ett antal familje- och HVBhem tidigare och Adventum blir sista utposten. Att man här klarar av de svåra fallen vill Peter Kult till stor del tillskriva personalen. – Jag tror att 90 procent beror på att vår personal är uthållig och van. Många har varit här sedan vi startade 1995 och har byggt upp en unik kompetens. Sedan tror jag att det har stor betydelse att vi har en helt fungerande friskola, Lanternan, med alla ämnen från ÅK 1-9, säger han. En annan styrka är de olika enheterna som gör att man har flera alternativ för att hitta det mest passande boendet. Hela tiden strävar man efter att ge barnen och ungdomarna, som kommer från hela landet, en god uppväxt i hemliknande miljö. Här finns även en egen De möten som dagligen sker mellan personal och barn är stommen i ett miljöterapeutiskt behandlingsarbete. specialistläkare i barn-och ungdomspsykiatri, psykolog med mångårig erfarenhet liksom ett antal terapeuter inom KBT och DBT samt ett nätverk av experter inom till exempel familjeterapi och habilitering. – Där det finns föräldrar eller någon annan släkting med i bilden försöker vi alltid jobba på att de ska komma hit, eller att barnen åker hem ibland på helgerna. Det är viktigt och det är därför vi har en familjeterapeut. Man kartlägger nätverket kring ungdomen eller barnet och ser vad det finns för anknytningspunkter. Hur skapar ni en trygg miljö för de barn och ungdomar som kommer till er? – Genom att bygga en relation – en anknytning. De möten som dagligen sker mellan personal och barn är stommen i ett miljöterapeutiskt behandlingsarbete som ska etablera en trygghet och en framtidstro som en grund för en mer riktad vård och behandling. Vår personal hjälper barnen att kunna härbärgera sitt dåliga mående och ge dem verktyg för att hantera de svåra situationer som de kan ställas inför. Vården kan endast bli verksam om man uppnår en delaktighet och en vilja från barnets sida att aktivt ta emot den vård som vi kan erbjuda. www.adventum.se ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia behandlingsmetoder Tolvstegsbehandling Bygger på anonyma alkoholisters synsätt och kallas även Minnesotamodellen. Anses vara en effektiv behandlingsmetod vid alkoholism. Behandlingen består oftast av både gruppterapi och individuell terapi. Läkemedel ANNONS ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia ANNONS Det finns många behandlingsformer vid beroende, här är några av de vanligaste: Hit hör spärrmedicinering (till exempel antabus) som ger en obehaglig reaktion när patienten dricker alkohol medan läkemedel som metadon fungerar som ersättningsmedel vid narkotikaberoende. Motiverande samtal En strukturerad samtalsmetod som används för att stärka motivationen till förändring hos människor i beroende. Metoden bygger på ett aktivt och empatiskt lyssnande. CRA – Community Reinforcement Approach För personer som både har missbruksproblem och en psykiatrisk diagnos. Behandlaren gör en kartläggning av de tankar och känslor som gör att personen fortsätter missbruka eller återfaller i missbruk. Utanförskap och brist på föräldranärvaro och respekt under uppväxten är vanligt bland de 1 200 ungdomar som varje år tvångsplaceras på Statens institutionsstyrelses 25 låsta behandlingshem. Hur ser livet och tankarna ut bakom de stängda dörrarna? Vi tittade in på avdelning Sirius i centrala Uppsala. Text: Thérése Larsson Foto: Mats Hellström Återfallsprevention En metod som består av ett korttidsprogram med åtta träffar och ska förhindra återfall. Programmet grundar sig på att förändring skapas ur tilltron till den egna förmågan. Psykoterapeutiska behandlingsmetoder Här söker man orsaken till beroendet genom till exempel KBT (beteendeförändrande terapi). Det behövs fler vuxna eldsjälar som fångar upp de unga, väcker deras intresse för till exempel sport och aktivt rekryterar dem till klubbar. Tobbe Öhman tobbe@multikulturell.se 076 –765 09 33 Isabel Domberg isabel@multikulturell.se 070–317 90 80 Familjehemsvård med språk och kulturkompetens www.multikulturell.se | Tel 0224–167 00 Förändring genom självinsikt B ehandlingshemmet Bärby drivs av Statens institutionsstyrelse för killar mellan 15 och 21 år med missbruk, kriminalitet och sexualbrott i bagaget. Avdelningen Sirius fokuserar på kriminalitet samt missbruk och håller till i en låg byggnad med inhägnad rastgård. Behandlingskonceptet bygger på att fokusera på missbruket och utgår från en modifierad tolvstegsmodell som bland annat innebär att komma till insikt om att man inte kan kontrollera missbruket, att undersöka tidigare misstag och att gottgöra dessa fel. Vistelsen startar med upp till sju dagar för tillnyktring och avgiftning. En vanlig dag under den i snitt sex månader långa behandlingstiden innebär samtal i grupp, föreläsningar, fysiska aktiviteter, schemalagda enskilda samtal samt deltagande i AA- och NA-möten. Ungdomarnas föräldrar har även möjlighet att delta i familjebehandling. I dagsläget finns 21 missbruksplatser på avdelning Sirius som i regel är belagda och alla som kommer hit är tvångsplacerade via socialen. Ett vanligt färdsätt hit är polistransport. Respektfullt möte Upptagningsområdet är hela Sverige. Allan Mare, behandlingschef, berättar hur det går till när ungdomarna som kommer tas emot på avdelning Sirius: – Det fungerar inte att ställa sig bredbent med armarna i kors och beordra någon att lämna kissprov. Då möts du av motstånd. Jag sträcker ut handen och säger ”hej, jag heter Allan, jag vill gärna vara med och hjälpa till att förändra din situation”. Behandlingsmodellen bygger på respekt. Genom engagemang och öppen kommunikation skapas jämlika och fördomsfria relationer mellan personalen och ungdomarna. Få av dem som kommer är medvetna om sitt beroende. Att erkänna ett missbruk är ett grundläggande och viktigt första steg. – Jag var självmordsbenägen, gränspsykotisk och neddrogad när jag kom hit men förstod inte att jag hade problem. Sakta men säkert gick det upp för mig och vad drogerna faktiskt gjort med mig. Att erkänna var enormt jobbigt och ett enormt nederlag, säger Jesper 25 år som skrevs ut för fem och ett halvt år sedan. Personalens erfarenhet och ovillkorliga kärlek samt insikt i det liv han levt har varit viktigt på resan tillbaka till ett välfungerande liv. – Mina föräldrar fick lämna sitt hemland. Det utanförskap de upplevt har påverkat mig. Jag hade en rätt fyrkantig uppväxt och har alltid känt mig utanför och fel. När jag var åtta år började jag sniffa lim och gas. När jag var 13 började jag med droger och tänkte att det här ska jag väl ändå lyckas med. grupper som AA- och NA-möten och mår bra av att stötta och hjälpa. Det kan vara svårt att känna förtroende för personal som inte levt det liv man levt, jag har insikt och mycket att ge. Är det något jag vill få fram till andra ungdomar som fastnat i kriminalitet och droger så är det att det finns hjälp att få. Om man väljer att se och ta emot den. Majoriteten har saknat respekt, ramar och kärlek i livet. Det försöker vi ge dem. Allan Mare, Behandlingschef Viktig erfarenhet I dag deltar han i självhjälpsgrupper, jobbar på en vårdavdelning för psykiskt sjuka, spelar fotboll, har just tagit körkort och sökt utbildning på folkhögskola. Livet känns roligt. – I dag känner jag att livet är så mycket mer än droger. Jag träffar många nyintagna på självhjälps- Förlösande försoning Behandlingsprogrammet på Sirius bygger bland annat på försoning och att gottgöra de människor man orsakat smärta tidigare i livet. – Det känns bra. Jag har till exempel sökt upp en tjej som jag rånat för att betala tillbaka pengarna och jag flög två meter över marken när jag gick därifrån, säger Jesper. Erik kom till Sirius för fem månader sedan med kroppen full av amfetamin och bensodiazepiner. – Farsan satt på kåken och jag hoppade av skolan i åttan. Jag hade många jobbiga känslor och ingen att prata med. Hade tränat mycket innebandy och fotboll men tröttnade. När även dataspelen kändes tråkiga drev jag runt, hängde med äldre kompisar och började med droger. I dag har en dröm om ett drogfritt liv, träning och eget boende börjat gro. – När jag fick min första tvångsplacering var jag 15. Nu är jag 18 och har flängt runt på fem olika behandlingshem. Men de anstalterna kändes bara som förvaring och jag rymde. Här trivs jag mycket bättre. Här finns kärlek, respekt och en stark känsla av att personalen bryr sig. Nu längtar jag efter att leva ett riktigt Svenssonliv. Tuff kärlek – Om individen blir bemött som ett problem så skapas problem. Vår grundtes är att inte döma och att inte se individen som ett problem. En missbrukare äger däremot ett problem och behandlingen kan starta när personen kommit till insikt om vad drogerna ställt till med, säger Allan Mare. Dagen på Sirius drar igång halv nio med morgonmöte, avstämning och dagens text som ofta betonar vikten av ärlighet och tillit. Andra inslag är meditation, städning, enskilda samtal, stormöten och sportaktiviteter som till exempel badminton. – Behandlingen bygger på missbruksfokus. Tankarna ska hela tiden kretsa och reflektera över missbruket, säger Allan Mare. Lyhördhet och empati är viktiga grundstenar. Det finns alltid någon att prata med och möjlighet att få massage under nattetid. – Majoriteten har saknat respekt, ramar och kär- lek i livet. Det försöker vi ge dem. Många av killarna har ingen vana av att sköta ett hem och kan till exempel inte sätta igång en tvättmaskin, det får de också lära sig. Samhällets ansvar – Ungdomarnas hemkommuner måste finnas med i planeringen av eftervården redan på institutionen. Det som påbörjas på institutionen måste fortsätta efter utskrivningen, annars faller de lätt tillbaka i gamla mönster, säger Ola Karlsson Rühmkorff som är omvärldsanalytiker på Statens institutionsstyrelse. Allan Mare betonar att den långsiktiga strategin för att bekämpa droger och kriminalitet från polisens och det övriga samhällets sida måste bygga på stöd, inte konfrontation, och insatserna måste sättas in redan på lågstadiet. Barn och ungdomar behöver bra förebilder som ser, lyssnar, inspirerar och vågar sätta gränser. – Det behövs fler vuxna eldsjälar som fångar upp de unga, väcker deras intresse för till exempel sport och aktivt rekryterar dem till klubbar. Annars är risken stor att de kriminella gängen värvar dem först. sis Jesper och Erik heter egentligen något annat, de vill vara anonyma och namnen är därför fingerade. statliga informationsenheten ... ... driver 25 behandlingshem med låsta avdelningar för barn och ungdomar mellan 12 och 21 år. Paragraf 12hem med särskilda befogenheter enligt lagen om vård av unga (LVU). En hjälp för killar och tjejer som halkat snett och hamnat i kriminalitet och drogberoende. 1 200 ungdomar behandlas varje år. En tredjedel av dem kan enligt statistik leva ett relativt bra liv efter behandlingen. Stöd under lång tid efter behandling, utbildningsmöjligheter, nytt socialt sammanhang, organiserade aktiviteter på fritiden och att planerandet av eftervården inte sker över huvudet på ungdomarna själva har visat sig vara viktiga framgångsfaktorer. Besök oss på www.kris.a.se Ett gott liv - hela livet ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia Misären blev styrkan att lämna kriminaliteten ANNONS så kan du hjälpa hårdare samhälle Martin Johansson fick hjälp av Kriminellas revansch i samhället (Kris) och anslöt sig till organisationen, beslutsam att hjälpa sig själv och andra att ta sig ur brottslighet. I dag är han ordförande för Kris i Göteborg. Han leder även Livsstilshuset, ett projekt med syfte att hjälpa unga som vill lämna gängkriminalitet. Han konstaterar att samhällsklimatet blir allt hårdare mot unga. – Hur svårt är det inte för vanliga unga att få sin första lägenhet? Och de unga som inte har tjusiga Hur svårt är det inte för vanliga unga att få sin första lägenhet? Och de unga som inte har tjusiga högskoleutbildningar får en massa nej från arbetsmarknaden. högskoleutbildningar får en massa nej från arbetsmarknaden. Ungdomar med personliga svårigheter uppfattas ofta som ”svårhanterliga” och så kastar man ut dem i utanförskap, säger Martin Johansson som hävdar att brotten blir brutalare och våldsverkarna blir allt mer skoningslösa. Politiker talar gärna om vikten av brottsförebyggande insatser, konstaterar Martin Johansson och menar att agendan är fel. – Det är inte politiskt gångbart att lägga en massa pengar på rehabilitering av kriminella. Det slår högre att tala om att fånga upp unga innan de hamnar i brottslighet. Men fakta är att en övervägande majoritet av dem som sitter inne är återfallsförbrytare. Det är dags att på allvar hjälpa de här människorna att hitta en väg tillbaka. Vi frivilligorganisationer vet vad vi snackar om. hjälp finns att få Det är inte bara politiker som kan missa målet, även vanligt folk och till och med anhöriga, kan brista i synen på hur man ska förhålla sig till brottslingar. – Många människor tycks tro att det bara är statens ansvar att hjälpa kriminella att lämna brottsligheten. Helt klart har samhället och myndigheter en roll att spela, men vi får inte glömma att många av dessa unga killar och tjejer ser på myndigheter som en fiende som vill sätta dit dem. De som ham- ANNONS Victorygruppen arbetar enligt Minnesotamodellens 12-stegsprogram och verksamheten bedrivs på Lidingö i Stockholm. Med professionell, välutbildad och meriterad personal erbjuds en behandling fylld av stark omsorg, kärlek och förståelse för att besegra alkohol och drogproblematik på en väg till en varaktig nykterhet. Blunda inte. Det mest ansvarsfulla du kan göra när du misstänker att någon i din omgivning hamnar på glid är att kontakta myndigheterna. Sök hjälp. Frivilligor ganisationer har gedigen erfarenhet och hjälper gärna till. Martin Johanssons kriminella historia är tämligen typisk. I unga år hamnade han på glid och fick för sig att samhället var emot honom. Misstänksam mot polisen och sociala myndigheter hamnade han i fel sällskap och tappade kontakten med sina anhöriga. Mindre brott blev grövre, med ett antal fängelsestraff som påföljd. 2003 avtjänade han ett fyraårigt fängelsestraff på Kumlaanstalten för våldsbrott. Det var här som vändningen kom. – Det gick upp för mig att mina handlingar även drabbade mina närmaste. Det var smärtsamt att se hur mycket jag hade sårat min mamma och mina syskon. Min son sitter i fängelse i dag. Jag hade sumpat alla mina relationer. I den misären och mörkret fann jag styrka i att aldrig mer svika min mamma och mina barn, säger han. Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia Explore and find moments of love, professional treatment and hospitality at The Legendary Victorygruppen När Martin Johansson avtjänade ett fängelsestraff för våldsbrott insåg han hur djupt han sårat sina närmaste. Det blev början på vägen ut ur brottslighet. – Det är dags att på allvar hjälpa kriminella att hitta en väg tillbaka. ANNONS Sträck ut en hand. Om någon som är i svårigheter ber om din hjälp, agera blixtsnabbt. Väntar du kan det vara för sent. Foto: Nicke Johansson nar snett har ofta ingen bra syn på samhällsinstitutioner, säger han. Anhöriga känner lätt uppgivenhet när de inte kan hjälpa en familjemedlem som hamnat fel. En del skäms över att inte kunna göra tillräckligt. – Det finns hjälp att få från många frivilligorganisationer. Det är också viktigt att veta att man inte är ensam, det finns andra i liknande situationer. Det är många saker som Martin Johansson ångrar och det är många år som han kastat bort. Men, säger han, det är en underbar känsla att vakna varje morgon och veta att man lyckats ta sig ur eländet. – Det är en fantastisk känsla att kunna gå till sängs och veta att det finns människor omkring mig som bryr sig om mig. Aldrig mer behöver jag känna oron och stressen från mitt gamla liv. Inget slår den känslan, säger han. I dag önskar Martin Johansson att ungdomar lär sig av hans dyrköpta läxa. – Om någon erbjuder dig droger, spring för livet. Du har ingen aning om hur de kan förstöra ditt och andras liv. Vägen tillbaka är tuffare än du någonsin kan föreställa dig. Sedan mer än 20 år tillbaka sker behandlingen i nära samarbete med Betty Ford Center i USA, något som möjliggör kontinuerlig utbildning och högsta kvalitet i omsorgen om patienterna. – Jag tillhörde en gång eliten i simning och hade stora framgångar i bassängerna internationellt. I samband med framgångarna utvecklades också en baksida i karriären, en stress och press att lyckas, att bli ännu lite bättre. Behovet av att just lyckas, att få ständiga bekräftelser och kickar, ledde så småningom till ätstörningar, depressioner och även stora problem med alkoholen, berättar Lisbeth Koel som sedan 23 år är verksamhetsansvarig och ägare av Victorygruppen. – När kändisglansen falnat, när rubrikerna inte längre har ditt namn i fokus och när strålkastarna slocknat, då finns det många som inte pallar den förändrade situationen, säger hon. Att be om hjälp är det första och vik- tigaste steget på vägen att bli drogfri och nykter. Victorygruppen tar emot människor med alla typer av beroenden och nu breddas verksamhet ytterligare för att kunna erbjuda hjälp till idrottare som hamnat i någon form av beroendeproblematik. – Som erfaren simmerska vet jag att dagens idrottsmän inte alltid får den hjälp som de behöver, säger Lisbeth Koel. Victorygruppen har idag 16 platser för gruppbehandling på 4-6 veckor. Här ser man till att varje patients behov tas om hand individuellt och det finns tillgång till viktiga funktioner som psykiatriker, psykolog, terapeuter och etisk rådgivare. Ingen lämnas i sticket och det finns alltid personal dygnet runt. Behandling erbjuds både kvinnor och män i en liten och familjär miljö. – Eftersom kemiskt beroende är en familjesjukdom som påverkar hela familjen är det en viktig del av tillfrisknandet att även anhöriga och närstående blir en del av behandlingen, påpekar Lisbeth Koel. Därför lägger man stor vikt vid familjeprogrammet, där de anhöriga får vägledning, hjälp och förmåga att förändra sin egen situation. Det finns också ett eftervårdsprogram som löper över ett år, med träffar en gång i veckan. För personer som har behov av en längre stödperiod finns ett halvvägshus. Här bor patienterna kvar och får all det stöd de behöver för att lättare kunna komma tillbaka till ett liv ute i verkligheten. – Vi uppmuntrar och ser till att patienterna får ett naturligt förhållande till självhjälpsgrupper såsom att regelbundet gå på AA- och NA-möten, avslutar Lisbeth Koel. EJ GODKÄND www.victorygruppen.se Lisbeth Koel, Verksamhetsansvarig och ägare Välkommen till Sigtuna Ungdomshem Sigtuna Ungdomshem är ett HVB-hem som erbjuder flera typer av boenden med olika grader av insatser och omhändertaganden. Personalen som arbetar här har över 15 års erfarenhet med ungdomar med psykosociala problematiker samt utåtagerande beteenden. Hit kommer pojkar i åldersgruppen 13-20 år med allvarliga psykosociala problem, begynnande kriminalitet och missbruk, som är i behov av en längre tids behandling. Sigtuna Ungdomshem är ett litet HVB-hem med fem platser för pojkar som är i slutfasen av LSU eller har LVU/ SoL. Här erbjuds en harmonisk och familjär miljö på Venngarns slotts marker med naturen inpå knuten. Huset är alltid bemannat och här finns sex behandlingsassistenter med bred kulturkompetens för att kunna ta emot pojkar från olika kulturer. Man tar även emot akutplaceringar. När HVB-hemmen är fullbelagda och socialtjänsten måste gå utanför ramavtalen är Sigtuna Ungdomshem ett av de boenden där ungdomar kan placeras. Behövs det kan personalen till och med komma och hämta ungdomen. Vi varje ny placering görs en matchning med dem som redan bor här för att säkerställa av kvaliteten i vården kan bibehållas för alla boende. På Sigtuna Ungdomshem vill per- sonalen ge ungdomarna möjlighet att själva tillvarata sina egna resurser. Målet är att ge varje enskild ungdom de förutsättningar han behöver för att vända en negativ spiral av destruktivitet och kriminellt beteende till en positiv personlighetsutveckling, identitetsutveckling och socialiseringsprocess. Metoden rePULSE, en förlängning av ART, används på Sigtuna Ungdomshem. Den går ut på att man arbetar med impulskontroll och aggressivitet och har samtal som är på lika villkor mellan båda parter. Den vård som erbjuds på Sigtuna Ungdomshem har som mål att ungdomarna ska kunna tillgodogöra sig skolundervisning och klara av en daglig sysselsättning, men också att kunna få ett eget boende med ansvar för hushållning, ekonomi och kontakten med övriga samhället. Sigtuna Ungdomshem ligger naturskönt beläget vid Venngarns slott. Personalen fokuserar på att ge ungdomarna möjlighet att själva tillvarata sina resurser. www.sigtunaungdomshem.se ANNONS Attraktivt läge erbjuds de tilltufsade Genom att rusta upp och bygga nytt på den lilla ön Risö räknar eldsjälarna på Fotö utanför Göteborg med att öppna dörrarna på vid gavel till försommaren. Projektet innebär att personer som genomgått behandling för drogmissbruk kan få en unik möjlighet att uppleva skärgårdsmiljö på nära håll. www.vandrarhemmetriso.se Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia 38% ”Många av landets kommuner är dåliga på att följa upp verksamheten inom missbruksoch beroendevården. Endast har undersökt hur klienterna själva upplever vården.” Ann-Britt Thulin, utredare för Socialstyrelsens ”Öppna jämförelser – missbruk och beroende. ANNONS Cirka 3 av 10 dödsfall i trafiken är alkoholrelaterade enligt Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia MST – behandling i närmiljön För att komma tillrätta med allvarliga beteendeproblem hos ungdomar krävs det INSATSER I HELA NÄTVERKET. Multisystemisk Terapi är ett intensivt behandlingsprogram som ser till helheten. Multisystemisk Terapi vänder sig till ungdomar mellan 12 och 17 år, som har allvarliga beteendeproblem, och deras familjer. Det kan handla om kriminalitet, missbruk eller skolproblematik. Men i stället för att placera ungdomen på ett behandlingshem eller liknande så sker behandlingen i de miljöer som han eller hon befinner sig i. På det sättet minimeras risken att vårdtagaren faller tillbaka i gamla destruktiva mönster och umgängeskretsar. – Vår grundtanke är att man måste rikta in sig på alla riskfaktorer som finns och arbeta med nätverket för att nå hållbara resultat. Våra terapeuter finns därför med i hemmet, i skolan, bland kompisar och så vidare för att involvera fler vuxna omkring den unge. På det sättet blir det en förändring som håller över tid, berättar Emma Ulfsdotter på MST Sverige. ”Vi har länge vetat att beroende är en hjärnsjukdom” Text: Patrik Wirén B Vad har det fått för konsekvenser? – Framför allt orsakar det ett stort lidande för individen som inte blir sedd eller hörd och får fel diagnos. Vi som är utbildade inom medicin har, liksom forskarvärlden, länge vetat att det här är en för personens utveckling. Varje MSTteam, som finns på olika platser runt om i Sverige, består av tre eller fyra MST-terapeuter. Dessa har kontinuerlig kontakt med familjen och vårdnadshavaren och finns tillgängliga dygnet runt, alla dagar i veckan. Flera studier, både nationella som internationella, har visat att MST har positiva effekter på ungdomar med allvarlig beteendeproblematik. Deras alkohol- och droganvändande minskar liksom de psykiatriska symtomen samtidigt som relationerna förbättras, inte minst inom familjen. – Vi har hjälpt över 1500 familjer sen vi startade upp i Sverige 2003. Att vi lyckas så väl beror på att behandlingen bygger på samlad forskning på vad som verkligen fungerar på ungdomar. Vi följer upp och utvärderar alla ärenden, säger Emma Ulfsdotter. En viktig del i behandlingen är familjens delaktighet. I många fall handlar det om att öka vårdnadshavarnas föräldrafärdigheter och förändra det antisociala, ofta våldsamma och kriminella beteendet hos ungdomar. Den intensiva behandlingen, som pågår mellan tre till fem månader, präglas av en positivism. Om att se möjligheterna och lyfta fram det som fungerar och är positivt Beroendet är i första hand är en hjärnsjukdom och handlar inte om dålig karaktär. Det konstaterar beroendespecialisten Bitten Jonsson. – Den svenska sjukvården saknar fortfarande kompetens när det gäller beroendekunskap. itten Jonsson, som arbetat med beroendesjukdomar i 24 år, har utvecklat en behandlingsmodell med rötter i amerikansk beroendemedicin. Hennes modell, som sätter hjärnan främst, bygger på att var och en av oss är biokemiskt unik. Hon utgår från vad hjärnan har för näringsbehov och ordinerar de kosttillskott som saknas. Men mer än någonting annat betonar hon vikten av att arbeta holistiskt vid en så komplex sjukdom som beroende, och att det saknats samverkande rutiner för beroendebehandling i Sverige. – Socialstyrelsen har inte gått ut med något direktiv alls, utan vem som helst har kunnat köra sitt eget race när det gäller behandling. Men i takt med ny forskning har man även i Sverige fattat att vi måste ta ett gemensamt grepp på det här. Det är ett enormt resursslöseri att vi inte har gemensamma riktlinjer för utbildning och behandling, säger hon. ANNONS www.mst-sverige.se hjärnsjukdom. Ett beroende är ingenting man kan behandla som om det handlade om dålig karaktär. Nykter sedan 26 år Själv har Bitten Jonsson, som återvände till Sverige 1998 efter tio år i USA, varit nykter alkoholist i 26 år. Trots att det var många år sedan förklarar hon att den svenska vården fortfarande har en bra bit kvar till den professionalism och det innehåll hon sett ”over there”. Till viss del handlar det om kulturella skillnader mellan amerikaner och svenskar när det gäller till exempel drickandet. – Här hemma möter jag hela tiden folk som säger att det bara är att skärpa sig och ta sig i kragen. Den attityden gör att man skäms och låter bli att söka hjälp för beroendet. Istället springer man på psyket, får fyrtio olika diagnoser och piller – vilket bara förvärrar beroendesjukdomen. När vi specialister äntligen får tag på en patient så är det väldigt lång väg tillbaka och patienten har ibland förutom ett alkoholberoende också ett tablettberoende tack vare en okunnig doktor. Så hur upptäcks missbruket? – Ibland genom arbetsgivaren, men de är oftast lite Det saknas samverkande rutiner för beroendebehandling i Sverige. Men ny forskning har satt ljus på problemet och fler har förstått att något behöver göras, menar beroendespecialisten Bitten Jonsson. Jag möter hela tiden folk som säger att det bara är att ta sig i kragen. fega. De är mycket tuffare i USA med att få in patienter i behandling. I Sverige ska man ha misskött sig väldigt mycket innan någon ingriper. Oftast är det när personen kollapsar på något sätt, kör på fyllan eller hamnar på akuten. Även om hon målar upp en dyster bild av svensk beroendevård konstaterar Bitten Jonsson samtidigt att hon anar ett ljus i tunneln. Det finns i dag ett ökat intresse för att acceptera beroendet som en sjukdom. Men det saknas en helhetssyn. – Ja, vi måste ha en holistisk behandlingsmodell med många aktörer. Och don efter person eftersom allas behov ser olika ut. Sedan saknar sjukvården djupgående beroendekunskap i sin utbildning. Vi behöver mer kompetens och kunskap. i över 50 år! Våra 70 lokala LP-kontakter är spridda över landet. Här finns det möjlighet att kopplat till behandling erbjuda en god och täckande ”eftervård”. Vi kan erbjuda allt ifrån samtal och gemenskap till arbetspraktik och boendestöd vilket naturligtvis också är en orsak till våra goda behandlingsresultat. h Förebyggande Öppenheten och gensvaret från skolvärlden är minst sagt stor. Under parollen ”Stolt men nykter” har nu över 11 000 anslutit sig till nätverket SPIK . Merparten av dem är högstadie- och gymnasieelever. Grundbehandlingen sker på något av våra fyra behandlingshem. Det finns plats för både kvinnor, män och par. Behandlingsprogrammet varar i 21 veckor, men varje placering har en individuell placeringstid. I dagsläget har LP-verksamheten ramavtal med kriminalvården och cirka 150 kommuner över landet. h Goda vårdresultat Enligt en utvärdering gjord av Umeå Universitet (jan 2010) syns det svart på vitt att det arbete som bedrivs via LPverksamheten ger goda resultat. Mycket goda till och med! Ladda ner rapporten från hemsidan www.lp-verksamheten.se Många chefer ringer till Alna för att få hjälp när det uppstår ett missbruksrelaterat problem på arbetsplatsen. Läs mer om Alna Utredning på www.alna.se Kjell h Behandling h Ramavtal i hela landet Hjälp i arbetslivet. Ett vanligt samtal från en chef som kontaktar Alna: ”Jag är chef och ringer för att jag är orolig för en av mina medarbetare. Han har varit på företagshälsovården men kommer inte längre dit. Hans kollegor säger att han har luktat alkohol flera gånger på jobbet. Jag vet att hans privata situation är jobbig, men han har också blivit rätt svår att handskas med i vissa lägen på jobbet.” Alnas konsult lyssnar och ställer kompletterande frågor under samtalet. Har arbetet ”smyganpassats”? Står kollegorna för sina iakttagelser inför arbetskamraten? Alnas råd till chefen är att ta ett samtal med medarbetaren. Inför samtalet får chefen praktiska råd om vad de ska prata om. Chefen uppmanas att utgå ifrån det som inte fungerar på jobbet, utan att anklaga eller konfrontera. Alnas konsult talar också om att det är chefens ansvar att avgöra om medarbetaren är tjänstbar eller inte. Ibland kan det vara aktuellt med en utredning, där medarbetaren får träffa en legitimerad psykolog. Chefen får stöd av Alnas konsult under hela processen. h LP-arbetet har funnits Postadress: 141 99 Stockholm Telefon: 08-619 25 10 vx Gåvoregister: 08-619 25 17 direkt E-post: info@lp-verksamheten.se Webb: www.lp-verksamheten.se PG insamlingsstiftelsen: 90 16 96-5 Kjell har fått fast tjänst på den plats där han började ett nytt liv – LP Vasastrand i Örebro. Ett vanligt restaurangjobb skulle vara helt omöjligt. – Tro mig jag har försökt ett tiotal gånger, intygar han. Det var inte uppväxten eller kompisarna i skolan som fick Kjell att ”börja dricka”. – Nej jag växte upp i väldigt normala och riktigt bra hemförhållanden. Det var jobben i restaurangbranschen som gjorde balansgången alldeles för svårhanterlig. – Egentligen har jag som utbildad styckmästare och butiksansvarig tyckt om mina jobb. Det var först senare när jag hamnade i restaurangmiljöer och ännu tydligare när separationen från min flickvän och son blev ett faktum som alla dammluckor brast. Detta var för 20 år sedan. En tuff tid väntade och resulterade i en bokstavlig hemlöshet. In och ut på beroendecentrum. Tider med låg motivation på behandlingshem gav ett mönster som få skulle bli avundsjuka på. – På beroendecentrum började jag läsa en tidning som heter LP-Nyheterna. Det här hade jag inte provat. Dessutom fick jag en fråga från personalen på beroendecentrum som lovade att hjälpa mig om jag denna gång verkligen ville. Den dagen han stod innanför ytterdörren till LP Vasastrand minns han väl. – Jag blev så välkomnad och omkramad trots att ingen egentligen kände mig. Eftersom hans ”ärende” var under utredning fanns ännu inget besked från socialtjänsten om han skulle beviljas behandling. På LP Vasastrand stod man inför ett dilemma, be Kjell att vänta utanför i kylan eller att välkomna honom som tillfällig gäst. – Jag fick stanna en dag i taget, tills jag en dag fick beviljat 3 månaders behandling från socialtjänsten. Och jag vill påstå att hade inte behandlingshemmet tagit pengar ur egen ficka första tiden hade det gått helt fel för mig, utan tvekan! De tre första månaderna gick bra och Kjell beviljades ytterligare tre. Idag har han ett eget boende och träffar sin son då och då. Läs hela hans berättelse på www.lp-verksamheten.se ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia ANNONS Här får man växa efter sin förmåga På Hassela Gotland lever solidariten – alla har talanger och begåvningar som går att utveckla Verksamheten på Hassela Gotland sticker ut på flera sätt. Det finns en viktig ideologisk grund till att man tagit på sig den svåra uppgiften att ge placerade ungdomar, med hjälp av föräldrar och socialtjänst, möjligheter till ett annat liv. Det handlar om solidaritet. – Våra motiv är politiska därför vill vi att ingen, ung som gammal, ska hamna utanför samhällsgemenskapen, oavsett vad man har fått med sig i livet, säger Mats Barre, vd för Hassela Gotland. Jobbar man inom Hassela Gotland handlar det helt enkelt om att man vill leva i ett samhälle där barn och unga har det tryggt runt omkring sig. Vuxenansvaret och förebildskapet är grunden för detta. Därför har vi valt att bo och leva med ungdomar dygnet runt i medlevarskap. – Vi arbetar utifrån ett brett holistiskt och miljöterapeutiskt perspektiv och angriper problematiken med många olika verktyg och metoder. De vuxnas olika kompetenser är centrala, säger Mats Barre. Foto: KARIN LEKANDER Hassela Gotland drivs som ett aktiebolag med särskild vinstdelningsbegränsning. Bakom detta finns ett tydligt ställningstagande, där allt eventuellt överskott från verksamheten går tillbaka in i företaget till nya investeringar och kvalitetshöjningar. Löner sätts utifrån ett lika-lön-perspektiv och det finns begränsningar i aktieägaravtalet. Verksamheten genomsyras av att både elever och vuxna känner tillhörighet och tar ansvar. Från starten 1982 och många år framåt drevs verksamheten på ett mycket kollektivtraditionellt sätt. Numera bedriver Hassela Gotland en mycket bredare verksamhet som är väl integrerad i samhället. Tack vare dynamiska medarbetare, förfinad utbildning och pedagogik skapas ständig utveckling. Numera ingår även ett äventyrscenter, teater, bageri och gym i konceptet. En väl utvecklad lärlingsutbildning finns för de elever som inte väljer traditionell skolundervisning. Hantverkskunnandet ska leva vidare och även landsbygden ska fortsättningsvis leva vidare. – Vi har valt att slåss för demokratin för att skapa förutsättningar för ungdomar att leva ett annat liv med demokratiska förtecken. Vi vill ta aktiv del i att forma ett samhälle som inte slår ut barn och ungdomar i tidig ålder, utan ger plats och möjlighet för unga och gamla att få växa efter sin förmåga, säger Mats Barre. +DVVHOD*RWODQG www.hasselagotland.se En modern familjehemsvård med KBT-inriktning KBT Mälardalen erbjuder kostnadseffektiva insatser med förstärkt familjehemsvård som bas. Stöd och omtanke Familjehemsvård har långa traditioner i Sverige. Fördelen gentemot institution är att umgänget och vardagen är mer normal och sund. Steget mot det nya livet blir kortare och det blir färre destruktiva lockelser. Man lever i en familj som bjuder på stöd, omtanke, uppmuntran och livserfarenhet. Som vet vad trygghet och självständighet innebär. Uppdaterad familjehemsvård KBT Mälardalen har uppdaterat den traditionella familjehemsvården till dagens moderna krav på effektiv hjälp. Familjehemsvården kompletteras med: Ett modernt och verkningsfullt sätt att se på mänskliga problem (KBT och inlärningspsykologiskt) En medveten struktur Mätbar målinriktning Proffsiga behandlingsresurser Handledning och stöd till familjehemmet med KBT-inriktning. Stödet har mycket hög tillgänglighet Tillgång till neuropsykiatrisk och psykoterapeutisk (KBT) kompetens Utvärdering av insatsen Uppdaterad familjehemsvård – ett bra alternativ till institutionsvård www.kbtmalardalen.se Uppdaterad familjehemsvård–ettbraalternativtillinstitutionsvård www.kbtmalardalen.se
