docReact som PDF
download 
Report Transcription
React som PDF
Förord TILLSAMMANS MOT DROGER Mentor är en stiftelse som arbetar för att utveckla och stödja drogpreventiva insatser bland barn och unga. Mentor är politiskt och religiöst obunden och samverkar bl a med departement, myndigheter och organisationer. Undervisningsmaterialet är framtaget för lärares och elevers arbete med hälsa och droger. Avsikten är attmaterialet ska vara både seriöst och roligt. Materialet sätter hälsa och friskfaktorer, det som får oss att må bra, i fokus. Grundtanken är att skapa en dialog som utgår från ungdomarnas frågor, verklighet, behov och engagemang. Tid till samtal och reflektion är viktigt, för det är så vi utvecklas och lär känna omvärlden och oss själva. Utvärdering av förra årets ReAct har gjorts av med dr Marianne Upmark och socionom Elisabet Svedberg. Utvärderingen sammanställdes från ett enkätformulär med bl.a. allmänna frågor rörande skolan, projektmaterialet och frågor rörande processen när eleverna arbetade med materialet. Utvärderingen visade bl.a. att de vanligast uppskattade och använda momenten är värderingsövningar och personliga val. Några kapitel hade av olika anledningar använts i liten omfattning. LÄRARHANDLEDNING Materialet är därför omarbetat våren/sommaren 2001. I omarbetningen har hänsyn tagits till de fakta och rekommendationer som framkommit genom utvärderingen, allt i syfte att skapa ett så aktuellt och stimulerande material som möjligt. Ansvarig för omarbetningen tillika redaktör har speciallärare Kjell Snickars varit, som bl.a. tillsammans med Katrin Byreus författat killmaterialet ”Risken finns” utgiven av Folkhälsoinstitutet. Projektledare har varit Beatrice Hopstadius. Bilderna i materialet är tagna ur föregående års omarbetade vinnarfilmer efter idéer av åk 8 elever på Viksjöskolan i Järfälla och Kristinaskolan i Angered. Anna De Geer Mentor Innehåll 1 Friskfaktorer /2 lektioner Sidan 7 Tanken är att få eleverna att börja tänka på vad det är som skyddar oss för de risker vi trots allt då och då utsätts för. Lektionerna lägger en grund för det fortsatta arbetet med ReAct och ger tillfälle att introducera föräldrarna i arbetet med temat hälsa och droger. Vi vill även få en dialog med föräldrarna i dessa viktiga frågor. Hemuppgift: Lyft fram vad som får oss att må bra. 2 Personliga Värderingar /1-2 lektioner Sidan 11 Vi försöker skapa förståelse för hur värderingar påverkar hälsan och användandet av droger. Hur var och en kan påverka sitt välmående. Lektionen utgår från elevernas egna värderingar och hur värderingar påverkar vilka val man gör. Hemuppgift: Intervjua föräldrarna om någon person de tycker är ”hälsosam”. 3 Personliga Val Föräldrarna får också en möjlighet att pröva på det arbetsätt som används i ReAct. Temat ger en möjlighet att öppna upp för en fortsatt dialog kring värderingar och frågor som kan intressera gruppen. 8 Familj och missbruk /1-2 lektioner Sidan 39 Temat berör ett svårt men viktigt ämne. Avsikten är att öka förståelsen för att många unga lever nära missbruk och svårigheterna med att leva nära missbrukande förälder/rar. Vi vill tydliggöra för ungdomarna att de aldrig har något ansvar för att föräldrarna missbrukar och visa på att det finns bra hjälp och stöd att få för barn och ungdomar som lever med missbrukande föräldrar. Även den som missbrukar kan få hjälp att sluta med sitt missbruk. Kapitlet tar även upp frågan hur man kan hjälpa en kompis som lever nära en missbrukare. Hemuppgift: Ta med information hem till föräldrarna som delats ut under lektionen. /1 lektion Sidan 13 Fokuserar på att öka medvetenheten om att de val man gör i vardagslivet får konsekvenser - positiva och negativa. Eleverna får utifrån två beskrivna situationer, där droger är inblandade, tänka igenom vilka konsekvenser olika val kan ha. Hemuppgift: Vilka val tycker vuxna är svåra? 9 Media & droger, ett forskningsuppdrag 4 Gruppen som resurs /2-3 lektioner Sidan 16 Genom olika lekfulla samarbetsövningar fokuserar vi på att se varandras resurser, öka kommunikationsförmågan och komma närmare varandra. Tillit och självförtroende är frågor som behandlas. Hemuppgift: Intervjua någon vuxen om självförtroende. /1-2 lektioner Sidan 46 Ger eleverna grundläggande kunskap i hur reklam utformas. Gör eleverna medvetna om sändare och mottagare, samt ger dem övning i att identifiera budskapet. Eleverna tränas i ett undersökande arbetssätt. Hemuppgift: Syftar till att ge eleverna grundläggande kunskap i hur reklam utformas. 5 Grupptryck 11 Att göra en egen reklamfilm /2 lektioner Sidan 21 Syftet är att öka medvetenheten om att vi är utsatta för tryck/påverkan av olika slag och att vi kan hantera det på olika sätt. Hemuppgift: Handlar om att alla utsätts för olika slags påverkan och hur vi kan hantera det på olika sätt. 6 Alkohol,narkotika och tobak /2-3 lektioner Sidan 26 Genom skiftande värderingsövningar delar vi med oss av olika tänkbara lösningar och ställningstagande inför olika dilemman. Övningarna uppmuntrar till självständigt tänkande, ifrågasättande och klargörande av egna och andras värderingar kring alkohol, narkotika och tobak. Hemuppgift: Eleverna konstruerar några förslag på värderingsövningar till föräldramötet. Be gärna föräldrarna om förslag på teman som skulle intressera dem. Läraren väljer ut vilka övningar som ska användas. 7 Föräldramöte /1 kväll 2-3 tim Sidan 32 Ett föräldramöte där elever, skolpersonal och föräldrar möts i övningar som skapar större engagemang, förståelse och insyn i varandras tankar och synsätt. /1-2 lektioner Sidan 44 Eleverna undersöker mediernas värld och se vilka vanor som återspeglas där. Hemuppgift: Består bl a av att titta på TV och läsa tidningar. 10 Vad är reklam? Sidan 50 Arbetet ger möjlighet att skapa en egen reklamfilm samt tillfälle att praktiskt tillämpa sina kunskaper och pröva sina värderingar. Uppgiften är rolig och uppskattas av elever. De övar sig samtidigt att arbeta i grupp, kommunicera med kamraterna och framföra sina budskap på ett trovärdigt och intressant sätt. Samarbetsförmågan tränas i ett filmteam där de i en praktisk uppgift får tillämpa kunskaper, attityder och uppfattningar. Dessutom lär de sig hur en filminspelning förbereds, planeras och genomförs. Länk- och litteraturlista Sidan 54 Förslag på litteratur att läsa och hemsidor att besöka. Inledning Personliga värderingar, influenser från kompisar, familj och media, vilket liv man lever och hur man mår är nära kopplat till synen på, användandet och missbruket av droger. I materialet kommer därför hälsa och droger att kopplas till och behandlas i förhållande till vad som får oss att må bra, personliga värderingar, attityder i närsamhället, medias och omvärldens attityder. Hälsa och droger som ämne är inte en självklarhet att arbeta med för all skolpersonal. Stöd från kollegor eller arbetslaget är därför viktigt. Innan arbetet inleds rekommenderas berörd skolpersonal att fundera över sin egen situation och relation till droger. – Vad gjorde du i dina tonår? – Hur mådde du själv och kan du relatera till alla elever och deras livssituation? – Hur kan du som vuxen och skolpersonal på ett bra sätt bemöta känsliga frågor? – Gå igenom vilka resurser som finns för de elever som kan behöva utökat stöd. – En diskussion med kollegorna innan arbetet inleds kan ge stöd att arbeta med materialet. Termen Drog som den används i materialet omfattar i regel alla slags beroendeframkallande ämnen bl a tobak, alkohol, narkotikaklassade preparat, anabola steroider och psykofarmaka. Vissa av dem är legala och andra är illegala. En del droger är avsedda att användas för medicinskt bruk men kan missbrukas. Preparatkännedom ingår inte i materialet men lektioner som tar upp droger som är vanliga bland unga och kan med fördel genomföras i anslutning till arbetet med materialet. Föräldramötet finns med i materialet som ett tema. Föräldrar har en stor möjlighet att genom samverkan stödja varandra i sin föräldraroll och samtidigt agera för att förebygga ohälsa och missbruk bland sina barn och barnens kompisar. Att "alla föräldrar inte kommer" är inget bra argument för att inte engagera de föräldrar som vill och har möjlighet att samverka med skolan och andra föräldrar. Om man vill och intresset finns kan skolan och föräldrarna tillsammans ordna en serie föräldraträffar förutom det föräldramöte som är inlagt i materialet, där olika frågor diskuteras och föräldrarna får tillfälle att lära av varandra. I flera av lektionerna finns en koppling till familjen, vissa hemuppgifter kan t.ex. genomföras med hjälp av föräldrar och syskon. Värderingsövningar ökar medvetenheten, uppmuntrar engagemang och respekt. Arbetssättet underlättar att man törs säga vad man tycker även om tongivande kompisar eller ledarfigurer tycker annorlunda. Det handlar inte om rätt eller fel åsikt. Tillåt inga fördömande eller pekpinnar från andra elever! Det handlar om öppenhet, aktivt deltagande, aktivt lyssnande och att du som ledare tar ansvar för detta. Eleverna får möjlighet att aktivt framföra och motivera egna frivilliga, medvetna val där de tar hänsyn till konsekvenserna. Eleverna ges möjlighet att reflektera över alternativa synsätt, sina egna val och se mångfalden i gruppen. aktiva och rört på sig. Lättsam kroppskontakt som sker med respekt och omsorg ökar närheten mellan elever. Allt deltagande i övningarna bör vara frivilligt. En elev som inte deltar i själva aktiviteten kan hjälpa klassen och läraren med att ha fokus på säkerhet eller få någon annan uppgift som kan tillföra gruppen något. Samarbetsövningar vill visa på vinsterna med att vara många som hjälper varandra. Vi har olika styrkor som gemensamt kan utnyttjas för att möta svårigheter. Utmaningen kräver att vi hjälper varandra, lyssnar och har det tålamod som krävs. Par- och gruppindelningar görs ofta och på ett lekfullt sätt, vilket leder till att alla elever har arbetat med varandra efter en tid, ”Bästisen” kan man alltid komma tillbaka till. Det blir OK att arbeta med vem som helst, vilket stärker gruppens sammanhållning och öppenhet. Ledarrollen kräver ett aktivt, öppet lyssnande där man står för de yttre ramarna, eleverna svarar för innehållet i de ämnen som tas upp. När vi vuxna kommer med svaren så tappar de ofta lusten för att ta fram sina egna alternativ. Ledarens attityd till arbetet sätter tonen. Var alert, ha fokus på gruppen och uppmuntra och stötta klassen som kollektiv. Stoppa kommentarer och omdömen från andra elever. Eleverna ska kunna ta ställning utan att bli ifrågasatta och hamna i försvarsställning så fort de säger något. Ställ gärna frågor som hjälper eleverna att förtydliga val, konsekvenser av val, känslor, tankar och idéer. Lektionsförslagen är inte kopplade till speciella ämnen. Hälsa är ju ett kunskapsområde där alla ämnen är mer eller mindre inbegripna. Vem som ska jobba med vad avgörs lämpligen i arbetslaget. Det viktiga är att man som lärare, eller annan vuxen på skolan, arbetar med det man är intresserad av och engagerad i. Lektionsförslagen kan behöva anpassas till aktuell elevgrupp och kompletteras med andra lektioner som är angelägna för unga i ditt aktuella område. För att arbetet med att göra reklamfilm ska bli meningsfullt behöver dock eleverna få en grund att jobba ifrån. I varje lektionsförslag finns angivet: – Syfte – Ungefärlig tidsåtgång – Förberedelser – Instruktioner Till de flesta lektionsförslag finns också färdigt elevmaterial – olika elevblad som är lätta att kopiera. Många teman avslutas med en hemuppgift. Börja nästa lektion med att följa upp vad eleverna fick ut av hemuppgiften och gör en återkoppling till föregående lektion. Lekar skapar lust och glädje, bryter ner hierarkier och rör om statusordningen i gruppen. Lekar med fokus på aktivt deltagande från alla där ingen slås ut befrämjar gruppklimatet. Spänningar släpper och man tappar sin ”värdighet”. Många elever får lättare att sitta still och fokusera på de övningar ni arbetar med när de varit fysiskt 5 / ReAct ReAct / 6 1 Friskfaktor er SYFTE – Att få eleverna att börja tänka på vad det är som skyddar oss för de risker vi trots allt då och då utsätts för. – Att få en dialog med föräldrarna i dessa viktiga frågor. Sätt upp tre blädderblocksblad med rubrikerna: – Individen (du själv) – Nära relationer (människor i din omgivning) – Samhället TID En lektion, uppföljning av hemuppgiften som antingen kan göras som en diskussion i klassen om vad föräldrarna lagt till på klassens blad eller som ett gemensamt föräldramöte där frågorna diskuteras. Elevernas förslag skrivs sedan upp på lämpligt blädderblocksblad. Dela sedan ut arbetsbladet ”klassens blad om friskfaktorer”. Klassen fyller sedan i de friskfaktorer man kommit fram till. FÖRBEREDELSER – Möblera klassrummet så att eleverna kan sitta i grupper – Kopiera upp elevbladet ”Friskfaktorer” – Tre blädderblocksblad. – Ett klassens blad där alla elevernas (och föräldrarnas) idéer fylls på BAKGRUND I hälsosammanhang har man under senare tid alltmer börjat tala utifrån ett salutogent perspektiv - d.v.s. vilka är de välgångsskapande faktorerna i livet. Resonemanget bygger på Aaron Antonovskys arbeten från slutet av 70-talet. I stället för att fråga sig varför super Lisa när hon är på disco? frågar man sig vad gör det möjligt för Lisas syster att välja Coca Cola när hon är på disco? För dig som leder lektionen kan det vara bra att ha kunskap om nedanstående indelning av friskfaktorer i tre huvudgrupper: FÖRÄLDRAMEDVERKAN Eleverna får ta hem bladet ”klassens blad” på friskfaktorer. Be dem förklara för sina föräldrar hur de har jobbat och att de gärna vill ha lite förslag från föräldrarna. Nästa lektion går man igenom och diskuterar de förslag som tillkommit genom föräldrarna. Ett föräldramöte, där även eleverna deltar kan också anordnas för att diskutera klassens och föräldrarnas förslag på friskfaktorer. – Är det något man konkret kan göra av alla positiva förslag? – Finns något som kan förbättras för att stärka ungdomarna och föräldrarna i deras föräldraroll? – Individuellt inriktade: Självkänsla, optimism, framtidstro, humor, intelligens, intressen/hobbys, impulskontroll. – Omgivningsrelaterade: Bra socialt nätverk, tillitsfulla relationer till föräldrar, en skola som ser eleverna och ger glädje och lust till lärande. – Samhällsinriktade: tillgång till utbildning, arbete och bostad. INSTRUKTION Säg ungefär så här till eleverna: Det är ofta lätt att tala om vad man är emot och vilka riskfaktorer som finns. Många gånger tycker man att det är svårare att tala om vad man är för och vilka friskfaktorerna kan vara. Nu ska ni få tid att verkligen tänka på det positiva, på frågor som: Vad är det som får dig och andra att må bra? Vad gör att du bryr dig om dig själv? Vad får dig att vara rädd om dig själv? Risker, problem och lockelser utsätts vi alla för men vilka är dom skyddande faktorerna? Vad får oss att undvika riskerna? Tänk fritt! Tänk på både sånt som finns hos den enskilda individen, sånt som finns runt oss i våra relationer och även sånt som har mer med samhället att göra. Alla idéer är ok! Eleverna får först arbeta enskilt med arbetsbladet “Friskfaktorer”. Sedan pratar eleverna med varandra i gruppen och fyller på elevbladet med kamraternas förslag. 7 / ReAct ReAct / 8 Elevblad: Friskfaktorer Elevblad: Klassens blad om friskfaktorer Tänk utifrån frågorna: Utifrån frågorna ”Vad får dig att må bra?, Vad får dig att vara rädd om dig själv? har klassen kommit fram till följande. – Vad får dig att må bra? – Vad får dig att vara rädd om dig själv? FRISKFAKTORER Hos individen: DU SJÄLV Tänk igenom frågorna och skriv ned vad du själv tycker: I nära relationer: GRUPPEN Här kan du skriva ned förslag från de andra i gruppen: I samhället: Här har du som förälder möjlighet att lägga egna förslag på FRISKFAKTORER. 9 / ReAct ReAct / 10 Personliga värderingar Kultur, religion och uppfostran påverkar vår syn på droganvändandet och det i sin tur formar vårt eget beteende. SYFTE – Att skapa förståelse för hur värderingar påverkar hälsan och användandet av droger. – Att skapa förståelse för hur var och en kan påverka sitt välmående. HEMUPPGIFT Intervjua föräldrarna. Be dina föräldrar ge exempel på en hälsosam person och be dem ge exempel på hur det yttrar sig. Be dina föräldrar om exempel på hur deras syn på alkohol, doping och andra droger påverkats av deras egen uppfostran, religion och kultur. TID En - två lektioner 2 FÖRBEREDELSER – Bjud gärna in någon föreläsare som kan inleda med att prata om hälsa ur ett ungdomsperspektiv, t.ex. någon från ungdomsmottagningen som talar om vad som är viktigt för att må bra, gemenskap, närhet, uppskattning, utmaningar, äventyr etc. Vanliga tonårsproblem, som depressioner, utanförskap, olycklig kärlek och vart unga kan vända sig om de vill få prata om viktiga frågor, kan också presenteras. – Möblera klassrummet så att eleverna kan sitta i grupper om 5-6 elever. INSTRUKTION 1Tala om för eleverna att lektionen handlar om att förstå vad vi själva sätter värde på och hur det påverkar hur vi tänker och handlar. Ge ett exempel på vad du själv sätter värde på och hur det påverkar ditt vardagliga liv. Förklara att vad vi värderar ofta är olika från person till person men att det också finns vissa saker som de flesta tycker är värdefulla. 2 Be eleverna fundera och göra en lista över saker som är viktiga för dem. 3 Be några elever presentera sina värden, skriv upp dem på tavlan och be sedan andra elever fylla på listan. Identifiera likheter och olikheter och prata om hur faktorer som kultur, religion, uppfostran påverkar våra värderingar och be eleverna komma med exempel på detta. 4 Poängtera inför klassen att många värderar hälsa väldigt högt. Förklara att hälsa för alla är ett mål som WHO (Världshälsoorganisationen) och många regeringar jobbar för. Skriv upp WHO:s definition av hälsa på tavlan ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt, och socialt välmående och inte enbart frånvaro av sjukdom och bräcklighet”. Låt eleverna i grupper diskutera vad det betyder, och sedan i bild eller ord beskriva en hälsosam person. Be sedan varje grupp inför klassen beskriva sin hälsosamma person och förklara vad som gör personen till en hälsosam människa. 5 Låt eleverna i grupperna diskutera om de själva värdesätter sin hälsa och vilka följder t.ex. rökning och motion ger. Be varje grupp ge något exempel på vad gruppmedlemmarna gör som följd av att de värdesätter sin hälsa och vad de skulle vilja göra mer av för att må bättre. 6 Avsluta med att följa upp vad eleverna tyckt om lektionerna och vad de kommer att minnas. 11 / ReAct ReAct / 12 Personliga val SYFTE – Att öka medvetenheten om att de val man gör i vardagslivet får konsekvenser. – Att eleverna utifrån beskrivna situationer där droger är inblandade får tänka igenom vilka konsekvenser olika val kan ha. TID En lektion Elevblad: Personliga val /SITUATION 1 Per går i åttan. Han är inte den mest populära killen i klassen och han blir sällan bjuden på fester, men nu har han äntligen blivit bjuden på en föräldrafri fest hos sin klasskompis Lisa. Hon bjuder Per och säger att alla kommer att ha med sig något att dricka. Skulle han inte kunna fixa en flaska vin? Vilka följder, positiva (+) och negativa (-) kan följande val få? 1 Han pratar med sin mamma, säger att det är födelsedagsfest hos en gullig tjej i klassen. De blir 10 stycken och en flaska vin kan hon väl köpa ut? Det blir ju knappt ett glas var. + - FÖRBEREDELSER – Kopiera upp de två elevbladen INSTRUKTION Säg ungefär så här till eleverna: Livet är fullt av valsituationer. Allt du gör får konsekvenser - positiva och negativa. Ibland är det bra att ha tänkt till före. Jag kommer att läsa upp två olika situationer där man kan agera på olika sätt. När jag gjort det vill jag att du väljer en av dessa situationer att arbeta vidare med. Du kommer först att få arbeta enskilt med uppgiften - sedan får du sitta i en mindre grupp med andra som valt samma situation och diskutera konsekvenserna av de olika valen. LÄS UPP SITUATIONERNA När eleverna valt situation får de aktuellt elevblad. Byt namn om någon elev har ett likadant namn som något av namnen i exemplen. Eleverna arbetar enskilt med sin situation. Uppmuntra dem att verkligen försöka tänka sig in i de olika valens för- och nackdelar. Låt sedan eleverna sitta i mindre grupper tillsammans med några som valt samma situation. Poängtera hur viktigt det är att man lyssnar på varandra och att alla kommer till tals. När det känns färdigpratat fångar läraren upp några viktiga synpunkter från de olika grupperna. – Tyckte man i gruppen att något alternativ var bäst? – Var det i så fall värt nackdelarna? – Hur skulle de själva önska att de handlat? 3 2 Han pratar med sin 20-åriga storebror, säger att han ska på en fest med nya och justa kompisar. Alla kommer att ha med sig lite att dricka. Det känns så fånigt att komma utan. ”Åtminstone en halv flaska kan du väl fixa”? + - 3 Han säger att han gärna kommer på festen, men han har svårt att fixa något. Dels skulle hans föräldrar aldrig gå med på att köpa ut något och inte känner han någon annan som kan köpa ut heller. + - Avsluta i helklass med en kort diskussion om vad eleverna lärt sig och låt dem dela med sig av sina reflektioner. HEMUPPGIFT Vilka valsituationer upplever vuxna som svåra ? Be dina föräldrar om tre exempel på valsituationer de upplever som svåra? Hur gick de till väga för att ta ett beslut? 13 / ReAct 4 Han säger att han inte dricker, men tycker att det skulle vara jättekul att komma ändå. + - + - 5 Eget förslag ReAct / 14 Elevblad: Personliga val /SITUATION 2 Det är fredagskväll och disco på fritidsgården. Camilla och några av hennes kompisar ska dit, de har stämt träff med ett par killar, som de är intresserade av. Redan försenade - på vägen till gården - träffar de Camillas klasskamrat Sara, som dricker ur en ölburk och är väldigt full. Vad tycker du att Camilla ska göra? Gruppen som resurs Vilka följder, positiva (+) och negativa (-) kan följande val få? 1 Hon pratar med Sara och förstår att hon väntar på några kompisar. Eftersom Camilla inte vill missa träffen med killarna hoppas hon att dom ska ta hand om Sara på ett bra sätt. + - SYFTE – Att på ett respektfullt sätt öka gemenskapen i klassen – Att stärka samarbetsförmågan TID Två - tre lektioner 2 Hon ringer till Saras föräldrar på sin mobiltelefon och talar om att Sara mår så dåligt att någon av dem bör hämta henne. Hon väntar till någon av föräldrarna kommer. + - 4 FÖRBEREDELSER – Ordna en öppen yta i klassrummet för de olika samarbetsövningarna. – Ta med rockringar till lektionen. – Kopiera elevbladen. – Ordna ett kuvert till alla elever. – Fixa bindlar till de som vill använda sig av dem i tillitsövningen. INSTRUKTION Vissa övningar kan eleverna behöva mer tid för att lösa. Det är viktigt att de får lyckas med uppgifterna. Uppmuntra dem i utvärderingarna av övningarna att fokusera på sådana kunskaper som kan vara värdefulla att komma ihåg inför andra uppgifter. KATEGORIER Bilda grupper så snabbt som möjligt efter kategorierna: 3 Hon stannar kvar hos Sara och skickar en kompis till fritidsgården för att be någon fritidsledare om hjälp. + - – – – – – – – – – – 4 Eget förslag. + 15 / ReAct - Vilket byxben åker på först när du klär på dig Vilket föredrar du, morgon- eller kvällsdusch Använder du cykelhjälm eller ej, när du cyklar Vilket skolschema föredrar du? Sovmorgon och sena eftermiddagar eller börja skoldagen tidigt på morgonen och sluta tidigt på eftermiddagen Hur färdas du till skolan Hur långt i förväg köper du julklappar: halvår, 1 månad, dagarna innan, inte alls Ditt stjärntecken Kontrollräknar du växeln eller åker den direkt i fickan (plånboken) när du handlat Hoppa på ett ben,” vänsterbenshoppare” resp ”högerbenshoppare bildar grupper Om du skulle bada vid klippor, hoppar du i på en gång eller kontrollerar du noga vägen upp i förväg ALLA OMBORD Placera ut rockringar på olika ställen på golvet. Låt alla röra sig fritt på golvet. Spela musik, låt musiken tystna, räkna högt till tre samtidigt som alla elever hjälps åt att placera sig inom rockringarna. Målet är att klassen ska få plats inom rockringarna. Be eleverna gå runt i rummet igen, sätt på musiken. Minska på antalet rockringar, stoppa musiken, räkna till tre osv. Fortsätt tills gruppen måste anstränga sig till det yttersta för att få plats. (Kan också göras utan tidspress, då eleverna får tid på sig att planera och pröva olika strategier.) ReAct / 16 Be eleverna att dela med sig genom att svara på frågorna. – Vad fick det att fungera? – Hur hjälptes ni åt? – Vad bidrog du med? – Hur tog gruppen beslut? – Vad krävs för att du ska tycka att du har lyckats? – Vilken belöning kan samarbete ge? LEDA VARANDRA Halva klassen ställer upp i ett led vid en vägg. De får välja mellan att blunda, låna en ögonbindel eller halsduk. Andra halvan får slumpmässigt en siffra, som representerar nummerordningen som de andra står i utefter väggen. De går fram och leder den ”blinde” som har siffran, ingen pratar. Övningen sker helt under tystnad. Uppgiften är att leda så att den som blir ledd känner sig så trygg och avslappnad som möjligt. Läraren ger en signal efter ca 3 minuter då ledarna under tystnad byter ”blind” elev med varandra. Efter ytterligare 3 minuter ställer de den ”blinde” vid väggen och går tillbaks till sin utgångsplats. Öppna ögonen eller ta av ev. ögonbindlar. Eleverna får gissa vilka som ledde dem. Bilda grupper med tre deltagare som har olika skostorlek. Varje grupp diskuterar frågorna: – Vad skapade tillit? – Hur kändes det att leda, att bli ledd? – På vilket sätt gjorde ledaren sig förstådd? – Vad kunde minska tilliten? – Spelade det någon roll att inte veta vem som ledde? – Vad behöver hända för att du ska känna tillit till andra? – Vilken betydelse har tillit i relationer till andra, till skolan? Gör om övningen från början så att alla får pröva på rollen som ledare och ”blind”. ASSOCIERA FRITT Ge eleverna uppgiften muntligt, låt dem gärna blunda och slappna av inför varje nytt exempel. Be dem att efter varje exempel öppna ögonen och skriva ner sitt svar. Blunda igen inför nästa exempel. Eleverna behöver inte se bilder till varje ord, ta de exempel som kommer fram. Det är enklast om de associerar spontant och väljer det som direkt dyker upp. Övningen uppmuntrar kreativitet och utnyttjar intuition. Det är inte alltid de kan förklara sina bilder – fokusera på lusten och känslorna som väcks. Din första bild eller association när du föreställer dig klassen först och sedan dig själv i form av exemplen nedan. Beskriv gärna färg, form, ålder, utseende, skick osv Föreställ ... dig klassen som ... ett djur ett musikinstrument ett transportmedel en växt ett väder 17 / ReAct dig själv som ... ett djur ett musikinstrument ett transportmedel en växt ett väder Dela in er i grupper med 6 deltagare i varje genom att försöka hitta andra med samma slutsiffra i sitt telefonnummer. På slutet kan ni ta siffror som ligger så nära varandra som möjligt. Berätta för varandra i de nya smågrupperna. Alla deltagare som vill delar med sig av någon bild och sina tankar kring den, inför hela klassen. HETA STOLEN Placera stolarna i en ring. Läs upp påståendena, ett i taget. För varje påstående, skall de som instämmer resa sig upp, korsa golvet och sätta sig i en ledig stol. Instämmer man inte (hinner inte ta ställning) så sitter man kvar. Ställ dit en tom extra stol i ringen för den situation att någon är ensam om att ställa sig upp så att hon/han har möjlighet att byta plats. Efter varje påstående får några berätta hur de tänkte när de reste sig och några berättar om vad som fick dem att gå. Fördela ordet så att alla som vill kommer till tals och påståendet blir belyst på så många sätt som möjligt. Inget svar ska värderas som mer rätt än något annat, alla har rätt till sin åsikt. PARSAMTAL Bilda par med någon som har en annan temperatur i handen än dig själv. Prata med varandra om de olika värderingsövningarna. – Är det något av dina val som du känner dig mer tveksam över? – Vilka påståenden väckte starka känslor? – Var det något som förvånade dig? BREV Skriv ett brev till dig själv där du berättar om dina tankar om dig och din roll i grupper, skriv om vilka mål du skulle vilja ha uppnått om ett år. Hur du ser på dig själv idag - ditt självförtroende - vad vill du förändra eller utveckla. Uppföljning: Läraren samlar in breven igenklistrade, påskrivet med namn, adress och delar ut dem vid terminens slut eller om ett år. De elever som inte var med när de skrevs får berätta om val de är nöjda över, som de gjort senaste året. Berätta för varandra hur det kändes att läsa brevet. AVSLUTNING Bilda par genom att gå runt och hälsa på andra, hitta någon som är ungefär lika lång som dig själv. Sätt er tillsammans och berätta för varandra vad som gav mest i dagens lektion Låt några elever dela med sig av sina tankar inför stora gruppen. HEMUPPGIFT Intervjua någon vuxen som verkar ha ett starkt självförtroende: – Vilka är de viktigaste faktorerna för att få ett starkt självförtroende – Be dem rangordna de tre viktigaste. – Be personen ge ett eget exempel på en person som de tycker ger uttryck för ett starkt självförtroende. HETA STOLEN Välj några heta stolen påståenden som du tror intresserar gruppen och som kan ge olika infallsvinklar. – – – – – – – – – – – – – – – – – 19 / ReAct Det är roligt att studera i ett annat land Musik är livsviktigt Lagidrott är kul Att stå för en åsikt ger självförtroende De flesta blir tysta när de är osäkra Alla är osäkra ibland Skolan ger självförtroende Självförtoendet påverkar skolarbetet Man kan påverka sitt eget självförtroende Stora muskler ger självförtroende Föräldrar kan påverka ens självförtroende Självförtroende växer mest av beröm Alla människor är vackra på sitt sätt Alla behöver tillhöra en grupp Grupper fungerar bäst när alla tänker lika Grupper utvecklas mest i motgång Många ledare är födda ledare – – – – – – – – – – – – – – – – Ju fler ledare desto sämre soppa Ensam är stark Det är viktigt att vara duktig i något Alla föds jämlika Skolan är jämlik Den som tiger samtycker Pengar kan ge självförtroende Ärlighet lönar sig alltid Man lär sig alltid av misstag Det är vanligt att många säger en sak och gör en annan Man presterar bättre under tidspress Man vet bäst själv när man gjort något bra Samarbete är kul Att samarbeta är svårt Alla behöver en kompis Det kan vara rätt att avslöja en kompis hemlighet ReAct / 20 5 Grupptryck SYFTE – Att öka medvetenheten om att vi är utsatta för tryck/påverkan av olika slag och att vi kan hantera grupptryck på olika sätt. TID En lektion - hemuppgift - en uppföljningslektion Lektionerna kan ta olika tid beroende på diskussionslystnad och elevernas kreativitet när de redovisar hemuppgiften. FÖRBEREDELSER – Gör en möblering så de kan sitta gruppvis, sex deltagare i varje grupp. – Kopiera upp elevbladen (ett för första lektionen och ett för hemuppgiften). – Tre blädderblocksblad där läraren för anteckningar. INSTRUKTION Inled lite med temat att vi alla oberoende av ålder, ibland inte säger det vi verkligen tycker, eller att vi inte alltid säger ja till det vi vill och nej till det vi inte vill. Viktigt att eleverna förstår att så blir det ibland och att man inte behöver vara ”svag” för att det blir så. Kanske har du som lärare ett eget exempel. Elevblad “Grupptryck” delas ut och först får var och en individuellt skriva ned sina synpunkter i punktform. Därefter pratar eleverna med varandra i gruppen. Alla får redovisa sina förslag. Be eleverna skriva upp även de andras förslag (om de inte redan har förslagen) på sin lapp. Skriv upp alla olika vinklingar som finns. Ta fram blädderblocksblad 1 där det står ”Hur det kan komma sig”, fånga upp gruppernas synpunkter och skriv upp alla vinklingar som finns. Diskussion med klassen om positivt och negativt grupptryck. Be eleverna ge exempel och berätta gärna något från ditt eget liv utifrån positivt och negativt grupptryck. Ta fram blädderblocksblad 3 där följande frågor är uppskrivna: – Kan grupptryck ha olika styrka? – På vad sätt i så fall? – I vilka situationer förekommer grupptryck? – När är det starkast? – När är det lättast att motstå? – Finns det något positivt med grupptryck? – Finns grupptryck som är mycket svårt att upptäcka? Diskutera frågorna med eleverna och knyt an diskussionen till den fråga som lektionen började med, nämligen att man inte alltid vågar säga ja till det man vill och nej till något man inte vill. HEMUPPGIFT På elevbladet med hemuppgiften finns två situationer med grupptryck beskrivna. Uppmana eleverna att arbeta med uppgiften utifrån egna erfarenheter och föreställningar. När de känner sig tomma på förslag kan de gärna be sina föräldrar eller äldre syskon om tips. Ta sedan fram blädderblocksblad 2 där du ritat upp följande bild: UPPFÖLJNINGSLEKTION Låt eleverna först sitta i smågrupper och redovisa för varandra. Varje grupp får sedan presentera några olika förslag för klassen (genom att berätta eller dramatisera). Fråga från vilka olika håll trycket kan komma. Be grupperna prata några minuter om detta. Samla in elevernas synpunkter och skriv upp dem vid pilarna på blädderblocket. (Kamrater, familjen, andra vuxna, media, normer och regler i samhället brukar nämnas av de flesta). Låt även grupperna prata en stund om hur ett negativt grupptryck kan se ut. 21 / ReAct Du som lärare ställer följdfrågor som: – Hur vanligt är det med grupptryck? – Hur medveten är man om att man är utsatt? – Vad kan hjälpa en att klara av grupptryck på ett bättre sätt? – Kan man själv skapa ett tryck, för att man tror att andra förväntar sig en viss sak eller att man tror att ”alla andra gör det”? – Är vuxna också utsatta? – Vad har eleverna lärt av de olika situationerna? ReAct / 22 Elevblad: Grupptryck Hemuppgift: Grupptryck Hur kan det komma sig: Läs situationerna och svara sedan på frågorna till respektive situation. Ta gärna hjälp av dina föräldrar och syskon. – Att man inte alltid vågar säga ja till något man vill? – Att man inte alltid törs säga vad man tycker? DU SJÄLV Tänk igenom ordentligt och skriv ned vad du själv tycker : SITUATION 1 Lotta och Ina som ska börja 9:an har under slutet av sommarlovet träffat två killar som går på gymnasiet. Nu är de bjudna på en fest och upptäcker när de kommer dit, att de bara känner sina killar Oskar och Pelle. Lotta och Ina känner sig lite osäkra, men tycker det är kul. Många dansar. Alla är lite äldre och det bjuds på öl och vin. Båda tjejernas föräldrar är alltid vakna när de kommer hem och brukar märka om de druckit något, så de hade inte tänkt dricka ikväll. En kille häller upp vin åt båda och säger ”Ni ska väl ha lite, jag tror att det är Oskars vin det här - det är jättegott!” – Vad är det som gör situationen svår att hantera för Ina och Lotta? – Ge förslag på vad de kan göra eller säga för att lösa situationen på ett bra sätt? GRUPPEN Här kan du skriva ned förslag från de andra i gruppen: SITUATION 2 Petter är med sina kompisar på stan en kväll. Till sina föräldrar har han sagt att han ska vara hemma hos en kompis. Killarna har precis missat sista bussen hem och ingen av dem har pengar till taxi. Jocke, en av kompisarna, har mobiltelefon. Han ringer efter sin storebror, Johan, som lovat att hämta dem och köra hem dem. När Johan kommer märker Petter att han är full. Petter säger åt sina kompisar att han inte vill åka med, men kompisarna bryr sig inte. De säger: ”Om Johan har klarat att köra till stan så är det lugnt att åka hem med honom också”. – Vad är det som gör situationen så svår att hantera för Petter? – Ge olika förslag på vad Petter kan göra eller säga för att hantera situationen på ett bra sätt. 23 / ReAct ReAct / 24 Alkohol, Narkotika och Tobak INLEDNING Koppla gärna dessa lektioner till egna teori- och diskussionspass där ni utgår från klassens behov av ökad kunskap och förståelse inför områden som berör ANT området. Det kan även vara aktuellt att bjuda in någon med specialkompetens kring ANT frågor. SYFTE – Att under avspända och respektfulla former varva lek och allvar. – Att stimulera till kreativt och självständigt tänkande, t.ex. inför ett beslut eller hur man kan gå vidare i en fråga. – Att ta tillvara allas idéer. TID Två - tre lektioner FÖRBEREDELSER – Papper och penna – Möblera så att eleverna har varsin stol. – Förbered så det blir lätt att ordna en öppen golvyta inför samarbets- och värderingsövningar. 6 INSTRUKTION Gå noga igenom övningarna innan så att du förstår syftet och arbetssättet. Det är inte nödvändigt att använda sig av alla värderingsövningar utan låt de övningar ta mer tid som klassen känner sig extra berörda och stimulerade av. MÖSSA – SVANS KULL Be alla att ställa sig upp. Var och en bestämmer tyst för sig själv om de vill vara en som har mössa eller svans. När läraren säger till eleverna att starta aktiviteten så sätter de som valt mössa en hand på huvudet och de som valt svans en hand bakom ryggen. Mössorna ska försöka kulla alla svansar och alla svansar ska försöka kulla alla mössor. Blir man kullad t.ex. när man har svans innan man själv hunnit kulla någon mössa så byter man och blir en som har mössa och hjälper mössorna att kulla alla svansar. Övningen kan gå oerhört snabbt eller bölja fram och tillbaka hela tiden. DUELL Uppvärmningsövningar som görs parvis mitt emot varandra. Görs med korta intervaller, det viktiga är inte att samla poäng utan att hitta lust och energi i mötet med flera olika elever. Bilda par med någon som har en annan hårlängd än du själv. -Ställ dig på en fot mittemot den andre - ni ska försöka nudda varandras tåspetsar ReAct / 26 med den fot ni har i luften. Det är ok att hoppa omkring, även att byta fot ibland. Kontrollera noga vilken typ av skor ni har så att ni inte gör illa varandra. Bilda nytt par med någon som har en annorlunda hårfärg än du själv. - Sätt händerna på knäna, flytta händerna mellan dina båda knän så snabbt och många gånger som möjligt samtidigt som du försöker nudda den andra personens knän så ofta som möjligt. Bilda nytt par med någon som har en annan ögonfärg än du. -Håll ena armen rakt fram med pekfingret, ”fäktarfingret” utsträckt, den andra handen på ryggen med handflatan utåt. Snurra runt dig själv så många varv som möjligt samtidigt som du med ”fäktarfingret” försöker träffa den andra personens handflata (den som han håller på ryggen) så många gånger som möjligt. Håll inte på för länge, du får i så fall en klass som blir helt yra i huvudet. systembolaget – De flesta blir påverkade av sina kompisars syn på alkohol – Musiksmaken påverkar synen på droger – En bra musiker dricker lite eller aldrig – Människor som är måna om sin hälsa är lyckligare – Föräldrar har i regel lätt för att veta vilka gränser de ska sätta – De flesta föräldrar är ovetande när det gäller ungdomars drogvanor – De flesta ungdomar är rädda om sin hälsa – Skolan borde intressera sig mer för ungdomars alkohol/drogvanor – Vem som helst kan bli narkoman – Det pratas för mycket om alkohol – Det är ok att inte berätta allt för sina föräldrar – Det kan vara helt rätt att avslöja något som är sagt i förtroende – Det är bra att vuxna engagerar sig i föräldravandringar (typ ”morsor/farsor på stan”) Täck för denna del och kopiera nedre delen. PÅ LED ÖVNING Börja med att den som bor närmast klassrummet ställer sig först i ledet, sist den som bor längst ifrån skolan. Bilda ett nytt led: Räkna ihop ålder för dig dina syskon och föräldrar, först ställer sig den med lägst summa, sist den med högst. Bilda ett nytt led så snabbt som möjligt. Den med ljusast ögonfärg först, sist den med mörkast (kan göras under tystnad). Forma en ring av ledet. Massera axlarna på den som står framför. Mjukt och försiktigt. Vänd ledet helt om, massera den framför. Håll kvar händerna på axlarna på den framför. Sätt er långsamt med raka ryggar och benen ihop i knät på varandra. Försök sittande gå fyra steg i takt. Fråga: – Vad gjorde att det fungerade? – Vad krävdes av er? – Hur kändes det att behöva lita på gruppen? – Vad krävdes för att hitta sin plats när ni inte fick prata? – Kan ni varandras ögonfärg? – Hur var det att gå runt och titta varandra i ögonen? RANGORDNA Vilket är det bästa sättet att få en elev som börjat med narkotika att sluta? Välj ut och rangordna (1-5) fem exempel, välj de som du tror skulle kunna vara till bäst hjälp för eleven. Kom gärna med egna förslag. Träffa andra som det gått illa för, exempelvis ett fängelsebesök Ge faktainformation om konsekvenser av missbruk Tvinga honom/henne att vara i drogfria miljöer Låta eleven möta andra som lyckats ta sig ur ett drogberoende Kompisar säger ifrån, vägrar vara tillsammans med eleven som drogar Låta eleven, med stöd av vuxna, själv bestämma hur han/hon vill ha det Hjälpa eleven att flytta till en ny miljö/område Hjälpa honom/henne till att få nya kompisar HETA STOLEN Se kap. 4 för instruktion. Stötta eleven att hitta nya fritidsintressen Tvångsomhänderta honom/henne till behandling – Rökare har lättare att få kontakt med andra – Det är lättare att sluta röka än att sluta snusa – Rökning borde förbjudas på alla restauranger – Man kan bli beroende av godis – Vem som helst kan bli nikotinist – Tobakspriset borde höjas – Vuxna dricker för mycket 27 / ReAct – Det är mest fördelar med att leva som nykterist – Dopingen inom idrotten minskar – Nästan allt våld hänger ihop med alkohol eller droger – Man blir mer mottaglig för missbruk vid livskriser – Alkohol gör människor ointressanta – Utseendefixering kan leda till missbruk – Alkoholförsäljningen ska skötas av Få eleven att gå till självhjälpsgrupper (Anonyma Alkoholister och liknande) Eget förslag....................... Bilda par med någon som har bytt bostad lika många gånger som du. Sök upp ett annat par som gemensamt har ett annat antal syskon än ert par. Be eleverna redovisa sina val för varandra i grupper om fyra. Be någon från varje grupp att dela med sig av sina tankar. ReAct / 28 4-HÖRNSÖVNING Möblera klassrummet så att det går att få fyra hörn fria från bänkar 4-HÖRN – Presentera frågan – Läs upp alternativen, gå mellan rummets olika hörn och läs ett alternativ för varje hörn. Säg när du kommer till det öppna hörnet att det kanske finns någon som tycker att det finns effektivare sätt, bättre lösningar, bättre val än något av det presenterade. Man kan då välja det öppna hörnet. – Det öppna hörnet för egna alternativ måste alltid finnas med, eleverna kanske inte tycker något av de alternativ du presenterar är vettigt. – Skulle alla välja det öppna hörnet, så får du säkert förslag till tre nya hörn från eleverna – Eleverna får nu välja alternativ genom att gå till ett hörn. – Låt dem prata med någon i det egna hörnet, be dem berätta för varandra anledningen till att de valde just det alternativet. – Därefter får någon från varje hörn motivera sig inför hela gruppen. – Det får inte finnas något ”Idiothörn” - du ska som ledare kunna sälja alla hörn om det behövs. Naturligtvis kan du personligen föredra ett hörn framför andra. Du ska dock ha förståelse för att det kan finnas logiska skäl till att man kan välja andra hörn. – Blir du tillfrågad av eleverna vilket hörn du skulle valt, svara. Det är antagligen viktigt för dem att få veta din åsikt. Undvik annars att ta ställning, det leder lätt till att det blir för mycket fokus på vad läraren tycker. Engagemanget blir i regel mycket större när de får hitta sina egna svar. Att tänka på: – Viktigt att alla lyssnar när några i ett hörn presenterar sig med sina tankar. – Tillåt inga kommentarer från de andra, eleverna upplever en trygghet, blir avslappnade när de slipper förbereda ett försvarstal för sina åsikter. – De tränar sig i att argumentera för sitt val, sina åsikter och absolut inte på att säga emot någon annans val. – Innan du startar en ny 4-hörnövning samlar du alla i mitten av rummet. Det blir ett tydligare aktivt val när de måste välja och gå mot ett nytt hörn. Det finns också en tendens att fastna i det hörn man står. – Om någon står ensam i ett hörn: var med där och lyssna. Stå där som stöd vid motivering inför gruppen. – Det är helt ok att ändra åsikt. Man har kanske fått nya insikter som gör att man omvärderar sitt val. Fråga gärna den som byter om han/hon vill dela med sig av sina tankar. Matilda känner till att två elever i klassen har börjat röka hasch. De är inte hennes bästa kompisar, men hon känner dem rätt väl. Vad tycker du att Matilda ska göra? 1 Prata med någon vuxen som hon litar på och be om hjälp. 2 Prata själv med kompisarna och be dem lägga av. 3 Ingenting, hon hoppas att de slutar ändå. 4 Öppet hörn för eget förslag. Vad tror du är vanligaste skälet till att någon börjar röka? 1 Det känns coolt att röka. 2 Kompisar röker, grupptrycket. 3 Man känner sig mer vuxen. 4 Öppet hörn för eget förslag. Lisas lärare är oerhört irriterad på Lisa, hon missar ofta skoldagens första lektion och ber aldrig om ursäkt. Anledningen är att hon ser till att småsyskonen kommer till skolan eftersom mamma ofta ligger hemma bakfull och sover. Hur tycker du att Lisa ska göra? 1 Be att ensam få prata med läraren och berätta hur det är. 2 Prata med skolkurator eller annan vuxen. 3 Försöka få mamman be om hjälp för sitt problem 4 Eget förslag. Kurt bor långt från skolan och resvägen är krånglig. Pappan brukar hämta vid skolan. Speciellt på fredagar märker Kurt att pappa luktar alkohol. Kurt vet att pappa har problem med spriten, Hur tycker du att Kurt ska göra? 1 Smita från skolan i förväg 2 Prata med pappa när han är nykter. 3 Be någon annan om råd. 4 Eget förslag Vilket är bästa sättet för föräldrar att påverka sina barns alkoholvanor? 1 Förbjuda dem att dricka 2 Lära dem att dricka hemma, med måtta 3 Genom att själva låta bli alkoholdrycker 4 Eget hörn LISTNINGSÖVNING Vad är det som gör att så många inte börjar röka eller snusa? Skriv upp så många förslag du kan komma på. Rangordna de tre viktigaste skälen. Peters kompis dricker jättemycket på helgerna. Peter tycker att han dricker för mycket. Hur tycker du att Peter ska göra? 1 Prata allvar med kompisen. 2 Först prata med några fler kompisar och sedan tillsammans göra något 3 Prata med kompisens föräldrar. 4 Öppet hörn för eget förslag 29 / ReAct Dela in er i grupper med fyra i varje. Var och en ska ha en färg i kläderna som ingen av de andra i gruppen har. Berätta för varandra om listorna. Listningsövning kan användas, separat, för idékläckning, som utgångspunkt för en annan uppgift, för att ge läraren tips om intresse- och kunskapsnivå och för att lyfta fram frågor eleverna tycker är viktiga. Eleverna arbetar först en och en med en fråga där svaren kan vara många. När den personliga listan är klar redovisar de sina listor för varandra (lyssna inte avbryta). ReAct / 30 Andra exempel: Vilka är de främsta skälen till att så många ungdomar aldrig prövar droger? Frågor du vill ställa om droger? Vad vill du att skolans drogundervisning ska innehålla? Vad kan vara positivt med alkohol? Vad kan vara negativt med alkohol? Vad tycker du är viktigast för att få ett hälsosamt och lyckligt liv? Föräldramöte 7 SYFTE – Att göra föräldrarna införstådda i elevernas arbete med ReAct – Att ha roligt ihop – Att låta elever och föräldrar mötas i ett utbyte i värderingövningar kring hälsa, skola och ANT-frågor. STÅ PÅ LINJE – – – – Numrera 6 A4 papper med siffrorna 1 - 6. Lägg ut papperen på golvet i en rad med ungefär en meters mellanrum. Presentera problemet och be eleverna ta plats längs linjen. Om man använder sig av exemplet ”det är var och ens ensak att pröva hasch” så ställer man sig på 1, 2, 3 om man i princip håller med om påståendet. Det nummer man väljer symboliserar i hur hög grad man håller med om påståendet. Ställer man sig på 4, 5, 6 anser man i varierande grad att det inte är var och ens ensak. – De elever som står på samma siffra pratar med varandra. – Låt någon/ra från varje siffra presentera sin åsikt. TID Två och en halv timme Det är bra om man som 14-åring får smaka alkohol hemma. AUTOGRAFJAKT Säg till alla att de frågar de andra i gruppen om de vill skriva sin namnteckning. Det ska vara frivilligt. Försök samla in 7 olika namnteckningar på papperet. Var och en får endast skriva sin namnteckning en gång på respektive papper. Avsluta övningen innan alla är klara, det viktigaste är inte att hinna med att få namnteckningar på varje rad. Det kanske inte finns någon som passar in på ett alternativ. Syftet är att skapa kontakt mellan föräldrar och elever på ett lättsamt sätt. Det är helt rätt Det är helt fel Det är bra om vuxna öppet berättar allt om sina erfarenheter av alkohol eller droger. Det är helt rätt Det är helt fel Skolavslutningar och alkohol hör inte ihop. Det är helt rätt FÖRBEREDELSER – Kopiera ett ex av autografjakten till alla. INSTRUKTION Det är viktigt att föräldrarna förstår syftet med och förhållningssättet till varandra när man arbetar med värderingsövningar. Låt gärna eleverna vara med och förklara syftet med övningarna. Använd gärna några av de värderingsövningar eleverna gjort som hemuppgift. Fråga efteråt: – Vill någon berätta en historia de hörde? – Var det något påstående som var extra svårt att få en namnteckning till? AUTOGRAFJAKT Samla autografer. Leta rätt på någon som: Det är helt fel Täck för denna del och kopiera nedre delen. Namnteckning Har bruna ögon ... har ett husdjur Avslutande runda : Berätta om något som du lärt dig om dig själv eller andra. Vad skulle du vilja lära dig mer om? brukar bada i badkar gillar att pröva nya saker tycker att skolan är bättre än för tio år sedan HEMUPPGIFT Fundera över egna teman och värderingsövningar som du tycker skulle passa på t.ex föräldramötet. Finns det något kring alkohol, narkotika och tobak som du skulle vilja få mer kunskap om. Be gärna dina föräldrar om förslag. Läraren samlar in och väljer ut någon eller några värderingsövningar som används på föräldramötet. Ta även hänsyn till ev önskemål om teman. 31 / ReAct läser mycket tycker om att leka kan en rolig historia från skolan (be personen berätta den.) ReAct / 32 BILDA ETT LED Ordna in er i ett led så snabbt som möjligt. – Den som har sin födelseplats närmast klassrummet (fågelvägen) ställer sig först, sist står den som är född längst bort. Är några födda på samma plats/sjukhus ställer den sig först som har tidigast födelsedatum. – I alfabetisk ordning, utgå ifrån första bokstaven i efternamnet. Fråga: – Vad krävdes för att lösa uppgifterna? – Lärde du dig något? PARSAMTAL Bilda par med någon som har händerna knäppta likadant som du, vänster eller höger tumme överst. Fördela samtalsämnena till de olika paren. Be dem intervjua varandra under högst fem minuter, byt intervjuare efter halva tiden. Gå varvet runt och låt intervjuaren (kort) presentera den andre för hela gruppen, med namn och det viktigaste om det den andra personen berättade. Fördela ut ett tema till varje par, låt paren få olika frågor. – En plats som ger dig vila, lugn och ro? – Vilken är din favoritfilm? – Vilken fantasifigur har du som favorit (tv-serie, tecknad figur, sagofigur eller liknande) – Beskriv någon som du tycker har gjort en hjältebragd. – Hur ser din idealskola ut? – Beskriv en hälsosam person. – Något som du lärt dig som du värdesätter extra mycket? – Det bästa med skolan? – Vilket är ditt bästa sätt att koppla av? TVÅ TILL FYRA Dela in i grupper med 10 deltagare i varje. Gruppen ska ha deltagare boende på så många olika gatuadresser som möjligt och hälften kvinnor och män. Alla grupper kan ta hjälp av varandra, men arbetar i smågrupper för att så många som möjligt söker lösningen. 8 gruppmedlemmar ställer upp sig axel mot axel, med ansiktena vända åt samma håll, varannan kvinna och man. De två extra deltagarna kan fungera som observatörer, ge råd, eller byta av någon i raden. Ni ska försöka att med så få förflyttningar som möjligt få alla män att stå på en sida och alla kvinnor på den andra. Fyra förflyttningar är minsta möjliga lösning. (Berätta inte förrän gruppen försökt ett tag.) Alla förflyttningar sker parvis, vem som helst som står intill kan vara en potentiell partner. När ett par har förflyttat sig så blir det ett tomrum där de stog som ev. något annat par kan fylla. Den slutliga linjen får inte innehålla några luckor. Alternativ till att varva man, kvinna i ledet är att använda sig av två färger, t.ex. västar, tygband el. liknande. 33 / ReAct Lösning: Bästa sättet att hjälpa någon som fått problem med droger är ... En kompis ska ... Jag mår bra när ... Det är roligt när ... Att motionera är ... Kroppen är ... God mat kan ... Viktigast för hälsan är ... På sin fritid ska man ... Det bästa med idrott är ... En bra tröst är ... Om jag vore elev skulle jag ... Om jag vore förälder skulle jag ... Om jag vore lärare skulle jag ... Främmande kulturer är... Killar är ... Tjejer är .. Jag tycker om människor som är... Det värsta jag vet är människor som är ... Att ge beröm till någon är ... När jag får beröm känner jag ... Jag skulle vilja lära mig att ... Ingen människa borde tvingas till ... Det gör ont när ... Ibland undrar jag om ... Den största gåva man kan ge ... Om jag var ung idag ... Det bästa med att vara ung idag ... Man lär sig bäst när ... Den som tiger ... Ärlighet leder ... Elevers åsikter kan vara ... Elever skall alltid ... För att ett grupparbetet ska bli effektivt krävs ... Kritik kan vara ... Humor är ... Om grupperna kör fast ger du dem första steget i lösningen. Det ökar i regel gruppens motivation och tro på möjligheten av att hitta en lösning. Fråga: – Hur hjälptes ni åt? – Hur bidrog du ? – Hur kan en sån här övning kopplas till skolarbetet? OAVSLUTADE MENINGAR Läs upp meningarna och låt elever och föräldrar avsluta meningarna i turordning. Var tydlig med att det är ok att ändra, det som kommer spontant är inte alltid det man väljer när man får mer tid på sig. Det är också ok att passa, man kanske inte kommer på något till just den mening man fick. Ha fokus på lekfullhet och respekt, det behöver inte alltid vara så allvarligt oavsett fråga. Det är ok att improvisera och se vad som dyker upp. Det som är intressant för en själv behåller man, det andra kanske lockar fram ett skratt eller väcker funderingar. Ge tillfälle för klargörande eller möjlighet att ändra sig. Min älsklingsfärg är ... För att ha kul måste man ... Man borde satsa på ... I framtiden kommer ... Ett arbete ska ... Alla mänskor skulle må bra av ... Det är kul när ... Vem som helst ... Hälsa är ... Motion är ... Lagar kan ... Gränser kan ... Man är vuxen när ... En bra skola är ... Skolan borde ... Om jag vore skolminister ... 35 / ReAct Det viktigaste ämnet i skolan är ... Något som saknas i skolan är ... Föräldrar skulle kunna ... Alkohol borde ... Fester blir roligast när ... Alkoholskatten är ... Att köpa ut alkohol till ngn under 18 är ... Alkohol kan ... Alkoholfria fester ... Alkohol påverkar ... Champagne är ... Droger ... Undervisningen om alkohol /droger kan ... Tobaksindustrin är ... Rökning är ... Idrottsdopingen är ... HETA STOLEN Se instruktionen i kap.4 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Jag skulle gärna utveckla min sångröst Det vore roligt att pröva havskappsegling En del föds till talare Att motionera är kul Alla behöver få beröm Att tävla är kul De flesta är rädda om sin hälsa. Humöret påverkar hälsan Det vore bra om alla vuxna satte likadana gränser. Det krävs mer av elever i skolan idag än för 10 år sedan Kunskap ger makt Vuxna vet för lite om hur det är i skolan idag Motivation kommer inifrån De flesta påverkas av reklam Medias bild av skolan är felaktig Skolan är demokratisk Det är rätt att polisanmäla mobbare Mobbningen minskar i skolorna Alkohol förhöjer feststämningen Alkohol borde förbjudas Det kan vara rätt att slåss ibland Det är bra att göra sin alkoholdebut hemma hos sina föräldrar. Det är ok att bjuda ungdomar under 18 på alkohol hemma EU-länderna borde ha likadana alkohollagar Ungdomar tar efter vuxnas alkoholvanor Droger finns överallt Killar och tjejer behandlas olika Syskon uppfostras olika Grupper fungerar bäst när alla tänker lika De flesta har en positiv syn på framtiden ReAct / 36 4-HÖRN Se instruktionen kap 6 Välj ut någon eller några av 4-hörnsövningarna. Välj utifrån vad som känns aktuellt och intressant för klassen. Tänk på att påminna om att även om alla hörn känns rätt, gå till det som väger tyngst. Sven som går i 9:an är på skolavslutningsfest hemma hos en kompis. Kompisens föräldrar bjuder på alkohol. Sven som är förbjuden hemifrån att dricka alkohol, väljer att dricka och blir så full att han svimmar av. Hur tycker du att kompisens föräldrar ska agera? 1 Ringa Svens föräldrar 2 Ringa efter en läkare 3 Låta honom sova ruset av sig 4 Eget förslag Vilket är bästa sättet att förhindra att ungdomar vistas på skolan påverkade av alkohol eller droger? 1 Utbilda lärarna så de lättare ser när någon är påverkad 2 Ge elever/föräldrar mer kunskap om ANT 3 Använda sig av kamratstödjare 4 Eget förslag Vad är viktigast i skolan? 1 Att ge betyg för fortsatta studier och arbete 2 Att utveckla kamratskap och samarbete 3 Att lära ut hur man söker kunskap och ser sammanhang 4 Eget förslag Viktigaste orsaken till att elever trivs i sin skola 1 Omtyckt av kompisar och lärare 2 Undervisningen känns meningsfull 3 Lokalerna passar för verksamheten 4 Eget förslag Vilka har störst inflytande på elever när det gäller deras syn på alkohol och droger? 1 Föräldrar 2 Skola 3 Kompisar 4 Eget förslag Vilket är största anledningen till att vissa ungdomar kan tilltala varandra med väldigt nedvärderande ord? 1 Vill hävda sig, vara tuffa 2 Orden har en annan betydelse för dem 3 Tar till sig språkbruket från vissa filmer, musik osv 4 Eget förslag LISTA Låt deltagarna bilda grupper med 6 deltagare i varje. Försök få grupper med så många olika efternamn som möjligt. Låt varje grupp välja en punkt att arbeta kring, först skriver varje deltagare en egen lista. Därefter försöker de enas om de tre viktigaste. Låt varje grupp dela med sig om sin diskussion till stora gruppen. – – – – – – – – – – – Bra sätt att jobba med hälsa och drogprevention i skolan De viktigaste faktorer för att vara tillfreds med sig själv. Vilka är de största hindren för att inte må bra fysiskt och psykiskt? Varför är det så många som inte använder droger? Hur kan samarbetet skola/föräldrar utvecklas? Vad skapar motivation? I vilka grupper kan du hitta bra förebilder? Vad är viktigast för att minnas skolan med glädje? Vilka friskfaktorer är viktigast? Vad är skolan bra på? Vad är viktigast att förbättra i skolan? AVSLUTNING Prata med den som sitter närmast. – Vad gav dagens föräldramöte? – Finns det områden du skulle vilja gå vidare med? – Hur ser du på skolans arbete kring frågor som hälsa, alkohol och gruppsamarbete? Låt några dela med sig i stora gruppen. 37 / ReAct ReAct / 38 8 Familj och missbruk SYFTE – Att skapa förståelse för att många barn lever med en missbrukande förälder/rar. – Att skapa förståelse för svårigheter att leva med en missbrukande förälder/rar. – Att tydliggöra att barnen aldrig har något ansvar för att föräldrarna missbukar. – Att tydliggöra att det finns bra hjälp att få för barn som lever med missbrukande föräldrar. – Att tydliggöra att den som missbrukar kan få hjälp att sluta med sitt missbruk. – Att skapa förståelse för hur man kan hjälpa en kompis som lever nära en missbrukare. TID En till två lektioner. FÖRBEREDELSER – Ta gärna hjälp av någon kollega på skolan som du och många elever har förtroende för och be dem vara med och hålla i lektionen. Förbered även skolhälsovården och övrig skolpersonal om att ni diskuterar frågan så att de är beredda att möta de elever som vill prata eller få hjälp att hantera missbruk i familjen. – Undersök och ta fram kontaktadresser till vem som arbetar lokalt med stöd till unga som lever nära en missbrukare. – Undersök och ta fram kontaktadresser till enheter dit ungdomar respektive vuxna kan vända sig om de har problem med alkohol och andra droger. – Till varje elev, förbered och kopiera upp en lista med kontaktadresser för elever och föräldrar som vill ha hjälp. – Kopiera upp elevmaterialet till samtliga elever. – Förbered lämpliga grupper och möblera klassrummet så att eleverna kan sitta i grupper. Ta hänsyn till och skapa de bästa förutsättningarna för de elever som du/vi vet/anar lever nära missbruk. TILLVÄGAGÅNSSÄTT 1 Inled med att tala om att missbruk, speciellt alkoholmissbruk, är mycket vanligt bland vuxna. Tala också om att det finns en lag, socialtjänstlagen, som ger alla människor med missbruksproblem rätt att få vård och hjälp och att det finns olika sorters vård att få. Dela ut elevbladet och låt eleverna läsa igenom texterna. Be dem först enskilt besvara frågorna och sedan diskutera sina svar inom gruppen. 2 Låt någon från varje grupp redovisa svaren och fyll på och komplettera med egna reflexioner och uppgifter om var man kan få stöd, om man lever nära en missbrukare eller om man själv missbrukar. Kom ihåg att poängtera att barn inte har något ansvar för att föräldrarna missbukar. Tydliggör att det är föräldrarna som måste lösa sina problem, barnen ska inte och kan inte lösa problemen åt sina föräldrar. Värdera inte missbrukande föräldrar som dåliga eller svaga. 3 Dela ut listan med kontaktadresser till samtliga elever och tala om att eleverna också kan vända sig till dig och övrig skolpersonal om de vill prata om eventuella problem. 4 Avsluta med att följa upp eventuella frågor från eleverna och diskutera med eleverna vad de tyckt om lektionen och vad de kommer att ta med sig från lektionen. 39 / ReAct FAKTA FÖR LÄRAREN – I varje klass med 30 elever finns i allmänhet 2, 3 elever som lever nära en missbrukare. – Var tionde svensk man och var femtonde svensk kvinna dricker alkohol – Många barn skäms för att föräldrarna missbrukar och de är rädda att tala med vuxna utanför familjen om sina problem bl a eftersom de är rädda att bli omhändertagna av socialtjänsten. – Många barn tar på sig skulden för sina föräldrars missbruk och gör allt för att dölja familjens hemlighet. – Barn till missbrukare behöver extra stöd. Skolpersonalen kan göra mycket för att se och bekräfta eleven. – Risken för att utveckla ett missbruk är större bland de som växt upp med missbruk i familjen. Elevblad: Föräldrar och missbruk 1:3 Läs texterna och besvara sedan frågorna så bra du kan. Discot Linus låter kammen fara genom vattenstrålen. Vattnet stänker och med en snabb rörelse försöker han kamma till håret till en frisyr som han vill ha. Han är inte van att kamma sig. Det är inte lätt med storasyrrans nya frisyrgelé heller. Han är på väg till ett disco. Han tänker sekundsnabbt på Mia. Igår hade hon frågat chans. I morse i skolkorridoren hade deras blickar mötts men Linus vågade inte hålla kvar blicken utan började knuffa Måns istället. Lena, klassföreståndaren hade sett vad som hände och hade sagt: ”Men killar, är det discot i kväll som gör er så uppspelta?” Lena är rätt snäll. Linus har lagt märke till att hon verkar bry sig om hur eleverna mår. Hon frågar ofta hur det är. Men det mesta om hur han, Sara, mamma och pappa har det hemma, det förstår Linus, att om det vet Lena ingenting. Linus granskar sin spegelbild, medan han tänker på kvällen. Och plötsligt får han se tvättkorgen i spegelbilden. Å NEJ! Där ligger skjortan. Linus vet att det är ingen idé att skrika högt. Igår hade mamma lovat att tvätta hans älsklingsskjorta. Han hade kollat noga men hon var inte full när han frågade. Älsklingsskjortan, den som Linus och Sara köpt, för att den var så snygg på Linus och som han fått i julklapp av pappa, som om pappa skulle ha köpt den. Linus och Sara har handlat julklappar till sig själva i år också. Pappa hade givit dem 500 kronor två dagar före julafton och sagt köp er något, jag orkar inte. Han var inte nykter då. Pappa var alltid extra snäll med pengar när han inte var nykter. Men skjortan? Nu var den bara ett skitigt knyte i tvättkorgen. Linus är arg och besviken på samma gång. Men han vill inte känna den känslan. Han stänger hastigt av kranen. Kastar in kammen i badrumsskåpet och slänger upp dörren. Levis 501-or, vit T-shirt, frisyrgelé i håret, det får duga. Och förresten ”karlatagen sitter inte i kläderna” det är så Linus pappa brukar säga. Till och med pappas uttryck kan ibland vara bra att ha. Linus ser in i köket. Där sitter mamma och pappa. Han hör att pappa reser sig från stolen, öppnar kylskåpsdörren och säger: ”Nej, är ölen slut? Sara! Kan du gå ner till Seven-Eleven?” Längre hinner inte pappa förrän Linus hör sin mamma avbryta honom och säga: ”men Jens, Sara lämnade precis matbordet för tio minuter sen, har du glömt hur hon skrek här kan man inte vara?” Linus lyssnar inte längre på vad hans mamma säger. Han sluter sina öron, orkar inte. Han är precis på väg ut genom dörren då han hör sin mamma ropa: ”Liiinus! Kan du handla...” Linus slänger igen dörren bakom sig och hinner tänka: Aldrig handla! Jag vet hur det var när jag sist stod inför killen på seven-eleven och han frågade frågor, pinsamt. Och hur är det när jag kommer hem? Hur ska det går för Sara och mig? Sedan tar han trappan ner till porten i tre språng. Mia, tänker han. Sen tänker han: Tre språng! Jag har slagit mitt eget rekord. Det var fyra språng så sent som i morse. Han går ut. Elevblad: Föräldrar och missbruk 2:3 När jag var liten, ungefär sex år gammal, hade jag en bästa kompis. Hon hette EwaLena och var blond som en golden retriever. Vi var bästisar på sexåringars vis, vi ställde alltid våra stövlar bredvid varandra och hon drog mig i håret när hon blev arg. Vi var nästan jämnt hemma hos mig och lekte, vi byggde med lego, målade eller slogs. Allt var välorganiserat i vår lilla värld vi hade våra egna regler. Fast ibland uppförde hon sig så underligt, som när vi skulle fira lucia på dagis, då grät Ewa-Lena i flera timmar för att hennes pappa inte hade kommit för att se vårt luciatåg. Jag förstod inte varför hon var ledsen, lucia var ju kul. Jag minns att jag var hemma hos henne en enda gång. Vi skulle till badhuset med dagis och hon hade glömt sina badkläder, jag skulle följa med hem och hämta, hon ville inte gå själv. Hon hade egna hemmanycklar och jag blev fruktansvärt avundsjuk. Hon fick stå på tå för att nå upp till överlåset. Sedan fick jag vänta utanför ett tag, så kikade hon in i alla rummen och jag fick till slut komma in. Jag var tvungen att sitta på hennes säng tills hon kom tillbaka med badkläderna, jag fick inte gå in i något annat rum. Det var lite knäppt, men när en av oss hade en regel så höll man sig till den, Ewa-Lena gillade förövrigt regler mycket, hon hade regler för allt. Inte förrän jag var sexton år gammal fick jag reda på att hennes pappa hade varit alkoholist, det hade aldrig fallit mig in innan, men nu blev bilden plötsligt helt klar, och jag kände mig skyldig och väldigt ledsen. Hur kunde jag varit så dum att jag inte märkt det, jag kunde ju ha tröstat, hjälpt, vad som helst! Jag hade bara varit sex år, jag kunde inte gjort så särskilt mycket, men jag tyckte att mina föräldrar kunde gjort något, men de ville inte ”dra fram andras smutsiga byk”. Alkoholism är en folksjukdom men samtidigt pratar man inte om det öppet, man skakar menande på huvudet när de inte ser och tycker det är skamligt: ”Och deras flicka sen, hon som är så ung ...” Jag förstår nu att Ewa-Lena skämdes för sin pappa, inte ville att jag skulle se hur det såg ut i lägenheten. Hon måste burit på en tung börda medan jag levde i My Little Pony-landet, jag trodde att allas familjer var lika idylliskt lyckliga som min. Därför skäms jag. Texten är en del ur en skoluppsats skriven av en 16-årig elev. 1 Hur är det att vara barn till en som missbrukar. Föreställ dig hur du tror det är eller utgå från de erfarenheter du har av egna kompisars föräldrar som missbrukar. Texten är skriven av Elisabeth Hagborg och hämtad ur ”Alkohol Alkovråål”, Alfabeta, 1999 41 / ReAct ReAct / 42 Elevblad: Föräldrar och missbruk 3:3 2 Var kan de som missbrukar få hjälp? Media & droger, ett forskningsuppdrag SYFTE – Att låta eleverna undersöka mediernas värld och se vilka ”vanor” som återspeglas där. TID Genomgång och val av uppgift c:a 15 min. Elevernas insamlande av uppgifter sker under lämplig period som man kommer överens om. Därefter redovisning och diskussion under en-två lektioner. 3 Var kan barn till missbrukare få hjälp? FÖRBEREDELSER – Kopiera elevbladet till eleverna. – Skriv upp ett antal mediaalternativ på ett blädderblock, se förslag nedan. INSTRUKTION – Låt eleverna välja att arbeta individuellt eller två och två. – Hemma skall de studera ett mediaalternativ och presentera resultatet för klassen. – Se till att samtliga uppgifter blir valda och sprids över klassen. Ingen får välja exakt samma uppgift som någon annan. Be gärna eleverna göra hemuppgiften tillsammans med sina föräldrar. – Dela ut elevbladet. – Efter genomförd uppgift berättar eleverna i helklass vilka svar de fått fram. 4 Vad kan du göra för att hjälpa en kompis som har någon i familjen som missbrukar? I helklass, eller i smågrupper med återkoppling i helklass, diskuterar eleverna: 1 Om det går att se skillnad på inställningen till droger i olika medier. 2 Hur vi som mediakonsumenter påverkas av budskapet. 3 Om olika grupper påverkas på olika sätt. 4 Om och i så fall hur de själva kan påverka medias budskap. Uppgiften avslutas med att eleverna kommenterar om, och i så fall vad, de lärt sig av uppgiften. Prata igenom svaren med din grupp och lär av varandra. 43 / ReAct Möjliga mediaalternativ är bl a: – en ”TV-såpa” – en ”TV-såpa” till – familjeprogram typ Svensson Svensson/Pappas Flicka/Skärgårdsdoktorn (eller andra som är aktuella i nuläget). – en utländsk serie – en utländsk serie till – en eller flera musikvideos – program från ZTV eller MTV – en dagstidning + en lokaltidning – veckotidningar – musiktidningar och facktidskrifter om sport, djur eller bilar eget alternativ 9 ReAct / 44 Elevblad: Media & droger Vad är reklam? Jag/vi har studerat följande TV-program/tidning Uppgifter att besvara 1 Förekommer droger av något slag? SYFTE – Att ge eleverna grundläggande kunskap i hur reklam utformas. – Att göra eleverna medvetna om ”sändare” och ”mottagare” samt ge dem övning i att identifiera ”budskapet”. – Att träna eleverna i ett undersökande arbetssätt. KOPPLING TILL ARBETET MED ATT GÖRA EN REKLAMFILM Lektionen/lektionerna ger en grund inför elevernas arbete med att skapa en egen reklamfilm. 2 Vilka droger förekommer? (tobak, alkohol, narkotika eller andra beroendeframkallande medel) TID En till två lektioner samt hemuppgift. FÖRBEREDELSER – Tidningar och saxar. – Om så önskas - i förväg utvalda reklambilder som läraren bidrar med. – Kopiera upp elevbladet till hemuppgiften. 3 Vilka personer gäller det? 4 Ålder och kön på de ovan nämnda? 5 Notera i vilka sammanhang narkotika, alkohol eller tobak visas eller nämns! 6 Talas eller skrivs det positivt eller negativt om droger eller nämns dessa inte alls? 10 INSTRUKTION – Genomgång och diskussion kan ske i helklass. – Diskutera först med eleverna kring följande frågeställningar: 1 Var hittar vi reklam? Definiera! Skriv upp! (Tänkbara svar kan vara TV, radio, dagstidningar, veckotidningar, i sportsammanhang, affärer, skyltar, annonspelare, på bussar, bilar, mjölkpaket, kläder, väskor, pennor, etc.) 2 Vad menas med ”en levande annonspelare” 3 Diskutera - ta en titt på varandra! 4 Till vilka olika grupper av människor kan reklam tänkas vända sig? (Tänkbara svar kan vara vuxna, barn, tonåringar, kvinnor, föräldrar, män, pensionärer.) UPPGIFT 1 Läraren går igenom kategorierna nedan och skriver upp dem på tavlan. Be eleverna var och en leta reda på en reklambild i en tidning, klippa ur den och se om de kan sätta in den i någon av följande kategorier. Be eleverna presentera sina respektive bilder och kommentera i vilken/vilka kategorier de tycker de passar. Ni kommer att upptäcka att många reklambilder passar in på flera kategorier samtidigt. 1 Lyckobringande. (Du blir omtyckt och populär, får kompisar, blir bjuden på fest, hittar kille/tjej att vara tillsammans med, får vara med om spännande saker som resor, fester och häftiga äventyr.) 2 ”Bara vissa”. (En utvald grupp, av smarta, coola, intelligenta, framgångsrika, en grupp som alla gärna vill tillhöra använder den här produkten.) 3 Jämförelse. (Bättre än, 25% billigare.) 45 / ReAct ReAct / 46 4 Dominans. (Alla använder, 0 av 10, Bäst i test.) 5 Trend i tiden. (Hur ser vår tids idealmänniska ut? Smal, sportig, mager. Att hålla sig i trim utan fett har länge varit ”inne” liksom allt som är miljövänligt.) 6 Kändis som rekommenderar. (”Jag säger bara: Köp!”) Elevblad-Hem uppgift: Vad är reklam? Elevens namn UPPGIFT Att studera reklamfinansierade TV kanaler. 1 Har du sett tobaksreklam eller reklam för öl, vin eller sprit? I vilken kanal? Beskriv inslaget. 7 Träffar öm punkt. (Hittar våra svaga punkter och tillkortakommanden, ”träffar” oss där vi är som mest sårbara och osäkra på oss själva. För vem vill väl vara töntig, ha mjäll, lukta svett, vara fet, ha slapp hud, ha mensfläckar på kläderna, helt enkelt vara ”helt fel”?) UPPGIFT 2 Roa er med att komma underfund med vad som inte sägs om produkten! (Tänkbara svar: pris, mängd, bieffekter...) Diskutera! HEMUPPGIFT Introduktion I Sverige är det förbjudet att göra reklam för tobak, cigaretter, sprit, mellanöl, vin och starköl. Studera utländska tidningar och jämför. (Finns ofta i välsorterade affärer och kiosker.) Många cigarettmärken gör reklam via kläder, skor och andra prylar. Marlboro, Blend, Camel är några exempel. Swedish Match f.d. Tobaksbolaget har synts i ett stort sportsammanhang, vilket? Utbyt erfarenheter! 2 Har du sett reklamskyltar i sportsammanhang som gör reklam för tobak eller sprit? Motorsporter är ett tips. Kolla! Redovisa! Reklam direkt riktad till barn under 12 år är inte heller tillåten i svensk TV, men det finns många sätt att kringgå detta och hitta kryphål i lagen. Kan du komma på något? Vissa program och kanaler sänds från andra länder med andra lagar. Studera reklamfinansierade TV-kanaler hemma och avge rapport till klassen. Om möjligt: ta med exempel. Dela ut elevbladet som hör till hemuppgiften. Fakta om radio- och TV-lagen – Radio- och tv-lagen. Enligt dess § 4 är det förbjudet att sända TV-reklam som försöker fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år. – Lagen gäller bara om reklamen sänds från Sverige. TV 3 och Kanal 5 som sänder från England kan därför kringgå förbudet. 3 Är det enligt din mening bra eller dåligt att Sverige har ganska restriktiva lagar för reklam vad gäller cigaretter/tobak och alkoholhaltiga drycker? Motivera ditt ställningstagande! UPPFÖLJNING Låt eleverna spontant berätta om sina iakttagelser för klassen och fånga upp intressanta diskussionspunkter och vad de lärt sig av att granska reklam. 47 / ReAct ReAct / 48 11 Att göra en egen rekla mfilm Uppgiften går ut på att med videokameras hjälp skapa korta reklamfilmer för en hälsosam livsstil. Temat hälsa och droger som de flesta av lektionerna handlar om är tänkta att ge inspiration till att skapa filmer som har ett tydligt budskap för en speciell målgrupp. De färdiga filmerna kan till exempel visas på föräldramöten. SYFTE – Att i en praktisk uppgift tillämpa kunskaper och diskutera olika attityder och uppfattningar som eleverna har. – Att träna samarbete i ett ”filmteam”. – Att öva sig att framföra ett budskap på ett trovärdigt och intressant sätt. – Att kommunicera med de andra kamraterna vid inspelning. – Att lära sig hur en filminspelning förbereds, planeras och genomförs. FÖRBEREDELSER – Papper för manusskrivning. – Videokamera/or plus videoband. – Rekvisita som man hjälps åt att framställa eller ta med. – Kopiera upp elevbladet och informationen om tävlingen. Minst fyra lektioner; några för planering och övning, några för inspelning. Räkna gärna med lite mer tid eftersom det alltid blir omtagningar, någon är sjuk eller har glömt att ta med någon viktig pryl o s v. INSTRUKTION/GENOMFÖRANDE – Låt eleverna dela in sig i grupper, 3-7 personer per grupp fungerar bra. – Gå igenom följande med eleverna, gärna i storgrupp, innan de sätter igång: 1 Diskutera och bestäm målgrupp. Det är viktigt att ha klart för sig vem man gör filmen för! 2 Skräckpropaganda har inte visat sig ge någon bra effekt på ungdomars konsumtion av droger. Ska filmen vara avskräckande och visa på negativa sidor, effekter och verkningar eller ska filmen visa på positiva alternativ och förhållningssätt? 3 Ska filmen anslå en humoristisk ton eller ha en mer realistisk, dokumentär och verklighetstrogen prägel? 4 Diskutera vad det är ni vill säga egentligen. Vilket är ert budskap? ReAct / 50 När eleverna kommit fram till svaret på dessa fyra frågor är det dags för detaljplanering och inspelning. Klassen, som är indelad i smågrupper, ges nu tillfälle att planera, repetera och slutligen spela in en kort reklamsnutt på video. Det tar lite tid att hitta och ställa i ordning en inspelningsplats, fixa kläder och rekvisita och öva in repliker och kanske texta skyltar och dylikt, men det är väl värt besväret eftersom filmarbete oftast upplevs som ett roligt och inspirerande avbrott i det vanliga skolarbetet. Avsluta arbetet med en utvärdering som är kopplad till syftet. Be eleverna sammanfatta vad de har lärt sig, vad de tyckte om grupparbetet, vad de skulle gjort annorlunda om de gjort om det, etc. Genomför kanske en röstning bland eleverna för att utse bästa reklamfilm. TIPS TILL LÄRAREN Kom ihåg att förarbetet är A och O. Eleverna vill gärna rusa iväg och börja spela in direkt utan att planera. Då kör man ofta fast och får börja om. Läraren gör klokt i att bromsa lite och kräva ett manus där repliker och roller är fördelade och inspelningsplatsen bestämd. Det är också viktigt att hjälpa eleverna att hålla koll på hur långa deras filmer blir. Det kan vara svårt att vara professionellt effektiv i sitt berättande men man bör sträva efter att hålla sin tidsram. 51 / ReAct Elevblad: Att göra en egen reklamfilm 1 BESTÄM VIDEONS BUDSKAP Diskutera de budskap reklamen skall förmedla, vad ni vill berätta. 2 DISKUTERA MÖJLIGA SCENER Ta fram möjliga scener som förmedlar det budskap som gruppen enats om. 3 VÄLJ DE TYDLIGASTE SCENERNA Planera i detalj vad som skall ingå i valda scener, eventuell dialog/musik/ljud, miljö, aktörer etc. Tänk på att videon inte ska vara för lång. 4 GÖR ETT MANUSKRIPT FÖR SCENERNA I bildmanuset beskrivs exakt vad som skall göras, höras och filmas i varje scen. Bildmanuset görs enklast genom att de olika scenerna skissas upp i bildrutor med text, ungefär som en tecknad serie med undertexter. 5 FÖRBERED SCENERNA Vem skall göra vad? När skall scenen/scenerna filmas? 6 ÖVA Öva med eventuella aktörer, testa ljud och bild. Studera gärna några reklamfilmer och se hur långa de är. Låt eleverna berätta om reklamfilmer de fastnat för och redogöra för vad det är som är så bra med dem. 7 VIDEOFILMA Videofilma valda scen/scener. Filmerna kan användas som diskussionsmaterial inför framtida arbete med hälsa och droger, på föräldramöten både som ett diskussionsmaterial och som ett sätt att locka föräldrar till skolan för att diskutera hur de tillsammans kan förebygga missbruk bland eleverna. Att eleverna jobbar med film är ibland intressant för lokal media. Missa inte tillfället att låta elever visa upp sig i media i ett positivt sammanhang. 8 REDIGERA Ev. redigering (ihopklippning av scenerna) så att de olika scenerna följer manus. VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ – Det som är viktigt för att få en bra helhet i produktionen är att ta fram en idé och sedan följa den genom hela produktionen. – Den röda tråden, budskapet som man vill förmedla, måste vara det centrala i varje scen. Är man en ovan bildberättare blandar man ibland in flera budskap i samma bild och tittaren blir tveksam till betydelsen/budskapet. – TV-rutan där videon visas är så liten att allt ovidkommande bör skäras bort. Många små detaljer är svåra att registrera för tittaren. Kameran får inte ”vandra iväg” på utflykter som inte tillhör det budskap man vill förmedla. – Tänk på att bild och ljud måste höra ihop. Tittaren klarar inte av att bearbeta ovid kommande information, en omedveten bortsortering sker och tittaren kan missa värdefulla upplysningar. – Eftersom reklamfilm är kort måste tittaren snabbt etablera kontakt med historien och det budskap som man vill förmedla. De första scenerna är därför oerhört betydelsefulla. De ska göras klara och tydliga för att snabbt fånga tittarens upp märksamhet. Poängen kan man vänta med till slutet av filmen, men redan första scenen ska planeras med budskapet i bakhuvudet. – Många berättelser bygger på motsättningar och konflikter. Det är konflikten som för berättelsen framåt. I en intressant historia får man ofta först etablera kontakt med personer, miljöer och bakgrundsfakta innan den aktuella berättelsen börjar. För att få med sig tittaren och beröra henne, måste hon kunna identifiera sig med någon eller något i berättelsen, sedan kan man presentera budskapet. Poängen, lösning en på konflikten/problemet, blir filmens budskap. Ibland är poängen i ReAct / 52 Elevblad: Att göra en egen reklamfilm reklam glasklar, till exempel en bild på en avkyld läskedryck och texten ”välj rätt dryck” som slutscen. Ibland är poängen inte riktigt lika tydlig och man låter tittaren själv få tänka till på slutet. Med hjälp av ljudeffekter och musik förmedlas och för stärks stämningar och känslor till publiken. Tittarna uppmärksammar sällan ljudet på samma sätt som bildspråket, men utan film- och reklammusiken skulle de flesta filmer falla mycket platt. – Det finns knep som man kan använda sig av för att tydliggöra sitt budskap. Till exempel kan man använda olika bildstorlekar och perspektiv för att kommunicera olika saker. Litteraturhänvisningar NÄRBILDER kan användas då tittaren skall få reda på hur någon mår/känner. I närbilden kan tittaren se ”själens spegel” det vill säga aktörens ögon. Vill du läsa mer rekommenderas: – Antonovsky, A (1991) Hälsans mysterium, Stockholm: Natur och Kultur – Byreus C, Horning E, Skoglund G, Svedblom J. (1998), Steget. Stockholm. Folkhälsoinstitutet. (Ett arbetsmaterial om hälsa, samlevnad och droger för skolåren 7 -9.) – Byreus C, KSAN. (2001), Bella. KSAN. (Grus och Glitter 2 - för tjejgrupper) – Byreus C, Snickars K.(1998), Risken Finns. Stockholm. Folkhälsoinstitutet. (Ett material för killgrupper) – Eldvatten, Mentor. (2000), Arbetsmaterial om alkohol för gymnasiet. – Hagström U, Redemo E, Bergman L. (1998) Låter sig skyddsänglar organiseras? Förlagshuset Gothia. – Lejonhjelm, M. (1997) Ensammast i världen, Förlagshuset Gothia. (Om att vara barn till missbrukare) – Nilsson, A (red) och Skolverket. (1999), Man vet inte var trappstegen är i livet ... Liber Distribution. (Perspektiv på tobak, alkohol och narkotika.) EXTREMNÄRBILDEN förtydligar något, visar en viktig detalj (t ex en mun som tuggar en kola). Internet Genom att välja ut olika kameravinklar i olika scener kan budskap förstärkas. De personer tittarna ska se upp till och beundra kan filmas underifrån så att de uppfattas som stora och mäktiga. De personer tittarna skall se ner på eller förakta kan filmas ovanifrån med ett så kallat fågelperspektiv. De personer som tittaren skall uppfatta som neutrala filmas i normalperspektiv, det vill säga rakt framifrån. www.mentorsverige.se (Mentor) www.nonsmoking.se (En rökfri generation) www.drugsmart.com (Centralförbundet för alkohol- och narkotika) www.fhi.se (Folkhälsoinstitutets arbete med ”den hälsofrämjande skolan”) www.tobaksfakta.org (Organisationer och myndigheter) ÖVERSIKTSBILDER brukar inleda en film och visa tittaren var handlingen utspelar sig (en skolgård/en fest/en ungdomsgård). HELBILDER presenterar de viktigaste personerna/elementen i filmen och visas som regel direkt efter det att översiktsbilderna har presenterat miljön. HALVBILD av aktörerna kan visas då tittaren ska lyssna på vad någon har att säga. Då man arbetar med vanlig videokamera utan att klippa ihop olika scener, bör man ta hänsyn till att det tar någon sekund från det att filmaren trycker på recordknappen till dess videon börjar filma. Testa hur lång tid det tar innan filmen går igång och planera agerandet efter detta. Ni väljer själva hur ni vill presentera ert budskap. Skräckpropaganda har dock inte visar sig ge någon större effekt på ungas bruk och missbruk av droger. Ett förslag är därför att ni baserar ert budskap på sådant som ligger nära er vardag, era erfarenheter och er egen verklighet. Lycka till!! 53 / ReAct ReAct / 54 Mentors General Partners är: Ett material framtaget av Mentor. Ursprungstextext av Annette Johansson, Mentor, och omarbetning efter utvärdering är gjord av speciallärare Kjell Snickars. Bilderna i materialet är tagna ur förgående års omarbetade vinnarfilmer efter idéer av åk 8 elever på Viksjöskolan i Järfälla och Kristinaskolan i Angered. Tack till: Anita Beijer, Mama art för formgivningen av ReAct. Fotograf Anna Skoog/EVERS för stillbilderna ur filmerna. Pettersson Åkerlund för att ni gör om vinnarnas reklamfilmer. SF för att ni visar filmerna. Stockholm 2001 Mentor Sverige bygger individer – förebygger droger Mentor Sverige är en politiskt och religiöst oberoende organisation som arbetar för en drogfri uppväxt. Tillsammans med föräldrar, företag och skolor driver Mentor Sverige två program, Mentorskaps- och Föräldraprogrammet. De båda programmen har fokus på att stärka relationer mellan vuxna och barn. Mentor Sveriges grundades 1997 och tillhör ett internationellt nätverk. Finansieringen kommer till största del från svenska företag. General Partners är AstraZeneca, EF Education, Hennes & Mauritz, JM, SEB, Ratos och Tetra Laval. SFI har gett MentorSverige ett 90-konto och säkerställer kontroll av insamlade medel. www.mentorsverige.se
