nyhetsbrev ip/tmt 2013:1 11 januari 2013

Nyhetsbrev IP/TMT 2013:1
11 januari 2013
What’s
new?
• Förbjudet att inkludera påståenden som ej överensstämmer med
produktresumén vid marknadsföring av receptfria läkemedel
• Ny basstruktur för e-legitimering inom både offentlig och privat
sektor klar till juli 2013
• Ny kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet
MARKNADSRÄTT
Marknadsdomstolen förbjöd vissa påståenden i marknadsföring av receptfritt läkemedel, då dessa inte kunde
sägas överensstämma med den s.k.
produktresumén. Sådana påståenden
är inte förenliga med Läkemedelsverkets föreskrifter och god
marknadsföringssed. (MD 2012:8)
Reckitt Benckiser Healthcare Scandinavia
A/S (”Reckitt Benckiser”) är ett dotterbolag till det globala företaget inom hushålls- och hälsoprodukter Reckitt Benckiser Group plc och marknadsför i Sverige
läkemedlet Galieve mot halsbränna och
sura uppstötningar.
Det nordiska läkemedelsföretaget Nordic
Drugs AB väckte talan mot Reckitt Benckiser vid Marknadsdomstolen med anledning av ett antal påståenden som använts
i marknadsföring av Galieve som förekommit i TV-reklam, på en webbplats och i en
produktbroschyr.
I domskälen fastslog Marknadsdomstolen
inledningsvis att enligt 5 § Läkemedelsverkets föreskrift om marknadsföring av
humanläkemedel (LVFS 2009:6) måste
marknadsföring av ett läkemedel till alla
delar överensstämma med de uppgifter
som anges i sammanfattningen av produktens egenskaper (den s.k. produktresumén). Enligt 5 § marknadsföringslagen
(2008:486) (”MFL”) gäller vidare att all
marknadsföring ska stämma överrens med
god marknadsföringssed, i vilket ligger
nyhetsbrev ip/tmt 2013:1
bl.a. ”lagstridighetsprincipen” som innebär
att marknadsföring ska vara laglig.
Beträffande marknadsföringens mottagare
konstaterade domstolen att målet rörde
marknadsföring av receptfritt läkemedel
som riktar sig till konsumenter som besväras av halsbränna eller sura uppstötningar
och att bedömningen därför skulle utgå
från hur en genomsnittlig mottagare i denna kategori uppfattar påståendena ifråga.
I sin prövning av den aktuella marknadsföringen kom Marknadsdomstolen till att
börja med fram till att påståendet ”lindrar
efter tre minuter” eller liknande inte hade
tillräckligt stöd i preparatets produktresuméer. Detta var därmed inte förenligt
med Läkemedelsverkets föreskrifter och
till följd av den s.k. lagstridighetsprincipen
inte heller med god marknadsföringssed.
På motsvarande sätt fann Marknadsdomstolen också att de relevanta produktresuméerna inte gav stöd för påståedet
”verkar upp till fyra timmar”. Här kan
noteras att domstolen inte ansåg att en
angivelse i produktresuméerna att en
viss dosering ska tas “högst fyra gånger
per dygn” på något sätt ger stöd för ett
påstående om verkan i fyra timmar eller
liknande.
Produktresuméerna ansågs ge tillräckligt
stöd för ett påstående om ”snabb och
effektiv lindring”. Ett påstående som använts om ”effektiv behandling” gick dock
enligt Marknadsdomstolen längre än
endast en lindring av vissa symptom och
vid en flyktig läsning kunde en genomsnittskonsument ges intrycket att preparatet kan bota den åkomma som drabbat
denne, vilket produktresuméerna inte gav
stöd för.
Marknadsdomstolen förbjöd sammanfattningsvis med stöd av MFL de använda
påståendena som på dessa vis alltså stred
mot god marknadsföringssed, vid vite om
1 000 000 kr.
Vill ni veta mer, kontakta gärna
Andreas Joersjö
(andreas.joersjo@hammarskiold.se)
IT-RÄTT
Den 1 januari 2011 bildades den svenska E-legitimationsnämnden som är en
myndighet under Näringsdepartementet. Nämndens uppgift är att bl.a. ta
fram en gemensam basstruktur för
offentlig och privat sektor med regelverk och funktioner för e-legitimationer, innefattande elektronisk legitimering och underskrift. Under juli 2013
ska det nya systemet finnas på plats
med möjlighet till anslutning.
E-legitimation är ett system för elektronisk identifiering. Idag har fyra miljoner av
Sveriges invånare en e-legitimation och
under 2011 genomfördes över 250 miljoner
transaktioner med dessa. Det nuvarande
ramavtalet för e-legitimationer löpte ut
den 30 juni 2012 och bl.a. därför bildades
E-legitimationsnämnden i syfte att samordna den offentliga sektorns behov av
säkra metoder för elektronisk identifiering
och signering.
Det nya regelverket för utfärdandet av
”Svensk e-legitimation” ska omfatta både
privata e-legitimationer och e-tjänstelegitimationer, oavsett om e-legitimationerna
avses användas inom privat eller offentlig
sektor. En viktig skillnad är dock att aktörer inom den offentliga sektorn kommer
att vara tvungna att ansluta sig till den
gemensamma basstrukturen, medan det
kommer vara valfritt för aktörer inom den
privata sektorn att ansluta sig genom att
teckna ett anslutningsavtal. Om en privat
aktör ansluter sig erhåller aktören ett igenkänningstecken för ”Svensk e-legitimation”
nyhetsbrev ip/tmt 2013:1
som endast får användas av anslutna aktörer. Härigenom kan nämnden skapa kontroll över att oseriösa aktörer inte kan ge
ut ”Svensk e-legitimation” och för privata
aktörer kommer igenkänningstecknet således att fungera som en typ av kvalitetsstämpel.
Vad gäller den offentliga sektorn kan
särskilt uppmärksammas att upphandling
av dessa tjänster kommer att utgöras av
en tjänstekoncessionslösning och således
vara undantagna från lagen (2007:1091)
om offentlig upphandling. Detta kommer
att innebära att E-legitimationsnämnden
framöver blir den samordnande parten för
upphandling inom den offentliga sektorn
på detta område. Myndigheter och kommuner etc. som tillhandahåller e-tjänster
kommer att ansluta sig till en s.k. identitetsfederation, vilket är en sammanslutning
av olika organisationer som kommit överens om att lita på varandras e-identiteter.
Varje myndighet kommer att lämna fullmakt åt E-legitimationsnämnden att teckna avtal med befintliga och tillkommande
leverantörer av eID-tjänster som ansluter
sig till identitetsfederationen. Nämnden
kommer att fungera som federationsoperatör och handlägga och administrera
anslutning till federationen samt samordna
leverans av intyg till e-tjänsterna.
Förutom regelverket för utfärdandet av
”Svensk e-legitimation” ska E-legitimationsnämnden också skapa regler för identitetsfederationer att gälla för identitetsfederationen inom den offentliga sektorn
och för de privata identitetsfederationer
som väljer att tillämpa regelverket.
Regelverken är under utarbetning, men ett
första utkast av regelverken finns tillgängligt sedan slutet av augusti 2012.
Vill ni veta mer, kontakta gärna
Katarina Skrabb
(katarina.skrabb@hammarskiold.se)
MARKNADSFÖRING OCH MUTBROTT
Vad är skillnaden mellan en tillåten
och en otillåten förmån? Får ett
företag bjuda sina kunder på en VMkvalmatch i fotboll i utlandet? Institutet mot mutor har i höst bl.a. antagit
en ny ”Kod om gåvor, belöningar och
andra förmåner i näringslivet” samt
reviderat sina riktlinjer om ”Events i
affärsverksamhet” som ger vägledning
till företag i dylika frågor.
I somras infördes nya regler om mutbrott i
brottsbalken. Som ett komplement till lagstiftningen fastställde Institutet mot mutor
(”IMM”) den såkallade ”Näringslivskoden”
med verkan från den 1 september 2012.
Näringslivskoden syftar till att ge vägledning till företag i frågor om hur gåvor,
belöningar och andra förmåner i näringslivet får användas för att främja företagets
verksamhet samt till att ge vissa riktlinjer
för vad företagets egen policy för att
förebygga mutbrott och otillbörlig påverkan bör innehålla.
Målsättningen med koden är att etablera
en etisk standard genom vilken näringslivet ställer högre krav på sig självt än vad
den svenska mutbrottslagstiftningen gör.
IMM anger att koden i princip är strängare
än brottsbalkens regler varför den som
följt koden ska kunna räkna med att förfarandet är straffritt.
Näringslivskoden omfattar alla slags gåvor,
belöningar och andra förmåner. Även förmåner utan ekonomiskt värde omfattas av
koden, t.ex. medlemskap i exklusiva klubbar, prestigefyllda utmärkelser och förmåner som utan att ha ett ekonomiskt värde
har ett personligt värde för mottagaren.
Parallellt med Näringslivskoden har IMM
även reviderat nya riktlinjer för ”Events i
affärsverksamhet”. Riktlinjerna syftar till
att ge vägledning kring företags anord-
nyhetsbrev ip/tmt 2013:1
nande och arrangemang av olika events
som riktar sig mot företagets kund- och
kontaktnät. Begreppet ”event” har enligt
riktlinjerna ingen vedertagen betydelse,
men omfattar arrangemang med anknytning till främst kultur, musik, sport, jakt
jubileer och dylikt. Riktlinjerna innehåller
exempel på typfall där gränsdragningsfrågor kan uppkomma kring vad som
anses vara accepterat eller inte.
Korruptionsbrottslagstiftningen gör sig
inte minst gällande i marknadsföringssammanhang när företag vänder sig till
sina kunder och kontakter som ett led i
Advokatfirman Hammarskiöld & Co
Besöksadress: Skeppsbron 42
Box 2278
103 17 Stockholm Kontaktpersoner IP/TMT
företagets relationsfrämjande åtgärder och
verksamhet. Att upprätta en ändamålsenlig etisk policy med egna förhållningsregler och rutiner inom företaget kring
dessa frågor är ett effektivt sätt att motverka t.ex. bestickning, korruptiv
marknadsföring och mutbrott.
Vill ni veta mer, kontakta gärna
Peter Ahlström
(peter.ahlstrom@hammarskiold.se)
Telefon: +46(0)8 578 450 00
Fax: +46(0)8 578 450 99
www.hammarskiold.se
Thomas Lindqvist (delägare)
thomas. lindqvist@hammarskiold.se
Claes Langenius (Managing Partner)
claes.langenius@hammarskiold.se
Andreas Joersjö
andreas.joersjo@hammarskiold.se
Katarina Skrabb
katarina.skrabb@hammarskiold.se
Peter Ahlström
peter.ahlstrom@hammarskiold.se
Per Gustafsson
per.gustafsson@hammarskiold.se
Alexander Camitz
alexander.camitz@hammarskiold.se
Bojana Saletic
bojana.saletic@hammarskiold.se
Denna publikation från Hammarskiöld & Co förmedlar information och kommentarer på den juridiska utvecklingen av intresse för våra klienter. Nyhetsbrevet är inte en heltäckande sammanställning av de behandlade
frågorna och är inte avsett att utgöra juridisk rådgivning. Läsare skall därför alltid söka specifik juridisk rådgivning innan de vidtar några åtgärder med anledning av de frågor som behandlas i nyhetsbrevet.
nyhetsbrev ip/tmt 2013:1