nyhetsbrev ip/tmt 2012:2 26 september 2012
Transcription
nyhetsbrev ip/tmt 2012:2 26 september 2012
Nyhetsbrev IP/TMT 2012:2 26 september 2012 What’s new? • Enligt ett avgörande från EU-domstolen omfattar det upphovs rättsliga skyddet varken ett datorprograms funktion eller dess interna programspråk och filformat. (C-406/10) • EU-domstolen har fastslagit att den s.k. konsumtionsprincipen gäller för datorprogram inte bara vid försäljning i fysisk form – t.ex. på CD-skiva – utan också vid nedladdning från internet. (C-128/11) • Svensk domstol har ansetts behörig att pröva en tvist angående ersättning för ideell skada som grundades på intrång i upphovsrätten av ett norskt bolag. (HD Ö 2256-10) IMMATERIALRÄTT Upphovsrätten till ett datorprogram hindrar inte en licenstagare från att prova och undersöka datorprogrammet för att sedan återskapa programmets funktioner i ett annat program. Enligt ett avgörande från EUdomstolen omfattar det upphovsrättsliga skyddet varken programmets funktion eller dess interna programspråk och filformat. (C-406/10) På begäran av High Court of Justice (England & Wales) lämnade EU-domstolen förhandsavgörande i ett mål mellan SAS Institute Inc. (”SAS Institute”) och World Programming Ltd. (”WPL”). SAS Institute, som utvecklar analytisk mjukvara, har tagit fram en integrerad grupp av datorprogram (”SAS-systemet”). WPL ansåg att det fanns en marknad för alternativa program och genom att iaktta, undersöka och prova funktionerna i SAS Institutes program skapade WPL ”World Programming System” med samma programspråk och samma filformat. I och med detta blev det möjligt för SAS-systemets användare att i WPL:s system köra egna tillämpningsprogram (s.k. skript) som ut- nyhetsbrev ip/tmt 2012:2 vecklats för att användas tillsammans med SAS-systemet. SAS Institute väckte talan mot WPL för intrång i upphovsrätten till de datorprogram och användarhandledningar som är knutna till SAS databassystem. EU-domstolen konstaterade till att börja med att skyddsobjektet enligt direktiv (91/250/EEG) om rättsligt skydd för datorprogram är ett datorprograms alla uttrycksformer som möjliggör att det kan reproduceras i olika datorspråk, såsom källkod och objektkod. Enligt domstolen är varken ett datorprograms funktion eller det programspråk och det filformat som används i ett datorprogram för att utnyttja vissa av programmets funktioner en uttrycksform för detta program, och de kan därför inte åtnjuta upphovsrättsligt skydd i direktivets mening. Domstolen fann vidare att artikel 5.3 i direktivet ger en licenstagare rätt att iaktta, undersöka eller prova ett datorprograms funktion i syfte att utröna de idéer och principer som ligger bakom programmets olika detaljer. Detta oberoende av om det sker i syfte att återskapa datorprogrammets funktioner i ett annat datorprogram men dock under förutsättning att åtgärderna vidtas av någon som lagligen förvärvat en licens till datorprogrammet. Avslutningsvis fann domstolen, vad gäller användarhandledningen till ett datorprogram, att det kan innebära ett upphovsrättsintrång att återge vissa detaljer som beskrivs i en sådan handledning. För att så ska vara fallet måste dock återgivandet utgöra ett uttryck för den upphovsrättsligt skyddade användarhandledningens upphovsmans egen intellektuella skapelse. Vill ni veta mer, kontakta gärna Per Gustafsson (per.gustafsson@hammarskiold.se) EU-domstolen har fastslagit att den s.k. konsumtionsprincipen gäller för datorprogram inte bara vid försäljning i fysisk form – t.ex. på CD-skiva – utan också vid nedladdning från internet. Konsumtionsprincipen innebär kortfattat att upphovsrättsinnehavaren förlorar spridningsrätten till kopior som sålts med dennes samtycke. Den som köpt kopior kan därför sälja vidare den utan att inhämta samtycke från upphovsrättsinnehavaren. (C-128/11). Företaget Oracle utvecklar och säljer datorprogram. Försäljningen sker främst genom att en kund laddar ner ett datorprogram från Oracles hemsida och samtidigt sluter ett licensavtal för programmet i fråga. Kunden får en rätt att spara programmet på sin server och licensen gäller för ett visst antal användare. Kunden får även rätt att ladda ner vissa uppdateringar. Företaget UsedSofts verksamhet går ut på att köpa upp och sälja vidare använda licenser från bl.a. Oracles kunder. UsedSoft köpte upp både licenser i sin helhet samt delar av licenser (exempelvis när säljaren inte hade användning för så många användare som licensen gav rätt till). Efter att UsedSofts kunder köpt en ”begagnad” licens kunde köparen sedan ladda ner programmet från Oracles hemsida, alternativt – om köparen redan hade programmet – köpa till ytterligare licenser. EU-domstolen hade att ta ställning till om UsedSofts verksamhet var tillåten p.g.a. konsumtionsprincipen eller om verksamheten stred mot Oracles upphovsrättsliga skydd för datorprogrammet. EU-domstolen fann att Oracles licensiering var att betrakta som försäljning och inte som en tjänst eftersom det rörde sig om ett licensavtal slutet på obegränsad tid och Oracle fick ersättning som motsvarade det ekonomiska värdet av kopian av datorprogrammet. Domstolen fann att det för nyhetsbrev ip/tmt 2012:2 konsumtionsprincipens tillämplighet var irrelevant om datorprogrammet sålts via ett fysiskt medium (t.ex. en CD-skiva) eller laddats ner via internet. Slutsatsen blev att spridningsrätten konsumerades när Oracle sålde datorprogrammen på de i målet aktuella villkoren. Konsumtionsprincipen innebär dock enligt EU-domstolen endast en rätt att överlåta ett datorprogram i dess helhet. Att splittra licensen genom att endast överlåta de användarkonton som licenstagaren inte är i behov av är inte tillåtet. Vidare poängterade EUdomstolen att den som säljer vidare sitt köpta datorprogram ska göra sin kopia av programmet obrukbar vid försäljningen. I målet uppkom också en fråga om innehavare av begagnade licenser hade rätt att ladda ner uppdateringar från Oracles hemsida på det sätt som Oracles kunder hade genom sina licensavtal. EU-domstolen fann att när spridningsrätten konsumerats ska efterföljande förvärvare anses vara den som lagligen förvärvat datorprogrammet. Följaktligen hade förvärvaren av en begagnad licens till Oracles datorprogram samma rätt att ladda ner uppdateringar som den ursprungliga licenstagaren. Vill ni veta mer, kontakta gärna Katarina Skrabb (katarina.skrabb@hammarskiold.se) Svensk domstol har ansetts behörig att pröva en tvist angående ersättning för ideell skada som grundades på intrång i upphovsrätten då ett norskt bolag på sin norska webbplats publicerat ett fotografi taget av en svensk fotograf. (HD Ö 2256-10) En svensk fotograf ansåg att ett norskt bolag gjort upphovsrättsintrång genom att bolaget på sin webbplats publicerat ett fotografi som fotografen tagit. Fotografen väckte därför talan om ersättning och skadestånd vid Stockholms tingsrätt. Tingsrätten avvisade målet då den ansåg att svensk domstol inte var behörig att pröva tvisten. Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning men beslutet överklagades till HD som tog upp frågan till prövning. HD konstaterade att domsrättsfrågor i förhållanden mellan EU-medlemsstater och Norge, Island eller Schweiz regleras av Luganokonventionen. Huvudregeln är enligt konventionen att talan ska väckas i det land där svaranden har sin hemvist. Enligt ett undantag får dock talan avseende utomobligatoriskt skadestånd väckas vid domstolen på den ort där skadan inträffade. EU-domstolen fann i målet eDate Advertising och Martinez att en part – vid en påstådd kränkning av personlighetsskyddet genom innehållet på en webbplats – kan väcka talan om ersättning för hela skadan antingen i den medlemsstat där avsändaren av innehållet är etablerad eller i den medlemsstat där parten har ”sitt centrum för sina intressen” samt att talan om ersättning för en del av skadan kan väckas i den medlemsstat där det på internet publicerade innehållet varit tillgängligt. Medlemsstaten där parten har sitt centrum för sina intressen är i allmänhet den medlemsstat där parten är bosatt men kan även vara en annan medlemsstat till vilken parten har nära samband till följd av exempelvis yrkesutövning. Fråga uppstod om den tolkning av behörighetsregeln som gäller vid kränkning av personlighetsskyddet genom innehållet på en webbplats även kan tillämpas när det gäller intrång i upphovsrätt. HD ansåg att ersättningen för ideell skada till följd av upphovsrättsintrång liknar den ersättning som betalas ut för kränkning av personlighetsskyddet. De principer om domsrätt som EU-domstolen uttalade i målet eDate Advertising och Martinez kan enligt HD nyhetsbrev ip/tmt 2012:2 därför tillämpas även beträffande ideell skada vid upphovsrättsintrång. Då fotografen både var bosatt och bedrev verksamhet i Sverige ansågs han ha sitt centrum för sina intressen i Sverige. HD fann därför att svensk domstol var behörig att avgöra frågan om ersättning för ideell skada p.g.a. upphovsrättsintrång. Såvitt avsåg ekonomisk skada krävde fotografen endast ersättning för sådan skada som påstods uppkommit i Sverige och domsrätt förelåg därför även avseende den skadan. Vill ni veta mer, kontakta gärna Bojana Saletic (bojana.saletic@hammarskiold.se) Advokatfirman Hammarskiöld & Co Besöksadress: Skeppsbron 42 Box 2278 103 17 Stockholm Kontaktpersoner IP/TMT Telefon: +46(0)8 578 450 00 Fax: +46(0)8 578 450 99 www.hammarskiold.se Thomas Lindqvist (delägare) thomas. lindqvist@hammarskiold.se Claes Langenius (Managing Partner) claes.langenius@hammarskiold.se Andreas Joersjö andreas.joersjo@hammarskiold.se Katarina Skrabb katarina.skrabb@hammarskiold.se Peter Ahlström peter.ahlstrom@hammarskiold.se Per Gustafsson per.gustafsson@hammarskiold.se Alexander Camitz alexander.camitz@hammarskiold.se Bojana Saletic bojana.saletic@hammarskiold.se Denna publikation från Hammarskiöld & Co förmedlar information och kommentarer på den juridiska utvecklingen av intresse för våra klienter. Nyhetsbrevet är inte en heltäckande sammanställning av de behandlade frågorna och är inte avsett att utgöra juridisk rådgivning. Läsare skall därför alltid söka specifik juridisk rådgivning innan de vidtar några åtgärder med anledning av de frågor som behandlas i nyhetsbrevet. nyhetsbrev ip/tmt 2012:2