Riktlinjer - Skellefteå Kraft

Riktlinjer för Skellefteå Krafts skogar
Skellefteå Kraft AB AO Produktion
Skellefteå 2013-02-19
1 Historik och syften .............................................................................................................. 3 2 Skogshushållning ................................................................................................................ 3 2.1 Kartor och beståndsregister .......................................................................................... 4 2.2 Indelning/taxering/avverkningsberäkning .................................................................... 4 2.3 Naturvård ...................................................................................................................... 4 2.4 Kulturminnesvård ......................................................................................................... 4 2.5 Sociala värden .............................................................................................................. 4 3 Skogsskötsel ........................................................................................................................ 5 3.1 Målklassningar ............................................................................................................. 5 3.2 Skötsel .......................................................................................................................... 5 3.3 Ökad tillväxt ................................................................................................................. 5 3.4 Biomassaproduktion ..................................................................................................... 5 3.5 L.s.å .............................................................................................................................. 6 3.6 Operativ planering ........................................................................................................ 6 4 Åtgärder ............................................................................................................................... 6 4.1 Återväxtplanering ......................................................................................................... 6 4.2 Underröjning/Hyggesrensning .................................................................................... 7 4.3 Markberedning ............................................................................................................. 7 4.4 Återbeskogning ............................................................................................................ 7 4.5 Röjning ......................................................................................................................... 7 4.6 Gallring......................................................................................................................... 8 4.7 Föryngringsavverkning ................................................................................................ 8 4.8 Grotuttag....................................................................................................................... 8 4.9 Stubbskörd .................................................................................................................... 8 4.10 Gödsling ..................................................................................................................... 9 4.11 Dikning ....................................................................................................................... 9 4.12 Askgödsling samt askåterföring ................................................................................. 9 5 Hänsyn vid åtgärder ............................................................................................................ 9 5.1 Naturvård ...................................................................................................................... 9 5.2 Kulturmiljö ................................................................................................................... 9 5.3 Avgränsning ............................................................................................................... 10 5.4 Skador på mark och vatten ......................................................................................... 10 5.5 Upplevelsehänsyn....................................................................................................... 10 5.6 Tidpunkt ..................................................................................................................... 10 6 Skogsbilvägar .................................................................................................................... 10 7 Virkesköp .......................................................................................................................... 10 8 Uppföljning ....................................................................................................................... 11 8.1 Återväxtinventering .................................................................................................... 11 8.2 Röjningsuppföljning ................................................................................................... 11 8.3 Gallringsuppföljning .................................................................................................. 11 8.4 Slutavverkningsuppföljning ....................................................................................... 11 8.4 Revisioner................................................................................................................... 11 1 Historik och syften
Skellefteå Kraft AB har under många år förvärvat och ägt skog i samband med utbyggnaden
av älvarna även om det varit i mindre omfattning än idag. När Skellefteå Kraft AB
bolagiserades 1985 överläts den största delen av skogsmarksinnehavet till ägaren Skellefteå
Kommun. Årsskiftet 2007/2008 köptes den skogsmark som bedömdes vara ointressant för
Skellefteå Kommun att äga. Skellefteå kommun ansåg sig bara ha behov att äga mark för
samhällets framtida expansion och i områden där det bedömdes vara av stor vikt att den
tätortsnära skogsskötseln utfördes av kommunen. Man uppdrog till Skellefteå Kraft AB att
utveckla skogsinnehavet.
Andra aktörer på marknaden ser skogsbränsle som en sekundär verksamhet och fokuserar
därför inte på denna. För dessa är fortfarande timmer och massaved de huvudsakliga
sysslorna.
För oss på Skellefteå Kraft är skogsbränsleproduktion och skörd av denna en primär
verksamhet som vi långsiktigt vill utveckla och införliva som ett naturligt tredje sortiment i
skogsbrukandet.
Skellefteå Kraft har några huvudsyften med sina skogsmarker.
 Våra skogar ska brukas och vara en del av bränsleförsörjningen till våra industrier.
 Den egna skogen ska vara en lönsam verksamhet för företaget.
 Vi ska tillhandahålla rätt råvara med god kvalitet i rätt tid de egna industrierna.
Dessutom menar vi att:
 Skellefteå Kraft ska sträva mot nya och effektivare uttags och produktionsmetoder i
skogsbruket. Målet ska vara ett bränsleoptimerat skogsbruk med en hög
biomassaproduktion, rätt sortimentsuttag och med god lönsamhet.
 Skogsbränslen är en förnyelsebar samt klimatpositiv resurs och därför ett bra bränsle.
 Genom att öka tillväxten på våra egna skogsmarker kan vi öka uttaget samt att även
öka bindningen av kol i våra skogar.
 Skogsmarker är en långsiktig hållbar samt säker kapitalinvestering.
Skellefteå Krafts har en affärsplan för den egna skogen som avser ambitionsnivån och
övergripande principer för skötseln. Affärsplanen behandlar företagets översiktliga mål,
analys av ett framtida skogsägandes för- och nackdelar samt en sammanfattning av ”vinster”
med skogsägande för oss som äger en råvaruberoende industri.
2 Skogshushållning
Skellefteå Kraft ser sina skogar som en långsiktigt förnybar resurs där höga uttag och bra
lönsamhet ska gå hand i hand med erforderlig naturvårdshänsyn.
Den skogliga verksamheten på Skellefteå Kraft ska bedrivas så att gällande lagar, svenska
kollektivavtal och praxis på arbetsmarknaden följs.
I dagsläget är inte skogsbrukandet certifierat enligt FSC eller PEFC men en utredning om
detta kommer att utföras.
2.1 Kartor och beståndsregister
Under 2010-2011 nyindelades Skellefteå Krafts skogar. Det indelade materialet ligger i GISsystemet Solen TTplan. Beståndsregister och kartor skall ajourhållas kontinuerligt och vara ett
levande system för insamlande av relevant data.
Trakthantering och avverkningsanmälan utförs i Solen TimberTrack.
Data från fornminnesregister, skogsstyrelsens naturvårdsskikt och liknande information ska
finnas i samma GIS-system som skogs- och traktdata.
2.2 Indelning/taxering/avverkningsberäkning
För att ha ett bra underlag till sina strategiska och operativa beslut måste man ha ett så säkert
underlag som möjligt. Detta gäller förutom klassisk skogsbruksdata även naturvård och övrig
annan relevant information. Vetskapen att all skoglig data är en uppskattning av verkligheten
där mindre fel blir stora efter några års matematiska framräkningar gör att taxeringar måste
göras relativt frekvent.
Skellefteå Krafts skogar skall dessutom nyindelas cirka vart tionde år. Med dessa uppgifter
som grund ska avverkningsberäkningar som visar på skogsinnehavets utvecklingsmöjligheter
och möjliga avverkningsnivåer göras. Skogsbränsleanalyser bör integreras i denna.
Med skogsbruksplanen som grund planeras 5 års verksamheter och 3 års verksamheter förs in
i en traktbank i TimberTrack. Efter 5 år måste en validering av allt skogsbruksplanedata göras
för de skogsvårdande åtgärder som bedömts under planperiodens senare skede. Detta för att se
om planen fortfarande håller samt om nya bestånd växt in i åtgärdsbehov snabbare än man
förmodat.
2.3 Naturvård
Miljöer av mycket högt ekologiskt värde som skogar med mycket höga naturvärden eller
nyckelbiotoper ska undantas från skogsbruk. Dessutom lämnas detaljhänsyn enligt
skogsvårdslagen. Hänsyn tas till bäckar, värdefulla myrar eller andra hänsynskrävande
områden.
2.4 Kulturminnesvård
Hänsyn skall tas i områden med rester av gammal kultur, allt ifrån kokgropar och kolbottnar
till spinkkajer och torpgrunder. Kulturminnen och kulturmiljöer är ett historiskt kulturarv som
ska bevaras till kommande generationer.
2.5 Sociala värden
I de områden som är tätortsnära, invid rekreations eller fasta anläggningar där
upplevelsehänsynen är extra viktig kan extra anpassningar göras. Här anpassas skogsskötseln
så att hänsyn exempelvis tas till elljusspår, vandringsleder, sportanläggningar eller skolor. Hur
man tar hänsyn och vilken typ ska noteras i skogsbruksplanen. Den skogsmark som Skellefteå
Kraft köpte av kommunen på Vitberget omfattas av en mångbruksplan som är antagen av
kommunfullmäktige och gäller mellan 2008-2018.
3 Skogsskötsel
Alla våra skötselåtgärder skall följa skogsvårdslag eller andra gällande lagars minimikrav. I
vissa fall har vi högre ambitionsnivå än lagkraven, dessa är oftast tagna efter någon av de
skogliga certifieringssystemens krav.
3.1 Målklassningar
Skellefteå Kraft AB använder vedertagna målklassningar i sitt skogsbruk på egen mark.
Produktionsskogen(PG) skall skötas med krav på en god avkastning, omloppstider anpassade
till ekonomiska analyser och ett aktivt användande av värdehöjande åtgärder. Ambitionen är
att optimera bränsleuttaget genom att öka potentialen avverkningsbart bränsle.
Produktionsskogarna med restriktioner i form av förstärkt hänsyn(PF) har någon form av
inskränkning i möjligheten av brukandet. Detta kan vara närhet till bostäder,
rekreationsområden av stort intresse eller fasta anläggningar. I dessa skogar anpassas
avkastningskravet till restriktionens typ.
Skogar som sköts med ambition att förstärka naturvärdena(NS) kan vara hagmarker,
lövmarker som håller på att beskogas av gran eller liknande. På dessa är skogsvårdsåtgärderna
endast till för att öka naturvärdena.
I de skogar som har eller har potential att få naturvärden med naturvårdsmål att det inte ska
brukas(NO) är det avverkningsförbud.
3.2 Skötsel
Varje skogsbestånd ska skötas individuellt och anpassas till ståndortens förutsättningar.
Ambitionen är ett skogsbruk som har ett högt uttag med hög lönsamhet samtidigt som
naturvärdena inte urholkas eller att skogarna inte överavverkas.
3.3 Ökad tillväxt
Ambitionen är att vår skog ska ha hög tillväxt sett utifrån ståndort, bonitet samt
tillväxtåtgärdens kostnad. För att klara detta jobbar vi aktivt med exempelvis gödsling,
alternativa trädslag, förbättrad ståndortsanpassning, dikesrensning och nya bättre plantor.
Som exempel växer en contortaplanta 30-40 % mer än en tall på tallmark, och en skolad
planta växer upp till 15 % mer än en självföryngrad planta.
3.4 Biomassaproduktion
De skogsskötselhandböcker som används inom skogsbruket är gamla samt utvecklade innan
dagens maskinutvecklingar och baserade på att producera timmer samt massaved. Detta har
som exempel inneburit en schablonartad instruktion att röja ungskogarna till 2000 stammar
per hektar så att beståndet tidigt danas mot ett grovt timmeruttag. Med dagens metoder kan
man med acceptabel lönsamhet avverka klena skogar på ett tidigare stadium än tidigare. Detta
ger oss möjligheten att öka slutenheten i bestånden och därmed öka biomassaproduktionen i
beståndet och kvaliteten på de kvarvarande träden.
3.5 L.s.å
Historiskt har skogarna skötts med ambition att hålla en relativt hög slutavverkningsålder,
mellan 110-125 år. Förändringar i timmer kvalitéer samt marknadens behov har inneburit att
skogarna då tappat i värdetillväxt och nuvärdena sjunkit. Vi ska som regel föryngra våra
skogar vid det ekonomiskt optimala tillfället.
För närvarande innebär detta att vi i våra produktionsskogar ska föryngringsavverka vid
Lså(lägsta slutavverkningsålder). I restriktionsskogarna kan föryngringsavverkning skjutas
fram upp till 30 år beroende på vilken inskränkning som gäller.
3.6 Operativ planering
Vid operativ planering granskas avverkningsobjektet i detalj och viktiga beslut om hur, när
och ifall en åtgärd ska utföras tas. Skogliga parametrar, företagets leveranskrav, objektets
bärighet, naturvårdsaspekter, kultur samt fornminnen, ska tas hänsyn till och vägas ihop för
att bli en optimal traktplanering. Därför är det är mycket viktigt att kompetent personal
används.
Alla bestånd som föreslås åtgärdas ska besökas i fält där åtgärdsbehov, begränsningar och
plandata kontrolleras enligt åtgärdsmall.
Insamling av skoglig data görs efter särskilda mallar. Snitsling och traktdirektiv ska göras för
alla maskinåtgärder på egen skog.
Föryngringsanmälan till skogsstyrelsen kommer inom kort att ske digitalt direkt i
TimberTrack.
Vid avverkningar ska bestånden besökas under barmarksperioden.
4 Åtgärder
Alla planerade åtgärder ska besökas i fält och bedömas enligt fastlagda åtgärdsmallar. På detta
sätt kan vi säkerställa kvaliteten och systematisera vårt arbetssätt och därmed underlätta
egenkontrollprogram och eventuella framtida skogscertifieringar.
Mall för detta finns i interna dokument Åtgärdsmall skogsåtgärder samt interna dokument
Instruktion för fältarbeten egen skog.
4.1 Återväxtplanering
Återväxtplanering handlar om att bestämma huggningsform, markbehandling och
återbeskogningsform. Detta utförs innan föryngringsavverkningen. För att på bästa sätt
ståndortsanpassa sitt skogsbruk är återväxtplaneringen en mycket viktig del.
I takt med att skötselanpassningen mot ett bränsleoptimerat skogsbruk satt sig och den
geografiska beståndsindelningen blir bättre förenklas återväxtplaneringen.
4.2 Underröjning/Hyggesrensning
Förekomst av underväxt som konkurrerar med det nyetablerade beståndet kan ha negativ
inverkan på återväxtresultatet och då främst i sådder och självföryngringar. Mycket tät
undervegetation kan i vissa fall vara hindrande i avverkningsarbetet för skördarföraren och
leda till höga avverkningskostnader. Underröjningar vid gallring är dock en dyr åtgärd och
ska i normalfallet inte utföras. Hyggesrensning utförs i de fall det krävs för bra återväxt.
Kring bäckmiljöer, surdråg och andra blöta miljöer skall aldrig underröjning eller
hyggesrensning utföras.
4.3 Markberedning
Markberedning sker på de marker där den krävs för att uppnå en god föryngring. Åtgärden
anpassas efter ståndorten och görs inte mer omfattande än det behövs. Kring fornlämningar
eller kulturminnen utförs åtgärden försiktigt för att inte skada dessa. Markberedning utförs
inte i hänsynskrävande biotoper eller skyddszoner. Kontinuerliga metoder som harvar
används främst vid ställning av fröträd eller sådd. På torra och friska marker som planteras
efterstävas att inte blottlägga mer av humusen än nödvändigt så där är intermittenta metoder
som skotarmonterade högläggare lämpliga. På fuktigare marker samt torvmarker används
främst riktade metoder som grävmaskin eller alternativt en intermittent högläggning.
4.4 Återbeskogning
På de torrare markerna samt där man önskar högre stamantal används fröträd eller sådd. På
normalare till höga bördigheter är planteringen den vanligast förekommande återväxtmetoden.
Vi planterar mellan 2000-2500 plantor per hektar beroende på bonitet och trädslag. I de fall vi
planterar och eftersträvar bränsleanpassade skogar ska det göras på marker där man kan vänta
sig ett bra naturligt uppslag av barr.
Kriterierna för inriktning mot bränsleproduktion i återbeskogningsfasen är torra marker med
goda förutsättningar för naturligt barrskogsuppslag, större trakter samt jämna och bäriga
marker i närhet till våra produktionsanläggningar.
4.5 Röjning
Röjning syftar till att reglera trädslagsblandning, stamantal, höjdspridning samt minska
skadade träd i beståndet. Produktionen läggs över på ett mindre antal stammar som därmed får
gynnsammare förutsättningar att producera önskad råvara. Ambitionen är att skapa vitala,
virkesrika och stabila ungskogar av bra kvalitet. Stamantalet efter röjning är beroende på
vilket skötselmål man har för beståndet. I en bränsleanpassad skötsel vill man exempelvis ha
en högre biomassaproduktion och röjningen strävar därmed mot tätare ungskogar med
acceptabel medelstam.
I vissa fall kan lövsanering av plantskogarna vara ett krav i återbeskogningsfasen där lövet
fått övertag mot barrskogen.
Normalt röjs skogarna när huvudstammarna är mellan 2-3 meter höga och 2000-2500
stammar per hektar lämnas, i vissa fall görs en lövsanering eller plantröjning innan.
Vår ambition är att de ungskogar som vi bedömer kan skötas med bränsleanpassningar endast
ska röjas en gång och det mellan 1–2 meters höjd och då eftersträvas ett stammantal på 40005000. Detta innebär ett förband på 1,5–1,6 meter. Dessa kommer senare att bränslegallras
tidigt.
Kriterierna för inriktning mot bränsleproduktion i röjskogar är täta och slutna bestånd, lite
skador, större trakter samt jämna och bäriga marker i närhet till våra produktionsanläggningar.
Ungskogar där man kommer ”för sent” i röjningsplaneringen, så kallade konfliktbestånd, ska
endast underröjas för att senare bränslegallras som de täta ungskogarna.
4.6 Gallring
Gallring är en beståndsvårdande åtgärd som syftar till ett bränsle- eller virkesuttag. Man
gynnar de bästa träden ur kvalitet- och tillväxtsynpunkt utifrån önskat mål med beståndet.
Gallring kan utföras med eller utan uttag av kvistar och toppar. Vi eftersträvar 1-3 gallringar
beroende på bonitet och andra parametrar enligt gallringsmall.
En normal förstagallring utförs när träden nått en övrehöjd på 12-14 meter, för contorta gäller
cirka 11 meters höjd. En sistagallring utförs innan beståndet nått 20 meters övrehöjd.
I bränslegallringar som utförs 10-15 år innan den ordinarie förstagallringen blir det ett uttag
med extremt låg medelstam, det höga stamantalet innebär dock ett relativt acceptabelt uttag.
Dessa bränslegallringar utförs oftast vid cirka 25 års ålder med en övrehöjd på beståndet på 710 meter. Den andra gallringen utförs när träden nått en övrehöjd på 13-15 meter och
sistagallringen utförs innan beståndet nått 20 meters övrehöjd.
Andelen stickvägsareal ska minimeras.
4.7 Föryngringsavverkning
Trakthyggesbruk är den vanligast förekommande metoden att föryngra skogsmark i Sverige.
Vanligast föryngringsmetoden är kalhyggesbruk där all skog avverkas. På torrare marker med
bra åtkomst och lämplig markvegetation kan även fröträd lämnas att stå för föryngringen. Om
fröträd lämnas eftersträvar vi mellan 50-100 träd per hektar beroende på bonitet för att nå ett
gott återväxtresultat. Fröträdställningar kan föregås av en hård gallring, så kallad
timmerställning om man vill göra en försiktig övergång till plantskogen eller om man vill
göra träden mer vindtåliga.
Skärmställningar nyttjas endast i mycket bördiga granskogar med liten risk för vindpåverkan.
I enstaka fall och då främst i restriktionsskogarna kan andra metoder så som exempelvis
blädning, plock- eller luckhuggning användas.
Kriterierna för inriktning mot bränsleproduktion i föryngringsavverkning är torra och friska
marker, större trakter samt jämna och bäriga marker i närhet till våra
produktionsanläggningar.
4.8 Grotuttag
Grotuttag innebär att grenar och toppar tas ut vid avverkningen. Vid grotuttag i gallring måste
bärigheten i beståndet tas i beaktande då de grenar och toppar som tas omhand annars skulle
nyttjas för att förbättra bärigheten i gallringsvägen. I Föryngringsavverkningar bör man lämna
cirka 10 % av groten på hygget. Grotuttaget är anpassat av konjunktur och interna strategier.
4.9 Stubbskörd
Skörd av stubbar sker på de marker och i de bestånd som är lämpliga. En enkel princip är att
bördiga granskogar med hög medelstam ger ett bra utfall och stubbskörd på magra tallskogar
med klen medelstam bör undvikas. Vid långa avstånd från väg, steniga marker och marker där
grävmaskinen har svårt att färdas undviks. Stubbuttaget är anpassat av konjunktur och interna
strategier.
4.10 Gödsling
Gödsling är kanske det billigaste sättet att öka tillväxten och därmed anskaffa ny skogsråvara.
Efter en gödsling kan man förvänta sig en tillväxtökning på i snitt 12 m3fub för en kostnad på
cirka 250 kronor per m3fub. Forskning och försök, främst hos Skogforsk, visar att
medelålders eller äldre barrbestånd på fastmark bör gödslas. Ståndortsindex (bonitet) ska vara
i intervallet T16 till G30. Minst en gallring ska ha gjorts och beståndet ska stå minst 10 år
innan nästa avverkning görs.
4.11 Dikning
Alla dikningar som utförs på Skellefteå Krafts marker ska utformas så att negativ påverkan på
orörda myrar, vattendrag och våtmarker begränsas.
Nya dikessystem anläggs inte på tidigare odikad skogsmark. Dikesrensning utförs där man
kan förvänta sig en positiv utveckling av tillväxten eller bärigheten efter en åtgärd. I de fall
man inte förväntar sig en ökad tillväxt skall dikesrensning antingen utföras senare eller
lämnas att slamma igen. Skyddsdikning kan utföras om behov finner vid
föryngringsavverkning på fuktig mark.
4.12 Askgödsling samt askåterföring
Askgödsling på torvmarker är under utredning och bör prövas i närtid då kunskaperna om
logistiken och hur olika torvmarker reagerar är viktiga för ett företag som oss som genererar
aska av betydande mängder.
Askåterföring sker inte idag men kan komma ifråga om lagstiftningen ändras eller att
företaget behöver det.
5 Hänsyn vid åtgärder
I samband med utförande av skogliga åtgärder på egen eller annans mark ska för åtgärden
relevanta hänsyn tas. Hänsynen ska tillgodose gällande lagstiftning samt företagets egna
miljömål. Alla hänsyn som tas i samband med åtgärder ska dokumenteras i vårt
skogsbruksplaneprogram TTplan.
5.1 Naturvård
Skogliga impediment avverkas inte och körning på dessa sker endast då risken för markskador
bedöms som små. Hänsynskrävande biotoper med höga naturvärden eller tillhör bristmiljöer i
landskapet lämnas orörda med en skyddszon med underväxt och stormfasta träd. Detaljhänsyn
lämnas alltid efter föryngringsavverkning. Skyddszoner sparas funktionellt och bredden
varieras med hänsyn av fuktighetsförhållande, skogstillstånd och topografi.
Naturvärdesträd avverkas inte.
5.2 Kulturmiljö
I samband med avverkningar vid kulturminnen skall dessa skötas så att värdena bevaras eller
förstärks som exempelvis att dessa huggs fram så att rotsystem och annat inte förstör
kulturminnet vid stormfällning eller liknande. Genom att lämna kulturstubbar syns
kilturmiljöerna lättare och risken för sönderkörning minskas. Körning undviks helt inom
områden som skulle allvarligt skadas av eventuella terrängtransporter, ex. kolbottnar eller
gravplatser.
5.3 Avgränsning
Avgränsningen av åtgärder skall anpassas i storlek och form till natur- och kulturmiljön då
den kan ha stor påverkan på bland annat landskapsbilden och ändrad vattenföring.
5.4 Skador på mark och vatten
Transporter sker på så sätt att skador på mark och vattendrag minimeras. Särskild hänsyn
måste tas i och i anslutning till fiskförande vattendrag. Den branschgemensamma
miljöpolicyn ”Om körskador på skogsmark” ska följas.
5.5 Upplevelsehänsyn
Vid hyggesupptagning anpassas storleken och formen till landskapsbilden. Genom att lämna
kantzoner och låta ståndorten styra hyggesutformningen kan man minska intrycket av kal
mark.
Fröträd och skärmträd lämnas med fördel för att minska det kala intrycket. Skidspår, allmänt
använda stigar och leder bör inte skadas i samband med avverkningen samt rensas från
avverkningsrester.
5.6 Tidpunkt
I objekt som gränsar till områden där det finns akut hotade, sällsynta samt sårbara däggdjur
och fåglar undviks avverkning i möjligaste mån under fortplantningsperioden.
I områden med dålig bärighet i skogen eller dåliga vägbestånd bör avverkning ske vintertid.
6 Skogsbilvägar
Vikten av ett väl dimensionerat skogsbilvägsystem med bra bärighet kommer förmodligen att
öka i framtiden. Om klimatforskarna har rätt kommer vi att få blötare barmarksperioder och
vintrar med mindre tjäle. Det egna skogsinnehavet samt dess vägnät blir en garant för att
kunna avverka skog på icke tjälad mark.
Skellefteå Krafts egna skogsbilvägar ska vara av bra kvalitet med bra bärighet, minst klass
4A. I de vägsystem där vi är delägare ska vi eftersträva samma kram om möjligt. I de fall vi
inte kan nå detta trots att det krävs kan vi bryta helt nya vägsystem. Vid byggande av nya
skogsbilvägar ska behövlig natur och kulturhänsyn tas.
7 Virkesköp
Skellefteå Kraft köper sedan en tid tillbaka leveransvirke, rotposter och tar på oss
avverkningsuppdrag från privata skogsägare. Vi fokuserar på gallringar med ett ökat
bränsleuttag som en av grundbultarna. För leveransköpen har en ny typ av bränsleprislista
tagits fram som syftar till enklare och snabbare bränsleaffärer med en ökad trovärdighet. Vi
köper inte virke eller bränsle från nyckelbiotoper, skyddade skogar, urskogar eller andra
skogar med mycket höga naturvärden.
8 Uppföljning
Alla skogliga åtgärder ska följas upp och dokumenteras i vårt skogsbruksplaneprogram
TTplan.
Utföraren av skogliga åtgärder är skyldig att följa uppsatta krav samt utföra en uppföljning av
åtgärdat objekt enligt mall. Kontroller av uppföljningen görs av Skellefteå Kraft. I vissa fall
kan Skellefteå kraft ta över ansvaret för uppföljning.
Vid allvarliga avvikelser mot ”skogliga riktlinjer för egen skog” eller egenkontrollprogram
ska avvikelserapport i ENIA göras
8.1 Återväxtinventering
En noggrann och systematisk återväxtkontroll på enskilda objekt fungerar som
kvalitetskontroll, minskar framtida kostnader och öka kunskapen på lång sikt.
Plantinventering utförs 1-5 år efter åtgärd.
8.2 Röjningsuppföljning
Röjning är ett av de skogsingrepp som formar den framtida skogen mest.
Röjninguppföljningen syftar till att bedöma kvaliteten i utförandet samt att kvalitetssäkra
skogsbruksplanens skogliga data.
8.3 Gallringsuppföljning
Gallring och hur de utförs påverkar skogarnas kvalitet och tillväxt. Gallringsuppföljningen
syftar till att bedöma kvaliteten i utförandet samt att kvalitetssäkra skogsbruksplanens
skogliga data.
8.4 Slutavverkningsuppföljning
För att säkerställa att föryngringen är rätt gjord och att den planerade återbeskogningsplanen
kan följas är det viktigt att denna utförs.
8.4 Revisioner
Skellefteå Kraft är certifierat och särskilda revisioner av företaget görs årligen.