Anteckningar från en Permakulturkurs (Tova Olander)

Transcription

Anteckningar från en Permakulturkurs (Tova Olander)
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 1/14
PERMAKULTUR
Naturen är vår lärare
Permakultur är ett designverktyg.
I naturen finns alla svar på hur växter trivs och vill växa. Därför har man
gått ut och studerat naturen och försökt härma den för att få den
avkastning som vi önskar.
Det finns inga regelverk inom permakultur. Men tanken är att det skall
vara hållbart, att vi ska ge naturen mer än vi tar. AGRARIAN- berikning
av jorden. Det är också tänkt att vi ska utnyttja ytan och producera
mycket på en liten yta, med minimal arbetsinsats.
 Ta hand om jorden
 Ta hand om varandra
 Skapa ett överflöd
Grundaren Bill Mollison från Australien kom på detta tillsammans med
David Holmgren men de valde att gå olika vägar. Bill ville sprida informationen. Han satte copyright
på ordet Permaculture, bilden och kursen. Men alla som gått en 2 veckors kurs får tillgång till att
använda bilden och materialet samt lära ut på egen hand.
David ville istället se om det verkligen fungerar i praktiken och startade en Permakulturgård i
Australien där han utvecklat kunskaperna och idéerna. Han grundade 10 idéer, och har ett lite striktare
regelverk.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Living roofs
Edible balconies
Forest gardens
Community allotements
Water harvesting
Reusing tyres
No-dig mulch gardens
Animal tractors
The chicken greenhouse
Swales
Först tänkte man döpa det till Permanent agriculture (Permanent jordbruk). Men det blev Permanent
culture, eftersom det handlar om mer än bara jordbruk.
Inom Permakulturen anses Viet starkare än Jaget. Och att hjälpas åt rent praktiskt samt även dela med
sig av kunskap, erfarenheter, egna lösningar och problem är en grundtanke med det hela. Runt om på
jorden finns en enorm gemenskap inom Permakulturen där alla gärna delar med sig. Dessutom är inget
klart, utan allt kan hela tiden utvecklas och bli bättre.
En tanke är också att man ingår i en grupp på ca 10 st.
Alla träffas hemma hos en av dem vid ett tillfälle och
hjälper till med något som behövs göras. Nästa månad
träffas alla hos nästa person och så vidare.
Hållbarhet enligt:
FN: Du gör något idag som
inte påverkar nästa generation.
Permakultur: Ger tillbaka mer än
man använder upp. Överflöd.
Tillför något.
AGRARIAN – Berikning av jorden
Insekter kan vara bra i odlingen. Därför kan det vara bra att planera insektslockande blommor o växter.
Samt några man kan offra till skadeinsekter, råddjur och harar(till de två sista i utkanten av odlingen så
att de inte kommer in bland värdefullare plantor). Tänk ut vilka djur som äter insekter och hur lockar
man dem till köksträdgården.
Näringsämnen i konventionellt odlade grönsaker har halverats sedan 70-talet.
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 2/14
MULTIFUNKTIONELLA SYSTEM OCH ZONER
I Permakultur vill man effektivisera vardagen, med korta avstånd dit man går ofta och så lite jobb och
underhåll som möjligt. Växterna ska trivas av sig själva och vara självförsörjande. Tiden man får över
kan man använda åt arbete, utveckling av sig/familjen eller gården. Kultur, nöjen och social samvaro
är också viktigt att få tid till. Dock tar det tid att få i ordnig tomten, för träden att växa upp och att lära
känna tomten och klimatet där. Det är det viktigt med en bra planering hur man vill ungefär att det ska
se ut i framtiden för att slippa göra om. Men samtidigt kan det vara bra att komma igång och då
märker man lite vad som fungerar och hur man vill ha det. Och det är då bättre att få ändra en del för
att effektivisera eller uppnå drömmar.
Funktion och komponent
Varje funktion skall kunna genomföras av flera komponenter, och varje komponent skall kunna
genomföra flera funktioner. Den gyllene regeln är att varje funktion skall utföras av minst tre
komponenter, och att varje komponent skall utföra minst tre funktioner.
Ex komponent: Träd – Skuggar, vindskyddar, binder vatten, binder näringsämnen, stabiliserar jorden, kan bli ved
och byggmaterial, ger syre och mat till människor och betesdjur, fågelbo, trädkoja :) etc
Ex funktion: Lagra vatten i marken – Swales, rötter från träd och växter, skugga från träd och växter, marktäcke,
damm, tunna och terasser.
En idé är att skriva ner alla funktioner du vill fylla samt alla
komponenter du vill ha/har redan. Sedan är det bara att länka ihop
så att man har tre som fyller varje komponent/funktion.
Inverkande element när man planerar sin gård
Väderstreck, sommar- och vintersol, lutning, utsikt att bevara eller
utesluta, buller, kalla och varma vindar, vattenrörelse, nederbörd,
översvämningar, frost, tjäle, dimma, skugga, oanvändbar yta.
Man använder sig även av Permakulturkompassen vid
designstadiet, eftersom det är lättare att utläsa solens rörelse med
hjälp av den.
För att bli självförsörjande krävs ca 50kvm/person (om man är
vegetarian).
Zon 1, >1000 visiter/år: (dit jag går varje dag)
Hemmet och andra byggnader
uteplats
Köksträdgård; Grönsaker, örtspiral…
Tysta djur (hönor på gränsen mellan zon 1 och 2)
Växter som kräver mycket omvårdnad
”Mamma”-plantor att ta skott och sticklingar från
Gräsmatta/aktivitetsplats
Vedbod
Kompost
Plantskola
Zon 2, >100 visiter/år: (inte går till varje dag)
Fruktträd
Bärbuskar
Hönsinhägnad
Basgröda ex potatis
Djurfoder ex löv, kvistar, särskilda växter
Odling som inte skördas varje dag.
Permakulturkompassen
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 3/14
Zon 3, >10 visiter/år:
Fruktträd som är väldigt härdiga och har kort skördeperiod
Planerad djurhållning/ inhägnad betesmark
Växter som planteras för att de betande djuren ska äta på plats
Växter som kapas och används som marktäckning i zon 2
Zon 4, >5 visiter/år:
Skog till förädling ex
virke till bygge, ved
Betesmark mellan träd
Zon 5, >2 visiter/år:
Vildmark
Skog
Jaktmarker
Svampplockning
Exempel på zonindelning på en tomt
Kullar och böljande landskap ger mer yta att odla på.
Om taket sticker ut långt över husväggen kan man
skydda sig mot den varma sommarsolen för att
behålla svalkan inomhus, medan på vintern då
solen står lägre når den in och ger både värme och
ljus (som det är dåligt med på vintern).
Bygger man ett växthus intill husfasaden hjälper
det till att värma och behålla värmen i huset, samt
så får växthuset lite gratis uppvärmning av huset på
våren så att säsongen kan förlängas.
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 4/14
NATURLIGA MÖNSTER
Det finns en anledning att naturen skapat dessa mönster.
Om man designar utefter mönstren så ger det mer skörd, sägs det.
Tummen
Uppifrån berg
Spiral
Växter
Vågor
Vindar
Vattenvirvlar
Snigelhus
Dendritiskt mönster
Träd
Grenar
Rötter
Bäckar
Tennisbollen
Yin & Yang
Oändliga åttan
Frökapslar
Sexkanten
Honungskakan
Insektsögon
Frökapslar
Sköldpaddeskal
Labrys pattern, Testiled?
Kotor
Mosaik
Äppelskrott
Träd
Svampar
Yxa
Trekanten
Triangel
Pyramid
Geodome (Geodesic dome, engelskt växthus) Stabilt, runt av trekanter
Naturliga tal: 1, 3, 5, 7 och 9
Geodome
Örtspiralen
Är ett smart sätt att på liten yta odla många olika
växter som kräver olika förhållanden.
Positiva fördelar:
• Mer yta
• Torrt uppe
• Blötare nertill
• En skuggsida
• En solsida
• Vacker
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 5/14
VATTEN
Vatten är ett transportmedel för alla näringsämnen. Se vatten som en lösning inte ett problem och
försök sakta ner flödet. Vatten rör sig vid minsta lutning och avdunstar om det ligger ytligt i solljus.
Vattnet väljer naturligt att gå slingrande ner för en sluttning. Då blir flödet långsammare samt vattnar
större delen av kullen än om den skulle rinna rakt ner i en väldig fart. Tack vare virvlarna så syresätts
vattnet samt så försvinner vissa föroreningar med luften och andra sjunker. Ett naturligt reningsverk.
-LÅNGSAMT FLÖDESwale
Swale eller bevattningsdike
som det också kallas används
för att lära jorden lagra vatten.
Denna metod kan användas i
torra klimat där man gärna vill
lagra vatten i jorden så att den
inte avdunstar eller rinner iväg.
Men även i tempererade klimat
är swalen bra för att lagra
vatten för att förhindra
vattensjuka områden samt
slippa att konstbevattna. Om man gräver ett dike i en sluttning
lär man jorden att lagra vatten. Materialet man grävt ut lägger
man som en kulle framför hålet. Denna jord måste man förankra väl så att den inte spolas bort med
nästa regnskur. Marken blir bättre och bättre på att hålla kvar vattnet då den suger upp mer och mer
vatten. Nedanför dessa swales kommer det bli mycket bara att odla då jorden vattnar sig själv. Man
börjar att odla ovanpå kullen och sedan längre och längre ner. I början kan det krävas konstbevattning
innan marken är genomfuktig. Efter ett par regnskurar kommer diket att fyllas igen av kvistar, löv och
jord som regnet dragit med sig. Det gör inget utan denna yta kommer att innehålla ett djupt och
mycket näringsrikt jordlager.
När du gör en swale är det viktigt att följa konturerna på så stora områden som möjligt.
I extremt torra miljöer så heter klyftan mellan två klippor där vattnet rinner vid regnperioder Waldi.
Och om man blockerar vattnet så att man fördröjer det kallas de Gabions, de gör att mindre bäckar kan
rinna under en lång period.
Bevattning
Helst ska man inte behöva bevattna ytan alls utan naturen ska göra jobbet åt en. Olika tips: Swales,
skugga, bäckar, marktäckare.
Men självklart kommer man alltid behöva vattna i krukor och på
balkonger. Det finns olika tekniker för bevattning. Antingen
automatiskt via swales och dammar, eller vattna traditionellt med
kannor eller slang. Men sedan finns det andra smarta sätt. T.ex. kan
man sticka ner en fylld PET-flaska upp och ner i krukan, så kommer
vattnet långsamt rinna ut i krukan.
Droppteknik genom att göra hål på en slang instucken i ett kärl med
vatten eller kopplad på en kran. Även slang med timer fungerar.
Hydrophonics
Det finns ett annat sätt att odla som kallas hydroponics där man inte
odlar i jord utan i näringslösning. Plantornas rötter kan stabiliseras i
korgar eller lecakulor i behållare. Systemet är sammankopplat så att
vattnet med näring rinner genom behållaren till nästa osv. och sedan
upp till första igen. Windowfarms är ett sätt där man odlar i
sammankopplade PET-flaskor och en akvariepump som driver
vattnet. Man kan även odla i rännor på höjden.
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 6/14
Dammar
Det finns många funktioner med en damm.
• Lagrar vatten
• Gynnar insekter
• Gör att grodor och fåglar trivs
• Kan innehålla fiskar
• Ger ett rikare växtliv
• Kan värma upp områden
Om dammen är tillräckligt djup kan man ha fiskar
och skaldjur som överlever vintern pga att den inte
bottenfryser. Viktigt att tänka på då är att vattnet har
möjlighet att syresättas, annars dör djuren. Om en
stor sten placeras i dammkanten värms den upp av
solen och smälter intilliggande is så att en luftspalt bildas.
I övrigt att ha stenar i dammen gör att de värmer upp vattnet mycket mer under sommaren.
Grodor är perfekta djur att ha i sin trädgård för att undvika problem med skadeinsekter och sniglar.
Fåglar tycker om vatten i olika grad. Vattenfåglar älskar självklart dammen men även andra småfåglar
tycker om att bada ibland samt äta insekterna som håller till vid vattnet.
Om man har en damm nedanför en bergsluttning i söderläge kan det bli ett tropiskt klimat framför
berget. Då berget värms upp av solen och även ytan i dammen speglar värmen upp mot sluttningen.
Om läget är vindskyddat är det idealiskt för exotiska fruktträd.
JORD
Jorden är viktig att ta hand om.
Göd jorden inte växterna.
Det behövs syre i jorden. Olika sätt: växter med
kraftiga rötter, maskar, olika struktur på jorden.
Ett sätt: luckra inte upp jorden och gå/åk inte på
den, samt hugg inte av några rötter.
Kompost neutraliserar jordarna, både sura och
basiska.
Perenna växter ger bra rotsystem
Marktäckare – hindrar jorden från att blåsa bort,
bevarar fukt och värme samt kan ge näring.
PERENNA VÄXTER = FLERÅRIGA VÄXTER
KOMPOST
Kompost är viktigt för att bygga upp jorden. Det finns flera
olika tillvägagångssätt med olika för- och nackdelar. En
tumregel är att ju mer finfördelat material desto snabbare går
det att bryta ner. Och ett tips kan vara att lägga komposten
uppe på en sluttning. Då rinner regnvattnet igenom komposten
och hämtar näring som rinner ner för slänten. Alla organiska
material kan brytas ned på olika lång tid. Färdig kompostjord
är mycket näringsrik men tänk på att kompost från
hushållsavfall ofta får en hög kvävehalt.
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 7/14
Maskkomposten
En kompostmask äter och bajsar ut sin egen vikt varje dag. För
att starta en maskkompost är en riktlinje 1 kg mask per person,
men maskarna kommer reglera antalet efter tillgång till föda.
Efter 40 dagar är det rikligt med mask. Är det för lite mat så
kommer de dö, men de lägger en massa ägg innan de dör som
snabbt kläcks om tillgången på föda ökar. Maskarna gillar att
det är mörkt och lagom fuktigt, ungefär som en urvriden
disktrasa. Det får inte vara för varmt för dem och inte heller för
kallt, under 0 gradigt så dör de.
Det går alldeles utmärkt att ha inomhus och självklart utomhus
under den varmare perioden, på vinterhalvåret kanske den blir
vilande. Matavfall är väldigt kväverikt och är bra att blanda
upp med kolrika material som tidningspapper, spån och torv.
Det är även bra ifall den är för fuktig eller luktar illa. Är den
för torr så vattnas den lätt. Maskar gillar inte lök och
En rund maskkompost med tre
citrusfrukter så mycket.
Varmkompost
Avfallet brys ner av mikroorganismer som trivs bra i höga
temperaturer.
fack där man fyller på ett i taget.
Kan användas som bänk. Trädet i
mitten får mycket näring av
lakvattnet som rinner ner.
Berkely Method – kompost på 18 dagar
1/3 Gödsel
1/3 Färskt grönmaterial – Hushålls avfall, gräsklipp, ogräs
1/3 Finfördelat kolrikt material – Tidningar, kvistar, kartonger
Blanda dessa delar tillsammans med lite vatten så att det blir fuktigt. Det måste bilda en hög på minst
1kvm för att tillräckligt med värme ska alstras. Är det mer än 1kvm-bygg limpa.
Dag 1 – Täck med halm och kvistar (komposten behöver syre)
Dag 4 – Flytta komposten och blanda runt allt inkl halmen (det yttersta ska hamna innerst o vise versa)
Kontrollera värmen. Verkar det för varmt eller fuktigt sätt in en skorsten av en pinne du sticker ner och
ruckar på
Dag 6 – Flytta komposten, kontrollera värmen och fukten.
Fortsätt så varannan dag.
Dag 18 – En lika stor hög som luktar gott, har mörkbrun färg, har ”crumble structure”(müsli) och är
ljummen.
Misslyckades det?
-stor nog?
-våt/torr?
-för mkt/lite kväve?
-för stora bitar?
Kompost i badkar
Ta ett gammalt badkar. Under avrinningsröret sätter du en hink.
Lakvattnet som rinner ut kan användas till att göda med. Över
utrinningshålet lägger du ett finmaskigt nät. Botten täcks med
gödsel, sedan ett lager med matavfall. I med en massa maskar
och täck med något som släpper in luft och regn, tex jutesäckar,
men ger mörker.
Det behövs inte vrida och vändas något. Maskarna äter upp allt.
Håll koll på när de är klara. Lägg då lite avfall i ena hörnet så
kommer alla maskar dra sig dit för att äta. Ta ur jorden från
andra hörnet. Fin och näringsrik jord. (Lämpligt att blanda upp
med annan jord om det ska vara såjord)
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 8/14
Helenas kompostbäddar
Behöver inte flyttas.
Första säsongen - samla ogräs och trädgårdsavfall i en stor limpa på tomten.
Inför vintern - täck med gräsklipp, ev dåligt ensilage och halm.
På våren – sätt ut små plantor av squash och pumpa i bäddarna
Nästa säsong – rensa ut grövre bitar och odla sedan olika kålsorter.
Året därpå – fin jord i upphöjd bädd
VÄXTER
Ger syre
Fixerar kol & näring
lagrar solenergi
Binder vatten
binder jorden
lagrar sockerarter
ger mat
ger livsutrymme
ger skugga
Om man tillexempel ska anlägga en skogsträdgård
ska man ha några arter från varje lager, här är
några tips.
1. Träd. Al – växer snabbt, kvävebindande
Man delar in de i 7 sorter: 1.Höga träd 2.Fruktträd
hög och skuggar. Bra att använda i början
(mellan högt) 3.Buskar 4.Örter 5.Marktäckare
för att senare hugga ner när det behövs
glesas ut.
6.Rötter + Mykorrhiza 7.Klättrare
2. Frukt och nötträd – olika sorter
3. Buskar. Slånbär – för bärens skull samt skyddar mot djur(taggig) och vind. Jasimin – luktar
gott
4. Örter. Lavendel – luktar gott, kan användas som strukturmaterial i byggnadsmaterialet så
skyddar det mot möss och ohyra. Bra att använda
i mulltoa eller garderoben. Drar till sig mycket
fjärilar och insäkter när det växer.
5. Inga öppna sår, täck marken. Klöver – drar bin
samt kvävefixerande
6. Rötter luckrar upp jorden samt binder jord och
vatten. Skugga ytliga rötter med träd med djupa
rötter. Vissa rötter går att äta.
7. Klättrare. Bön- och baljväxter är kvävefixerande.
Klipper man ner dem på hösten och låter växten
ligga kvar över vintern. Då utsöndras kväve från
både växtdelarna ovan jord samt rötterna som är
kvar i marken. Det ger bra jord för kvävekrävande
växter. Det finns ett sätt att kontrollera så att
växterna är kväverika.
PERENNA VÄXTER är bra, då de är fleråriga och därför sparar både tid och energi.
Mykorrhiza
Det betyder ”svamprot” och är som ett spindelnät under jorden som kan sträcka sig flera meter.
Svamptrådarna lever i symbios med växternas rötter där de utbyter tjänster. De fina trådarna tränger in
i rötterna och hjälper växten att ta upp vatten och närsalter, i utbyte får svampen organiska föreningar.
Svampen kan ibland även ge växten antibiotika som skyddar mot parasitiska angrepp. Här och var
skjuter mykhorrizan upp svampar som är fortplantningsorganet.
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 9/14
MARKTÄCKARE
Synlig jord är som ett öppet sår. Och naturen strävar efter att läka det. Pionjärväxterna, de som
kommer först, etablerar sig snabbt (de kallar vi för ogräs). De fungerar som näringsackumulatorer
(batteri) som samlar upp och lagrar näringen i jorden. Sedan kommer andra växter som kan växa upp
och pionjärerna dör när förhållandena ändras, t.ex. för mycket skugga.
Exempel på pionjärer: Maskros, kirskål och brännässla. Dessa kan vi äta och de är fulla av näring.
Det finns olika marktäckare.
Det ena är att odla andra, mindre växter under större. Tex Klöver under träden, gräsmatta i gångarna,
smultron under vinbärsbusken.
Att sprida ut organiskt material är den andra varianten. Då bevarar man fukten, skyddar mot frost,
hindrar ogräset från att växa upp och ta över och kan samtidigt ge
näring till växterna. Dessutom kan marktäcken hindra slagregn att slå
upp jord på plantorna samt skyddar frukter från att ligga direkt på
backen.
Olika exempel på täckmaterial:
• gräsklipp - oerhört näringsrikt
• hö – ger näring långsammare
• halm – isolerar mycket bra
• tidningspapper – täcker bra och ger kol till jorden
• sågspån – isolerar och ger kol
Odla i ett hål i en tidning man
• blast och annat grönt (ev hackat i mindre bitar) – ger näring
lagt i landet eller på
• ull – ger näring och hindrar sniglarna från att ta sig fram
gräsmattan.
Strö ut halm över markbädden och
fös åt sidan i små hål och plantera
små plantor.
En markbädd att göra på på våren direkt på gräsmattan.
Lägg kvistar i botten, för att få in syre underifrån. Täck
med tidningspapper. Lägg ett lager gödsel blandat med
jord. Sedan ett lager kompost. Sätt ut plantor och täck
med halm emellan. Vill du göra denna bädd på hösten får
du täcka med ett tjockare lager halm.
FÖRVIRRA OHYRA
Lukt
Färg
Form
Utseende
Perenn/Ettåriga
För att motverka ohyra/skadeinsekter ska man försöka
blanda så många olika av dessa komponenter.
Många olika lukter, färger, former osv. för att förvirra.
Det skapar en mångfald av insekter och gör inte angreppet
lika hårt mot en och samma växtart. Dessutom blir det en
fest för fåglar, grodor, ödlor, fiskar, höns och ankor.
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 10/14
SKOGSTRÄDGÅRD
En skogsträdgård är ett smart sätt att odla i vårat klimat då det ger
mycket skörd med lite arbete. Trots att en skogsträdgård (eller en
permakultur-gård med för den delen) kan se ganska rörig ut så är
det ett ordnat kaos, det finns en helhet. Och det ger mer produktion
samt sparar energi då vi slipper motarbeta naturens vilja. (Vilda
blommor växer sällan i raka rader)
När man ska bygga upp den ska man tänka på att få in många olika
arter ur växtindelningen som jag skrivit om tidigare.
Det är viktigt att det kommer in tillräckligt med ljus till de lägre
plantorna, lite beroende på vad de kräver.
Sedan ska man tänka på att rikta sin trädgård åt söder. Har man en
tomt som på bilden högst upp är det idealiskt, men placera ändå
högsta träden åt norr för att skydda mot nordanvinden. Sluttar backen
åt norr får man kompensera och minska kraftigare i trädhöjden så att
trädgården ändå riktas åt söder. Vill man ha en plätt med lågväxande
kan det vara bra att ha ett rejält skydd mot norr, men även lite skydd
från alla håll för att skapa en plätt i lä, där det blir både lugnare och
varmare.
VÄNSKAPSPLANTOR – companion plants
Det finns olika slags plantor som trivs bättre med varandra. De kan gynna varandra näringsmässigt
eller skydda mot skadeinsekter eller locka till nyttoinsekter. De finns även de plantor som inte alls
trivs ihop. Jag har översatt delar av listan som finns på wikipedia om companion plants till svenska
(ska försöka lägga ut den).
Några tips på vänskapsplantor är
Tre Systrar: Majs – kräver kväve
Bönor – kvävefixerande, kan klättra på majsen
Squash/pumpa – som marktäckare, de är taggiga och skyddar mot skadedjur
Lök hjälper: potatis
tomater
morötter
kålsorter
fruktträd
paprika
Får hjälp av: morot
Undvik:
bönor
ärtor
persilja
Gör en spaljé av några pinnar för
att odla bönor som ska klättra
uppför. Under planteras
vindkänsliga plantor. Kanske sallad
och morötter som trivs ihop med
varandra.
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 11/14
PERMAKULTUR I OLIKA KLIMAT
TORRT
Kort regnperiod, max 500 mm/år
Varma dagar/kalla nätter
Högre avdunstning än regn
Lösning (sträva efter):
➢ Swales & diken – för att lära marken att behålla vattnet
➢ Skugga mark & dammar – för att minska avdunstningen
➢ Kvävefixerande växter invid träden – för snabb tillväxt så att
jordbindning, vattenbindning och skugga kan ges
➢ Välisolerade hus – för att behålla kylan inomhus
➢ Fönster mot norr
➢ Få & Små fönster
➢ Växter som täcker fasaden – hindrar uppvärmning av husväggen
➢ Nedsänkta odlingsbäddar (el. Upphöjda gångar) – Vattensamlande
samt skuggade
Extremitet – Öken max 250 mm/år
Våffelodling, nedsänkta
bäddar
TROPISKT
Regnar varje dag 1500-2000 mm/år
Fuktigt och varmt, aldrig under 18 grader
Tunt jordlager, inget hummuslager
Näringen fins inte i marken utan i trädkronorna
Allt ruttnar
Regn på vintern, torrare på sommaren
Lösning (sträva efter):
➢ Hålla det torrt
➢ Hålla det svalt
➢ Mycket ventilation i byggnader– springor och tunna väggar
➢ Bygga på pålar
➢ Bygga upp jordlagret – hugga ner grenar, kompostering, marktäcken
Extremitet – Subtropiskt 0-18 grader
TEMPERERAT (vårat)
Nederbörd 750-1000 mm/år
Kallt (< 0o C) & Varmt( >10oC)
Årstider
Bördiga jordar, tjockt jordlager
Lösning (sträva efter):
➢ Upphöjda bäddar – värme, sol
➢ Värme i hus
➢ Bra isolering
➢ Större fönster mot söder
➢ Få & små fönster mot norr
➢ Förlänga säsongen – växthus, varmbäddar
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 12/14
Potatis i bildäck
Fungerar även med staplingsbara ramar.
Lägg ett bildäck på backen och fyll med jord
och lägg i en potatis. När plantan har
kommit upp en bit så lägger du på en bilring
och täcker nästan hela skottet med jord. Så
växer det till sig och ytterligare en bilring
läggs på. Gör så med ett antal däck. När det
är dags för skörd innehåller däcktraven fullt
med potatis då du tvingat plantan att skjuta
ut skott under hela växtperioden.
Naturlig solfångare
Bygg ett ”staket” i bågform riktat mot solen. Odla klättrare
upp för staketet för att fånga in värmen och skydda mot
kylan i norr. Blir en varm plats att odla i bågen.
Nyckelhålsodling
Att bygga upp ett odlingsområde i nyckelhålsform ger mycket odling och lite gångyta. Bra för att
utnyttja en liten yta. Samt är det lätt att nå överallt i odlingen. När man står/sitter i ett nyckelhål har
man räckvidd runt sig och kan så/rensa/skörda i en följd utan att förflytta sig så ofta.
KANTER
Kallas även Ekoton. Dessa är viktiga och mycket energirika, det är där det händer. Som mest frodigast
och kulturen trivs i kanterna.
Exempel på kanter:
Skogsbryn = svampar, fåglar och frodiga växter
Stadskanter = gemenskap, kultur och kreativitet
Strandkanter = Energi av vågen, samt kan vara frodigt av växter och djur
Träd = Rötter och grenkronor, mest energi och näringsöverföring längst ut
Hav/Flod = Näringsutväxling, mycket energi
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 13/14
Öken
Mer och mer yta på jorden blir öken allt eftersom vi skövlar mer skog. Är öken toppig har den funnits
länge, medan en böljigare har det varit skog för inte så länge sedan.
Mitt i stora sanddyner finns det alltid kondens.
Oaser har kommit till av kondens som
tagit sig ut ur sanddynen.
FÅGLAR
Att ha fåglar i sina odlingar är nästan bara fördelar. Fågelgödsel är mycket mer koncentrerat än övriga
djurs gödsel. De äter mängder av insekter, larver och sniglar. Det är trevligt med fågelkvitter och
hönskackel. Småfåglar lockar man till sig genom att mata dem på vintern, sätta upp holkar och ha
tillgång till vatten, damm eller ett fågelbad.
Höns - uppfyller många funktioner precis som skrivet ovan: koncentrerat
gödsel, snigel och insektsätande. De är mycket sociala och sällskapliga, äter
mer än gärna dina matrester, luckrar upp jorden. Kan användas som
hönstraktor, med flyttbar gård, då de förbereder jorden luckrar upp och
gödslar så är det bara att börja odla sedan. Har man hönorna under
hasselbuskar minskar antalet tomma skal då hönorna äter upp skalbaggarna
eller deras larver som trivs på just hassel. De ger ägg, och ett överskott på
tuppar varje år, kan bli tuppsoppa. Samt är deras stängsel mycket bra att odla
klättrare på eller andra växter som kan behöva bindas upp.
Solrosor – två sorter: svart/vita skal och
svarta skal(som innehåller mycket mer olja)
Bokfrön ger bra olja och är goda att äta
Jordgubbar – För att förlänga jordgubbsäsongen kan man ha två
bäddar. En som man täcker med fiberduk tidigt på våren. Det gör det
varmare och man får tidigare mogna jordgubbar. Sedan har man en bädd
som man täcker med ett tjockt lager halm redan på hösten och låter
ligga kvar. Detta gör att marken inte hinner tina upp under halmen och
man försenar istället jordgubbarna i denna bädd. På så vis kan man
skörda jordgubbar under två månader. (Eller få större skörd trots
väderproblem under ordinarie säsong)
Permakultur – en sammanfattning
Skrivet av: Tuva Olander
Sida 14/14
Filmer:
Backyard permaculture www.video.google.com/videoplay?docid=-918331001764551597#
A farm for the future
Farming with nature
Geoff Lawton – Soil, Fruitforest, An introduction to permaculture m fl
Bill Mollison – Global Gardener Series
Sepp Holzer - en alvarlig man i Alperna
Dirt the movie (om problematiken kring jorderosion)
Blue Gold – World Water Wars (om problematiken kring färskvatten/brist/)
Food Inc (om problematiken kring vad vi äter idag)
Garbage Warrior (om mannen som började bygga jordskepp)
Böcker:
Ekologisk odling & självhushåll-på kvinnligt vis(Anna-Maj Hermansson Wandt) -finns
som pdf - se länkar
Byggekologi- Kunskaper för ett hållbart byggande (Varis Boakalders, Maria Block)
Gaias Garden - Toby Hemenway
Getting started in permaculture – Ross and Jenny Mars
Sparmat – Marianne Gillberg
Permaculture, A designers manual – Bill Mollison
Ekologiskt byggande och boende (Thomas Scmitz-Günther)
Emma Petersson & Klara Hansson – permakulturdesigner, företag: www.gemeko.se
Åke Wikström –organisk ekologisk odlare, företag: Hållbar Hälsa
info@hallbarhalsa.nu
www.hallbarhalsa.nu
Länkar:
www.permaculture.org.au/ - permaculture institute of australia
www.permakultur.se
www.odla.nu - forum
www.alternativ.nu - forum
www.omstallninggoteborg.se – forum
www.impecta.se/odlanv.html – odlingsanvisningar
www.impecta.se - fröhandel
www.runabergsfroer.se/ - fröhandel samt odlingsanvisningar
www.lerbyggeforeningen.se/
www.naturligt-byggeri.org/
www.wwoof.org - World Wide Opportunities on Organic Farms
www.couchsurfing.org/ - finns en grupp permakulturister där
www.windowfarms.org/ - odla hyrdroponics
www.kosterstradgardar.se/ - Helena von Boetischer helena@kosterstradgardar.se
www.skogstradgardensvanner.se-skogsträdgården i Holma
www.alternativ.nu/annamaj/annamajsbok.pdf– boken: Ekologisk odling & självhushåll...