Anbudet Nr 4 2013 (pdf, 697 kB) - Eskilstuna

Anbudet
Informationsblad för Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening
Nr 4 – 2013
Vadstena slott. Foto: Richard Attered
Innehåll
Föreningsinformation
Ordförandespalten
En liten historia från SFD 2013
Hjälpande kvinnor
Ancestry
Kyrkogårdsvandring i Åkers styckebruk
Några Vasellättlingar
Skogsfinnar i Sörmland
Besök på Landsarkivet i Vadstena Kalendarium
Nya medlemmar
Jag skulle bli storebror
Studie- och forskarresa
2
3
4
5
8
9
10
12
13
14
14
15
16
Anbudet nr 4 - 2013
Föreningsinformation
Eskilstuna – Strängnäs
Släktforskarförening
Dambergsgatan 1
633 41 Eskilstuna
016 - 12 21 47
essf@telia.com
Plusgiro 73 81 41 – 1
Medlemsavgifter 2013
Fullbetalande200.-/år
Familjemedlem
100.-/år
Medlemskap för ungdom
upp till 23 år
25.-/år
Avgift för ny medlem som
betalas till föreningen
mellan 1/10 och 31/12 ger fullt
medlemskap påföljande år.
Adressändring
Skickas till kassören
Föreningens hemsida
essf.se
Öppettider
Se vår hemsida essf.se
Utbildning Strängnäs
Ingela Fängström
(se övriga ledamöter)
Webbmaster
Christer Svensson
016 - 51 67 21
070 – 697 64 43
chrsve2@telia.com
Ordförande
Richard Attered
016 - 641 63
070- 341 20 25
richard.attered@comhem.se
Vice ordförande
Christer Fredriksson
016 - 14 02 46
krister.fredrikss@telia.com
Sekreterare
Iris Rehnholm
016 - 51 24 97
iris.rehnholm@telia.com
Vice sekreterare
Kerstin Nilsson
0152 – 149 51
070 – 312 20 17
kernil@algonet.se
Redaktör och ansvarig utgivare
Richard Attered
(Se styrelseordförande)
Kassör
Kjell Ivarsson
016 -12 35 91
kjell.iva@hotmail.se
Teknisk redaktör
HåkanOlle Larsson
016 – 35 00 35
0706 – 65 29 39
reproconsult@telia.com
Övriga ledamöter
Håkan Danielsson
016-34 31 91
070-663 54 30
hasol@bredband.net
Eftertryck eller citat
Får gärna göras ur Anbudet under
förutsättning att källan och författaren
anges.
Gunilla Thörne
0152 -186 63
0730 – 97 34 04
lasse.gunilla@telia.com
Tidskriften Anbudet
Utkommer 4 ggr/år
ISBN/ISSN 9929522492
Sören Wister
016 - 35 20 31
070 – 360 47 00
soren.wister@telia.com
Manusdagar
2014
Nr 1 12/1
Nr 2 13/4
Nr 3 10/8
Nr 4 12/10
Till posten
10/2
12/5
8/9
10/11
Ingela Fängström
0152-75 25 76
070-494 35 31
ingela.fangstrom@hotmail.com
Aktiviteter
Håkan Danielsson
(se övriga ledamöter)
Datagruppen Eskilstuna
Göran Thomasson
016-13 02 71
g.thomasson@telia.com
Datagruppen Strängnäs
Kerstin Nilsson
(se vice sekretrare)
Gravstensinventeringen
Kjell Ivarsson
(se kassör)
Registervårdsgruppen
Christer Fredriksson
(se vice ordförande)
Resor
Gunilla Thörne
(se övriga ledamöter)
Tidningsredaktion
(se redaktör och ansv. utgivare)
Lokalen Eskilstuna
vakant
Lokalen Strängnäs
Kerstin Nilsson
(se vice sekreterare)
Föreningslokalen Strängnäs
Trädgårdsgatan 23 (Vuxenskolan)
Kontaktperson Eskilskällan
Richard Attered
(se ordförande)
Revisorer
Gerd Niedergesäss
016 – 51 50 90
gerd.niedergesass@telia.com
Britt-Marie Andersson
016 – 940 03
b-mason999@telia.com
Kommittéansvariga
Valberedning
Göran Olofsson
016-916 48
olofsson.01691648@telia.com
Utbildning
Sören Wister
(se övriga ledamöter)
Ullla-Britt Svensson
016-12 10 29
ullabrittsvensson@tele2.se
Anbudet nr 4 - 2013
Ordförandespalten
Sommaren har passerat fort och nu är hösten här med snabba
steg. Kylan har kommit en hel månad tidigare i år jämfört
med förra året. Troligen är vintern redan här när ni läser
detta. Kursverksamheten var lite trög i början, men när jag
lyckades övertala det ena studieförbundet att en annonsering
om våra kurser var nödvändig. De var väldigt skeptiska till
det. Det visade sig att annonsering ger effekt. Två kurser i
Strängnäs och en i Eskilstuna (eventuellt två) kom igång direkt och studieförbundet ändrade sin åsikt i den frågan. Det
är inte billigt att annonsera, tidningarna vet att ta betalt, men
vill man synas så kostar det.
Temadagarna vi kört med ett tag nu har blivit populära, så
det är nog något som kommit för att stanna. Troligen kommer de att utökas med andra ämnen också.
En negativ trend har resorna vi arrangerar. Det blir mindre
och mindre med deltagare på dem. Vi är idag drygt 670 medlemmar och det går inte att fylla en buss med 30 passagerare,
trots att föreningen skjuter till pengar för att hålla priserna
nere. Det har blivit så att vi hyr minibussar, som tar max åtta
passagerare, istället. Det fungerar så länge som vi har medlemmar som ställer upp och kör gratis. Det är kanske dags att
göra ett uppehåll?
Arbetet med vårens föreläsningar, resor och tematräffar pågår
och de har inte fått det klart till pressläggningen av Anbudet.
Information kommer via hemsidan och genom anslag i lokalerna så fort som programmen är klara. Det kommer även i
Anbudet nr 1 i mitten av februari.
I Strängnäs har vi från 1 november en ny lokal. Vuxenskolan
har sagt upp den lokal de har och där vi hyrt in oss. Nu står
vi för hyresavtalet på nya lokalen och Vuxenskolan hyra in
sig hos oss. Den här lokalen är lämpligare för vår verksamhet.
Eftersom kurserna är igång i gamla lokalen så kommer de
att slutföras där också. Under den perioden skall nya lokalen
iordningsställas, möbler skall flyttas, bredband ska dras in
m.m. Jag önskar er i Strängnäs lycka till med nya lokalen
och att medlemmarna engagerar sig i iordningsställandet. Vi
återkommer med invigningsdatum.
I det här numret har ni inbetalningskort för medlemsavgiften
2014. Glöm inte att uppge avsändare m.m.
Ni som bytt adress/e-postadress var vänlig meddela kassören
det.
Sista inbetalningsdatum 31 januari 2014.
Tack alla ni som ställer upp och gör
föreningen så aktiv som den är.
Till sist önskar jag alla En God Jul och
Ett Gott Nytt År.
Richard Attered
Hjälp kassören genom att:
- Meddela ändringar som berör
medlemsregistret, ny adress,
ny mailadress mm, till kassören.
Meddelande som lämnas i samband
med betalning av medlemsavgift är inte säkert
att vi observerar.
- Ange alltid medlemsnummer vid
betalning av medlemsavgift.
3
Anbudet nr 4 - 2013
En liten historia från SFD 2013
Fredagen den 23/8 visade jag vägen för 3 tjejer från Folkets
Hus till Ullvigymnasiet, där SFD skulle gå av stapeln. En av
dem sade att hon hette Maud och var från Umeå och de två
andra från USA. På lördagen träffade jag på dem och tog ett
kort av dem. Senare tänkte jag att de kanske ville ha fotot,
som minne och när jag på söndagen såg dem sitta nästan
längst fram och vänta på Dick Harrisons föredrag, frågade
jag Maud efter en adress att sända fotot till. Det fick jag
och Maude berättade att hon för en tid sedan skickat in ett
DNA-prov för att få reda på om hon hade några släktingar
någonstans. Hon fick träff i USA och denna släkting och en
väninna reste till Sverige och var med Maude båda släktforskardagarna i Köping! Är det inte fantastiskt, världen är liten.
Åke Dahlqvist/ text&foto
Maude Svensson t.h. med sina USA-vänner på Ullvigymnasiets
skolgård.
Stackars dig!
- Stackars dig, sa psykiatern. Kan du berätta för mig varför du
dricker så mycket?
- Jag ska försöka och förklara det hela, sa patienten Jag blev
förälskad i en änka som hade en vuxen dotter. Jag gifte mig
med änkan och strax därefter gifte sig min far med min styvdotter. Då blev min fru och jag svärföräldrar till min far.
Efter en tid fick min styvmor, alltså min frus dotter, en son.
Den pojken blev naturligtvis min bror, eftersom han är min
fars son. Men han är också son till min frus dotter och därför
blir min fru pojkens mormor och jag blir morfar till min bror.
Så fick min fru och jag en son, som blir min fars svåger. Min
sons storasyster är ju även hans farmor - eftersom min far är
hans farfar. Min far är alltså mitt barns svåger eftersom hans
syster är min fars fru.
4
Jag är alltså bror till min egen son. Min son är min farmors
brorson och jag är farfar till mig själv. Jag är bror till min far
och samtidigt både son och far till honom.
Min fru är min styvmor, mor, svägerska och styvdotter. Jag är
far och son till mig själv!
- Tack, sa psykiatern. Jag förstår att du dricker. Fortsätt med
det...
Anbudet nr 4 - 2013
Hjälpande kvinnor
Av Anne-Lie Holmström och Gunnel Ljunggren
Hjälpande kvinnor eller Jordgummor kallades de kvinnor
som förr i tiden närvarade vid ett barns födelse. Detta var
sedan urminnes tider ett kvinnligt yrke. Ingen man kunde
komma ifråga att hjälpa en kvinna i födslovånda, inte ens en
ogift kvinna. Detta kunde endast hustrur eller änkor göra.
Jordgummekonsten hörde inte till läkemedelskonsten.
Den första regelrätta barnmorskeutbildningen startade 1708
i Stockholm. 1819 beslutades att barnmorskeutbildningen
skulle vara sex månader. 1856 förlängdes utbildningen till
nio månader och därutöver kunde barnmorskeeleverna gå en
tre månaders kurs för instrumental förlossning. Denna kurs
anordnades för dem som fått mer än godkänt i betyg.
Allmänna Barnbördshuset i Stockholm öppnades den 22 juni
1775 då den första patienten togs in. Det första barnet som
föddes där var en flicka som fick heta Charlotta och döptes
på Midsommardagen. Hon var utan föräldrar. ”Både modrens
och fadrens namn blev förtegadet”.
Undervisning
Per Gustav Cederschjöld var född i Sjöås socken, Småland
1782. Han promoverades till medicinae doctor 1809, sin utbildning i förlossningskonst fick han i Köpenhamn. Professor
Cederschjöld har i sin ”Handbok för barnmorskor” lämnat en
noggrann beskrivning på, hur han brukade gå tillväga under
själva undervisningen:
Johan Kraak var född i Lund 1745. Han studerade i Lund
och i Stockholm och promoverades till medicinae doctor
år 1778. Han var den förste barnmorskelärare som fått sin
utbildning enbart i Sverige. 1782 gav Johan Kraak ut ”Handbok för barnmorskor”. I inledningen i denna bok framhåller
Kraak de nyttiga egenskaper som en barnmorskeelev bör
besitta för att bli en god och kunnig barnmorska:
”I lärosalen står min stol mitt på ena långsidan, emellan två
tämligen vitt åtskilda fönster. För lärlingarna äro två bänkar
på vardera av de tre sidorna. De gamla lärlingarna sitter på
främre bänken och de nykomna på de bakre. I första timmen
har jag, vid framställningen av förlossningskonsten vigdt och
barnmorskans erforderliga egenskaper, sökt häftigt uppskakande lärlingarnas känslor, likasom för att väcka själskrafterna ur den domning vari de kunde befinna sig. För övrigt har
jag långsamt och tydligt uppläst stycke för stycke och noga
förklarat varje konstord.
Om jag under läsningen funnit lärlingarnes ögon och ansigte
stela och uttryckeslösa, såsom tecken, att de icke rätt fattat
och förstått mig så har jag wändt framställningen på annat
sätt.
Dagens sista föreläsning var ett tal till lärlingarnas känslor för
att söka i deras hjärta utveckla en varaktig värme som kunna
giva liv och växtlighet åt det som jag hade planterat i deras
förstånd.”
”Hon bör ha ett ömt samvete som förutsätter en sann gudsfruktan, ett ärligt rykte, gott förstånd och omdömesgåva,
nykter och tystlåten. Hon bör icke vara vidskeplig, skrytsam,
skvalleraktig, snål eller avundsjuk. Hon bör ha gott handlag
till att sköta sjuka, vara benägen att tjäna de fattiga, älska
renlighet samt kunna läsa väl i bok.
På 1820-talet pågick den teoretiska undervisningen 1 april
- 1 juli samt 1 oktober - 1 januari. Den teoretiska undervisningen var 2-3 timmar per dag. Övrig tid tjänstgjorde
barnmorskeleverna på förlossnings- eller barnsängsavdelning.
Någon ordnad ledighet fanns inte, men en ledig dag om året
hade eleverna.
I hänseende till kroppen bör hon icke vara så lytt, ofärdig
eller ful att hon allmänt misshagar. Händerna får icke vara
vanskapade med krokiga och ofärdiga fingrar, tjocka kartnaglar eller vårtor. Hon bör ha mjuka händer, hellre långa och
smala än breda, korta och tjocka.
Utdrag ur
Barnmorskornas egenskaper
Att hon hellre är änka än gift, icke över 35 år då hon börjar lära, försedd med god hälsa, muntert sinne och kan väl
uthärda nattvak.
Förstår skriva, öppna åder, koppa, sätta iglar, spanska flugor
m.m. Att hon med skickelighet bör kunna sätta klistir det
faller av sig själv. ”
Ordningsstadga 1854 för Barnbördshuset i
Stockholm:
§1. Då barnaföderska till Barnbördshuset anländer, skall hon
anmäla sig hos den i vaktrummet tjänstgörande elev som
därefter underrättar förestånderskan.
§2. På Barnbördshuset intagna kvinnor skola intaga ett stilla
och anständigt uppförande.
§4. Klockan halv åtta EM skola kvinnor och barn skötas.
Mellanskötning utföres av elever.
§5. Skötning och städning ska ha skett senast klockan nio,
sedan utdelas frukost och klockan ett middag samt klockan
5
Anbudet nr 4 - 2013
åtta kvällsmat. Eleverna skola vid matens utdelning biträda.
§6. Barnaföderskor må ej, utan tillstånd, anskaffa annan mat
och dryck.
§8. Tändning och släckning av lamporna i rummen besörjes
av eleverna.
§15. Tjänstepersonal såväl barnmorske-eleverna må av patient icke mottaga gåvor vare sig i penningar eller effekter.
Barnaföderskorna
Allmänna Barnbördshuset fick inte göra något urval av patienterna. Ofta var kvinnorna fattiga, undernärda eller sjuka.
När patienten kommit in till Barnbördshuset tycktes hon bli
väl omskött, hon tvättades, snyggades och ikläddes inrättningens rena och torra kläder. Det var lintyg, förlossningsbyxor, tröja, kjortel, strumpor, tofflor och nattmössa.
Stor vikt lades vid att patienterna fick lämplig kost under
barnsängstiden. Det var föreskrivet att patienten under de tre
första dagarna icke fingo förtära annan föda än 1 ½ stop simmig havresoppa dagligen. Efter tredje dygnet övergick hon
från denna s.k. nollportion till kvartsportion, halvportion och
slutligen till helportion och erhöll då:
Frukost: 9 lod skrädt rågbröd, 8 lod smör, 1 qvarter ölost (af
½ mjölk, ½ svagdricka).
Middag: 9 lod skrädt rågbröd, 8 lod kokt kött (oxe eller
qviga), 4 lod stuvade risgryn eller morötter.
Afton: Gröt av 2 ½ lod korn – 5 lod havregryn samt 1 qvarter
sött dricka.
Tunn havresoppa till dryck under dygnet.
och barnmorskan skall vara närvarande och tillse att eleven ej
avslutar den inre undersökningen förrän eleven känt allt som
för tillfället bör kännas.
6. Eleverna få icke begagna de i trapphuset befintliga klosetterna.
7. Eleverna skola med vänlighet och hövlighet bemöta
patienterna. De skola ock själva i frid och sämja umgås och
hjälpa varandra och alltid ihågkomma vid möjligen uppkommande tvister att den är lyckligast här i världen, som har det
mest försonande sinnelaget, den som först giver vika.
8. Eleverna skola utom Barnbördshuset när de komma tillsammans med främmande personer ej göra till samtalsämne
vad som händer och sker på Barnbördshuset.
Utdrag ur
Amalia Henrikssons minnen från elevtiden
1864 vid Barnbördshuset på Kungsholmen:
”Varje dag mellan kl. 10-12 skulle vi infinna oss i lärosalen,
där professor Cederschjöld höll föredrag eller förhörde oss.
Det fanns i lärosalen ett skelett samt en docka av skinn, som
var försedd med både sömmar och fontaneller, och på dessa
fingo vi öva oss i undersökning.
Utdrag ur
Instruktion för barnmorskeelevernas tjänstgöring på Barnbördshuset i Stockholm 1881:
1. Den elev, som tjenstgör, vare sig på förlossningsafdelnigen
eller på barnsängsafdelningen, får icke vistas under tiden på
någon annan afdelning än den der hon tjenstgör.
2. Eleverna tjänstgöra i den tur och ordning som av förestånderskan bestämmes och äro de skyldiga visa hörsamhet och
lydnad mot förestånderskan och den biträdande barnmorskan.
3. För varje inträde i tjänstgöring skall elev taga sig ett varmt
bad, en fjärdedels timme, 35 ° jämte kall översköljning. Så vitt
möjligt är bör hon efter badet kläda sig i rena kläder.
4. Elev skall innan hon får börja tjänstgöring för förestånderskan eller barnmorskan förevisa sina händer och ingen
får börja tjänstgöra som ej är ren om händerna och har sina
naglar väl putsade.
5. Eleverna äro strängt förbjudna att göra inre undersökning
utan att för varje gång förut hava väl tvättat sina händer och
avsköljt dem i karbolsyrelösning. Undersökningar bör icke
göras för ofta, men när det göras, bör den göras grundligt
6
Lärosalen vid Södra BB, Stockholm.
Den praktiska tjänstgöringen pågick under tre månader.
Under denna tid bodde vi på Barnbördshuset och fick endast
lämna det under måltiderna.
Yttre undersökning gjordes aldrig utan enbart inre undersökning och vi voro tillsagda att före varje undersökning doppa
våra fingrar i olja. Bristningar i mellangården syddes aldrig
och ibland då förlossningen gick mycket långsamt gjordes
ett snitt i mellangården och mycket ofta uppstod det svåra
inflammationer i dessa sår.
När kvinnan var förlöst bars hon upp på en sal och eleven
fortsatte att sköta henne tre gånger dagligen tills hon utskrevs
på tionde dygnet.
Barnen sköttes två gånger om dagen. Varje elev biträdde i
regel vid 3-4 förlossningar i veckan.”
Anbudet nr 4 - 2013
Utdrag ur
Elisabet Sebrandts minnen från elevtiden
1891 vid Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
”Efter några dagars föreläsningar kom den tid då sex elever
åt gången fingo komma in på tre dagars praktisk provtjänstgöring med den äldre elevkursen som läromästare. Allt arbete
på förlossnings- och barnsängsavdelningarna var anförtrott åt
eleverna, däri inbegripet eldning och skurning.
Det var så mycken eldning, uppbärande av ved, knäskurning, mat- och klädutdelning, räkning av tvätt m.m. att det
var förunderligt hur någon tid blev övrig för det väsentliga,
förlossnings- och barnsängsvård. Det blev det likväl och den
biträdande överbarnmorskan var mycket noga med att lära de
nykomna eleverna undersökning av patienterna.
Interiör från Södra BB, Stockholm.
Det praktiska arbetet på barnsängsavdelningarna pågick endast under första halvåret. Under andra halvåret tjänstgjorde
eleverna endast på förlossningsavdelningen samt deltog i den
teoretiska undervisningen.”
Om eleverna
Matrikel över barnmorskor har förts vid Barnmorskeläroanstalten i Stockholm sedan 1762. Om elever vid anstalten
finns för var och en korta kärnfulla anteckningar t.ex:
Nr 106. Hade länge förut utövat konsten, övertalad att låta
examinera sig.
Nr 151. Beskedlig men odrägligt ful gumma.
Nr 320. Icke oäven. Förstår och fattar väl.
Nr 322. Slarvig, av dålig uppfostran, men har skäligen gott
huvud.
Nr 323. Ärbar skickelig och förståndig.
Nr 327. Coquette, storsint, för övrigt passabel.
Nr 328. Ypperligt ämne, god, tjänstaktig och särdeles fallen
för att vara en skickelig barnmorska.
Nr 329. Fromsint och enfaldig.
Nr 337. Smilig, illistig och full av ränkor.
Nr 633. Kuggad för extrem dumhet.
Nr 1732. Ovanligt kvick och tänkande, ett filosofiskt huvud.
Ordförklaring:
1 Lod ≈ 13,3 g
Qvarter ≈ 0,33 liter
Skrädt = snedskuret
Stop = större bägare
Karbolsyrelösning = Bakteriedödande medel
Klistir = Lavemang
Litteratur:
Birger Lundqvist, Den svenska barnmorskeväsendets historia,
Sthlm 1940
Birger Lundqvist, Svenska barnmorskor, Sthlm 1940
Ellen Erup, Dagligt liv förr och nu vid barnmorskeläroanstalt, Sthlm 1940
Pia Höjeberg, Syster Stork, Sthlm 2007
Fotografier är skannade efter muntligt godkännande från
Ateljé Uggla.
Inköp av böcker och CD-skivor
till medlemmar
Nu har du återigen som medlem i
Eskilstuna - Strängnäs Släktforskarförening möjlighet
att köpa böcker och CD-skivor ett förmånligt pris.
För att se vad som finns att köpa gör så här: Gå
in på Släktforskarförbundets hemsida http://www.
genealogi.se/ och klicka på Bokhandel i övre raden
och logga in som medlem för att se medlemspriserna.
Eftersom vi förhoppningsvis får en större beställning
blir det inga tillägg för frakt expeditionskostnader o.d.
Om du är intresserad så skicka ett mail till kassören,
kjell.iva@hotmail.se. För att det skall fungera måste
vi få en bindande beställning. I slutet av november
gör vi en beställning om det kommit in tillräckligt med
intressenter. Böckerna/CD-skivorna kommer sedan
att finnas för avhämtning i våra lokaler i Eskilstuna
respektive Strängnäs så snart de kommit.
7
Anbudet nr 4 - 2013
Ancestry
Söndagen den 13 oktober var föreningens lokalvärdar inbjudna till fordonsmuseet Arsenalen i Strängnäs på en fördjupad
utbildning om släktforskarprogrammet Ancestry. Det var
en mycket bra och intressant information som Ann-Louise
Paulsson från Ancestry förmedlade. Hon var entusiastisk och
medryckande. Ancestry visade sig innehålla mycket mer än
8
vad man kanske visste. Det blev mycket information om olika
sökvägar på alldeles för kort tid, så hälften var borta när man
kom hem. Är man uppe lite i åldern så lyckas man inte ta in
så mycket information på så kort tid.
Richard Attered
Anbudet nr 4 - 2013
Kyrkogårdsvandring i Åkers styckebruk
En av de sista sommarkvällarna, onsdagen den 12 september,
genomförde Hembygdsföreningen i Åker en kyrkogårdsvandring.
Under inventeringsarbetet i Åker träffade vi i ”gravstensgruppen” från Strängnäs bl.a. Åkers hembygdsförening för att få
fram kompletterande information. Vid ett av dessa tillfällen
togs idén upp om att det vore trevligt att återuppta de kyrkogårdsvandringar som en gång i tiden gjordes.
Evert Lidén från Åkers hembygdsförening och Christer
Ståhl tog fasta på detta och till slut blev det verklighet.
Fyra gravar med anknytning till Åkers krutbruk utgjorde
denna gång rundturen.
Per Håkansson Holm Salpetersjudare vid krutbruket under
början av 1700-talet. (Eva Vajstedt artikel i Anbudet nr1
2013 )
Carl Gustav von Otter. Styresman för Åkers krutbruk 1919
– 1941.
Per Fredrik Jakob Rönnkvist. Brukspatron på krutbruket
under senare hälften av 1800-talet.
Pehr Fahlstedt och då främst hans hustru Anna Beata Hellstedt. Pehr var Assessor och drev krutbruket mellan 1776 och
1789 då han dog. Därefter tog Anna Beata över och drev det
till sin död 1812. Hon var även en stor tillskyndare vikten av
utbildning. (Gunilla Hård och Tina Höjer ömmar lite extra
för Anna Beata)
Det kom 50 personer som fick en liten inblick i dels kyrkogården och dess funktion samt en stor portion historia.
Med stor sannolikhet blir det nya vandringar de kommande
åren, då det finns många spännande gravar att berätta om.
”Gravstensgruppen Strängnäs”
9
Anbudet nr 4 - 2013
Några Vasellättlingar
Jag och min make Arne flyttade till Eskilstuna 1979 och vi
bodde innan 1979 i Stockholms södra delar och som vanligt
så var det tack vare jobbet flytten blev av.
Vid den tiden hade jag ännu inte börjat släktforska, men
1992 blev jag arbetslös och passade på att gå en kvällskurs i
släktforskning.
Att jag då skulle ha släktingar här i Eskilstuna hade jag
inte en tanke på men det visade sig vara fallet eftersom min
farmor är född i Eskilstuna vilket jag inte visste. Men det har
visat sig att jag även via andra linjer har anor här.
Några av mina anor, nja inte riktig ana utan en ingift soldat
som ett har ett litet udda efternamn som jag fastnade för och
tyckte det kunde vara intressant att följa hans döttrar och
söner framåt i tiden.
Familjens uppsättning ser ut enligt följande när jag har forskat bakåt i tiden:
Anna Caisa Larsdotter f. 15/3 1783 i Mårtshyttan, Lindesbergs landsförsamling och hon gifter sig i Järnboås socken,
bara 16 år gammal med Skräddargesällen, Skräddare Petter
Pehrsson som är född 18/8 1778 i Järnboås.
Järnboås är grannsocken med Lindesberg, hennes födelseförsamling
.
Anna Caisa flyttar till Järnboås med sina föräldrar när Anna
Caisa är 9 år gammal och i Järnboås träffar hon sedan sin
blivande make.
Hennes make är antecknad som Skräddargesäll och längre
fram i tiden är hans titel Livgardist och får då tillägget till sitt
efternamn Wasell och när han avlider är hans titel Skräddare.
Vigseln sker den 18/10 1799 och exakt 1 år senare är kommer första barnet till världen.
I början av 1800-talet var det vanligt att när man vid 15, 16
års ålder skulle ut och försörja sig själv och kanske var det
därför som hon gifte sig så ung. Annars är det mer vanligt att
giftermål sker senare i livet vid den här tiden.
Det finns en anteckning om att Petter Pehrsson Wasell flyttar från Stockholm till Malmbergsåsen, Järnboås och en tolkning är väl då att han har tjänstgjort i Stockholm och flyttar
tillbaka. Forskning angående detta har ännu inte gjorts.
Barnaskaran ser ut på följande sätt:
Anna Pehrsdotter f. 18/10 1800 i Vassland Järnboås socken.
10
Pehr Pehrsson f. 1/1 1807 i Bovik Järnboås socken.
Christina Pehrsdotter f. 17/10 1820 i Malmbergsåsen Järnboås socken.
Brita Maja Wasell Pehrsdotter f. 4/3 1822 i Malmbergsåsen
Järnboås socken.
Catharina Jansdotter f. 25/1 1811 i Bovik Järnboås socken.
(Utomäktenskapligt barn)
Lars Jansson Jernquist f. 16/6 1815 i Malmbergsåsen Järnboås socken. (Utomäktenskapligt barn)
Angående Catharina Jansdotter ovan så står det i födelseboken ”Petter Pehrssons Hustru Anna Cajsa Larsdotter och
därefter kommer ett tillägg ”Fadern angavs ofärdiga Drängen
Jan A:s i Bovik”. Jag har ännu inte hunnit forska angående
fadern, men min egen ana som är Lars Jansson Jernquist
kallar sig ju i det första husförhöret där han har ett efternamn
för Jansson, så det kanske finns en koppling där.
Det sker ingen skilsmässa mellan makarna, fast det finns
oäkta barn under äktenskapet utan senare i livet så står de
under samma hushåll.
Anna Caisa Larsdotter avlider 28/12 1853 och hennes make
avlider 4/5 1823 i Malmbergsåsen Järnboås socken. Vid
Anna Caisas döddatum så finns redan min egen ana Lars
Jansson Jernquist inflyttad till Eskilstuna och är antecknad
som Gesäll.
Under den här tidsperioden fanns det ingen namnlag utan
man kunde kalla sig vad man ville i efternamn.
Min tanke var att följa dessa barn framåt i tiden för att se
vilka som antog namnet Wasell.
Det skulle visa sig bli lite besvärligt.
Anna Caisa Larsdotter (modern) flyttar både till Örebro och
till Arboga, sedan finns det inte tillgång till alla flyttningslängder som man skulle behöva så det är bara att läsa igenom
husförhör efter husförhör.
I Örebro hittade jag henne inte, hon kan ju ha flyttat både in
och ut innan något husförhör har hunnit hållas.
Men i Arboga landsförsamling så hittade jag henne och då
flyttar hon tillbaka till Järnboås.
Eftersom ESSF:s egen CD skiva med födda, vigda, döda,
version 4 var färdig så tog jag en chansning att hon kanske
skulle finnas med i den så jag började med döda och har
sådan tur att jag hittar henne. Sedan är det bara att kika i
angiven volym (dödboken).
Allt stämmer, hon avlider 28/12 i Källsta Torshälla och hen-
Anbudet nr 4 - 2013
nes efternamn är Larsdotter Wasell, så det är inget tvivel.
Följande text finns: ”Den 28 december dog hos Statdräng
Lars Ersson i Källsta ett kringvandrande fattighjon fr.
Jernboås socken, Enkan Anna Caisa Larsdotter Wasell som
enl. uppgift af hennes son Lars Jernquist (fabriksarbetare fr.
Eskilstuna) var 74 år gammal. Hennes sjukdom, som var helt
kort, började med håll och stygn och slutade med slag, heraf
hon dog. Hon begrafdes d. 10 jan. 1854 i Thorshälla.”
Så slutade alltså hennes dagar och nu började det bli intressant, fanns det fler som flyttade till Eskilstuna och vilka
använde sig av namnet Wasell.
Först började jag följa barnaskaran för att se vilka som drog
sig till Eskilstuna? Det fanns ju redan andra här i Eskilstuna.
Fastän det har funnits flyttningslängder så har hela denna
familj tagit för vana att inte anmäla om flyttning utan det har
tydligen Prästen eller Kyrkoskrivaren fått reda på i samband
med husförhöret av de andra familjemedlemmarna.
Dessutom är det så att flera gånger har det varit tillfälligheter
som gjort att jag har hittat det jag har sökt.
Anna Caisa Larsdotter Wasells barn.
Anna Pehrsdotter f. 1800 flyttade 1814 till Lista och därefter
till Öja. Hon bodde 2 år i Lista och 1 år i Öja innan hon flyttade till Eskilstuna.
Pehr Pehrsson f. 1807 flyttade 1810 till Örebro troligen
tillsammans med sin moder och i Örebro har jag inte hittat
dem.
Christina Pehrsdotter flyttade 1833 till Eskilstuna Kloster,
vilket jag ännu inte har hunnit kontrollera.
Brita Maja Wasell flyttade någon gång efter 1833 till Hammarby och där har jag sökt dels Hammarby i Stockholm och
Hammarby i Södermanland utan att finna henne.
Catharina Jansdotter bor kvar i Järnboås, åtminstone till
1827.
Lars Jansson Jernquist flyttade 1830 till Eskilstuna Kloster.
Åter till namnet Vasell/Wasell.
Jag gjorde lite slagningar på ESSF:s egen skiva och hittade
en person med det namnet: Matilda Charlotta Vasell under
döda. Hon är född 29/8 1855, är frånskild Fabriksarbeterska
och bor i Nyfors 70 A, alltså i Eskilstuna Fors församling.
Hennes dödsdatum är 24/7 1910 och hon dör av cancer.
I Sv. Dödbok 1901-2009 finns det lite mer uppgifter och
tillägget där är att hon är född i Örebro, annars är det samma
uppgifter.
Det kan ju vara så att hon är barnbarn till Anna Caisa Larsdotter Wasell och därför så är det intressant att följa henne
bakåt i tiden för att se om man kan återknyta henne till
tidigare släktband.
Efter att ha letat i Eskilstuna Fors volymer (5 volymer enbart
för Fors) i hittade jag henne till slut.
Då heter hon Öholm, Matilda Charlotta Hustru f. 29/8 1855
i Örebro. Den här volymen omfattar tiden 1900-1911.
En anteckning om gift med före detta Husaren Carl Johan
Öholm.
För att få tag i Matilda Charlotta Vasell på ett enklare sätt
eftersom hon inte är född i Eskilstuna så sökte jag i födelseboken för Örebro och där fick man även söka i födelseboken
för Ånsta-Längbro men tyvärr så finns hon inte i någon av
dessa födelseböcker.
Därefter tog jag CD skivan Rotemannen som jag köpte i
samband med Släktforskardagarna i Köping och då fick jag
fram 27 st. personer med antingen Vasell eller Wasell. Sedan
följde jag 2 st. systrar. Den ena hette Maria Lovisa och den
andra Mathilda Carolina. Dom var inflyttade från Södertälje
och gick tillbaka till Västerås och sedan visade det sig att de
var födda i Lindesbergs landsförsamling. Jag fick tag i deras
födelsenotiser men det stämde inte alls med mina uppgifter
om ev. föräldrar.
MEDLEMMAR FÖR
FÖRENINGSARBETE SÖKS!
Valberedningen söker medlemmar som är
intresserade av styrelseuppdrag i vår förening.
I första hand efterlyser vi någon som är
intresserad av att arbeta som kassör.
Men vi är också tacksamma om det finns fler som
vill jobba med andra uppgifter inom föreningen.
Har vi medlemmar, som är engagerade, kan vår
förening leva vidare och utvecklas, vilket är en
förutsättning för att vi ska tillgång till alla
hjälpmedel som finns i vår fina förening/lokaler.
Intresserade hör av er till
Göran Olofsson tel. 070-336 36 89
eller Ulla-Britt Svensson tel. 073-652 98 28
11
Anbudet nr 4 - 2013
Det visade sig att i Lindesbergs landsförsamling finns det en
hytta som heter Wasselhyttan och därifrån kommer förmodligen namnet.
Jag har även varit in på Disbyt:s och gjort slagningar på namnet och tydligen så kommer en linje från Jämtland.
I det här läget började jag bli lite trött på att bara leta och
inte kunna få någonting som stämde som jag kunde följa.
Så jag tog tag i barnaskaran efter Anna Caisa Larsdotter
Wasell och den första dottern som är född 18/10 1800 är
Anna Pehrsdotter och 1819 flyttade hon till Gård nr. 23 i
Eskilstuna.
Uppgift om att hon gifter sig 24/2 1822 i Sticktorp (låter
som Fors eller Kloster) i Eskilstuna med Johan Malmberg.
Min första tanke med anledning av hans efternamn Malmberg, var att han kommer från Järnboås, eftersom flera av
barnen var födda på Malmbergsåsen i Järnboås.
Men så var inte fallet utan han är född i Lilla Mellösa här i
Södermanland.
Johan Malmberg avlider 22/1 1837 så äktenskapet varar bara
i 15 år. Han dör i bröstfeber.
Det finns en anteckning om honom att han är dömd för stöld
11/11 1821, alltså året innan giftermålet sker.
Mer än så har jag inte hunnit med, men det finns mer att
forska och grunna på. Än vet jag inte om Anna bodde kvar
i Eskilstuna när make dör och vad det är som för sorts stöld
han har blivit dömd för.
Källor:
Husförhörslängder, flyttningslängder, födelseböcker, vigselböcker och dödböcker.
CD skivor: Sv. Dödbok 1901-2009, Rotemannen, Född,
Vigda, Döda Eskilstuna.
Anita Carlsson
Skogsfinnar i Sörmland
Nätverket Finnsam önskar kontakt med personer i Sörmland
(och Östergötland) som kan ha upplysningar om s.k. skogsfinnar. Dessa invandrare kom till Sverige i slutet av 1500 och
början av 1600 talet.
Nätverket som består av många svenska och norska såväl
akademiker som amatörer i släkt- och hembygdsforskning
planerar en konferens under hösten 2014 på förslagsvis Åsa
folkhögskola. Konferensen kan innehålla exkursioner och
föreläsningar, bildvisningar och mycket annat som har att
göra med den tidiga finska invandringen till Sörmland och
Östergötland.
Därför vill nätverket komma i kontakt med personer som har
kunskap om ämnet och kan något om dessa finnar. Kontakta
gärna www.finnsam.org
Seppo Remes
Hallstahammar
Svedjebruk
12
Anbudet nr 4 - 2013
Besök på Landsarkivet i Vadstena
– en del av Riksarkivet
statliga arkivet är Göta hovrätt, som är på hela 5.5 km!!
Vi fick också se den största boken i arkivet, den togs dock
inte upp i forskarsalen!!
Arkivets ledord är ”tillgänglighet” Efter 2 tim i arkivet fick
vi ”ledigt” för egen forskning i forskarsalen. De flesta intog
först en lunch, många i den trevliga slottsdel som iordninggjorts för intag av medhavd mat. Andra tog en promenad till
stadskärnan och åt på servering.
Tisdagen den 1 okt. vände två minibussar med ESSFmedlemmar kosan söderut för ett besök på Landsarkivet i
Vadstena.
Eftermiddagen ägnades åt forskning och någon hann också
med en promenad i den vackra staden vid Vättern. Nunneklostret, Klosterkyrkan, Mårten skinnares hus m.m. ligger
i närheten av slottet. Sedan vände vi tillbaka norrut efter en
lärorik och trevlig dag.
Lena Sundin Andersson
text&foto
Arkivet är inrymt i det gamla 15-tals slottet som ligger
mycket vackert vid Vättern. Där det funnits sedan 1899, då
som det första av sitt slag i landet.
Vi blev mottagna av Anna som berättade lite om slottet och
arkivet innan vi gick en rundvandring nere i själva arkivdelen, som är inrymt i vallarna. Vi delades i 2 grupper och
Emma tog hand om den andra gruppen.
Anna berättade att de började bli trångbodda, idag är det
närmare 6 hyllmil från Jönköpings, Kalmars, Kronobergs och
Östergötlands län. Framför allt är det statens verksamhet i
arkivet, Polis, domstolar, kyrka och länsstyrelser. Det största
13
Anbudet nr 4 - 2013
Kalendarium
Datum Dag Kl.
19 nov
Tis
Aktivitet
Plats
Föreläsare
19 nov
Tis
18.30
Vad betyder skatte och frälsetorp och var låg
min anfaders hus?
Contrast
26 nov
Tis
13.00
15.00
Temadag Disgen
Kenneth Engvall, lantmätare och
länge känd föreläsare för föreningen.
27 nov
15.0017.00
28 nov
Temadag Handskriftstydning
Sista öppetdagen
Sista öppetdagen
14 jan
Tis
15 jan
Ons 18.0021.00
Första öppetdagen
Lokalen Etuna
Lokalen Etuna
Lokalen S-näs
Lokalen Etuna
13.0018.00
Första öppetdagen
Tis
18.30
Vad dog man av förr
Multeum
25 feb
Tis
18.30
Bouppteckningar
Contrast
1 apr
Tis
18.30
Forska på dina amerikanska emigranter
Constrast
4 feb
25 mar
Tis
18.30
Augusta Widerbeck och hennes släkt samt
om nykterhet och sedlighet på 1800-talet
Lokalen Etuna
Lokalen S-näs
Multeum
Apotekare Leif V Eriksson,
Norrköping
Ragnar Fornö, Uppsala
Inge Bergqvist, Strängnäs
Mathias Nilsson, Karlstad
Tematräffar i Disgen, Handskrifttydning och någon form av datastuga samt en trevlig resa planeras
Nya medlemmar
Monica Andersson
Dalåsvägen 2
632 22 Eskilstuna
Bengt Håkansson
Glimmergången 21
632 34 Eskilstuna
Tomas Westerlund
Giresta 15
645 94 Strängnäs
Leif Finér
Dalåsvägen 2
632 22 Eskilstuna
Göran Berglund
Smedjegatan 22
632 20 Eskilstuna
Lena Blomberg
Eklången, Eklyckan
640 43 Ärla
Nils Perlid
Skrinnarvägen 16
633 59 Eskilstuna
Anita Berglund
Smedjegatan 22
632 20 Eskilstuna
Eva Larsson
Svengrensgatan 7 C
632 27 Eskilstuna
Susanne Bovin Håkansson
Glimmergången 21
632 34 Eskilstuna
Ulla Olsson
Solrosgatan 56
644 35 Torshälla
Barbro Lundin
Kyrkvägen 35
647 50 Åkers Styckebruk
14
Anbudet nr 4 - 2013
Jag skulle bli storebror
Det var sent 1940-tal. Jag var en tio elva år. Min mamma var
i slutet av sin graviditet och jag lyssnade och kände på den
stora magen. Jag kommer inte ihåg så mycket från den tiden,
men man sa att barnet var en flicka och fick navelsträngen
runt halsen och att mamma blev mycket sjuk och att hon
hade lyft något tungt. Kommer också ihåg att flickan skulle
ha hetat Inger.
För en tio år sedan, funderade jag mycket på vilket år detta
hade hänt. Jag bad om hjälp att söka på sjukhus i arkivet vid
frihamnen i Stockholm, men fick inget napp.
Det verkar som jag inte skulle få någon klarhet i vad som hänt vid förlossningen. Jag lade
undan det hela.
Våren 2013 tittade jag igen på mamma och
pappas Vigselbok och fick en idé om att också
titta i deras Lysningsbok från 1936, som jag
inte sökt i. Med stor förvåning läste jag under
Särskilda anteckningar m. m.: Föd.b. n:o
56/37 + dödf. n:o 425/50. Jag var inte, som jag
trodde, tio eller elva utan 13 år. Äntligen en
tråd att spinna vidare på.
I maj skickade jag en förfrågan med mina uppgifter till
Stockholms stadsarkiv. I juni fick jag sex!! kopior av min
mammas förlossningsjournal, som upprättades år 1950 på S:t
Eriks sjukhus. Det blev mycket känslosamt. Vid detta tillfälle
fick jag inte någon födelsebok, så jag kontaktade handläggaren och fick dagen efter via mail med en skannad bild över
1950 års födelsebok i Enskede församling. Jag kan då läsa: Nr
425, Födelseår 12/3 1950, dödfödd flicka, födelseort S:t Eriks
sjukhus, Anteckningar: Jordf. 12/4 1950.
Flera frågetecken hopar sig i huvudet. I början på augusti
ringde jag S:t Eriks sjukhus, om rutiner av dödfödda barn.
De föreslog att jag skulle ringa Kyrkogårdsförvaltningen i
Stockholm. En handläggare fick fram uppgifter om att det
fanns en grav, där 4 barn blivit gravsatta den 18 april 1950 i
samma grav. 4 barn med efternamn, olika födelsedatum, olika
församlingar och i kista. Han skickade över kopior, en karta
över gravplatsen och gravnummer. Han skriver att har jag
några fler frågor, kan jag ringa en kollega.
I mitten av augusti, åker Connie och jag till Skogskyrkogården i Stockholm. Vår son Ove följer med oss. Med hjälp av
kartan vi fått, är det ingen större konst att hitta den troliga
gravplatsen, även om den inte är utmärkt på något vis. Vi tar
en del kort och lägger en rosa ros på graven.
Några dagar efter, ringer jag upp kollegan angående gravsättning av dödfödda eller döda barn. Hon var mycket tillmötesgående och berättade det hon visste. Föräldrarna var i regel
inte med på någon jordfästning eller gravsättning. Sjukhusets
rutiner till föräldrarna var att glömma och gå vidare. Något
tal om att få prata med någon kurator eller psykolog förekom nästan inte alls. De döda barnen var kvar på sjukhuset,
tills ett visst antal, 3 eller 4, fick en gemensam
jordfästning på sjukhuset, varefter de transporterades till kyrkogården för gravsättning i
en gemensam grav. Det fanns flera områden
med barngravar på Skogskyrkogården och lilla
Inger ligger på kvarter 18Z. Barngravarna har
upplåtelsetid för ”All framtid”, vilket i dagens
läge är 25 år och har inte kostat något. Dessa
gravar är det tal om att de skulle bli någon
sorts minnesplats. Man tror att det kan ha funnits ett träkors på platsen tidigare, och att vi
får sätta dit ett om vi vill.
Jag berättade att min mamma arbetat på Skogskyrkogården.
Intressant också att min morfar varit med och byggt muren
runt Skogskyrkogården som nödhjälpsarbetare. Han jobbade
även som snickare, bland annat med att bygga personalbyggnader, (Tallumpaviljongen). Samtalet avslutades med att jag
fick återkomma, om det var något mer jag undrade över.
I slutet av augusti, ringer jag till trädgårdsmästaren angående
att få sätta ett träkors vid graven. Han var mycket tillmötesgående och sa att han skulle åka dit redan i veckan. Finns det
ett gammalt kors, kunde han skriva dit gravnumret, och det
skulle inte behöva kosta någonting. I början av september
fanns det redan ett kors.
Senare tittade jag på måfå i CD-skivan ”Begravda i Sverige”
för Skogskyrkogården år 1954. I en grav fanns det 10 barn
gravsatta. Det här finns även på nätet, ”hitta graven”.
En reflektion är att livet kanske hade sett annorlunda ut,
om jag hade blivit en storebror. Jag och min familj får tacka
alla som bidragit med uppgifter och information. Inte att
förglömma en plats att gå till.
Göte Andersson
15
Anbudet nr 4 - 2013
Studie- och forskarresa
Torsdagen den 24 oktober kl. 7:15 åkte ett gäng på 24 personer från Eskilstuna och Strängnäs i 3 minibussar till Uppsala
Landsarkiv. Några hade varit där tidigare och för en del var
det första gången.
På Landsarkivet började det med lite information och därefter fick var och en påbörja sin forskning. Efter lunch var
det guidning ”bakom kulisserna” där deltagarna fick se ett
stort urval av vad arkivet har i originalhandlingar. Därefter
fortsatte forskningen och personalen sprang stup i ett och
hämtade fram beställda originalböcker. Det var ett intensivt
bläddrande i Domböcker, fängelsehandlingar m.m. Några
hitta det de sökte, en del inte. När klockan närmade sig 16:00
påbörjades hemfärden med trötta och nöjda forskare. Det är
ett enormt byggande i Uppsala med avstängda gator och omvägsledningar, vilket fick till följd att vi som körde bussarna
tappade ögonkontakten med varandra.
Följden blev att vi alla tre åkte olika vägar ut från Uppsala.
Det blev lite extra rundkörning och guidning, men hem kom
nöjda och trötta.
Richard Attered
text&foto