Homofobi stör hivarbetet

Transcription

3/10 Om hiv, sex & sånt 2/10
Sex och samlevnad på schemat
Abort hemma gör mannen delaktig
INSIKT 3/10
7
15
22
Här satsas stort
– och långsiktigt
Ove Sköld, rektor på Norra
Real, berättar om hur man
satsat på fortbildning i sex
och samlevnad.
”Omskärelse minskar
hivspridning”
Rapport från den internationella aidskonferensen i Wien
med temat ”Rights here,
right now”.
Abort hemma
gör mannen delaktig
Anneli Kero har forskat
om hur medicinska
hemaborter påverkar
männen.
24
OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger
”Nu behövs förankring”
För Norra Real-läraren
Anna-Karin Fridolfsson
var det ett stort lyft att få
fortbilda sig på arbetstid.
Ta plats!
Crip-teori och transpersoners rätt till könsbyte
diskuterades på flera av
årets Pride-seminarier.
4
11
Med fokus på normer
På Frejaskolan i Gnesta
vill lärarna börja tidigt med
sex och samlevnad.
Sex i livskunskapen
I Göteborg kompletteras
livskunskapsmetoden
SET med fortbildning i sex
och samlevnad.
ULRICA ZWENGER
13
”Ett u-land när det gäller
sexualupplysning”
Rapport från USA där
många skolor bara predikar
dygd och avhållsamhet.
GUDRUN RENBERG
9
16
Homofobi stör hivarbetet
Det har blivit svårare för
homosexuella i Senegal.
20
Gaybaren måste stänga
Homofobin är ett stort
problem i Mongoliet.
27
REGIONNYTT
Stort evenemang på WAD
28
Nationell preventionssatsning på Klamydiamåndagen
Sexiga låtar
30
Böcker, teater, Kortfattat
På gång på Lafa
VÄLKOMMEN ATT FORTBILDA DIG!
Höstens kursprogram är i full
gång men det finns fortfarande
plats på några av Lafas kurser:
■ Normkritisk pedagogik i
sexoch samlevnadsundervisningen! Vad innebär det?
(fördjupningskurs)
Fredag 22 oktober kl 9–16
på Lafa.
Kursledare: VERONICA BERG,
ansvarig för utbildning och
skolinformation på RFSL
Stockholm, MIKAEL HANSÉN
GOOBAR, gymnasielärare.
INSIKT – om hiv, sex & sånt
ges ut av Lafa, enheten för
sexualitet och hälsa inom
Stockholms läns landsting
Telefon 08–737 35 50
Fax 08–737 36 40
Postadress:
Box 175 33, 118 91 Stockholm
Besöksadress:
Västgötagatan 2, Stockholm
2 INSIKT
3/10
■ Sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet (metodkurs)
Dag 1: 27 oktober kl 9–13,
workshop på Nationalmuseum
inklusive lunch.
Dag 2 och 3: 8–9 november,
heldagar på Lafa.
Uppföljning sker våren 2011.
Kursledare: THÉRÈSE JUVALL,
skolansvarig på Lafa och ELIN
JACOBSSON, vik redaktör för
metodpärmen Röda Tråden.
■ ”Den bästa kondomen är den
som kommer på” (metodkurs)
Redaktör
Hanna Ådin
hanna.adin@sll.se
Telefon 08–737 35 57
Ansvarig utgivare:
Gunilla Neves Ekman
www.lafa.nu
Torsdag 28 oktober kl 13–16.30
på Lafa.
Kursledare: OLLE WALLER,
sexualupplysare på Lafa,
DANIEL FOXHAGE, kurator och
sexualupplysare.
SPÄNNANDE
SEMINARIER!
● Onsdag 20 oktober kl 14–16:
Författaren STEVE SJÖQUIST
leder ett seminarium på Lafa
utifrån sin nya bok FOTSPÅR –
OM HIV OCH OM ATT LEVA
(läs intervju på sidan 3).
Redaktionskommitté:
Karolina Höög
Martina Junström
Thérèse Juvall
Lis-Marie Kanon
Gunilla Neves Ekman
Robert Pantzar
Olle Waller
Hanna Ådin
Vi diskuterar även hur man kan
prata med unga om hiv.
● Onsdag 24 november
kl 14–16: Forskaren RONNY
TIKKANEN leder seminariet
SEXUELLT RISKTAGANDE –
HUR KAN DET FÖREBYGGAS?
FÖR ANMÄLAN OCH
MER INFO: www.lafa.nu
Du kan även kontakta
LIS-MARIE KANON,
tel 737 35 42,
lis-marie.kanon@sll.se
Layout: Lotta Continua
lotta@lottacontinua.se
Prenumeration
och adressändring:
Claes Sjöstedt
claes.sjostedt@sll.se
Telefon 08–737 35 50
Tryckt hos Sjuhäradsbygdens
Tryckeri, Borås ISSN 1104-0912
☎
LEDARE
CECILIA MELLBERG
INSIKT
ringde till …
STEVE
SJÖQUIST,
…
som skrivit boken FOTSPÅR – OM HIV
OCH OM ATT LEVA samt tidigare
LIVSFRÅGOR och INNANFÖR.
Hur skulle du beskriva din senaste bok?
– Den innehåller 20 krönikor på olika
teman. Man kan också se den som en samling tankar, erfarenheter, möten och reflektioner efter att ha levt ett långt liv med hiv.
Men boken handlar inte bara om hiv utan
om livet överhuvudtaget.
Vad fick dig att skriva ”Fotspår”?
– När jag hade levt med hiv i närmare 20 år
förstod jag att vi redan har tappat historien, så snabbt uppstår historielöshet! Nya
generationer vill förknippa sex och lust
enbart med bra saker men vi är skyldiga
att ge dem hela bilden och även inkludera
det som är svårt. Varje människa måste
själv skaffa sig ett förhållningssätt, därför
är allt preventivt arbete så himla viktigt,
att hela tiden lyfta de sexuella frågorna.
Du fick din hivdiagnos 1987. Hur är det att
leva med hiv i Sverige idag jämfört med då?
– De där åren innan bromsmedicinerna kom
ledde till djupa insikter, att till och med när
man står helt maktlös finns saker att göra.
Människor visade en enorm solidaritet och
öppenheten var större då när hiv ställde
livet på sin spets. Idag har vi en fantastisk
bromsmedicinering men det är svårt att
vara öppen, man vet aldrig när man kommer att bli dåligt bemött. Men jag tror på
öppenhet och kommunikation, man kan
faktiskt dö även av ensamhet och skamoch skuldkänslor.
Årets tema på World Aids Day 1 december
är ”Stigma och diskriminering”. Vad måste
ske för att allmänhetens rädsla och fördomar
när det gäller hiv ska minska?
– Fler behöver bli öppna med att de lever
med hiv. Hiv måste finnas på agendan hela
tiden, inte bara på WAD och på sommaren
när det är nyhetstorka. Organisationer som
jobbar med sexualitet måste få tillräckliga
medel för att arbeta med frågorna. Och hiv
måste ha en självklar plats i skolarbetet.
Det finns en övertro på piller idag, men
livet med hiv är inte enkelt. Hiv är heller
inte bara en medicinsk fråga utan handlar
om en massa olika saker; könsroller, ekonomi, makt. Hiv påverkar individer och är
samtidigt en samhälls- och världsfråga.
HANNA ÅDIN
Hiv på schemat?
HÖSTEN ÄR HÄR och också terminens
första nummer av INSIKT. Temat är sex-
och samlevnadsundervisning, vi hoppas
kunna väcka lusten att jobba med sexoch
samlevnadsfrågor på alla nivåer i skolan.
Efter sommarens stora världsaidskonferens i Wien funderar jag på hur hiv får
plats i skolans sexoch samlevnadsundervisning? Och hur medvetna är vi i Sverige
egentligen om hivproblematiken? I Wien
blev alla de människor som lever med hiv
världen över plötsligt synliga. Tusentals
kvinnor, män, tonåringar och äldre som
lever med skiftande livsvillkor och med
olika förutsättningar att klara av sin hivinfektion deltog i konferensen.
Svårigheterna att leva med hiv konkretiserades genom många berättelser och
studier om stigma, diskriminering och
brist på behandling och stöd. Samtidigt
var konferensen fylld av kraft, energi och
massor av kampvilja. De som bär på infektionen ställde krav och demonstrerade för
sin rätt till behandling och gott omhändertagande.
Tillbaka i Sverige blev hiv återigen
osynligt. Idag jämställs hiv med andra
kroniska sjukdomar och tack vare effektiv
läkemedelsbehandling ska ingen i Sverige
behöva dö i aids. Men vi vet att vården
ibland missar att upptäckta symtom som
kan tyda på hiv och det händer att patienter utvecklar aids för att hivinfektionen
upptäckts så sent att den inte går att
behandla. Det saknas med andra ord
ibland kunskap och medvetenhet om att
hiv faktiskt finns här.
AV DE Stockholmsungdomar som tillfrå-
gades av Ungdomsbarometern om risken
för att smittas av hiv bedömde hälften att
det inte fanns någon smittrisk alls. Studier
visar att vi inte längre talar så mycket om
hiv och i det offentliga samtalet är hiv inte
någon stor fråga. Den teoretiska kunskapen om hiv och hur smittan överförs
finns hos många men kunskapen om hur
det faktiskt är att leva med hiv är ofta
dålig. I dag lever cirka 5 000 människor
med hiv i Sverige och av dem bor 60
procent, det vill säga ungefär 3000 perso-
ner, i Stockholm. Många väljer att inte tala
öppet om sin infektion, kanske för att
man inte tycker det behövs men kanske
också för att man är rädd för att bli utsatt
för andras okunskap och för stigma och
diskriminering.
DET KAN TYCKAS tidigt att redan nu
börja tala om World Aids Day 1 december.
Men i år kommer vi i Stockholm som
på olika sätt arbetar med och engagerar
oss för hiv/aids-frågor, att göra en gemensam satsning med Kulturhuset som
mötesplats. Temat blir ”Stigma och
diskriminering” vilket också är fokus för
den nationella kampanjen i samband med
World Aids Day.
Ett stort antal frivilligorganisationer
tillsammans med aktörer från hälso- och
sjukvården och Stockholms stad kommer
att bjuda in till ett spännande program. På
dagtid 1 december kommer vi särskilt att
vända oss till länets gymnasieskolor som
vi bjuder in till en intressant temadag
kring hiv/aids-frågor. På kvällen blir det
minneshögtid för allmänheten.
Samarbetet kring World Aids Day är
första steget i en strävan att öka samverkan mellan olika aktörer för hivprevention i Stockholms län och på Gotland.
Både på lafa.nu och här i Insikt kommer vi
kontinuerligt att bevaka och rapportera
om olika aktiviteter som är aktuella just i
Stockholms- och Gotlandsregionen.
Är du intresserad av att delta med din
gymnasieklass på World Aids Day, anmäl
dig redan nu på www.lafa.nu. Kom också
ihåg att det är där som du lättast hittar och
anmäler dig till höstens alla kurser och
seminarier!
GUNILLA NEVES EKMAN
Gunilla Neves
Ekman,
tf chef på Lafa
3/10
INSIKT 3
SEX OCH SAMLEVNAD PÅ SCHEMAT
Hösten är här och i skolan kämpar små och
stora med kunskapsmål, samtidigt som
vänskaper formas, kärlek vaknar och utanförskap uppstår. Långt ifrån alla elever får chansen
att prata om relationer, sexualitet och känslor.
Men i detta nummer berättar vi om två skolor
i Stockholms län där sex och samlevnad
prioriteras. Läs också om hur man i Göteborg
ger sexualiteten plats i livskunskapen – och
om sexoch samlevnadsundervisning (och
dess motståndare) i USA.
Med fokus
på normer
Sex och samlevnad måste få större plats och inte begränsas
till biologilektionerna. Det tycker en grupp lärare på Frejaskolan i Gnesta. Och det är viktigt att börja tidigt, redan
första skolåret.
e är entusiastiska, de fyra lärarna
som jag träffar på Frejaskolan i
Gnesta. För dem är sex och samlevnad oerhört mycket mer än kapitlet
i högstadiets biologibok där pubertet, samlag,
könssjukdomar, preventivmedel, abort och
sexuell läggning betas av. I vintras gick de
Skolverkets kurs i sexoch samlevnadsundervisning. Nu har de en klar bild av hur ämnet
ska utvecklas och de beskriver det snarare
som en slags grundläggande livskunskap.
– Det går att få in lite sex och samlevnad på
varje lektion. Nu har vi ett block med genetik
och då passar det bra att till exempel diskutera
provrörsbefruktning, säger Maja Thorsen
D
4 INSIKT
3/10
som undervisar i no och matte, från sjätte till
nionde klass.
– I svenska och andra språk finns det gott
om chanser att prata om kärlek och sex utifrån
den skönlitteratur de läser.
PÅ FREJASKOLAN har upplägget tidigare
följt den traditionella mallen. Under en dryg
månad på vårterminen i åttan har läraren i no
(biologi, kemi, teknik och fysik) tagit ansvar
för sexoch samlevnadsundervisningen.
Nu har en helt annan strategi vuxit fram.
Det började med att skolan fick pengar från
Skolverket för att arbeta med jämställdhet. Ett
delmål i det projektet var att göra sex och sam-
levnad till ett större ämne med fokus på
genus, normer och makt och att få in sexoch
samlevnadsundervisningen i flera olika
ämnen.
– Nu finns det en helhetssyn. Vi no-lärare
är inte längre ensamma om ansvaret för sex
och samlevnad, utan kan dela det med alla
ifrån idrottslärare till svensklärare. Alla pedagoger kan vara med, säger no- och matteläraren Jessica Holmström.
Frejaskolans sexoch samlevnadsundervisning ska präglas av normkritik, berättar
Karina Solax Stridh som är so-lärare, jämställdhetsstrateg och den som har haft huvudansvaret för jämställdhetsarbetet på skolan.
Fem lärare på Frejaskolan har gått Skolverkets kurs i sexoch
samlevnadsundervisning: Karina Solax Stridh, Maja Thorsen,
Gunilla Enström, Jessica Holmström samt Gun-Britt Hovmark, som
inte kunde vara med vid intervjutillfället. Frejaskolan har totalt
ULRICA ZWENGER
680 elever, från förskoleklass till niondeklass.
tyckte var attraktiva hos killar och vice versa.
– Jag tänkte inte på att det sannolikt finns
tjejer och killar i varje klass som inte tycker att
det andra könet är attraktivt överhuvudtaget.
Nu pratar jag om partner istället för flick- och
pojkvänner.
DET ÄR EN FÖRDEL att börja tidigt, redan
med de allra minsta skolbarnen. Det är en
slutsats lärarna på Frejaskolan kom fram till
efter Skolverkets sexoch samlevnadskurs.
Under kursen gjorde de flera studier bland
eleverna, bland annat i en fjärdeklass där
barnen fick göra planscher och skriva texter
om vad kärlek är.
– Det visade sig att de små barnen hade en
väldigt konservativ bild av vad kärlek är och
hur en familj ser ut. Jag tror att det är viktigt
att börja i god tid med att prata om olika
former av familjebildningar. Små barn har ju
också många frågor om kroppen, säger Jessica
Holmström.
SVAREN BEHÖVER inte vara så detaljerade
när det är sex- eller sjuåringar i skolbänken,
konstaterar hon, men man kan till exempel
prata om olika ord för könsorgan och om hur
barn blir till.
Gunilla Enström som är klasslärare från
tredje till femte klass berättar om en övning
▼
– Det gäller att komma ifrån den äldre uppfattningen om att det finns en skillnad mellan
flickors och pojkars sexualitet. Och att bryta
heteronormen. Det är ett tufft jobb, säger
Karina Solax Stridh.
Hon poängterar att det är själva normen (till
exempel kärnfamiljen) och inte den som
bryter mot en norm (till exempel den som är
homosexuell) som ska problematiseras.
Jessica Holmström, som undervisar från
sjätte till nionde klass, ger ett exempel på
heteronormativ sexoch samlevnadsundervisning: Tidigare gjorde hon en övning där hon
delade in klassen i två grupper utifrån kön.
Tjejerna fick prata om vilka egenskaper de
3/10
INSIKT 5
▼
med material från rfsl (Riksförbundet för
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) som hon gjorde i en klass
med tioåringar. Eleverna fick olika bilder på
anonyma individer som de skulle sätta ihop i
en imaginär familjebildning. Det blev många
traditionella par.
– Och när det var svårt att avgöra om det var
en tjej eller en kille på bilden drog de slutsatsen att det måste vara en skådespelare, säger
Gunilla Enström.
DET ENDA PROBLEMET med att börja
med sex och samlevnad redan under de första
skolåren är, enligt Karina Solax Stridh, att det
är så lätt att förstärka eller till och med skapa
fördomar istället för att bryta dem – om man
inte har nödvändig kompetens i normkritisk
sexoch samlevnadsundervisning.
– Med yngre barn är det ännu viktigare att
inte vara normerande och att tänka på vilka
ord och exempel man använder. Med äldre
barn kan man diskutera fördomar på ett helt
annat sätt, säger Karina Solax Stridh.
Undvik att framställa flickor som offer och
pojkar som förövare, tänk på att beskriva olika
sätt att ha sex på och dela inte in klassen i tjejoch killgrupper om det inte är absolut nödvändigt. Det är några av de tips som står med i
Frejaskolans hjälpreda för normkritiskt
arbete. Manualen är heltäckande och ger en
konkret vägledning – men hur fungerar det i
praktiken? Går det att få med alla på båten?
– Skolans värld är trög och förändringar tar
tid, säger Jessica Holmström.
Preventivmedel och
sjukdomar
viktigast
Pelle Pettersson
Felicia Johansson
Innan vi började fick vi
”
skriva ned vad vi ville veta
Jag lärde mig mycket av
”
diskussionerna. De andra i
och jag fick svar. Det var
inget fel på undervisningen
men allt kan ju bli bättre. Vi
pratade om könssjukdomar,
preventivmedel, abort och
lite om kärlek och känslor.
Det kommer ju upp i flera
ämnen, men det mesta var
på biologin. Man ska inte
börja för tidigt. På mellanstadiet kan man inte ta till
sig sån här kunskap.
klassen vet saker som jag
inte vet och det är kul att få
höra hur de tänker. Det viktigaste var att få veta mer
om könssjukdomar och hur
man skyddar sig. Jag är
nöjd men vi kunde ha haft
det tidigare, kanske i sjuan.
Innan dess förstår man inte
så mycket.
Michaela Forsbäck
Martin Bjerring
Refan Imad
Hon gick igenom allt jag
”
ville veta och eftersom vi
Vi hade kanske fyra
”
veckor på vårterminen i
Jag fick reda på allt jag
”
ville veta. Jag kom hit från
kände läraren väl vågade
man ställa frågor. Olika
sjukdomar och preventivmedel var viktigast. Det är
viktigt att de flesta har
kommit in i puberteten när
man börjar med sex och
samlevnad. Det är bra om
man är mer mogen.
åttan och det tycker jag var
lagom mycket. Vi kunde ha
kollat mer på film. Det blir
lite fnittrigt att sitta och
prata, särskilt i helklass. Det
handlar ju mycket om
puberteten så jag tycker
inte att man ska ha det för
tidigt. Sjuan är nog bra.
Irak för två år sedan och
där börjar man med sex
och samlevnad på gymnasiet. Jag tycker högstadiet
är lagom. Det var bra att få
veta vid vilken ålder man
kan börja ha sex och hur
preventivmedel fungerar.
På Frejaskolan i
Gnesta finns flera
engagerade lärare
som fortbildat sig i
sex och samlevnad.
Men vad tycker
eleverna om sexoch samlevnadsundervisningen –
och hur tidigt ska
man egentligen
börja? INSIKT har
pratat med fem
elever i klass 9d.
Här kan du läsa
deras svar.
”
”
DE FYRA LÄRARNA konstaterar med viss
försiktighet att alla pedagoger inte är lika
entusiastiska som de själva. De är överens om
att det är viktigt att flera lärare går sexoch
samlevnadsutbildningen tillsammans för att
det ska bli någon förändring.
– För många lärare är sex och samlevnad
fortfarande ett jobbigt område, säger Gunilla
Enström.
Därför finns det också en uppmaning i
manualen om att be en kollega om hjälp om
något område känns svårt och obehagligt. De
lärare som har gått Skolverkets kurs är
beredda att rycka in och stötta när det behövs.
FÖR ATT FÖRÄNDRINGEN ska bli varaktig krävs dock mer än en grupp entusiaster.
Att få ned strategin på pränt, som i den
normkritiska hjälpredan, är viktigt och
arbetet måste vara förankrat i ledningen. I ett
större perspektiv efterfrågar de fyra lärarna
tydligare direktiv från Skolverket.
– Fortfarande ligger ansvaret för sexoch
samlevnadsundervisningen alltför ofta på
biologiläraren. Det måste bli tydligt att det är
på det här sättet vi ska jobba i skolan idag,
säger Jessica Holmström.
ANNA DAHLQVIST
6 INSIKT
3/10
”
”
”
ULRICA ZWENGER
NORRA REAL
I STOCKHOLM:
Ove Sköld, rektor på Norra Real.
Här satsas stort
– och långsiktigt
v olika anledningar är sexoch samlevnadsundervisning
inte
lika
vanligt på gymnasiet som i grundskolan. Eleverna måste tillgodogöra
sig stora kunskapsmängder för att få bra
betyg, vilket sätter press på både elever och
lärare. En vanlig (miss)uppfattning är att eleverna är så ”gamla” att de redan vet allt som är
värt att veta om sexualitet och relationer.
Senare i höst kommer nya ämnesplaner för
gymnasiet att antas och det finns gott hopp
om att de kommer att innehålla tydligare
skrivningar om sex och samlevnad i de olika
ämnena. Men redan idag händer det saker på
vissa gymnasieskolor, tack vare engagerade
A
lärare, stöd från Skolverket och – inte minst en skolledning som vågar prioritera de
”mjuka” sexoch samlevnadsfrågorna.
PÅ NORRA REAL i Stockholms innerstad
finns olika teoretiska program med naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig inriktning. Skolan är populär, fyra gånger så många
som kommer in söker dit, och betygen hos
dem som kommer in är höga. Eleverna har
stora förväntningar på sig att prestera.
– Här går elever med enorm motivation! De
kämpar och sliter och blir mer och mer stressade. I årskurs två har vi elever som står på
gränsen till depression och det är vanligt med
▼
I ett späckat schema är ofta
sex och samlevnad det
första som får stryka på
foten. Men på gymnasiet
Norra Real har man satsat på
fortbildning i sex och
samlevnad. Där ses ämnet
som ett viktigt verktyg för
att skapa ökad sammanhållning och bättre klimat.
3/10
INSIKT 7
Björk sitt intresse för sexoch samlevnadsdelen i projektet.
ANSÖKAN FÖLL väl ut, Norra Real fick
sammanlagt 1,4 miljoner, främst fortbildningsmedel för att höja kompetensen i personalgruppen. Två lärare, en av dem Gabriella
Björk, gick Skolverkets 7,5-poängskurs ”Sexoch samlevnadsundervisning i skolan – skolpraktik och forskningsperspektiv”. Åtta lärare
på skolan deltog i Lafas tvådagarskurs ”Fakta
och perspektiv på ungdom, sexualitet och
hiv/aids”. Dessutom fick lärarna gå en fortbildning (act) om hur man kan reducera
stress.
– Genom att minska ned på undervisningsuppdragen, alltså antalet kurser och timmar,
gjorde vi det möjligt för lärarna att gå kurserna på arbetstid och visade samtidigt att det
här var viktigt, något vi prioriterade. Min
elever, som fått berätta vad de önskar sig av
sexoch samlevnadsundervisningen och hur
de vill bli bemötta av sina lärare. Ett speciellt
”sexoch samlevnadsrum” på intranätet har
skapats, med dokumentation av projekt som
genomförts och tips på litteratur och metoder.
All personal kan lägga in material där och alla
kan använda det. Dessutom har skolan köpt in
material till det gemensamma referensbiblioteket, bland annat filmer som tar upp teman
kopplade till sexualitet och samlevnad.
MEN PROJEKTET är långt ifrån avslutat,
berättar Gabriella Björk.
– Nästa steg blir att fortsätta inspirera - och
att planlägga utifrån de nya ämnesplaner som
ska tas av regeringen framöver och utifrån
Gy11 – gymnasiereformen 2011. Vi har startat
sex projektgrupper på skolan som ska jobba
fram en ny organisation och verksamhetsplan
Gabriella Björk, tf biträdande rektor.
▼
ätstörningar, berättar rektorn Ove Sköld.
Stressproblematiken var en anledning till
att Norra Real valde att ansöka om de medel
till jämställdhetsprojekt i skolan, som Skolverket utannonserade våren 2009. Tf biträdande rektorn Gabriella Björk, som då arbetade som lärare, skrev tillsammans med
kollegan Pontus Thunblad ihop ansökan:
– Vi sökte medel för tre olika inriktningar:
Att motverka skolrelaterad stress, att integrera sexualitet och samlevnad i olika ämnen
samt att motverka traditionella studie- och
yrkesval baserade på könstillhörighet.
– Jag undervisar i biologi och vi har av tradition ansvar för sexoch samlevnadsundervisningen. Men samlevnad är ju något som kan
tas upp i flera olika ämnen. När Skolverket la
ut sin annons befann vi oss dessutom i en
utvecklingsfas då vi försökte samarbeta mer
över ämnesgränserna, förklarar Gabriella
”Det räcker inte att en person kommit underfund
med något om man vill skapa förändring. Det
fungerar bara om man är flera som samarbetar.”
upplevelse är att många såg det som en individuell och kollektiv chans, berättar Ove
Sköld.
Han var noga med att flera lärare skulle få
delta i fortbildningen.
– Alldeles för ofta går man ensam och det är
en jättefälla. Förväntan när man kommer tillbaka är att man ska vara någon slags upplysande person för alla dem som inte delat upplevelsen. Men det räcker inte att en person
kommit underfund med något om man vill
skapa förändring. Det fungerar bara om man
är flera som samarbetar.
och en av grupperna ska se över just relationskunskap och den psykosociala miljön - och
där ska sex och samlevnad ingå.
De nya eleverna i årskurs ett kommer redan
i höst att få bekanta sig med temat. För Ove
Sköld återstår utmaningen att skapa kontinuitet och långsiktighet i arbetet med frågorna.
– En viktig uppgift som skolledare tycker jag
är att hålla det levande, se till att det hela tiden
återkommer. Sex och samlevnad handlar ju
om hur vi människor relaterar till varandra
och genom att lyfta frågorna kan vi skapa en
situation där alla, både ungdomar och vuxna,
får utvecklas och växa.
MEDLEN FRÅN Skolverket har även använts
till en enkätundersökning bland skolans
HANNA ÅDIN
Skolverkets satsningar på sex och samlevnad
PÅ UPPDRAG AV regeringen har Skolverket
under en treårsperiod (2008–2010) genomfört en rad insatser för att främja jämställdhet i skolan. Uppdraget omfattar alltifrån
att motverka könstraditionella yrkesval
till att ge skolpersonal ökad kompetens i
frågor om sexualitet och samlevnad.
Som en del av jämställdhetsuppdraget
kunde grund- och gymnasieskolor våren
2009 ansöka om medel för utvecklingsprojekt och fortbildning.
Skolorna kunde välja en eller flera av
totalt sex olika inriktningar, varav en att
8 INSIKT
3/10
”integrera sex och samlevnad i olika
ämnen”.
I höst ges också, för tredje och sista
terminen, Skolverkets kurs Sex- och
samlevnadsundervisning i skolan – skolpraktik och forskningsperspektiv, på olika
lärosäten. Fortbildningskursen, som ger
7,5 högskolepoäng, riktar sig till lärare,
skolledare och personal inom elevhälsa.
Syftet är bland annat att ge kunskap om
olika teorier och synsätt på sexualitet,
utrymme för reflektion kring egna normer
och möjlighet att planera och organisera
sexoch samlevnadsarbetet på den egna
skolan med fokus på att integrera
kunskapsområdet i olika ämnen.
I VÅRAS överlämnade Skolverket förslag
på nya kursplaner för grundskolan till
regeringen. Nu i dagarna överlämnas nya
ämnesplaner för gymnasieskolan.
Kunskaper om genus, sexualitet och
relationer kommer att ingå i ett flertal
ämnen. Även värdegrundsfrågor och ett
normkritiskt perspektiv ges större
utrymme i de nya planerna.
ANNA-KARIN FRIDOLFSSON, LÄRARE PÅ NORRA REAL:
”Nu behövs
förankring”
Anna-Karin Fridolfsson, lärare på Norra Real.
nna-Karin Fridolfsson är ganska ny
på skolan och när hon började noterade hon genast att det fanns ett behov
av att utveckla formerna för sexoch samlevnadsundervisning.
– Här saknas livskunskap och levnadslära,
som funnits där jag jobbat tidigare, och som
omfattar frågor om sex och samlevnad.
Men så våren 2009 fick Norra Real medel
från Skolverket och ett utvecklingsarbete
kunde påbörjas. Förra hösten gick AnnaKarin Fridolfsson, tillsammans med kollegan
Gabriella Björk, Skolverkets kurs i sexoch
samlevnadsundervisning på 7,5 högskolepoäng.
– Den syftade till att ge det teoretiska perspektivet på sex och samlevnad, inte minst
det sociologiska, och det betydde mycket för
oss naturvetare. Sedan jobbade vi i grupper,
pratade med varandra och utbytte erfarenheter kring hur man kan lägga upp sexoch samlevnadsundervisningen.
A
TILLSAMMANS MED sju andra lärare på
skolan deltog hon även i Lafas grundkurs
”Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet
och hiv/aids”.
– Där fick vi mer konkreta kunskaper om
olika teman inom sex och samlevnad. Många
kom till Skolverkets kurs med frågor som: Vad
ska det handla om, vad ska innehållet vara?
Men det fick vi inte svar på på den kursen. Så
på Lafas kurs var det bara ”Jaa, ge mig mer!”,
säger Anna-Karin Fridolfsson och skrattar.
Hon uppskattar att skolan tog chansen att
söka medel för jämställdhetsprojekt, inklusive satsningen på att integrera sexualitet och
samlevnad i olika ämnen. Den största vinsten
har varit just möjligheten att fortbilda sig.
– Det var tillräckligt mycket pengar för att
vi, för en gångs skull, kunde få nedsättning i
tjänst för fortbildning. Vi kunde gå flera tillsammans och det var ett superlyft!
Även enkätundersökningen om sex och
– Det viktigaste för mig nu är att förankra
det här bland mina ämneskolleger och att få
det att fungera på min arbetsenhet med 10–15
lärare. Vi behöver skapa en slags struktur och
sedan hoppas jag att det goda exemplet ska
sprida sig, att eleverna ska prata med sina
kompisar och berätta att ”vi har fått jobba med
de här sakerna”.
Hon konstaterar också att framtiden påverkas mycket av hur de nya ämnesplanerna
kommer att se ut.
– Ska man ha sex och samlevnad i de olika
ämnena så måste det stå tydligt i ämnesplanerna, annars händer inget. Blir det tydligt
inskrivet blir det tvingande, då måste vi lärare
”Det var ett superlyft att vi kunde
fortbilda oss på arbetstid.”
samlevnad bland skolans elever har varit till
hjälp för Anna-Karin Fridolfsson.
– Resultatet var väldigt spännande för det
visade hur olika det är när det gällde förkunskaper, man kan tro att våra elever skulle vara
en homogen grupp eftersom alla går teoretiska program, men så är det inte. I vissa
grupper ville man diskutera heteronormens
betydelse, i andra handlade det om att få lära
sig olika samlagsställningar.
NÅGOT ALLA ELEVER önskade var dock
att få lära sig om skydd och könssjukdomar.
När det gällde lärarnas bemötande var en återkommande önskan: ”Möt oss som vuxna,
behandla oss inte som barn”.
Anna-Karin Fridolfsson har sammanställt
resultatet och kommer att göra det tillgängligt
för alla lärare på skolan så att de får en känsla
för helheten och ett underlag för det fortsatta
arbetet.
samarbeta kring det här, säger Anna-Karin
Fridolfsson.
FYRA ELEVER ANSLUTER för att berätta
om sin syn på sexoch samlevnadsundervisningen. De går i den klass som Anna-Karin
Fridolfsson är mentor för: nma8 (årskurs 3 på
ett
specialutformat
naturvetenskapligt
program med matematikinriktning). De
började på Norra Real innan jämställdhetsprojektet påbörjades, men hade två sexoch
samlevnadspass på hösten i årskurs 2. Eftersom biologi b inte är obligatoriskt på det här
programmet skapade Anna-Karin Fridolfsson
och klassen utrymme på mentorstiden. Ytterligare ett pass är inplanerat i höst.
Vad gjorde ni på lektionerna i sex
och samlevnad?
– Första lektionen bestämde vi vad vi ville
jobba med, vi fick ställa frågor om sånt vi ville
▼
Fantastiskt att få den här
kompetensutvecklingen,
tycker Anna-Karin
Fridolfsson. Hon är en av
lärarna på Norra Real som
har deltagit i fortbildningen
i sex och samlevnad.
3/10
INSIKT 9
ULRICA ZWENGER
Anna-Karin Fridolfsson tillsammans
med fyra av sina elever i årskurs 3 på
Norra Real: Viktoria Wirell, Phanphilat
Khamluean, Carolina Sartorius och
Fredrik Berndtsson. De uppskattade
att få svar på sina egna frågor på
lektionerna i sex och samlevnad.
▼
veta, minns Viktoria Wirell.
– Ja, en anonym frågelåda var det och vi
utgick sedan från era frågor, bekräftar AnnaKarin Fridolfsson.
– Andra gången diskuterade vi mycket biologiskt, om könsorganen, hur de ser ut och
fungerar, berättar Carolina Sartorius.
Har det lagts för lite, lagom eller för
mycket tid på temat i gymnasiet?
– Det är bra att vi har haft det överhuvudtaget,
men jag hade nog gärna sett att det varit lite
mer sammanhängande, att lektionerna kom10 INSIKT
3/10
mit tätare, under samma termin, säger
Fredrik Berndtsson.
– Jag tycker också det är bra att vi har fått
nånting, men det kunde ha varit mer, och
kanske redan i ettan, säger Viktoria Wirell.
– Ja, eftersom alla kommer från olika högstadieskolor så ser det väldigt olika ut, jag
hade ingen sexoch samlevnadsundervisning
alls, det hanns inte med och det var tråkigt,
säger Phanphilat Khamluean.
– Det har varit i minsta laget, men ändå mer
än vad vi hade fått i en annan klass, om vi inte
haft Anna-Karin som lärare, konstaterar
Carolina Sartorius.
Hon tillägger att hon hade velat ha mer
fokus på normer och värderingar.
– Det kommer du att få nu i höst. Då ska det
handla om det andra området som många av
er önskade på första lektionen, nämligen
”relationer – vilka är det som fungerar och vad
finns det för möjligheter”. Inför relationspasset måste vi ta upp normer, vi behöver ett
verktyg för diskussionen och där är normkritik användbart, säger Anna-Karin Fridolfsson.
Vad har varit mest givande?
– Att få svar på sina egna frågor, säger Fredrik
Berndtsson.
– Ja, och att få höra svaren på andras frågor
också, det är inte alla frågor man kommer på
själv. Sedan kom du med en del eget också
(nickar mot Anna-Karin) och vi fick en klar
och tydlig bild av hur allt fungerar, säger Viktoria Wirell.
– Det är bra, som biolog vill jag förstås att ni
ska få en realistisk bild av hur kroppen fungerar, ha kunskap om erektion och lubrikation, i
samspel med känslorna och psyket, säger
Anna-Karin Fridolfsson.
Var det något ni inte visste?
– O ja, massor, säger Phanphilat Khamluean.
De andra skrattar stort och bekräftande.
HANNA ÅDIN
Sex i livskunskapen
I Göteborg kan lärare som fått utbildning i livskunskapsmetoden SET
bygga på kunskaperna ytterligare med en fortbildning i sex och samlevnad.
Intensiva övningar med humor och självdistans samt inspirerande
diskussioner ska öka förståelsen för eleverna i den egna undervisningen.
L
rum. Under de två månaderna gör man en planering för sitt sexoch samlevnadsarbete på
skolan, kopplat till tydliga mål.
Alla deltagare har tidigare gått kurser i set
(Social och Emotionell Träning), en metod
som tränar elevernas sociala och emotionella
förmågor. Marken är således beredd. Öppenhet och kreativitet präglar gruppdynamiken
här i dag och alla bjuder frikostigt på sig själva.
En övning går ut på att gruppen ska beskriva
hur man vill att en man/kvinna eller pojke/
flicka ska vara. Ord och begrepp flyger fram
och tillbaka: ”kåt”, ”vältränad”, ”stora bröst”,
”omtänksam”, ”lekfull” är några. Förvirringen och skratten kommer bland annat av
att lärarna blandar ihop sig själva med vad de
tror att eleverna ska säga. En lärare påminner
om hbt och det normkritiska perspektivet.
▼
eenden, fnitter, småskratt, gapflabb.
En grupp lärare från olika skolor i
Göteborg är på kurs, och glädjen är
påtaglig. Över att, med stor självdistans och mycket humor, få testa övningar,
misslyckas, pröva igen, skratta befriat åt sig
själva, livet, kärleken, eleverna.
Fortbildningen ”set, Sex och samlevnad”
omfattar två dagar, med två månaders mellan-
ANNA-LENA LUNDQVIST
SET-lärare i Göteborg på stimulerande
fortbildning, där olika övningar ska leda
till en bättre planering av sexoch
samlevnadsarbetet bland eleverna.
I mitten Fianne Petersson, sexolog och
kursledare.
3/10
INSIKT 11
▼
– Vi ska ju inte utgå ifrån att det bara är tjejer
som gillar killar och tvärtom, eller hur? Hur
ska vi säga då?
KURSDELTAGARNA får även pröva på en
fyrahörnsövning kring ett dilemma som
handlar om en kille ”som knullar runt och
inte använder kondom”. Nu vet de att en
sexuellt oerfaren tjej de känner är intresserad
av honom. Ska de säga till honom att börja
använda kondom, be honom testa sig, varna
henne eller något annat (öppet hörn).
Efteråt pratar jag med Hedvig Eriksson,
lärare i bland annat livskunskap på Riksgymnasiet för rörelsehindrade som ligger på Angeredsgymnasiet i norra Göteborg. Hon är här
för att hon vill vässa sig ytterligare i sexoch
samlevnadsfrågorna och hon är positiv efter
de två dagarnas intensiva övningar och diskussioner.
set har funnits länge. Många skolor arbetar
efter metoden, som ingår i Folkhälsoinstitutets verktygslåda för ”skolbaserad prevention”. Metoden används i livskunskap, för att
förebygga psykisk ohälsa och i ant-undervisning (Alkohol, Narkotika och Tobak). Den är
introducerad i Sverige av Birgitta Kimber,
speciallärare, psykoterapeut, doktorand och
författare till många böcker. Hon har också
studerat metoden i sin forskning.
Fianne Petersson, sexolog och dagens
kursledare, tycker att man absolut ska integrera sex och samlevnad i set. Tillsammans
med Birgitta Kimber har hon därför skrivit
boken SET och sex – Kombinera SET
med sexoch samlevnadsundervisning.
– Tanken var redan från början att set skulle
vara ett paraply och att till exempel ant, livskunskap och sex och samlevnad skulle passa
in under det paraplyet. Det har visat sig att det
”En kurs som denna ger skjuts i utvecklingsarbetet. Att ha fått göra övningarna
själv gör att jag förstår mina elever bättre.”
– En kurs som denna ger skjuts i utvecklingsarbetet. Att ha fått göra övningarna själv
gör att jag förstår mina elever bättre, säger
Hedvig Eriksson och fortsätter:
– Det är i mötet med andra jag ser jag min
egen verklighet och kan ta ställning till hur jag
vill förhålla mig till den.
Hon berättar att de har goda förutsättningar
på hennes skola genom att det finns obligatorisk livskunskap på schemat för alla elever.
Inom ämnet finns utrymme att diskutera
mycket: individ och grupp, sex och samlevnad och vi och dom.
– Samtalen är en mycket viktig del i undervisningen och på Riksgymnasiet för rörelsehindrade har vi de fyra set-reglerna för ett
gott samtalsklimat med oss i undervisningen:
Aktivt lyssnande, inga sänkningar, rätten att
"passa" och att vi hanterar det som sägs
varsamt.
Hedvig Eriksson tycker att unga har rätt till
sexoch samlevnadsundervisning och att det
är viktigt att förmedla en positiv syn och ha
ett hälsoperspektiv med i undervisningen.
– Att få utvecklas harmoniskt och växa till
ansvarskännande människor är bästa vägen
för att undvika riskbeteenden. Många av våra
elever har ett särskilt förhållande till sex,
präglat av deras handikapp. Vi samarbetar
mycket med habiliteringen, till exempel i projektet ”Så här funkar jag”. Där ingår också den
sexuella delen.
12 INSIKT
3/10
inte riktigt blev så. Det finns till och med
skolor som trott att man inte behöver arbeta
med sex och samlevnad när man har set,
berättar Fianne Petersson.
EN ENKÄT GJORDES i Göteborg där man
frågade lärarna i set vad de behövde för
kompletterande utbildning. Många svarade då
att de gärna ville veta hur de kan undervisa i
sex och samlevnad på ”set-vis”.
Fianne Petersson anser att set-lärare är
utmärkta sexoch samlevnadslärare också,
eftersom de har funderat över sitt eget förhållningssätt, har jobbat med klassrumsklimatet,
med att bygga förtroende mellan sig och eleverna och med att skapa trygga relationer
mellan eleverna.
– Då är grunden lagd och man kan bygga
vidare med övningar i sex och samlevnad och
diskussioner kring det som kan uppfattas som
lite känsligare ämnen.
Fianne Petersson tycker det är en stor fördel
om man börjar med sexoch samlevnadsfrågorna tidigt.
– Man kan lära barnen att världen är större
än de tror, större än deras egen omgivning.
Pedagogerna kan prata med barnen redan i fklassen, alltså när de är sex år och ska föreberedas för skolan, om att det finns olika relationer och att familjer kan se olika ut. Det är en
bra ingång och något som alla kan förstå.
På lågstadiet kan man till exempel prata
med barnen om kroppens alla detaljer och vad
FAKTA
”SET och sex – Kombinera SET med
sexoch samlevnadsundervisning” är
skriven av BIRGITTA KIMBER och FIANNE
PETERSSON (Epago 2009).
I boken förklarar de vad SET är och de
skriver om forskningen bakom metoden, tar
upp utvärdering, förhållningssätt med
mera. Man kan läsa om vilka delar av sexoch samlevnadsundervisningen som passar
att ta upp under SET-lektioner och vilka
som behöver placeras någon annanstans.
Boken har många exempel på övningar i
sex och samlevnad.
som är skönt eller inte. Hon beskriver en diskussionsfråga för de yngre barnen: Du
kommer hem till din kompis. Ni ska gå och
bada. Du vill ha baddräkt men hon tycker inte
att det behövs. Vad kan du göra i denna situation så att det känns bra för dig?
– Det är viktigt att barnen funderar på vad
som är okej för dem eller inte. Var deras
gränser går.
Ulla Kungur arbetar som samordnare för
bland annat lärarfortbildning i livskunskap på
Prevu, Preventions- och utvecklingsenheten,
som är ett kompetenscentrum för flera
områden som berör göteborgarnas hälsa.
Många skolor i Göteborg har i dag infört
ämnet livskunskap, ofta genom programmen
set (som riktar sig till grundskolan främst)
och StegVis (för förskolan), där det sociala och
emotionella lärandet står i fokus. Eleverna får
till exempel träna sig i att känna igen och
förstå sina egna och andras känslor, lösa
problem och klara av motgångar. Detta
främjar i sin tur psykisk hälsa och förebygger
sociala problem, anser man på Prevu.
– Intresset för dessa kurser hos lärare inom
förskolan, grundskolan och även gymnasiet
har varit väldigt stort. Jag tror det beror på att
lärarna faktiskt tycker att programmet är
roligt att arbeta med, att de lär känna sina
elever bättre och att man känner att det finns
ett behov av att stärka detta hos dem, säger
Ulla Kungur.
I Göteborg kan man gå en set-utbildning på
sammanlagt tio dagar för att sedan i sin tur
kunna utbilda sina kollegor. I och med detta
blir ringarna på vattnet ganska stora och
metoden når många lärare.
Och nu finns alltså även påbyggnaden ”set,
Sex och samlevnad”. Fianne Petersson gör
utbildningen på uppdrag, så när en skola eller
kommun vill att hon kommer så gör hon det. I
Göteborg blir det åtminstone en till kurs i
höst.
MARIA LÖFSTEDT
”Ett u-land när det
gäller sexualupplysning”
motvind. Sitt budskap sprider de i hård konkurrens med de många religiösa och moraliska
rörelser som också de får bidrag från staten,
men då för att sprida ett annat budskap. För
dessa rörelser finns bara en väg att gå för ungdomar och den heter total avhållsamhet.
”Pure Freedom” och ”Wonderful Days” är
två i raden av utbildningsprogram vars
främsta mål är att få ungdomar att förbli
oskuld tills de gifter sig. ”Pure Freedoms”
frontfigur är Dannah Gresh, en föreläsare,
författare, hustru och mamma som ser som
sin mission att sprida kunskapen om hur man
▼
– NI HÄR I SVERIGE har mycket att lära
från USA, skämtar Bill Taverner, sexualupplysare från Planned Parenthood/The Center
For Family Life Education i New Jersey.
På olika sätt försöker denna och flera andra
organisationer förmedla kunskaper kring
kropp och hälsa, preventivmedel och sexuellt
överförda infektioner till framför allt unga
människor i landet.
Trots att New Jersey är en av de mest progressiva staterna i usa i synen på sexualupplysning, så är det ingen överdrift att påstå att
Bill Taverner och hans kollegor arbetar i
kan leva sitt liv i ”skimrande renhet”. Båda
utbildningsprogrammen arbetar utifrån tron
att flickor och pojkar fungerar väldigt olika
när det kommer till sex: Flickor drivs av
känslor medan pojkar lockas av vad de ser.
Medan flickorna får lära sig att vörda sina
behag, att klä sig och utrycka sig anständigt, så
får pojkarna träna sig på tygla sina lustar.
På en videosnutt som Bill Taverner visar
berättar unga pojkar att det bästa sättet att
motstå Satans frestelse är att undvika att bli
utsatt för den och följaktligen tränar de sig i
att titta bort när en kvinna kommer förbi.
Medan avhållsamhet och renhet ger närhet
till Gud och dessutom leder till det ultimata
äktenskapet så innebär ett föräktenskapligt
sexliv det motsatta.
Från filmduken ser vi Roger Norman från
”Wonderful Days” måla upp veritabla skräckbilder av kondomer som läcker som såll och
ger aids och hur oralsex ger svårläkta köttiga
sår på stackars lurade flickors tidigare så
oskuldsfulla kinder.
THINKSTOCK IMAGES/GETTY IMAGES
Sex- och samlevnadsundervisning är kontroversiellt i USA.
Visserligen avsätts miljontals dollar årligen till utbildningsprogram där man även informerar om preventivmedel. Men
nästan lika mycket är reserverat för dem som bara predikar
dygd och avhållsamhet. Samtidigt har man stora problem
med tonårsgraviditeter och sexuellt överförda infektioner.
Pure Freedom och
Wonderful Days är två
utbildningsprogram i USA
vars främsta mål är att få
ungdomar att förbli oskuld
tills de gifter sig.
MARIA GULLMARK
med utvecklingsländer i Afrika och Centralamerika än med övriga västländer. Titta på
statistiken över tonårsfödslar till exempel.
Amerika ligger i topp, som vanligt, ironiserar
Julie Wilgen.
– Och allra högst ligger den del av Texas
som George Bush kommer ifrån.
Där Sverige har 4,9 födslar per tusen tonårsflickor, har usa 41,9. Också aborttalen är
högre i usa liksom förekomsten av sexuellt
överförda infektioner.
Bill Taverner (ovan t v) och Julie Wilgen (t h) föreläste på RFSU vid ett Stockholmsbesök i maj.
▼
AVHÅLLSAMHETSBIDRAG
För den här typen av skrämselpropaganda kan
organisationer sedan 1981 kvittera ut federala
bidrag. Enligt organisationen siecus beräkningar har alla avhållsamhetsprogram genom
åren kostat det amerikanska samhället 1,5 miljarder dollar. Samtidigt visar utvärderingar att
programmen misslyckats i flera avseenden.
– Det gjordes en studie av 20 000 ungdomar
som avgett löfte att inte ha sex innan äktenskapet (Virginity Pledges). Den studien visade
att 88 procent inte höll löftet! Dessutom
ägnade sig de som lovat avhållsamhet mer åt
oralsex och analsex än andra och använde
kondom mer sällan, berättar Bill Taverner.
terna sina skolor att ge sexualupplysning
enligt ovan, samtidigt riskerar lärare som gör
det att åtalas för brott mot den lag som gäller
barns och ungdomars hälsa och som ska
skydda dem från bland annat sexualisering
och sexuella övergrepp.
75 FÖR – TVÅ EMOT
Bill Taverner berättar om hur det gick när hans
organisation för första gången ville gå ut i
New Jerseys skolor och tala kropp, pubertet
och fortplantning med eleverna i fjärde och
femte klass.
– Vi hade en föräldrakväll där vi informerade om upplägget och förberedde dem inför
”Sverige har 4,9 födslar per tusen tonårsflickor,
USA har 41,9. Också aborttalen är högre.”
Men trots studier och rapporter som redovisar avhållsamhetsprogrammens misslyckande
är de fortfarande populära på många håll.
– Logiken har aldrig varit något för dem som
hänvisar till vad Gud vill eller inte vill, konstaterar han.
Så populära är programmen att president
Barack Obama i sin politiska kohandel
tvingades ta med dem bland utgiftsposterna i
sitt nya hälsoprogram. Femtio miljoner dollar
om året är avsatta för staterna att årligen spendera på aoum (Abstinence-Only-UntilMarriage programs).
Sjuttiofem miljoner dollar finns för dem
som hellre vill ge sexualupplysning i form av
medicinskt korrekta, evidensbaserade och
åldersadekvata program. Program som undervisar ungdomar om både preventivmedel och
avhållsamhet som metoder för att förebygga
oönskade graviditeter och sexuellt överförda
infektioner inklusive hiv.
Inställningen till sexualupplysning varierar
kraftigt såväl mellan som inom de olika delstaterna. I en delstat uppmanar myndighe14 INSIKT
3/10
frågor som barnen skulle kunna komma att
ställa hemma. Sjuttiofem föräldrar tyckte det
var en jättebra idé och var tacksamma för initiativet. Två föräldrar däremot var emot idén
och kontaktade skolledningen. De ville inte
att deras barn skulle behöva lyssna på sånt
som hur de kommit till. Jag sa att deras barn
inte behövde vara med på sexualundervisningen. Föräldrar har den rätten här. Men då
sa föräldrarna att de inte ville att de andra
barnen heller skulle få sexualundervisning,
för då kunde de ju berätta för deras barn på
rasterna. Så det blev ingen undervisning. Vi
fick aldrig komma in.
Samma typ av protester mot sexualupplysning i skolan, fortsätter han, är också vanliga
även när det gäller betydligt äldre elever.
MÅNGA TONÅRSFÖDSLAR
Julie Wilgen håller i kursen Human Sexuality på University of Delaware. Hon och Bill
Taverner är ense i sin tolkning av usa som ett
sexualupplysningens u-land.
– Generellt sett uppvisar usa större likheter
THE S-WORD
När Bill Taverner och Julie Wilgen frågade
några i sin omgivning hur de såg på dagens
sexualundervisning i usa, fick de svar som
kontroversiell, utmanande, skiftande, schizofren och skenhelig. Den rör sig mellan öppenhet och slutenhet, kärlek och avsky, konstaterade någon och Bill Taverner berättar apropå
detta att han besökte huvudbiblioteket i
Stockholm och där lånade boken På tal om
sex, skriven av amerikanskan Robie H
Harris och illustrerad av Michael Emberley.
– På engelska heter boken It´s perfectly
normal. Redan där förstår man skillnaden
mellan våra länder, säger Bill Taverner. Man
vågar inte ens ta s-ordet i sin mun, vågar inte
ha det med i den amerikanska titeln.
Han berättar vidare att denna populära
sexualupplysningsbok för barn och ungdomar
samtidigt är i högsta grad kontroversiell i usa.
– Boken har fördömts och på ett bibliotek
var det en kvinna som lånade hem den och
sedan vägrade att lämna tillbaka den. Hon
skickade pengar som ersättning och sa att de
på biblioteket borde vara tacksamma eftersom
hon hade befriat dem från en barnpornografisk bok …
Många lärare runt om i staternas skolor är
för sexualupplysning men vågar inte ägna sig
åt det eftersom de tror att elevernas föräldrar
är emot. Många föräldrar i sin tur tycker
egentligen att det vore bra om deras barn och
ungdomar fick kunskaper om pubertetsutveckling, fortplantning, kondomer och könssjukdomar men de vågar inte säga det högt.
Risken att bli förknippad med något slags
omoral är för hög, tror Bill Taverner och Julie
Wilgen. Organisationer som Bill Taverners
arbetar därför hela tiden för att hitta nya sätt
att sprida sitt budskap på och för att finna nya
arenor. Bland det mest aktuella är den satsning
som Planned Parenthood/The Center For
Family Life Education gör på att nå äldre.
Bland annat har de givit ut boken Older,
Wiser, Sexually Smarter: 30 Sex Ed
Lessons for Adults Only.
– Vi vill nå dem som aldrig fick lära sig om
sex när de var unga. Eller som behöver lära
om. Vi har problem med växande antal hivfall
bland äldre i usa. Informationen de fick som
unga kanske inte stämmer längre.
HELENE LUMHOLDT
INTERNATIONELL AIDSKONFERENS
”Omskärelse
minskar
hivspridning”
Rätten till vård, kunskap och
icke-diskriminering diskuterades på aidskonferensen i
Wien under temat ”Rights
here, right now”.
r ett hivperspektiv har Österrike ett
strategiskt läge tack vare sin närhet till
Östeuropa, där många länder är hårt
drabbade av hivepidemin. Därför valde internationella aidssamfundet att förlägga årets
konferens just här.
Ett stort tema på konferensen var problematiken kring smittspridning bland injektionsmissbrukare, som är den vanligaste smittvägen för hiv i Östeuropa. I den officiella
deklaration ”The Vienna Declaration”, som
skrevs under av över 12 000 delegater under
konferensen, kräver man att lagar och policies
om droger ska bygga på evidens och inte på
moral. Man hävdar vidare att kriminalisering
av drogmissbrukare ökar smittspridningen
och vill att rådande lagars inverkan på spridning av hiv och på livsvillkoren för hivbärare
ska analyseras. Deklarationen förordar en
omorientering mot ”harm reduction” (skadereduktion), vilket bland annat innebär att
injektionsmissbrukare ska erbjudas möjlighet
till sprutbyte och substitutionsbehandling.
FLERA KÄNDA talare medverkade på invigningen, bland andra chefen för unaids,
Michel Sibidé. Han påpekade att mycket har
hänt sen konferensen i Vancouver 1996. Fem
miljoner människor lever tack vare hivbeMichel Sibidé
ELIN JACOBSSON
U
handling men kostnaderna för läkemedel
stiger och tio miljoner människor har fortfarande inte tillgång till behandling. Effektiva
modeller för prevention saknas i många länder
och regeringar skär ner i budgeten för kampen
mot hiv/aids. Michel Sibide föreslog därför att
en skatt på ekonomiska transaktioner införs
över hela världen, med syfte att generera
pengar för kampen mot hiv.
– Tiden för en ”Robin Hood-skatt” är
kommen, så att även finanssektorn bidrar med
en rättvis del, sa Sibidé i sitt tal.
Bland andra värdlandet fick svidande kritik
för inställda betalningar till den globala
fonden för hiv-, tuberkulos- och malariabekämpning. Under parollen ”Broken Promises
Kill” demonstrerade aktivister mot att länder
inte betalar vad de lovat till fonden.
KONFERENSEN INNEHÖLL en mängd
föreläsningar och hivproblematiken belystes
av praktiker, beslutsfattare och personer som
lever med hiv. Inom området prevention diskuterades behovet av att kombinera flera olika
strategier för att framgångsrikt förebygga hiv.
En grupp forskare presenterade ett tankeväckande framtidscenario för hivsituationen i
Sydafrika respektive Kina. Med massiva satsningar på testning och hivbehandling, kombinerat med förebyggande insatser som massmediakampanjer, kondomdistribution, manlig omskärelse och utbildningsprogram för
ungdomar och riskgrupper skulle antalet nya
hivfall kunna minskas med cirka 75 procent,
enligt forskarna. I siffror skulle det betyda att
1, 25 miljoner hivfall och över 700 000 dödsfall i aids skulle undvikas i Kina. I Sydafrika
skulle över 5,5 miljoner människor slippa bli
Wien var värd för den artonde Internationella
Aidskonferensen 18–23 juli. Drygt 19 000 delegater samlades för att diskutera frågor kring
temat ”Rights here, right now”.
hivsmittade och nära 4 miljoner skulle undgå
att dö i aids fram till år 2031.
FLERA FORSKARE lyfte fram manlig
omskärelse som ett möjligt sätt att minska
mäns risk att bli smittade med hiv. Beräkningar visar att mer än 4 miljoner nya hivfall
skulle kunna förebyggas i östra och södra
Afrika fram till 2025 om andelen omskurna
ökade till 80 procent av alla män. Bill Clinton
och Microsofts grundare Bill Gates , båda
huvudtalare under konferensen, förespråkade
manlig omskärelse. Bill Gates medgav att han
hade varit skeptisk till den potentiella effekten av manlig omskärelse.
– Jag höll med om att det var effektivt men
jag trodde inte att män skulle ställa upp. Jag
hade fel, många unga män ställer upp, konstaterade Gates.
Konferensen var på olika sätt närvarande i
Wiens centrum, bland annat genom en stor
Red Ribbon som prydde parlamentet (se
bilden ovan), men också genom Life Ball,
Europas största välgörenhetsgala för hiv/aids,
som i år besöktes av celebriteter som Whoopi
Goldberg, den norska prinsessan MetteMarit, Boris Becker och Elizabeth
Hurley. En stor manifestation genomfördes i
centrum och avslutades med en konsert med
Annie Lennox.
ELIN JACOBSSON, GUNILLA NEVES EKMAN
LÄS MER PÅ www.aids2010.org
3/10
INSIKT 15
RAPPORT UTIFRÅN
I många länder är homosexualitet tabu. Män som älskar
män trakasseras och förföljs. De som dessutom har hiv är än
mer utsatta. Här rapporterar vi från två olika länder, i olika
världsdelar, där homofobin är utbredd och förhindrar
förebyggandet av hiv.
Homofobi
stör hivarbetet
Det har funnits en lång tradition av tolerans i Senegal. Men
nu har ett hastigt uppblossande homofobiskt hat fått män
att fly landet. Medier och religiösa ledare har piskat upp
stämningarna. Och det hivpreventiva arbetet har tagit stryk.
et började med en bröllopsfest. Två
män gifte sig – informellt eftersom
homosexualitet är olagligt och följaktligen samkönade äktenskap också.
Men festen dokumenterades av fotografer från
senegalesisk press. När bilderna våren 2008
publicerades exploderade en våg av aggressiv
homofobi i Sengal.
Att vara homosexuell man i Senegal har
aldrig varit lätt. Ändå har toleransen varit
jämförelsevis stor, och Senegal har haft en
med afrikanska mått mätt ganska vidsynt och
tillåtande kultur. Så länge man skött sina relationer diskret har det oftast accepterats av
omgivningen.
– Det har funnits en tradition av tolerans i
Senegal sedan långt före självständigheten
1960. Homosexuella har varit accepterade och
vår första president, Léopold Sedhar
Sengor, tillät homosexuella att aktivt delta i
samhällslivet, säger Ndack Diop, sociolog vid
Saharaprogrammet* vid Dakars universitet.
Men i början av 2000-talet började attityderna förändras. Då stod det klart att hivförekomsten var cirka 20 gånger högre bland
D
16 INSIKT
3/10
homo- och bisexuella män än i befolkningen i
stort. Senegal lade till hivpreventiva strategier
för just homo- och bisexuella i det nationella
aidsprogrammet och de homosexuella började
organisera sig och bli mer öppna. En konstruktiv utveckling – som dock störde en del
religiösa grupper som började tala om ”västerländsk dekadans”.
FÖRST VÅREN 2008 började dock händelseförloppet som satte skräck i homosexuella i
landet och fick en vid det här laget ganska
aktiv hivpreventiv organisation att nästan helt
stanna av. Den tändande gnistan var publiceringen av ett hundratal bilder från bröllopet i
fråga. Män som levt ”diskret”, det vill säga
utan att berätta om sin homosexualitet för
sina familjer och grannar, blev på så vis igenkända. De flesta av dem blev omgående förskjutna av sina familjer. Många blev attackerade av sina grannar och förlorade sina jobb.
Året som följde förekom många aggressiva
uttryck för homofobi, så som stenkastning,
överfall och fördömanden i både tidningar
och moskéer av den ”omoraliska” livsstilen.
Homosexuella flydde landet eller gick under
jorden.
I december 2008 fick situationen internationell uppmärksamhet när nio homosexuella
män åtalades för ”brott mot naturen” enligt
en senegalesisk lagparagraf, och dömdes till
åttaåriga fängelsestraff. De nio var samlade i
en lägenhet för att lära sig om hiv och säkrare
sex. En beslagtagen dator innehöll bilder som
låg till grund för den extremt hårda domen.
Efter några månader kunde de släppas på
grund av protokollfel av polisen, men stor
skada var redan skedd. Många hade flytt
landet, och till de hivpreventiva aktiviteterna
vågade nästan ingen längre komma.
Kulmen nåddes våren 2009 när en avliden
homosexuell man grävdes upp ur sin grav, släpades av en folkhop genom byn och lades på
föräldrarnas tröskel.
– Där någonstans började många besinna
sig, för händelsen var så förskräcklig. Röster
började äntligen höras som sade ”nu är det
nog”, säger Ndack Diop.
Men varför kom denna explosion av homofobi just nu? Efter så många decennier av
GUDRUN RENBERG
FAKTA/SENEGAL, HIV OCH HOMOSEXUALITET
Senegal ligger i Västafrika och har cirka 12 miljoner invånare. Landet har varit fransk
koloni. Officiellt språk är franska.
Cirka 97 procent är muslimer, 2 procent kristna, 1 procent övriga.
Hivförekomsten är 1,5 procent i hela befolkningen och 21,8 procent bland MSM enligt
den senaste mätningen år 2000. Officiell totalsiffra är 0,8 procent, men då är inte
riskgrupper som MSM och prostituerade medräknade. Senegal har ett nationellt aidspreventivt program, se Conseil National de Lutte contre le Sida: www.cnls-senegal.org
Homosexualitet är förbjudet enligt en lagparagraf som talar om ”actes contre
la nature” (handlingar mot naturen). Återkommande fängslas män för
homosexuella aktiviteter.
Ovan: Ndack Diop, socialog vid Dakars
universitet.
Nedan: Cheikh Ibrahima, professor i sociologi.
Cheikh Ibrahima Niang beskriver islamismen som en politisk rörelse som inte tidigare
haft fotfäste i Senegal. Men den ökade islamofobin i världen efter 11 september-attentaten
2001 i usa har, i kombination med större
social oro och ekonomiska problem, lett till
att det politiska islam fått större gehör i
landet.
– Politiska organisationer, och då menar jag
även sådana med religiösa förtecken, vill lägga
skulden någonstans och söker ansvariga, som
▼
relativ tolerans. En som forskat mycket om
det är professorn i sociologi Cheikh Ibrahima. Han ser många samverkande faktorer,
men framför allt ekonomiska och politiska
grundförklaringar till utvecklingen.
– Ökningen av homofobin måste ses mot
bakgrund av en samhällskris. Människor upplever hårdare tider, socialt och ekonomiskt,
och homosexuella har fått rollen av syndabockar. Islamismen har fungerat som en politisk motor för det.
3/10
INSIKT 17
RAPPORT UTIFRÅN
▼
avhumaniseras. I det här fallet de homosexuella. Det görs av politiska motiv, för att man
ska få massornas stöd.
Men även mediernas rapportering bidrog
till hetsen mot män som har sex med män.
Sociologen Ndack Diop är inte nådig mot den
senegalesiska pressen. Det fanns ingen allsidighet, ingen opartiskhet – ingen vågade säga
något positivt om homosexuella, menar hon.
Ibrahima Ndiaye är journalist och sekreterare i journalistförbundet Synpec. Han försvarar sin kår.
– Vi skrev bara om det som hände, vi gjorde
vårt jobb.
Artiklarna berättade om stenkastning, överfall, familjeförskjutningar. Men en hel del av
artiklarna var långt ifrån sakligt opartiska i
tonen, och journalister skrev öppet fördömande om den omoraliska livsstil, förbjuden
av Koranen, som homosexualitet enligt dessa
skribenter innebär.
I SENEGAL SOM på många andra håll lever
upp till 80 procent av de homosexuella
männen ett officiellt heterosexuellt liv med
fru och barn, men har sex med män utanför
äktenskapet. De är alltså i praktiken bisexuella
och genom skamstämpeln på både homosexualitet och hiv skyddar de varken sig
själva, andra män eller sina hustrur. Risken för
spridning av hiv i hela befolkningen är därför
uppenbar.
Skrev medierna också om detta? undrar jag.
Om hiv och andra folkhälsorisker som följer
på stigmatisering av homosexuella? Ibrahima
Ndiaye skruvar besvärat på sig.
– Nej, det gjordes nog inte. Det kunde vi
förstås ha gjort.
När drevet gick som hårdast mot de homosexuella tog det hivpreventiva arbetet i
Senegal stor skada. De enskilda organisationernas aktiviteter och kampanjer för information, testning och rådgivning ställdes in.
Männen slutade komma.
– Normalt brukade ett 20-tal män komma
när vi ordnade en informationskväll, men när
homofobin exploderade kom i bästa fall två
personer, berättar en man på en ideell organisation.
Han vill inte framträda med eget namn eller
röja namnet på organisationen, som arbetar
med hälsofrågor gentemot sårbara grupper,
bland andra män som har sex med män
(msm). Han är rädd att det preventiva arbetet
skulle ta skada, eftersom många människor
skulle reta sig på att organisationen bryr sig
om homosexuella och kanske skrämma bort
målgruppen.
PÅ STI-ENHETEN vid en klinik i centrala
Dakar finns läkaren Abdou Khoudia Diop.
Han arbetar inom ett hiv/sti-preventivt
18 INSIKT
3/10
program som kom till 2003, och som riktar sig
till riskutsatta grupper – däribland msm. Programmet upprättades för att skapa en god
medicinsk och psykosocial miljö och uppnå
bättre hälsa inom målgrupperna. Man byggde
upp verksamheten och utvecklingen var
gynnsam. Det gick också att se en tydlig beteendeförändring inom gruppen, som högre
kondomanvändning. Men 2008 kom det
mesta av sig.
– Vi såg en kraftig minskning av msm-besökare inom vården under perioden. Många
vågade inte komma till läkare, och många fick
också signaler från en del läkare och kliniker
att de inte var helt välkomna. Läkarna vågade
helt enkelt inte ta emot dem. En del sade åt
sina patienter att komma på kvällstid, eller till
privatbostaden.
Det blev också svårare att samla ihop msm
till informationsträffar.
– Det innebar ett hårt slag för hiv/sti-preventionen, som är ett kontinuerligt arbete.
Man måste ständigt medvetandegöra och
informera, hela tiden dela ut kondomer –
annars blir det så att personer utsätter sig för
riskfyllda sexuella beteenden, säger Abdou
Diop.
Sedan något år har det varit lugnare och i
viss mån har de homosexuella åter börjat våga
söka sig till vården.
– Nu är det viktigt att vi hittar nya strategier
för att återuppliva och förstärka preventionen.
Särskilt vill vi att alla msm ska veta att vårt
program finns och att det är till just för dem.
GUDRUN RENBERG
* Social Aspects of HIV/AIDS Research
Alliance – afrikanskt forskarnätverk med en
bas i Sydafrika, en i östra och en i västra
Afrika. Läs mer på www.sahara.org/za.
Abdou Khoudia Diop, STI-läkare i Dakar.
”Min familj
vill inte ha
med mig
att göra”
– Jag var på jobbet när de
publicerade bilder på oss. Sen
jagade alla i kvarteret mig och
min familj vägrar ha med mig
att göra. Det säger Lamine,
29 år och homosexuell.
an var på bröllopsfesten som fotograferades och sedan blev startskottet för de
hatiska stämningarna mot homosexuella. Lamine flydde liksom många andra
homosexuella män till grannlandet Mauretanien.
– Där behöver man inte gömma sig, säger
Lamine.
Han är aktiv i den ideella organisationen
Espoir (”hopp”) som arbetar med hivprevention och hälsa bland sårbara grupper, såsom
msm, unga och prostituerade. Espoir utbildar
om tuberkulos, sti och hiv; utför testing, gör
hembesök hos aidssjuka och medlar mellan
familjer.
Egentligen har Senegal allmänt rykte om sig
som ett modernt och fritt afrikanskt land.
Men i denna fråga menar Lamine att hans land
är bland de värsta i Afrika, vid sidan av
Uganda och Burundi.
– Ingen i Senegal vill ha med en homosexuell att göra. Man kan inte säga på jobbet att
man är det, då blir man sparkad. Folk kastar
sten på gatan om de tror att man är bög.
Många unga homosexuella prostituerar sig
och även om det finns kondomer skyddar sig
många inte, fortsätter Lamine.
– Det är för att deras självkänsla är så låg
såklart.
När det gäller situationen i Senegal tycker
han att man måste lobba gentemot de religiösa
ledarna. Det är de som kan ändra folks attityder. Liksom regeringen. Men där har Lamine
ingen tilltro.
– Attityderna är usla också inom det politiska ledarskapet.
Ideella organisationer och fn-organ har
lobbat mot den senegalesiska regeringen om
att ändra lagens skrivning så att homosexuali-
H
tet inte ska kunna åtalas, men hittills utan
resultat. Enligt gängse uppfattning vågar
landets politiska ledning inte göra något som
kan stöta religiösa företrädare.
PÅ HIV/STI-ENHETEN vid polikliniken i
centrala Dakar jobbar socialassistent Khady
Gueye, bland annat med att medla mellan
utstötta homosexuella och deras familjer. Ett
svårt och känslomässigt plågsamt uppdrag,
säger hon.
– Det finns så många sådana fall. Många har
det mycket svårt, har inte jobb, har svårt att
följa en hivbehandling för de har ingenstans
att bo.
Bland de nio män som åtalades vintern
2009 fanns en 19-åring som stöttes ut av sin
familj. När han släpptes ur fängelset hade han
ingenstans att ta vägen.
– Han bara grät och grät, berättar Khady
Gueye. Men vi lyckades få familjen att ta tillbaka honom mot att han aldrig går ut.
I en annan familj gick grannarna till
mamman och sade: ”Din son är homo, varför
låter du honom stanna?”. På natten gick
mamman in till sin sovande son och hällde
kokande vatten över honom. Sedan slängde
hon ut honom.
Med den familjen pågår förhandlingar. Men
uppdraget är svårt och hittills har Khady
Djamil Ba vägrar att vara rädd.
Gueye endast lyckats förena två familjer med
sina homosexuella söner.
Djamil Ba är en annan ung homosexuell
senegales som delar Lamines erfarenheter av
hets och utstötning. Som ledare för den msmorienterade organisationen Prudence har han
öppet tagit ställning för homosexuellas
mänskliga rättigheter.
– En gång kom en arg folkhop hem till mig,
stal mina saker och slog sönder bostaden.
Lyckligtvis var jag inte själv hemma, men då
blev jag faktiskt rädd.
Efter attacken flydde han landet under tre
månader med hjälp av den franska organisationen aides. Inte heller Djamils familj vill
ha med honom att göra. Han saknar dem
mycket – i Senegal är familjegemenskap en
central del av livet.
– Alla dömer mig inte, men de är rädda att
om de närmar sig mig blir de diskriminerade
också. Jag kan träffa enskilda men inte vara
med på stora släktfester.
Men av princip vägrar Djamil Ba vara rädd
och ducka. Han driver genom sin organisation
att homosexuella måste få en plats att vara på:
ett kontor för föreningsarbete med ett härbärge för dem som stötts ut och en lokal för
utbildning. Många gånger är det nämligen ett
problem att hitta en lokal för hivpreventiva
aktiviteter. Djamil Ba är ganska ensam om sin
hållning. Andra hivpreventörer i landet menar
att det är för tidigt att prata om homosexuellas
rättigheter.
En vanlig uppfattning i Senegal, som är ett
land av troende, är att homosexualitet är ett
västerländskt påfund. Djamil Ba skakar lite
trött på huvudet.
– En del säger att homosexualitet har importerats av de vita, men det är inte de vita som
har lärt oss vara homosexuella, homosexualitet har alltid funnits i hela världen. Jag är bög
och är stolt över det! Så är det bara.
GUDRUN RENBERG
3/10
INSIKT 19
GUDRUN RENBERG
Lamine är senegales och homosexuell. Han
är kritisk till det politiska ledarskapet.
RAPPORT UTIFRÅN
HOMOFOBI I ULAN BATOR
Gaybaren måste stänga
I Mongoliet acceperas inte homosexuella. Huvudstaden Ulan Bators enda gaybar
fick stänga efter att besökarna utsatts för hot och våld. Många drömmer om att
flytta till ett mer gayvänligt land som USA eller Sverige.
Mongoliet finns tre stödorganisationer för
män som har sex med män. De arbetar
ihärdigt för att sprida kunskap om hiv och
andra sexuellt överförda infektioner samt
att minska smittspridningen.
– Visst har förståelsen ökat, speciellt de
senaste sex åren, sedan den första organisationen bildades, men homosexuella och hivpositiva har det fortfarande mycket svårt. Många
tror att homosexualitet är en psykisk sjukdom
och det finns inga lagparagrafer som skyddar
homosexuellas rättigheter, säger Zorigoo
Batar, projektledare på Together Center.
Together Center har funnits sedan 2005.
Där görs kampanjer, undersökningar om
sexuella vanor, man ordnar diskussionsgrup-
I
per och kan komma dit för att få rådgivning
och testa sig.
– Nyligen sammankallade jag ett trettiotal
journalister för att försöka få ut rätt information till befolkningen. Det känns som att attityden håller på att ändras i takt med att de får
mer kunskap, man bara önskar att det gick
snabbare och att regeringen också hjälpte till,
säger Zorigoo Batar.
kallade tv-chattar. Fram till 2006 fanns en
gaybar i centrum som var mycket populär.
– Men vi fick sluta gå dit, eftersom det ständigt kom folk och förstörde. De kallade oss
fula namn och var mycket hotfulla. En gång
blev en kille kidnappad, de tog ut honom i
skogen och misshandlade honom, säger
Zorigoo Batar.
Numera anordnas gaypartyn en gång i
månaden runt om i Ulan Bator. De måste byta
nattklubb varje gång för att inte riskera att folk
ska komma på vart de går. På en av karaokebarerna jobbar en homosexuell kille. Kollegerna vet att han är gay och accepterar det,
därför går man ofta dit och festar.
– Många homosexuella drömmer om att
MÅNGA MONGOLER, speciellt den äldre
generationen, vill inte prata om hiv eller
homosexualitet. En del är direkt hatiska mot
homosexuella. Stödorganisationerna är de
enda öppna mötesplatserna. Annars träffas
man genom internet, vänner eller genom så
Zorigoo Batar är projektledare
på stödorganisationen Together
Center, många gaykillars fristad.
GANAA BAYAR, HIVPOSITIV
I MONGOLIET:
”Jag måste
Ganaa Bayar trodde det var
ett skämt när testet visade
positivt. Hans allra första möte
med en man gav honom hiv.
– Jag har accepterat det, men
det har tyvärr inte det mongoliska samhället, säger han.
edan tonåren har Ganaa Bayar*, 23,
vetat att han föredrar killar. För tre år
sedan tog han mod till sig och kom ut i
den mongoliska gayvärlden.
Via vänners vänner träffade han en rysk
man, de sågs och hade sex två gånger. Sedan
reste mannen tillbaka till Ryssland och de
hördes aldrig mer av. Men bara några månader
senare skulle Ganaa bli brutalt påmind om
mötet.
MATTIAS RAM
S
20 INSIKT
3/10
MONGOLIET
flytta till ett mer gayvänligt land, som Sverige,
Holland eller usa. De flesta önskar så klart att
de kunde gå och hålla handen på gatan som
andra par. Tyvärr tror jag inte att det kommer
att vara möjligt i Mongoliet på länge. Kanske
om tjugo år eller mer, säger Zorigoo Batar.
MATTIAS RAM
är beläget mellan Ryssland i norr och Kina
i söder. Det består till stor del av stäpp. I
söder ligger Gobiöknen, i norr och väster
finns bergsområden. Landet har varm
sommar och mycket kall vinter. Ulan Bator
är världens kallaste huvudstad.
Invånarantalet i Mongoliet är cirka
2,7 miljoner, varav en miljon bor i Ulan
Bator. En tredjedel lever fortfarande som
nomadiska boskapsherdar. Lönsamheten
är dock liten i det glest befolkade och
karga landskapet. Återkommande naturkatastrofer, svår vinterkyla och torka under
sommarhalvåret gör näringen osäker.
1990 inleddes en demokratisk omvandling i Mongoliet. De mänskliga
rättig-heterna har stärkts och det råder
organisationsfrihet. Ekonomiska reformer
har omvandlat Mongoliet, som tillhörde
socialist-blocket i 70 år, till en marknadsekonomi.
Den gamle ledaren Djingis Khan är fortfarande en stolthet för det mongoliska folket.
Samhället är konservativt på många sätt och att älska någon av samma kön är inte accepterat.
SARA LINDH
MONGOLIET OCH HIV
e leva dolt”
– Jag ville åka till Sydkorea för att arbeta och
var tvungen att göra ett hivtest. När det visade
positivt trodde jag inte att det var sant. Den
kille som tog min oskuld hade också gett mig
hiv.
Ganaa försöker se oberörd ut när han berättar, men smärtan i hans ögon går inte att dölja.
Han har bara pratat om det två gånger tidigare.
De två närmaste vännerna är de enda som vet
och så kommer det att förbli. Hans familj
skulle må så dåligt om de visste och den
skammen vill inte Ganaa utsätta dem för.
– Jag måste leva dolt, det mongoliska samhället har väldigt liten förståelse. Själv försöker jag att inte tänka på det. Jag har accepterat
min situation, men det är svårt att leva med
hiv här. Det värsta är att få ett nytt jobb. De
frågar alltid efter en hälsodeklaration och då är
det i princip omöjligt, säger han med blicken
ned i bordet.
Det rapporterade antalet hivsmittade i
I Mongoliet finns 62 officiella hivfall, men mörkertalet tros vara stort.
Av de rapporterade fallen är 79 procent män och 21 procent kvinnor.
Sedan den första stödorganisationen bildades har allt fler testats positivt
för hiv. Fram till 2005 hade bara sex fall rapporterats i hela landet.
Together Center och Youth for Health är två frivilligorganisationer som
arbetar för att förebygga och sprida information om hiv och andra
sexuellt överförda infektioner bland MSM. En tredje organisation,
Support Center, drivs av The National Aids Foundation.
Mongoliet är just nu 62, men mörkertalet tros
vara stort. Ganaa bor i huvudstaden Ulan
Bator, som har närmare en miljon invånare.
Ändå känns det mer som en småstad. I utkanterna bor folk fortfarande som nomader i sina
traditionella tälthus, så kallade geers. Avstånden är korta, man kan promenera vart man än
ska. Om somrarna intar turister staden, i
övrigt saknas influenser utifrån. Kulturen i
det mongoliska samhället är homogen.
– Det avspeglar sig på mentaliteten, man bör
inte sticka ut. Även om det håller på att ändras
och bli något öppnare, så är det långt ifrån bra
än, säger Ganaa Bayar.
Just nu är han singel och letar heller inte
aktivt efter någon stadig partner.
– Jag är rädd för kärleken. Tanken på att bli
kär i en frisk kille som inte kommer att förstå
skrämmer mig. Träffade jag någon nu skulle
det dröja ett bra tag innan jag vågade berätta.
Han känner en stor ilska mot den man som
gav honom viruset. Han visste att han bar på
det, ändå sa han ingenting. Det faktum att
Ganaa själv inte använde kondom har han
ältat tillräckligt många gånger vid det här
laget.
– Ångesten kommer inte att göra mig frisk,
men ibland är det svårt att inte vara bitter,
konstaterar han.
Bemötandet från sjukvården har varit
oklanderligt, han tar regelbundna cd4-tester
och hittills känner han inte av viruset alls.
– Jag känner mig frisk nu. Det är samhällets
åsikter som skrämmer mig mest. Jag försöker
leva i nuet och drömmer om att starta eget
inom krog- och restaurangbranschen. Men jag
är rädd för vad som skulle hända om folk
visste att jag var hivpositiv och gay, den oron
kan jag inte förneka.
SARA LINDH
*Ganaa Bayar heter egentligen något annat.
3/10
INSIKT 21
FORSKNING
Abort hemma
gör mannen delaktig
Män upplever att aborter som sker i hemmet gör det möjligt att vara delaktig och
ge ett gott stöd till sin partner, enligt en ny studie. Forskaren Anneli Kero tror att
hemaborter på sikt kan bidra till att män tar ett större preventionsansvar.
edan medicinska aborter blev tillåtna
1992 har de stadigt blivit vanligare.
2004 gick medicinsk abort om kirurgisk som den vanligaste abortmetoden. Och under 2009 var nästan 70 procent av
alla aborter medicinska. Socialstyrelsen för
inte statistik över hur många av dem som
avslutas i hemmet. Men sannolikt är det en
ökande andel.
I sitt tidigare arbete som kurator på Norrlands universitetssjukhus i Umeå träffade
Anneli Kero både kvinnor och män i
samband med abort. Det väckte ett intresse
för att ta reda på mer om hur aborter upplevs,
vilket ledde till en avhandling som blev färdig
2002. I en ytterligare studie har hon nu intervjuat 23 par där kvinnan har genomfört en
abort hemma. Intervjuerna med männen,
som genomfördes en till två veckor efter
behandlingen, visar att samtliga stödde sin
partners val av metod. Alla var också närvarande under dagen då aborten skedde.
S
ALLA INTERVJUADE män utom en tyckte
att de hade kunnat ge god hjälp till sin partner.
Dels genom att vara ett känslomässigt stöd,
dels genom att ta hand om barn och andra
praktiska sysslor. De var också nöjda med att
ha kunnat vara delaktiga i vad de uppfattade
som en viktig livshändelse.
– De var väldigt positiva till metoden hemabort och tyckte att det var naturligt att vara
med, säger Anneli Kero.
Ungefär hälften av männen berättade att de
hade känt oro inför aborten och hur deras
partner skulle påverkas. Men när de summerade upplevelsen uppgav merparten att det
förlöpt lindrigare än de hade förväntat sig.
– Den dominerande känslan var lättnad över
att det gått så bra. Det fanns också de som
kände en sorgsenhet över att man inte lyckats
med preventionen.
Även om urvalet i studien är litet tycker
Anneli Kero att resultaten är viktiga. Trots att
många män är involverade i aborter är de rela22 INSIKT
3/10
tivt osynliga, och studier om deras upplevelser är sällsynta. Om männens roll lyfts fram,
och om de får en chans att vara mer delaktiga,
kan det leda till en ökad ansvarskänsla, resonerar hon.
– Om manlig sexualitet börjar kopplas ihop
med reproduktionsansvar så tror jag att vi får
en annan sorts diskussion kring graviditet och
abort.
Traditionellt har huvudansvaret för att förhindra oönskade graviditeter legat hos
kvinnan. Så är det i hög grad fortfarande,
menar Anneli Kero. Exempelvis visar tidigare
studier att det sällan är män som tar upp
som uppmuntrar till långa studier och anpassning till en föränderlig arbetsmarknad är
utrymmet för oplanerade barn begränsat.
Möjligheten att göra abort är därmed på
många sätt en integrerad förutsättning för
dagens livsstil.
I EN ANNAN studie har Anneli Kero undersökt kvinnors upplevelser av att ha genomgått
en abort. Slutsatsen var att många kände
lättnad och uppfattade aborten som ett sätt att
ta ansvar. Det är ett resultat som kan upplevas
som provokativt, konstaterar Anneli Kero.
Det beror på att det finns en seglivad offerbild
”Om manlig sexualitet börjar kopplas ihop med
reproduktionsansvar så tror jag att vi får en annan
sorts diskussion kring graviditet och abort.”
frågan om prevention vid tillfälliga sexuella
kontakter. Istället tolkas det som att kvinnan
är skyddad om inte hon för frågan på tal.
FÖRUTOM ATT öka mäns medvetenhet om
preventionsfrågor kan det ökande antalet
hemaborter förändra bilden av abort på ett
mer generellt plan, tror Anneli Kero. När
ingreppet inte längre sker i en undanskymd
sjukhussal, utan mitt i hemmet och i en
familjekontext, blir det svårare att blunda för
hur verkligheten ser ut. För trots att mer än
varannan kvinna idag genomgår en abort
under sin livstid så anses det fortfarande som
något lite avvikande och skamligt.
– Man förknippar ofta kvinnor som gör
abort med någon sorts riskgrupp. Men en stor
del av aborterna sker faktiskt inom stabila parrelationer.
Anneli Kero menar att diskussionen om
abort lätt snävar in på enskilda individer, när
utvecklingen i själva verket har att göra med
hela samhällskontexten. För i ett samhälle
av kvinnor som genomgår aborter, och en förväntan om att en abort ska ge upphov till
skuld och skam. Då uppfattas resultat som
visar på något annat som kontroversiella.
– Kvinnlighet förknippas ju med moderskap
och att vara god och vårdande. Abort går stick
i stäv med den bilden.
Men ska det inte vara lite svårt att göra
abort? Om det bara handlar om att ta ett par
piller kanske abort börjar användas som en
preventionsmetod?
Anneli Kero känner inte igen den bilden
vare sig från befintlig forskning eller från den
kliniska vardagen. Bland kvinnorna i hennes
studie uppger många att de sett abort som en
möjlig lösning vid en oönskad graviditet. Men
att det samtidigt inte varit något lätt beslut när
de väl ställts inför den konkreta situationen.
– Aborter upplevs sällan som traumatiska.
Men inte heller som något trivialt. Den är en
lösning på en svår situation. Men en lösning
med sorgkant. Inget talar för att kvinnor ser
abort som ett preventivmedel.
MEDICINSK ABORT
Medicinsk abort kan användas fram till den nionde
graviditetsveckan. Det börjar med ett sjukhusbesök då
patienten får tabletter som gör att graviditeten avstannar.
Två till tre dagar därefter får patienten livmodersammandragande läkemedel som gör att fostret stöts ut samt
smärtstillande läkemedel. Detta kan ske antingen på
sjukhus eller i hemmet.
Om kvinnor vore ute efter en enkel utväg
skulle inte heller hemaborter vara så populära,
tror Anneli Kero.
– Det är en mer långdragen process än kirurgisk abort, och innebär mer eget ansvar. Ändå
föredrar många kvinnor den metoden.
Kvinnorna som intervjuades om sina hemaborter uppskattade framförallt möjligheten
till integritet – att själv få bestämma vilken
dag utstötningen av fostret skulle ske, att ha
sin partner närvarande och att ha tillgång till
sin egen säng och toalett. Det som flera upplevde som jobbigast var sjukhusbesöket för att
ta de första pillren, eftersom det är ett så avgörande ögonblick.
Anneli Kero har arbetat som kurator på
Norrlands universitetsjukhus i Umeå och
disputerade vid Umeå universitet med avhandlingen ”Paradoxes in legal abortion:
A longitudinal study of motives, attitudes and
experiences in women and men” år 2002.
JOSE ORTEGA/GETTY IMAGES
RIKTLINJERNA FÖR vilka som får göra
hemabort varierar över landet. På vissa håll
erbjuds metoden bara kvinnor som redan har
erfarenheter av graviditet eller abort, på andra
ställen får i princip alla välja abort i hemmet
om de vill. Det visar att sjukhuspersonalens
värderingar har direkt betydelse för huruvida
kvinnor erbjuds möjlighet till hemabort,
menar Anneli Kero.
Även om hemaborter ger män möjlighet att
delta i processen är det inte ett skäl i sig för att
rekommendera metoden, anser Anneli Kero.
Valet av abortmetod måste alltid vara kvinnans. Däremot kan det vara en del i utvecklingen mot att involvera män i ansvaret för
prevention. Gärna i kombination med andra
åtgärder som exempelvis bra sexualundervisning i skolan, kampanjer riktade till män och
mer manlig personal på ungdomsmottagningar.
– Jag skulle önska att man såg även män som
en målgrupp i det förebyggande arbetet med
att förhindra oönskade graviditeter. Och så
hoppas jag att samhället öppnar upp, så att
abortvården svarar mot både kvinnors och
mäns behov. För även om män inte är patienter kan de också behöva information och
samtal.
FATIMA GRÖNBLAD
3/10
INSIKT 23
PRIDE 2010
Toalettsymbolerna talar sitt tydliga språk: Kvinna, man och
så funktionshindrad. Som om människor med funktionsnedsättningar saknade kön. Personer med funktionshinder
avsexualiseras, infantiliseras och förväntas inte ha sexuella
behov. Det konstaterades på de seminarier på Pride som
handlade om kopplingen mellan funktionshinder och
sexualitet. Människor med funktionsnedsättning och hbtqpersoner bryter alla mot normer och berörs i hög grad av
temat för årets Pride – makt.
Ta plats!
ad är en normal kropp? Är queerteorin blind för frågor om funktionsfullkomlighet? Dessa frågor var
några av utgångspunkterna för
Linda Elstad när hon talade under rubriken
”Queer ❤ invalider? Intro till cripteori” .
Linda Elstad är en av tre jämlikhetskonsulter på Perspektivbyrån. För henne har begreppet crip betytt mycket; det kan öppna upp
många av de låsningar som finns i samhället
kring synen på både vad som är en fungerande
kropp och sexualitet. Crip har mycket gemensamt med queer. Hur många både funktionshindrade och hbtq-personer har inte blivit
kallade freaks? Både funktionsnedsättning,
homosexualitet och avsaknad av en tydlig
könstillhörighet anses ligga utanför normalitetens ramar. Både crip och queer handlar om
motstånd, om att ta tillbaka makten och rätten
att definiera ordet normal.
V
REDAN VALET av beteckning, cripteori
(crip = krympling), kan vara provocerande;
det är avsikten. Än finns inget vedertaget
namn på svenska, somliga säger lytteori och
andra miffoteori.
– Crips teoretiska resonemang ifrågasätter
alla kategoriseringar som sätter gränser för
hur människor med funktionshinder tillåts
delta i samhällslivet. Cripteorin fokuserar på
ANKI ALMQVIST
Linda Elstad
24 INSIKT
3/10
maktordningen snarare än på själva funktionshindret, sade Linda Elstad.
– Crip kritiserar också den så tydliga uppdelningen i två kategorier, personer med eller
personer utan funktionsnedsättningar. Som
om det vore så enkelt att dela in oss. Återigen
finns det paralleller till queer som ju är kritisk
mot att det skulle finnas två kön, tre sexuella
läggningar och så vidare.
En annan viktig punkt är möjligheten att
bestämma över sitt eget liv. Inom cripteorin,
som vuxit fram ur den samtida amerikanska
handikappforskningen, talar man om självbestämmande istället för tacksamhet över att
tolereras i ett samhälle byggt för ”normater”.
Ordet ”normat”, definierat av Rosemary
Garland-Thomson år 1997, är ett nyckelord
inom cripteorin.
– Om man jämför med resonemangen inom
queer om den obligatoriska heterosexualiteten, det vill säga ikonbilden av den feminina
kvinnan och den maskulina mannen, finns
inom crip också samtal kring idén om funktionsfullkomlighet. Men lika lite som det
finns någon alltigenom fullkomlig man eller
kvinna kan någon vara funktionsfullkomlig.
Ändå är det vad alla strävar efter och vad normerna bygger på. Den idén präglar våra liv.
Är det då verkligen önskvärt att alla människor har en funktionsfullkomlig kropp? Crip
ifrågasätter starkt den saken och talar om
”obligatorisk fullkomlighet” på samma sätt
som man inom queerteori talar om ”obligatorisk heterosexualitet”.
Ett annat nyckelord är ”ableism” (från engelskans to be able to) som också handlar om att
kroppen ska vara fullkomlig. Att vara crip är
att identifiera och gå emot ”ableism”. På
samma sätt kräver queer att man är motstån-
dare till varje könsmaktsordning. Men lika lite
som att man måste vara kvinna för vara feminist är det nödvändigt att ha en funktionsnedsättning för att vara crip.
Med cripteorins syn på funktionshinder
uppstår omedelbart frågor som: Hinder för
vadå? Vems hinder? Vilka funktioner? Vems
definition av funktion? Samhällets sätt att förhålla sig till funktionshinder utgår från en
tänkt normalitet i en normal omgivning. Det
finns en rad försåtliga men avslöjande
exempel. Linda Elstad visade på några.
I filmen ”Livet från den ljusa sidan” lider
huvudpersonen (Jack Nicholson) av tvångssyndrom men han vägrar äta sina piller. Först
när han börjar göra det och då blir mer lik alla
andra är han förtjänt av kärleken. Också i
filmen ”Avatar” kan temat spåras. En lycklig
relation uppstår först när den manliga huvudpersonen blir av med den rullstol han har i den
verkliga världen. Kolla och fundera över rullstolens betydelse för kärleken, uppmanar
Linda Elstad. Ytterligare ett exempel:
– Idag betraktar vi färdtjänst som något
positivt men i ett samhälle med inbyggt cripperspektiv skulle inte någon sådan finnas,
påpekar Linda Elstad. Diverse åtgärder för
människor med funktionshinder gör att man
inte tar itu med själva grundproblemet, det
vill säga bristerna i miljön. Crip handlar om
mycket mer än att bygga ramper.
I ETT ANNAT intressant seminarium redogjorde Lisa Ericson för sin magisteruppsats
vid Centrum för genusstudier på Stockholms
universitet, ”Från könlös och avsexualiserad
till sexuell och kåt”. Hon har intervjuat nio
personer (fem kvinnor och fyra män) med
olika könsidentitet och typer av fysiskt handi-
MER ATT LÄSA OM CRIP
■ Crip Theory – en preliminär positionering,
SUSANNE BERG & LARS GRÖNVIK
(Stockholms universitet), ladda ner på
www.kvinfo.su.se/seminarieserier/
CripTheory-enintroduktion.pdf
kapp. Resultatet är avslöjande, dråpligt men
framför allt sorgligt. Också Lisa Ericson talade
om begreppet ”normaten”.
– Om man vill bemötas som sexig bör man
ha en normal kropp, annars säger samhället
stopp.
Människor med funktionshinder avsexualiseras, infantiliseras och förväntas inte ha
sexuella behov, enligt Lisa Ericson. Att tycka
om sin egen kropp har stor betydelse för
synen på den egna sexualiteten och attraktionskraften. Dessa kopplingar blir ännu tydligare för funktionshindrade.
– Att se sig själv som attraktiv går emot diskursen om könlösa brukare av hjälpmedel.
Först och främst måste man tro på sig själv för
att kunna bryta normerna och inte anpassa sig
efter de diskriminerande strukturerna.
Det mest självklara kan bli en stor stötesten
LOTTA JONSON
Lisa Ericson
Ovan: Att synas och ta plats är ett efftektivt
sätt att skaffa sig makt. Här uppträder en så
kallad flashmob på Stureplan under Pride.
för en funktionshindrad. Så här berättar en av
de intervjuade (Sandra) om gynstolen:
”Det var cirkus, men det gick. Han var jättebra, gynekologen, måste jag säga. För hela
situationen blir ju ganska knäpp. Mina ben
och armar som inte är på rätt plats, som kom
mot saker. Nu så blev det att jag låg på diagonalen med benen utanför, och då tänkte jag,
va fan, nu skiter vi i att jag ligger så här konstigt. Det funkar, nu kör vi.”
Ofta görs en degradering av den funktionshindrade. Personer i parrelationer möts av
”Vad fint, vad gulligt. Tänk att även du har
hittat någon…” Funktionshindrade förväntas
helt enkelt inte ha ett vuxet sexliv.
Många av föreställningarna kring sexualitet
i samhället bygger på en slags tyst normerande överenskommelse, sex ska vara problemfritt bland annat. Men om det nu inte är
det? Om man behöver lite hjälp, någon som
lyfter en till sängen och hjälper med själva
penetreringen? Med en icke helt fungerande
kropp måste man våga testa, säga med ord hur
man vill ha det, lämna blygheten hemma.
Många funktionshindrade saknar självklara
förebilder. Sexualitet och funktionshinder är
ett tabubelagt ämne också på institutioner och
bland personliga assistenter. Och om ingen
vågar prata?
– Som funktionshindrad måste man jobba
hårdare och vara tydig om man vill ha sex, det
är helt klart, konstaterar Lisa Ericson.
Hon pekar på toalettsymbolerna: kvinna,
man och funktionshindrad. Sett med cripperspektiv är handikappskylten ingenting
UR TIDSKRIFTEN FRAMTIDER 4/09
”Cripteorin diskuterar hur en kropp med
funktionsnedsättning kan sexualiseras,
göras erotisk. I USA finns en crip-rörelse
som vill erotisera det avvikande och inte
bara ha sex ’trots’ en funktionsnedsättning. (---) HBT-personer med
funktionsnedsättning är ofta uteslutna
från gayvärlden som är extremt inriktad
på ungdom och ’normal’ kroppslighet.
Genom att dekonstruera både sexualitet
och funktionshinder kan cripteori öka
mångfalden också inom gayvärlden.”
annat än en symbol för avsexualiseringen av
icke-normala personer.
En annan, i media vanlig, normerande myt,
handlar om att alla längtar efter spontansex.
Detta är också något som Lisa Ericsons intervjuobjekt förhåller sig till. För dem måste det
till en viss planering. Att slänga sig på matbordet är inte riktigt ett alternativ. Inte att börja
kasta av sig kläderna i hallen heller.
”(---) så funkar det inte. För det är liksom,
när kommer assistenten, när kommer färdtjänsten? Livet är ganska ordnat, och saker tar
lite längre tid” berättar Jessica.
Går det då att ändra på sakernas tillstånd? Jo,
Lisa Ericson ser framför sig ett stigande motstånd som uppstår när personer stolt visar upp
sin cripa kropp och inte svarar på alla frågor
om varför man inte är som alla andra. De som
hon intervjuat gör så. De vågar hångla på
offentliga platser och ta plats. Även om personer med funktionsnedsättning avsexualiseras
av samhället är de långtifrån asexuella!
PÅ ETT TREDJE seminarium ”Crip ❤ trans
= ?” samtalade Christine Bylund (cripfemme aktivist och skribent), Fej Matti
Skantz (trans- och invalidaktivist samt sjuksköterska) och Josephine Krieg (doktorand
i genusstudier och kabaretartist). Frågan löd
”Har trans och funktionshinder något gemensamt?”. Svaret blev ett rungande ja. Likheterna i bemötande är slående; både den funktionshindrade som visar sig i samhället och en
öppet aktiv transperson möts av hejarop och
”Vad modig du är!”. Men bakom välviljan
finns en rad osynliga fördomar som handlar
om att inte riktigt bli tagen på allvar. Det
”normala” har ju trots allt makten. Både av
transsexuella och funktionshindrade tycks
▼
ANKI ALMQVIST
■ Artikel av JENS RYDSTRÖM, Framtiden
04/09, ladda ner på: www.politiken.se/
tidskrifter/fram/fram09/fram0904-08.pdf
3/10
INSIKT 25
PRIDE 2010
▼
Josephine Krieg, Fej
Matti Skantz och Christine
Bylund efter seminariet
”Crip ❤ trans = ?”
ANKI ALMQVIST
samhället dessutom förvänta sig en stor
portion tacksamhet.
– Ofta tror jag bemötandet handlar om
människors osäkerhet så fort som något är
annorlunda. Det är de där boxarna som alla
ska kunna passa i och som ska vara klart och
tydligt definierade. Det är vi som får skulden
om cirklarna rubbas och som ska anpassa oss
så att inte allt blir kaos, sade Josephine Krieg.
Christine Bylund mindes hur hon vid flera
tillfällen blivit tillstucken pengar av främmande människor. Som plåster på såren
kanske, i någon slags perverterad välvilja. Fej
Matti Skantz påpekade att omvärlden tycker
det är viktigare att man försöker vara så
normal som möjligt istället för att följa sina
egna önskningar och bli lycklig – om man är
funktionshindrad. Och Josephine Krieg sammanfattade erfarenheterna från kontakter
med det normgivande samhället och tillika
makthavarna i samband med bytet av könsidentitet och därmed namn:
– För att få rätten att bli en frisk person var
jag tvungen att säga att jag var galen.
LOTTA JONSON
Äntligen! Efter en ny utredning vill Socialstyrelsen
förändra den diskriminerande lagen om könsbyte.
å förra Pride diskuterades transpersoners könsbyte. Kritiken mot gällande
regler var massiv och i september 2009
gav Socialstyrelsen Karin Lindell, som bland
annat varit juridisk expert i riksdagen, i
uppdrag att se över frågan. Just nu ligger
hennes utredning och tillika förslag till lagändring ute på remiss.
– Kanske var jag lite väl optimistisk när jag
krävde att ändringarna skulle gälla från och
med 1 januari 2011. Men jag är övertygad om
att till nästa Pride kommer saker och ting att
vara annorlunda. Alla politiker inser att detta
är något oerhört viktigt. Till och med Göran
Hägglund är positiv till mina förslag, sade
Karin Lindell på ett Pride-seminarium.
P
DEN LAG SOM gäller idag rörande fastställelse av könstillhörighet och könsbyte har
gällt sedan 1972. Då var den relativt radikal
men mycket vatten har runnit under broarna
sedan dess. Där finns bland annat krav på att
en person som byter kön ska vara ogift. Idag
när könsneutrala äktenskap är legio har det
kravet ingen som helst bärighet, menar Karin
26 INSIKT
3/10
Lindell. Inte heller tycker hon om bestämmelsen att man ska vara svensk medborgare. I alla
andra sammanhang är hemvisten avgörande,
så borde det vara i det här fallet också.
– Ett annat krav, tvångssterilisering, är
ytterst kränkande och diskriminerande. Bort
med det, kräver Karin Lindell.
Det ska också vara tillåtet att frysa in spermier eller ägg för ett eventuellt framtida
barnafödande. Ingen som inte vill ska heller
behöva göra några könskorrigerande operationer. Några vill bara ha hormoner, vissa vill
ha hjälp med en mastektomi (bröstförminskning) och så vidare. Det ska hela tiden vara
individens val och alltsammans ska ske inom
den vanliga vården.
Karin Lindell har inte hunnit ta med alla
aspekter i sitt förslag. Somligt måste undersökas vidare, reglerna kring barn under 18 år till
exempel. Samt det faktum att diagnoskoden
”transsexualism” klassas som psykisk sjukdom.
Det är dock en fråga som studeras internationellt under who:s överinseende. Skulle
koden tas bort redan nu betyder det i praktiken att transsexualism och könsbyte skulle bli
kodlöst och därmed falla utanför den offentliga sjukvården. Så har skett i Frankrike och
det är ingenting som Karin Lindell vill se här.
– Jag vill inte ha något klassamhälle. Könsbyte eller ej ska inte handla om hur mycket
pengar någon har i plånboken.
LOTTA JONSON
Välkommet lagförslag
Karin Lindell, utredare åt Socialstyrelsen,
skrädde inte orden när hon talade på Pride:
Gällande lag angånde könsbyte är en skam,
sade hon bland annat.
SENARE UNDER Pride-veckan samlades
alla partiledare (utom Kristdemokraternas
Göran Hägglund) till en paneldebatt där flera
hptq-frågor diskuterades. Då lämnade också
samtliga deltagare klara besked vad gäller
situationen för transpersoner: Kravet på sterilisering inför ett könsbyte ska upphävas.
Så när frågan kommer upp i riksdagen, tidigast i november, blir det förhoppningsvis så
som Karin Lindell föreslagit.
Hela utredningen, som också tar upp vårdorganisation, specialistteam med mera kan
laddas ner från www.socialstyrelsen.se/
publikationer2010/2010-6-31.
LOTTA JONSON
REGIONNYTT
att många önskade ett bredare
samarbete.
MARTINA JUNSTRÖM
Elin Jacobsson
Hon är spindeln i
kunskapsnätverket
Folkhälsovetaren Elin Jacobsson är samordnare för det
regionala kunskapsnätverket för STI/hiv-prevention i
Stockholm/Gotland. Hon kommer att jobba halvtid med
nätverket, övrig tid är hon anställd på Lafa med ansvar
bland annat för målgruppen unga vuxna.
Varför ett regionalt kunskapsnätverk för hiv- och STI-prevention?
– Det började med en önskan
från Hivenheten på Socialstyrelsen (ligger numera på Smittskyddsinstitutet) om att det
skulle bildas regionala nätverk
för att stimulera kunskapsutveckling och samordning. En
inventering i Stockholmsregionen visade att det finns många
professionella aktörer som har
egen kunskapsförsörjning, och
kopplingar mellan vissa, men
Vilken är din roll i kunskapsnätverket?
– Egentligen är det lite missvisande att tala om ett fast
nätverk, eftersom det handlar
om flera rörliga nätverk på olika
håll och vid olika tidpunkter.
Men jag ska sondera terrängen
och hitta möjliga samarbeten,
vara lyhörd för aktörerna på
hivområdet, så att jag kan fånga
upp de behov som finns och
förverkliga olika idéer tillsammans med aktörer i regionen.
Vilken är Lafas roll?
– Jag representerar inte bara
Lafa i det här, utan alla olika
aktörer i regionen. Jobbet som
samordnare är en fristående
arbetsuppgift, där Regionala
rådet fungerar som styrgrupp
för arbetet. (Se faktaruta)
Vilka är dina första uppdrag som
samordnare?
– Rådet har bestämt att vi ska
fördjupa samarbetet med
Gotland, som tillhör samma
region. Vi har redan knutit kontakter, de har bland annat ett
FAKTA
Regionala rådet för STI/hivprevention ansvarar för övergripande planering, analys och
uppföljning av det STI/hivpreventiva arbetet i Stockholms
läns landsting. Regionala rådet
är dessutom en styrgrupp till
det regionala kunskapsnätverket. Regionala rådet leds
av smittskyddsläkaren och har
representanter från Beroendevården, infektionskliniken,
Venhälsan, Sesammottagningarna, Lafa och Hälso- och
sjukvårdsnämndens förvaltning.
Stockholms stads hivsamordnare är adjungerad till rådet.
STI-nätverk och ett skolnätverk,
och vi kommer till exempel att
erbjuda dem olika utbildningar.
– Ett annat uppdrag är att
starta en utbildning i samarbete
med Stockholms stad, om hiv
och bemötande, för människor
som i sin vardag träffar hivpositiva, till exempel boendestödjare och socialsekreterare.
– Sist men inte minst gör vi en
storsatsning på World Aids Day.
HANNA ÅDIN
”Vi vill att alla ska bli berörda”
På World Aids Day (WAD) 1 december bjuds både gymnasieskolor och allmänhet in
till ett omfattande program på Kulturhuset i Stockholm. Arrangörer är aktörer i
Stockholmsregionen som på olika sätt arbetar med hiv.
STIGMA OCH DISKRIMINERING
är temat för WAD 2010, precis
som det varit de senaste åren.
– Dagen innebär en chans att
visa att det finns hivpositiva
människor i Sverige idag och
hur viruset påverkar livsvillkoren,
säger ELIN JACOBSSON, samordnare för det regionala kunskapsnätverket för STI/ hivprevention.
En viktig målgrupp för årets
aktiviteter är elever i gymnasieskolan. De erbjuds ett ”paket” i
form av en halvdag på Kulturhuset (för- eller eftermiddag).
– Där kommer man att få lära
sig mer om hiv, se tankeväckande filmer och lyssna på när
människor som lever med hiv
berättar om sina erfarenheter.
En inbjudan via mejl går inom
länet och först till kvarn gäller.
Parallellt med gymnasieprogrammet kommer filmvisning
att pågå i en annan del av Kulturhuset. Den är öppen för allmänheten och man behöver
inte föranmäla sig.
– Det kommer att finns plats
för samtal i samband med filmerna och troligtvis blir det
musikframträdanden och annan
underhållning också.
På kvällen genomförs en ljusceremoni utomhus. Detaljerna
är inte klara ännu men Sveriges
nya hivambassadör Anders
Nordström kommer att hålla tal.
BAKOM årets WAD i Kulturhuset står inte mindre än 14
aktörer som på olika sätt arbetar
med hiv/aids-frågor: Afris, Afrosvenskarnas riksförbund, Hiv-Sverige, Infektionskliniken
Huddinge, Lafa, Nationellt kunskaps- och resurscentrum för
barn och unga med hiv, Noaks
Ark, Posithiva Gruppen, RFSL
Stockholm, RFSU Stockholm,
Sesam Huddinge, Sesam Solna,
Smittskydd Stockholm och Venhälsan.
– Flera av aktörerna har egna
aktiviteter på WAD, men det
finns ett värde i att också göra
något stort tillsammans. Det är
så viktigt att hivfrågorna lyfts
och det blir mer kraftfullt om
många går ihop och visar att
man jobbar för samma sak.
Målsättningen är att arrange-
manget ska få mycket uppmärksamhet, att fler ska veta
vad Red Ribbon står för och
vad 1 december är för en dag.
– Jag hoppas att alla som
kommer till Kulturhuset lär sig
något nytt och berörs, att man
bär någonting med sig när
man går därifrån, säger Elin
Jacobsson.
HANNA ÅDIN
ALL INFORMATION och det
fullständiga programmet kommer att läggas ut på
www.WAD.se. För anmälan till
”gymnasiepaketet” 1 december,
mejla till elin.jacobsson@sll.se
KLAMYDIAMÅNDAGEN
Nationell preventionssatsning
I Stockholm deltog fler mottagningar än
någonsin under Klamydiamåndagen, som i år
var en nationell satsning. Den gemensamma
kampanjen togs fram av Lafa på uppdrag av
Nationella Hivrådet.
FÖR ÅTTONDE ÅRET i rad
lockade vårdcentraler, barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar och andra specialmottagningar med gratis drop
in-testning under Klamydiamåndagen 13 september. Nytt för i år
var att kampanjen genomfördes
över hela landet.
– Den nationella satsningen är
ett uppdrag från Nationella
Hivrådet. Hela landet har haft
tillgång till vårt kampanjmaterial
och totalt har sexton av tjugoen
landsting och regioner anslutit
sig, berättar Robert Pantzar,
informatör på Lafa.
Navet i kampanjen är nya hemsidan Klamydiamåndagen.se
med länkar till de deltagande
landstingen/regionernas egna
hemsidor med information om
var man kan testa sig på sin
hemort. Veckorna före årets
Klamydiamåndag kunde man
även skicka en humoristisk
påminnelse, till sig själv eller sina
kompisar, i form av en tecknad
applikation i mobilen.
I STOCKHOLM deltog i år 122
mottagningar, det högsta antalet
sedan starten. I Göteborg hade
117 mottagningar anslutit sig.
– Vi hängde faktiskt på Stockholm redan förra året men var
lite väl sent ute då. I år var vi mer
förberedda. Mediatäckningen
blev bättre och vi märkte ett stort
regionalt intresse bland mottagningarna och ett sug efter att
delta i Klamydiamåndagen, säger
Stefan Laack, verksamhetsutvecklare på Hivprevention i
Västra Götaland.
Ambitionen i Västra Götaland
är att fortsätta delta i Klamydiamåndagen, men det finns en del
problem att tackla.
– Vi har många ”pinnmottag-
ningar” som alltså får betalt per
inbokat besök. När de avsätter
drop in-tid för klamydiatestning
gör de det på tider då de i annat
fall hade kunnat boka in besök,
säger Stefan Laack.
Hur många personer i landet
som tog tillfället i akt att testa sig
under Klamydiamåndagen finns
det ännu ingen sammanställning
över, men Karolina Höög,
barnmorska och samordnare på
Lafa, anar ett något ljummare
intresse än tidigare år.
– Det var vi förberedda på av
flera skäl, ett av dem är att det är
valår. Då krymper alltid vårt
annonsutrymme, förklarar Karolina Höög.
ATT DET sedan 1 mars i år går att
beställa klamydiatest på nätet,
via Vårdguiden, spelar säkert
också in liksom mottagningarnas
ökade tillgänglighet och generösare öppettider överlag.
– Det är förstås enbart positivt.
Om man testar sig en torsdag
eller måndag, på en mottagning
eller via nätet har ju ingen betydelse. Det viktiga är att man gör
det, säger Karolina Höög.
Klamydiamåndagen handlar
alltså inte enbart om att testa sig.
Det är lika mycket en kampanj
för att lyfta frågan och informera
om infektionen, vilka konsekvenser den kan få om den inte
behandlas och hur man kan
skydda sig.
– Det är den ökade medvetenheten om klamydia som vi jobbar
för. Den är det viktigaste. Ett
annat mål med Klamydiamåndagen är att uppmuntra till ökad
kondomanvändning. Därför
erbjuds alla som testar sig gratis
kondomer, säger Robert Pantzar.
HELENE LUMHOLDT
VÅRDGUIDENS STATISTIK
över dem som beställer test på
nätet visar att det är betydligt
fler pojkar/män än på mottagningarna. Av den enkät
som besvarats av nättestarna
framkommer också att dryga
tjugo procent av männen
(företrädesvis unga män i
åldrarna 20–29 år) inte skulle
ha testat sig alls om inte
nätalternativet hade funnits.
Test utan krångel
MITT INNE i Liljeholmens
nybyggda centrumområde ligger
höghuset där såväl närakut som
vårdcentral är inrymda. Längst in
i en korridor på sjunde våningen
finns också sedan några år tillbaka en barnmorskemottagning.
Klockan åtta på måndagsmorgonen strömmar lugn, lite meditativ musik ur högtalaren i väntrummet. Ett ungt par sitter i
soffan och äter medhavd frukost.
För de tiotalet andra som också
tagit kölapp finns både kaffe och
28 INSIKT
3/10
veckotidningar att förkorta
väntetiden med.
Liljeholmens barnmorskemottagning har öppet hus varje måndagsmorgon, men just idag är det
lite speciellt eftersom det är den
årligt återkommande Klamydiamåndagen och mottagningen har
drop in för klamydiatestning hela
dagen.
En 25-årig kvinna berättar att
hon kommit för att förnya sitt
recept på p-piller men också vill
ta ett klamydiatest.
ULRICA ZWENGER
Meditativ musik, en kopp kaffe och en
veckotidning innan det är dags att testa sig.
Det är Klamydiamåndag på Liljeholmens
barnmorskemottagning.
– Det är på förekommen anledning kan man säga. För mig finns
det inget tabu eller någon skam i
att ta ett klamydiaprov. Jag vet att
Ovan: Elin Ängeby, Liljeholmens
barnmorskemottagning, vill göra
det enkelt för besökarna att
testa sig.
SEN SIST
Sexiga låtar
Smäktande ballader eller rivig rock? Robyn
eller Springsteen? Vilken musik passar bäst till
sex? Åsikterna går isär. På Kondom08.nu,
Lafas kampanjsajt, har tusentals unga sagt sitt.
VILKEN LÅT VILL du ligga till?
Den frågan ställde Lafa i årets
sommarkampanj. För sex och
musik hör ihop för många och kan
i bästa fall förstärka varandra.
– Vi har fått in nästan 1 500 olika
förslag på låtar som är bra att ligga
till, det är helt otroligt, säger
Robert Pantzar, informatör på
Lafa, och får medhåll av kollegan
Elin Jacobsson, folkhälsovetare
och projektledare:
– Konceptet är jättelyckat och
har verkligen gått hem hos målgruppen ungdomar och unga
vuxna, konstaterar hon.
Det är tredje året i rad som Lafa
sätter 08-kondomen i fokus med
en kampanj till ungdomar och
unga vuxna i Stockholms län. Nu
i somras delades 50 000 kondomer ut. De var förpackade i små
skivomslag med kända artister. På
konvoluten förklarades att kampanjen hyllar ”skön och säker sex
genom att utse de bästa låtarna att
få till det till”. Syftet är förstås att,
på ett lekfullt sätt, påminna om
och popularisera kondomen.
Varje person har bara fått en
eller två stycken, vilket lett till att
kondomerna uppfattats som lite
exklusiva.
– De har väckt mycket nyfikenhet och samtal. Utdelarna la
märke till att man i många kompisgäng genast började byta med
varandra, för att få sina personliga
favoriter på konvolutet, berättar
Robert Pantzar.
Han berömmer de unga kon-
jag inte är ensam om det och jag
har testat mig tidigare också. Det
är bättre att ta det säkra före det
osäkra, säger hon.
Kanske kommer några fler
besökare än vanligt att komma
under dagen, men någon större
rusning väntar sig inte barnmorskan Elin Ängeby.
– Vi har väldigt generösa mottagningstider här. Det ingår i vårt
kundtänk, att vara tillgängliga. Så
vi har drop in en timme varje
morgon, måndag till torsdag, och
på tisdagar dessutom mellan
16.00 och 18.30, berättar hon.
Chefsbarnmorskan Kajsa
Longhi tycker att Klamydiamåndagen är ett bra sätt att visa att de
finns och tror att dagen kan göra
att fler hittar till mottagningen.
– Vi vill göra det så enkelt som
möjligt för våra besökare. De
som kommer för cellprovtag-
ning, preventivmedelsrådgivning
eller för att ta graviditetstest kan
också ta klamydiaprov samtidigt.
Vårt mål är ju att så många som
möjligt ska testa sig. Då vill vi
inte att det ska vara något konstigt eller krångligt.
Framför allt är det kvinnor som
kommer till mottagningen. Just
denna morgon är den frukostätande mannen i soffan den enda.
Men en del partner och blivande
pappor brukar passa på att ta
prov när deras kvinnor testar sig.
– Och så kommer det en del
unga män som inte riktigt vet
vart de annars ska ta vägen, säger
Elin Ängeby, som beräknar att
mottagningen tar mellan fem och
tio klamydiaprover varje dag.
Och kanske blir det några extra
denna Klamydiamåndag.
HELENE LUMHOLDT
MARTINA JUNSTRÖM
Ovan: Ny affisch till en ny satsning: den nationella Klamydiamåndagen.
domutdelarna för deras engagemang – och ger även en eloge till
de tio mer och mindre kända
bloggarna på Kondom08.nu.
– De tog verkligen fasta på
kopplingen mellan sex och musik
i sina inlägg och skrev på en bra
nivå och på ett sätt som avdramatiserar kondomanvänding.
KAMPANJEN startade 11 juni då
Teddybears spelade på Gröna
Lund och avslutades 28 augusti
med utdelning på festivalen Popaganda. Däremellan har kondomerna delats ut vid 27 konserter,
festivaler och andra musikevenemang, samt i Top Cabs taxibilar.
Alla som fick kondomer uppmanades på konvoluten att gå in på
kampanjsajten och bidra till
”Ligglistan” genom att rösta på
sina egna favoritlåtar eller lyssna
på andras sexmusikfavoriter på
Spotify, där topplistan har legat
samtidigt.
– Om man har konto på Spotify
kan man prenumerera på olika
spellistor och Ligglistan fick
snabbt många prenumeranter,
berättar Elin Jakobsson.
Vinnande låt blev Disco Squid
med Kalle Ninja, på andra plats
kom Ben Harpers Sexual
Healing och trea blev Breathe on
Me med Britney Spears. De personer som lagt in de fem mest
populära ligglåtarna har vunnit
premiumkonton på Spotify i sex
månader.
HANNA ÅDIN
Förra året handlade
Lafa-kampanjen om
resor och 100 000
kondomer delades ut.
Hundratals berättelser om var och hur
kondomerna användes strömmade då in
till Kondom08.nu.
I somras gällde det i
stället att välja sexvänlig musik.
3/10
INSIKT 29
BÖCKER TEATER
Nattsvart om tonårstidens utsatthet
TONÅRSTIDEN är en enda
våldsam, tröstlös plåga på vägen
mot den förhatliga vuxenvärlden.
Dit vill ingen; den befolkas praktiskt taget bara av svikare och
våldtäktsmän.
Så är det i alla fall både i Mian
Lodalens nya roman Tiger och
i Maria Svelands Att springa.
Beröringspunkterna är ännu fler;
bägge romanerna handlar om
sexuellt uppvaknade och
vänskap, bägge utspelar sig under
den tid när respektive författare
själv var i puberteten.
Huvudpersonerna åtnjuter författarnas totala lojalitet och perspektivet utgår från de gängliga,
finniga, osäkra, brådmogna tonåringarnas horisont. Inga moraliska pekpinnar här inte – vad de
än tar sig för. Hos Lodalen heter
hjältinnan Connie eller Tiger,
Sveland berättar om Julia och
Emma. I de inledande kapitlen
ska alla just börja på högstadiet.
Sämst i klassen, utanför och
udda lierar sig Connie/Tiger med
tre andra tjejkompisar som har
det minst lika jobbigt hemma.
Småstölder och fyllefestande till
helgen förgyller den trista vardagen. Samtliga manliga vuxna är
antingen helt sexfixerade, presumtiva våldtäktsmän eller känslomässigt blockerade och likgiltiga, alla kvinnor totalt kuvade
TIGER
Författare: Mian Lodalen
Förlag: Forum bokförlag, 2010
30 INSIKT
3/10
eller våldsbenägna de också.
Connie blir inte kär på riktigt
förrän hon träffar Anna, men då:
”Vi glittrar mot varandra. Blå, blå
ögon. Som Vättern en sommardag. Mörkt blå.” En vacker saga
mitt i den brutala verkligheten.
Hur det går? Åt pepparn så klart!
MIAN LODALENS språk är
snabbt, rakt och enkelt, märkbart
opåverkat av allt det råa som det
skildrar.
Det finns hela tiden en påtagligt osentimental, nästan glad ton
som svär mot det nattsvarta i
berättelsen. Möjligtvis hade detta
varit mer adekvat om ”Tiger”
riktat sig till ungdomar, nu presenteras boken som vuxenroman
och språket ställer sig istället på
tvärs och tar delvis udden av
innehållet.
Bäst är avsnitten där den
nyvaknade erotiken skildras;
beskrivningen av skuldkänslorna
inför attraktionen till det egna
könet och de intima mötena blir
berättelsens andningshål. Liksom i viss mån skildringen av
vänskapen mellan de fyra utsatta
tjejerna, Sisters in Crime – även
om det till sist blir lite för mycket
”grupplaba” (grupponani) i
duschen. Fast Lodalen visar också
på tonårsgängets förtryckande
sida; några lesbiska inslag tål den
vänskapen knappast.
MARIA SVELANDS Julia och
Emma lever inte lika synligt nära
avgrunden. Deras relation utsätts
inte för några homoerotiska lockelser och inte hotas den heller,
visar det sig, av Emmas förälskelse i den nya killen i klassen.
Istället är det betydligt mörkare,
hemligare och onämnbara sexuella krafter som till sist sliter
sönder alla band mellan dem.
”Att springa” är en berättelse om
könens maktordning. Somliga
personer tecknas här, liksom hos
Lodalen, väl schablonartat.
Emmas mamma dricker rödvin
på ett alltför ofta skildrat sätt,
Julias städar på alltför välkänt
maniskt vis, socialtanter ser ut
som socialtanter ska se ut och så
vidare. Budskapet däremot och
den välregisserade tragiska
tråden som leder mot undergången är däremot svår att värja
sig mot. Den bär ”Att springa”
ända till slutet.
Både ”Att springa” och ”Tiger”
ger läsaren fina inblickar i tonåringars sätt att tänka. De återkallar minnen som många av oss
säkert förträngt, inte minst den
där känslan av att vara totalt låst
och beroende av andra. Alla som
arbetar med ungdomar borde
naturligtvis redan veta sådant
men båda romanerna ger en
chans till rekapitulation.
Å ANDRA SIDAN ställer jag
mig tveksam till att berättelserna
förlagts till historien. ”Tiger”
utspelas i slutet av 1970-talet,
”Att springa” tio år senare. Det
kan betyda att man hittar ursäkter för det som sker. Homofobin
är inte lika stor idag, säger kanske
någon. Rättsväsendet fungerar
bättre, våldtäkt och pedofili är
mycket mer uppmärksammat
idag. Ensamma mammor har
självklart en bättre status idag än
1988. Fast stämmer det full ut?
Skulle inte Maria Svelands och
Mian Lodalens budskap väga
ännu tyngre om de placerat sina
berättelser i nutid? Då hade det
inte funnits någon chans alls att
värja sig.
LOTTA JONSON
ATT SPRINGA
Författare: Maria Sveland
Förlag: Norstedts, 2010
SEX, KÄRLEK OCH
ASPERGERS SYNDROM
Författare: Inger Jalakas
Förlag: Alfabeta förlag, 2010.
Informativt
om AS
DET OMTALADE svenska
Oscarsbidraget ”I rymden finns
inga känslor” handlar om 18-åriga
Simon med diagnosen Aspergers
syndrom. Filmen har väckt olika
reaktioner hos personer som har
Aspergers. Några känner igen sig
medan andra tycker att regissören
Andreas Öhman målat upp en
nidbild .
Vill man veta mer om Aspergers
syndrom (as) kan man med fördel
läsa journalisten och författaren
Inger Jalakas Sex, kärlek och
Aspergers syndrom. Jalakas
har intervjuat kvinnor och män
mellan 15 och 55 år med as om
relationer och sex och utgår från
den senaste forskningen. Hon ger
en räcka mycket konkreta råd till
aspergare om hur man ska göra för
att må så bra som möjligt i en relation, vad som är destruktivt och
vad man inte ska acceptera, hur
man bäst tar hand om sig själv om
man känner sig nedstämd, vad
man kan tänka på för att bryta
ensamheten och försöka träffa en
partner och hur man gör när man
har sex. En cirka 60 sidor lång kärleksskola, helt enkelt, till stöd för
dem som har diagnosen.
Alla aspergare är förstås inte
likadana, om nu någon skulle tro
det. De har olika behov, precis
som vi andra så kallade neurotypiska människor. Det är Jalakas
De får helt enkelt lära sig göra något annat om jag ryggar tillbaka.”
Något som aspergare kan dra
fördel av i en kärleksrelation är
behovet av uppriktighet och rak
kommunikation, utan dolda
budskap. Det passar många av oss
andra att ha det så också och är på
många sätt positivt. Intressant nog
fungerar kvinnor med as och män
utan as bra ihop, skriver Jalakas
med hänvisning till en intervjustudie med 33 personer. De kan
vara rätt så lika. Längst från
varandra står män med as och
kvinnor utan as. Det kan
förklara det faktum att fler
manliga aspergare än kvinnliga
lever ensamma.
”Sex, kärlek och Aspergers
syndrom” är en lättfattlig och
informativ bok. Den fyller säkert
ett stort behov, både hos människor som har as och hos dem
som vill veta mer om vad det
innebär att ha denna funktionsnedsättning och samtidigt försöka få till ett bra kärleksliv.
Ta sista chansen!
I FÖRRA INSIKT tipsade vi om
Hjärtats beatbox. Den kritikerhyllade teaterföreställningen för
10–13-åringar har länge gått för
slutsålda hus på Unga Dramaten.
Inte minst skolföreställningarna
har snabbt blivit fullbokade.
– Pjäsen är verkligen omtyckt i
alla åldrar. Vi har fått många spontana reaktioner från barnen i
publiken, som ibland utbrister
något mitt under föreställningen,
berättar Lisa Skoog, kommunikatör för Unga Dramaten.
Nu är det bara en månad kvar till
den sista föreställningen, men
fortfarande finns platser kvar följande datum (med reservation
för att något kan ha sålt slut
sedan tidningen trycktes):
Lördag 9 oktober
Lördag 16 oktober
Fredag 29 oktober
Lördag 30 oktober
Fredag 12 november
FÖR BILJETTBOKNING gå in
på www.dramaten.se eller ring
08-667 06 80.
ANNA BLOMQVIST
Inger Jalakas har tidigare
skrivit boken ”Nördsyndromet
– allt du behöver veta om
Aspergers syndrom” (2007).
ROGER STENBERG
noga med att påpeka. Men det
som förenar är svårigheten att
tyda kroppsspråk och oförmågan
att förstå att andra inte tänker
likadant som en själv.
Att ha svårt att sätta sig in andras känslor och sätta ord på sina
egna kan förstås skapa problem
när det handlar om kärlek och intimitet, men att aspergare skulle
vara ointresserade av kärlek och
sex är helt fel, skriver Jalakas. De
flesta längtar efter mental och
fysisk närhet, även om behovet av
att få vara i fred är stort. Dock
tvingas många leva ensamma,
mot sin vilja.
Ofta är aspergarnas sinnen
känsligare än normalt. Det beror
på perceptionsstörningar och kan
skapa svårigheter i sängen. En
smekning kan vara plågsam. För
Simon i ”I rymden finns inga
känslor” är det så. Han gillar inte
att någon tar i honom. Så här berättar Lina, 26, som är taktilt överkänslig, i boken: ”… jag har en del
små fält som man inte får peta på,
vissa punkter på nacken och öronsnibbarna, ena sidan av magen
och tårna. Där känns det obehagligt. Händer det så måste jag vrida
på mig, jag får nästan panik. Men
det är inte så illa att jag blir avtänd.
KORTFATTAT
STOCKHOLM GER SPRUTBYTE EN CHANS
I Stophivgruppens tält i Pride Park, Tempe of Love, kunde man
göra ett ”vanligt” hivtest, med provsvar efter en vecka. 183 personer testade sig under veckan i parken och 103 personer på Venhälsan. För de lite yngre Pridebesökarna fanns i år möjligheten att
testa sig för hiv och andra STI på Stockholms skolors ungdomsmottagning, som hade drop in hela veckan.
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE i Stockholms län röstade i somras ja till
försök med sprutbyte för injektionsmissbrukare. Försöket kommer
att hålla på i fyra år och syftar till att minska spridningen av bland
annat hiv och hepatit. Åtgärden är en av flera för att förbättra förutsättningarna för narkomaners hälsa.
Sprutbyte har tidigare endast tillämpats i Region Skåne. Lagen
som möjliggör för landsting och regioner i Sverige att införa sprutbyte kom 2006.
Sprutbyte rekommenderas internationellt av bland andra FN och
Världshälsoorganisationen (WHO).
HIVENHET PÅ SMITTSKYDDSINSTITUTET
DEN HIV/STI-preventiva verksamhet som är knuten till Nationella
Hivrådet flyttades 1 juli från Socialstyrelsen till Smittskyddsinstitutet. Övergången omfattar även arbetet med att fördela statsbidrag
till olika organisationer som arbetar förebyggande med hiv/STI.
PRIDETESTNING
PÅ TRE STÄLLEN
GONORRÉ ÖKAR KRAFTIGT
– MEN KLAMYDIA FORTSÄTTER MINSKA
ANKI ALMQVIST
LIKSOM FÖRRA året hade
MSM-mottagningen Venhälsan
på Södersjukhuset drop in för
hivtestning med snabbsvar
dagtid under Prideveckan i juli.
Nytt för i år var att man även
kunde testa sig för gonorré,
klamydia och syfilis utan att
boka tid innan.
– Har man utsatt sig för risken att få hiv finns det också risk att
man har fått någon annan sexuellt överförd infektion, säger
KAJSA FLISAGER, chefsbarnmorska på Venhälsan.
UNDER FÖRSTA halvåret 2010 rapporterades 399 fall av gonorré
i Sverige. Det var en ökning med 22 procent jämfört med första
halvåret 2009 då 337 gonorréfall rapporterades. 200 av fallen var i
Stockholms län, vilket innebär en fördubbling jämfört med samma
period förra året och den högsta halvårssiffran sedan 1988. Spridningen i länet är generell, utan lokala utbrott, och drygt hälften
smittades via heterosexuell kontakt.
Klamydia fortsatte däremot att minska i hela landet, från 18 764
rapporterade fall första halvåret 2009 till 17 253 under perioden
januari–juni i år, en nedgång på 8 procent. Medelåldern var 21 år för
de smittade kvinnorna och 24 år för de smittade männen.
3/10
INSIKT 31
POSTTIDNING
Lafa
Box 175 33
118 91 Stockholm
Anmäl ändrad adress!

Homofobi stör hivarbetet

Transcription

Similar documents

Exempel på löpande citat och blockcitat

Se smakprov av Elevboken - Sex och samlevnad för nyanlända

HPV-vaccinet – ett spel om miljoner och om liv

Ladda ner Insikt nr 2 som Pdf

Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint

Låt oss prata om sex

Behandling av HIVaids hos gravida kvinnor i Zambia 2012

Abort i Sverige ur ett historiskt perspektiv Aspekter på abort

Smittad av HIV: ett liv i berg och dalbana: litteraturstudie

Upplevelser av stigmatisering hos personer som lever

Fröjdas vart sinne, kör, Fr.

Elwin, Elin - Att lita på andras blodgåva

Retorikläxa 3 - Kungis 02:or

Nytt från Hiv-Sverige nr 1 2014

afrikabilaga 2001

VI HAR LÄRT OSS ATT LEVA I NUET”

Person och politik