Varför görs inte lönsamma miljö- investeringar?

Transcription

Varför görs inte
lönsamma miljöinvesteringar?
William Montgomery & Henry Montgomery
”...ofta är det psykologiska förklaringar, såsom människans
värdering av nuet jämfört med
framtiden, som bidrar till att investeringar som gynnar företaget
och miljön inte genomförs”
FORES Studie 2012:2
{
4Es
Essays on
Environmental
Economics and
Entreprenurship
Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar?
William Montgomery och Henry Montgomery
1:a upplagan, 1:a tryckningen
FORES 2012
FORES
Bellmansgatan 10
118 20 Stockholm
Tfn: 08-452 26 60
E-post: brev@fores.se
www.fores.se
Form och sättning: Kalle Magnusson
Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2012
Typsnitt: Antenna (rubriker), Freight text (brödtext)
Papper: Scandia 2000 (omslag), Edixion Offset (inlaga)
ISBN: 978-91-979505-3-4
Fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållna
FORES vill ha största möjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Därför kan publikationerna utan kostnad
laddas ner via www.fores.se. Enstaka exemplar kan också beställas i tryckt form via brev@fores.se. Vår hantering
av upphovsrätt utgår från Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported
License (läs mer på www.creativecommons.se). Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att
kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att FORES och författaren anges, ändamålet är icke kommersiellt
och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på.
4Es{
Essays on
Environmental
Economics and
Entreprenurship
Publicering av skriften har gjorts möjlig tack vare stöd från
Tom Hedelius och Jan Wallanders stiftelse.
fores studie 2012:2
Varför görs inte
lönsamma miljöinvesteringar?
William Montgomery
Henry Montgomery
FORES, 2012
Om Fores
En grön och liberal
tankesmedja
FORES – Forum för reformer och entreprenörskap – är en grön och
liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på
entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sina liv.
Miljö och marknad, migration, företagandet i civilsamhället, integritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad
välfärd – det är några av de frågor vi jobbar med. Vi är en öppen och
oberoende mötesplats för samhällsengagerade, debattörer, akademiker och beslutsfattare i hela Sverige.
Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lösningar
på hur Sverige kan möta de utmaningar som globaliseringen och
kliamathotet innebär. Vi fungerar som en länk mellan nyfikna samhällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och seriös forskning. FORES producerar böcker och arrangerar seminarier och debatter.
Besök gärna vår webbplats www.fores.se
Innehåll
Kort om författarna_____________________________________________x
Kort om studien________________________________________________ xi
Förord_ ________________________________________________________ xiii
Kapitel 1. Sammanfattning_____________________________________ 1
Kapitel 2. Introduktion_________________________________________ 9
Kapitel 3. Genomförda och föreslagna åtgärder_ ____________15
Kapitel 4. Litteraturöversikt – varför görs inte lönsamma
miljöinvesteringar?_____________________________________________21
Kapitel 5. Empirisk studie: Intervjuer_________________________ 33
Kapitel 6. Avslutande diskussion och rekommendationer___ 43
Kapitel 7. Kommentarer______________________________________ 49
Referenser_____________________________________________________ 59
Bilaga: Svar på intervjufrågor_________________________________ 65
Kort om författarna
William Montgomery är fil doktor i psykologi och har sysslat
med datorprogrammering (har utvecklat ett verktyg för datorbaserade undersökningar). Han har bl.a. forskat inom hur elbilar kan ersätta vanliga bilar, planering av aktiviteter, konfidensbedömningar,
beslutsfattande, parapsykologi, minnespsykologi och har skrivit en
avhandling om värden som är viktiga i livet. Han har även varit aktiv
inom Greenpeace.
Henry Montgomery är professor emeritus i kognitiv psykologi
vid Stockholms universitet.Hans forskning handlar om kognitiva
strukturer och processer i beslutsfattande och bedömningar både
hos enskilda individer och i interaktioner mellan människor. Han
har deltagit i olika tvärvetenskapliga projekt tillsammans med ekonomer, filosofer, statsvetare och medicinare.
x
Kort om studien
Det finns många investeringar som gynnar både miljön och
företagets egen ekonomi. Det är möjligt att minska energianvändningen i Sverige med 11 procent enbart genom att genomföra energieffektiviseringar som är lönsamma på kort sikt. Men mindre än
hälften, kanske så lite som 15 procent, av dem genomförs.
Genom företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska
förklaringar ger denna studie insikt i varför så är fallet. Ibland saknas kapital för att genomföra investeringarna. Men ofta är det psykologiska förklaringar, såsom människans värdering av nuet jämfört med framtiden, som bidrar till att investeringar som gynnar
företaget och miljön inte genomförs. Även företagets kultur och
organisation har en avgörande betydelse för huruvida investeringarna genomförs eller inte.
xi
Förord
Att minska utsläppen av växthusgaser kräver omfattande
åtgärder. Ibland är det åtgärder som kräver dyra investeringar i ny
teknik. Först när de samhällsekonomiska kostnaderna av ett förstört klimat tas med i beräkningarna blir de lönsamma. Men påfallande ofta är miljöinvesteringar även privatekonomiskt eller företagsekonomiskt lönsamma. På kort tid kan företag spara in stora
summor genom relativt enkla åtgärder till liten kostnad. De 100 företag som deltog i första perioden av Programmet för energieffektivisering sparade på fem år in 430 miljoner kronor och minskade
sin energianvändning med i genomsnitt 1,45 TWh årligen, genom
åtgärder som i genomsnitt var lönsamma inom 1,5 år.
Programmet för energieffektivisering bidrog till att några av de
mest lättillgängliga åtgärderna i dryga 100 företag genomfördes.
Men det finns ett stort antal lönsamma miljöinvesteringar som
av någon anledning inte genomförs. Om detta berättar såväl den
akademiska litteraturen, offentliga utredningar som anekdoter
från byggföretag.
Uppenbarligen fattar människor i beslutsfattande positioner
inte alltid det privat- eller företagsekonomiskt mest lönsamma
beslutet. Eftersom det dessutom innebär att flera av de billigare
åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser inte genomförs är det ett problem som behöver belysas ytterligare.
FORES bad socialpsykologerna William och Henry Montgomery att titta närmare på varför de lönsamma miljöinvesteringarna inte genomförs. Genom att gå igenom litteraturen och
intervjua företagsrepresentanter och experter fann de att förklaxiii
ringarna går att finna på flera nivåer. Ibland finns det företagsekonomiska skäl, som att det faktiskt saknas kapital även för mindre
investeringar. Men ofta är förklaringarna psykologiska, som att
människor värderar nuet högre än framtiden, eller organisatoriska, där olika delar av företaget inte tolkar information på samma
sätt och att investeringar som faktiskt skulle gynna företaget uteblir.
Att kartlägga varför de lönsamma investeringarna inte görs är
ett första steg mot att hitta lösningar på problemet. Åtgärder för
att få dessa investeringar att genomföras blir mer effektiva om
det vid utformningen tas hänsyn till även de psykologiska och organisatoriska skälen bakom ett beslut.
FORES vill tacka William och Henry Montgomery för sitt arbete med att ta fram en studie som lyfter fram flera aspekter av en
komplex fråga. Tack till Tomas Kåberger och Anna Werner som
läst olika utkast och kommenterat rapporten. Slutligen också
tack till Hans Nilsson och Joachim Elevant som läst studien och
vars kommentarer ni kan läsa sist i denna publikation.
Daniel Engström Stenson
Programchef miljö, FORES
xiv
xv
Kapitel 1
Sammanfattning
Minskad energianvändning är en viktig del för att kunna nå
mer övergripande samhälleliga miljömål, som reduktion av koldioxidutsläpp. För privatpersoner som önskar att minska sin energianvändning står ett antal enkla medel till buds. Exempel på detta
är att i större utsträckning använda produkter som lågenergilampor eller att vid inköp av nya hushållsapparater välja det energieffektiva alternativet. Men den allra största möjligheten att genomföra energiminskningar som är såväl lönsamma som miljövänliga
finns i företagen.
Statens offentliga utredning från 2008, Energieffektiviseringsutredningen, uppskattade potentialen för privatekonomiskt lönsamma besparingar till 34 TWh för bostäder och service, och 13
TWh för industrin, fram till år 2016. Sammanlagt finns det utrymme att minska nuvarande energianvändning med 11 procent enbart
genom att genomföra åtgärder som är privatekonomiskt lönsamma. Samma utredning påvisade att mindre än hälften, kanske så
lite som 15 procent, av de privat- eller företagsfattarekonomiskt
lönsamma åtgärderna i bebyggelser genomförts. En stor del lönsamma miljöinvesteringar uteblir således.
1
Denna rapport syftar till att ge förklaringar till varför lönsamma miljöinvesteringar inte görs samt ge vägledning om hur aktörer
kan stimuleras att genomföra dessa åtgärder.
Orsakerna till varför de lönsamma miljöinvesteringarna inte
görs delas in i tre kategorier: företagsekonomiska, psykologiska
samt organisatoriska. Dessa diskuteras först utifrån en litteraturgenomgång, därefter utifrån en mindre intervjustudie med några
berörda aktörer.
Företagsekonomiska förklaringar
I litteraturen anges ett antal företagsekonomiska skäl till varför
miljöinvesteringar inte genomförs. Ett skäl som ofta framhålls är
att de faktiskt inte är lönsamma – om investeringarna varit lönsamma hade de genomförts. Andra förklaringar som framhålls är
gömda kostnader såsom risk för stopp i produktionen, att det tar
för lång tid att tjäna in investeringskostnaderna, samt att det råder
osäkerhet om när investeringen faktiskt blir lönsam. En förklaring
som återkommande framhålls är bristen på kapital, vilket hindrar
att investeringen genomförs.
Psykologiska förklaringar
Till synes rationella beslut kan vara konsekvensen av psykologiska
faktorer som påverkar beslutsfattaren att avstå från miljöinvesteringar, som är lönsamma och därmed företagsekonomiskt rationella. Exempel på detta är att kortsiktiga vinster premieras framför
långsiktiga, att beslut baseras på tumregler snarare än fullständig
information, samt att besluten fattas utifrån beslutfattares engagemang, perspektiv och erfarenhet, snarare än ekonomisk lönsamhet.
2
Sammanfattning
Organisatoriska förklaringar
När det kommer till organisatoriska skäl framhåller litteraturen
särskilt den så kallade huvudman-agentteorin. Detta kan exempelvis avspegla sig i att en styrelse (huvudmannen) med långsiktiga
intentioner, saknar möjligheten att observera om vd:n följer riktlinjerna eller agerar mer kortsiktigt. En annan viktig organisatorisk
förklaring är att samsyn kring vikten av miljöinvesteringar, exempelvis mellan de tekniska och finansiella avdelningarna, är avgörande för att investeringarna genomförs.
Företagens förklaringar
Bland representanter från företagsvärlden (SKF, Volvo samt Lidl)
och experter från myndigheter (Swentec, Energimyndigheten och
en anonym) råder samsyn kring den stora potentialen för lönsamma miljöinvesteringar, men även kring att åtgärderna inte genomförs i tillräcklig utsträckning. Förklaringarna till varför de inte
genomförs skiljer sig åt. Experterna framhöll otillräcklig information, medan företagsrepresentanterna hänvisade till kapitalbrist.
De tillfrågade ansåg dock att närliggande kostnader får större betydelse jämfört med vinster längre in i framtiden (tidsdiskontering).
Flera av de tillfrågade stödde även tesen att miljöinvesteringar uteblir när nyckelpersoner inom företag saknar intresse eller värderingar som gynnar miljöinvesteringar.
Det finns vilja – men också hinder
Av intervjuerna att döma finns det bland företag ett engagemang
och en vilja att investera miljövänligt. Men det finns ett antal företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska hinder som bidrar till att miljöinvesteringar inte genomförs, även i de fall där de
3
är lönsamma. I denna studie identifieras utifrån teori och empiri
följande hinder för lönsamma energieffektiviseringar och andra
miljöinvesteringar:
• Företagsrepresentanter anser att företagen saknar
kapital för att genomföra dessa investeringar.
• Den långsiktiga vinsten får stå tillbaka till förmån för
rädslan för en kortsiktig förlust. Det synliga attributet
pris blir viktigare än långsiktiga attribut som energieffektivitet.
• De delar av företaget som förespråkar miljövänliga investeringar sitter ofta inte på beslutsfattande positioner.
• Det är inte tillräckligt ”inne” med miljöinvesteringar,
varför ansvariga i företag drar sig för att genomföra dem.
Investering i ny och ofta okänd teknik innebär också en
rädsla för att inte hålla jämna steg med konkurrenter.
• Experter anser att företagen inte tillräckligt tar till sig
den information om vinster som finns tillgänglig.
4
Sammanfattning
Rekommendationer
Några enkla lösningar för att komma runt problemen, som finns
inom olika områden, är svåra att finna. Men utifrån studien går det
ändå att dra några slutsatser som kan bidra till att företag genomför de miljöinvesteringar som faktiskt är lönsamma:
• De styrmedel som används för att stimulera miljöinvesteringar bör utformas så att de får en snabb och tydlig
ekonomisk inverkan och att dess kortsiktiga effekter blir
uppenbara. Detta för att förhindra att det kortsiktiga
tänkandet går före det långsiktiga vid investeringstillfället. Ett exempel på detta kan vara en bonus som ges vid
investeringstillfället.
• För att komma till rätta med den upplevda bristen på
kapital och det kortsiktiga tänkandet vid investeringar
kan, förutom förutsägbarhet och ett högre pris på koldioxid, någon form av investeringsstöd eller belöning
underlätta. Exemplet från programmet för energieffektivisering visar att investeringarna ökade när företagen
belönades med en skattelättnad.
• Kartläggning av energianvändning främjar energibesparingar. Därför bör företag i ännu högre utsträckning
uppmuntras att kartlägga sin energianvändning.
• Offentligt ägda företag bör tillsammans med myndigheter ha krav på sig att genomföra långsiktigt ekonomiskt
5
lönsamma miljöinvesteringar, vilket även bör prägla den
offentliga upphandlingen.
• Givet att det finns en skillnad i hur företag och experter
uppfattar att bristen på kapital och information påverkar investeringsviljan är det å ena sidan viktigt att den
information som myndigheter med flera besitter verkligen når sina mottagare. Å andra sidan är det viktigt att
företagens synpunkter når fram till myndigheter. Därför
är som alltid ökat samråd mellan politiker, myndigheter
och företag önskvärt.
• Höja statusen på miljöinvesteringar. Det kan göras
genom att upprätta ett pris till de som bäst energieffektiviserat sin verksamhet eller genom någon form av
märkning till företag som använder bästa möjliga teknik.
6
Kapitel 2
Introduktion
Minskad energianvändning och ökad energieffektivitet är
viktigt för att minska utsläppen av koldioxid, vilket också avspeglar
sig i flera politiska målsättningar. Inom EU råder exempelvis enighet om att till år 2020 öka energieffektiviseringen med 20 procent.
Uppnås detta mål kommer EU-länderna enligt beräkningar från
EU-kommissionen fram till 2020 att minska sina utsläpp av växthusgaser med 25 procent (EU-kommissionen, 2008).
År 2010 var Sveriges totala energianvändning ungefär 411 TWh.1
166 TWh användes i sektorn bostäder och service, varav 19 TWh
utgjordes av så kallad hushållsel, exempelvis belysning och elektriska apparater i hemmen. Övrig energi inom sektorn är fastighetsel, som innefattar exempelvis fasta inventarier i byggnader såsom
hissar, rulltrappor och allmän belysning, verksamhetsel som används till den verksamhet som bedrivs i byggnaden exempelvis
datorer, samt elvärme. Industrins energianvändning 2010 var 149
TWh. Resterande energi användes framför allt vid transporter
(Energimyndigheten 2011a).
1. Slutlig användning i transport, lokaler och industri. Borträknat förluster samt olja för utrikes transporter och
användning för icke-energiändamål.
9
Figur 1. Slutlig energianvändning 2010.
Transporter 96 TWh
Bostäder och service
166 TWh
Industri 149 TWh
Källa: Energimyndigheten (2011a)
Privatpersoner har möjlighet att spara energi och pengar genom
att använda lågenergilampor, koka tevattnet i vattenkokare och
välja det energieffektiva alternativet vid köp av nya hushållsmaskiner. Men de största möjligheterna till energibesparingar finns i
kommersiella verksamheter.
För en person blir det privatekonomiskt lönsamt att byta ut
sitt gamla kylskåp mot ett energisnålare. På samma sätt finns det
bland företag möjligheter att spara pengar genom att genomföra
företagsekonomiskt lönsamma åtgärder. Med lönsamma åtgärder
menas här energibesparande åtgärder vars grundinvestering och
10
Introduktion
underhållskostnad är lägre än deras besparing i form av lägre energikostnader.2
Enligt Energieffektiviseringsutredningen från 2008 var potentialen för besparingar från privatoch företagsekonomiskt lönsamma investeringar 34 TWh för bostäder och service, och 13 TWh för
industrin, fram till år 2016. Således finns det en potential att minska nuvarande energianvändning med 11 procent bara genom att
genomföra åtgärder som är privatoch företagsekonomiskt lönsamma. Andra beräkningar visar på liknande siffror (se exempelvis
Göransson & Petterson 2008, samt Jagemar & Pettersson 2009).
Det är emellertid ett välkänt fenomen att potentialen inte utnyttjas fullt ut. Siffror från Energieffektivseringsutredningen
”Vägen till ett energieffektivare Sverige” (SOU 2008:110), visar att
år 2008 hade mindre än hälften, kanske så lite som 15 procent, av
de privat- eller företagarekonomiskt lönsamma åtgärderna i bebyggelsen genomförts.
Det faller inte inom ramen för denna rapport att peka ut vilka
investeringar som bör genomföras, men en vägledning till vilka de
är och vilken potential de rymmer finns i den så kallade McKinseykurvan, som visar kostnaderna för ett antal åtgärder och som visar
att ett stort antal åtgärder redan nu är lönsamma (Enkvist m.fl.
2007).
Denna rapport syftar istället huvudsakligen till att peka på förklaringar till varför de lönsamma åtgärderna inte genomförs. Förklaringarna kan vägleda politiska beslutsfattare om hur de kan på2. För formel, se Göranson och Petterson (2008)
11
verka näringslivets beslutsfattare att göra dessa besparingar. Målet
är att i slutsatserna besvara följande frågor (med fokus på den
andra frågan):
• Finns det bland företagen en vilja till lönsamma miljöinvesteringar?
• Vilka är hindren för att genomföra dem?
• Hur kan dessa hinder passeras?
Studien har följande struktur: Först ges en kort översikt om framtagna förslag till hur staten kan påskynda energieffektiviseringar. Därefter behandlas forskning som belyser varför företag inte
genomför lönsamma miljöinvesteringar. Sedan rapporteras en
mindre intervjustudie där litteraturens förklaringar testas på representanter för företag och experter. Rapporten avslutas med en
diskussion av resultaten och hur de kan användas för att stimulera
lönsamma miljöinvesteringar.
12
Kapitel 3
Genomförda och
föreslagna åtgärder
Insikten om behovet av energieffektivisering är inte ny, inte
heller insikten om att stora delar av de lönsamma energieffektiviseringarna och andra miljöinvesteringar inte genomförs. I detta
kapitel ges dels exempel på en framgångsrik åtgärd för att stimulera energieffektivisering, dels en redovisning av vilka förslag som
fanns med i Energieffektiviseringsutredningen från 2008.
Ett framgångsrikt exempel –
Programmet för energieffektivisering
Ett exempel på en politisk åtgärd som har stimulerat företag att genomföra delar av de ekonomiskt lönsamma åtgärder för att minska sin energianvändning är Programmet för energieffektivisering
(PFE) som infördes 2005. Vid en anpassning till EG:s energiskattedirektiv införde Sverige 2004 en skatt på 0,5 öre/KWh på processrelaterad el. Genom att följa det frivilliga programmets riktlinjer
befrias emellertid energiintensiva industrier från skatten på pro-
15
cessrelaterad el. Riktlinjerna kräver bland annat att företagen gör
en kartläggning av den egna energianvändningen, inför särskilda
rutiner för inköp av elkrävande utrustning, samt fastställer en åtgärdslista med energieffektiviserande åtgärder.
Programmet har varit relativt framgångsrikt och visar att det
finns möjlighet att göra betydande besparingar. De cirka 100 företag som anmält sig till programmet har fått skattelättnader värda
750 miljoner kronor och investerat 708 miljoner kronor i energieffektiviserande åtgärder. Berörda företag har årligen minskat
sin elanvändning med 1,45 TWh per år, vilket enligt beräkningar
inneburit besparingar på cirka 430 miljoner kronor per år. Återbetalningstiden för åtgärderna har i genomsnitt varit 1,5 år (Energimyndigheten 2011b, Miljörapporten 2011:3).
Energimyndigheten identifierar ett antal skäl till programmets
relativa effektivitet:
• Programmet bidrar till att företag fokuserar på energifrågan och att den får högre status i organisationen.
• Skattereduktionen ger ökad lönsamhet och sänkta risker.
• Kraven på energikartläggning gör att företag enklare kan
fatta beslut baserade på fakta.
• Programmet har bidragit till att företag bildat nätverk
och därmed kunnat lära av varandra.
• De genomförda energieffektiviseringsåtgärderna är lönsamma och gör företagen mer konkurrenskraftiga.
16
Genomförda och föreslagna åtgärder
Planerade åtgärder för att göra
Sverige energieffektivare
I Energieffektiviseringsutredningen från 2008 gavs åtskilliga förslag på åtgärder för att påskynda lönsamma energieffektiviseringar
(SOU, 2008:110). Projektplanen innehåller en rad förslag till åtgärder, såsom energiklassning av byggnader, energihushållningskrav
vid ombyggnad, samt skärpning av ombyggnadskrav.
Vidare föreslås möjligheter att avsätta medel till en investeringsfond för energibesparingar. Utredningen innehåller förslag
om särskilda krav för offentlig sektor och om ett obligatoriskt program för energieffektivisering i statlig sektor. Energieffektiviseringsavtal med kommuner och landsting är ett annat förslag. Slutligen föreslås i utredningen att det skapas ett forum på internet
för energieffektiviseringar.
För att få en uppfattning om i vilken utsträckning förslagna åtgärder genomförts, gjordes under februari 2011 en intervju via epost med Andreas Muld, expert på energieffektivisering vid Energimyndigheten.
Tabell 1 ger en bild av hur förslagen i Energieffektiviseringsutredningen om att öka energieffektivisering i näringslivet följs upp
(se vidare Regeringens proposition 2010/11:1).
17
Tabell 1.
Sammanställning av e-postintervju med Andreas Muld på Energimyndigheten om i vilken utsträckning föreslagna
åtgärder SOU 2008: 110 avseende energieffektivisering genomförts. Tabellen har uppdaterats efter kompletterande mailkonversation med Carin Karlsson på Energimyndigheten i december 2011.
Föreslagen åtgärd
Realisering av åtgärden
Energiklassning av byggnader
Pågår. Svensk standard klar. Boverket
kommer att hänvisa till den i byggregler
och energideklarationer
Energihushållningskrav vid ombyggnad
Nya regler gäller från 1 januari 2012
Skärpning av nybyggnadskraven
Nya regler gäller från 1 januari 2012,
skärpta krav med 20 % (minimikrav) Ny programperiod för PFE (eleffektivisering i energiintensiv industri)
Nuvarande period är godkänd att fortsätta ta emot nya företag till och med 2012
som kan fullfölja en femårig period. Utvidgat tillämpningsområde för PFE,
där det bör gälla andra energislag än el
Diskussioner pågår om ett nytt energieffektiviseringsprogram för industrin efter
att PFE avslutats. Att företag som uppfyller kraven för PFE
samtidigt kan anses uppfylla kraven för
energihushållning i miljöbalken
Vi har fått ansvar från 1 mars 2011 att hantera den här frågan. Den praktiska til�lämpningen är under utveckling
Statligt stöd för energieffektivisering i
icke energiintensiva företag. Befrielse
ifrån energiskatt om man energieffektiviserar. Annars höjd energiskatt.
Ingen diskussion hos oss i alla fall. Från
2009 får emellertid icke energiintensiva
företag energikartläggningscheckar
Möjlighet att avsätta medel till energisparfond. Antingen direkt avdrag eller avsättning till investeringsfond.
Frågan kan komma att beröras i det regeringsuppdrag som myndigheten har
fått om kvotpliktsystem. Rapporteras
mars 2012
Särskilda krav i offentlig sektor
Ja det finns en förordning som vi arbetar
efter och nya krav finns i förslaget till nytt
energieffektiviseringsdirektiv
Program för energieffektivisering i statlig
verksamhet som är obligatoriskt
Ja det finns en förordning som vi arbetar
efter och nya krav finns i förslaget till nytt
energieffektiviseringsdirektiv
Energieffektiviseringsavtal med kommuner och landsting
Vi hanterar energieffektiviseringsstödet
till kommuner och landsting
Övervakning och kontroll att bestämmelserna genomförs
Vi ger underlag till regeringen som underlag till deras handlingsplan till EU
Ett forum på Internet för energieffektiviseringar
Vi har tagit fram en portal tillsammans
med Boverket som kommer att lanseras i
slutet av mars månad
18
Kapitel 4
Litteraturöversikt –
varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar?
Genomgången av tidigare forskning innefattar; (a) enkät- eller
intervjustudier på temat uteblivna miljöinvesteringar, gjorda med
ansvariga personer i svenskt eller utländskt näringsliv (Cooreman, 2007; Harris, Anderson, & Shafron, 2000; Rhodin, Thollander & Solving, 2007; Thollander & Ottosson, 2007); (b) studier
som sammanfattar tidigare forskning och allmänt diskuterar detta
tema (Howart & Anderson, 1993; Jaffe & Stavins, 1994); (c) relevant psykologisk forskning om beslutsfattande och bedömningar
(t ex Simon, 1956; Loewenstein & Thaler, 1989). De skäl till uteblivna miljöinvesteringar som diskuteras i kapitel två delas in i företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska förklaringar (se
Rhodin m fl., 2007). Även om det inte går vattentäta skott mellan
kategorierna är förhoppningen att en indelning underlättar identifieringen av de olika förklaringarna till varför lönsamma investeringar inte genomförs.
21
Företagsekonomiska1 förklaringar
till varför lönsamma miljöinvesteringar uteblir
1
En förklaring till antalet miljöinvesteringar, är att företag enbart
genomför de investeringar som är lönsamma. Att inte fler investeringar görs beror på att det inte finns några ytterligare lönsamma
investeringar. Enligt resonemanget finns det inga lönsamma miljöinvesteringar som inte genomförs (Cooreman, 2007). Cooremans
studie framhåller också att investeringar inte genomförs därför att
de vid det specifika tillfället inte anses vara strategiska.
Ett grundläggande problem till varför inte fler miljöinvesteringar genomförs anses vara att privatekonomiska kostnader för enskilda aktörers aktiviteter generellt sett är lägre än de samhällsekonomiska. Den privata kostnaden för att utnyttja resurser, såsom
energi, avspeglar istället i allmänhet bara den enskildes kostnad
för produktionen (arbete, maskiner, material m.m.) och inte samhällskostnaden av att utnyttja allmänna tillgångar (utsläpp, föroreningar m.m.). Den privata kostnaden blir därför lägre än samhällets kostnad, vilken innefattar samtliga välfärdssänkande effekter
och resursuppoffringar (Pihl, H 2007). Att samhällsekonomiskt
och privatekonomiskt lönsamma aktiviteter inte sammanfaller,
kan därför ses som det bakomliggande marknadsmisslyckandet till
frånvaron av miljöinvesteringar. Skulle privata kostnader även inkludera uppoffringar av allmänna tillgångar, skulle fler miljöinvesteringar säkerligen bli ekonomiskt lönsamma. Men det finns även
andra marknadsmisslyckanden, som förhindrar marknaden från
1. Termen företagsekonomiska förklaringar används för att särskilja dem från samhällsekonomiska. Företagsekonomiska avser i detta sammanhang huruvida den enskilda aktören tjänar ekonomiskt eller ej på en handling.
22
Litteraturöversikt – varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar
att vara privatekonomiskt effektiv vad gäller miljöinvesteringar.
Jaffe och Stavins (1994) framhåller ett antal företagsekonomiskt rationella skäl till varför miljöinvesteringar uteblir. Ett skäl
är så kallade gömda kostnader, det vill säga kostnader som inte räknas med i grundinvesteringen. Dessa kan bland annat vara overheadkostnader, kostnader för att samla in information, stopp i produktionen samt upplevda besvär i samband med investeringarna.
Det kan även finnas ekonomiska risker med miljöinvesteringar
som exempelvis energieffektiviserande åtgärder. Dels finns risken
att förtjänsten inte återbetalas inom beräknad tid, dels en osäkerhet kring energiprisets utveckling. Miljöinvesteringarna riskerar
också att vara inkompatibla med den teknik som företaget använder. Alla dessa osäkerheter kan medföra ytterligare kostnader, vilket höjer kraven på investeringarnas avkastning.
Miljöinvesteringar kan vara svårare att finansiera jämfört med
andra investeringar. Detta kan delvis förklaras av att möjligheten
att utnyttja kreditmarknaden skiljer sig mellan olika aktörer. Exempelvis är krediter vanligtvis billigare för energiproducenter än
för energikonsumenter, liksom i allmänhet även för större företag än för mindre. Krediter för miljöinvesteringar tenderar också
att vara dyrare eftersom även långivare räknar med större risker
vid sådana investeringar, vilket höjer kostnaden för lånen (Boverket (2005). Ett företag som inte har tillräckligt med kapital har inte
heller råd att genomföra miljöinvesteringar, även om de är lönsamma.
Harris m.fl. (1999) gjorde en undersökning om varför företag i
Australien inte genomförde energieffektiviseringar. Viktigaste skälet enligt företagen själva var att vinsten ansågs för låg och att det
tog lång tid att tjäna in investeringskostnaden. En ytterligare för23
klaring var att de ansåg att försäljarnas uppgifter om kostnader och
besparingar inte stämde överens med verkligheten.
I Sverige utförde Rohdin m.fl. (2007) en liknande undersökning
på olika gjuterier. Det främsta skälet som företagen angav var brist
på kapital. På andra plats kom tekniska risker, såsom stopp i produktionen. Därefter följde brist på budgetmedel.
Ytterligare en studie i Sverige genomfördes av Thollander och
Ottosson (2007), som undersökte pappers- och massaindustrin.
Framför allt framhöll de olika tekniska problem. Risken för stopp i
produktionen i samband med teknikbyte, med påföljande kostnader och vedermödor ansågs vara det viktigaste skälet till varför energieffektiviseringar inte genomfördes.
Enligt Howart och Andersson (1993) kan otillräcklig information bidra till att lönsamma miljöinvesteringar uteblir. Många företag har helt enkelt inte fått den information som krävs för att fatta
beslut om vissa investeringar, som i förlängningen blir lönsamma.
Vissa skäl som anförs som ekonomiska berör snarare brister i
organisationen. Till exempel, om en avdelning eller en inflytelserik person inte direkt gynnas av en investering riskerar den att
utebli, även om den skulle gynna företaget. Detta gäller även lönsamma miljöinvesteringar (Jaffe & Stavins, 1994). Organisatoriska
förklaringar diskuteras senare i detta kapitel (se sid 29).
Sammanfattningsvis kan det konstateras att när berörda personer i näringslivet tillfrågas om faktorer som hindrar miljöinvesteringar, uppges i första hand företagsekonomiska skäl, vilket också
inkluderar marknadsmisslyckanden som otillräcklig information
och avsaknad av privatekonomiska incitament. Det framgår inte
tydligt av forskningen hur välgrundade dessa skäl är. Det vill säga,
vi vet inte i vilken utsträckning de bygger på privata aktörers kor24
rekta bedömningar (exempelvis av risker) och rationellt gjorda avvägningar (exempelvis jämfört med den vinst som alternativa investeringar på andra områden kan ge).
Psykologiska förklaringar till varför
lönsamma miljöinvesteringar uteblir
Psykologiska faktorer som påverkar bedömningarna och avvägningarna kan missgynna företagsekonomiskt lönsamma miljöinvesteringar. Inom psykologisk forskning finns ett antal teorier och
forskningsresultat som kan belysa underlåtenhet att göra lönsamma miljöinvesteringar. Det handlar om principer för hur människor tolkar och väger samman information under inverkan av känslor och hur detta i sin tur skapar attityder och beteende.
Simon formulerade 1957 en teori om bunden rationalitet. Enligt
den baseras beslut i teorin på perfekt information, medan beslut
i verkligheten främst baseras på tumregler. Den viktigaste tumregeln är att individer väljer ett alternativ som är tillräckligt bra i viktiga avseenden snarare än att välja ett alternativ som maximerar
den totala nyttan. Denna tumregel är ofta befogad, särskilt i situationer där osäkerheten är stor och där det är svårt att väga samman
nyttan av beslutsalternativens konsekvenser. Miljöinvesteringar
rör sig ofta om ny teknik vars effekt bedöms som osäker. Å andra
sidan finns det inom miljöinvesteringar flera kostnads- och intäktsparametrar, som lätt går att räkna på.
Den psykologiska forskningen om beslutsfattande har identifierat ett antal faktorer som resulterar i ett suboptimalt beslutsfattande. Man talar här om olika ”bias” som kan ses som olika typer
25
av systematiska fel i hur människor gör bedömningar och fattar
beslut. Ett grundläggande ”bias” är tendensen att styras av information som på olika sätt är psykologiskt lättillgänglig, t ex genom
närhet i tid och rum, genom att den är tydligt framträdande (”salient”) och konkret (Kahneman, 2003; Tversky & Kahnemam 1974;
Montgomery, 2011), samt genom att den är förknippad med positiva känslor (Slovic, m.fl.,2002).
Initiala kostnader och pris är typiskt lättillgängliga faktorer
vid ekonomiska beslut. Hur mycket jag måste betala här och nu är
något som är tydligt framträdande för en beslutsfattare. Höga initiala kostnader skulle alltså kunna motverka miljöinvesteringar.
Loewenstein och Thaler (1989) sammanställer en stor mängd
forskningsresultat till en teori om att människan har en belöningsstruktur där kortsiktiga vinster får större vikt än vad som rationellt
kan motiveras, samtidigt som långsiktiga vinster i motsvarande
grad får lägre prioritet. Fenomenet kallas hyperbolisk tidsdiskontering och leder till inkonsekvens i hur vinster och förluster värdesätts beroende på när i tiden de inträffar. Antag att en person kan få
1000 kr om ett år eller 1050 kr om två år. Många skulle då välja 1050
kr om två år. Men om valet står mellan att få 1000 kr nu eller 1050
kr om ett år, väljer de flesta att få pengarna omedelbart. Den ränta
som man kräver för att vänta ytterligare ett år är alltså tidsberoende och gynnar den kortsiktiga vinsten framför den långsiktiga.
I och med att lönsamma miljöinvesteringar oftast innebär en
vinst först på längre sikt kan denna mekanism påverka företag att
avstå från lönsamma miljöinvesteringar. Framtida lönsamhet ges
således mindre betydelse jämfört med mindre men kortsiktiga vinster som görs omedelbart.
Hur ska då beslutsfattare påverkas att ta större hänsyn till de
26
långsiktiga konsekvenser som deras beslut kan leda till? Enligt
den s.k. ”Elaboration Likelihood Model” (Petty & Cacioppo, 1986;
Petty & Wegener, 1999) är svaret på frågan beroende av hur pass
engagerad beslutsfattaren är i den aktuella frågan. Är engagemanget lågt försöker beslutsfattaren hitta en snabbare väg (den
s.k. perifera vägen) till ett ställningstagande genom att använda
sig av ytliga och lättillgängliga ledtrådar såsom informationskällans tillförlitlighet och hur väl informationen presenterats. Om
engagemanget är högt använder sig beslutsfattaren istället av mer
utvecklade och genomtänkta kognitiva processer (den s.k. centrala
vägen) som innebär att kvaliteten hos den givna informationen,
snarare än ytliga ledtrådar, spelar en avgörande roll för ställningstagandet.
Engagemanget i miljöfrågor kan variera kraftigt mellan olika
befattningshavare på ett företag, där miljöchefen (om det finns en
sådan) förmodas ha det största engagemanget och den mesta kunskapen. Beslutsfattares engagemang kan naturligtvis variera från
fall till fall. Därför bör såväl den lätta (perifera) vägen som den mer
kvalificerade centrala vägen till attityd- och beteendepåverkan
användas för att påverka beslutsfattandet när det gäller miljöinvesteringar. På samma sätt kan brister i båda typerna av informationsgivning (ej tillräckligt slagkraftig information respektive argumentation som inte upplevs som tillräckligt kvalificerad) bidra
till att ekonomiskt lönsamma miljöinvesteringar uteblir.
Elaboration Likelihood Model kan kombineras med den så kal�lade Construal Level Theory (Trope & Liberman, 2003; Trope,
Liberman, & Wakslak, 2007) som beskriver hur människors förståelse av olika attitydobjekt (en handling, exempelvis miljöinvesteringar) är beroende av distansen (vanligen mätt i tid) till objek27
tet (belöningen). Närliggande fakta, som utseende, kostnad och
användarvänlighet, uppfattas som mer specifikt och konkret jämfört med lönsamhet och energibesparingar. Därför är argument
om konkreta och specifika objekt att föredra när distansen till belöningen är kort, medan abstrakta och mer övergripande argument lämpar sig bättre när distansen är lång (Fujita, Eyal, Chaiken,
Trope & Liberman, 2007). Energieffektiviseringar är normalt en
långsiktig investering (lång distans) som kan uppfattas som förmånlig, medan motstånd mot energieffektiviseringar kan tänkas
bero på kortsiktiga konsekvenser av investeringen. Det kan därför
vara viktigt att de kortsiktiga, konkreta och specifika konsekvenserna av en miljöinvestering framstår som optimalt attraktiva
(t.ex ifråga om användarvänlighet och design).
Stern och Aronsson (1984) anför flera psykologiska skäl till varför lönsamma miljöinvesteringar inte genomförs. Ett är att många
företag, särskilt de som går bra, inte prioriterar förändringar. Det
är först när det går dåligt som förändringar ges högre prioritet. Benägenheten att skjuta upp investeringar tills man ”står under galgen” kan även gälla för andra investeringar, enligt Erixons (2007)
teori om omvandlingstryck.
Hansla m.fl. (2008) genomförde en undersökning som visade
att de personer som inte hade en värdestruktur som gynnade kollektivets intressen också hade en mindre miljövänlig attityd, och
därför i lägre utsträckning valde grön el. Det är möjligt att företagets värdestrukturer kan förklara varför lönsamma miljöinvesteringar genomförs eller ej.
28
Organisatoriska förklaringar till varför
lönsamma miljöinvesteringar uteblir
De företagsekonomiska och psykologiska förklaringarna kan delvis sägas förklara ett beteende på individnivå, men förklaringar
kan även sökas på en organisatorisk nivå. Dessa förklaringar har
nuddats vid i tidigare avsnitt, men vidareutvecklas i detta stycke.
De organisatoriska förklaringarna belyser delar av organisationens
struktur som kan motverka lönsamma miljöinvesteringar.
En sådan förklaring är den så kallade huvudman (”principal”)agentteorin (Jaffe och Stavins, 1994). Huvudmannen (t.ex. ett företags styrelse) har inte alltid möjlighet att observera vad agenten (t.ex. vad företagets vd gör) och de har ibland olika incitament.
Detta kan innebära att vd:n upplever sig ha ett mer kortsiktigt ansvar och därför inte följer en styrelses mer långsiktiga ambitioner
när det gäller miljöinvesteringar. Motsatsen är också tänkbar: Huvudmannen – styrelsen – sätter strikta, kortsiktiga ramar för agenten (vd:n), vilket minskar incitamenten att göra långsiktigt lönsamma miljöinvesteringar.
Huvudman-agent-teorin liknar till viss del det som benämns
som split incentives, eller kluvna incitament. Kluvna incitament
används bland annat för att förklara varför lönsamma energieffektiviseringar inte genomförs i exempelvis flerbostadshus där hyresgästerna betalar elräkningen men där hyresvärden ansvarar för renoveringar. Hyresgästen tjänar på en investering som innebär lägre
elräkning, men det är hyresvärden, som inte gynnas av hyresgästernas lägre elräkning, som måste finansiera investeringen. Därmed minskar chanserna att den genomförs.
Enligt Cooremans (2007) intervjustudie är det näst viktigaste
29
skälet till varför lönsamma miljöinvesteringar uteblir att det inte
anses ingå i företagets kultur (det viktigaste skälet var att investeringen inte uppfattas som företagsekonomiskt lönsam). Kultur
har definierats som ”ett system av gemensamma värderingar”. Om
ett företag har en ”miljövänlig kultur” kan det bidra till fler energieffektiviseringar och vice versa. Resultaten i Cooremans (2007)
studie visade att det inom företag fanns stora skillnader i ”energikultur”. Å ena sidan avdelningar där tekniker arbetade med att
trygga företagets energibehov och å andra sidan administrativa
och finansiella avdelningar. Teknikerna var starkt engagerade i att
reducera energianvändningen och upplevde att administratörerna
och de med ekonomiskt ansvar nedprioriterade behovet av energieffektivisering. Studien visade samtidigt att osäkerheten bland finanschefer när det gäller möjligheterna till effektiv energianvändning var dubbelt så stor jämfört med företagens ledande tekniker.
Teknikernas frustration och upplevda maktlöshet var större bland
företag i servicesektorn än hos företag i tillverkningsindustrin.
30
Kapitel 5
Empirisk studie:
Intervjuer
Med utgångspunkt i litteraturens förklaringar intervjuades
representanter för tre företag samt tre experter, för att få ytterligare indikationer om vilka faktorer som försvårar respektive underlättar att energieffektiviseringar genomförs. Intervjuerna genomfördes under december 2010 och januari 2011.
Följande sex personer intervjuades:
1. Inge Holckeby, miljöansvarig på Volvo.
2. Ulf Andersson, miljöansvarig på SKF.
3. Anders Fredriksson, byggchef på Lidl.
4. Berit Gullbransson, verksamhetschef på Swentec.
5. En anonym expert.
6. Andreas Stubelius, handläggare på Energimyndigheten.
Volvo och SKF valdes ut eftersom dessa är stora och energiintensiva företag med stor expertis inom området. Lidl valdes ut eftersom
det är ett nyetablerat och snabbt expanderande företag i Sverige.
Swentec har genomfört en statlig utredning om miljöteknik. En33
ergimyndigheten arbetar mycket med energieffektiviseringar och
har stor expertis inom området.
Varje intervju varade en dryg timme och genomfördes av William Montgomery. I intervjuerna ställdes först frågor om i vilken
utsträckning energiinvesteringar görs inom det egna företaget och
om deras lönsamhet. Därefter utfrågades intervjupersonen om
sin syn på varför företag i allmänhet underlåter att göra lönsamma
miljöinvesteringar. Intervjuerna var likartat uppbyggda, men med
vissa variationer i formuleringen av intervjufrågor, framför allt beroende på om intervjupersonen representerade ett företag (person 1, 2, 3), organisation eller myndighet (person 3, 4 och 5). Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.
Intervjupersonerna svar redovisas summariskt i tabellform och
kommenteras sedan i löptext. De fullständiga intervjusvaren återges i Appendix.1
Intervjuerna ger en bild av hur några aktörer ser på frågan om
varför lönsamma miljöinvesteringar inte genomförs, men har
ingen ambition att ge en heltäckande bild. Det ryms inte inom
denna studie.
En risk med intervjuerna är att de intervjuade försöker förhärliga sitt eget arbete och svaren bör därför läsas med detta i beaktande. Vidare bör noteras att två av de intervjuade företagen tillhör Sveriges största företag och att Lidl förvisso är ett nyetablerat,
men ändå stort, företag. Det innebär att studien saknar en förstahandsbild från medelstora och mindre företag. Inom mindre och
medelstora företag finns ofta en större benägenhet att anamma
ny teknik. Dessutom är det ofta mindre och nystartade företag
som saluför den nya tekniken (von Bahr m.fl. 2010). Inte heller har
1. Appendix finns tillgänglig via www.fores.se/miljo
34
Empirisk studie: Intervjuer
någon aktör inom byggbranschen intervjuats, vilket hade gett ytterligare perspektiv på varför exempelvis inte energieffektiviseringar tas större hänsyn till vid nybyggen och renoveringar.
Synen på möjliga miljöinvesteringar
Intervjupersonerna ombads beskriva möjliga miljöinvesteringar
inom sina respektive företag. Representanterna för SKF och Volvo
ansåg att deras företag redan genomfört omfattande miljöinvesteringar och att de har en ambition att även fortsättningsvis satsa på
sådana investeringar. De bekräftade även att det finns utrymme för
betydligt fler miljöinvesteringar och var överens om att det fanns
stora pengar att hämta om de genomförs. Främst ansågs miljöchefer och styrelser vara positiva till miljöinvesteringar medan det enligt Ulf Anderson åtminstone inom SKF fortfarande finns motstånd
inom andra delar av organisationen. Experterna var överens om att
det borde göras betydligt fler lönsamma miljöinvesteringar. Samtliga tillfrågade, utom byggchefen på Lidl, ansåg att det fanns företagschefer som inte intresserar sig för miljövänliga investeringar.
Företagsekonomiska förklaringar
Skälen till att de intervjuade företagen ibland satsar och ibland
avstår från att satsa på miljöinvesteringar angavs ofta i företagsekonomiska termer (se tabell 2). Ibland uppfattas det som särskilt
lönsamt att minska energianvändningen. Då investeras det i energieffektiviseringar. Företagen ansåg emellertid att det kan satsas betydligt mer. Samtidigt påpekades att miljöinvesteringar har
vissa särdrag som både kan underlätta och försvåra investeringar.
35
Tabell 2. Ekonomiska skäl till varför miljöinvesteringar
uteblir enligt intervjupersonerna.
Företag
Experter
Frågor
1
2
3
4
5
6
Tror du att det har att göra med
att ert företag eller andra inte
anser att dessa är strategiska?
Nej
Nej
Ja förr,
men
mindre
nu
Nej
Ja
Ja
gömda kostnader, så som overheadkostnader, kostnader för
att samla in information, stopp
i produktionen och obekvämlikhet i samband med investeringarna?
Nej
Ja
-
Ja
-
Inte så
mycket
brist på kapital?
Ja
Ja
Ja
För
stunden
Nej
Nej
risker att inte pengarna kommer
tillbaka inom rimlig tid?
Ja
Nej
Nej
Det
varierar
Ja
Nej
att de kanske inte alltid möjliga
att genomföra på grund av att
de inte är kompatibla med den
teknik som företaget använder
sig av?
Ja
Ibland
Ibland
Viss
betydelse
Viss
betydelse
Nej
att företagen får otillräcklig information om vilka miljövänliga
investeringar som kan göras, hur
de kan vara lönsamma och hur
de kan påverka företaget?
Nej
Nej
Kanske
Ja
Ja
Ja
att en miljövänlig investering
kan vara av lägre intresse om en
person eller en avdelning inte
gynnas av den?
Nej
Ja
Nej
Kanske
Ja
Ja
att besluten att göra vissa lönsamma miljöinvesteringar ligger
utanför företagets kontroll?
Om man
hyr lokal
Om man
hyr lokal
Om man
hyr lokal
Om man
hyr lokal
Ja
Ja
36
De tillfrågade menade att det ofta är relativt lätt att bedöma om
miljöinvesteringar är lönsamma eller inte och att konsekvenserna i
stor utsträckning är förutsägbara, vilket ansågs vara positivt. Däremot kan det ta lång tid innan investeringen betalar sig.
Det rådde delade meningar om vilka hinder de olika företagsekonomiska skälen är för lönsamma miljöinvesteringar. De tillfrågade ansåg att en rimlig förklaring är att investeringarna ibland
ligger utanför företagets kontroll, exempelvis om de hyr en lokal.
Representanter från företagen var å sin sida överens om att brist
på kapital var avgörande, vilket experterna motsade. Experterna framhöll otillräcklig information, medan företagen ansåg att
de hade god kunskap om de möjliga investeringarna. Experterna
framhöll även att en miljöinvestering kunde ges lägre prioritet om
en nyckelperson eller avdelning inte gynnades av den, något som
företagsrepresentanterna inte hade någon enhetlig uppfattning
om.
Berit Gullbransson på Swentec trodde att uteblivna miljöinvesteringar beror på att många enbart ser till investeringskostnaden
och inte till livscykelkostnaden. Den anonyme experten framhöll
bristande riskförutseende hos företag – de kan inte förutse framtida skeenden. Samme expert menade också att vinsten inte alltid kommer företaget till gagn utan snarare samhället, exempelvis
genom att man undviker ohälsokostnader.
Psykologiska förklaringar
I allmänhet ansåg intervjupersonerna att psykologiska faktorer
har betydelse för uteblivna miljöinvesteringar, särskilt när det gäller andra företag än det egna (se tabell 3). Samtliga intervjuperso37
Tabell 3. Psykologiska skäl till varför miljöinvesteringar
uteblir enligt intervjupersonerna.
Företag
Experter
Frågor
1
2
3
4
5
6
att i teorin är beslut baserade
på perfekt information, i verkligheten kan de vara baserade på
tumregler?
Ja, men
inte här
Ja
-
Nej
Nej
Nej
en belöningsstruktur där närliggande kostnader får för stor vikt
jämfört med längre fram kommande vinster?
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
att köparen kan välja en vara
utifrån mer synliga attribut så
som pris, istället för mer långsiktiga attribut så som energieffektivitet?
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
motståndare till förändring inom
ett företag som kan innebära
att lönsamma miljöinvesteringar uteblir?
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
att om försäljaren inte uppfattas
som pålitlig så kan det resultera
i att företaget väljer bort en lönsam miljöinvestering?
Ja
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
att om inte informationen inte är
tillräckligt specifik, stark, enkel
och personlig så kanske företaget avstår ifrån en lönsam miljöinvestering?
Nej
Ja
Ja
Ja
Kanske
Ja
att om det inte finns tillräckligt
med individer inom toppskiktet
av företaget med riktiga ambitioner, så kan det motverka miljövänliga investeringar?
Ja, men
inte här
Ja, men
inte här
Hos den
äldre
generationen
Ja
-
Ja
att om nyckelpersoner inom företaget har värdestrukturer som
inte gynnar kollektivets intressen och därmed även miljön kan
det påverka företaget att bli
mindre miljövänligt och kanske
även till att göra färre lönsamma
miljöinvesteringar?
-
Kan
förekomma
Ja
Ja
Ja
Ja
38
ner var överens om att närliggande kostnader får för stor betydelse
jämfört med vinster som ligger längre fram i tiden. Detta framstår
som den kanske viktigaste psykologiska förklaringen, i linje med
forskningen som visar att människor på ett ekonomiskt irrationellt sätt värderar den mer avlägsna framtiden annorlunda än den
mer närliggande framtiden.
Intervjupersonerna framhöll att om personer inom företagets
toppskikt saknar engagemang i frågan och om nyckelpersoner
inom företaget saknar en värdegrund som främjar miljöinvesteringar, utgör det hinder för investeringars genomförande. Detta
ligger i linje med Cooremans (2007) forskning, som diskuterats
i den organisatoriska litteraturöversikten. Miljöcheferna ansåg
emellertid inte att detta gällde just deras företag.
De var till viss del överens om att uteblivna miljöinvesteringar
kunde bero på att informationen inte var tillräckligt specifik, tydlig
och enkel. Tidigare konstaterades att information med dessa egenskaper är särskilt effektiv när engagemanget hos mottagaren är
lågt, vilket för miljöfrågor kan tänkas gälla vissa företagsledningar
snarare än miljöchefer.
Det rådde delade meningar om huruvida orsaken till uteblivna
miljöinvesteringar berodde på att de relevanta besluten baseras
på enkla tumregler snarare än på perfekt information. Experterna
trodde till skillnad från företagsrepresentanterna inte att detta var
någon avgörande faktor.
Organisatoriska skäl
De tre företagsrepresentanterna gav en ljus bild av kulturen inom
det egna företaget vad gäller intresset för lönsamma miljöinves39
teringar (se tabell 4). Miljöchefen på Volvo ansåg inte att det finns
krafter inom företaget som bromsar miljöinvesteringar, men antydde att sådana problem kan finnas i andra företag. Samtidigt påpekade SKF:s miljöchef att det inom alla organisationer finns en
viss tröghet som kan utgöra hinder för investeringar. De flesta var
även överens om att gruppbeteende har betydelse – om en viss investering är tillräckligt ”inne” genomförs den av flera.
Förutom byggchefen på Lidl ansåg de tillfrågade att det inom
många företag finns chefer som är ointresserade av lönsamma miljöinvesteringar. Några intervjupersoner menade att bristen på intresse för vad som är lönsamma miljöinvesteringar kan bero på en
förutfattad mening om att de inte är lönsamma.
Merparten av de tillfrågade ansåg att bristande inflytande hos
den del i företaget som ansvarar för miljöinvesteringar har en negativ inverkan på möjligheten att genomföra lönsamma miljöinvesteringar. Experterna var även överens om att en anledning kan
vara att huvudmannen (styrelsen) inte har möjlighet att observera
vad agenten (företaget) gör, vilket medför strikta ramar för agenten, som i sin tur kan leda till att lönsamma miljöinvesteringar uteblir.
40
Tabell 4. Organisatoriska skäl till att miljöinvesteringar
uteblir enligt respondenterna.
Företag
Experter
Frågor
1
2
3
4
5
6
att om huvudmannen inte kan
observera vad agenten gör, så
kan den sätta strikta ramar för
agenten vilket kan resultera i att
lönsamma miljöinvesteringar
inte görs?
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
att om det inte ingår i företagets
kultur att vara miljövänligt så
kan det motverka miljövänliga
investeringar?
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Nej
gruppbeteende och att det inte
är tillräckligt inne med lönsamma miljöinvesteringar?
Nej
-
Ja
Ja
Ja
Ja
Tror du att bristande inflytande
inom den sektor i företaget som
kan göra miljövänliga investeringar kan motverka detta?
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
att chefer inom många företag
inte intresserar sig för lönsamma miljöinvesteringar?
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
41
Kapitel 6
Avslutande diskussion
och rekommendationer
I detta avslutande kapitel ska vi besvara tre frågor: Finns det
hos företagen ett intresse av att utföra miljövänliga och lönsamma
investeringar? Vilka hinder finns för att genomföra dessa? Hur kan
dessa hinder överkommas?
Finns det vilja?
Resultaten ger en övervägande positiv bild av företagens engagemang och vilja att göra miljöinvesteringar. Men nästan alla intervjupersoner var överens om att det finns företagsledningar som
inte tillräckligt intresserar sig för miljöinvesteringar och att det
finns variationer i vilken utsträckning företagskulturen stimulerar
miljöinvesteringar. Å andra sidan finns indikationer från enkätdata
att det bland små och medelstora företag finns ett ökande engagemang i frågan om energieffektivisering (Thollander & Tyrberg,
2008). Alla de intervjuade företagen uppger att det finns utrymme
att genomföra fler ekonomiskt lönsamma åtgärder.
43
Vilka hinder?
Givet att det bland företag verkar finnas ett engagemang att satsa
på lönsamma miljöinvesteringar torde det vara något annat som
hindrar dem från att genomföras. För att kunna diskutera hur man
från politiskt håll kan underlätta för företagen att komma över
dessa hinder, måste hindren tydligt definieras.
Denna studie har identifierat följande hinder utifrån ekonomiska, psykologiska och organisatoriska förklaringar:
Företagen anser sig ha brist på kapital för att genomföra dessa
investeringar. Experterna anser däremot att företag inte tar till sig
tillgänglig information om de lönsamma investeringarna och därmed inte inser dess lönsamhet.
Den långsiktiga vinsten får stå tillbaka till förmån för rädslan
för en kortsiktig förlust. Det synliga attributet pris blir viktigare än
långsiktiga attribut som energieffektivitet.
De personer inom företaget som förespråkar miljöinvesteringar
sitter ofta inte på beslutsfattande positioner. Personer i beslutsfattande positioner har ofta mindre benägenhet att fatta miljövänliga
beslut.
Det är inte tillräckligt ”inne” med miljöinvesteringar, varför företag drar sig för att genomföra dem. Förmodligen också av rädsla
för att investeringen försämrar möjligheten att hålla jämna steg
med konkurrenter.
Hur ska hindren överkommas?
Trots den relativa framgången med programmet för energieffektivisering (PFE) återstår mycket innan samtliga lönsamma energieffektiviseringar genomförs. De stora investeringarna saknas fortfa44
Avslutande diskussion och rekommendationer
rande. Därför behövs ytterligare förslag på hur företag ska förmås
göra investeringar som de själva såväl som samhället i längden tjänar på.
Denna studie har främst syftat till att kartlägga varför de privatoch företagsekonomiskt lönsamma miljöinvesteringarna inte görs.
Några entydiga slutsatser om vad som bör göras är svåra att identifiera, men det är ändå värt att diskutera några tänkbara förslag på
hur företagen kan hjälpas på traven för att överkomma dessa hinder.
På ett mer övergripande plan är det viktigt att skapa förutsägbarhet angående prissättningen på koldioxid och energi. De företag som vet kostnaderna för energianvändning och koldioxidutsläpp kan enklare utföra investeringskalkyler, samtidigt som
ett höjt pris ger ökade incitament att genomföra investeringar.
Genom en förstärkt marknad för utsläppshandel inom EU (EU
ETS) höjs priset på koldioxid och indirekt även på energi (åtminstone den som genererar koldioxidutsläpp). På så vis blir kostnaden för koldioxidutsläpp tydligare och blir en fråga för företagsledningen (Damsgaard, 2009). Då ökar också incitamenten att
genomföra långsiktigt lönsamma investeringar. När EU ETS 2013
går in i sin tredje fas vet exempelvis energileverantörer att de till
2020 kommer att behöva betala för varje ton utsläppt koldioxid.
Mer specifikt föreslår vi följande åtgärder för att komma över de
hinder som finns för de långsiktigt lönsamma och miljövänliga investeringarna:
• De styrmedel som används för att stimulera miljöinvesteringar bör utformas så att de får en snabb och tydlig
ekonomisk inverkan och att dess effekter är psykolo45
giskt lättillgängliga. Detta för att motverka problemet
med att det kortsiktiga tänkandet går före det långsiktiga vid investeringstillfället. Ett exempel på detta kan
vara en bonus eller skattelättnad som ges i samband
med investeringen. Exemplet från PFE visar på att benägenheten att investera ökar när företagen belönas med
en tydlig skattelättnad.
• Från utvärderingen av PFE kan man också dra slutsatsen
att företagen genom sin kartläggning av energianvändningen får en tydligare bild av vilka investeringar som är
möjliga och lönsamma. Detta stödjer experternas teser
om att otillräcklig information kan vara en avgörande
faktor när företag väljer att inte investera. Därför bör
fler företag göra liknande kartläggningar av sin energianvändning.
• Utarbeta informations- och kampanjmaterial om miljöinvesteringar som riktar sig till beslutsfattare som inte
dagligen arbetar med miljöfrågor. Här gäller det att ta
fram information som slagkraftigt betonar de ekonomiska fördelarna med miljöinvesteringar. Även synliga och lättillgängliga faktorer som design och ergonomi bör framhållas, tillsammans med möjligheterna till
”goodwill”.
• Parallellt utarbeta mer kvalificerat informationsmaterial
som riktar sig till miljöchefer, energirådgivare och andra
personer med ansvar för planering av miljöinvesteringar.
46
Avslutande diskussion och rekommendationer
• Statligt ägda företag bör tillsammans med myndigheter
ha krav på sig att genomföra långsiktigt lönsamma miljöinvesteringar. Dels har de en ekonomisk garant som
många företag saknar, dels kan de bidra till att gå före
och på så vis skapa förtroende för att åtgärderna fungerar och därmed få andra företag att följa efter.
• Givet att det finns en diskrepans i hur företag och experter uppfattar att bristen på kapital och information
påverkar investeringsviljan vore det å ena sidan viktigt
att den information som myndigheter med flera besitter
verkligen når ut till sina mottagare, medan det å andra
sidan är viktigt att företagens synpunkter når fram till
myndigheterna. Därför vore ett ökat samråd mellan politiker, myndigheter och företag önskvärt.
• Höja statusen på miljöinvesteringar. Det kan göras
genom att upprätta ett pris till de som bäst energieffektiviserat sin verksamhet, genom någon form av märkning till företag som använder bästa möjliga teknik eller
genom ett bonussystem som gynnar långsiktiga investeringar. Här har företagsstyrelser en viktig roll att påverka sin företagsledning.
47
Kapitel 7
Kommentarer
Hans Nilsson, grundare av energi-_
besparingsrådgivarföretaget FourFact AB.
Nyckeln ligger inte under lampan!
Herre på täppan
Lejonparten av alla analyser kring styrmedel för energieffektiviserings- (och miljö-)investeringar utgår från att sådana, för att genomföras, fordrar ett positivt ekonomiskt incitament. När det är
eller kan göras lönsamt (men endast då) kommer företaget eller
individen att agera. Om miljön får ett (korrekt) pris så kan vi alltså
lösa problemen och dessutom sker det då med automatik.
Skulle det visa sig att så ändå inte sker så beror det på att det
finns dolda kostnader som motiverar att man avstår, eftersom
lönsamhetskriteriet inte kan uppfyllas. Alternativt har man ”preferenser” som innebär att man kan stå ut med den kostnad som
miljöförstöringen innebär eftersom den upplevda nyttan av t.ex.
energianvändningen är större.
I konsekvens med detta sätt att tänka har vi gjort modellkonstruktioner om existerande hinder. Det som håller oss tillbaka är
49
t.ex. brist på information, knapp kapitaltillgång, riskupplevelse
etc. Dessa hinder skall minska eller undanröjas för att vi skall nå
ett ekonomiskt optimalt tillstånd. För att komma dit måste vi använda ekonomiska styrmedel ty målet är ekonomisk rationalitet
och resursen MILJÖ måste även den utnyttjas optimalt.
Den finske filosofen Georg Henrik von Wright skrev om att det
finns två olika sätt att uppfatta relationen mellan människan och
naturen. Det ena är att människan hör hemma i naturen och måste
inrätta sig efter dess principer. Det andra är att naturen är ett motstånd som människan måste övervinna och vid behov tämja. Människan är Guds avbild och naturens herre.
Den ofelbara människan – en farlig fiktion.
Våra ekonomiska modeller villar väsentligen på föreställningen
om ”the economic man”. Den kalkylerande, välinformerade och
rationella individen. En synnerligen praktisk figur att ha att göra
med. Kanske mest därför att dennes göranden och låtanden låter
sig omformuleras till matematik som gör att vi kan räkna ut vad
som skall hända i framtiden.
Det faktum att denna person är praktisk för modellkonstruktörer har emellertid också inneburit att vi valt att ducka för problemet att han/hon inte existerar utan bara är en modell. Tvivlet har
funnits länge. Amartya Sen (Nobelpriset 1998) skrev redan 1977
en uppsats med titeln “Rational Fools, a critique of the behavioural foundations of economic theory”, i vilken han kritiserade konstruktionen och rational choice modellen genom att påpeka att individen har många andra utgångspunkter för sitt handlande såsom
etik och moral. Fortfarande en sorts rationalism men inte med ensidigt ekonomiska eller egenintresset som grund.
50
Kommentarer
Daniel Kahneman (Nobelpriset 2002) ägnar en stor del av sin
senaste bok ”Thinking Fast and slow” åt att diskutera ”Econs and
Humans”. Där Econs står för den traditionella idealbilden av ekonomiskt rationellt handlande individ (the economic man) och Humans är vi andra. Kahnemans bok förklarar hur vi människor tänker och formar våra uppfattningar om omvärlden genom att å ena
sidan använda ett snabbt tankesystem som utgår från reflexer och
är väsentligen baserat på erfarenheter och å andra sidan ett långsamt som är reflekterande och övervägande. Det snabba systemet
är jämnt igång medan det långsamma bara kopplas in vid behov
och oftast motvilligt. Därför är också föreställningen om den ständigt kalkylerande individen torpederad. Om Econs finns så är de
ytterst få.
Begreppet Econs och Humans myntades av Robert Thaler (Nobelpriset kommer, kanske redan i år). I boken Nudge, som han skrivit tillsammans med Cass Sunstein, karakteriserar de Econs som
personer med Einsteins tankeförmåga, Stordatorns minneskapacitet och Gandhis viljestyrka. Mot dem står Humans som inte klarar
division utan miniräknare, glömmer sin partners födelsedag och
som har baksmälla på nyårdagen, det vill säga en person som rätt
väl liknar oss själva.
Denna kritik mot vår invanda modell av rationellt mänskligt beteende finns alltså och det finns alternativ som erbjuder konsistenta alternativ, t.ex. Kahneman och Tverskys ”Prospect Theory”. Så
varför envisas vi då med att studera hinder och konstruera incitament för en målgrupp som inte finns eller inte bryr sig? Varför letar
vi efter nyckeln under lampan när den inte finns där?
51
Dags att vidga perspektivet
Det finns ett antal förklaringar men väsentligen handlar det om
bekvämlighet och kanske om att vi gärna vill ha självbilden av rationalitet och kylig klokhet. Kahneman ursäktar universiteten och
utbildningen av ekonomer i sin senaste bok, med att: »The basic
concepts of economics are essential intellectual tools, which are
not easy to grasp even with simplified and unrealistic assumptions
about the nature of the economic agents who interact in markets«.
Personligen tycker jag inte det räcker. Förenkling och bristande
realism måste som minimum anges på ett sådant sätt att man inte
skapar sin världsbild på felaktiga grunder.
Vi kan dock fortfarande ha nytta av den förhärskande modellen
eftersom den ger oss möjlighet att beräkna potentialer och vad som
är ekonomiskt rationellt utrymme. Vi kan däremot inte slå oss till
ro med dessa bedömningar för det kan ju vara som den danske professorn Jörgen Nörgaard sade en gång när han ledsnade på en lång
diskussion om miljöekonomi: ”Det kanske inte är kostnadseffektivt att rädda världen, men det kan ju vara en bra idé i alla fall!”. Och
i konsekvens måste vi därmed snabbt få till stånd en situation där
styrmedel utformas med utgångspunkt i hur människor och företag
faktiskt fungerar och inte på det sätt som vi önskar att de fungerade.
Det föreliggande arbetet av Montgomery och Montgomery kan
bidra till att öppna dörren till de psykologiska förklaringarna och
den så kallade beteendeekonomin så att vi blir varse att en stor del
av de hinder vi har inte sitter i ekonomin och inte heller i styrmedlen utan i huvudet. Man kan ju förundras något över att Energimyndighetens utredningar hitintills helt saknat det beteendeekonomiska perspektivet, så det finns ett stort behov av upplysning.
Författarnas metod med litteraturstudier och intervjuer inne52
Kommentarer
bär att de identifierat ett antal förklaringar till att en ekonomiskt
uppenbara potentialen (illustrerad bl.a. av McKinseykurvan) inte
realiserats samt fått detta verifierat från praktikens folk. Skälen har
grupperats som företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska. En bra och intressant klassificering som kan börja luckra upp
marken för nya synsätt och mindre abstrakt hindersanalys. Det kan
dock ifrågasättas om inte åtminstone de företagsekonomiska också
i största utsträckningen är psykologiska. Metoden med enkäter kan
ju ha inneburit att man godtar en utsaga om t.ex. kapitalbrist som i
sig själv kan vara en ursäkt för att man missat en möjlighet.
PFE-programmet har visat att det plötsligt dök upp en hel
massa lönsamma investeringar i den energiintensiva industrin. På
denna grund rekommenderar författarna att man skall göra flera
kartläggningar. Det skall man säkert, men var det inte skattenedsättningen som satte igång intresset för att delta i programmet? I
så fall var det inte styrmedlet information (kartläggning) som var
avgörande utan styrmedlet skattenedsättning. Det skulle vara förenligt med ”Prospect theory” och att människor (beslutsfattare)
reagerar starkare på en undvikt förlust (minskad skatt) än på en
möjlig vinst (minskad energikostnad).
Lite grann verkar det som om författarna tvingats ned i andras
hjulspår och inte riktigt vågat (haft resurser?) att ta ut svängarna.
Men detta skall inte förringa att deras arbete är ett stort steg framåt genom att det öppnar våra ögon för att finna fler och bättre förklaringar till sakernas tillstånd och framförallt hur vi skall kunna
ändra(s) till det bättre
Hoppas att de och andra kan fortsätta och fördjupa denna typ av
studier så att vi kan börja leta efter nyckeln där den finns och inte
bara stå och glo där det är ljust.
53
Joachim Elevant, Installationsingenjör
Min erfarenhet från att ha arbetat med miljö- och energifrågor på
flera olika nivåer är att avsaknaden av investeringar inom miljöoch energiområdet ofta har organisatoriska förklaringar. Egentligen är det inget konstigt. En stor majoritet av företag är uppbyggda
för något annat syfte än att främst värna om miljön och det är först
under 2000-talet som miljöfrågan har blivit riktigt stor. Men den
organisatoriska frågan behöver inte vara något stort problem. Det
går att ställa om en organisation, bara viljan finns.
Viljan beror enligt min mening mycket på kunskap. De som är
pålästa om miljöfrågor är ofta övertygade om att det är både ekonomiskt och moraliskt riktigt att värna om miljön. Men ovisshet
förlamar. Eftersom energi- och miljöfrågan inbegriper nästan alla
delar av en organisation är det svårt för organisationer att veta hur
de ska gå framåt på bästa sätt. Osäkerheten riskerar bidra till att
inget händer.
Jag bedömer att vi nu befinner oss i ett läge där många vill mycket, men inte vet hur de ska agera. Resultatet blir att viljan inte syns
i handling. Därför är kunskap som leder till vilja mycket viktigt för
att överbrygga de organisatoriska problemen.
I ett tillstånd av vacklande och velande blir de psykologiska faktorerna av stor betydelse. Ingen vill gå först i denna omvälvande
nya situation, av rädsla för att göra fel. ”Så länge man håller sig i
mitten av stimmet och gör ungefär som förut så kan det väl inte
vara helt fel”, resonerar många.
I mitt arbete har jag stött på två olika synsätt på miljöinvesteringar som är relevanta för denna rapport.
54
Kommentarer
1) Allt miljöarbete är kostsamt. Då motiveras miljöinvesteringar främst av moraliska skäl.
2) Det går att göra lönsamma affärer på hållbart energi- och
miljöarbete. Frågan här hur man bäst går till väga för att
optimera sin lönsamhet.
Det första synsättet bygger ofta på ett kortsiktigt tänkande, precis som rapporten påpekar. Ibland leder viljan att agera moraliskt
till några mindre energibesparingar genom effektivare belysning
eller något snålare bensinbilar, som är lika mycket en symbolhandling som ett sätt att faktiskt spara energi och pengar. Detta synätt
präglas emellertid av ett stuprörsseende och ett ”business-asusual-tänkande” som hindrar att energifrågorna genomsyrar hela
verksamheten. Därför äts de initiala energibesparingarna ganska
snabbt upp av andra investeringar som kräver ytterligare energi
eller fler bilar som trots sin snåla drift ändå dricker mer bensin än
den tidigare fordonsflottan. Människor med detta synsätt konstaterar då snabbt att investeringen inte gav någonting.
Det andra synsättet har en helt annan infallsvinkel och fokuserar på hur man kan tillgodose människors behov på ett hållbart och
vinstgivande sätt. Genast blir det mycket mer intressant att tänka
utanför ramarna (de ramar som har skapats under 1900-talet). Ett
lysande exempel på detta är en anspråkslös sajt som heter mobilsamakning.se. Några smålänningar såg fördelen med att samåka in
till Växjö istället för att alla skulle sitta i en egen bil. Så de byggde
en mobilapp som möjliggör detta på enklast möjliga sätt. Hårddraget skulle persontrafiken i Sverige minska med 75 % om detta
lanserades nationellt. Då räknar jag med att alla bilar idag bara
55
transporterar en person medan mobilsamåkning skulle kunna fylla
alla fyra säten i alla bilar. En miljöinvestering i själva verket kanske
handlar om att bygga ett tryggt samhälle där de flesta människor
till exempel vågar åka i samma bil som en främling?
Slutligen, även om en investering känns både tilltalande och
ekonomisk klok kan det vara svårt att räkna på den vilket i sig kan
vara ett hinder för att den genomförs. I slutändan handlar det som
jag skrev inledningsvis om att med kunskap och vilja överbrygga de
hinder som finns för miljöinvesteringar. Denna rapport pekar på
några av de hinder som finns.
56
Referenser
von Bahr, J., Andersson, M., Rutqvist, J., & Taxén, O.
(2010). Vinnare och förlorare. Fores Studie 2010:1.
Boverket (2005) ”Piska och Morot: Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader”
Cooremans, C. (2007). Strategic fit of energy efficiency
(Strategic and cultural dimensions of energy-efficiency
investments). Proceedings of the ECEEE 2007 Summer
Study, Saving energy – just do it!, 4–9 June 2007, La Colle
sur Loup, France, paper 1,177, pp.73-82.
Energimyndigheten (2011a). Energiläget 2011.
Energimyndigheten (2011b). Programmet för energieffektivisering – erfarenheter och resultat efter fem år med PFE.
Enkvist, P.-A., Nauclér, T. & Rosander, J. (2007) A cost
curve for greenhouse gas reduction, , The McKinsey Quarterly (WebCite cache)
Erixon, L. (2007). Even the bad times are good: a behavioural
theory of transformation pressure. Cambridge Journal of
Economics, 2007, 31, 327-348.
Göransson, A,& Petterson, B. (2008.) Energieffektiviseringspotential i bostäder och lokaler - Med fokus på effektiviseringsåtgärder 2005 – 2016. Report CEC - Chalmers EnergiCentrum CEC, Chalmers tekniska högskola, 1653-3569
Hansla, A., Gamble, A., Juliusson, A., & Gärling, T. (2008).
The relationships between awareness of consequences,
59
environmental concern, and value orientations. Journal of
Environmental Psychology, 28 (1), 1-9.
Harris, J., Anderson, J., Shafron, W. (2000). Investment in
energy efficiency: a survey of Australian firms. Energy Policy, 28, 867-876.
Howarth, R. & Andersson, B. (1993). Market barriers to energy efficiency. Energy Economics 15 (4), 262–272.
Fujita, K., Eyal, T., Chaiken, S., Trope, Y., & Liberman, N.
(2007). Influencing attitudes toward near and distant objects. Journal of Experimental Social Psychology, 44, 562572.
Jaffe, A., Stavins, R. (1994). The energy-efficiency gap. What
does it mean?
Energy Policy 22 (10), 804–810.
Jagemar, L. & Pettersson, B. (2009). Energieffektivisering –
möjligheter och hinder. Rapport inom projektet Vägval Energi. Stockholm: IVA
Kahneman, D. (2003), A Perspective on Judgment and Choice: Mapping Bounded Rationality, American Psychologist,
58, 697-720.
Loewenstein, G., & Thaler, R. H. (1989). Anomalies: Intertemporal Choice. Journal of Economv Perspectives, 3, 181193.
Microsoft (2009). Saving Costs and Energy with Windows Vista. http://www.google.se/search?q=Saving+cost
s+and+energy+with+Windows+Vista&ie=utf-8&oe=utf-
60
Referenser
8&aq=t&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a
Montgomery H. (2011). The Financial Crisis - Lessons for
Europe from Psychology. Sieps Report (2011:1).
Olsson, D. (2003). Tappvarmvatten i flerbostadshus. EFFEKTIV. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.
http:// www.effektiv.org/pdf_filer/Tappvarmvatten.pdf
Petty, R. E., & Cacioppo, J. T. (1986). Communication and
Persuasion: Central and Peripheral Routes to Attitude
Change. New York: Springer-Verlag.
Petty, R. E., & Wegener, D. T. (1999). The Elaboration Likelihood Model: Current status and controversies. I S. Chaiken
& Y. Trope (Red.), Dual Process Theories in Social Psychology (pp. 41–72). New York: Guilford Press.
Pihl, H (2007) ”Miljöekonomi: för en hållbar utveckling, fjärde upplagan, SNS Förlag, s.58
Rohdin, P., Thollander, P., Solding, P. (2007). Barriers to and
drivers for energy efficiency in the Swedish foundry industry. Energy Policy, 35, 672-677
SCB (2009) http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____24270.aspx
Simon, H. A. (1957). Models of man. Social and rational; Mathematical essays on rational human behavior in a social
setting. New York: Wiley.
Slovic, P., Finucane, M., Peters, E. and MacGregor, D. E.
(2002), Rational actors or rational fools: Implications of
the affect heuristic for behavioral economics’, Journal of
61
Socio-Economics, 31, 329-342.
SOU 2008: 110 (2008) Vägen till ett energieffektivare Sverige. Slutbetänkande av energieffektivisreingsutredningen.
Stockholm: Statens Offentliga Utredningar.
Stern, P.C., 1992. What psychology knows about energy conservation. American Psychologist, 47, 1224–1232.
Stern, P.C., Aronsson, E. (Eds.), 1984. Energy use: The
human dimension,. New York: Freeman.
Swentec (2008). Svenska strategier och initiativ för främjande av miljöteknik. En nationell översikt för genomförande
av EU:s miljöteknikplan ETAP. Göteborg: Swentec.
Thollander, P., Ottosson, M., 2008. An energy efficient Swedish pulp and paper industry – exploring barriers to and
driving forces for cost-effective energy efficiency investments. Energy Efficiency, 1, 21-34.
Thollander, P. & Tyrberg, M. (2008). Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora företag. Linköping:
Linköpings universitet och Energikontor Sydost.
Trope, Y., & Liberman, N. (2003). Temporal construal. Psychological Review, 110, 403–421.
Trope, Y., Liberman, N., & Wakslak, C. J. (2007). Construal
levels and psychological distance: Effects on representation, prediction, evaluation, and behavior. Journal of Consumer Psychology, 17, 83–95.
Tversky A. and Kahneman, D. (1974). Judgment under uncertainty: Heuristics and biases, Science, 185, 1124-1130.
62
Bilaga
Svar på intervjufrågor
1 = Miljöchef Volvo
2 = Miljöchef SKF
3 = Byggchef Lidl
4 = Swentec
5 = Anonym expert
6 = Energimyndigheten
Renovera lokaler så att man sparar energi
på uppvärmning?
1. Där har vi en fördel av att vara ett skandinaviskt baserat företag.
Vi är väldigt internationella och har mest verksamhet utanför Sverige men just för att vi har våra rötter i Norden så bär vi med oss
i ryggraden hur man bygger lokaler så att de ska vara så energieffektiva som möjligt, även i skalet. Det är många länder med högre
energikostnader som kan se det som en drivkraft. Men ibland har
vi i andra länder fått lokaler som en myndighet ställt till förfogande för en industrietablering. Då har de inte alltid haft en totalbild
på life-cycle cost. De har inte tagit hänsyn till driftskostnader utan
65
försökt bygga så billigt som möjligt. När vi köpt anläggningar runt
om i världen så har de ibland varit dåliga på energieffektivitet. Exempelvis i USA har man omvandlat hangarer till industriell verksamhet, med väldigt dyra energisystem. Men det finns både plus
och minus, de här dåligt isolerade lokalernas effektivitet jämnar
dock ut sig eftersom man minskar kylbehovet, så att man under
varma somrar lättare kunnat ventilera bort värme. Därför kan man
inte säga att svenska förhållanden ska råda överallt.
2. Japp. Vi sitter just nu i en byggnad där vi håller på att slutföra
en sådan renovering. Så det har vi gjort på ett antal ställen, t.ex. på
vissa fabriker där vi byggt ut fönster till mer energieffektiva så att
vi minimerar värmeförlusterna, i den här huvudbyggnaden nu har
vi just genomfört en stor renovering där vi byt ut bl.a. ventilationssystemet, satt in nya fönster, tittat på belysning, närvarocensorer,
och vi har faktiskt en policy egentligen då att när vi gör renoveringar av byggnader eller när vi gör nya eller leasar nya lokaler så ska de
vara leadcertifierade. Lead är en amerikansk standard som betyder
leader and environmental design, vilket ställer rätt strikta krav på
energival och energiförsörjning, luftkvalitet och så vidare då va.
3. Nej, utan de flesta butiker är nybyggnation. Och dem är ju byggda
för mindre än tio år sedan. Och dem butiken har vi inte renoverat
alls vad det gäller att energieffektivisera och så men vi har ju planer på att göra det. Men sen har vi ett fåtal byggnader eller fastigheter där vi har köpt kanske en befintlig byggnad som vi har renoverat
genom, fönster och tilläggsisolera taket, som givetvis, det är en energisparåtgärd. Vi har satt in nytt ventilationsaggregat, till och från
luft med värmeväxlare, men många butiker som inte är nybyggda
butiker har vi gått in i en hyresfastighet där vi är hyresgäst och där vi
66
Bilaga
i princip bara renoverar ytskikt och sätter in ny belysning.
4. Ja naturligtvis om man renoverar dem på rätt sätt så blir det lönsamt.
5. –
6. Ja det är ju en form av effektivisering. Absolut. All form av effektivisering är ju mest lönsam egentligen, snarare än att bygga ny
produktion. Så att absolut. Styrning av belysning, temperaturstyrning, lokaler allt sådant där börjar bli ordentligt lönsamt. Av två
olika skäl. Dels har energin blivit dyrare, men tekniken för det har
också blivit bättre och billigare. Mätare, styrenheter osv.
Gör företag detta?
Jag tror att det skulle kunna göras i betydligt större utsträckning.
Och varför görs det då inte. Vi kanske kommer till det senare, men
nä jag tror det skulle kunna göras en mycket större utredning. Vi har
ju haft ett program som heter programmet för energieffektivisering
i energiintensiv industri och där vi för varje sparad kilowattimme
eller megawattimme så fick de ett skatteavdrag. Och alla de investeringarna som gjordes visade det sig att de var lönsamma utan skatteavdrag egentligen. Och varför gjordes de då inte? Ett utav skälen
man kom fram till där det var liksom att när man gjorde det till en
skattefråga då kom till högsta ledningen i företaget. Alla skattefrågor kommer högst upp. Då tog man besluten. Man hade svårt att
få igenom sådana här effektiviseringsprojekt i sin beslutshierarki.
Men jag tror att det skulle kunna göras mycket mer och framför allt
i medelstora företag. Lager t.ex., belysningsstyrning enkla grejer.
67
Ha ett bra styrsystem för värme, kyla och ventilation?
1. Ja, fast vi har inget enhetligt eftersom vi har otroligt mycket
byggnader inom vår verksamhet. Vi har 60 produktionsanläggningar som är Volvos egna och 40 till som vi inte äger. Ett sådant
styrsystem som du pratar om kräver en massa indata och det kräver en massa mätpunkter för att få in information ifrån alla delar av
verksamheten. Och det är väldigt tungt att inom en industri som
inte har detta att installera något sådant. Energimätningar har vi
gjort överallt men vi har inga krav på att man ska ha byggt upp styrsystem för skalet. Däremot har vi styrsystem inom processerna.
Det är svårt att komma åt alla byggnader. En byggnad i sig kan man
komma åt men har den en komplex struktur så räcker inte ett sådant system för att klargöra allting. Men det är en viktig fråga och
vi driver den hela tiden. Nu har vi gjort så att vi har ändrat på ägandestrukturen på våra produktionsbyggnader också, så att vi har
ett fastighetsbolag inom koncernen som äger eller kommer att äga
alla fastigheter och det kommer att göra att vi får en ännu mer enhetlig struktur på styrsystemen. Jag tänker på allmän ventilation
och kontroll på olika delar. I administrativa byggnader är det enklare men inte i produktionsanläggningar. Om man har en fullständig flexibilitet så ska all energi användas till produktionen, men det
låter sig inte göras. Man har en viss baskonsumtion hur man än gör.
Men vi har hittat saker som nedsläckning när folk går hem, ventilationsutrustningar, mindre helgförbrukning, den här typen av frågor har vi varit väldigt fokuserade på.
2. Eftersom vi har ett hundratal anläggningar så varierar det rätt
mycket. På en del ställen så har vi det bästa tänkbara systemet. Men
vi har också en hel del anläggningar idag där det är undermåligt. Där
68
Bilaga
det är gamla system som jobbar i gamla lokaler som vi inte har hunnit byta ut. Så det varierar, vi har hela skalan skulle jag vilja säga.
3. Ja det vill jag påstå. Vi har i alla fall i 85-90 % i våra butiker har vi
ett inbyggt styrövervakningssystem av fabrikat regin. Vi har statistikmätning på all förbrukning. Kylmaskinens förbrukning, elpannans eller värmepumpens förbrukning, och sen är det en större
post som är övrigt, som är frysar, butiksbelysning, ventilation. I de
allra nyaste butikerna har vi även separerat den övrigt, så att statistik mäter frysar, och ventilation separat. Övrigt blir mest belysning
i butiken. Och det här styrövervakningssystemet det kan vi även
övervaka ifrån våra kontor och gå in och titta i en butik via nätet
och se vad det finns för temperaturer, vad det finns för strömförbrukning, hur det ser ut över dygnet. Man kan exempelvis definiera om det är någon som har vridit om parkeringsbelysningen, och
butiksbelysning så att den inte tänds eller släcks via butikskanalen
när man larmar om butiken, att den står i handläge så att säga, så
att den även lyser på natten.
4. Ja. Jag tror det är samma sak. Det är också en energieffektivisering. Men sen kan det vara jättedyra system så man måste se på
kostnaden av systemet om det är lönsamt eller inte.
5. –
6. Ja, absolut. Framförallt kyla är ju väldigt dyrt. Det går ju mer energi i världen till att kyla byggnader än att värma byggnader, vilket
man inte tror på våra breddgrader, men kyla är dyrt. Så att jag tror
att integrerade system där du kan ha alltihopa i ett liksom. Det är
nog en framtidslösning. Och några sådana system börjar komma.
69
Spara energi genom värmeåtervinning på ventilation?
1. Så mycket som det bara går. Det är dock en väldigt svår investering att räkna hem. Vi har fightats men det finns väldigt dyra osunda system så man får slåss för den här frågan.
2. Ja det gör vi. Det gör vi på ett antal ställen. Men vi gör det inte
överallt. Och det beror på, ja vi måste klargöra i intervjun här att,
det är ett internationellt företag. Vi har anläggningar, den nordligaste anläggningen är Kiruna tror jag. Och sen har vi anläggningar ända ner till i princip ekvatorn. Vilket gör att det är olika krav,
på vissa ställen ska man spara kyla, på vissa ställen ska man spara
värme så att säga. I de varma länderna så är det kylningen som är
problemet och i de kalla länderna är det uppvärmningen som är
problemet. Så man har ju hela paletten med problem. Så det är ju
väldigt olika. Så det är väldigt svårt att ge ett svar på de här frågorna.
3. Ja. Vi har dels, nu talar jag egentligen för alla nybyggda butiker
där vi har byggt en ny byggnad. Där har vi ett installerat till och
frånluftsventilationsaggregat med värmeväxlare, och även på de
flesta en, återluftsdel, kan man kalla det. På natten när det inte är
några personer i butiken så går det på återluft, så man tar inte in
någon frisk luft ifrån butiken, så att det bara blåser tillbaka den luften ifrån rummet. Och sen dagtid tar vi givetvis in frisk luft. Men
dels så är det ju då värmeväxlare, sen har vi ju då vår kylmaskin som
producerar kyla till kyldiskarna. När den producerar kyla så blir
det överskottsvärme, som vi tar om hand i ett värmebatteri på ventilationen som ger gratisvärme kan man säga. Så att butiken värms
med den överskottsvärme som blir ifrån kylmaskinen när den pro-
70
Bilaga
ducerar kyla. Och sen har vi en sista tillspetsning av elvärme med
en elpanna eller bergvärmepump och i vissa fall även fjärrvärme.
Jag tror vi har totalt sett i Sverige kanske fem stycken fjärrvärmeanläggningar och inte fler än tio bergvärmepumpsanläggningar.
Och sen säg att vi har 25 butiker som vi egentligen inte har någon
egen värme utan vi är inhysta i ett shoppingcenter eller en hyresfastighet där vi inte har någon egen ventilation eller värme utan
värmen ingår i hyran och på hyresvärden att tillhandahålla det här
så att säga.
4. Nej, det tror jag inte.
5. –
6. Ja det är återigen en form utav effektivisering. Vi återanvänder,
vi nyttjar, det är ju samma med återvinning ifrån avloppet t.ex. det
är något som kommer att komma också. 90-gradigt vatten ifrån
diskmaskinen t.ex. Använd tillbaka det in i värmesystemet.
Använda el, gas eller olja för någon form utav uppvärmning? I sådana fall ersätta delar av denna energi med
överskottsenergi ifrån kompressoranläggningen?
1. Vi har förbjudit uppvärmning med kol och olja. Men gas kan vara
kvar. Det är renare och mer förnyelsebart. Om vi skulle använda
el istället skulle det vara väldigt kolbaserat. Det är ingen skillnad
på kompressorer och annan värmeverksamhet när det gäller återvinning för i vår värld och våra industriprocesser så finns det mer
värme i andra processer så att det är kompressorrummet som det
är en process man använder. Det är en skillnad. Men i min värld så
skulle jag inte vilja lyfta ut just kompressorrummet. Det ser väldigt
71
olika ut i min bransch. Det finns andra processer som är betydligt
intressantare.
2. Ja här i Göteborg använder vi t.ex. spillvärme ifrån kompressorer. Från t.ex. processer, och det gäller flera anläggningar idag. Vi
har någon anläggning kvar där vi använder olja, men i princip har
vi fasat ut olja helt och hållet kan man säga. Det finns något ställe
där det är kvar, men annars är det andra typer av uppvärmningssystem. Och det är rätt mycket el vi pratar om. Men också att vi då
återanvänder värmen. Och vi återanvänder värme ifrån processerna framförallt då genom värmebehandling, vilket är den processen
som genererar mest värme.
3. Det har jag svarat på kan man säga. Elpanna har vi ja. Gas eller
olja nej. Och värmeåtervinning ifrån kompressorer har vi.
4. Jag kan inte svara på det
5. –
6. Alltså överskottsenergi innebär ju att, det beror ju vad man gör
med den, men alltså återigen jag kommer tillbaka till det. Det är
ju en form av ta hand om ta till vara på överblivet. Absolut, jättebra. Man kan se på fjärrvärme, Luleå har ju Sveriges billigaste fjärrvärme men de har ju så mycket företag som har spillvärme som de
matar ut p nätet. Och det är därför de kan få ner priset s mycket på
fjärrvärme.
Använda HF-don (högfrekventa don) inom belysning?
1. Ja det finns också.
2. Nu är jag inte expert på belysning. Men vi har bytt ut belysning
72
Bilaga
på många ställen idag, där vi sätter in de modernaste belysningsdonen som finns. Och jag förmodar att det är HF-don.
3. Ja. All butiksbelysning är det, har HF-don. Dem som inte har det
är väl delar av personalutrymmet, fikarum och omklädningsrum.
Men butik och lager, butiken och lager har HF-don på belysningen.
När vi pratar belysning där så använder vi någonting som heter t5
lysrörsarmaturer 49 Watt som är ganska låg energi och long life. Så
att säga.
4. Jag kan inte svara på det
5. –
6. Nej, ingen aning.
Försöka ersätta tryckluftsverktyg med eldrivna verktyg,
då dessa överlag är mer energisnåla?
1. Ja de är mer energieffektiva. Ja det gör vi över hela systemet och
det är en stegvis övergång som vi har jobbat med en hel del. Det
finns väldiga fördelar med elverktyg eftersom tryckluftssystem
läcker för mycket. Nu måste jag dock säga att ibland måste man ha
tryckluft. Och då är det andra aspekter. Vi har då jobbat med att
optimera processor centralerna med vad det finns för behov av kapacitet. Men det är inte täta system och det är väldigt mycket läckor och det är inte lätt i ett snörikt landskap att se vart tryckluftsledningar går.
2. Där kan jag säga att vi inte har varit så framgångsrika. Vilket är
lite konstigt. Vi tillverkar ju faktiskt sådana don själva. Ställdon
som vi säljer och i jämförelse med tryckluft är väldigt mycket mera
73
energieffektiva. Men vi har svårt att få dessa att passa in. Vi har
gjort det på några ställen. Men det är en strategi vi har att vi ska bli
bättre på de sakerna.
3. Vi har ingen tryckluft. Vi har det inte ens på våra centrallager.
Alltså våra storlager där vi distribuerar varor ifrån.
4. Ja är de energisnåla så. Men det måste bero på om kostnaderna
för utbytet inte är för höga.
5. –
6. Ja tryckluft gör av med väldigt mycket energi kan man säga. Men
vi har set en del projekt som där de till vara på den. Men jag är inte
så insatt i skillnaden mellan tryckluft och el. Men sparar man så absolut.
Använda ni elmotorer? I så fall ha flerhastighetsreglering
eller frekvensstyrning och högeffektiva motorer?
1. Det köps inget annat än högeffektiva när vi köper nya. Det har
varit ett väldigt starkt tema. Det är en enorm kartläggning av energianvändningen i stort inom vår industriverksamhet och potential.
Det här har varit ett typfall. Det kräver investeringar men det tar
sig på sikt.
2. Det varierar. Vi har hela paletten skulle jag vilja säga. Men där vi
sätter in nya motorer idag så är det energiklass A eller vad de heter.
Så det beror lite grann på hur vi ligger i fas med renoveringar och
utbyten och sådant. Vi har naturligtvis kvar också gamla motorer.
3. Ventilationsaggregatet har ju frekvensomvandlare som går med
olika hastigheter beroende på hur mycket värme eller kylbehov det
74
Bilaga
finns. Det är väl den enda egentliga motorn jag kan tänka mig vi har
i butikerna av ett större slag.
4. Absolut.
5. –
6. En elmotor i förhållande till alla andra motorer egentligen har ju
en mycket högre verkningsgrad. Men sen så ska man ju alltid tänka
på litegrann ur systemsynvinkel också. Hur görs elen? För det tänker
man inte alltid på heller. Titta på hela systemet. Men fördelen med
en elmotor är ju också att du får ju full effekt ifrån början. Du får det
direkt på en elmotor. Till skillnad ifrån en vanlig bensinmotor.
Investera i VVC, en cirkulationsledning för varmvatten
som sparar energi och gör att varmvattnet kommer snabbare?
1. Det här skiljer sig. Det har inte varit någon riktad sak härifrån,
men reglerna när man bygger kontorsverksamhet, då har vi satt upp
normer för hur man ska bygga varmvattensystem, och då är det här
en av basgrejerna. I våra processlokaler så går det inte att göra på
något annat sätt. Men det är inte alltid i administrativa byggnader
som vi har ett sådant system. Men det är med i deras underlag.
2. Mig veterligen har vi inte gjort det. Men jag är lite osäker jag vet
inte riktigt vad det innebär måste jag säga. Jag tror inte det. Men
naturligtvis känner jag inte till allt som händer inom koncernen.
3. Nej det har vi inte. Vår varmvattenanvändning i butikerna är
väldigt liten. Och med en VVC så har man ju även vissa värmeförluster av att vattnet cirkulerar runt ledningarna hela tiden så att
vi inte har VVC och vi ser väl det snarare som det hade vart en en75
ergiförlust för oss att ha det. Just på grund utav att vi inte använder särskilt mycket varmvatten. I tre eller fyra tvättställ och det är
egentligen ett tvättställ som sitter i pannrummet som det tar 20
till 30 sekunder för varmvattnet att komma.
4. Nej, det tror jag inte. Jag kan inte detaljerna, men det låter inte
speciellt lönsamt.
5. –
6. Ja sparar man, absolut. Alla sådana innovativa lösningar tror jag
kan vara bra.
Använda Windows Vista?
1. Du ska komma ihåg att den här koncernen inte är snabb på att
uppdatera operativsystem. Vi har 90000 anställda och har kanske
50000 datorer. Vi har tittat på skärmsläckningsalternativ och nedsläckningsalternativ. Men att uppdatera operativsystem är väldigt
mycket en kostnadsfråga. Varje gång vi uppdaterar blir det enorma
kostnader. Så vi ligger efter även om det skulle vara energieffektivare.
2. Nej. Det gör vi inte.
3. Nej. Det gör vi inte. I butikerna är jag osäker på om vi har en Windowslösning men det har vi säkerligen. Men jag tror inte att vi har
Windows Vista och vi har inte Windows Vista här på huvudkontoret eller på våra olika fastighetskontor eller persondatorer. Det har
vi inte. Windows XP tror jag.
4. Ja, vi har miljömärkta datorer som ska dra mindre energi. Vi satt
76
Bilaga
just och pratade om hur mycket servrar kan dra energi. Oftast kanske IT-lösningar inte är så dyrt.
5. –
6. Ja man tänker inte riktigt på det där, hur mycket servrar och datorer drar. Det drar stor mängd energi, så att visst, och framför allt
på servernivå liksom. Program som kan packa bättre eller sådär.
Där tror jag det finns en oerhörd potential. Men man ser det inte
riktigt som att de är energiförbrukare på det sättet. Det är de inte
riktigt liksom.
Satsa på videokonferenssystem?
1. Ja virtuella möten är ett måste. För ett ge ett exempel. Ett virtuellt möte startar aldrig innan kl. 14 normalt, för vi har bekymmer med att få med både USA och Japan utan att någon får jobba
extremt tidigt eller extremt sent. Men det är regel att vi har detta.
Numera använder vi en produkt dagligen, så kallad Microsoft Live
Meeting. Och så har vi videokonferensrum tillgängliga överallt.
Men det är inte lika ofta man går till videokonferensrum utan man
kör telefonmöte med dator uppkopplad och det fungerar väldigt
bra. Vi har på senare tid haft en explosionsartad utveckling av virtuella möten. Åtminstone jag, det är så man jobbar. Vi kör även IPtelefoni och vi kör även datortelefoni. Vi kör uppringt via Communicator på samma sätt som vi delar information och det är väldigt
effektivt kostnadsmässigt och energieffektivitetsmässigt.
2. Ja det gör vi. Vi håller kontinuerligt på att bygga ut det systemet. Så vi får videokonferensrum på fler och fler anläggningar.
Och förra året hade vi lite hjälp av lågkonjunkturen med att sparka
77
igång det här. Genom ett besparingsprogram så fick vi automatiskt
hjälp med att sparka på folk så att de började använda det här istället för att resa. Så att det bygger vi ut. Det vi använder mest dock
olika typer av telefonkonferenser och webbsystem. Det använder
vi väldigt mycket idag. Så att merparten av fjärr konferenserna sker
via webben och telefonkonferens. Och video är något som man använder emellanåt.
3. Ja det har vi. På kontoret har vi videokonferenssystem, vi har videokonferenser med Tyskland och våra huvudmän där nere. Så det
förekommer nog ganska frekvent. Jag själv har inte suttit på några
videokonferenser men jag vet att det finns.
4. Ja det har ju ökat väldigt. Och det är jättebra. Men man kanske
inte kan ha alla möten med videokonferens. Men behöver man inte
det så är det definitivt lönsamt.
5. –
6. Att spara in minst varannan resa är en stor potential. Vi har investerat i videokonferensutrustning, så att vi har det och försöker
få in det i datorerna också så att man kan ta minst vartannat möte
över videokonferens istället.
Kan du själv nämna några lönsamma miljöinvesteringar?
1. Det finns väldigt många sådana. Tanken är att det ska finnas winwin investeringar.
Vi som har arbetat med miljöinvesteringar har försökt framhäva
att det finns sådana långsiktiga investeringar. Det finns många en-
78
Bilaga
ergieffektivitetsinvesteringar som är klart lönsamma för företaget.
Alla är väl lönsamma egentligen men det handlar om tidsaspekten.
Dessa är de enklaste. Det finns också lönsamma miljöinvesteringar inom produktutvecklingsprocessen. Vi har varit i framkanten
när det gäller reduktion av utsläpp ifrån producerade fordon. Vilket har varit lönsamt men det är naturligtvis svårberäknat. Men är
man först på marknaden med en produkt så kan det vara lönsamt.
Vi har haft några effektiviseringsåtgärder inom produktionsverksamheten som har varit lönsamma, exempelvis reningsåtgärder
inom produktionsprocessen, vilket har varit lönsamt eftersom vi
kunnat kombinera slutna processer med återvinning av kemikalier
som har gett en lönsamhet.
2. Vi jobbar med ett antal områden när det gäller att göra detta.
För det första kan jag säga att vi certifierade enligt Orsas 18 och
ISO 2001. Och det betyder att vi per definition jobbar aktivt med
de här frågorna och måste visa ständiga förbättringar inom de här
områdena. Så vi har ju en inneboende drivkraft att förbättra oss
där. Så har vi även då vissa områden som är väldigt strategiskt viktiga för oss, bl.a. då energieffektivitet. Så där vi har relativt mycket
investeringar, det är på energieffektiviseringsområdet, där vi har
tagit fram ett helt system för att administrera, så vi har en hel rad
investeringar för energiförbättring, allt ifrån belysning, att vi tittar på tryckluftssystem, att vi förbättrar ventilationen, att vi tittar
på hur våra maskiner opererar då med vänt och stilleståndsperioder och hur vi kan optimera det. Vi har även investerat i sådana lösningar som biomassa för att försörja fabriker med värme, solpaneler för elektricitet och så vidare, energieffektiva fönster. Så där
finns en hel palett med saker som vi de facto har investerat i. Sen
har vi ett antal investeringar när det gäller avfallshantering, både
79
på flytande och fast avfall, för att minimera avfall, och för att minimera farligt avfall vilket är väldigt dyrt att bli av med. Och att t.ex.
genom att minimera oljehaltigt vatten, så att vi kan återanvända
vattnet vilket är 90 % av volymen och sedan få en tjockfas på 10 %
som bränsle, så reducerar vi kostnaden med kanske 90 % för det
avfallet. Eller då slipmod som är det stora avfallet när man bearbetar stålet, för att då istället för att skicka det som farligt avfall så
skickar vi det till återanvändning, vilket också är en väldigt lönsam
investering om man får det att fungera vilket inte är helt lätt. Men
dels sliper man kostnaden för farligt avfall och dels kan man återanvända stålet.
3. Min första tanke är väl egentligen att alla butiksbyggnationer vi
gör, gör vi rejäla och ordentligt isolerade och ordentligt isolerade väggar med 15cm isolering och taken har vi ordentlig isolering
för att kanske 30-40 cm på taket så att säga. Då behöver man inte
värma upp det lika mycket på vintern så att säga. Sen de senaste
butikerna vi har byggt, bygger vi med golvvärme, som tillsammans
med bergvärmepump så tar värme ifrån berget för att värma butiken, så det är ju ganska lönsamt. Det går inte åt så mycket köpt el
för att få fram värme så att säga. Det är väl det första jag kommer
att tänka på.
4. Alla energiinvesteringar är i stort sett lönsamma. Om man gör
en energiinvestering så är det ganska snart som de betalar sig. Och
all typ av effektivisering, investeringar i effektiviseringar blir lönsamma.
5. Ja alla energieffektiviserande åtgärder kan vara både lönsamma
och det kan vara bra för miljön.
6. All form av energieffektivisering är ju direkt väldigt lönsamt och
80
Bilaga
värnar ju för miljön med en gång liksom. Det är alltid bättre att
spara än att hitta på något helt nytt. Det är billigast att spara. Så att
det är den bästa biten. Sen kan det vara olika sektorer, det finns ju
skogsbranschen till exempel, där finns det väldigt mycket energieffektivisering som man kan göra. Skogsmaskiner drar oerhörda mängder, bränslen och har egentligen aldrig fokuserat på hur
mycket de drar, utan det är ok att de drar 7 l i timmen. Men där kan
man effektivisera upp till 50 %.
Tror du att det finns stora pengar att få in inom lönsamma
och miljöinvesteringar?
1. Win-win frågor är viktiga att definiera därför att det går att
tvinga ut en massa investeringar, visst gör de det, för att nå vissa
minimilägen. Vi har lagt upp i vår industristruktur att det här är
minimum performance, och det är diskussion om det är lönsamt
eller inte. Men samtidigt är det väldigt bra om dessa saker går i
samma riktning d.v.s. om det är både ekonomiskt och miljövänligt.
Problemet vi har med lönsamma miljöinvesteringar är oftast att
tidsaspekten inte stämmer överens med andra lönsamma investeringar. Man ska inte tro något annat än att det är otroligt hårda
återbetalningskrav. Lönsamhet räcker inte, det måste konkurrera
med andra lönsamma investeringar. Därför bristen är investeringskapitalet. Det är inte brist på idéer. Payoff tider som ligger på 4 till
5 år är väldigt långt bort. Det finns många andra investeringar som
betalar sig mycket snabbare. Och där är det en utmaning att hitta
ett sätt att hantera detta. Lönsamma investeringar kan man dela
på andra kriterier, man kan dela dem på strategiska investeringar
och annat. Men det är många gånger vi tar upp just denna fråga att
81
om det är en energieffektivisering som jag vet är lönsam, och det
inte finns ingen riskfaktor, men att tidsaspekten är kanske 4 eller 6
år, då får man på något sätt hantera det här att det ska slåss mot investeringar som kanske är lönsamma om ett halvår.
2. Ja. Det finns det. Det som är bra med lönsamma miljöinvesteringar t.ex. energibesparingsprojekt det är att de är säkra. Man vet
vad man får. Om man investerar i produktionsteknik så vet inte
alltid vad utbytet blir. Man kan beräkna payoffer men det beror på
marknadssituationen och försäljningsläge. Men om man jobbar
med att generera avfall och energiförbrukning då är det två fördelar. Dels vet man säkert vad man får. Du kan precis beräkna hur
mycket energi man sparar. Dessutom skär du på kostnaderna, vilket också är väldigt effektivt, eftersom det är skattade pengar då
som används. Men det är en lång resa kvar att göra för att utnyttja
alla de här potentialerna som finns.
3. Ja det tror jag. Samtidigt så tror jag också att en del regelverk och
lagar kan vara lite till hinder för vissa miljöinvesteringar. Det finns
lagar och förordningar som motarbetar, exempelvis att jag vet inte
vad jag ska ta för exempel egentligen, men ett exempel som är ganska påtagligt, det är att det har kommit nya krav på ventilation där
det egentligen står att man ska hålla en god luftkvalitet i ett rum,
och det innebär att man kan få arbeta återluft och cirkulation från
luften. Men oavsett hur mycket man befinner sig i det här rummet
och vilken koldioxidhalt i antal ppm, så måste det ändå finnas ett
visst friskluftsintag som är 0.35 liter per sekund och kvadratmeter som rummet är. Så det innebär att även om det är då 20 minus
ute och det inte befinner sig en enda person i rummet så måste det
ändå finnas ett visst antal liter luft som kommer in utifrån som
82
Bilaga
man måste värma ifrån -20 till +25 bara för att värma upp den här
luften som måste vara friskluft, fast luftkvaliteten i rummet kanske
ändå är tillfredsställande. Det är ett ganska bra exempel.
4. Ja det tror jag.
5. 6. Nej det finns nog jättemycket pengar. Det är ju en beteendeförändring som måste till litegrann då. Det är nog det som är lite det
svåra.
Företagsekonomiska skäl
Tror du att det har att göra med att ert företag eller andra
inte anser att dessa investeringar är strategiska?
1. 2. Det har det inte med att göra. Inte när det gäller SKF i alla fall.
Och jag tror att de flesta seriösa bolag anser att de är strategiska.
Det tror jag inte har så mycket med saken att göra, För oss är det
strategiskt att jobba med den här typen av projekt.
3. Jag tror nog att företag generellt har sett det som att det inte är
strategiskt men att det mer övergår till att vara ett strategiskt beslut att ta miljöinvesteringar, och energieffektiviseringar, det blir
mer och mer på tapeten tror jag.
4. Nej det tror jag inte, men de räknar inte på det. Och jag tror att
företag är sämre inom den offentliga verksamheten. Privata företag räknar mer på investeringen och livscykelkostnaden framåt. Då
83
kan du få fram en bra bild. Men man ser inte helheten så att säga.
5. Ja det tror jag säkert.
6. Ja i viss mån. De har ju sällan att göra med fokus på den produkt
ett företag tillverkar kanske. Det är ju alltså en slags stödfunktion
man producerar. Men det har inte med produkten att göra. Så det
tror jag kan vara en anledning.
Tror du att det har att göra med gömda kostnader, så som
overheadkostnader, kostnader för att samla in information, stopp i produktionen och obekvämlikhet i samband
med investeringarna?
1. Nej, jag lever i den fasta förvissningen att om att det är väldigt
sällan att det är väldigt sällan man gör olönsamma investeringar
utan lönsamma investeringar tävlar med andra lönsamma investeringar och som har kortare återbetalningstid och det är ur den
aspekten man ska se det. Ibland har man inte tillräckligt med investeringskapital. Det är strategiska frågor som påverkar att investeringarna inte görs.
2. Ja, jag skulle vilja säga att det kan ha att göra med hur vi beräknar
internräntor och interna kostnader inom administration, ibland.
Ibland kan det ha en återhållande effekt. Till viss del i alla fall.
3. Jag vet faktiskt inte. Nej jag har svårt för att svara på den frågan
faktiskt.
4. Ja det är väl samma sak. Att ju mer information du har om investeringen och räknar in detta och jämför med investeringen.
5. Det kan jag inte svara på
84
Bilaga
6. Ja litegrann, inte så mycket. Jag tror att företag har rätt bra koll
på de här kostnaderna.
Tror du att det har att göra med brist på kapital?
1. –
2. Ja det har det att göra med. Som alla företag så har vi en begränsad pott att investera. Och det är klart och det ska ju konkurrera
med olika saker, vilket gör att man kan ju inte göra allt på en gång.
Utan man får liksom ta det pö om pö. Så det sätter ju en begränsning på hur mycket man kan åstadkomma varje år. Det är ju självklart.
3. Generellt sett kanske det kan vara så. Och det kan nog vara så att
många ser investeringskostnaden, att man hellre tar en lite lägre
investering, sen ser man inte till att driftskostnaden och förbrukningskostnaderna över tiden blir högre. Utan man ser nog oftast
bara själva investeringen, att om den är tio procent lägre, så tänker
man inte på att den över tiden blir tio procent högre faktiskt, så att
den totala livscykelkostnaden blir högre. Däremot så tror jag att vi
som företag på Lidl har tänkt till. Att vi ser gärna att vi tar en investering som kostar lite mer, men som genererar lägre driftskostnader och lägre förbrukningskostnader och kanske även har en längre livscykel.
4. För stunden. Men det är kortsiktigt tänkt. Det är fel tänkt. Men
man kanske inte har fått mer till projektet, det kan ju vara så.
5. Nej det tror jag inte
6. Nej.
85
Tror du att det har att göra med risker att inte pengarna
kommer tillbaka inom rimlig tid?
1. –
2. Nej. Det tror jag faktiskt inte. Det är nog en väldigt liten del som
det skulle bero på i så fall. Jag tror att man tittar på det här så är det
väldigt säkra projekt. De här projekten har väldigt låga risker jämfört med många andra investeringar.
3. Nej alltså payoff tiden på en sådan här investering är ju oftast,
är ju exempelvis om man ska sätta in en bergvärmepump i en elpanna, det är kanske en investering på 150000 men en payoff tid är
kanske 5 till 8 år och livslängden är kanske 20 år på den där bergvärmepumpen så att det inte borde vara ett hinder. Men däremot så
kan nog hindret vara att man ser en väldigt hög investering, det kan
det nog vara.
4. Det här är ju skillnad tycker jag. Pratar du hela tiden om industrin eller om offentlig verksamhet? Både och egentligen. Då är det
hela tiden en skillnad på vilka krav man har ställt ifrån början.
5. Jag tror att man räknar kortsiktigt på vad vinsten är och att incitamenten för att göra sådana investeringar kanske inte är tillräckligt stora därför att man räknar varje månad eller räknar varje kvartal.
6. Nej. Det tror jag inte heller. Det är säkra investeringar om man
tittar på dem ordentligt.
86
Bilaga
Tror du att det har att göra med att de kanske inte alltid
möjliga att genomföra på grund utav att de inte är kompatibla med den teknik som företaget använder sig utav?
1. Den analysen måste användas när man gör lönsamhetskalkyler.
Det finns systemskiften och då blir investeringen otroligt stor. Om
man redan har tryckluft och ska göra investeringar med elverktyg,
då får man fundera på om man kan byta alltihopa, och det är sådana här tröskeleffekter i sammanhanget.
2. Svårt att svara på. Det skulle möjligen kunna vara vissa typer
utav projekt. Vi har exempelvis tittat på stopp och väntetider på
våra maskiner. Och där kan det kanske vara lite svårt rent tekniskt.
Där jobbar man kanske emot en annan parameter för att säkerställa produktionen, och att man får en problemfri, att maskinerna
går problemfritt. Vilket kan stå i motståndsförhållande emot att
stänga ner maskinerna. Jag vill inte säga att det inte är kompatibelt,
men man riskerar kanske problem om man inte gör det på rätt sätt.
Så där måste vi hitta bättre system idag egentligen. Och det är vad
vi letar efter. Så att vi inte får andra negativa effekter av att vi energibesparar. Då biter man sig själv i baken egentligen.
3. Svårt att säga. Det kan det nog kanske vara i vissa avseenden. Det
kan det nog vara att man har en viss teknik och sen ska sätta in någonting så funkar det inte tillsammans, och att det sådana fall blir
följdinvesteringar av det här, att ska man byta en sak så funkar det
inte ihop med en annan sak så måste man byta den också och kanske en tredje. Då blir det en alldeles för dyr investering. Det är möjligt.
4. Det kan det mycket väl vara. Det kan det däremot vara en bra
87
grundorsak, att det kostar bra mycket mer så att säga. Att man
måste byta ut fler saker.
5. Ja, till viss del kanske.
6. Ja skulle kunna vara. Men inte i så stor skala.
Tror du att det har att göra med att företagen får otillräcklig information om vilka miljövänliga investeringar
som kan göras, hur de kan vara lönsamma och hur de kan
påverka företaget?
1. Nej det är många som jobbar inom det här och det har aldrig förekommit brister i informationen. Bristen på förutsägbarhet det är
en annan fråga. Bristen på förutsägbarhet kan exempelvis handla om framtida energipriser. Men det gäller andra investeringar
också.
2. Jag skulle nog vilja säga att generellt sätt, det möjligtvis kan vara
en faktor när det gäller vissa speciella saker, men generellt sett så
har vi bra kompetens inom SKF när det gäller de här sakerna. Och
vi vet vad vi ska göra. Oftast är det inte rocket science vi pratar om.
Utan det är känd teknik.
3. Ja alltså information kan man väl aldrig få för mycket av, men
samtidigt så borde nog företag som ändå har en viss miljöprofil
eller har ett strategiskt beslut att göra miljöinvesteringar och energieffektiviseringar och sådant, de skaffar sig nog den informationen, och den kunskapen.
4. Ja att man kanske inte kan göra bedömningen. Det kanske krävs
någon extra som hjälper till med det.
88
Bilaga
5. Ja, det tror jag.
6. Ja, i viss mån. Det är ju en rörlig sektor. Det r svårt och sätta sig in
i den helt.
Tror ni att det har att göra med att huvudmannen inte kan
observera vad agenten gör, så kan den sätta strikta ramar
för agenten vilket kan resultera i att lönsamma miljöinvesteringar inte görs?
1. Den som lägger fram en investering i vårt företag är ju intern.
Även om det kommer någon utifrån så upplever jag inte att det har
någon påverkan på den interna processen.
2. Nej jag tror inte styrelsen är problemet, utan vi har redan konstaterat att problemet ligger kanske mera i mitten av organisationen,
där man kanske inte alltid är tillräckligt lyhörd för den här typen av
projekt. Jag skulle vilja säga att uppe i koncernledningen och styrelseledningen så är man väldigt lyhörd för den här typen av projekt. Men det går kanske inte alltid går igenom genom hela organisationen. Så det är en kommunikationsfråga som vi måste jobba
på. Att vi måste bli bättre här.
3. Ja det kan nog vara svårt för en företagsstyrelse eller en ordförande eller en vd att se vinningen av det utan att få en ganska omfattande information och en förevisning om vad det egentligen
genererar. Bara siffrorna sen är det nog svårt att utifrån dem ta ett
beslut om det är bra eller dåligt. På lång sikt.
4. Det beror på hur man preciserar uppdraget och vad man investerar i. Dialog och kommunikation är väl alltid viktigt.
89
5. Ja det kan man väl säga. Det kan ju exempelvis om styrelsen tittar kortsiktigt på ekonomin. Så är det en sak att de inte ser detta
kanske.
6. Ja då tolkar jag det som att de stora besluten ligger på en högre
nivå, och det här är beslut som ligger på en lägre nivå. Och man har
inte riktigt förståelse för dem. Ja jag tror att det är en väldigt viktig
del. De här frågorna kommer upp långt ner på golvet i industrier,
och de kommer inte hela vägen upp till den högsta beslutande ledningen.
Tror du att det har att göra med att köparen kan välja en
vara utifrån mer synliga attribut så som pris, istället för
mer långsiktiga attribut så som energieffektivitet?
1. Den är väl mer tillämpbar på oss, det är väl naturligtvis så att när
det gäller pris. Om vi har ett projekt med en viss budget ska vi försöka få den att räcka till så mycket som möjligt.
2. Så är det naturligtvis. Men då handlar det om våra produkter
egentligen. Och inte vår utrustning. Då är det till exempel så att när
det gäller energieffektiva lager som vi marknadsför hårt, så är det
så att byta ut lager tar rätt lång tid. Man måste också byta ut utrustning runt omkring. Så det är en generationsfråga. Man har en uppstartsfas som är lite trög, innan man fått fart på den här marknaden, innan kunderna fått kunskap om den.
3. Ja det tror jag. I många fall när man gör sådana här investeringar
eller entreprenader där man exempelvis ska sätta in olika tekniska installationer, så finns det alltid någon som är lite billigare, som
90
Bilaga
kanske drar lite mer ström eller har högre servicegrad som mer
service eller underhåll, eller inte håller lika länge, det kan också, at
den entreprenör som är anlitad för det här, han ser bara till sin entreprenad. Han vill bara få lägsta möjliga kostnad, för att han har
striktare ramar, att den här produkten ska installeras, föreskrivet
den, och då kan man inte göra avsteg ifrån den. Och att den här föreskrivna produkten då har en längre livslängd, mer energieffektiv
och så vidare. Det tror jag.
4. Jo men det är väl klart. Man kan inte räkna med priser när man
gör investeringar. Man måste räkna på ett helt annat sätt. Om man
t.ex. Köper ett energisnålt kylskåp så kanske det är dyrt, men det
blir billigt i längden. Man måste titta hela tiden på helheten, annars
går det inte.
5. Ja, det tror jag till viss del.
6. Ja. Så kan det definitivt vara.
Tror du att det har att göra med att en miljövänlig investering kan vara av lägre intresse om en person eller en avdelning inte gynnas utav den?
1. Nej det spelar nog ingen roll.
2. Så är det ju. Det kanske är det vi brottas med ibland att för en enskild produktionskanal till exempel så blir vinsten relativt liten, i
förhållande till andra kostnader så blir det en väldigt liten effekt av
energibesparing t.ex. då vara, vilket gör det svårt att prioritera upp
den som viktig ur det perspektivet.
91
3. Det har jag svårt att säga. Jag vet inte hur det skulle te sig. Nej jag
får nog lämna den obesvarad.
4. Nej det vet jag inte. Det var konstigt. Nej det har jag ingen åsikt
om.
5. Ja, absolut.
6. Absolut.
Tror du att det har att göra med att besluten att göra vissa
lönsamma miljöinvesteringar ligger utanför företagets
kontroll?
1.
2. Nej det tror jag inte. Vi har nog i princip kontroll över de investeringar som vi gör. Nej det ser jag inte riktigt att det skulle vara ett
problem. Men jag kanske har missat någonting där. Exempelvis om
man hyr lokaler som man inte har kontroll över. Du menar så, just
det ja. Det kan det faktiskt vara. Det problemet har vi på vissa ställen där vi hyr in oss och vi har väldigt svårt att påverka belysning
och ventilationssystem och sådant. Helt klart ja. Där är det inte vi
som rår över medlen då egentligen.
3. Ja det kan det ju vara. Om man bara är hyresgäst så. Jag vet exempelvis att vi i någon butik, vi har en kylmaskin, och vi ville då ge
den här överskottsvärmen, vi erbjöd vår hyresvärd att få ta del av
den överskottsvärmen, mot att vi fick en lägre hyra, men det var
inte hyresvärden intresserad av. Så att då anser vi inte att vår värmeåtervinning till hans ventilationsaggregat.
92
Bilaga
4. Nej investeringar kan väl inte ligga utanför företagets kontroll.
Det låter konstigt. Det kan förstås vara ett dotterbolag och att ett
moderbolag bestämmer någonting.
5. Ja, säkert.
6. Ja. Jo det är nog en del också. Att man bryr sig inte för det ingår
kanske, elen ingår i hyran eller någonting sådant.
Psykologiska skäl
Tror du att det har att göra med att i teorin är beslut baserade på perfekt information, i verkligheten kan de vara
baserade på tumregler?
1. Det kan det vara. Jag tror att genom att ha väl genomarbetade förslag så kanske man undviker sådant. I vår värld så har vi väldigt robusta interna processer och då tror jag att man kan undvika det här.
2. Ja, det som talar emot att göra en miljöinvestering, det är att till
synes har de en längre payoff, vilket gör att de faller utanför ramarna så att såga då vara. Men om man tittar på risker å andra sidan så
kanske de är mycket bättre investeringar många gånger. Men de
har på pappret en längre payoff. Men å andra sidan är det 100 % att
man får den här payoffen. Men om man tittar på andra investeringar så har de en mycket kortare payoff, men en mycket högre risk, så
man vet egentligen inte riktigt om man får den här payoffen. Så det
kan ligga någonting i det påståendet.
3. Jag vet faktiskt inte. Svårt att säga. Jag får nog lämna den obesvarad.
93
4. Ja men jag tror inte att du kan sälja dyrare miljösaker och bara
räkna på tumregler.
5. Jag har lite svårt att sätta mig in i den här frågan.
6. Nej. Nja. Det går att räkna rätt bra på de här investeringarna. Jag
tror inte att man behöver ha så mycket tumregler. Nej det tror jag
inte.
Tror du att det har att göra med en belöningsstruktur där
närliggande kostnader får för stor vikt jämfört med längre
fram kommande vinster?
1. Det är alltid ett bekymmer. Det är svårt att öka kostnader och
ställa dem emot framtida vinster. Det är alltid lite svårt. Det gäller
att sälja in totalkonceptet. Men det där är svårt. Om intäkterna ligger ett par år framåt, det beror alltid på.
2. Ja det tror jag är ett problem som i princip alla företag brottas
med. Där vi centralt måste jobba med de här frågorna. Vi måste
vara med och tydliggöra de här investeringarna just för att komma
runt den här typen av problematik.
3. Generellt sett så är det så att man ser liksom alldeles för kortsiktigt. Och att någonting som kostar 50 till 10000 kronor mer, men
som på tio års sikt kanske genererar lägre kostnader på 500000
inte, man gynnar inte den typen av investeringar, nej. Det kan nog
mycket väl vara så.
Sammanfattning: Alla var överens om att detta hade betydelse.
Miljöchefen på Volvo menade att det är svårt att öka kostnader och
ställa dem emot framtida vinster. Miljöchefen på SKF trodde att
94
Bilaga
det här är ett problem som i princip alla företag brottas med. Han
menade även att de måste vara med och tydliggöra de här investeringarna för att komma runt denna problematik.
4. Ja, det är precis det.
5. Ja, det tror jag.
6. Ja. Det kan det vara.
Tror du att det har att göra med motståndare emot förändring inom ett företag som kan innebära att lönsamma
miljöinvesteringar uteblir?
1. Nej, nej. Miljön är så viktigt ifrån koncernledningen och ända ut,
men det är viktigt samtidigt att man har en massa lönsamhetskrav
samtidigt. Nej det är en drivkraft som är genuin inom Volvo.
2. Det finns alltid en viss tröghet i en organisation.
3. Generellt sett kan det nog vara så. Och det tror jag nog kommer
att förändras mer och mer. Att man snarare som företag så kan
man nog ta framöver i framtiden ta mer miljöinriktade investeringar i form av energieffektivisering och miljövänliga alternativ.
Egentligen mer på grund av sin miljövänlighet än att det är en besparing på längre sikt.
4. Det kan det också vara. För då måste man ha en helt annan teknik och ändra på saker så det är klart att det är så.
5. Ja, säkert.
6. Nej tror inte att det är motståndare så. Men däremot så tror jag
att de här företagsledarna, de fokuserar lite mer på intäktssidan att
95
försöka få intäkter snarare än att skära i kostnader. Det tror jag är
en psykologisk del, att de tittar på var de kan dra in mer pengar istället för att skära på kostnaderna.
Tror du att det har att göra med att om försäljaren inte
uppfattas som pålitlig så kan det resultera i att företaget
väljer bort en lönsam miljöinvestering?
1. Det tror jag alltid är en risk. Men vi har resurser till att reda ut sådana saker. Vi har en intern beredning som utreder sådana saker,
sedan går det till ett investeringsbeslut. Vi är ju ett väldigt stort företag, och processen måste funka.
2. Ja kanske, möjligtvis. Jag tror inte det är någon stor faktor. Det
kan väl möjligtvis förekomma. Men jag tror att vi jobbar väldigt
mycket med känd teknik här.
3. Ja är det så att man är alltför målande och omsvävande kring att
man försöker sälja så kan nog en köpare att det får vara för bra för
att vara sant att man, att det inte är pålitligt det man säger i själva
verket.
4. Ja, det har alltid betydelse den som säljer produkten naturligtvis.
5. Nej, det tror jag mindre.
6. Nej.
96
Bilaga
Tror du att det har att göra med att om inte informationen
inte är tillräckligt specifik, stark, enkel och personlig så
kanske företaget avstår ifrån en lönsam miljöinvestering?
1. Jag tror att i och med att företaget har gjort en utredning så tror
jag att det inte har så stor betydelse.
2. Ja, jag tror att det handlar väldigt mycket om kommunikation
här. Där man kanske då hos vissa chefer uppfattar att man inte har
mandat att ta sådana här investeringar. Men hos andra kan det
vara självklart att man ska ta den här typen av investeringar. Så det
handlar väldigt mycket om kommunikation, att man kommunicerar ner vår strategi och våra prioriteringar genom hela organisationen. Så det är något som vi försöker jobba med nu, att liksom
kommunicera det här, på vilket sätt vi tar den här typen utav investeringar, och tydliggöra de här investeringarna i investeringsansökningar osv. med vilka krav som ligger bakom, vilket också gör
att vi är lite dåliga på detta, eftersom det är väldigt många människor involverade som ligger bakom och beskriver den här investeringsansökan att den kan se ut på väldigt många olika sätt. Så att
om vi kan hitta en mer enhetlig form att beskriva den här typen
av investeringar och prioriteringar som ligger bakom så kan vi bli
mycket bättre att ta den här typen av investeringar. Vi har blivit
mycket bättre på att ta den här typen av investeringar. Skulle jag
vilja säga redan. Men vi har fortfarande en bit kvar.
3. Ja framförallt om den är krånglig och svår att förstå så är det lätt
att det gör det, men är det en enkel information och det kanske
finns ett enkelt räkneexempel med en återbetalningstid på 5 år där
man ser att man kommer att tjäna pengar varje år, en tioårsperiod
97
efter den här 5 års period så då är det ganska lätt att utifrån det ta
ett beslut att det är en bra lönsam miljöinvestering.
4. Man kan aldrig sälja något om man inte presenterar det på ett
bra sätt. Det spelar ingen roll om det är en miljöinvestering eller
något annat.
5. Ja, kanske.
6. Jag kan tänka mig att en lönsam miljöinvestering drunknar i
andra försäljningserbjudanden. Som byte av abonnemang, Internetleverantörer, sådana bitar. Att det blir ytterligare en säljare liksom. Lite så.
Tror du att det har att göra med att om det inte finns
tillräckligt med individer inom toppskiktet av företaget
med riktiga ambitioner, så kan det motverka miljövänliga
investeringar?
1. Jo det är alltid viktigt. Men i vår koncernledning så har vi med
miljöbitarna i det strategiskas inom företaget. Man värderas utifrån sina meriter, men ja det är väldigt viktigt i processen.
2. Det tror jag säkert. Men inom SKF så tror jag inte det är det som
är problemet för där de flesta väldigt engagerade och de nog ser det
som rätt självklart att vi ska ta den här typen av investeringar.
3. Generellt sett så kan man väl anta att den äldre generationen
tycker att så här har vi alltid gjort, så ser man inte till nya miljövänliga och samtidigt som energieffektivare system, och man ligger
kvar med de gamla vanorna så att säga.
98
Bilaga
4. Ja allting beslutas på ledningsnivå och man måste ha kunskaper,
5. Det kan jag inte svara på
6. Ja. Så kan det vara.
Tror du att det har att göra med att om nyckelpersoner
inom företaget har värdestrukturer som inte gynnar
kollektivets intressen och därmed även miljön kan det
påverka företaget att bli mindre miljövänligt och kanske
även till att göra färre lönsamma miljöinvesteringar?
1. Det var en komplicerad frågeställning. Nej de olönsamma bitarna spolas bort och sätts vid sidan av. Det är svårt att ha någon
hypotes i det här läget.
2. Jag tror att det kan förekomma. Jag vet inte i vilken mån det förekommer inom SKF. Det förekommer säkert. Jag vågar inte svara
på det. Men jag tror att det är ett generellt problem som finns inom
den ekonomi som vi har att belöningssystem t.ex. då kan befordra
kortsiktigt tänkande istället för tänkande ur ett lite längre perspektiv. Det tror jag är allmänt.
3. Generellt sett så kan det nog vara så. I alla fall i gamla företagsstrukturer. Men jag tror att allt mer de närmsta 5 till 10 åren så
kommer det nog att ske en förändring på den punkten, det tror jag.
4. Om värdegrunden bara handlar om ekonomisk vinning på kort
sikt, så kan det vara så.
5. Ja, absolut. Det tror jag.
6. Ja det tror jag.
99
Organisatoriska skäl
Tror du att det har att göra med att om det inte ingår i företagets kultur att vara miljövänligt så kan det motverka
miljövänliga investeringar?
1. Om jag vänder på frågan, vi har inte den sitsen och vi bejakar att
det är på det sättet och det är av stor betydelse för oss, men jag tror
att det kan påverka. Det är naturligtvis viktigt att ha förankring
i detta. Det är dock viktigt att det är lönsamt och om man lyckas
konkurrera med de mest lönsamma projekten så är det ett antal argument som man måste lyssna på.
2. Så är det helt klart. Där tror jag olika företag har olika mycket
problem. Jag tycker att vi har lyckats vända den kulturen ganska
bra inom SKF. Jag tycker att vi vänder den mer och mer. Det handlar som sagt väldigt mycket om kommunikation. Det är det svåraste som finns. För tydlighet inom kommunikation och investeringar om vad det handlar om och varför vi tar dem och vilka vi ska
ta. Visst finns det inom SKF och kanske framförallt inom många
andra företag.
3. Vilket företag idag är inte miljövänligt? Men jag tror inte att det
finns något företag som aktivt motarbetar eller inte väljer miljövänliga investeringar bara för att de är miljövänliga. Är de väl värd
pengarna så tror jag inte att det spelar någon roll om de är miljövänliga eller inte. Utan det är, finns det andra attribut i investeringen, exempelvis en lägre driftskostnad eller ett bättre inomhusklimat eller vad det nu må vara så tror jag att det inte spelar någon roll
om den här investeringen är miljövänlig. Så man kanske gör den på
andra faktorer än att den är miljövänlig.
100
Bilaga
4. Allting är ju en förändringsprocess. Ifrån början hade väl ingen
någon kultur utan det måste finnas någon inom företaget
5. Absolut
6. Nej det tror jag inte.
Tror du att det har att göra med gruppbeteende och att det
inte är tillräckligt inne med lönsamma miljöinvesteringar?
1. Nej det tror jag faktiskt inte. Det handlar mera om investeringar
skulle kunna inskränka annan typ av flexibilitet. Eller krånglighetsrisker. Om du har ett trögare system så kan det påverka. Det krävs
att man förändrar sitt beteende.
2. Svårt att svara på. Jag vet inte. Jag tror jag avstår att svara på den.
3. Ja pratar man exempelvis i branschen och generellt sett överlag,
så är det någonting som är inne, ja nu är det väldigt inne att energieffektivisera, eller att tilläggsisolera eller man byter till lågfrekventa datorer eller finns det saker som har fått en wowfaktor att gör
man det här så då ligger man i framkant, och då är det här det rätta
just nu. Så visst. Det är klart att sådana saker kan få en följdverkan i
hela branschen.
4. Lönsamhet måste ju alla vilja ha i en investering. Men om man
inte räknar på rätt sätt så… Men kan tycka att om det kommer en
ny produkt, så ser man inte att den är lönsam, eftersom det är lägre
kvalitet, då gör man det inte.
5. Ja
6. Det kan det absolut göra.
101
Tror du att bristande inflytande inom den sektor i företaget som kan göra miljövänliga investeringar kan motverka
detta?
1. Om du menar att det skulle vara robusta aktörer. Jag kan se
annan vinkling på det. Aktören måste vara robust. De måste visa
att de är kapabla inom branschen, med de uppoffringar som krävs.
2. Ja. Det tror jag. Och framförallt att man inte tror att man får göra
den typen av investeringar. Att man inte tror att man har mandatet. Att man inte tar på sig dessa investeringar för att man inte är
van vid det. Så det är det här med kommunikation, tydlighet, prioriteringar. Att det är utkommunicerat till alla beslutstagare, att
man är medveten om vilka prioriteter man ska ha. Som sagt, högst
upp finns det ingen tvekan om dessa prioriteringar, om att vi ska ta
den här typen av investeringar. Men när man kommer ner i organisationen så finns det den här typen av problematik att man kanske
anser att man inte har mandat att ta den här typen av investeringar.
3. Ja det är möjligt.
4. Jo det är klart. Ja det är ju alltid viktigt.
5. Ja.
6. Nej.
Tror du att det har att göra med att chefer inom många
företag inte intresserar sig för lönsamma miljöinvesteringar?
1. 2. Ja helt klart
102
Bilaga
3. Ja en lönsam miljöinvestering, så länge det är en investering som
är lönsam, oavsett om den är miljövänlig eller inte, så borde den
vara intressant för chefer. Frågan är bara hur man lägger fram den
och på vilka premisser den ska vara lönsam. När man tar investeringen eller om det är på en femårsperiod eller på en tioårsperiod.
4. Ja om de inte förstår det att det är lönsamt. Man gör det inte bara
för att vara snäll. Det måste vara affärsrelaterat.
5. Ja, absolut
6. Ja, så kan det vara.
Varför ert företag eller andra inte gör miljövänliga och
lönsamma investeringar?
1. –
2. Nej du har nog fått med det mesta i den här typen av frågeställningar. Som sagt dels finns det en begränsad pott att investera
och att den då ska fördelas på olika investeringar, men det kanske
också har att göra med att miljöinvesteringar har en längre payoff
och att man lätt prioriterar ned dem jämfört med investeringar i
produktionen t.ex. och som sagt oftare på pappret har en kortare
payoff. Och som sagt att man inte alltid anser att man har mandat
att ta den här typen av investeringar. Att man tar på sig själv dessa
investeringar så kanske group management tycker att det är alldeles självklart att vi ska ta den här saken för det är det är en bra investering. Jag tror att det är kärnpunkten i det hela. Det är det som
vi jobbar på att bli bättre på.
3. Ja det finns väl andra. Det är väl kvartalsrapporter och maxime-
103
ring av vinster och en investering, i vissa fall en investering som
kanske inte är avskrivningsbar på flera år, även om det är en investering så måste den tas i just det här årets årsbokföring och missgynnar resultatet för det bokslutsåret, det är klart.
4. Det första tror jag är att investeringen är dyrare. Man räknar inte
på livscykelkostnaden, utan man räknar med investeringskostnaden. Och det är väldigt, väldigt vanligt.
5. Ja. Jag tror att det är väl ungefär det du har sagt. Men att ledningen som jag ser det, dem som är av beslutande position, vilket jag
ser det är ledningen, så tror jag att det kan finnas brist på kunskap,
både om miljöeffekterna, och hur forskarna s er på framtiden om
miljön och planeten. Jag tror att det är brist på kunskap och så tror
jag att det är brist på risktänk, att man inte tänker tillräckligt långt
för att se vad som kan hända med företaget inom en längre tidsperiod. Att man därför inte tänker på riskerna och bryr sig om frågan
tillräckligt mycket. Och att de som har de beslutsfattande positionerna har krav på sig att leverera resultat i siffror, som är mycket
kortsiktiga när det gäller vad de här investeringarna är lönsamma
i. Och så tror jag att i vissa fall kan det vara så att den som tar beslutet om investeringen, det kanske inte är den som besparingen
kommer att gynna. Man gör en investering här, men kostnadsmässigt i organisationen så kanske besparingen kommer någon annanstans, kanske kommer besparingen på samhällsekonomin, att man
besparar ohälsokostnader, eller något liknande. Och sen så tror jag
att det kan finnas en viss, att kulturen på företaget gör att det verkar bättre att tjäna pengar än att spara pengar. Det var de sakerna
som jag hade.
104
Bilaga
6. Jag kan tänka mig att det kan vara att miljöinvestering har någon
sorts flummig stämpel. Att man inte fattar att det oftast är väldigt
lönsamt. Många av dem jag har pratat med som har gjort lönsamma miljöinvesteringar fattar ju inte förrän efteråt hur jäkla bra det
var. De r först då det går upp. Så att jag tror att det finns en liten
stämpel på ordet miljö som vi, nej sådant där nej. Man förstår inte
riktigt sin egen påverkan. Så att det tror jag kan vara en viktig del.
Och det kanske man kan lösa. Alltså, vi inom energimyndigheten
pratar väldigt mycket om energiinvesteringar, och man kan säga
att pratar man miljöinvesteringar så brukar jag säga att 70 % av alla
miljöinvesteringar har bäring på energi på något sätt. Man använder mindre av någonting och går det mindre energi. Och energi
kan man alltid räkna hem oftast du kan gå och titta på Internet, vad
kostar en kWh el, vad kostar olja. Så att de är ett sätt att gå runt det
litegrann. Att fokusera på energi istället.
Tror du att det finns behov av att staten går in och sponsrar miljövänliga investeringar eller tror du att inte det
behövs?
6. Pengamässigt så tror jag inte att sponsringen behövs. Men upplysningsmässigt så tror jag att den behövs ibland. Som vårt program. Nu har vi visat liksom det. Att de här investeringarna var
jättelönsamma. Alla de företagen som var med, har ju börjat leta
efter om det finns något mer de kan göra. Men de behövde inte våra
pengar för det egentligen. Utan våra pengar var till för att visa upp
att det var lönsamt.
105

Varför görs inte lönsamma miljö- investeringar?

Transcription

Similar documents

Läs hela artikeln från Dagens industri 23 augusti 2012

Examination i Psykologi 1 Omprov HT2013 Namn: Instruktioner

Affären Gårdsten - en uppdatering, 2014

Ladda ner