Läs hela artikeln från Dagens industri 23 augusti 2012
Transcription
Läs hela artikeln från Dagens industri 23 augusti 2012
TORSDAG 23 AUGUSTI 2012 6 NYHETER BMW stämmer Saab n Den tyska biltillverkaren BMW stämmer reservdelsbolaget Saab Automobile Parts på drygt 20 miljoner kronor. Bakgrunden är avtalet med Saab Automobile där BMW har levererat motorer, reservdelar och utfört visst utvecklingsarbete som man inte har fått betalt för, rapporter P 4 Väst. Eftersom Saab Automobile gått i konkurs väljer BMW att stämma reservdelsbolaget. (TT) Nyhetschefer: Anna Ekelund och Jonas Jonsson. red@di.se, 08-573 650 31 Stefan Ingves äger H&M för 100 000 kronor n Riksbankschefen Stefan Ingves äger aktier värda över 330 000 kronor. H&M är det tyngsta innehavet i portföljen, posten är värd nästan 100 000 kronor. Andra stora innehav är Volvo, Scania och Telia Sonera. Merparten av sin förmögenhet lägger riks bankschefen i fonder. Fondinnehavet var vid halvårsskiftet värt 10,5 miljoner kronor. (Di) Bostäder för AP-fondspengar ■■Miljöpartiet vill att Sverige sätter som mål att byggtakten ska öka med 30 000 små och billiga hyresrätter till 2018 genom att AP-fonderna får ökade möjligheter att investera i bostäder. (TT) 350 NYHETER miljoner kronor ■■■Så mycket anser sig statliga Sjunde AP-fonden, soffliggaralternativet i premiepensionssystemet, ha förlorat på finansjätten JP Morgan Chases spekulationsaffärer. Tillsammans med amerikanska pensionsfonder stämmer de investmentbanken, skriver Veckans Affärers nätupplaga. (TT) 7 Ingen extra tid för Nimbus spekulanter ■■Nimbus konkursförvaltare Rickard Ström ger inte de kinesiska spekulanterna på konkursboet extra tid. ”Otänkbart”, säger Rickard Ström. Som Di skrev i går vill det kinesiska konsortiet ha ytterligare tre veckor på sig att räkna på ett bud. (TT/Di) Läs mer Är det köpläge i fotbollsaktier? ■■För två veckor sedan noterades Manchester United på New York-börsen. Är det dags att köpa? Riskkapitalet till småbolag SIDAN 21 Över 400 entreprenörer och affärsänglar går samman för att lösa bristen på kapital till unga tillväxtbolag. Bland dem finns affärsmännen Sten K Johnson, Olof Sten hammar och Erik Penser. ”Målet är att stötta 300 bolag, varav 20 om tio år ska tillhöra några av Sveriges 200 största exportföretag”, säger initiativ tagaren Mats Johansson. Strax innan it-bubblan brast i början av 2000-talet var Sverige ett av världens riskkapitaltätaste länder. Då fanns över 100 privata riskkapitalbolag som tillsammans investerade mångmiljardbelopp i små, teknikdrivna svenska bolag. I dag finns bara en handfull av riskkapitalbolagen kvar och investeringarna är nere på rekordlåga nivåer. Det vill entreprenörerna och affärsänglarna bakom initiativet Framtidslyftet ändra på. ”Den svenska riskkapitalindustrin som investerar i mindre venturebolag har i praktiken monterats ned i Sverige de senaste åren. Vi vill göra något konkret för att hjälpa fram fler tillväxtbolag som kan bli framtidens stora exportörer”, säger Mats Johansson, som själv har drivit upp två företag med mångmiljonomsättning och i dag investerar i olika teknikbolag. Har finansierat starten Tillsammans med Ingemar Ljungdahl (grundaren av itbolaget Telelogic), Sten K Johnson (huvudägare i börsnoterade investmentbolaget Midway) och Peter Jungbeck (grundare av blomsterförmedlingen Euroflorist) har han finansierat starten av Framtidslyftet. Men bakom projektet står redan ytterligare 400 personer, bland annat finansmannen Erik Penser och OMX-grundaren Olof Stenhammar. Alla som ställt sig bakom uppropet har betalat minst 500 kronor, men det finns en rad donationer på flera hundratusen kronor. ”Gensvaret hittills har varit enormt från näringslivet. Vi vill skapa en folkrörelse utan eget vinstintresse för att få fram nya tillväxtföretag”, säger Håkan Alfon, som är ytterligare en initiativtagare. Investerat belopp i nya tillväxtbolag GRUNDARE. Olof Sten hammar. FOTO: CLAES-GÖRAN FLINCK ■ Miljarder kronor 5,8 3,0 2,7 2,0 GRUNDARE. Erik Penser. 2008 2009 2010 2011 FOTO:JACK MIKRUT Källa: Svenska riskkapitalföreningen Planen är att göra tolv investeringar redan före årsskiftet tillsammans med andra privata aktörer eller statligt finansierade fonder. ”Vi offentliggör våra två första investeringar den här veckan då vi går in med kapital i teknikbolagen Fanchinima och Malvacom”, säger Håkan Alfon. De två första investeringarna görs ihop med bland annat Innovationsbron och är på totalt 3,5 miljoner kronor. ”Ambitionen är att skapa en slags allemansfond för entreprenörer. De privatpersoner och företag som investerar i fonden får inte tillbaka några pengar, men får vara med på en spännande och lärorik resa samtidigt som man gör en viktig samhällsinsats”, säger Mats Johansson. Börjar på gräsrotsnivå Bland de företag som hittills har gett bidrag till Framtidslyftet märks bland annat advokatfirman Vinge, revisionsbyrån Deloitte och fastighetsbolaget Wihlborgs. ”Vi börjar på gräsrotsnivå men på sikt är ambitionen att skapa ett riktigt elitlag av bolag”, säger Mats Johansson. Redan nu är de långsiktiga GRUNDARE. Håkan Alfon och Mats Johansson är två av initiativtagarna till Fram tidslyftet. FOTO: KATJA ANNOLA målen högt satta. Om tio år, 2022, ska Framtidslyftet ha investerat i 300 bolag. Förhoppningen är att 20 av dessa bolag då ska tillhöra eliten bland Sveriges exportföretag. ”De ska vara bland de 200 största exportföretagen, eller strax där under. Det är en tuff men fullt möjlig målsättning”, slår Mats Johansson fast. STEFAN LUNDELL stefan.lundell@di.se 08-573 652 19 SAMLING. Totalt 400 entreprenörer står bakom riskkapitaluppropet Framtidslyftet. Målet är att stötta 300 bolag, och några av dem ska inom några år tillhöra Sveriges största exportföretag. ”Det är positivt att de privata investeringarna ökar” Riskkapitalbranschen väl komnar Framtidslyftet. ”Alla initiativ som gene rerar mer kunskap och kapital till unga entrepre nörsbolag är bra”, säger Svenska Riskkapital föreningens vd Marie Reinius. Färsk statistik från branschorganisationen Svenska risk- kapitalföreningen visar att investeringarna i snabbväxande teknikbolag, venture, under andra kvartalet var det svagaste sedan 2007, både mätt i antal och kronor. ”Vi behöver verkligen få fart på den här delen av riskkapitalbranschen. Därför tycker jag att försöket med Framtidslyftet är väldigt bra”, säger Marie Reinius. Trots den dystra kvartalsstatistiken ser ändå Marie Reinius tecken på att en vändning kan vara på väg. Utländskt intresse ”Det som är positivt är bland annat att den privata andelen av investeringarna ökar och att det utländska intresset är fortsatt starkt”, säger Marie Reinius. ”Den senaste tiden har flera venturefonder som traditionellt har investerat i senare stadier också gjort investeringar i väldigt tidiga faser. Det senaste halvåret har det startats nya fonder i det här segmentet till ett värde av nästan 1 miljard kronor.” Beskedet från regeringens utredare Mats Langensjö i tisdags, att AP-fonderna i fram- tiden själva ska få bestämma hur mycket pengar som ska investeras i onoterade bolag, är ytterligare ett positivt tecken. Mer pengar till fonder ”Om det förslaget blir verklighet kan ännu mer pengar komma att slussas vidare till venturefonder”, säger Marie Reinius. Staffan Helgesson, vd för Creandum som är ett av de få kvarvarande riskkapitalbolagen i venturesegmentet, anser att det visserligen inte saknas kapital till de allra hetaste bolagen men att kapitalbristen ändå är ett problem ur ett bredare perspektiv. ”För aktiebolaget Sverige är det här ett stort problem. Får inte gruppen under de absolut bästa bolagen kapital går landet på sikt miste om en massa arbetstillfällen”, säger Staffan Helgesson. Vill göra som i Norge I Norge har staten via bolaget Argentum investerat mycket pengar i privata riskkapitalfonder, bland annat med fokus på unga tillväxtbolag. Staffan Helgesson efterfrågar något liknande i Sverige. ”Staten har hittills visat sig vara en dålig direktinvesterare. Jag tror att en kombination av statliga och privata medel som i en fond-i-fondstruktur investeras i inkubatorer och privata riskkapitalfonder är den bästa vägen att gå”, säger Staffan Helgesson. STEFAN LUNDELL FOTO: KATJA ANNOLA POSITIV. Marie Reinius. FOTO: JACK MIKRUT