Redaktören nr 2 2011

REDAKTÖREN
Nr 2
2011
Sveriges bästa personaltidning 2010
SJ-Nytt!
Tävlingarna
sidorna 4-12
Lindex
intranät
är bäst!
SJ-Nytts vinande redaktion: Capri Norrman, Sofia Lundgren, Ylva Tägt, Hanna Axelsson Katzeff och Claes
Salomonsson.
Ansvarig för det vinnande intranätet Kristina Hermansson, Lindex. I bakgrunden Rims styrelseledamöter
Christer Järild och Charlott Norlin som varit ansvariga för den nya tävlingen Bästa intranät.
Ordförande har ordet
Jag vill att ..., sid 2
Bästa krönikan 2010
Från Stjärnan: Lär av
Tips 1
Ettan är viktigast! Hur får man
omslaget lockande? sid 12
Tips 2
erfarenheter..., sid 3
Fri programvara, sid 14
Unik tävling fortsätter
Styrelsen är formerad
Reflektioner efter första
tävlingen bästa intranät, sid 7
Vi årsmötet valdes styrelse för
Rim, sid 14
Framtidsspaningar
Postauktoritärt samhälle, intranät
med själ och komplexister, sid 13
Alfs språkspalt
Språkkänsla och känsligt språk,
sid 15
Med mera
Krönika - ordförande
Jag vill att…
REDAKTÖREN
V
ill du något med ditt redaktörskap? Om jag har förstått
Marie Gumabon som är redaktör på NCC:s personaltidning
Stjärnan och vunnit utmärkelsen
Bästa krönika (se nästa sida) så vill
hon bidra till att skapa en lärande
organisation. I en lärande organisation stannar man upp och reflekterar över vad som gick bra och
vad som gick mindre bra. Och hur
man kan vända det som gick mindre bara till något positivt. I en lärande organisation måste alla vara
delaktiga. Det duger inte att skylla
på chefen eller ledningen. Alla har
ett ansvar.
Om det är en lärande organisation som du vill uppnå kan personaltidningen inte bara ta upp solskenshistorier, eller peka med hela
handen. Då får du ge dig ut på fabriksgolvet, i sjukhussalarna eller
kontorslandskapet. Då måste du
lyssna och fråga med ett öppet sinnelag.
N
är det var som tuffast för
SJ med snökaos, igenfrusna växlar, inställda tåg och
förseningar drog SJ-nytt upp avdelningen där de anställda får beröm av sina kunder. Det blev nästan som ett temanummer. Claes
Salomonsson och Ylva Tägt som
gör tidningen ville lyfta fram tågpersonalens insatser och boosta
dem. Strålkastarljuset hamnar ju
så ofta på dem i toppen.
I
det här numret kan jag som
krönikör och ordförande i föreningen uttrycka min vilja. Jag
vill att fler ska få glädje av Rim. Vi
arrangerar seminarier med några
av de bästa föreläsarna inom vårt
område till priser som skulle få andra kursanordnare att sätta i hal-
Är medlemstidning för föreningen Redaktörer interna medier (Rim).
Redaktör och ansvarig utgivare:
Gunnel Atlestam
gunnel@atlestam.se
0708 454320
Redaktionsråd:
Annica Hulth, Christer Järild,
Charlotte Norlin, Alf Tornberg,
Gudrun Tiberg, Elisabeth Tingdal.
Rims ordförande Lars Bergström
sen. Vi är ett nätverk där internredaktörer kan få stöd och växa i sin
yrkesroll. Och som kronan i juvelen har vi en tidning som både gör
djupdykningar i internredaktörens
arbetsvardag och bevakar branschen. Nu tar vi också itu med vår
webb som kommer att få ett rejält
lyft efter sommaren.
M
en vi är ingen rik förening
som kan anställa telefonsäljare, köpa annonsutrymme
eller göra stora kampanjer. Om du
gillar Rim och vill få ut ännu mer av
oss, då skulle jag vilja att du tipsar
om oss. Du möter säkert många intranät- och personaltidningsredaktörer i dina olika nätverk. Berätta
om våra seminarier och våra tävlingar. Ge dem adressen till vår
hemsida. Vill de veta mer så får de
gärna höra av sig till någon av oss
i styrelsen. Du kan också slänga
iväg ett mejl till oss med kontaktuppgifter till potentiella medlemmar så kontaktar vi dem.
Lars Bergström
Ordförande i Rim
Vill du vara med och påverka Redaktören?
Redaktionsrådet behöver fler medlemmar!
Vi har ett telefonmöte inför varje nummer då vi planerar innehållet. Den
som har möjlighet åtar sig ett skrivuppdrag - men det är inte nödvändigt
för att vara med i redaktionsrådet.
Intresserad och vill du veta mer så kontakta Gunnel Atlestam,
0708454320, gunnel@atlestam.se
2
Annonsansvarig:
Elisabeth Tingdal
elisabeth@lira.se
tfn 0703 967493, 031 842182
Tidningen kommer ut med fyra
nummer per år.
Nästa nummer:
Manusstopp den 12 september. Kommer ut vecka 38.
Kom gärna med synpunkter,
tips och bidrag!
Redaktören förbehåller sig
rätten att redigera i materialet.
Osignerade texter är skrivna
av redaktören.
Rim är en förening och
mötesplats för alla som
arbetar med interna medier
såväl inom privata företag
och organisationer som inom
offentlig verksamhet.
Mer information om Rim finns
på www.rim.se Där hittar du
bland annat kontaktuppgifter
till alla i styrelsen och kansli
och information om hur man
går med i Rim. Är du inte
redan med - så gå med!
Redaktörer interna medier
finns också på Facebook.
Aktuellt - Bästa krönika
Redaktören publicerar här Bästa krönikan 2010.
Läs juryns motivering på sidan 11
Lär av både bra och
dåliga erfarenheter
D
et blåste ordentligt på västkusten i natt. På bästa göteborgsvis kan
man konstatera att hela havet stormade och sedan snabbt dra en parallell till NCC. Det har hoppats runt en del på stolarna sedan förra numret
och eftersom vi i detta nummer presenterar ytterligare drygt 50 lediga
stolar så lär det bli mer hoppande. Det rör på sig, det går bra för NCC och
trots att vår blivande koncernchef verkar vara en hejare på att åka utför
så ska det nog gå bra framöver också. Det kommer med all säkerhet att
finnas lika mycket bra saker att berätta om 2011 som det fanns 2010. Fast
jag skulle ju vilja berätta lite mer om sådant som inte är så bra, också.
J
ag får ofta höra att Stjärnan verkar tillrättalagd och att vi visar allt i ett
rosenrött skimmer. Så må det vara men vi berättar om det vi hör och
det vi får. Då och då dyker vi på något som kan liknas vid en tuff utmaning eller något som kanske inte gick riktigt som det var tänkt men när
vi börjar gräva i det så får vi höra »det är inte riktigt läge att skriva om
det här nu«, typ.
Det vanligaste är dock att vi inte får höra om de dåliga erfarenheterna
eftersom allt för få ställer upp och berättar om dem.
2011 skulle jag vilja ändra på det. Jag vill ha fler verkliga utmaningar i
tidningen, mer av det där som inte är så enkelt, ett större utbyte av även
dåliga erfarenheter. Det skulle väga upp allt bra som görs och ge en mer
ärlig bild av NCC, ett NCC som fler känner igen sig i.
Jag har funderat lite över varför det är så svårt att dela med sig av dåliga erfarenheter, kanske är det för att man då själv riskerar att framställas
på ett sämre sätt? Kanske är det för att man snabbt förtränger dundermissarna? Jag har till exempel väldigt svårt att hitta konkreta exempel på
mina egna tillkortakommanden och i ödmjukhetens namn måste jag nog
tillstå att det inte beror på att det råder brist på varan.
I
Stjärnan är vi dock inte ute efter att sätta dumstrut på folk eller hänga
ut någon stackare varje nummer för att visa på att det faktiskt begås
misstag. Tanken är ju att det ska komma något positivt ur det vi skriver
– något som någon annan i företaget kan dra nytta av. Vi skulle till exempel kunna berätta om ett projekt som var på väg att gå snett men
som sedan räddades upp på något smart sätt. Eller ett problem som man
tampats med lokalt men inte hittat lösningen på – kanske tampas någon
annan i en annan del av landet med samma problem eller har hittat en
lösning. Eller så skulle vi kunna skriva om ett projekt vi inte fick och vad
vi drar för lärdom av det. Eller varför inte
berätta om något som gick helt fel och ge
en bild av varför man tror att det gick som
det gick.
Vi är bra, svårslagna och ganska fantastiska, men det finns saker att arbeta med
och det finns en rad dåliga erfarenheter att
dela med sig av.
Det är jag övertygad om. Hör av er!
Marie Gumabon
Chefredaktör för Stjärnan, NCC
Redaktören har ordet ...
Jag klistrar örat till radioapparaten och lyssnar på Ekot och
Staffan Sonnings rapport från
G8 mötet.
”Samtidshistorien har dock satt käppar i hjulet för president Sarkozys
dagordning. En sexanklagad ordförande för Internationella valutafonden, en japansk kärnkraftskatastrof och en demokrativåg
över Frankrikes nordafrikanska
grannar har knuffat ner internetfrågan ordentligt i intressehierarkin. Inte blir det bättre av
att just informationsfriheten på
internet har spelat en avgörande
roll i samtliga av dessa samtidshistoriska milstolpar.”
Reportern tänker på Sarkozys
önskan om beslut om en reglering av internet.
Det får mig att tänka på Rims
årsmöte där forskaren Lars
Ilshammar pratade om den fantastiska möjlighet till utveckling av demokrati och demokratisering av kunskap som nätet
ger. Han såg ett postauktoritärt
samhälle framför sig men varnade samtidigt för att de som har
makten idag kommer att sätta
käppar i hjulen.
Ja ekonomiska intressen har
stor betydelse för utvecklingen
av friheten. Informationen är
kanske fri på nätet men är nätet
fritt? Det var väl så att Google
hjälpte den kinesiska regimen
med censuren. Och Apple har efter påtryckningar inte längre någon nerladdningsbar app som ger
tillgång till Wikileaks tjänster …
Vad har detta med internkommunikation att göra? Jo utvecklingen följer samma mönster. För
att citera en jurymedlem från
tävlingen Bästa personaltidning:
”Det största som har hänt journalistiken är att vi kan inte kontrollera den längre. Det gäller
personaltidningar också – är den
inte trovärdig så kan personalen
istället komma att uttrycka sig i
de nya sociala medierna.”
Något att tänka på!
Trevlig sommar!!!
Gunnel
3
Aktuellt - Bästa intranät
Sveriges bästa intranät 2010
Lindex segrade med Index
Skärmdump av Lindex intranät Index första sida
”
Lindex intranät gör det ett riktigt bra intranät måste göra - stöder kärnan i affären. Intranätet hjälper medarbetarna att göra sitt arbete med fokus på de
produkter och den säljprocess som skapar lönsamhet, genom allt från goda
planeringsöversikter till väl strukturerade möjligheter att i butikerna få svar på
viktiga frågor. Intranätet stärker också företagskulturen och har många exempel på ett bra redaktionellt innehåll.
”
Juryns motivering till priset för Bästa intranät 2010
Läs mer på nästa sida
4
Aktuellt -Bästa intranät
Lindex segrade ...
fortsättning från föregående sida
Anledning att fira. Kristina Hermansson ansvarig för Sveriges bästa intranät 2010 på det serpentindekorerade
kontoret på Lindex i Göteborg.
”Lindex intranät gör det ett riktigt bra intranät måste göra - stöder
kärnan i affären.”
– Speciellt den meningen i juryns motivering glädjer mig. För det
är just att verkligen vara det stödet som är vårt mål, säger Kristina
Hermansson, ansvarig för Lindex internkommunikation.
L
där medarbetarna ska få den inindex intranät, Index, har en
formation de behöver på ett så bra
tydlig struktur och ett brett
sätt som möjligt, säger Kristina.
innehåll. Här finns allt från maIntranätet är gemensamt
nualer för hur man
för hela företaget som har
startar en butik till
Vårt intranät
butiker i 13 länder.
senaste
modet,
är en
– Varje butik har en egen
information
om
samlingsportal. inloggning så vi kan lägga
kommande kamFrån det når
ut viss information som bapanjer, tävlingar,
ra gäller den enskilda butibloggar och adminis- man alla våra
ken. Och varje land lägger
trativa funktioner som system.
ut sin egen planering, sätill exempel tidsrapger Kristina.
portering.
Huvudrubrikerna är på engelska
– Vårt intranät är en samlingssom är koncernspråket, men anportal. Från det når man alla våra
nars gäller det egna landets språk.
system. Det är ett arbetsverktyg
”
Information från huvudkontoret
läggs ut på engelska.
– I varje land finns det en informationsansvarig, som jag har som
kontaktperson, som jobbar med
intranätet lokalt. Vi har också några butiker i varje land som är så
kallade superusers som är väldigt
duktiga på intranätet och som också fungerar som referensbutiker
för utvecklingen av nätet.
Oftast är det telefonmöten som
gäller för kommunikationen med
kontaktpersonerna runt om i
Europa.
Fortsättning på nästa sida
5
Aktuellt -Bästa intranät
Lindex segrade ...
fortsättning från föregående sida
På kommunikationsavdelningen
med IT-avdelningen och konsultföpå huvudkontoret i Göteborg finns
retaget Altran. Nuvarande system
förutom Kristina två medarbetare
är byggt på SharePoint 2007 men
som arbetar med det praktiska aren uppgradering till 2010 är på
betet med intranätet och en som
gång med sjösättning i sommar.
har ansvaret för den
– Jag ser många
externa kommunikamöjligheter
– Vi vill ha en öppen nya
tionen.
med
uppgradekultur där vi kan tipsa,
Grunden för dagens
ringen, till exempel
motivera och inspirera
Index började bygatt starta commugas för huvudkontoret varandra
nities. My profile,
2003. År 2006 var alla
är en annan ny del
verksamheter i Sverige
som man kan säga är medarbetaranknutna.
nas egna sidor på intranätet. Här
– Idag är intranätet en självklar
finns bland annat kontaktinformaoch viktig del vid uppstarten av en
tion och note board. Alla använny butik oavsett vilket land det är.
dare kommer att få möjlighet att
Tidigare faxade vi ut informationen
tagga information och skapa länkar
till alla. Tänk vilken tids- och kosttill användbara sidor med mera.
nadsbesparing det har blivit, säger
Redan idag finns det mycket uppKristina.
skattade funktioner för erfarenDet är kommunikationsavdelninghetsutbyte. Lindex har en koncernen som äger, driver och utvecklar
gemensam blogg och de svenska
intranätet. De gör de i samarbete
butikerna har ett eget diskussions-
”
forum. Butikerna har också möjlighet att ställa frågor till kontor och
få svar via intranätet.
– Vi vill ha en öppen kultur där
vi kan tipsa, motivera och inspirera
varandra, säger Kristina.
Gunnel Atlestam
FAKTA om Lindex
Lindex är norra Europas
största modekejda. Antalet
anställda är cirka 5000.
Lindex har butiker i 13 länder. De flesta i Sverige,
Norge och Finland.
Webbutiken når alla länder i
Europa, 27 stycken.
Lindex har sitt huvudkontor
i Göteborg. Sedan några år
tillbaks ägs Lindex av finska
koncernen Stockman.
Reportagen i personaltidningen - hittills ...
Lindex har även en interntidning,
InStore, som Kristina Hermansson också
är redaktör för. Den innehåller bland annat olika reportage, den kommande säsongens mode och annan inspiration.
InStore ges ut på engelska, svenska, finska och norska och kommer ut vår och
höst.
– Till hösten kommer vi dock att testa
att kommunicera innehållet på nytt sätt,
bland annat genom film. Vi får se hur
det faller ut och sedan ta ställning till
hur fortsättningen blir för InStore, säger
Kristina.
6
Aktuellt -Bästa intranät
Flera riktigt bra intranät
Förutom pris för Sveriges bästa intranät delade juryn ut tre hedersomnämnanden. De gick till Apoteket, SEB och fastighetsföretaget Wallenstam.
I juryn ingick Per Torberger, Kicki Strandh, och Fredrik Wackå
Juryns motivering - Apoteket:
”
A
ponets intranät har en väldigt närvarande högsta ledning. Genom
artiklar, diskussioner och webb-tv är ledningen verkligen där, en
viktig lärdom för alla organisationer som likt Apoteket är mitt uppe i en
stor omställning. Dessutom har intranätet bra stöd kring produktprocessen med bland annat prioriterad varuinformation och e-learning.
Juryns motivering - SEB:
”
F
å intranät tar redaktionellt innehåll så
Nyhetsrapporteringen har en imponerande
inte minst genomarbetade storytelling-artiklar
riktning SEB vill utvecklas i. En chattande VD,
ledningen, medarbetarna och intranätet självt.
seriöst som SEBs.
bredd och inkluderar
som tycks stöda den
som SEB har, stärker
Juryns motivering - Wallenstam:
”W
allenstam har en verkligt genomtänkt integration av sociala möjligheter och det traditionella intranätet. Med en snygg design och
lättillgänglig startsida ger intranätet ett välkomnande och inbjudande
intryck. Vi uppskattar också lekfullheten kring temat ”Myran” i namn,
design och innehåll.
Pristagare. Eva Jangö,
redaktör för Apotekets
intranät Aponet tog emot
juryns hedersomnämnande
på Rim:s årskonferens.
Eftertanke
Intranättävlingen är här för att stanna
Efter att Rim - som helt oberoende aktör - har arrangerat tävlingen
Sveriges bästa personaltidning i 17 år tyckte vi nu att tiden var inne
att också utse Sveriges bästa intranät.
E
tt viktigt syfte var att främja
just det redaktionella arbetet
på våra intranät eftersom en
del företag och organisationer låter personaltidningen övergå till intranätet.
Det var glädjande att vi lyckades
engagera en jury med några av
Sveriges tyngsta namn inom området; Kicki Strandh, Fredrik Wackå
och Per Torberger och att det var
så många som ville vara med och
tävla första gången - 17 deltagare!
Samarbetet med jurymedlemmarna flöt på bra, mycket tack vare
deras professionalism och breda
kunnande på området.
Vi var med i en första gallring
och lämnade synpunkter på bidragen men det slutliga valet av
vinnare och hedersomnämnande
gjordes av juryn. För oss som skrivande redaktörer var kanske valet
av Lindex inte självklart vid en första reflektion. SEB som fick ett hedersomnämnande hade det bästa
redaktionella innehållet, men i ett
längre och lite mer strategiskt perspektiv är det viktigt att vi breddar
vår syn. Det handlar ju till syvende
och sist om att intranätet ska fylla
sin funktion, också som arbetsredskap, och engagera medarbetarna.
När Lindex Kristina Hermansson
presenterade deras intranät på
vårkonferensen blev det tydligt att
det skapar just engagemang i deras butiker både i Sverige och internationellt. De sociala inslagen i
form av bloggar fungerar som en
slags nyhetsförmedling från golvet och i någon mån också som en
klassik personaltidning med mycket medarbetarfokus.
Intranättävlingen är helt klart
här för att stanna. Nästa år kommer vi att få in minst dubbelt så
många bidrag. För att föreningen
ska utvecklas måste vi fånga in
den redaktörsskara som arbetar
med webb och intranät. Många arbetar också både med personaltidning och intranät som ett lite nyare
inslag med mer teknik och ett lite
bredare kommunikationsperspektiv jämfört med den traditionella
papperstidningen.
Därför vore det väldigt intressant
att ta del av era synpunkter på intranätens intåg i föreningen. Inom
kort är det premiär på RIM:s nya
webbplats. Där kommer du att ha
möjlighet att diskutera bland annat
detta. Vi ser fram emot att höra av
dig!
Christer Järild och Charlotte Norlin
styrelseledamöter i Rim
7
Aktuellt -Bästa personaltidning
Sveriges bästa personaltidning 2010
SJ-nytt
lyfter
fram hela
personalen
Under det senaste året har det stormat mycket kring SJ. Samtidigt
har personaltidningen levt upp och fått en helt ny kostym. Resultatet
har blivit en färgstark och bläddervänlig tidning där hela personalen
får komma till tals.
P
å Rims vårkonferens kammade SJ-nytt hem både priset
för bästa personaltidning och
priset till årets förnyare. Tidningen
känns lyxigt matig, samtidigt som
den skildrar SJ-anställdas verklighet.
När det kom som mest klagomål
på tågen i vintras, hade SJ-nytt ett
helt uppslag där personalen hyllades, under vinjetten ”Tummen
upp”.
– Vi vill lyfta fram människorna.
Får vi höra att det finns en populär
tågvärd i Alvesta så åker vi dit och
gör ett reportage. I ett nummer
räknade jag till hundra människor
som var med på bild, säger chefredaktören Claes Salomonsson.
För två år sedan kom han till SJ
med uppdrag att göra om tidningen
tillsammans med redaktionschefen
Ylva Tägt. Ett digert arbete tog sin
början, hela tiden med läsarnas
bästa för ögonen. För som det står
8
i policyn:
”SJ-nytt ska både vara ledningens kanal ut till de anställda och de
anställdas röst om sin yrkesvardag
och hur de upplever företaget”.
Två dummies
När det var dags att välja format
togs två dummies fram, en av mer
traditionellt nyhetsstuk och en med
glossig magasinkänsla. Valet föll till
sist på den senare, som inte är helt
olik DI Weekend.
– Vi är väldigt nöjda med att vi
valde det här finare pappret och
en gladare design och vi har märkt
att läsarna också uppskattar det.
Tidigare följde vi SJ:s designprogram i grått och beigt, nu är tidningen färgsprakande, säger redaktionschefen Ylva Tägt.
Hon har jobbat med SJ-nytt i
trettio år och tycker att layouten är
den största förändringen. Men också innehållet har arbetats om.
Tidningen fick två nya avdelningar: Dels ”Fokus på”, en fyrasidig
fördjupning kring ett aktuellt ämne. Dels ”Bakvagnen” längre bak i
tidningen, med rolig läsning till exempel om ”kärlek på jobbet”.
– Tidigare var vi seriösa i hela
tidningen med långa, utredande
artiklar. Nu har vi fått en lättsammare avdelning, till exempel med
tävlingar, som blivit en ny ingång
till tidningen, säger Ylva Tägt.
Gemensam redaktion
En annan avgörande skillnad
är sättet att arbeta. SJ-Nytt och
kundtidningen Kupé har fått en
gemensam chefredaktör i Claes
Salomonsson. Redaktionen arbetar
parallellt med båda produktionerna
och en hel del material kan skrivas
om och återanvändas.
Istället för att anlita frilansare
har journalisten Sofia Lundgren
fortsättning på nästa sida
Aktuellt -Bästa personaltidning
SJ-nytt lyfter ... fortsättning från föregående sida
Planering pågår. Sofia Lundgren och Claes Salomonsson diskuterar några uppslag till nästa
nummer av SJ-Nytt.
hyrts in på heltid från Nordiska tidningskompaniet. Samma firma gör
tidningens layout.
– Idag är vi tre på redaktionen
och vi har också sett till att den
övriga staben, 12-15 personer,
medverkar i SJ-nytt. Det kommer
vi att fortsätta med, säger Claes
Salomonsson.
Personaltidningen och intranätet
har närmat sig varandra och börjat
samarbeta istället för att se varandra som konkurrenter.
Intranätet står för snabba nyheter och personaltidningen för fördjupning. En viktig roll för personaltidningen är till exempel att följa
upp ledningens beslut. Hur blev det
i verkligheten?
– Som chefredaktör är jag ledningens öra och kan plocka upp det
som är på gång. Jag är ju gammal
kvällstidningsjournalist och ser till
att skruva till det så att även lokförarna tycker att det är intressant,
säger Claes Salomonsson.
Ylva Tägts roll är snarare att
komma ut på fältet och träffa personalen. Hon befinner sig ofta på
resande fot.
Snyggare och bättre
Vad tycker då läsarna om förändringen? Den senaste läsarundersökningen från november visade
goda resultat. Alla tycker att tidningen är snyggare och bättre.
– Framför allt tyckte läsarna att
tidningen blivit öppnare och visade folk ute på fältet istället för
att bara vara ledningens röst. Det
gläder oss förstås, säger Claes
Salomonsson.
För Ylva Tägt betyder läsarnas
uppskattning mycket. Det är ett
kvitto på att hon och hennes kolleger gör ett viktigt jobb. Inte minst i
tider då det stormar kring SJ.
– Generellt har inte personaltidningar så hög status i branschen,
men jag skulle önska att fler kolleger kände stolthet över att vara
med och utveckla sina verksamheter. Det är det få andra journalister som får göra. Det är obekvämt
att verka så nära sina läsare men
om man lyckas vinna deras förtroende så kan man verkligen känna
sig nöjd.
Annica Hulth
Juryns motiveringar:
Bästa personaltidning
”
Här får personalen ta plats
och breda ut sig i både text
och bild. Människorna står
i centrum när stort och
smått blandas om vartannat, i en snygg och genomarbetad form. SJ-Nytt signalerar en tydlig vilja att finnas
till för sina läsare, inte minst
genom att ta upp aktuella problem i ett företag det stormat
kring.
Årets nyskapare
”
I en trend där allt blir
mindre och sparsmakat
känns det spännande att
se en tidning som i stället
brer ut sig. En stolt kostym som för tankarna till
DI Weekend. SJ är ett företag
som fått ta mycket stryk i vinter men väljer att visa upp sig i
tidningen SJ Nytt.
9
Aktuellt Bästa personaltidning
Vinnare!
Juryn för Bästa personaltidning har lärt sig mycket om olika verksamheter – vissa som de knappt visste fanns. Och de är imponerade av tidningarnas kvalitet.
– Det finns en tydlig trend att
tidningarna ser mycket bra ut. Man
har verkligen satsat på form och
bild. Men när det gäller kvalitén på
texter skulle man kunna önska lite
mer, säger Björn Häger, en av jurymedlemmarna.
Det har varit ett tufft jobb att utse vinnare i de olika kategorierna.
När juryn redovisar för sitt arbete
på Rims årskonferens blir det en del
frågor och diskussion, bland annat
om personaltidningens självständighet och konsten att våga ta
upp svåra frågor.
− Jag menar inte att man ska
kritiskt granska det egna företaget. Men man måste våga fråga
och ta upp svåra ämnen, säger
Björn Häger.
Förutom vinnarna i de olika tävlingsklassrna passade juryn på
på att dela ut några ”extrapriser”.
Pris för Glatt humör fick vårdfö-
retaget Attendos personaltidning
för sin glada och varma attityd.
Juryn redovisade också några ideer som de gärna snor … Hit hör Nya
Spårvägens testning av kaffeautomater som finns där medarbetarna
rör sig med rubriken Blaskomater.
Zinktryckets rubrik Vad har du i
matlådan snor de också gärna.
Nedan ser du vinnarna i de olika
kategorierna.
Bästa bildjournalistik
Att våga dra på bilder får reportagen att växa. Här möts vi av
människor i närbild, i udda vinklar och i snyggt formgivna sidor.
Layouten utnyttjas på bästa sätt.
Stort uppslagna bilder ger tidningen en skön rytm och är en fröjd
för ögat. Lära Stockholm använder sig av bra fotografer och hela
tidningen känns lockande med sin
bildjournalistik.
Prismottagare. Agnetha Styrwoldt
Alfheim, kommunikationschef
för utbildningsförvaltningen och
chefredaktör för Lära.
Bästa form
Stefan Bratt, redaktör för
Trafikverkets tidning I Trafik tog
emot priset för Bästa form.
En enkel form är ibland det bästa. Tidningen är proffsigt utformad med tydliga vinjetter, bra
kontraster, moderna
typsnitt
och smakfulla färger. Sidorna
känns välfyllda och växlar mellan reportage, temauppslag och
plock. Hyllan med notiser känns
fräsch och ger ett lyft till sidorna.
I Trafik lyckas göra en fullmatad
tidning där allt känns lockande och
inget känns tungt. Smakfullt rakt
igenom.
Fler vinnare på nästa sida
10
Aktuellt Bästa personaltidning
Vinnare!
fortsättning från föregående sida
Språkpriset Ett rakt språk som utan omskrivningar gör det möjligt för alla
att förstå. Lägg dessutom till ett
tydligt tilltal som utan begrepp
som stänger ute bjuder in även
läsare utanför landstingsvärlden.
Landstingstidningen tar hem
språket.
Redaktör Ulrika Englund fick pris
för Bästa språk i Norbottens läns
landstings personaltidning.
Bästa reportage
I ett föredömligt välskrivet, engagerande och lättillgängligt reportage berättar Svensk polis om poliserna bakom Arbogautredningen.
Miljöbeskrivningar, perspektivväxlingar och sidotexter skapar en helhet som är tydlig, informativ och
övertygande.
Johanna Orre, chefredaktör för
Rikspolisstyrelsens tidning Svensk
Polis tog emot pris för bästa
reportage.
Bästa krönika/ledare
Att få skriva om både bra och
dåliga händelser och erfarenheter i en personaltidning är avgörande för trovärdigheten. En modig organisation vågar lämna det
tillrättalagda. Om denna eviga balansgång i vardagen ger Stjärnans
Marie Gumabon en bra bild.
Bästa krönika är signerad Marie
Gumabon, redaktör för NCC:s
personaltidning Stjärnan.
Jury
I juryn har ingått Björn Häger, frilansjournalist, författare, utbildare och forskare, Kristina Flemming redigerare på SKTF-tidningen och redigeringslärare på Poppius grundkurs och Carina
Skagerlind, redaktör för 2009 års bästa personaltidning, Sambandet,
som ges ut av Polismyndigheten i Stockholms län.
11
TIPS
Ettan – viktigaste sidan
Omslaget är som ett skyltfönstret som lockar in kunden
i affären. Ju bättre omslag, desto fler läsare.
Peter Nyström layoutar Sophiahemmets personaltidning, Sophianytt, som vann juryns gillande i Rims tävling Sveriges bästa personaltidning. Här ger han några
tips på vägen.
S
ophianytt har många olika
läsare. Verksamheten rymmer sjukhus, forskning och
högskola. Sophiahemmet är också
en ideell stiftelse med många bidragsgivare. Samtidigt finns flera
privata vårdgivare, som till exempel Capio, under Sophiaparaplyet.
Tidningen går ut till både personal
och bidragsgivare.
– Det gäller att balansera de olika verksamheterna på omslaget,
som ju ska vara lite av ett smörgåsbord, säger Peter.
Därmed inte sagt att det ska råda
millimeterrättvisa. På varje omslag
av Sophianytt finns en dragarbild
– med betoning på dra. Det är en
bild som drar till sig blicken. Oftast
handlar det om en reportagebild
med en anställd i sin vardagliga arbetsmiljö. På omslaget som juryn
fastnade för syns en kvinnlig ambulanshelikopterförare framför sin
maskin. Förutom att det är en bra
bild med perfekt ljus förmedlar den
energi. Man känner luftdraget och
vibrationen från rotorbladen.
Peter Nyström står för lay-outen
av Sophianytt
12
– Vi jobbar helst
med fotografer som
är skolade i reportagefotografi. Vi vill inte att det ska känns
som reklam eller ett
exklusivt
magasin,
säger Peter.
För Peter och för
den övriga redaktionen är det viktigt
att tidningen inger
förtroende.
Därför
har man valt ett litet
tabloidformat
som
inger nyhetskänsla.
Förutom
dragarbilden finns ungefär
fem mindre puffar
– också de med bil- Bästa omslaget enligt juryn
der på anställda och
patienter.
– Omslaget ska också fungera
– Här har formen en ganska unsom en slags innehållsförteckning.
derordnad roll. Det viktiga är tidDet ska ge ingångar till många oliningskonceptet och mixen i tidka delar i tidningen.
ningen. Vi vill lyfta fram det som är
Peter pratar om hög ”pick-upvärdefullt i vården. Vilket också är
verkan”, det vill säga att det är
Sophiahemmet devis: ”Vården du
en tidning du skulle ta upp och
är värd.” Det gör att formen mer
bläddra i om den fanns i ett ställ i
styrs av innehållet än av en given
Pressbyrån. Å andra sidan behöver
mall med förutbestämda textlängSophianytt inte skrika och chockder.
Lars Bergström
era eftersom den distribueras med
post. Man kan vara förhållandevis
nedtonad, vilket bidrar till att öka
trovärdigheten.
Peters omslagstips
Ofta finns en konflikt mellan formgivare och skribenter. Formgivaren
• Gör många ingångar på omser till det estetiska, medan skribenslaget så finns något för alla.
ten vill att texterna ska vara begrip• Skriv en omslagspolicy.
liga. Det kräver ibland lite mer utSophiahemmets omslagsbilder
rymme. Hur är det på Sophianytt?
ska till exempel förmedla energi och visa på mångfalden av
Fakta om Sophianytt
verksamheter.
• Lita på bildmaterialet och
Utgivning: fyra gånger per år
konstra inte till formen.
Omfång: 24 sidor
• Våga dra på en bild.
Distribueras med post till an• Ögonkontakt och närhet sälställda och bidragsgivare
jer alltid.
Produceras av Spoon
• Gör en checklista för ettan.
Framtidsutsikter
Postauktoritärt samhälle på gång?
– Den nya utmaningen är att våga släppa på kontrollen. Det som
händer i arabvärlden nu visar tydligt de digitala mediernas sprängkraft när det inte finns en fri press, säger Lars Ilshammar.
L
ars Ilshammar är historiker,
journalist och idag chef för
Arbetarrörelsens arkiv och
bibliotek. Demokrati och teknik
är hans specialområde. Han var
inbjuden till Rims årsmöte för att
tala under rubriken: Generation
kommunikation – om värderingar, teknik och det genomskinliga
samhället.
– Demokratins utveckling hänger ihop med kommunikationsteknikens. Medierna hade till exemLars Ilshammar hos Rim
pel en avgörande roll när det gäller att driva igenom den allmänna
rösträtten, säger Lars Ilshammar och fortsätter:
– Nätet är en potential för demokratisering av kunskap. Wikipedia är den
starkaste symbolen för demokrati som utmanar de gamla föreställningarna om kunskap.
Enligt en undersökning gjord av det internationella nätverket World
Values Survey (www.worldvaluessurvey.org) är Sverige det land där utvecklingen mot rationella värderingar gått längst. Lars Ilshammar menar
att det öppnar för ett mer antiauktoritärt system. Och vi är på väg mot
ett postauaktoritärt samhälle.
– Unga människor ser helt enkelt igenom tomma reklambubblor.
Han tror inte att Piratpartiets framgångar i EU-valet var
en engångsföreteelse. Utan menar att integritets- och öppenhetsfrågorna kommer att vara centrala på den politiska dagordningen i framtiden.
– Även om nätet och samhällets digitalisering ger möjligheter till djupare demokrati så kommer det alltid att finnas
intressen vars företrädare stretar emot och arbetar för att
bevara rådande maktordning.
Komplexister efterfrågas
I framtiden är det varken generalister eller specialister som
efterfrågas utan komplexister,
alltså någon som kan se och analysera sammanhang. Detta var en
av de tankar som framtidsanalytikern Troed Troedsson framförde på Hammer&Hamborgs seminarium om trender i kommunikationsbranschen.
Troed Troedsson menade att
i den utveckling som finns med
sociala medier handlar kommunikatörens uppgifter inte längre om
att informera från ledningen. För
att bli framgångsrik handlar det
mer om att ta in information från
världen utanför – gå på kalaset
och mingla och lyssna och prata
– men dela inte ut broschyrer.
Det samma gäller för såväl internt som externt.
På www.hammerhanborg.com
finns hela föreläsningen bandad.
Där finns också resultatet av
den underökning som företaget
genomfört om trenderna inom
kommunikationsbranschen.
Snabb hjälp med
Intranättrend: Själen finns!
− En tydlig trend är att man nu tänker allt mer på desigen, vågar lyfta fram människan och bli allt mer personliga – intranäten får en själ, säger Kicki Stand, forskare
och konsult, på Rims årskonferens.
Utvecklingen av intranäten är tydlig. Sociala medier som
underlättar samarbete och möjligheten att dela med sig
av kunskap blir alltmer självklara. Likaså dess roll att vara
en resurs för att bidra till verksamhetens mål. Det finns
en trend att alltmer resurser faktiskt läggs på proffsiga
intranät som bidrar till organisationens utveckling genom
ökat samarbete, bättre kommunikation och effektivare
processer.
– Ledningen bör inte se intranätet som en kostnadspost.
Företag som har en effektiv internkommunikation kan
ge 47% högre utdelning av aktierna till sina ägare enligt
forskning genomförd av den internationella konsultfirman
Watson Wyatt, säger Kiki Strand och tillägger:
– Bra intranät gör det enklare och roligare att jobba.
layout
ITCĪUMHQTO
annonser & trycksaker
pernilla@willmansfolk.se / 070 380 93 48
13
Blandat
Kontakta Rims styrelse!
Tveka inte att kontakta någon i Rims styrelse - som utsågs på årsmötet om du har synpunkter, idéer eller frågor på något som rör verksamheten.
Kontaktuppgifter hittar du på www.rim.se
Nya medlemmar
Lars Bergström,
ordförande
Annica Hulth
Christer Järild
Lova Sima
Eva Lundgren,
suppleant
Tips!
Fri programvara
Fri programvara används alltmer. Friheten
innebär att programmet får användas för vilket
syfte som helst, frihet att studera och modifiera programmet, att kopiera och förbättra det
och sedan offentliggöra dessa förbättringar så
att de kommer allmänheten till del.
Eftersom fri mjukvara kan distribueras fritt
finns det generellt tillgängligt till liten eller ingen kostnad.
Nyligen var jag och lyssnade på en introduktion till fri programvara med Stin Rovden
Eideen från kooperativet Gnutiken. Här är exempel på hans tips för oss som jobbar med tidning.
Operativsystem: GNU/Linux
Kontorssystem: Open office, www.openoffice.
org
Bildbehandling: GIMP, www.gimp.org
Design: www.scribus.net
Illustrationer: Inkscape, www.inkscape.org
Jag använder själv Open office som ordbehandling och det fungerar bra och går enkelt
att också spara som doc.dokument. Mer information om fri programvara hittar du på till exempel på http:gnutiken.se
Gunnel
14
Charlotte Norlin
Helena Håkansson,
Svenska Spel
Petra Lindberg,
Högskolan på
Gotland
Fredrik Essevad,
Stadium
Marie Gumabon,
NCC
Jimmy Gustafsson,
Polismyndigheten i
Stockholms län
Tina Eriksson,
Polismyndigheten i
Stockholms län
Välkomna!
Alfs Språkkrönika
Bild: Lotta Holmén
Språkkänsla och
känsligt språk
Krönikör Alf Tornberg
Ofta säger oss vår språkkänsla vad som är rätt och när något känns
fel. Men ibland händer det att vi inte riktigt litar på språkkänslan utan
måste fundera lite extra.
Fundera måste man också göra innan man använder ord som
kan uppröra. Men det är inte lätt; minns Fritiof Nilsson Piratens ord:
”Skriver man om synålar är det alltid nån enögd jävel som känner
sig träffad.”
V
id ett tillfälle funderade jag mer, vilket är synnerligen vanligt:
en god stund på om ”mycket Det har varit mycket olyckor på
sten” utan vidare kan bytas senaste tiden.”
ut mot ”många stenar”.
osef Stalin var bra på censur.
Som många gånger tidigare vid
Misshagliga personer på fotogradylika funderingar konsulterade
jag Språkriktighetsboken. Där kan fier av sovjetledningen vid tribunen
man läsa att båda uttrycken är kor- på Röda Torget lät han helt enkelt
rekta, men att det skiljer en nyans retuschera bort i takt med att de
i betydelsen. ”Mycket sten” i mar- föll i onåd.
I Sverige har hans metod också
ken betyder att marken är stenrik
och att man inte fokuserar på de med stor framgång adopterats av
SVT som totalt raderat ut sin
enskilda stenarna
medarbetare Ola Lindholm
utan på myckenMen detta
från sin hemsida. Varken rörheten.
”Många
stalinistiska
liga eller orörliga bilder av
stenar” i marken
tilltag är inga- honom går längre att se.
är ett uttryck för
För åtskilliga decennier
att man vill framhål- lunda nytt.
sedan försökte man radera
la ett stort antal enut ordet ”kalhygge” och ersätta det
skilda stenar.
”Sten” är ett räknebart sub- med ”föryngringsyta”, som skulle
stantiv och kan anges i både an- ge en mer positiv känsla. Men martal och mängd. Andra substantiv är ken var lika kal oavsett vad man
inte räknebara och anges normalt kallade det som var kvar när träbara i mängd. Till exempel ”mjölk” den huggits ner.
Det finns fler exempel på att
och ”vin”. Här är det bara ”mycket”
(eller ”lite”) som gäller. Men de icke språk och användning av vissa ord
räknebara substantiven kan ibland kan väcka riktigt starka känslor. På
behandlas som räknebara, ofta i senare tid har man fått stora skälsärskilda betydelser: ”Ett gott vin”, van av att såväl se som att uttala
ordet ”neger”. Det har gått så långt
”flera goda viner”.
Ur Språkboken: ”På motsva- att man förvanskar det historiska
rande sätt kan normalt räknebara arvet genom att radera ut ordet
substantiv ibland fungera som icke neger vid nytryck av barnböcker
räknebara. Exempel: Det dräller av från förra seklets början.
fisk i sjön, Det finns gott om älg
et är naturligtvis inte själva oroch hjort i skogen och Kan du skadet det är fel på. Inget ord kan
la potatisen?
I samtliga fall handlar det i prak- i sig vara fel. Det avgörande är hur
tiken om flera fiskar, älgar, hjortar och i vilket sammanhang ordet anoch potatisar – men det faller sig vänds. Dock uppfattas ordet ”neändå onaturligt att använda plural- ger” som nedsättande i dag. Därför
former i fall som dessa, eftersom är det viktigt att vara försiktig om
man använder det och kanske hellantalet inte är det intressanta.
Ett liknande fenomen är just när re välja något annat. Men Svensk
mycket används framför pluralfor- Ordbok, utgiven 2009, förkastar
J
”
D
inte helt användning av ordet även
om man noterar att det ”kan uppfattas som nedsättande”. Så här
står det i en kommentar: ”Neger
var länge ett ord som inte på något
sätt uppfattades som nedsättande.
Man talade till exempel om negerledaren Martin Luther King. Då var
också beteckningen färgad vanlig.
Numera bör man dock hellre använda ordet svart eller – när det
gäller amerikanska förhållanden
– afroamerikan. Även om användning av ordet neger kan vara obetänksam bör den dock inte utan vidare stämplas som rasistisk.”
Benämningar på ting eller företeelser där ordet ”neger” ingår borde inte vara känsliga att använda.
Det torde vara svårt att hitta något
annat ord än ”negro spirituals” för
den typ religiösa sånger som skapades av de afrikanska slavarna i
USA.
”Negerboll” får man säga, men
det är tveksamt om det är tillrådligt att använda det vid marknadsföring. Ett konditori i Sjöbo blev
anmält till Diskrimineringsombuds
mannen (DO) för att man annonserat att man sålde negerbollar. DO
kunde inte
Tänk vilken
fälla eftersom anmäladdning det
inte
kan finnas i ett laren
uppgav sig
ord.
vara personligen kränkt.
Men DO noterade att om någon
känt sig kränkt av skylten i fönstret och gjort anmälan hade ärendet kunnat leda till att konditoriet
tvingats betala skadestånd.
Tänk vilken laddning det kan finnas i ett ord.
”
Alf Tornberg
15