Dagspressen ekonomi 2013

Transcription

Dagspressens ekonomi 2013
Innehåll
Förord3
Analys: Konkurrenssituationen i den svenska landsortspressen
Skiftande marknadsförutsättningar
Ökad samordning
Andratidningarna hårdast drabbade
Analys: Moment 22 eller omöjligheten att få distributionen att bli billigare
4
6
6
9
11
Bakgrund11
Utgångsläget11
Några påståenden kring distributionskostnaderna
12
Distributionens dilemma
12
Distributionsföretagens lönsamhet och ägarformens roll
14
Teknologins effekter och några slutsatser
15
1. Branschresultat
1.1 Underlag och uppläggning
1.2 Strukturella förutsättningar och utvecklingstendenser
1.3 Upplaga
1.4 Annonser
1.5 Dagspressens ekonomi
1.6 Dagstidningsföretagens lönsamhet
1.7 Soliditet
1.8 Årsbästa lönsamhetstal
17
17
19
22
24
26
28
31
32
2. Lågfrekventa dagstidningars ekonomi
36
3. Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi
39
3.1 Tidningar med allmänt driftsstöd
3.2 Övriga landsortstidningar
3.3 Övriga storstadstidningar
3.4 De största tidningsgruppernas ekonomi
39
43
45
47
4. Dagspressens ekonomi 2013
51
5. Sammanfattning
54
6. Summary
56
Bilagor58
Bilaga 1. Tidningsföretagens resultat 2013
Bilaga 2. Upplaga och hushållstäckning per tidning
Bilaga 3. Presstöd per tidning
Bilaga 4. Presstödet per budgetår 1969/70–2013 (Mkr)
Bilaga 5. Underlaget
Bilaga 6. Lönsamhetstabeller
© Presstödsnämnden 2014
Text och tabellunderlag: Olov Enström, Jonas Ohlsson
Omslagsillustration: Ninni Oljemark/Kombinera
Form: Johan Nilsson/Kombinera
Tryck: TMG Tabergs, september 2014
58
64
68
71
73
74
Förord
Presstödsnämnden har enligt sin instruktion (SFS 2007:1191) till uppgift att
följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom dagspressen samt rapportera till regeringen om den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper, förändringar i tidningsägandet, utvecklingen av och förutsättningarna för tidningsdistributionen samt övriga väsentliga förändringar inom
dagspressen.
Dagspressens ekonomi 2013 ger en samlad bild av den ekonomiska situationen för landets tidningsföretag under föregående år.
Rapporten är den 38:e i ordningen. Den långa tid som rapporten kommit ut möjliggör för läsaren att följa hur branschen förändras både när det
gäller ekonomiskt resultat och ägande. Av rapportens slutsatser framgår att
mycket pekar på att den svenska dagspressen just nu genomgår sin största kris
någonsin. 2013 är det sämsta året hittills under mätperioden när det gäller de
svenska tidningsföretagens lönsamhet. Det genomsnittliga rörelseresultatet för
den del av tidningsbranschen som helt eller i huvudsak finansierar sin verksamhet utan statligt driftsstöd, slutade för första gången på minus. Bland de
stödberättigade tidningarna var läget ännu värre.
Till följd av det kärva ekonomiska läget för tidningarna präglades 2013
av nyheter om nedskärningar på flera dagstidningars redaktioner. Det rapporterades även om nedläggningar av lokalredaktioner och centralisering av
reportrar till utgivningsorterna. På flera tvåtidningsorter utvecklades tätare
samarbeten mellan tidningar med och utan driftsstöd. Civilekonomen och
filosofie doktor Jonas Ohlsson, vid Nordicom, Göteborgs universitet, har
närmare studerat konkurrenssituationen för landsortspressen och koncentrerat analysen på antalet lokalredaktioner i spridningsområdet och graden av
redaktionell samordning av den lokala nyhetsbevakningen.
Liksom tidigare år har en utomstående forskare bjudits in att medverka i
rapporten. I år presenterar Stefan Melesko, ekonomie doktor och docent i
medieekonomi vid MMTC/Internationella Handelshögskolan i Jönköping,
en analys och egna tankar när det gäller tidningsdistributionens förutsättningar.
Rapportens sedvanliga analys har gjorts av ovan nämnda Jonas Ohlsson.
Underlaget till analysen har tagits fram ur företagens årsredovisningar och
sammanställts av Olov Enström, Presstödsnämnden.
Stockholm i september 2014
Åsa Finnström
Kanslichef
DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013
3
Konkurrenssituationen i den
svenska landsortspressen
Analys av Jonas Ohlsson
Civilekonom och filosofie doktor vid Nordicom, Göteborgs
universitet
Det allmänna driftsstödet till pressen har allt sedan införandet 1971 syftat till
att bevara mångfalden på de lokala dagstidningsmarknaderna. Med mångfald
har menats att två (eller flera) lokalt utgivna dagstidningar konkurrerar med
varandra om läsarnas tid och pengar. Genom att ge ett direkt finansiellt stöd
till den svagare av de två tidningarna – som mått på tidningarnas inbördes
”styrka” används hushållstäckningen på utgivningsorten – har staten försökt
motverka de inneboende marknadsmekanismer som präglar dagstidningsbranschen och som driver på utvecklingen mot lokala monopol.
Som åtgärd för att upprätthålla mångfalden i fråga om antalet tidningar
har den svenska presstödspolitiken varit relativt effektiv. År 2014 finns det 13
orter med två eller flera högfrekventa prenumererade dagstidningar. Tio år
tidigare var siffran 15 och tjugo år tidigare 18. Som jämförelse kan nämnas
att Norge, som har ett presstödssystem liknande det svenska, har endast fem
konkurrensorter kvar (1990 var de 14). Danmark, som ersatt det specifika
presstödet med ett generellt och plattformsneutralt publicistiskt stöd, har en
(Köpenhamn). Finland, som år 2008 valde att helt avskaffa det direkta stödet
till dagspressen, har inga.
Det presspolitiska mångfaldsbegreppet, liksom nyss gjorda konstaterande
rörande mångfalden på den svenska tidningsmarknaden, avser titelnivån. Ser vi
istället till vem som faktiskt äger tidningarna – man kan här göra distinktionen
mellan begreppen marknadskoncentration och ägarkoncentration – blir slutsatsen en annan. Den senaste femtonårsperioden har innehållit en rad lokala
strukturaffärer i vilka den större tidningen på orten – eller rättare, den större
tidningens ägare – tagit över den mindre tidningen. Av landets 13 konkurrensorter återstår idag endast tre där tidningarna har olika ägare. På övriga tio orter
ingår första- och andratidningen i samma bolagsgrupp. Av dessa sammanlagt
tjugo tidningar ingår sexton i någon av de tre stiftelseägda tidningskoncernerna MittMedia, Gota Media och Norrköpings Tidningars Media (NTM).
Utvecklingen mot ett mer koncentrerat ägande har drivits på av de allt
tuffare ekonomiska villkoren på tidningsmarknaden. Andratidningarna har
trots driftsstödet fortsatt att ha stora ekonomiska problem. I flera fall har
alternativet till försäljning varit nedläggning. En viktig drivkraft för köparen
har varit de möjligheter till samordning av verksamheten som följer med ett
gemensamt ägande. Rationaliseringarna mellan tidningarna på tvåtidningsorterna har också varit genomgripande. Allt fler delar av tidningsutgivningen
har samordnats, ofta med stora personalneddragningar som följd.
Presstödssystemets direkta koppling till konkurrenssituationen på tidningarnas utgivningsorter döljer i någon mån det faktum att många av de svenska
andratidningarna opererar över stora geografiska områden. Tillsammans
4
DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013
omfattar bevakningsområdena för landsortspressens elva andratidningar hela
92 kommuner. Syftet med den här artikeln är att presentera en kartläggning
av vilka konsekvenser det gemensamma ägandet fått för tidningarnas redaktionella närvaro i sina respektive spridningsområden.Vad som specifikt studeras är antalet lokalredaktioner i spridningsområdet och graden av redaktionell
samordning av den lokala nyhetsbevakningen.
Kartläggningens resultat måste också – givetvis – ses i ljuset av den pågående strukturomvandlingen av mediemarknaden, vilken i kombination med
en vikande konjunktur har inneburit att dagstidningsföretagen har förlorat stora delar av sina intäkter, från annonseringen inte minst. Den svenska
tidningsbranschen genomgår just nu sin tuffaste tid någonsin. Behovet att
minska kostnaderna är stort och gäller samtliga tidningar, oavsett ägande och
konkurrenssituation.
Analysen avser landsortspressen.Vilka tidningar och orter som ingår i
kartläggningen framgår av tabell 1. Information om lokalredaktioner och
eventuella samordningsåtgärder har inhämtats från tidningarnas hemsidor
och pappersutgåvor samt i epostkorrespondens med tidningarnas ansvariga
utgivare. Uppgifterna avser i samtliga fall läget i maj/juni 2014. Uppgifter om
tidningarnas upplagor kommer från TS Mediefakta AB (TS) och gäller 2013.
TABELL 1. Landortspressens konkurrensorter, 2014
Andel av
upplaga i
utgivningskommunen
Kommuner i spridningsområdet
Antal
redaktioner
Tidning
Ägare
Upplaga
(2013)
Karlskrona
BLT
Sydöstran
Gota Media
Gota Media
32 500
10 400
44 %
31 %
5
5
5
5
Kalmar
Barometern-OT
Östran
Gota Media
Gota Media
40 300
10 000
37 %
31 %
10
10
10
2
Visby
Gotlands Tidningar
Gotlands Allehanda
NTM
NTM
11 200
8 300
97 %
95 %
1
1
1
1
Norrköping
Norrköpings Tidningar
Folkbladet
NTM
NTM
37 500
5 500
74 %
54 %
4
3
4
2
Karlstad
NWT*
Värmlands Folkblad*
NWT-koncernen
VF-koncernen
47 500
16 200
39 %
27 %
19
16
6
5
Falun
Dalarnas Tidningar*
Dala-Demokraten*
MittMedia
MittMedia
51 500
12 800
22 %
15 %
14
15
10
2
Gävle
Gefle Dagblad
Arbetarbladet
MittMedia
MittMedia
23 400
19 400
77 %
35 %
5
6
2
3
Sundsvall
Sundsvalls Tidning
Dagbladet
MittMedia
MittMedia
25 400
8 800
78 %
66 %
3
3
1
2
Östersund
Östersunds-Posten
Länstidningen
MittMedia
MittMedia
21 800
11 200
54 %
44 %
8
8
2
2
Umeå
Västerbottens-Kuriren
Västerbottens Folkblad
VK Media
VK Media
30 800
9 700
68 %
38 %
12
15
2
4
Luleå
Norrbottens-Kuriren
NSD
NTM
NTM
17 900
30 100
63 %
25 %
10
10
6
6
Totalt
Förstatidningarna
Andratidningarna
339 800
142 400
63 %
35 %
91
92
49
34
Utgivningsort
5
Kommentarer: Samtliga
upplageuppgifter avser
vardagsupplagan. För
tidningar märkta (*) anges
A+B-upplagan. Med redaktion menas samtliga
fysiska kontor med fast
redaktionell personal (inklusive huvudredaktionen).
Genomsnittliga värden
för grupperna första- och
andratidningar avser
medianen.
Källa: Uppgifter om
tidningarnas spridningsområden och lokalkontor
kommer från tidningarna
själva. Samtliga uppgifter
avser maj/juni 2014. Upplageuppgifter är hämtade
från TS Mediefakta och
avser 2013.
Skiftande marknadsförutsättningar
En inledande notering angående landsortspressens andratidningar är att de
verkar på marknader som är väldigt olika till sin karaktär. Inte minst gäller
det den geografiska storleken på tidningarnas spridningsområden. Det största
spridningsområdet (dvs. Norrländska Socialdemokratens, NSD) är nästan
tjugofem gånger större än det minsta (dvs. de båda Gotlandstidningarnas). De
tre nordligaste andratidningarna, dvs. Länstidningen i Östersund, Folkbladet i
Umeå och NSD i Luleå, har tillsammans att bevaka (och distribuera tidningar
till) ett område som motsvarar ungefär halva landets totala areal. För de syd
ligast belägna tidningarna är de geografiska avstånden klart mer begränsade.
Av detta följer även att variationen i befolkningstäthet i spridningsområdena
är mycket stor. Medan tidningar som Folkbladet i Norrköping och Sydöstran
i Karlskrona verkar inom relativt sett tätbefolkade regioner, präglas spridningsområdena för de nordligaste tidningarna av betydande glesbygd.
Ett annat, och kanske mer meningsfullt sätt, att karakterisera tidningarnas spridningsområden är att se till den politiska geografin, uttryckt i det
antal kommuner som tidningarna bevakar. Kommunnivån kan med gott fog
hävdas vara den viktigaste politiska nivån för de lokala tidningarnas bevakning, och också den nivå som ligger närmast de egna läsarna. Ju fler kommuner som ingår i en tidnings bevakningsområde, desto större blir följakt
ligen kraven på den redaktionella bevakningen. Även här är variationen stor
mellan tidningarna (se tabell 1). För tre av elva andratidningar uppgår antalet
kommuner i bevakningsområdet till tre eller färre. För lika många tidningar
överstiger antalet kommuner femton.
När det gäller konkurrensförhållandena mellan första- och andratidningarna finns det också stora skillnader mellan de olika lokala marknaderna. Två
övergripande tendenser gör sig ändå gällande (se tabell 1). För det första har
förstatidningarna överlag en markant större genomsnittlig upplaga än andratidningarna. Den större tidningen är i genomsnitt (medianen) tre gånger så
stor som den mindre. Gapet har dessutom ökat på senare år; den upplagenedgång som präglat dagspressen under 2000-talet har som regel varit större för
andratidningarna än för förstatidningarna. För det andra har andratidningarnas upplagor överlag en betydligt jämnare geografisk spridning än förstatidningarnas. Förstatidningarna säljer i snitt (medianen) nära två tredjedelar av
sin upplaga inom utgivningskommunen och endast en tredjedel utanför. För
andratidningarna är relationen den helt omvända. Även här tycks skillnaderna
mellan första- och andratidningarna ha ökat över tid.
Ökad samordning
Mot bakgrund av dessa strukturella förutsättningar kan vi nu gå över till
själva analysen. Som redan noterats har den svenska landsortspressen kommit att präglas av en påtaglig ägarkoncentration. Tidningskoncernen Gota
Media med huvudkontor i Kalmar äger sedan några år tillbaka två andratidningar: Karlskronatidningen Sydöstran (förvärvad 2009) med Blekinge län
6
som spridningsområde och Kalmartidningen Östran (förvärvad 2011) med
Kalmar län som spridningsområde (exklusive Vimmerby). Den huvudsakliga
konkurrensen kommer från Blekinge Läns Tidning respektive BarometernOT. Konkurrenssituationen ser dock mycket olika ut. I Blekinge har de två
lokalkonkurrenterna egna redaktioner i samtliga fem kommuner i spridningsområdet. Den redaktionella samordningen är huvudsakligen begränsad
till en gemensam sportbevakning och en gemensam nyhetsajt. (Den senare
kommer under hösten 2014 att upplösas och tidningarna återgå till separata
sajter och webborganisationer.) I Kalmar däremot har Gota Media genomfört
en genomgripande samordning av den lokala bevakningen. I slutet av 2013
avvecklades nio av Östrans elva redaktioner och delar av personalen integrerades i Barometern-OTs organisation. Östran har fortsättningsvis en egen
bevakning i Kalmar och Oskarshamn. Övrigt lokalt material köps numera
från lokalkonkurrenten. Den dramatiska samordningen hänger samman med
Östrans ekonomiska läge. Det samlade underskottet (resultat efter finansiella
poster) mellan 2011 och 2013 har uppgått till 71,7 mkr.
Utvecklingen i Kalmar påminner mycket om den i Dalarna. I samband
med att andratidningen Dala-Demokraten under 2013 köptes av MittMedia-koncernen beslutades om nedläggning av tio av tidningens elva
lokalredaktioner. Även här var andratidningens dåliga ekonomi orsak till
neddragningarna. Dala-Demokratens reportrar svarar numera endast för
tidningens bevakning i Falun, Borlänge och Avesta. Rapporteringen från
övriga tolv kommuner i spridningsområdet, inklusive sporten, sköts av
reportrar från lokalkonkurrenten Dalarnas Tidningar.
I MittMedia ingår ytterligare tre första- och andratidningspar. Till skillnad
från situationen i Dalarna rör det sig dock här om tidningar med huvudsakligen separata nyhetsorganisationer. Undantaget är sporten, som i samtliga
fall är helt samordnad och gemensam på respektive utgivningsort. I Gävle
utkommer Gefle Dagblad – koncernens modertidning – och Arbetarbladet
(förvärvad 2003), vilka konkurrerar om läsarna i Gästriklands fem kommuner. Gefle Dagblads enda lokalredaktion ligger i Sandviken. I Sandvikenredaktionens bevakningsområde ingår också Ockelbo och Hofors kommuner.
Även Arbetarbladet har en redaktion i Sandviken. I samband med ett besparingsprogram har dock tidningen från och med sommaren 2014 lämnat sina
lokaler i Hofors, Ockelbo och Skutskär (Älvkarleby kommun). Bevakningen
av dessa orter sköts fortsättningsvis av personal från Gävle och Sandviken.
Till skillnad från GD bevakar Arbetarbladet också norra Uppland. Tidningen
har en lokalredaktion i Tierp. Konkurrensen om tidningsläsarna kommer här
istället från Upsala Nya Tidning.
MittMedia äger också de båda Sundsvallstidningarna Sundsvalls Tidning
(köpt 1985) och Dagbladet (köpt 2003). Båda tidningarna bevakar Medelpads tre kommuner: Sundsvall, Ånge och Timrå. I ST:s spridningsområde
ingår dock också de södra delarna av Ångermanland och norra Hälsingland.
Utöver huvudredaktionerna, som sedan några år tillbaka ligger i samma fastighet vid Badhusparken i Sundsvall, är det likafullt bara Dagbladet som har ett
7
lokalkontor utanför utgivningskommunen. Det ligger i Ånge och svarar för
nyhetsrapporteringen till båda tidningarna. Bevakningen av övriga delar av
tidningarnas spridningsområden sköts från Sundsvallsredaktionerna.
Östersund är MittMedias fjärde tvåtidningsort. Koncernens två tidningar,
Östersundsposten (köpt 2007) och Länstidningen (köpt 2006) konkurrerar
med varandra om läsarna i de åtta kommuner som tillsammans utgör Jämtlands län. Tidningarnas bevakning i Härjedalens kommun (Sveg) sköts av
Tidningen Härjedalen (med veckovis utgivning), som ägs av Länstidningen.
Tidningens redaktion är anställd av LT (en person) och ÖT (två personer).
Härtill har ÖP en fast bemanning i Åre. Länstidningen däremot saknar lokalkontor. Det senaste – i Strömsund – lades ner 2013. Bevakningen av övriga
delar i spridningsområdet utgår från Östersund, där enskilda reportrar är särskilt avdelade att ansvara för olika kommuner.
Den tredje stora koncernen med ägande i både första- och andratidningar
är Norrköpings Tidningars Media, NTM. Koncernen kontrollerar tidningsmarknaderna i Norrköping, Luleå och på Gotland. I Norrköping utkommer huvudtidningen Norrköpings Tidningar (NT) och den avsevärt mindre
Folkbladet (förvärvad 2000). NT har fast bevakning i samtliga kommuner i
spridningsområdet, som omfattar Norrköpings, Finspångs, Söderköpings och
Valdemarsviks kommuner. Folkbladets enda lokalredaktion ligger i Finspång.
Lokalerna delas med NT men varje redaktion har separat rum. Sedan 1 april
2014 har NT och Folkbladet en gemensam bildbyrå som förser tidningarna
med unika bilder till respektive tidning.
I Luleå utkommer två tidningar, Norrbottens-Kuriren och NSD, som båda
köptes av NTM-koncernen år 2007. Tidningsmarknaden i Luleå avviker från
övriga tvåtidningsorter på så sätt att det är andratidningen som har den klart
största upplagan. Att NSD trots sitt överläge får driftsstöd förklaras av tidningens svaga ställning på utgivningsorten. Tidningarnas huvudsakliga spridningsområden utgörs av de tio nordligaste kommunerna i Norrbottens län. I sex
av dem har tidningarna egna separata redaktioner (låt vara att det i tre fall –
Luleå, Kiruna och Boden – rör sig om gemensamma lokaler). Övrig rapportering från spridningsområdet utgår från dessa platser.
Om Luleåtidningarna har det största spridningsområdet i landsorten är det
två andra NTM-tidningar som har det minsta. De är de båda Gotlandstidningarna Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar (förvärvade av NTM
1999). Tidningarnas verksamhet är koncentrerad till respektive huvudredaktion, vilka inryms i en gemensam fastighet strax söder om Visby centrum.
Tidningarna har separata organisationer för den lokala nyhetsbevakningen.
Undantaget är den gemensamma nyhetsajten helagotland.se, som har en egen
och helt separat redaktion.
Den tionde och sista tvåtidningsorten där båda tidningarna har samma
ägare hittar vi i Umeå. Här utges Västerbottens-Kuriren (VK) och Folkbladet
(sedan 2002 med gemensamt ägande). Tidningarna riktar sig till de södra och
inre delarna av Västerbottens län, ett område som omfattar tolv kommuner
och med Umeå och Lycksele som huvudsakliga centralorter. Härtill bedriver Folkbladet viss bevakning av de nordvästra delarna av länet. Här kommer
8
konkurrensen istället från tidningen Norran i Skellefteå. Också i fråga om
lokalkontor har Folkbladet en något bredare spridning än den större koncernkollegan. Förutom huvudredaktionen i Umeå, där tidningarna huserar
i samma fastighet, har tidningen lokalkontor i Lycksele,Vilhelmina och
Skellefteå.VK:s enda lokalkontor ligger i Lycksele.
Som nämndes inledningsvis återstår numera endast en plats i landsorten
där första- och andratidningen har olika ägare. Det är i Värmland. Här konkurrerar Nya Wermlands-Tidningen (NWT), flaggskepp i Anderkoncernen,
med Värmlands Folkblad (VF), som ägs av den lokala arbetarrörelsen. Med
sexton kommuner är VF den andratidning som har störst spridningsområde
när det gäller antalet enskilda kommuner. Uppgiften att utföra detta uppdrag
vilar på centralredaktionen Karlstad och på de lokala redaktionerna i Arvika,
Hagfors, Kristinehamn och Torsby. Fram till 2012 fanns även en redaktion i
Sunne, men den försvann i samband med ett sparpaket. Även konkurrenten
NWT har drabbats av besparingar under senare år. Under 2013 beslutades
om nedläggningar av lokalkontoren i Arvika, dalsländska Åmål och Malung i
Dalarna. Utöver Karlstadsredaktionen har NWT lokala redaktioner i Hagfors,
Sunne, Torsby, Kristinehamn och Årjäng.
Andratidningarna hårdast drabbade
Som framgått av den här gjorda genomgången har de senaste åren inneburit relativt stora förändringar när det gäller organiseringen av landsortstidningarnas bevakning i sina respektive spridningsområden. Sparbeting och
neddragningar orsakade av en vikande konjunktur och förändrade läsar- och
annonsörsmönster har slagit hårt mot tidningarnas redaktionella resurser.
En uppsummering av vilka följderna av den pågående tidningskrisen blivit
för tidningarnas närvaro i spridningsområdena redovisas i tabell 2. Eftersom
spridningsområdena för första- och andratidningarna inte alltid överensstämmer avser redovisningen spridningsområdena för de sistnämnda. Här ska
också påpekas att sammanställningen enbart omfattar just första- och andratidningar. Andra eventuella dagstidningar som utges i områdena, såsom lokala
fådagarstidningar eller gratistidningar, ingår alltså inte.
TABELL 2. Fasta redaktioner i landsortspressens elva tvåtidningsmarknader, 2014 och
2012 (antal)
2014
2012
Förändring
2014/2012
Kommuner med två redaktioner
27
46
-19
Kommuner med en redaktion
28
17
+11
Kommuner utan redaktion
37
29
+8
Som nämndes ovan bevakar landortspressens andratidningar sammanlagt 92
kommuner. År 2012 fanns det i exakt hälften av dessa – 46 stycken – två
lokala tidningskontor, ett för förstatidningen och ett för andratidningen. Två
9
Kommentar: Sammanställningen avser situationen
i andratidningarnas
spridningsområden och
omfattar endast förstaoch andratidningarnas
redaktioner.
år senare har antalet minskat till 27. Samtidigt har antalet kommuner med
endast ett kontor ökat från 17 till 28, och antalet kommuner som helt saknar
tidningsredaktion från 29 till 37. De nedläggningar av lokalredaktioner som
genomförts sedan 2012 har alltså i första hand skett på orter där båda tidningarna har varit representerade. Av de sammanlagt 19 kommuner som förlorat
ett av sina två tidningskontor kan inte mindre än 16 hänföras till två spridningsområden, det för Östran och det för Dala-Demokraten. På inga andra
platser har konsekvenserna av andratidningarnas ekonomiska problem tagit
sig mer radikala uttryck än här.
Under perioden 2012–2014 försvann totalt 27 lokalkontor i de elva spridningsområden i landsorten som analyserats i den här studien. Av dessa kan
tre tillskrivas någon av de marknadsledande förstatidningarna. Resterande 24
tillhörde andratidningarna. Även om de förändrade marknadsförutsättningarna för tidningsutgivning drabbat hela tidningsbranschen, är det alltså i första
hand de svagare och upplagemässigt mindre andratidningarna som fått ta den
största smällen. Ur ett mångfaldsperspektiv är resultatet olycksbådande. En
bredare förankring i hela spridningsområdet har hört till andratidningarnas
viktigaste konkurrensmedel i kampen mot den marknadsledande tidningen,
vilken i allmänhet varit mer orienterad mot utgivningsorten i sin bevakning. Det större antalet fasta lokalredaktioner hos andratidningarna har varit
ett konkret uttryck för denna ambition. Som framgått av den här analysen
är detta en konkurrensfördel som nu nermonteras i snabb takt. Resultatet är
därmed ytterligare en bekräftelse av andratidningarnas alltmer utsatta marknadsposition i dagens svenska medielandskap.
10
Moment 22 eller omöjligheten att
få distributionen att bli billigare
Bakgrund
Den bekanta termen från Joseph Hellers roman med samma namn beskriver
en omöjlig situation. Det finns ingen utväg! Alla tänkbara lösningar har en
inbyggd motsättning, som leder till ett cirkelresonemang. Jag tycker att den
på ett utmärkt sätt illustrerar det dilemma, som de skilda dagstidningsföretagen som har prenumererade morgontidningar varje dag möter i sitt arbete i
att finna lönsamma lösningar för sin fortsatta utgivning bl.a. genom att sänka
sina distributionskostnader. Ju mindre som skall distribueras desto högre blir
kostnaden i stället för den logiska situationen, som säger mindre volym ger
lägre kostnader – moment 22. Presstödsnämndens rapporter om kostnader
och prisutveckling avseende tidningsdistribution illustrerar detta. Jag tänker
disponera min analys kring ämnet i följande avsnitt: Utgångsläget, Några
påståenden kring distributionskostnaderna, Distributionens dilemma, Distributionsföretagens lönsamhet och ägarformens roll, Teknologins effekter och
några slutsatser
Stefan Melesko presenterar
här en analys och egna tankar
när det gäller tidningsdistributionens förutsättningar bl.a.
utifrån sin forskning och erfarenheter i tidningsbranschen.
Stefan Melesko är ekon.dr.
och docent i medieekonomi
vid MMTC/Internationella
Handelshögskolan i Jönköping. Han har en lång
ledningserfarenhet från
mediebranschen bl.a. som
divisionschef för Dagens
Nyheter, VD för Saxon Förlags
Utgångsläget
AB och Bonniers Affärsförlag
Låt mig dock börja med att kort beskriva det nuläge som de flesta ledningar
för tidningsföretag befinner sig i. Följande faktorer är bl.a. morgontidningarnas problem som måste lösas om de vill säkerställa sin fortsatta existens:
samt genom styrelseuppdrag
• Sjunkande upplagor. På kort sikt kompenseras minskningen med höjda
prenumerationspriser, men det är i sig ingen långsiktig lösning.
• Minskande annonsintäkter. Kan knappast motverkas och de växande digitala annonsintäkterna från de olika plattformarna neutraliserar inte lönsamhetsförsämringen.
• Alla kostnadsposter måste granskas. Den översynen pågår ständigt och
under våren och försommaren 2014 har vi sett åtskilliga exempel på betydande personalreduktioner.
• Övergång till digital produktion och konsumtion av nyheter m.m.
Ett antal tidningsföretag har således aviserat minskningar av personal, sidantal,
sektioner i tidningen och distributionsområden. Tidningsföretag överväger
också utgivningsfrekvensneddragningar och prishöjningar på abonnemang
för att motverka de ständigt minskande annonsintäkterna. En kostnadspost
som ibland utgör kanske en tredjedel till hälften av prenumerationsintäkterna
kan däremot knappast åtgärdas – distributionskostnaderna. Så vad betyder allt
detta för vår fortsatta analys?
11
för ett antal medieföretag.
Några påståenden kring distributionskostnaderna
• Distributionsavtalen måste förändras oavsett takten i den digitala omvandlingen, eftersom de inte ens i sin nuvarande form kan bli föremål för
samma påtagliga reduktioner som andra kostnadsposter.
• En eventuell neddragning av utgivningstillfällena måste kompletteras med
digital distribution, där minskningarna av intäkterna bör kompenseras med
kostnadsreduktioner, om möjligt.
• Valfriheten för en prenumerant att välja mellan digitalt och/eller print
höjer företagens kostnader, eftersom distributionens infrastruktur för print
ändå måste betalas.
• Distributionskostnaderna är höga och varierande mellan företagen. Är
skillnaden en effektivitetsfråga eller finns andra förklaringsfaktorer?
• Utbärningen, om produktionen flyttas till dagtid, skulle kunna bli billigare
genom sambruk med posten, men sannolikt inte för alla tidningar. Och
postens taxor är höga.
• En fortsatt kräftgång av upplagor och annonsintäkter i print måste medföra en ökad aktivering av digital konvertering.
Konceptuellt har ofta i den aktuella debatten sagts att abonnemangsintäkterna
åtminstone skall täcka kostnaderna för produktion och distribution. I och för
sig ett märkligt resonemang, eftersom det inte finns några öronmärkta pengar
i en resultaträkning. Dessutom torde också annonsörerna vara intresserade av
att deras budskap distribueras. Men som ett enkelt kriterium för utvecklingen
kan aritmetiken vara en tankemässig hjälp, då vi försöker bedöma kostnadsutvecklingen speciellt för exemplar som finns i områden med låg hushållstäckning.
Distributionens dilemma
Som synes har dagstidningarna åtskilliga problem vid den pågående övergången till digitala plattformar. En transformering som reser frågor kring
grundprinciperna för fortsatt överlevnad såväl publicistiskt som kommersiellt
och teknologiskt. Beakta följande faktorer och beskrivningar av nuläget
• Vi har en sjunkande hushållstäckning genom upplageminskningarna, vilket hittills medför allt högre distributionskostnader per exemplar. De fasta
kostnaderna slås ju ut på allt färre exemplar. Och en minskning av utgivningsfrekvensen gör läget ännu märkligare.
• Också en övergång till digitala abonnemang minskar hushållstäckningen,
vilket leder till högre styckkostnader. Om inte ett helt utbärningsområde
blir digitalt så måste ändå de resterande papperstidningsexemplaren distribueras till allt högre styckkostnader.
Hittills har tidningarna mött den uppkomna situationen med några åtgärder
som alla bygger på att distributionsföretagens kostnader i stort är opåverkbara.
Man har höjt priserna selektivt för exemplar som distribueras i glesa områden
12
alternativt slutat distribuera och erbjudit posten som alternativ. Och även om
vi skulle få en massövergång till betalda digitala abonnemang på morgontidningen, utgör resten – de kvarvarande papperstidningsprenumeranterna – en
grupp som vi ändå måste distribuera till. Moment 22 gör sig påmint. Men är
det problemet olösligt? Finns ingen lösning för tidningsföretagen då alla kostnadsposter inklusive dem för distributionen blir åtminstone rörliga på lång
sikt.
Tre frågor behöver således svar.
• Har lönsamheten hos distributionsföretagen hittills påverkats av minskande
upplagor och transformeringen till digitala utgivningsplattformar? Om
inte varför?
• Skiljer sig de olika företagen från varandra? Spelar ägarformen någon roll?
• Hur kommer den stegvisa förändringen i teknologi att bemästras av tidningsföretagen och hur påverkas distributionsföretagen?
För den fortsatta diskussionen kan vi notera upplageutvecklingen, dvs. distributionsföretagens marknad! Kontraktiv. Och ingen förbättring i efterfrågesituationen är realistisk. Upplagorna kommer att fortsätta att minska. Men
kostnadsutvecklingen för distributionen följer inte samma kurva. Enligt
Nordicoms statistik så utgjorde prenumerationsintäkten per dag för en storstadsmorgontidning i genomsnitt 7,50 kronor. Ett värde som skall jämföras
med distributionskostnaderna per dag och exemplar. Enligt presstödsnämndens beräkningar utgör medianvärdet för högfrekventa tidningar nästan hälften av det ovan angivna värdet för storstadstidningarnas prenumerationsintäkter per exemplar och dag. Och det högsta värdet utgör ungefär 90 procent
av samma siffra för intäkten. Men den ovan nämnda tumregeln inkluderar
också produktionskostnaderna, men för dessa finns i praktiken ett mycket
begränsat utrymme kvar som täcks av prenumerationsintäkterna. Under
perioden 2011-13 har antalet distribuerade exemplar minskat från 764 till
673 miljoner exemplar. (Presstödsnämnden).
Om vi jämför kostnadsutvecklingen mellan 2011 och 2012 har distributionskostnaderna per exemplar för högfrekventa tidningar enligt Presstödsnämndens redovisning ökat med cirka 4 procent (uppgifter från 2013 saknas).
Det finns ingen anledning att anta att utvecklingen är annorlunda för 2013.
Mellan 2011 och 2012 minskade antalet distribuerade exemplar från 764
miljoner till 725 miljoner, som vi ovan sett. För 2013 var utfallet en ytterligare minskning till 673 miljoner exemplar. Det är rimligt trots dessa siffror
att anta utifrån respektive distributionsföretags årsredovisningar att denna
volymminskning inte inneburit några lägre kostnader för tidningarna. Detta
betyder att de uttalade kostnadsnedskärningarna och effektiviseringarna hos
distributionsföretagen inte hjälpt dagstidningarna i deras arbete med resultatförbättringar. Om man utgår från uppgifterna i Presstödsnämndens distributionsrapport så ligger distributionskostnaderna på samma nivå 2012 som
2011 trots att antalet exemplar sjunkit med cirka 5 procent. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013
13
Distributionsföretagens lönsamhet och ägarformens roll
Morgontidningarna är, som vi här sett, en bransch som utsätts för stora
påfrestningar. En slutsats gäller dock för alla. En fortsatt kostnadspress på
printutgivningen. Mot den bakgrunden skulle man kunna ställa följande
hypoteser vad gäller distributionsföretagens framtid baserat på de krav som
företagsledningarna i tidningskoncernerna måste ha.
• Försämrad lönsamhet eftersom marknaden minskar och alla kostnadskomponenter måste granskas av tidningarna
• Som ett led i denna process måste den kostnadsmassa som skall belasta tidningsverksamheten för distributionen minska både totalt och per exemplar.
Jag avstår som synes från att anta att det finns några påtagliga tilläggsintäkter
från kompletterande tjänster. Resonemangen om tilläggsprodukter för distributionsverksamheten har jag hört under hela min tid i mediebranschen och
den är lång! Och ingenting av vikt händer eller kommer att hända vad gäller
den frågan, som kan påverka mina resonemang.
Visserligen kan tilläggsprodukter ha förbättrat beläggningen av de befintliga utbärningsorganisationerna, men som vi sett ovan inte tillräckligt mycket
för att verkligen sänka tidningarnas distributionskostnader. Det är möjligt att
läget utan dessa tilläggsprodukter kunde varit ännu sämre, men den nuvarande situationen är besvärande nog. Distributionsföretagen har nämligen
inte kunnat attrahera nya uppdragsgivare i för tidningarna tillräckligt stor
omfattning för att minska distributionskostnaderna.
Följande citat från några årsredovisningar belyser problematiken hos dem
och effekterna på tidningarna. ”Den trenden (minskande upplagor förf.)
kommer att bestå. Bolaget räknar dock med att volymkompensationsklausuler i avtalen med huvudkunderna samt rationaliseringar kunna bibehålla
en lönsam affär de närmaste åren.” ”Upplageutvecklingen är fortsatt negativ.
Under året har den distribuerade upplagan minskat med 8 %, vilket motsvarar ett intäktsbortfall om ca.36 Mkr. Detta har föranlett stora prishöjningar.”
Tabellen nedan är baserad på distributionsföretagens årsredovisningar:
TABELL 3. Distributionsföretagens omsättning och rörelseresultat 2012 och 2013
(miljoner kronor)
Omsättning
Rörelseresultat
Ägarform
2012
2013
2012
2013
Pressens Morgontjänst
KB
549
548
-1,75
-0,6
Tidningsbärarna
KB
696
734
-1,8
-1,8
Västsvensk tidningsdistribution
KB
641
645
4,3
8,8
Tidningstjänst
AB
1 389
1 525
6,5
6,2
Om vi bortser från Tidningstjänst ägs alla distributionsföretag oavsett bolagsform av de lokalt distribuerade tidningarna. En korporativ konstruktion med
andra ord. Tidningstjänst ingår dock i ”systemet” eftersom deras underentre
14
prenörer (Herenco distribution AB, Norrbottens Media Distribution AB,
NTM distribution AB/UNT, Prolog KB, Tidningsdistribution i Nyköping
AB) i stort är tidningsägda.
Enligt traditionell ekonomisk teori skall det företag vars krav bestämmer
den totala övergripande dimensioneringen ta kostnaden för organisationen och de mindre företagen som använder tjänsten skall bara betala för sina
tillkommande krav och medföljande kostnader. Av det skälet är ägarformen
intressant. Sannolikt innebär KB-konstruktionen om ett överskott redovisas,
att de större intressenterna (tidningarna) – egentligen de som är dimensionsbestämmande – sannolikt får lägre totalkostnader än annars. Överskottet
betyder ju att alla betalat för mycket för tjänsten. Men att de största får del av
de mindres merbetalningar.
Teknologins effekter och några slutsatser
Eftersom det verkar omöjligt att i nuvarande läge försöka minska distributionskostnaderna per exemplar kan följande faktorer vara av intresse att
beakta. För det första en övergång till digitala abonnemang glesar också ut
hushållstäckningen och medför allt högre styckkostnader för distributionen,
som vi ovan sett. Och så länge inte alla i ett utbärningsområde blir digitala
måste ändå de resterande pappersexemplaren bäras ut, men också här till allt
högre kostnader.
Vad kan tidningarna göra i den uppkomna situationen? Selektivt höja priset och göra det relaterat till utbärningskostnaden eller sluta bära ut och låta
papperstidningsprenumeranterna få tidningen per post. Samtidigt måste tidningarna naturligtvis stimulera massövergång till den betalda digitala formen.
Några andra exempel på möjliga åtgärder: Låt läsarna bära de faktiska kostnaderna och lägg ner utbärningen i områden vars exemplar knappast genererar
några annonsintäkter. Det senare är en väg som få tidningar applicerat. Men
det är effektivt. Därutöver kan koncernerna som ett led i en total kostnads
översyn minska utgivningsfrekvensen och ändra på utgivningstidpunkten för
papperstidningen. Det ger direkta produktionsbesparingar och kanske också
till möjliga bemanningsneddragningar på andra avdelningar. Men sänker detta
reellt distributionskostnaderna? Knappast. Allt färre exemplar får bära de fasta
kostnaderna – moment 22.
För tidningarna återstår att kortsiktigt skära i kostnader som faktiskt kan
urholka just själva skälen till att prenumerera på en tidning. Också det ett
moment 22.
Slutligen några tankar kring framtiden för distributionsföretagen.
• På kort sikt kommer de att överleva genom att skjuta över sina som det
verkar opåverkbara kostnader på uppdragsgivarna. Men samtidigt urholkar
det uppdragsgivarnas/ägarnas ekonomiska ställning.
• På lång sikt kommer de att försvinna om tidningsföretagen lyckas i sina
egna ambitioner att överleva i en digital situation. Lyckas inte digitalise-
15
ringen, så kommer papperstidningsutgivningen ändå att krympa kraftigt,
vilket tydligt minskar efterfrågan på distributionsföretagens tjänster och
därigenom undergräver deras överlevnadskraft. Återigen ett moment 22.
Således om ägarna till de flesta distributionsföretagen – tidningarna själva –
är framgångsrika i sin digitalisering så kommer papperstidningsdistributionen
att upphöra på längre sikt och därmed de nuvarande distributionsföretagen
att försvinna.
16
1. Branschresultat
Den nedgång i den svenska dagspressens vinstnivåer som inleddes under
2011 och tilltog i omfattning under 2012 förstärktes ytterligare under 2013.
Den genomsnittliga rörelsemarginalen för de tidningsföretag som helt eller i
huvudsak finansierar sin verksamhet utan statlig hjälp (driftsstöd) föll under
året från 2,4 till -0,8 procent. Nettomarginalen, som även omfattar resultatet
från tidningsföretagens finansiella verksamhet, sjönk från 5,2 till 0,2 procent.
2013 blev därmed inte bara det sämsta året hittills under de snart fyrtio år
som rapportserien Dagspressens ekonomi har framställts. Det blev också det
första året då den genomsnittliga rörelsemarginalen i den här gruppen slutade på minus. Försämringen jämfört med 2012 berodde huvudsakligen på
minskade intäkter. En fortsatt kraftig nedgång i försäljningen av annonser slog
hårt mot flera av landets tidningsföretag. Samtidigt med intäktsminskningarna
fortsatte också kostnadsnivåerna i branschen att minska. Sänkta personalkostnader till följd av neddragningar i bemanningen hos de svenska tidningsföretagen var här en viktig bidragande orsak.
Under året förstärktes intrycket av en allt tydligare skiktning i det ekonomiska utfallet i olika delar av dagspressen. Medan de stora stockholmstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Dagens Industri och Expressen fortsatte
att visa god lönsamhet, kvarstod de ekonomiska problemen för landets andratidningar. Resultatnivåerna var här betydligt sämre än i övriga grupper. Det
ekonomiska läget för flera av landets andratidningar är till följd av sjunkande
upplagor och annonsvolymer att betrakta som bekymmersamt.
1.1 Underlag och uppläggning
Den analys av dagspressens ekonomiska förhållanden 2013 som redovisas
här bygger på årsredovisningar från svenska dagstidningsföretag med bokslut under året. Sammantaget rör det sig om 82 företag eller företagsgrupperingar som tillsammans svarade för utgivningen av 169 dagstidningar. I de
första analyserna av detta slag för 38 år sedan bestod branschen av runt 130
dagstidningsföretag och omkring 145 dagstidningar. Den förändrade relationen mellan antalet tidningsföretag och antalet tidningstitlar är ett uttryck för
en strukturförändring som sedan mitten av 1970-talet visat sig i en successiv
sammanslagning av enskilda tidningsföretag, vanligtvis på regional basis.
Senast i raden att samla enskilda tidningsrörelser i samma legala struktur
är MittMedia-koncernen. Från och med den 1 januari 2013 omfattar MittMedia AB, som har sitt huvudkontor i Gävle, tolv olika tidningstitlar på tio
utgivningsorter i fyra mellansvenska län. Bolaget ersätter en tidigare organisation bestående av sex regionala tidningskoncerner. De tillsammans med MittMedia största företagen i fråga om enskilda tidningstitlar är Nya WermlandsTidningens AB i Karlstad och Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB
17
(Promedia) med säte i Västerås.Vid utgången av 2013 stod de två bolagen för
utgivningen av tolv respektive tio dagstidningar. Fusionen av lokala tidningsbolag till större enheter har vanligtvis motiverats av effektivitets- och rationalitetsskäl. De stora regionala tidningsföretagen är ett av de mest påtagliga
uttrycken för den ägarkoncentration som ägt rum inom svensk dagspress
under de senaste decennierna.
Det statistiska underlaget för rapporten består utöver årsredovisningarna av
uppgifter från TS Mediefakta AB (TS), Tidningsutgivarna (TU) och Institutet
för reklam- och mediestatistik (IRM). De analyser som gjorts utifrån materialet i årsredovisningarna kommenteras i bilaga 5.
I takt med ett ökande antal fusioner och omorganiseringar av tidningskoncerner har det blivit svårare att direkt ur årsredovisningarna presentera
enskilda tidningsrörelsers ekonomiska resultat. I vissa fall tvingas vi använda
uppgifter på koncernnivå som avser flera tidningar. Genom interna omstruktureringar av tidningskoncerner flyttas även såväl tillgångar och funktioner
inom företagsgrupper. Flera tidningsbolag kan därefter bestå av enbart en
redaktion. Tidningsföretag som ingår i en koncern kan också få bättre resultat
genom att en del kostnader tas på koncernnivå. I andra fall tvingas vi lägga
samman resultaträkningar för moder- och dotterbolag för att få en korrekt
bild av enskilda tidningsföretags ekonomi. Det senare gäller främst när
annonsfunktionen hanteras i ett särskilt bolag. I redovisningen av intäkterna
i sådana konstellationer ger det undersökta materialet ingen möjlighet att
justera för koncernintern försäljning mellan bolagen. Det innebär att de
redovisade intäkterna i vissa fall kan vara något överskattade i rapporten.
Sammantaget leder förändringarna i tidningskoncernernas organisering till
att det inte alltid går att göra jämförelser mellan åren på företagsnivå.
Inledningsvis i analysen presenterar vi en kort summering av hur de
huvudsakliga förutsättningarna för tidningsutgivningen utvecklades under
2013. Här berörs även de viktigaste strukturella förändringarna som skedde
under året. Därefter klarlägger vi på olika sätt dagstidningsbranschens ekonomiska läge 2013 genom att redovisa utfall och tendenser på upplage- och
annonsmarknaderna. En summering av resultatet för samtliga tidningsföretag
görs för att ge en översiktsbild av branschens ekonomi. Därefter belyser vi
ekonomin för de tidningsföretag som enbart eller i huvudsak drivs på marknadens villkor.Vi går sedan igenom det ekonomiska utfallet för samtliga 82
dagstidningsföretag grupperade enligt den indelning som finns i presstödsförordningen. Avslutningsvis tar vi upp storlek och ekonomi för de största tidningsgrupperna.
Vi använder tre lönsamhetsmått. Det första avser tidningsrörelsens resultat, den s.k. bruttomarginalen, eller rörelsemarginalen. Resultatet kan omfatta
med tidningsrörelsen besläktad eller angränsande verksamhet.
Det andra lönsamhetsmåttet är nettomarginalen, som omfattar tidnings
rörelsen och finansrörelsen.
Det tredje måttet är räntabiliteten, som mäter avkastningen på eget och
främmande kapital i verksamheten. Även här bör observeras att en betydande
18
del av tidningsföretagens kapital redovisas på koncernnivå. Detta leder till
minskad jämförbarhet mellan år och mellan företag.
Då förvaltningen av de ofta stora likvida medlen i de olika tidningskoncernerna i stor utsträckning har flyttats från de enskilda tidningsföretagen
är den följande analysen huvudsakligen inriktad på bruttomarginalen. Mot
bakgrund av de senaste årens strukturomvandlingar inom pressen är rörelseresultatet idag det externt redovisade mått som bäst lämpar sig för jämförelser
av den ekonomiska utvecklingen hos enskilda tidningsföretag. Avslutningsvis redovisar vi också tidningsföretagens soliditet som ett mått på ekonomisk
uthållighet. Med soliditet menas här justerat eget kapital i förhållande till
företagens totala kapital.
I bilaga 1 redovisas tidningsföretagens resultat 2013 med nyckeltal företag
för företag så långt det senare är möjligt. Tidningarnas upplaga och hushållstäckningstal under året redovisas i bilaga 2.
Bilaga 3 innehåller uppgifter per tidning om driftsstöd från och med år
20051. Presstödets storlek per år över statsbudgeten från starten budgetåret
1969/70 framgår av bilaga 4.
I bilaga 5 definieras nyckeltalen och i bilaga 6 finns tabeller över dagstidningsföretagens brutto- och nettomarginal 1976–2013.
1.2 Strukturella förutsättningar och utvecklingstendenser
Den svenska dagspressen är en konjunkturkänslig bransch. En analys av dagspressens ekonomiska utveckling blir därför inte komplett om inte hänsyn
också tas till den allmänna konjunkturen, i Sverige liksom i världen i stort.
De senaste åren har med stor tydlighet visat på hur ekonomiska kriser och
konjunkturskiftningar snabbt sprids mellan länder och världsdelar. Sverige har
inte varit något undantag. Förändringar i världsekonomin kan därför väntas
få återverkningar också i de svenska tidningsföretagens lönsamhet.
Sambandet mellan det rådande konjunkturläget och dagspressens lönsamhet tydliggörs om vinstnivåerna inom dagspressen ställs mot tillväxten i den
svenska ekonomin. I figur 1 nedan redovisas den historiska utvecklingen av
dels dagspressens genomsnittliga nettomarginal, dels förändringen av den
svenska bruttonationalprodukten (BNP). Med några få undantag har vinstutvecklingen inom pressen sedan 1970-talets mitt följt svängningarna i svensk
ekonomi på ett relativt systematiskt sätt. Sambandet tycks dessutom ha stärkts
över tid.2
1 Presstödsnämnden har under 2013 fått ofullständiga underlag för det förmedlade distributionsstödet från Tidningstjänst AB, vilket beror på ett byte av företagets faktureringssystem.
Detta har medfört att det vid tryckningen av rapporten inte fanns fullständiga uppgifter om
utbetalt distributionsstöd per tidning. (Se även Presstödsnämndens årsredovisning för 2013.)
2 Sambandet kan även mätas statistiskt. En analys av korrelationen mellan utvecklingen av
Sveriges BNP under perioden 1995 till 2013 och vinstmarginalen inom dagspressen med
hjälp av sambandsmåttet Pearsons r ger ett resultat på 0,607. Pearsons r kan variera mellan
-1 och 1, där det förra värdet anger ett rakt negativt samband, och det senare ett rakt positiv
samband. Ett Pearsons r på 0 innebär att det helt saknas samband mellan de två variablerna.
19
FIGUR 1. Tillväxt i Sveriges BNP och genomsnittlig nettomarginal dagspressen,
1976–2013
Procent
15
Nettomarginal dagspressen
Tillväxt BNP
10
5
0
-80
Källor: Statistiska central
byrån (www.scb.se); Dagspressens ekonomi.
-85
-90
-95
-00
-05
-10
År
-5
När det gäller den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 2013 var BNPtillväxten fortsatt låg. Ökningen under helåret begränsades till 1,5 procent
(0,7 %). Inflationen minskade från 0,9 till 0,0 procent, vilket är en bra bit
under Riksbankens mål om en tvåprocentig inflation, samtidigt som arbetslösheten steg något, från 8,0 till 8,1 procent.3 Som svar på den vikande konjunkturen fortsatte Riksbanken den gradvisa sänkning av reporäntan som
inletts i slutet av 2011. I december 2013 sänktes räntan med 0,25 procent
enheter till 0,75 procent. Det är den lägsta noteringen sedan hösten 2010.4
Till ljuspunkterna hörde utvecklingen på Stockholmsbörsen där generalindex fortsatte att stiga. Ökningen under 2013 uppgick till hela 23,0 procent
(12,2 %).5
På den för dagspressen så viktiga reklammarknaden följde utvecklingen
den allmänna konjunkturen. Efter ett par år av stigande reklaminvesteringar
vände utvecklingen nedåt under 2012. Nedgången fortsatte under 2013.
Enligt IRM uppgick minskningen i de samlade investeringarna i medie
reklam för de båda åren till 2,1 respektive 1,8 procent. Det innebär att
omsättningen på reklammarknaden för 2013 slutade på 31,5 miljarder kr,
eller omkring en halv miljard mindre än två år tidigare.6 Framtiden ser dock
förhållandevis ljus ut. Enligt prognoser från IRM kommer reklammarknaden,
till följd av ett förbättrat konjunkturläge för den svenska ekonomin som helhet, att uppvisa en positiv tillväxt under 2014.7
En sammanvägning av de yttre konjunkturella omständigheterna pekar på
att dagspressen under 2013 skulle få svårt att matcha 2012 års vinstnivåer.
3 Källa: Statistiska centralbyrån (www.scb.se), Konjunkturinstitutet (www.konj.se).
4 Källa: Riksbanken (www.riksbank.se).
5 Källa: Nasdaq OMX Stockholm (http://www.nasdaqomxnordic.com).
6 Källa: Institutet för reklam- och mediestatistik (www.irm-media.se).
7 Källa: Pressmeddelande, Institutet för reklam- och mediestatistik, 2014-05-22 (http://www.
irm-media.se/media/pdf_public/pressmeddelande-majprognos-2014-2015.pdf).
20
Det faktum att dagstidningsföretagens lönsamhet i relativt hög utsträckning
kommit att påverkas av konjunkturläget döljer emellertid ett annat faktum,
nämligen att dagspressen, i fråga om storlek och tillväxt, är en bransch på tillbakagång. Påståendet stöds av flera indikatorer. De samlade upplagetalen har varit
i konstant tillbakagång sedan slutet av 1980-talet och är idag nere på samma
nivå som på 1960-talet. Också läsningen av papperstidningar minskar, under
senare år i en snabbare takt än tidigare. Enligt Nordicoms Mediebarometer
läste 55 procent av den svenska befolkningen en tryckt morgontidning en
genomsnittlig dag under 2013.Tio år tidigare var andelen 79 procent. Inkluderar vi läsningen på tidningarnas digitala plattformar har räckvidden minskat
från 81 till 66 procent. Allra störst har nedgången varit bland de unga.8
Den minskade räckvidden på publikmarknaden har fått direkta återverkningar i dagspressens andra huvudmarknad, den för annonser. Den tryckta
dagstidningens andel av de samlade reklaminvesteringarna i svenska medie
kanaler har sedan början av 2000-talet minskat från omkring hälften till en
dryg femtedel. Nedgången är inte bara relativ utan också absolut: när hänsyn
tagits till inflationen har annonseringen i dagspressen sedan år 2000 i det
närmaste halverats.9 Kombinationen av sjunkande prenumerationstal och
fallande annonsintäkter innebär att branschens samlade omsättning är klart
lägre än den var tio år tidigare.10 Dagstidningsföretagens förmåga att fortsätta generera vinster förklaras därför allt oftare med kostnadsbesparingar eller
lönsamma sidoverksamheter och mer sällan med en ökad omsättning inom
tidningsrörelsen. Insatserna för att minska tidningsföretagens kostnader går i
ökad utsträckning ut över de redaktionella resurserna.
Förlusten av prenumeranter och annonsörer har hanterats på olika sätt
runt om i Tidningssverige. Några huvudstrategier låter sig dock urskiljas.
I akt och mening att parera nedgången i antalet sålda tidningsexemplar har
tidningsföretagen valt att kontinuerligt öka priset på tidningsprenumerationer
och lösnummer. En prenumeration av en genomsnittlig större landsortstidning kostar idag 75 procent mer än vad den gjorde när tidningsläsningen var
som mest utbredd i Sverige, dvs. omkring 1990.11 De flesta tidningsföretagen
har därför kunnat bibehålla sina upplageintäkter, trots upplagetapp på tre fyra
procent per år. Att de höjda prisnivåerna kan antas ha haft en negativ effekt
på tidningarnas spridning förefaller dock rimligt. Grundläggande socioeko-
8 Mediebarometer 2013 (Nordicom-Sverige). Se även Wadbring, Ingela (2012), ”Mätta
morgontidningar”, i H. Oscarsson, L. Weibull & A. Bergström (red.), Vägskäl. Göteborg:
SOM-institutet, Göteborgs universitet.
9 Källa: Institutet för reklam- och mediestatistik. Enligt IRM:s statistisk uppgick dagspressens annonsintäkter 2013 till 5 972 mkr. År 2000 var intäkterna 9 338 mkr, vilket motsvarar 11 248 mkr i 2013 års penningvärde.
10 Dagspressens samlade omsättning, exklusive driftsstöd, uppgick år 2003 till 17 905 mkr,
vilket motsvarar 20 219 mkr i 2013 års penningvärde (Dagspressens ekonomi 2003; www.
scb.se). 2013 var omsättningen 17 297 mkr (se nedan), vilket är 14,5 procent lägre än tio år
tidigare.
11 Ohlsson, Jonas (2014), ”Nya spelregler för press, radio och tv: svensk mediestruktur i den
digitala tidsåldern”, i U. Carlsson & U. Facht (red.), MedieSverige 2014, Göteborgs universitet: Nordicom.
21
nomiska faktorer som inkomst, social klass och utbildningsnivå har kommit
att få en allt större betydelse för huruvida ett svenskt hushåll har en prenumererad dagstidning eller inte.
En annan strategi för att öka intäkterna från publikmarknaden har varit
att försöka kapitalisera på tidningarnas närvaro på nätet. Under de senaste två
tre åren har de flesta svenska tidningshusen valt att introducera olika typer av
betallösningar för det digitala materialet.12 Att göra en säker skattning av det
ekonomiska utfallet hos dessa verksamheter är svårt, dels för att satsningarna
ännu är så pass nya, dels för att få av de svenska tidningsföretagen väljer att
särredovisa intäkter och eventuella överskott från de digitala verksamheterna.
Tillgänglig statistik pekar dock på att betalväggar ofta får en betydande negativ effekt på besökstalen för tidningarnas nyhetssajter.
En tredje strategi som under senare år kommit att få ett ökat gensvar i Tidningssverige är att etablera sig på gratistidningsmarknaden. Lokala annonsfinansierade nyhetsblad är förvisso ingen ny företeelse. Redan på 1970- och
-80-talen etablerades lokala gratistidningar på flera platser i Sverige, ofta som
direkta konkurrenter till de traditionella tidningsföretagen.Vad som är nytt i
dagens situation är att det numera är tidningsbranschen själv som är drivande
i utvecklingen. Samtliga svenska tidningskoncerner har under senare år avsatt
resurser till att antingen starta eller förvärva gratistidningar i de egna dagstidningarnas spridningsområden. När de prenumererade tidningarnas räckvidd
minskar utgör masspridda, ofta totaldistribuerade gratistidningar ett alltmer
attraktivt alternativ på de lokala annonsmarknaderna. Utvecklingen har varit
närmast explosionsartad. Antalet veckoutgivna gratistidningar (definitionen
som tillämpas av TS är ett redaktionellt innehåll på minst 25 procent varav
huvuddelen ska utgöras av allmänna nyheter) har i det närmaste dubblerats
på bara fem år, från 67 stycken 2008 till 120 stycken 2013. Med en samlad
upplaga på omkring 4,4 miljoner överstiger gratispressen numera vida den
betalda pressen i fråga om upplaga.13
1.3 Upplaga
Den negativa upplageutveckling som pågått allt sedan 1989 fortsatte med
oförminskad styrka under året. Redovisningen av den totala upplagan för
dagspressen påverkas dock av att flera av landets största tidningar under
senare år har valt att stå utanför de upplagerevideringar som sedan 1940-talets
början görs av TS. Aftonbladet drog sig ur TS mätningar inför 2011. Under
2012 följde Dagens Nyheter och Dagens Industri och under 2013 Expressen.
År 2010 hade de fyra tidningarna platserna ett, två, tre och sju på listan över
Sveriges största dagstidningar. Avhoppen innebär att det inte längre är möjligt
att göra en enhetlig bedömning av den samlade upplageutvecklingen inom
svensk dagspress.
12 För en översikt av tidningsbranschens digitala betalningsmodeller, se t.ex. Mart Ots analys
i Dagspressens ekonomi 2012.
13 Källa: TS Mediefakta AB.
22
Den totala upplagan för de 165 tidningar som omfattas av TS-statistiken
blev för år 2013 2 242 500 exemplar (se tabell 1). Detta innebar en minskning med 91 100 exemplar, eller 3,9 procent i relativa tal. År 2012 uppgick
nedgången till 4,6 procent.
TABELL 1. Dagspressens upplageutveckling 2011–2013 (vard. 1 000 ex.)
2011
Utgivningsfrekvens
2012
2013
Antal
tidn
Upplaga
Antal
tidn
Upplaga
Antal
tidn
55
180,0
57
189,5
60
1 nr/vecka
Förändring
Upp- 2013/12
laga
(%)
198,3
-0,4
2 nr/vecka
10
53,7
11
58,6
10
56,8
-2,9
3 nr/vecka
19
140,7
20
137,0
20
132,6
-3,2
4 nr/vecka
4
39,1
6
55,1
6
53,7
-2,5
5 nr/vecka
5
50,0
5
48,6
5
47,4
-2,5
6 nr/vecka
60
1 204,4
53
1 040,7
53
1 002,7
-3,7
7 nr/vecka
13
1 373,2
12
1 012,1
11
751,0
-5,5
7
298,2
7
288,8
7
274 9
-4,8
-5,9
därav landsortspress
storstadsmorgonpress
5
826,5
4
505,9
4
476,1
storstadskvällspress
1
248,5
1
217,4
*
*
*
4–7 nr/vecka, utveckling
82
2 666,7
76
2 156,5
75
1 846
-4,8
1–7 nr/vecka, utveckling
166
3 041,1
164
2 541,6
165
2 242,5
-3,9
Nedgången drabbade gruppen flerdagarstidningar (4–7 nr/v) med 4,8 procent (-5,2 %). Nedgången var alltså något mindre än året före. För storstadsmorgonpressen och den högfrekventa landsortspressen (4–7 nr/v) slutade året
på -5,9 procent (-6,5 %) respektive -3,0 procent (-3,4 %). Nedgången för
gruppen fådagarstidningar (1–3 nr/v) var 1,8 procent (-1,9 %).
I förhållande till folkmängden visar statistiken från TS att upplagenedgången för hela dagspressen slutade på 4,8 procent (-5,4 %). För samtliga flerdagarstidningar noterades -5,7 procent (-5,8 %). Tillbakagången för fådagarstidningarna blev i förhållande till folkmängden 2,7 procent (-2,7 %).
Av landets 60 endagstidningar ökade tjugo tidningar sin upplaga under
2013. Tretton tidningar kunde redovisa en oförändrad upplaga. Bland de 26
tidningar som utkom med två eller tre nummer per vecka under både 2012
och 2013 sjönk upplagan för samtliga utom nio. För två av dessa – Norra
Halland i Kungsbacka och Haparandabladet – slutade året med en ökad upplaga.
Av de 75 flerdagarstidningar som omfattas av TS-statistiken lyckades sju
redovisa en oförändrad eller ökad upplaga. Det var Dagen (+600 exemplar),
Norrtelje Tidning (+300), Kristianstadsbladet (+200),Ystads Allehanda (+100
exemplar), Laholms Tidning (+100), Trelleborgs Allehanda (±0) och Syd
östran (±0).
Några förändringar i antal tidningar kan noteras för 2013. Tre nya tidningar med utgivning en gång i veckan beviljades driftsstöd under året, nämligen Landets Fria Tidning, Nya Tider och Suomen Uutisviikko. Det är lika
många nystarter som året innan.
23
Källa: TS-tidningen
2011–2013.
Kommentar: Upplageupp
gifterna i tabellen bygger på
jämförbara titlar. I underlaget
ingår endast de titlar som
mäts av TS. I sammanställningen saknas sedan 2011
upplagan för kvällstidningen
Aftonbladet (7 nr/v). Sedan
2012 saknas storstadsmorgontidningarna Dagens
Nyheter (7 nr/v) och Dagens
Industri (6 nr/v). Sedan
2013 saknas kvällstidningen
Expressen (7/v).
1.4 Annonser
I jämförelse med upplagemarknadens jämna men negativa utvecklingslinje
har utvecklingen på annonsmarknaden under det senaste decenniet varit
betydligt mer turbulent för de svenska dagspressföretagen. Försäljningskurvorna har speglat det nära sambandet mellan dagspressens ekonomi och det
rådande konjunkturläget. Det av finanskris präglade 2008 innebar således
slutet på en period av successivt stigande annonsintäkter för dagstidningarna.
Effekten på annonsförsäljningen slog igenom med full kraft året därpå. Under
2009 föll dagspressens annonsintäkter enligt TU:s Annonsbarometer med 19
procent, den största nedgången i modern tid. Återhämtningen kom emellertid snabbt. För 2010 redovisades en ökning med 10,6 procent. Under 2011
vände trenden åter nedåt. Tillbakagången förstärktes under 2012. Samman
taget minskade annonseringen i den tryckta dagspressen under 2012 med
12,3 procent.
Nedgången för de tryckta dagstidningarna fortsatte med tilltagande styrka
under 2013 (se tabell 2). Allra värst drabbades kvällspressen: annonsförsäljningen gick här tillbaka med 16,7 procent (-6,9 %). I landsortspressen blev
minskningen 12,2 procent (-11,5 %). I likhet med föregående år var nedgången större hos andratidningarna. Skillnaden mellan tidningar med olika
marknadsposition var dock relativt begränsad. Minskningen för andratidningarna var 12,9 procent (-15,3 %), medan förstatidningarna backade 12,1
procent (-11,1 %). För storstädernas morgontidningar slutade året på -13,9
procent (-15,1 %). Sammantaget minskade dagspressens annonsintäkter under
2013 med 13,3 procent. Utvecklingen under senare år visar med stor tydlighet att det parallellt med de traditionella konjunkturella svängningarna pågår
en strukturomvandling av reklammarknaden, i vilken annonsörerna väljer att
förlägga en allt större del av sin annonsering till internetbaserade medieformer. De tryckta medierna hör till de stora förlorarna i den omställningen.
TABELL 2. Dagspressens annonsvolym och annonsintäkter 2013
Källa: Tidningsutgivarna
(TU), Annonsbarometern
helåret 2013.
Kommentar: Expressens tre
editioner räknas här som tre
tidningar. Antalet tidningar
som lämnar uppgift om volymer varierar mellan åren.
Därför avser förändringen
endast jämförbara titlar.
Annonsintäkter på papper
Annonsvolym på papper
Antal
tidningar
Miljoner
kronor
2013/12
(procent)
Antal
tidningar
Spalt
meter
2013/12
(procent)
88
3 263,0
-12,2
77
390 462
-8,2
Storstad, morgon
7
2 075,4
-13,9
6
90 812
-5,5
Kvällspress
4
622,5
-16,7
4
87 823
+5,8
99
5 960,8
-13,3
87
569 097
-5,8
Presskategori
Landsort
Totalt
Den minskade annonstillväxten syns också i den totala annonsvolymen, vilken under 2013 krympte med 5,8 procent (-9,0 %). Här var det i första hand
landsortspressen som drabbades: nedgången jämfört med ett år tidigare var
8,2 procent (-10,4 %). Annonsvolymen i storstadspressen minskade 5,5 procent (11,5 %). I kvällspressen noterades däremot en ökning med 5,8 procent
(+4,0 %). Mot bakgrund av den kraftiga nedgången i faktiska annonsintäkter
tyder TU-statistiken på att kvällstidningsföretagen under de senaste åren valt
att sänka sina annonspriser.
24
Även om annonsmarknaden som helhet krympte under 2013, gällde nedgången inte alla medietyper. Trots en vikande konjunktur växte annonseringen på internet enligt IRM:s statistik med 7,9 procent (9,9 %), till knappt
8,4 miljarder. Internet är sedan 2012 landets största reklammedium i fråga om
annonsinvesteringar; marknadsandelen uppgick under 2013 till 27,1 procent. För den största ökningen under året – plus 114,8 procent – stod dock
marknadsföringen via mobiltelefoner. Den mobila annonseringen omsatte
901 mkr under 2013. Även TV-annonseringen fortsatte att visa god tillväxt.
Televisionen är det av de traditionella medierna som klarat sig bäst både på
publik- och annonsmarknaden under senare år. För femte året i följd fick TVbranschen glädjas åt rekordresultatet i fråga om annonsintäkter. TV:s andel av
den totala reklammarknaden har som följd ökat från 15,4 procent 2008 till
18,9 procent 2013. Det innebär att tv nu är jämnstort med dagspressen (19,0
%) i fråga om annonsintäkter.
Parallellt med nedgången i försäljningen av tryckta annonser fortsatte försäljningen av annonser på nätet för de svenska tidningsföretagen att växa.
Enligt statistik från TU och IRM växte annonseringen på landsortspressens
internet- och mobilsajter med 13,3 procent (10 %) under 2013. Tillväxten
hos storstädernas morgontidningar var 7,4 procent (4 %). Försäljningsökningen kan i båda fallen helt tillskrivas andra halvåret. Sett till utvecklingen
under hela 2013 följer morgonpressens digitala annonsering tillväxten hos
internetannonseringen som helhet.
Sammanlagt sålde landets morgontidningar digitala annonser för omkring
550 mkr under året. En grov skattning utifrån tillgänglig statistik visar därmed att drygt fem procent av den samlade annonseringen i digitala plattformar i landet går till dagspressens webbsajter. Men även om dagspressens
annonsförsäljning på nätet växer snabbt, kompenserar inte tillskottet för
minskningen av annonseringen i papperstidningarna (se tabell 3).
TABELL 3. Morgonpressens annonsintäkter, fördelat på papper och digitalt 2013
Annonsintäkter
(Mkr)
Tillväxt
2013/2012
(%)
Andel av morgonpressens totala annonsintäkter per utgivningsform (andel av
intäkterna per segment
i parentes) (%)
Papper
Webb*
Papper
Webb
Papper
Webb*
Landsortspress
3 263,0
243
-12,2
+13,3
55 (93)
44 (7)
Storstadspress
2 075,4
311
-13,9
+7,4
45 (87)
56 (13)
Morgonpress, totalt
5 338,4
554
-12,9
+9,9
100 (91)
100 (9)
Redovisningen av dagspressens framgångar på den digitala annonsmarknaden störs av att kvällspressen saknas i statistiken. Uppskattningsvis hälften av
dagspressens annonsintäkter från internet går nämligen till kvällstidningarna
Aftonbladet och Expressen – och i synnerhet då den förra. Aftonbladet samlade digitala intäkter (inklusive intäkter från abonnemangstjänsten Plus) upp-
25
Källa: Uppgifter om annon
seringen i papperstidning
arna kommer från TU:s
Annonsbarometern. Upp
gifterna om dagspressens
internetintäkter kommer
från TU:s Internetbarometer
(pressmeddelande från TU,
140221).
Kommentar. *Statistiken
rörande den digitala
annonseringen bygger på
inrapporteringar från ett
60-tal morgontidningssajter.
I jämförelse med under
laget för annonseringen i
papperstidningarna därmed
saknas försäljningsupp
gifter för en rad mindre
dagstidningar, varför de
digitala annonsintäkterna
för landsortspressen kan
antas vara något undervär
derade. Kvällstidningarna
Aftonbladet och Expressen
ingår inte i statistiken.
gick under 2013 till 623 mkr (547 mkr), vilket med bred marginal överträffar
den digitala annonseringen i morgonpressen som helhet. Expressens digitala
intäkter stannade på 131 mkr (76 mkr). Aftonbladet fick under 2013 drygt 30
procent av sina intäkter från sina digitala tjänster. Motsvarande andel för koncernkollegan Svenska Dagbladet, Sveriges tredje största morgontidning, var
åtta procent. För flertalet tidningar i landet rör det sig om betydligt mer blygsamma tillskott till intäkterna än så. Siffrorna visar att det inom tidningsbranschen råder ett annat maktförhållande på nätet jämfört med på papper. Den
betydande nedgången av annonseringen i pappersupplagan medför tillsammans med de fortsatt modesta intäkterna från internet en oviss framtid för
många tidningar runt om i landet.
1.5 Dagspressens ekonomi
Om man adderar intäkter respektive kostnader av olika slag under 2013 från
tidningsutgivning och närbesläktad verksamhet för de 82 dagstidningsföretag som analyseras i rapporten, får man det utfall som redovisas i tabell 4. I en
sådan totalsammanställning påverkas utfallet främst av det ekonomiska resultatet för de största tidningsföretagen.
TABELL 4. Dagstidningsbranschens ekonomi 2013
Resultatposter
Miljoner kronor
17 297
Rörelseintäkter
Statligt selektivt driftsstöd
459
Rörelsekostnader (inklusive avskrivningar)
Källa: Tidningsföretagens
årsredovisningar.
17 449
Rörelseresultat
307
Finansiellt netto
143
Nettoresultat
451
Enligt årsredovisningarna uppgick dagstidningsföretagens totala rörelseintäkter 2013 till 17 297 mkr, vilket är en minskning med 901 mkr, eller fem
procent, jämfört med året före (18 198 mkr). Det statliga driftsstödet blev 459
mkr (476 mkr) enligt de stödberättigade företagens årsredovisningar. I tabell 5
visas presstödet över statsbudgeten från och med budgetåret 1990/91 till och
med kalenderåret 2013. Från 2012 till 2013 minskade stödet med 17,8 mkr,
eller 3,3 procent, till totalt 517,5 mkr. Det innebär att det statliga direkta stödet till pressen nu har sjunkit i tre år i rad. Totalt rör det sig om en minskning
på 52,1 mkr, eller 9,1 procent.
Presstödets minskade storlek har flera förklaringar. Driftsstödet till storstadstidningar har sänkts med anledning av bestämmelser i presstödsförordningen som trädde i kraft den 1 januari 2011. Det minskade driftsstödet
förklaras också av att upplagorna sjunker för många tidningar. I takt med att
tidningsförsäljningen minskar sjunker också bidraget till tidningsföretagen.
Den ekonomiska roll det statliga stödet spelar för dagspressen kan mätas på
olika sätt. En metod är att relatera det till branschens totala utgivningskostna-
26
TABELL 5. Presstödet 1990/91–2013 (miljoner kronor)
Budgetår
Driftsstöd
Utvecklingsstöd
Distributionsstöd
Förändring
i procent
1990/91
439,1
24,6
82,4
16,0
1991/92
431,2
34,4
79,5
0,0
1992/93
421,7
30,3
72,3
-3,8
1993/94
425,4
18,8
73,1
-1,3
1994/95
411,4
3,1
73,0
-5,8
1995
406,1
1,3
43,0
-1,0
1996
444,6
0,5
70,0
7,6
1997
467,4
0,5
68,5
4,1
1998
469,9
–
73,0
1,2
1999
441,6
–
73,0
-5,2
2000
438,8
–
74,9
-0,2
2001
420,9
–
76,1
-3,2
2002
410,7
–
75,5
-2,2
2003
412,6
13,4
84,7
5,0
2004
420,6
11,9
83,7
1,1
2005
417,3
4,4
83,5
-2,1
2006
429,6
–
82,6
1,4
2007
433,4
–
82,0
0,6
2008
432,5
–
70,3
-2,4
2009
483,0
–
68,0
9,6
2010
502,8
–
66,8
3,4
2011
499,8
–
65,4
-0,8
2012
474,0
–
61,3
-5,3
2013
459,9
–
57,6
-3,3
der (rörelsekostnader inklusive avskrivningar). Om man väljer detta belopp
som jämförelseled, finner man att presstödet 2013 svarade för 2,6 procent av
dagspressens kostnader. Det är ungefär samma nivå som ett år tidigare (2,7 %).
Den allmänna upplageminskningen i tidningsbranschen innebär att
flera högfrekventa tidningar ligger nära eller under den upplagegräns som
berättigar till maximibeloppet för allmänt driftsstöd (16 861 000 kronor).
Ekonomiskt drabbas tidningar med stöd under maximibeloppet dubbelt då
dessa dels förlorar abonnentintäkter, dels erhåller ett lägre stöd. Sannolikt
leder också upplagetappet i många fall till lägre annonsintäkter även om detta
inte går att avläsa lika enkelt.Vid sidan av driftsstödet utgår ett distributionsstöd till tidningsföretag som samverkar i tidningsutbärningen och för de
exemplar denna omfattar. Även distributionsstödets storlek påverkas negativt
av fallande upplagor.
Som en följd av de sjunkande intäkterna för tidningsföretagen präglades
2013 av omfattande besparingar och sänkta kostnadsnivåer. Flera av de stora
27
Kommentar: Distributionsstödet för 1995 avser
endast sex månader. Från
2003 till 2006 utgick ett särskilt stöd till lördagsdistribution av morgontidningar.
tidningskoncernerna genomförde under året betydande personalnedskärningar. Sammanlagt uppgick dagspressens rörelsekostnader inklusive avskrivningar under 2013 till 17 17 449 mkr, en minskning med tre procent jämfört
med 2012 (17 935 mkr).
De lägre kostnadsnivåerna kunde likafullt inte helt kompensera för
intäktstappet i branschen, varför resultatnivåerna fortsatte att sjunka också
under 2013. För dagspressen som helhet slutade rörelseresultatet på 307 mkr,
en nedgång med 432 mkr i jämförelse med 2012 (739 mkr). I förhållande till
rörelseintäkterna, inklusive presstödet, uppgick rörelsemarginalen till 1,7 procent (4,0 %).
Samtidigt som rörelseresultatet minskade sjönk också överskottet från tidningsföretagens finansiella verksamhet. Det finansiella nettot slutade på 143
mkr, vilket är en halvering jämfört med året före (279 mkr).
Den ekonomiska sammanställningen från de 82 tidningsföretagens årsredovisningar visar ett överskott efter finansiella poster på 451 mkr. Det är en
försämring med 567 mkr från 2012 (1 018 mkr). I relation till de samlade
rörelseintäkterna blev det ackumulerade nettoöverskottet under 2013 2,5
procent för de svenska tidningsföretagen (5,5 %).
Den här gjorda sammanställningen av tidningsföretagens ekonomiska
resultat ska inte likställas med resultatet i tidningsbranschen som helhet. Ett
antal av de stora tidningskoncernerna har valt att centralisera, eller på annat
sätt omlokalisera, sådana finansiella tillgångar som tidigare hanterades och
redovisades av de enskilda tidningsföretagen. Exempel på grupper där så har
skett är Schibsted och Bonniers, liksom MittMedia och Norrköpings Tidningars Media. Eftersom analysen enbart omfattar företag med tidningsverksamhet faller finansrörelsen från nämnda fall helt eller delvis utanför den här
gjorda redovisningen. Detsamma gäller intäkter och kostnader i icke verksamhetsdrivande moderbolag. Det innebär t.ex. att de betydande förluster till
följd av goodwillnedskrivningar som moderbolagen i Stampen- respektive
MittMedia-koncernen fick vidkännas under året faller utanför sammanställningen av tidningsföretagens ekonomi. En redovisning av resultatet för de
största svenska tidningskoncernerna under 2013 görs i avsnitt 3.4.
1.6 Dagstidningsföretagens lönsamhet
För att bedöma tidningsutgivningens lönsamhet på företagsnivå har vi grans
kat ekonomin för de dagstidningar som inte erhåller allmänt driftsstöd. Det
rör sig för 2013 om 32 tidningsföretag som helt eller i huvudsak lever på
marknadens villkor och därmed kan ge en så korrekt bild som möjligt av
lönsamheten i tidningsutgivning. (För en förteckning över företagen som
ingår i gruppen, se bilaga 1.) Vi använder oss som nämndes inledningsvis av
tre lönsamhetsmått: bruttomarginal, nettomarginal och räntabiliteten (avkastningen på totalt kapital). Medianen används som centralmått.
I figur 2 presenteras fördelningen av bruttomarginalen för de 32 företagen.
För tjugo tidningsföretag var bruttomarginalen noll (<1 %) eller negativ. För
elva av företagen låg bruttomarginalen i intervallet 1–10 procent. Tre företag
28
placerade sig i intervallet 11–20 procent. Inget företag klarade att presentera
en rörelsemarginal över 20 procent. I förhållande till utfallet 2012 är fördelningen tydligt förskjuten åt vänster.
FIGUR 2. Dagstidningsföretagens bruttomarginal 2012–2013
Antal
2012
15
2013
10
5
0
-5
-4–0
1–5
6 –10
11–14
15–20 %
Medeltalet för bruttomarginalen 2013 blev -0,8 procent. Resultatnivån föll
därmed tillbaka jämfört med 2012 (2,4 %). För första gången slutade den
genomsnittliga bruttomarginalen i gruppen på minus. Det här presenterade
resultatet kan egentligen bara jämföras med bruttomarginalen för 1997 och
åren därefter. Som framgår av bilaga 5 användes tidigare en annan definition. Figur 3 över utvecklingen av bruttomarginalen sedan 1976 är därmed
mer intressant med avseende på vändningar och trender än nivåer.Vad gäller
perioden 1997–2013 ligger bruttomarginalen för 2013 5,6 procentenheter
under genomsnittet (4,8 %).
FIGUR 3. Dagstidningsföretagens bruttomarginal 1976–2013
Procent
12
10
8
6
4
2
0
1980
-85
-90
-2
29
-95
-00
-05
-10
År
I figur 4 redovisas fördelningen av nettomarginalen för de 32 tidningsföretag som fyller de angivna villkoren. Även här framträder bilden av den breda
nedgången i branschen. Arton företag fick en nettomarginal som var noll
(<1 %) eller negativ. Det är tre gånger fler än tre år tidigare. År 2010 lyckades
15 företag prestera en nettomarginal över tio procent. Under 2013 var antalet
endast fyra.
FIGUR 4. Dagstidningsföretagens nettomarginal 2012–2013
Antal
2012
15
2013
10
5
0
-5
-4–0
1– 5
6 –10
11–14
15–20
%
Medeltalet för nettomarginalen 2013 blev 0,2 procent, en nedgång med 5,0
procentenheter jämfört med 2012. Den finansverksamhet som bedrivs i tidningsföretagen bidrog därmed med ett positivt tillskott till resultatnivåerna.
Även här noteras dock en viss tillbakagång jämfört med fjolåret. Av serien av
medeltal för nettomarginalen 1976–2013 i figur 5 nedan kan vi konstatera att
2013 även i detta avseende blev det sämsta hittills.
FIGUR 5. Dagstidningsföretagens nettomarginal 1976–2013
Procent
12
10
8
6
4
2
0
1980
-85
-90
-95
-00
30
-05
-10
År
I figur 6 redovisas räntabiliteten i form av avkastning på totalt kapital 2013.
Samma 32 företag ingår som vid beräkningen av brutto- respektive nettomarginalen. För arton företag var räntabiliteten noll (<1 %) eller negativ. Tio
företag hade ett avkastningstal i intervallet 1–10 procent. För endast fyra av
företagen var avkastningen större än 10 procent. Medelvärdet för 2013 blev
0,1 procent, vilket också det var en markant tillbakagång jämfört med 2012
(5,0 %).
FIGUR 6. Dagstidningsföretagens räntabilitet 2012–2013
Antal
2012
15
2013
10
5
0
-5
-4–0
1–5
6 –10
11–14
15 –20
21–25
26 –30
31–35 %
1.7 Soliditet
För att bedöma tidningsföretagens ekonomiska uthållighet analyseras tidningsföretagens soliditet, ett mått som anger hur stor del av företagens redovisade tillgångar som finansierats med eget kapital. Dagstidningsföretagens
soliditet steg successivt under 1980-talet som en följd av ett förbättrat konjunkturläge. Deras ekonomiska uthållighet blev allt bättre. I början av 1980talet var soliditeten för dagstidningsföretag utan allmänt driftsstöd drygt 15
procent. Soliditeten växte för dessa tidningsföretag till 25 procent i mitten av
decenniet för att 1989 bli nästan 30 procent. Under början av 1990-talet steg
soliditeten till cirka 35 procent och passerade i slutet av samma årtionde 40
procent. Medelvärdet för 2008 blev 43 procent. Under 2009 föll det tillbaka
till 25 procent men ökade igen 2010 till 43 procent och till 48 procent 2011.
För 2012 redovisades en genomsnittlig soliditet på 47 procent. År 2013 uppgick den genomsnittliga soliditeten bland företagen i gruppen till 45 procent.
Bland de företag som tillåter en jämförelse med året innan noteras huvudsakligen mycket små förändringar.
Utvecklingen av tidningsföretagens soliditet påverkas dels av hur mycket
pengar de tjänar och hur de är finansierade (belåningsgrad), dels av olika
typer av kapitalförflyttningar. I den senare kategorin ingår inte minst aktieutdelning till aktieägarna och koncernbidrag till och från företagen. Det mått
31
på den samlade branschsoliditeten som här redovisas styrs därmed inte bara
av storleken på företagens skulder och deras förmåga att redovisa svarta siffror,
utan också av hur företagens ägare väljer att förvalta de vinster (eller underskott) som genereras i företagen. En övergripande tendens bland de svenska
tidningskoncernerna under senare år är att vinstmedel, inte minst i skattesyfte, i allt högre utsträckning flyttas från tidningsföretagen till andra delar i
koncernen. De här redovisade soliditetssiffrorna är därför inte nödvändigtvis
ett helt rättvisande mått på den finansiella ställningen i bolagen. Som exempel redovisade det lönsammaste svenska tidningsbolaget under de tre senaste
åren, Dagens Industri (se nedan), vid utgången av 2013 en soliditet på endast
4 procent. Det var den lägsta noteringen bland samtliga bolag i statistiken.
Också för de medel- och högfrekventa dagstidningar som tar emot allmänt
driftsstöd – de så kallade andratidningarna – är den långsiktiga tendensen en
gradvis stärkt soliditet. Förändringen av antalet företag i gruppen, inte minst
på senare år, stör dock jämförelsen över tid. I början av 1980-talet var den
genomsnittliga soliditeten bland företagen i gruppen knappt 4 procent och
i slutet av decenniet 8–9 procent men blev negativ 1991. I mitten av 1990talet var soliditeten cirka 20 procent.
Utvecklingen under det därefter följande decenniet var ryckig, något som
förklaras lika mycket av strukturella förändringar inom gruppen (inte minst
på ägarsidan) som av konjunkturläget. Mellan 2008 och 2011 skedde dock
en succesiv försämring av soliditeten i gruppen. År 2011 blev den genomsnittliga soliditeten 27 procent, en minskning med omkring fem procentenheter sedan 2010. Av de då 14 företagen i gruppen sjönk soliditeten för åtta.
Under 2012 vände dock trenden. Den genomsnittliga soliditeten i gruppen
steg då 32 procent. Det var den bästa noteringen som hittills uppmätts bland
tidningarna med allmänt driftsstöd. I och med att flera av andratidningarna
numera ingår i större tidningsgrupper har de möjlighet att få täckning för
sina förluster från sina respektive ägare, en åtgärd som motverkar att soliditeten i de enskilda tidningsföretagen försämras. Under 2013 vände det likafullt
nedåt igen. Den genomsnittliga soliditeten bland de åtta nu kvarvarande företagen i gruppen slutade på 27 procent – ett faktum som framförallt förklaras
av kraftigt fallande soliditetsnivåer för Världen idag (-13 procentenheter) och
Länstidningen i Östersund (-7). Hälften av företagen i gruppen redovisade
antingen oförändrade eller något stärkta nivåer.
1.8 Årsbästa lönsamhetstal
Rangordningar av lönsamhetstal ger möjligheter till fördjupad kunskap om
dagspressens ekonomi. Storlek och konkurrensförhållanden för de tidningsföretag som placerar sig bland de tio bästa liksom förekomsten i rangordningarna av landsorts- och storstadstidningar, morgon- och kvällstidningar samt
tidningar med hög eller låg periodicitet säger mycket om de faktorer som
bestämmer lönsamheten.
Av tabell 6 framgår att Dagens Industri kvarstår som Sveriges mest lönsamma tidningsföretag i fråga om rörelseresultat. Rörelsemarginalen uppgick
32
till 18 procent, vilket är en upprepning av fjolårets resultatnivå. Listan innehåller tre andra storstadstidningar, Aftonbladet (3), Expressen (8) och Dagens
Nyheter (8). Samtliga har stärkt sina positioner jämfört med året före. Jämförelsen med 2012 störs dock av att MittMedias tidningstitlar inte längre särredovisas.Vad som likafullt är anmärkningsvärt är att den lilla lokaltidningen
Haparandabladet (2 nr/vecka och 3 800 ex i upplaga) klättrar från plats nummer sju till nummer två på listan över landets lönsammaste tidningsföretag.
Tack vare en ökad omsättning (+3 %) steg rörelsemarginalen under året från
12 till 14 procent. Tidningen erhåller ett begränsat driftsstöd. Fjolårets tvåa,
Nya Wermlands-Tidningens AB, med sammanlagt tolv tidningar i Värmland,
Dalsland,Västergötland och Uppland, tappar ett par placeringar. Företagets
rörelsemarginal sjönk under 2013 från 15 till 10 procent. Det kan här noteras
att NWT är det enda flertidningsföretaget i på listan. Övriga nio placeringar
innehas av tidningsföretag med bara en tidning. För att kvalificera sig till årets
tio-i-topplista krävdes en bruttomarginal om minst fyra procent. Det är hela
fyra procentenheter lägre än under 2012. Tendensen med sjunkande vinstnivåer också bland landets mest lönsamma tidningsrörelser speglar läget i branschen som helhet.
TABELL 6. Tidningsföretag med störst bruttomarginal 2013
Rang
Företag
%
1.
Dagens Industri
18
2.
Haparandabladet
14
3.
Aftonbladet
13
4.
Nya Wermlands-Tidningens AB
10
5.
Nya Lidköpings-Tidningen
9
6.
Ölandsbladet
7
7.
Expressen
6
8.
Dagens Nyheter
6
9.
Ulricehamns Tidning
6
Södermanlands Nyheter
4
10.
En motsvarande rangordning efter nettomarginal visas i tabell 7. De skillnader som finns mellan företagen i tabell 6 och tabell 7 beror på hur finans
rörelsen organiserats och hur väl medlen förvaltats.
Det mest noterbara med tabellen är den stora likheten med tabell 6. Av de
tio tidningsföretagen med högst rörelsemarginal återfinns nio på listan över
de företag som redovisade högst nettomarginal under året. Resultatet är en
konsekvens av det faktum att finansrörelsen i många fall ligger på central nivå
i de större tidningskoncernerna. Även här toppar således Dagens Industri.
Fjolårets mest lönsamma företag när finansrörelsen inkluderas, NWT, faller
till plats nummer fyra. Nettomarginalen för Karlstadsföretaget sjönk mellan 2012 och 2013 från 20 till 11 procent. Den enda tidning som tillkommer
i förhållande till listan med rörelsemarginalen är Norran i Skellefteå, vilken
tack vare ett starkt finansnetto petar ut Södermanlands Tidning från topplis-
33
tan. De sex procents nettomarginal som krävdes för att kvala in på topplistan
är tre procentenheter lägre än för 2012.
TABELL 7. Tidningsföretag med störst nettomarginal 2013
Rang
Företag
%
1.
Dagens Industri
18
2.
Haparandabladet
14
3.
Aftonbladet
14
4.
Nya Wermlands-Tidningen AB
11
5.
10
6.
Dagens Nyheter
7
7.
Norran
7
8.
Ulricehamns Tidning
7
9.
Ölandsbladet
7
Expressen
6
10.
En rangordning efter räntabilitet, eller avkastning på totalt kapital, återfinns i
tabell 8. Även här upprepas mönstren från tabell 6. Överst på listan hittar vi
Dagens Industri, följt av Aftonbladet och Haparandabladet. Jämförelser över
år och mellan tidningsföretag försvåras av att tillgångar i flera tidningsföretag
flyttats till koncernnivå.
TABELL 8. Tidningsföretag med högst räntabilitet 2013
Rang
Företag
%
1.
Dagens Industri
28
2.
Aftonbladet
23
3.
Haparandabladet
15
4.
Ölandsbladet
12
5.
Expressen
9
6.
9
7.
8
8.
Dagens Nyheter
6
9.
Norran
5
Ulricehamns Tidning
4
10.
Ett fjärde sätt att belysa dagspressens ekonomi är att rangordna det ekonomiska resultatet för de största dagstidningsföretagen. En sammanställning av
landsortstidningsföretag med en omsättning över 250 mkr återges i tabell 9.
Det rör sig om sammanlagt tolv bolag.
Av de tolv företagen omfattar tio fler än en tidningstitel. Störst är det
under året etablerade MittMedia AB, som är resultatet av MittMedia-
koncernens sammanslagning av tolv tidningsrörelser i samma bolag. MittMedia-koncernen ägs av två stiftelser med anknytning till Folkpartiet. Det
näst MittMedia största tidningsbolaget i svensk landsortspress, Promedia,
34
TABELL 9. Lönsamhet för landsortstidningsföretag med minst 250 mkr i omsättning
2013
Intäkter
Bruttomarginal
Netto
marginal
Räntabilitet
Upplaga
Företag
(mkr)
(%)
(%)
(%)
(1 000 ex)
MittMedia
1 203
-2,6
-2,4
-6,3
218,1
Promedia
869
0,1
0,2
0,3
144,9
Östgöta Media
814
-1,0
-0,9
-2,9
109,5
Gota Media
728
-0,7
3,3
1,7
149,0
Nya Wermlands-Tidningen
557
10,5
11,5
3,6
138,9
Hallpressen
468
-10,6
-13,7
-26,0
103,4
Upsala Nya Tidning
424
0,3
4,4
3,9
45,6
Helsingborgs Dagblad
364
-5,5
-3,3
-2,3
69,9
Mediebolaget i Halland
325
-3,4
-1,9
-4,7
56,3
Norrbottens Media
278
2,0
3,0
2,7
67,6
Västkustmedia
272
-3,7
-3,3
-7,5
55,8
Skånemedia
272
-9,2
-9,4
-17,5
56,4
Medelvärde (medianen)
446
-1,8
-1,4
-2,6
86,7
utger sammanlagt tio dagstidningar, varav NA i Örebro och VLT i Västerås
är de största. Majoritetsägare i bolaget är Göteborgsbolaget Stampen, vilket
även äger två andra företag på listan: Mediabolaget i Halland, med tidningarna Hallandsposten och Hallands Nyheter, samt Västkustmedia, där Bohusläningen, TTELA och Strömstads Tidning ingår. Nya Wermlands-Tidningen
omfattar tolv titlar och Hallpressen nio (däribland Jönköpings-Posten och
Smålands-Tidningen). I Gota Media AB ingår Borås Tidning, Smålandsposten, Barometern-OT och Blekinge Läns Tidning. Företaget är sedan 2011
majoritetsägare i Skånemedia som svarar för utgivningen av tre lokaltidningar
i Skåne. Östgöta Media som är en del i NTM-koncernen består av Östgöta
Correspondenten, Norrköpings Tidningar, Folkbladet i Norrköping,Västerviks-Tidningen och Motala & Vadstena Tidning. I samma koncern ingår
Norrbottens Media, med tidningarna Norrländska Socialdemokraten och
Norrbottens-Kuriren. De två entidningsföretagen i gruppen är Helsingborgs
Dagblad och Upsala Nya Tidning.
Den översiktliga redovisningen i avsnitt 1.6 av lönsamheten för dagstidningsföretag som helt eller i huvudsak bedriver sin verksamhet utan driftsstöd visar att medeltalet för bruttomarginalen var -0,8 procent, för nettomarginalen 0,2 procent och för räntabiliteten 0,1 procent. Dessa tre lönsamhetstal
kan användas som utgångspunkt för en kommentar till tabell 9. När det gäller
bruttomarginalen redovisade åtta av de tolv största företagen i landsortspressen röda siffror. I fråga om nettomarginal och räntabilitet var antalet sju
av tolv. För samtliga tre nyckeltal hamnade en majoritet av företagen under
snittet för branschen som helhet. Resultatet visar att tidningsindustrins ekonomiska problem i hög utsträckning också nått landsortspressens dominanter.
35
Kommentar: Intäkter inkluderar eventuellt driftsstöd.
2. Lågfrekventa dagstidningars
ekonomi
Ett nästa steg i en fördjupad analys av dagspressens ekonomi är att gruppvis
granska ekonomin för de dagstidningsföretag som ingår i rapporten. Naturligt är att då använda den gruppindelning som presstödet bygger på. Det rör
sig om två huvudgrupper av dagstidningar: den ena, lågfrekventa dagstidningar (1–2 nr per vecka), och den andra, medel- och högfrekventa (3–7 nr
per vecka).
Enligt presstödsförordningen får en tidning ha högst 30 procent i hushållstäckning på utgivningsorten för att vara berättigad till allmänt driftsstöd,
förutsatt att den har en upplaga på minst 1 500 exemplar. I vissa fall kan en
tidning vara berättigad till s.k. begränsat driftsstöd även om tidningens hushållstäckning är högre än 30 procent. Sedan ett par år tillbaka är det dock
endast en tidning som är berättigad till ett sådant begränsat stöd, nämligen
Haparandabladet. Resultaten för den tidningen redovisas i avsnitt 3.2.
I redovisningen av gruppen ”lågfrekventa dagstidningar med allmänt
driftsstöd” ingår totalt 39 olika företag och företagsgrupperingar. Trots att
gruppen lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd under 2013 svarade för över en tredjedel av landets dagstidningstitlar var dess bidrag till den
totala branschekonomin mycket blygsamt. Den samlande omsättningen hos
gruppen (exklusive presstöd) uppgick under året till 307,3 mkr. Det var inte
ens två procent av omsättningen för dagspressen i dess helhet. Härtill kommer att tre aktörer – Ortstidningar i Väst, ETC-bolagen samt Sveagruppen –
svarade för nära nog hälften av gruppens totala rörelseintäkter. Den genomsnittliga omsättningen i gruppen (medianen) uppgick under 2013 till 3,0
mkr (2012: 3,5 mkr).
Det ekonomiska utfallet under 2013 var på samma sätt som under fjolåret varierat. Omkring hälften av tidningsföretagen (22 av 39) redovisade ett
negativt rörelseresultat, presstödet inräknat. Det innebär att andelen förlustdrivande företag i gruppen minskade något jämfört med 2012 (25 av 40).
I de företag där resultatet visade minus var i flera fall minskade intäkter en
bidragande anledning. Av 31 bolag med ett jämförbart bokslut från föregående år redovisade hälften (16) en lägre omsättning än under 2012, driftsstödet exkluderat. För tretton av företagen i gruppen steg intäkterna. Också på
kostnadssidan saknades en entydig tendens. Det kan dock noteras att sjutton
av företagen i gruppen lyckades minska sina kostnader under året.
Den samlade rörelsemarginalen i gruppen uppgick till 0,0 procent – en
kiten förbättring med en procentenhet sedan 2012 (-0,4 %). Beroendet av
presstödet är i de flesta fall betydande. I genomsnitt (medianen) stod det statliga bidraget för 46 procent av bolagens totala intäkter.
36
Bland de förlustdrivande företagen i gruppen var det tre som hade en
negativ rörelsemarginal över tio procent. Det var Arbetaren (-69,6%), Kalmar
Läns Tidning (29,9 %) och Växjöbladet/Kronobergaren (-22,8 %). Arbetaren
ägs av Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC-Syndikalisterna).14 Tidningen har under en rad år haft stora ekonomiska problem. Sedan 2012 är det
egna kapitalet förbrukat. År 2013 slutade resultatet på minus 2,4 (-2,9 mkr),
efter rörelseintäkter på endast 1,2 mkr (1,3 mkr). Underskottet fick återigen
täckas av tidningsföretagets ägare. De båda Smålandstidningarna Kalmar Läns
Tidning och Växjöbladet/Kronobergaren ingår sedan 2011 som dotterbolag i
Gota Media-koncernen. I båda fallen bidrog sänkta driftstödsnivåer till 2013
års rörelseförluster, vilka uppgick till -1,4 mkr (±0 mkr) respektive -1,8 mkr
(-1,8 mkr). Tack vare ett lyckosamt upplagearbete – i båda fallen redovisades
en liten upplageökning under 2013 – har tidningarna återgått till den högre
ersättningsnivån redan under 2014.
På den andra änden av vinstskalan lyckades fyra tidningsföretag prestera
en rörelsemarginal över tio procent. Det var Länstidningen Östergötland
(+19,4 %), Tranås-Posten (+16,0 %), Norra Halland (11,5 %) och den nystartade Nya Tider (12,9 %). Av dessa fyra tidningar återfanns de tre förstnämnda
på samma lista i fjol.
De omsättningsmässigt största fådagarstidningsföretagen är Ortstidningar
i Väst (83,1 mkr), ETC-bolagen (32,0 mkr) och Sveagruppen Tidnings AB
(26,6 mkr). Ortstidningar i Väst ger ut prenumererade tidningar i Kungsbacka, Mölndal, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust. Under året förändrades ägandet i bolaget genom att de tidigare minoritetsägarna Stampen och
Gota Media klev in som huvudsakliga ägare med 45,5 procent av aktierna
vardera. Företagets rörelseresultat uppgick under 2013 till 5,3 mkr (5,7 mkr).
ETC-bolagen har under 2013 svarat för utgivningen av åtta endagarstidningar, varav två är nationella och resten lokala. Samtliga tidningar utges i
egna aktiebolag. Rörelseresultatet för bolagen uppgick under året till 0,5 mkr,
vilket är en upprepning av fjolårets resultat. ETC-gruppen och dess ägare
Johan Ehrenberg rönte i slutet av året viss uppmärksamhet genom beslutet
öka utgivningsfrekvensen hos Dagens ETC (upplaga 2 900) från en dag i
veckan till fem. Med det är tidningen den första nya högfrekventa dagstidningen i Sverige på många år. Dagens ETC har liksom övriga tidningar i
ETC-gruppen en uttalad rödgrön politisk profil. Den nya femdagarstidningen hade premiär i januari 2014.
Sveagruppen har sitt säte i Västerås och utger lokala tidningar på sex orter
i Mellansverige. Sveagruppen har under en rad år hört till de mer lönsamma
bolagen bland fådagarstidningsföretagen. Under 2013 föll dock resultatet, från
3,5 miljoner i överskott till plus minus noll. Bokslutet var det första under
nya ägaren, Readers Mind, som sedan tidigare äger tidningen Sörmlandsbygden.
14 Bulletinen Bas Blekinge gjorde sämst resultat av alla tidningar. Förklaringen till detta var
att driftsstödet var indraget under 2013. Tidningen beviljades driftsstöd igen för 2014.
37
Två av tidningarna i gruppen fådagarstidningar publiceras endast på nätet.
Det är Feministiskt Perspektiv och politiken.se.Vad ekonomin beträffar
utvecklades de båda tidningarna åt olika håll under året. Feministiskt Perspektiv lyckades inte upprepa fjolårets positiva rörelseresultat, vilket slutade
på +0,2 mkr, eller +6,6 procent. Till följd av såväl minskade intäkter som ett
sänkt driftstöd slutade året på -0,2 mkr (-9,7 %). För politiken.se ökade där
emot intäkterna (+9 procent), och i kombination med att tidningen lyckades
sänka sina kostnader (-6 %), slutade året med en betydande resultatförbättring: från -2,9 procent i rörelsemarginal under 2012 till +7,6 procent under
2013. Politiken.se hör dock också fortsättningsvis till de tidningar där betydelsen av presstödet är som allra störst. Under 2013 svarade driftsstödet för
hela 69 procent av företagets samlade intäkter.
38
3. Medel- och högfrekventa dags-
tidningars ekonomi
Gränsen för allmänt driftsstöd går vid 30 procent i hushållstäckning på
utgivningsorten. Denna gräns har bestämt indelningen här av tidningar som
utkommer 3–7 dagar per vecka. Dessutom skiljer vi mellan landsorts- och
storstadstidningar.
3.1 Tidningar med allmänt driftsstöd
I sammanställningen av tidningar med allmänt driftsstöd ingår elva dagstidningsföretag. För det första är det sju landsortstidningar, för det andra, två
storstadstidningar och för det tredje, två så kallade särskilda nyhetstidningar,
Dagen och Världen idag. De senare är också konkurrenter till varandra. Antalet företag i gruppen har successivt minskat i takt med att koncernerna valt
att samla sina tidningar i gemensamma bolag. Senast att beröras av en sådan
omläggning var Dagbladet i Sundsvall och Folkbladet i Norrköping. Dessa
verksamheter ingår från och med 2013 i MittMedia AB respektive Östgöta
Media AB (se avsnitt 3.2).
3.1.1 Landsortstidningar med stöd
För ekonomin i de driftsstödsberättigade landsortstidningsföretagen blev
2013 i de flesta fall en fortsättning på den negativa trend som inleddes under
2010 och som förstärktes under 2011 och 2012. Det ansträngda läget för flera
av företagen förvärrades därmed ytterligare.
Av de sju kvarstående företagen i gruppen redovisade samtliga utom ett
negativt rörelseresultat under året, driftsstödet inräknat. Det sammanlagda
rörelseunderskottet för de sju företagen uppgick till 36,0 mkr (2012: -23,2
mkr), vilket ger en samlad rörelsemarginal (efter driftsstöd) på -9,0 procent (-5,4 %). Den viktigaste förklaringen till försämringen var också i år
ett omfattande intäktstapp. Mellan 2012 och 2013 minskade de sju företagens samlade omsättning med 9,0 procent, eller totalt 29,8 mkr. Det innebär
att tidningarna i gruppen sedan 2010 år förlorat en femtedel (19 %) av sina
rörelseintäkter. Till detta kommer ett minskat driftsstöd om sammanlagt 10,0
procent till följd av sjunkande upplagenivåer. Intäktsbortfallet har i allmänhet följts av betydande besparingsåtgärder, i synnerhet bland de tidningar som
ingår i större tidningsgrupper och där ett samägande med förstatidningen
möjliggör samordningar av produktionsprocessen. Den samlade kostnadsmassan hos de nio tidningarna var således 4,1 procent lägre under 2013 jämfört
med året före, och 9,2 procent lägre än under 2010.
39
För årets enskilt sämsta resultat stod återigen Östran/Nyheterna, som
sedan 2011 ingår som ett dotterbolag i Gota Media-koncernen. Rörelseförlusten för 2013 uppgick till -21,4 mkr (-20,5 mkr), eller -42,6 procent
(-36,6 %). I underskottet ingår strukturkostnader på 8,6 mkr som uppkom
i samband med en omfattande samordning av verksamheten med lokalkonkurrenten och koncernkollegan Barometern-OT. Personalen har som följd
halverats jämfört med ett år tidigare (från 37 tjänster till 18) och bolaget har
flyttat in i Gota Medias lokaler i centrala Kalmar. På det redaktionella planet
har ett samarbete inletts med Barometern-OT om sportbevakning, redigering och redaktionell bevakning utanför Kalmar och Oskarshamn. Bedömningen från Gota Medias ledning är att samordningen ska innebära kostnadsbesparingar på omkring 10–12 mkr per år för företaget och därigenom säkra
den fortsatta utgivningen av tidningen.
Även för Östran/Nyheternas koncernkollega i Blekinge, Sydöstran, slutade
året med förlust, detta trots att tidningen för andra året i rad lyckades behålla
samma upplaga som året före. Trots sänkta kostnader (-5 %) innebar en minskad försäljning (-7 %) att resultatet försämrades ytterligare något, från -2,2
mkr (-3,5 %) under 2012 till -2,4 mkr (-4,0 %) under 2013. Företagsledningens prognos från fjolåret att 2013 skulle sluta med svarta siffror kom därför
inte att infrias. Den viktigaste orsaken till intäktstappet var en kraftigt minskad annonsförsäljning (-15,6 %). Sedan 2011 har Sydöstran en samordnad
sportbevakning samt webbredaktion och webbplats (bltsydostran.se) tillsammans med koncernkollegan och lokalkonkurrenten Blekinge Läns Tidning.
Även den lokala annonsförsäljningen omfattas av ett liknande samarbete.
Ytterligare tre av de här redovisade landsortstidningarna ingår i samma
tidningskoncern som sina respektive lokalkonkurrenter. Den allmänna tendensen i denna grupp var att tillhörigheten till en större koncern inte kunde
hindra tidningarna från att gå med förlust.
För det största tappet stod Länstidningen i Östersund (med endagstidningen Härjedalen). Rörelseresultatet föll med 6,9 mkr, vilket innebar att
de senaste årens hälsosamma vinstnivåer vändes till förlust. Rörelseresultatet slutade på -0,1 mkr (-6,8 mkr), vilket motsvarar en bruttomarginal på
-0,2 procent (9,7 %). Den viktigaste orsaken till resultatförsämringen var ett
omställningsprogram med syfte att minska personalstyrkan inom MittMediakoncernen. Länstidningens kostnader för neddragningarna uppgick till 8,0
mkr och omfattade totalt tio anställda. Enligt företagets bedömning innebär
nedskärningarna att tidningen stärkt sina positioner för att hålla en god lönsamhet under kommande år. Under ett 2013 som präglades av kraftigt minskade intäkter bland andratidningarna utmärkte sig Länstidningen genom en
mer eller mindre bibehållen omsättning.
Ensam i gruppen om att undvika röda siffror var Folkbladet Västerbotten i
Umeå. Utfallet är anmärkningsvärt med tanke på att företaget fick vidkännas
det största intäktstappet bland andratidningarna: -13 procent. Överskottet kan
därför uteslutande tillskrivas en effektiv kostnadsjakt. (Skattningen av Folkbladets intäkter och resultat störs av att tidningens annonsförsäljning hanteras
av ett koncerngemensamt annonsbolag.) Men även om 2013 års verksam-
40
het slutade på plus var resultatet sämre än ett år tidigare. Rörelseresultatet för
året blev 0,5 mkr (1,2 mkr), eller 0,9 procent (1,9 %). Resultatförsämringen
motsvaras i princip helt av det lägre driftsstödet, som inför året reducerades med 1,1 mkr till följd av vikande tidningsförsäljning. Under 2013 sjönk
upplagan med ytterligare 1 200 exemplar (-11 %) och tidningens upplagesituation beskrivs av företagsledningen som fortsatt bekymmersam. Folkbladets samlade annonsintäkter från webben uppgick till 1,9 mkr. Det motsvarar
omkring fem procent av företagets totala rörelseintäkter. I oktober infördes en betalvägg för Folkbladets nyhetssajt.Västerbottens Folkblad är sedan
2003 ett dotterbolag inom VK-koncernen. Från och med augusti 2011 delar
tidningen redaktionella lokaler med den lokala konkurrenten VästerbottensKuriren.
I Falun såldes under året Dala-Demokraten av Folkrörelsernas Mediastiftelse i Dalarna till MittMedia-koncernen, som sedan tidigare också ägde tidningens huvudsakliga konkurrent, Dalarnas Tidningar. Försäljningen framkallades av Dala-Demokratens allt mer utsatta ekonomiska läge. Affären omfattar
garantier om ett bevarande av den socialdemokratiska ledarsidan samt tidningens spridningsområde och utgivningsfrekvens. Den tidigare ägaren
behåller också rätten att i samråd med MittMedia utse Dala-Demokratens
politiska chefredaktör. Affären, som genomfördes som en inkråmsöverlåtelse,
slutfördes den 1 april. Tidningens verksamhet överfördes då till ett nytt bolag,
AB Nya Dala-Demokraten, som är ett helägt dotterbolag till MittMedia AB.
I samband med avtalet varslades 46 av Dala-Demokratens 76 anställda om
uppsägning. Den presentation av tidningens resultat och finansiella ställning
som görs i den här redovisningen har beräknats genom att utfallet för det
tidigare och det nya tidningsbolaget slagits ihop. (Jämförelser bakåt i tiden ska
därför göras med försiktighet.) Det samlade resultatet för det båda två företagen slutade på -7,1 mkr, efter en omsättning på 64,1 mkr, driftsstödet inräknat. Ett år tidigare var omsättningen 76,3 mkr och nettoförlusten 4,7 mkr.
Tidningens sexdagarsupplaga (A-upplagan) föll under året med 14 procent.
Med undantag för Dagbladet i Sundsvall, som tappade 16 procent, är det den
största nedgången bland samtliga högfrekventa tidningar i landet.
Också för Värmlands Folkblad, den enda återstående fristående socialdemokratiska andratidningen, fortsatte trenden med minskad omsättning och
negativa resultat. Försäljningen gick tillbaka 3,3 procent (-2,2 mkr). Tack
vare sänkta kostnader i ungefär samma storleksordning (-1,7 mkr), begränsades förlusten till 4,6 mkr (-4,1 mkr), eller -5,5 procent (-4,7 %). Till följd
av ett rationaliseringsprogram genomfördes under året en minskning av den
redaktionella personalen med 7,3 tjänster. Utöver huvudtidningen Värmlands
Folkblad omfattar VF-koncernen även endagstidningen Karlstads-Tidningen
och den annonsfinansierade affärstidningen Värmlands Affärer. I samarbete
med Metro (Kinnevik) utges gratistidningen Metro Värmland (5 dagar/
vecka). Tidningsrörelsen i VF-koncernen kompletteras sedan flera år även
av en relativt omfattande civilproduktion, vilken bidragit till att koncernen
totalt sett kunnat redovisa svarta siffror. Ett kraftigt intäktsbortfall på tryckeri
sidan innebar dock att även koncernen som helhet gått med förlust under
41
såväl 2012 som 2013. Tryckeriverksamheten bedrivs i ett separat bolag och
ingår därför inte resultatsammanställningen i föreliggande rapport.
Den sjunde och sista lokaltidningen bland de flerdagarstidningar som uppbär allmänt driftsstöd och som drivs i eget bolag är den politiskt oberoende
Lysekils-Posten med systertidningen Orust Tjörn Tidningen. De två tidningarna är idag de enda kvarvarande exemplen på tidningar som fortfarande
utkommer i fullformat (s.k. broadsheet). Till skillnad från flertalet övriga
företag i gruppen lyckades Lysekils-Posten under 2013 begränsa effekterna
av det hårda ekonomiska klimatet för svenska dagstidningar. Intäktsbortfallet
begränsades till 1,1 procent. Emellertid sänktes driftsstödet till tidningen med
0,8 mkr (-20 %) till följd av ett avtrappat stöd pga. att hushållstäckningen
överstiger 30 procent. Resultatet blev att fjolårets rörelseöverskott på 0,3 mkr
(+1,7 %) byttes till en förlust på 0,5 mkr (-3,4 %).
3.1.2 Storstadstidningar och särskilda nyhetstidningar med stöd
I gruppen ”storstadstidningar med allmänt driftsstöd” ingår Skånska Dagbladet och Svenska Dagbladet. Oberoende av konjunkturer är tidningarna
tvingade att anpassa sin verksamhet till en successiv reducering av driftsstödet
under perioden 2011–2016.
I båda fallen slutade dock 2013 med kraftigt fallande resultatnivåer. För
Skånska Dagbladet, som under året också omfattade verksamheten vid Norra
Skåne i Hässleholm och Laholms Tidning, minskade rörelseintäkterna med
19,7 mkr (-9,1 %) och driftsstödet med 11,2 mkr (-20,8 %). I det sänkta
presstödet ingår att Laholms Tidning under året förlorade sitt driftsstöd på ca
3,4 mkr. Anledningen var att tidningen inte uppfyllde kravet på att den prenumererade upplagan ska motsvara minst 70 procent av den totala upplagan.
Då kostnaderna i företaget samtidigt ökade något (+1,7 %) blev konsekvenserna att rörelseresultatet föll med 35,8 mkr, till -48,9 mkr – vilket ger en
rörelsemarginal på -20,5 procent (-4,9 %). Ett starkt finansnetto (+14,8 mkr)
innebar att nettoförlusten begränsades något. Det negativa resultatet innebär
att tidningsföretaget efter 2013 redovisar ett negativt fritt eget kapital (-1,7
mkr). Till glädjeämnena hör att tidningen lyckades hejda de senaste årens
upplagefall. Nedgången begränsades till 200 exemplar (-2 600). Tidningens
upplaga för 2013 uppgick därmed till 26 600 exemplar. Under hösten slöts
en överenskommelse med Hallandsbygdens Tidningsförening om en försäljning av Laholms Tidning. Överlåtelsen trädde i kraft vid årsskiftet.
För Svenska Dagbladet blev resultatnedgången än mer dramatisk. Brutto
resultatet föll under 2013 med 57,2 mkr till -56,9 mkr. Det innebär att tidningen på bara två år tvingats vidkännas en resultatförsämring på hela 156,9
mkr. Rörelsemarginalen för 2013 blev -5,6 procent (+0,0 %). Orsaken till
nedgången var främst ett betydande intäktstapp. Totalt rörde det sig om en
nedgång på 76,1 mkr (-7,4 %), av vilket upplageförsäljningen stod för knappt
hälften (-30,7 mkr). Upplagan föll under 2013 med 8,8 procent (-15 400
exemplar). För att parera intäktsminskningen genomfördes under året ett
omfattande nedbemanningsprogram (beslutat hösten 2012). Detta följdes
under hösten 2013 av ett erbjudande om avgångsvederlag till personal vid
42
frivilliga avgångar. Till följd av dessa åtgärder minskades tidningens bemanning mellan 2012 och 2013 med i genomsnitt 42 tjänster (-13,6 %).
Resultatutvecklingen under de senaste fem åren för de två storstadstidningarna i gruppen redovisas i tabell 10.
TABELL 10. Rörelseresultat för de presstödsberättigade storstadstidningarna,
2009–2013
Företag
2009
Rörelseresultat (tkr)
2010
2011
2012
2013
Skånska Dagbladet
-115 752
-5 789
-2 858
-13 168
-48 946
Svenska Dagbladet
-23 837
48 626
100 036
310
-56 870
När det sedan gäller landets två så kallade särskilda nyhetstidningar, Dagen
och Världen idag, avtog i någon mån den medvind som under 2012 resulterade i betydande resultatförbättringar. Båda tidningarna gick likafullt mot
strömmen och redovisade ökade försäljningssiffror under 2013.
Fyradagarstidningen Dagen är därmed en av få tidningar som lyckats öka
både sina intäkter och sin upplaga under två år i följd. Intäkterna steg med
1,2 mkr (+2,7 procent) och upplagan med 600 exemplar (+3,3 %). Upplage
framgången innebar att driftstödet ökade med 0,9 mkr. Av tidningens totala
upplaga på 17 400 exemplar utgörs 3 400 (19,5 %) av digitala abonnemang.
Parallellt med tillväxten ökade emellertid också kostnaderna, vilket resulterade i att rörelseresultatet försämrades något, från -0,7 mkr (-1,1 %) till
-0,9 (-1,5 %). Ett kraftigt stärkt finansnetto innebar dock att nettoförlusten
begränsades till 0,1 mkr (-1,1 mkr).
Den andra tidningen i gruppen, tredagarstidningen Världen idag, gick in i
2013 års verksamhetsår med ett omfattande besparingsprogram i ryggen, en
åtgärd som bland annat omfattade en neddragning av en tredjedel av personalstyrkan. Mot den bakgrunden är prestationen att under 2013 öka intäkterna med 8,3 procent (+1,3 mkr) imponerande. Likafullt slutade året med
förlust. Rörelseresultatet sjönk med 1,0 mkr till -0,9 mkr (-4,2 %). Till resultatförsämringen bidrog dels ett sänkt driftsstöd (-0,5 mkr), dels en justering
av en felaktigt beräknad prenumerationsskuld (-0,5 mkr) som uppdagades i
samband ett byte av prenumerationssystem.
3.2 Övriga landsortstidningar
I vår sammanställning av övriga landsortstidningar ingår 26 tidningsföretag. Gruppen innehåller såväl konkurrenstidningar som ensamtidningar. Som
nämnts har tvådagarstidningen Haparandabladet förts till denna grupp. Flera
företag består av flera tidningar. Till följd av de förut diskuterade strukturförändringarna i branschen omfattar några av företagen även tidningar som
uppbär allmänt driftsstöd.Vilka det är framgår av anmärkningar till bilaga 1.
Sammanslagningen av konkurrenttidningar i gemensamma bolag stör den
traditionella uppdelningen av den svenska dagspressen utifrån huruvida tidningsföretagen mottar allmänt driftsstöd eller inte.
43
Generellt sett blev det ekonomiska resultatet för gruppen sämre än under
2012. Av de 23 företag med jämförbara bokslut från de två åren redovisade
13 en försämrad rörelsemarginal. För 16 av gruppens totalt 26 företag slutade
året med förlust, vilket kan jämföras med 12 av 31 företag året före. Den samlade rörelsemarginalen i gruppen slutade på -1,4 procent, en nedgång från
2012 med knappt fyra procentenheter.
Den viktigaste orsaken till resultatförsämringen var sjunkande intäkter, i
synnerhet på annonsmarknaden. Av 23 företag redovisade hela 19 en negativ
tillväxt jämfört med föregående år. Den genomsnittliga tillväxten (medianen)
för 2013 slutade på -4,6 procent (-3,8 %). Intäktsbortfallet kompenserades i
hög utsträckning av en sänkning av företagens rörelsekostnader. Även här slutade den genomsnittliga minskningen jämfört med året före på 4,6 procent
(-2,0 %). Liksom var fallet under 2012 lämnade majoriteten av företagen i
gruppen året med färre anställda än ett år tidigare. I flera av de större koncernerna tyngdes resultatet för 2013 därför ner av kostnader för avgångsvederlag.
Varslen om ytterligare personalneddragningar har fortsatt under 2014.
De sjunkande rörelseintäkterna för landsortstidningarna utan allmänt
driftsstöd kunde delvis uppvägas av ett överskott från företagens finansverksamhet. Flera av de svenska landsortstidningsföretagen förräntar betydande
medel. Det sammanlagda överskottet från finansiella poster uppgick till 81,3
mkr. Den samlade nettomarginalen för gruppen övriga landsortstidningar
slutade därmed på -0,3 procent (4,9 %).
Fyra företag drabbades särskilt av det hårdnande ekonomiska klimatet för
tidningsbranschen. Det var Promedia, Helsingborgs Dagblad,Västkustmedia
och Katrineholms-Kuriren. I samtliga fall föll intäkterna med över tio procent. Nedgången i Promedia förklaras delvis av fjolårets försäljning av Motala
& Vadstena Tidning.
Tre företag gick mot strömmen och redovisade ökade intäkter. Det var
Ulricehamns Tidning (+4 %), Haparandabladet (+3 %) och Swepress i Vimmerby, med tidningarna Vimmerby Tidning, Linköpings Tidning och KindaPosten (+1 %). Gemensamt för de båda förstnämnda företagen är att det rör
sig om tidningar utan daglig utgivning. Ulricehamns Tidning utkommer tre
dagar i veckan och Haparandabladet två. Ulricehamns Tidning stod härtill för
årets starkaste resultatförbättring. Rörelsemarginalen steg med 10,7 procentenheter, från -4,9 till 5,8 procent. Företaget, som är ett dotterbolag till Gota
Media, var det enda i gruppen som lyckades att både öka sina intäkter och
minska kostnaderna under 2013.
För den största nedgången i resultatnivåerna stod Provinstidningen
Dalsland (från 6,6 % i rörelsemarginal under 2012 till -9,0 % 2013),
Västerbottens-Kuriren (från +0,7 till -7,8 %) och Hallpressen i Jönköping
(från -3,2 till -10,6 %). Hallpressen var därmed det enskilda företag i gruppen som redovisade den sämsta rörelsemarginalen. Utvecklingen i företaget
är anmärkningsvärd ur ett historiskt perspektiv. Hallpressen hörde under flera
decennier till landets mest lönsamma tidningsföretag.
44
3.3 Övriga storstadstidningar
Även de här så kallade övriga storstadstidningarna följde i allmänhet trenden
med fallande intäktsnivåer. På resultatraden var utvecklingen emellertid inte
alltid lika dyster. Skillnaderna i resultatnivåerna var dock mycket stora. Resultatutvecklingen för de fem senaste åren för de sex tidningsföretagen i gruppen redovisas i tabell 11.
TABELL 11. Rörelseresultat för storstadstidningar utan allmänt driftsstöd, 2009–2013
Företag
2009
Rörelseresultat (tkr)
2010
2011
2012
2013
Dagens Industri*
77 281
140 073
151 424
146 823
156 905
Dagens Nyheter
-104 232
134 088
116 144
72 124
96 284
Göteborgs-Posten
-34 636
76 738
75 208
-13 521
-17 825
-172 436
-5 068
-176 525
24 926
-20 663
Aftonbladet
47 329
290 509
218 041
289 243
264 615
Expressen
55 110
127 118
45 339
87 641
78 117
Sydsvenska Dagbladet**
Som redan konstaterats behöll och befäste Dagens Industri under året sin
position som landets mest lönsamma tidningsföretag. Rörelseresultatet på
156,9 mkr (146,8 mkr) är det starkaste som företaget presterat sedan 2008,
året före finanskrisens utbrott. Omsättningen uppgick till 857,7 mkr (817,0
mkr), vilket innebär att Dagens Industri som enda företag i gruppen lyckades
att redovisa en positiv tillväxt under 2013.
Ytterligare en tidning i gruppen redovisade ett bättre rörelseresultat 2013
än under 2012. Det var Dagens Industris koncernkollega inom Bonniergruppen, Dagens Nyheter. Trots att intäkterna minskade med 73,8 mkr till
1 622,8 mkr stärktes rörelseresultat med 24,2 mkr. Anledningen till den negativa tillväxten var en minskad annonsförsäljning (-13 %). Samtidigt steg upplageintäkterna (+5 %). Utvecklingen under 2013 innebär att Dagens Nyheter
nu får en större del av sina intäkter från läsarmarknaden än från annonsmarknaden. Sett till den traditionella intäktsstrukturen inom svensk dagspress, i
vilken huvuddelen av verksamheten finansierats genom annonsförsäljning, är
det ett anmärkningsvärt faktum.
Bonniergruppen omfattar ytterligare en storstadsmorgontidning, nämligen Sydsvenskan i Malmö. Tidningen lyckades dock inte matcha framgångarna hos koncernkollegorna i Stockholm. Resultatet föll med 45,6 mkr,
vilket innebar att tidningen redovisade ett negativt rörelseresultat på -20,7
mkr. Den positiva trend med plusresultat som kunde skönjas under 2012 blev
därmed bara kortvarig för tidningen som under den senaste femårsperioden
genererat ett samlat rörelseunderskott på nära en halv miljard kr. Under året
inkorporerades gratistidningarna City Malmö och City Lund i tidningsbolaget. Trots det sjönk omsättningen med 3,7 procent till 658,1 mkr. Samtidigt växte kostnadssidan med 3,1 procent, något som framför allt berodde på
strukturkostnader i samband med en nedbemanning som genomfördes under
andra halvan av 2013.
45
Kommentar: * En förändring
av koncernstrukturen inom
DI-gruppen mellan 2011
och 2012 förhindrar direkta
jämförelser mellan åren.
**2009 och 2010 års resultat
för Sydsvenska Dagbladet
avser koncernnivån. Fr.o.m.
2011 redovisas resultatet
från moderbolaget och
annonsbolaget.
Den fjärde storstadsmorgontidningen i gruppen är Göteborgs-Posten
(GP) som ingår i Stampen-koncernen. Även här föll intäkterna under året.
Omsättningen slutade på 1 217 mkr, vilket är 9,9 procent lägre än ett år tidigare. Annonsintäkterna stod för den största delen av minskningen, även om
upplageintäkterna också gick tillbaka något. Tidningen fick under året vidkännas en nedgång i upplagan på 5,1 procent, eller 10 200 exemplar. Parallellt
med de sjunkande intäkterna föll kostnaderna med 9,5 procent, vilket innebär att tidningens resultat blev i paritet med fjolårets. Rörelseresultatet slutade
på -17,8 mkr (-13,5 mkr), eller -1,5 procent (-1,0 %). Kostnadsminskningen
möjliggjordes av det omfattande besparingsprogram som sjösattes under 2012
och som omfattade omkring en femtedel av personalstyrkan. GP är den tidning i TS-statistiken som har den största mängden digitala abonnemang.
Under 2013 redovisade tidningen en digital prenumererad upplaga på 17 300
exemplar (12 100). Det motsvarar 9,1 procent (6,0 %) av tidningens totala
upplaga.
Också för landets två kvällstidningsföretag sjönk intäkterna under 2013.
För Aftonbladet, Sveriges i särklass största tidning i fråga om samlad räckvidd, minskade omsättningen med 104,2 mkr. Det är mer än för någon annan
svensk dagstidning. För Expressen slutade intäktstappet på 7,2 mkr. I båda fallen blev resultatet att rörelseresultaten sjönk något jämfört med ett år tidigare.
För Aftonbladet slutade 2013 med ett rörelseresultat på 264,6 mkr (289,2
mkr) efter en omsättning på 2 051,5 mkr. Intäktsbortfallet, som motsvarade
4,8 procent av fjolårets omsättning, kan nästan uteslutande tillskrivas en minskad tidningsförsäljning. Totalt sjönk intäkterna från försäljningen av pappers
tidningar med 90,9 mkr (-7,5 %), vilket är ungefär lika mycket som året
före. Enligt tidningens upplageredovisning (utförd av revisionsbolaget PWC)
minskade den tryckta upplagan under 2013 med hela 31 000 exemplar, eller
omkring 15 procent, till 176 500. Också print-annonseringen gick kraftigt
tillbaka: -22 procent. Samtidigt ökade den digitala annonseringen med 16
procent, varför nedgången i annonsförsäljningen totalt begränsades till måttliga 1,1 procent. Sedan 2012 överstiger tidningens digitala annonsintäkter
dem från print. Med det står Aftonbladet i en klass för sig när det gäller intäkter från den digitala verksamheten inom svensk dagspress. Aftonbladets digitala verksamhet svarade under 2013 för 30,2 procent (25,2 %) av företagets
totala omsättning och 45,6 procent (45,5 %) av driftsöverskottet (EBITDA).
Rörelseresultatet för 2013 slutade på 264,6 mkr (289,2 mkr), vilket i och
med den minskade omsättningen ger en rörelsemarginal i paritet med fjol
årets (12,9 respektive 13,4 %). Det innebär att Aftonbladet också fortsättningsvis är Sveriges mest lönsamma företag i fråga om absoluta tal.
Liksom var fallet under 2012 uppvisade konkurrenttidningen Expressen
ett något annorlunda utvecklingsmönster under 2013. Trots ett betydande
upplagetapp - enligt tidningens egen redovisning gick den tryckta upplagan
tillbaka med 31 200 exemplar (-13,7 %) till 196 800 – förblev intäkterna från
tidningsförsäljningen i princip oförändrade (-0,4 %). Effekterna av upplagenedgången parerades med en höjning av lösnummerpriset. Även nedgången
för annonsförsäljningen var måttlig (-1,8 %). Sedan kostnadsnivåerna för-
46
blev ungefär på samma nivå som under 2012 innebar detta sammantaget att
rörelseresultatet sjönk något, från 87,6 mkr (+6,7 %) till 78,1 mkr (6,0 %).
Noterbart är vidare att tidningens digitala intäkter under 2013 ökade med 71
procent, till 131 mkr totalt. Det motsvarar omkring 10 procent av företagets
samlade omsättning.
Såväl resultaten från årsredovisningarna som tillgängliga u
pplagesiffror
pekar på att Expressen under de senaste åren varit mer framgångsrik än
Aftonbladet med att begränsa effekterna av upplagenedgången för papperstidningen. Tidningarnas förvisso olika redovisningsmodeller pekar också på
att Expressen har en större tryckt upplaga än Aftonbladet. Å andra sidan har
Aftonbladet haft avsevärt större framgångar på annonsmarknaden, den digitala inte minst. Aftonbladets annonsintäkter var 2013 nära dubbelt så höga
som Expressens. Traditionellt sett har kvällstidningarna fått omkring tre
fjärdedelar av sina intäkter från upplagemarknaden och resten från annonser.
För Aftonbladets del stod annonsförsäljningen under 2013 för historiskt höga
43,0 procent (41,3 %) av de samlade intäkterna. För Expressen var motsvarande andel 32,5 procent (32,3 %).
3.4 De största tidningsgruppernas ekonomi
Efter många sammanslagningar under senare år i branschen har det successivt blivit allt intressantare att jämföra ekonomin för de större tidningsgrupperna. I tabell 12 presenteras en sammanställning med de enheter som bidrar
med mer än fyra procent av branschens intäkter. Det ger sammanlagt sju tidningsgrupper. Tillsammans svarade de för omkring 85 procent av de samlade
branschintäkterna under 2013.
TABELL 12. De största tidningsgruppernas ekonomi 2013
Tidningsenhet
Omsättning
Tillväxt BranschMkr
%
andel %
Rörelseresultat
Nettoresultat
Mkr
%
Mkr
%
Stampen
4 884
-9,4
23,5
-741
-15,2
-862
-17,6
Bonnier (dagstidningar)
4 446
-1,5
21,4
311
7,0
325
7,3
Schibsted (AB och SvD)
3 060
-5,6
14,7
208
6,8
232
7,6
Norrköpings Tidningars
Media
1 820
-0,9
8,8
13
0,7
55
3,0
MittMedia
1 450
-5,7
7,0
-207
-14,3
-211
-14,6
Gota Media
1 134
-7,0
5,5
-34
-3,0
11
1,0
902
-7,9
4,3
29
3,2
115
12,7
NWT/HD
Det ekonomiska utfallet jämfört med 2012 var blandat bland de stora tidningsgrupperna. Den genomgående tendensen var dock fallande intäkts
nivåer. I samtliga fall sjönk omsättningen i förhållande till året före med ett
år tidigare. Totalt minskade försäljningen i landets sju största tidningsgrupper
med 1 022 mkr, eller 5,5 procent (-3,9 %). Endast en grupp – Bonniertidningarna – redovisade ett förbättrat rörelseresultat jämfört med 2012. För tre
47
Kommentar: Rörelseresultatet inkluderar i förekommande fall andelar i intresseföre
tags resultat efter skatt.
I sammanställningen används resultat på koncernnivå vilket krävt en justering
uppåt av de totala intäkterna
för branschen (till 20 793
mkr). De redovisade omsättningsnivåerna anges inklusive eventuellt driftsstöd.
av de sju koncernerna – Stampen, MittMedia och Gota Media – slutade året
med ett negativt rörelseresultat. Den samlade rörelsemarginalen för de sju
tidningsgrupperna uppgick under 2012 till -2,4 procent, en nedgång med
hela sju procentenheter jämfört med 2012. Den viktigaste förklaringen till
nedgången var kraftigt fallande resultatnivåer för Stampen och MittMedia
(se nedan). Ett positivt finansnetto innebar att nedgången i nettomarginalen begränsades till -1,9 procent (5,8 %). Men även det samlade överskottet
från finansverksamheten sjönk jämfört med 2012 (+86 mkr respektive +237
mkr).
Sveriges största dagstidningskoncern sedan snart tio år är Stampengruppen
i Göteborg. Tidningsverksamheten inordnades under 2013 under ett eget
affärsområde, Lokala Medier. I affärsområdet ingår Göteborgs-Posten, Pro
media och Mediabolaget Västkusten (med bolagen Mediebolaget i Halland
och Västkustmedia), sammanlagt sexton dagstidningar. Koncernens övriga
verksamheter organiserades i affärsområdena Tryckerier och Tillväxtmedier.
2013 innebär en kraftigt minskad omsättning för Stampengruppen. Försäljningen sjönk med 507 mkr, eller 9,4 procent, till 4 884 mkr (5 391 mkr).
Det motsvarar 23,5 procent (26,6 %) av tidningsbranschens totala omsättning.
De viktigaste förklaringarna till tillbakagången var minskade intäkter från
annonsförsäljning (-13 %) och från tryckeriverksamheten (-8 %).
Än större effekt på rörelseresultatet hade emellertid en omfattande nedskrivning av goodwillposter (övervärden från företagsförvärv) som koncernen fann sig nödgad att göra i samband med årets bokslut. Totalt kostnadsfördes en minskning av goodwill med 790 mkr, vilket innebar att
rörelseresultatet för 2013 landade på -741 mkr (+74 mkr). Soliditeten i
koncernen sjönk som följd från 33 till 22 procent. Storleken på Stampenkoncernens rörelseförlust under 2013 saknar motsvarighet i den svenska
dagspresshistorien. Rörelseresultatet exklusive goodwillavskrivningar slutade
på +49 mkr (+87 mkr). Resultatet för affärsområdet Lokala Medier (också
före goodwillavskrivningar) var +11 mkr (116 mkr), efter en omsättning på
2 860 mkr (3 203 mkr).
För att parera effekterna av tidningskoncernens alltmer ansträngda ekonomiska läge genomfördes under året ett omfattande besparingsprogram,
vilket innebar att antalet anställda minskades med omkring 500 personer.
Under 2014 har koncernen genomfört en försäljning av den lönsamma Mitt
I-gruppen i Stockholm samt slutit en överenskommelse om en uppdelning
av tidningskoncernen Promedia, i vilken Stampen är majoritetsägare. Överenskommelsen går ut på att Stampen tar över tryckeriverksamheten i Promedia och att övriga delägare, MittMedia och Eskilstuna-Kuriren, tar över
tidningsverksamheten.
Av tabellen framgår att dagstidningsdelen inom Bonnier AB svarade för en
omsättning på 4 446 mkr, eller 21,4 procent (22,2 %) av branschens samlade
omsättning. Det är en underskattning av koncernens totala tidningsverksamhet eftersom Bonniers tidningstryckerier inte ingår i underlaget. Sammanlagt svarar den svenska dagstidningsrörelsen för 17 procent av Bonnierkoncernens samlade omsättning. Under 2013 utgjordes Bonnier AB:s intressen i
48
svensk dagspress av Stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Dagens Industri
och Expressen – den senare med lokala editioner i Göteborg och Malmö –
samt Sydsvenskan i Malmö. Även om tidningsutgivningen sedan ett par år
koncentrerats till storstäderna rör det sig om fyra distinkta produkter med
skilda journalistiska profiler och målgrupper. När det gäller det ekonomiska
utfallet för 2013 redovisade Dagens Industri och Dagens Nyheter förbättrade rörelseresultat, alltmedan resultatet sjönk för Expressen och Sydsvenskan.
Sammanlagt slutade Bonniertidningarnas bruttomarginal på 7,0 procent,
vilket är en knapp försämring jämfört med året före (7,3 %).
Landets tredje största tidningskoncern är den grupp som utgörs av Aftonbladet och Svenska Dagbladet och som ingår i den norska börsnoterade
mediekoncernen Schibsted. Omsättningen för de båda tidningarna sjönk
under året med 183 mkr, eller 5,6 procent, till 3 060 mkr. Den generella tillbakagången i branschen drabbade dock tidningarna olika. Medan Aftonbladet
trots en minskad tillväxt lyckades upprätthålla en hög vinstmarginal, backade
Svenska Dagbladet kraftigt och redovisade åter röda siffror. Tidningens negativa resultat under 2013 innebar att Aftonbladet ensamt svarade för det samlade bruttoöverskottet om 208 mkr (6,8 %) från Schibsteds svenska tidningsverksamhet.
Norrköpings Tidningars Media (NTM) är Sveriges fjärde största tidningskoncern. Omsättningen uppgick till 1 820 mkr, vilket är en marginell minskning jämfört med året före (-16 mkr). Bruttoresultatet på 13 mkr (0,7 %) var
också i paritet med fjolårets (21 mkr). Med tidningar i Östergötland, Småland,
Norrbotten, Uppland och på Gotland är NTM den av landets tidningsgrupper som har störst geografisk spridning. Koncernen är nästintill uteslutande
inriktad mot medieverksamhet. Totalt omfattar koncernen tio dagstidningar,
inklusive hälftenägda Upsala Nya Tidning, fyra lokala tv-kanaler, åtta lokala
radiokanaler, ett femtontal gratistidningar och en rad olika webbplatser.
MittMedia, med 15 dagstidningar i Mellansverige, var den av de stora tidningskoncernerna som näst Stampen redovisade störst rörelseförlust under
2013. Rörelseresultatet blev -207 mkr (+74 mkr) efter en omsättning på
1 450 mkr (1 538 mkr). Den största delen av underskottet, totalt 147 mkr,
kunde emellertid tillskrivas företagets ägande i intressebolaget i Liberala Tidningar i Mellansverige (LTM). LTM är moderbolag i Promedia-koncernen.
MittMedias andel i företaget uppgick under 2013 till 25 procent. Men även
MittMedias majoritetsägda verksamhet redovisade förlust. Rörelseresultatet
slutade här på -76 mkr, vilket innebär en resultatförsämring med 153 mkr
jämfört med året före (+77 mkr). Förlusten orsakades huvudsakligen av ett
betydande intäktstapp. Koncernen bedriver sedan några år tillbaka en intensiv
omställning mot den digitala verksamheten. Målet är att de digitala intäkterna
ska vara i nivå med dem från de traditionella medierna år 2020. Under 2013
redovisades också en kraftig tillväxt av de digitala annonsintäkterna, om än
från relativt låga nivåer. Totalt ökade annonsförsäljningen i de digitala kanalerna med 16,8 mkr till 53,4 mkr, vilket motsvarar drygt nio procent av den
totala annonseringen i MittMedias tidningar. Tillväxten online kunde dock
inte alls kompensera för nedgången i printannonseringen, vilken föll med 41
49
mkr (-7,1 %) under året. Parallellt med omställningen mot nya intäktsflöden
har MittMedia genomfört en omfattande bantning av personalstyrkan. Sedan
2011 har antalet anställda i koncernen minskat med över 800 personer, eller
omkring 44 procent. Då ingår tillskottet av personal i de nya verksamheter
som förvärvats under de senaste åren. Bland dessa märks framförallt DalaDemokraten i Falun, vilken togs över i april 2013.
Ensam bland de stora tidningsgrupperna om att gå med förlust under både
2012 och 2013 var Gota Media. Koncernen, som nästintill uteslutande är
inriktad mot tidningsverksamhet, omfattar tretton dagstidningar i Småland,
Västergötland, Skåne, Blekinge och på Öland. Med undantag för Ölandsbladet och Ulricehamns Tidning redovisade samtliga åtta tidningsbolag i
koncernen negativa rörelseresultat för 2013. Rörelseresultatet för koncernen
som helhet blev -34 mkr (-21 mkr) efter en omsättning på 1 134 mkr (1 219
mkr). Ett positivt finansnetto innebar dock att resultatet efter finansiella poster slutade på svagt plus.
På sjunde plats bland landets största tidningskoncerner återfinns den grupp
som utgörs av Nya Wermlands-Tidningens AB och Helsingborgs Dagblad
AB (och där den första är hälftenägare av den andra). Den samlade omsättningen uppgick till 902 mkr (979 mkr) och rörelseresultatet till 29 mkr (86
mkr). Under 2013 svarade NWT-delen av gruppen för 60 procent av försäljningen och hela vinsten. För Helsingborgs Dagblad slutade nämligen året
med en rörelseförlust om 19,9 mkr. Ett samlat överskott från finansverksamheten på 115 mkr (varav NWT stod för drygt 93 %) gör återigen NWT/HD
till den av de stora svenska tidningskoncernerna som uppvisar högst lönsamhet. Genom det norska dotterbolaget NWT Media ASA har koncernen
betydande aktieinnehav i de norska mediekoncernerna Polaris och Schibsted.
Det bokförda värdet på bolagets innehav i de båda företagen uppgick vid årsskiftet till 995 mkr och börsvärdet till 2 041 mkr. Med det är NWT den näst
största delägaren i Polaris och den tredje största delägaren i Schibsted (med
26,4 respektive 3,7 procent av aktierna). I oktober 2013 förvärvade NWT
tredagarstidningen Provinstidningen Dalsland i Åmål. I april 2014 annonserades att HDs ägare, familjerna Ander och Sommelius, slutit ett avtal med
Bonnierägda Sydsvenskan om en försäljning av tidningen. Affären, som godkändes av Konkurrensverket i juli, innebär att de båda tidningarna integreras
i samma bolag.
50
4. Dagspressens ekonomi 2013
I 38 år har Presstödsnämnden följt den svenska dagspressens ekonomi genom
analyser av tidningsföretagens årsredovisningar. Rapportserien Dagspressens
ekonomi har på så sätt kommit att bli ett unikt material när det gäller kartläggningen av den långsiktiga ekonomiska utvecklingen på dagstidningsområdet. Med dessa snart fyra decennier långa tidsserier över intäktsnivåer och
resultatnivåer som referens kan vi konstatera att 2013 är det sämsta året hittills
under mätperioden när det gäller de svenska tidningsföretagens lönsamhet.
Det genomsnittliga rörelseresultatet för den del av tidningsbranschen som
helt eller i huvudsak finansierar sin verksamhet utan statlig hjälp (driftsstöd),
slutade för första gången på minus. Bland de stödberättigade tidningarna
var läget ännu värre. Mycket pekar på att den svenska dagspressen just nu
genomgår sin största kris någonsin.
Förklaringen till den dystra utvecklingen kan spåras både inom och utom
tidningsbranschen. Resultatet för flera av de stora tidningskoncernerna tyngs
av förvärv som i efterhand visat sig varit kraftigt övervärderade. För tidningsindustrin som helhet förefaller dock de yttre omständigheterna vara av överordnad betydelse. Den genomgripande omstöpning av mediemarknaden som
följt i digitaliseringens och internets fotspår har radikalt kastat om förutsättningarna för traditionell tidningsutgivning. Det gäller både annonsmarknaden och publikmarknaden, tidningsbranschens två huvudsakliga intäktskällor.
Svenskarna hör till de mest uppkopplade folken i världen. På få andra
platser är förekomsten av smarta telefoner och surfplattor lika hög som här.
Sverige, tillsammans med övriga Norden, ligger också, mer eller mindre
följdriktigt, i topp när det gäller internetannonseringens andel av den totala
annonsförsäljningen. Dit publiken går, dit söker sig också annonsörerna. Det
innebär att de nordiska tidningsföretagen i högre utsträckning än på många
andra platser är exponerad för den globala och därför knivskarpa konkurrenssituation som råder online. Ny statistik från danska Kulturstyrelsen visar att
hela 51 procent av annonseringen på danska webbplatser hamnar hos internationella aktörer, som Google, Facebook och LinkedIn. Det är en ökning
med 31 procentenheter på bara sex år.15 Ingenting tyder på att det här är en
trend som skulle vara i avtagande. Det finns heller ingenting som tyder på att
situationen skulle vara annorlunda i Sverige (även om motsvarande statistik
saknas här). Att en allt mindre andel av den nationella annonsmarknaden blir
kvar hos inhemska aktörer i takt med att allt större annonsresurser flyttas över
online är en utveckling som samtliga annonsfinansierade nyhetsmedier har att
förhålla sig till också framgent.
15 Källa: Kulturstyrelsen, Danmark (http://www.kulturstyrelsen.dk/mediernes-udvikling2014/brancheanalyse/reklameforbrug-og-pengestroemme/).
51
Till detta kommer en allmän konjunktur som inte vill ta fart och som har
en dämpande effekt på annonsörernas investeringsvilja. Den svenska annonsmarknaden har under två år i följd minskat i omfång och omsätter i dag inte
mer än vad den gjorde år 2000. Det är bara antalet annonsförmedlare som har
ökat radikalt.
Den dramatiska nedgången på annonsmarknaden utmanar den svenska
tidningsbranschens traditionella affärsmodell, där en huvuddel av intäkterna kommer från annonsering. I takt med att tidningsföretagen funnit sig
tvingade att höja prenumerationspriserna för att kompensera för de fallande
annonsintäkterna ökar beroendet av den betalande läsekretsen. För Dagens
Nyheter, Sveriges största dagstidning på papper, blev 2013 ett historiskt år i
så måtto att upplageförsäljningen – sannolikt för första gången någonsin –
bidrog med en större andel av företagets omsättning än annonsförsäljningen.
För Aftonbladet, med Sveriges ohotat största nyhetssajt, men en fallande
sten i fråga om tryckt tidningsupplaga, är utvecklingen istället den omvända.
Här har annonseringen aldrig stått för en lika stor del av intäkterna som nu.
Tidningens utveckling stöder därmed tesen att störst tar mest på nätet. I kraft
av sin popularitet bland svenska nätanvändare har Aftonbladet kommit att
erövra en betydande andel, uppskattningsvis i häradet trettio fyrtio procent,
av den annonsering som förläggs till svenska tidningssajter. Trots den betydande dominansen online svarar den tryckta papperstidningen också fortsättningsvis för omkring 70 procent av Aftonbladets samlade intäkter och för 55
procent av vinsten. För landets näst största tidning i fråga om räckvidd online,
Expressen, svarade papperstidningen trots en kraftig ökning i de digitala
intäkterna under 2013 för omkring 90 procent av den samlade försäljningen.
Relation print- och webbintäkter hos landets två i särklass största tidningar
på nätet säger en hel del om de utmaningar som övriga Tidningssverige står
inför.
Hit hör till exempel landets fådagarstidningar, en grupp som under 2013
uppgick till sjuttio stycken titlar. Den här delen av tidningsbranschen följer i
någon mån en annan logik än den medel- och högfrekventa pressen och är
också ofta uppbyggd kring en annan affärsmodell. Fådagarstidningarna har
i allmänhet karaktären av komplement- eller tillvalsmedium, i de flesta fall
grundat i en lokalgeografisk, etnisk eller ideologisk tillhörighet. Det borgar
för en hög betalningsvilja hos de ofta mycket specifika och väl avgränsade
målgrupperna. En- och tvådagarstidningarna har också som grupp lyckats
jämförelsevis väl med att upprätthålla sina upplagor och därmed också sina
intäktsnivåer (annonsberoendet i den här gruppen har av tradition varit jämförelsevis begränsat). Samtidigt är det här ett marknadssegment som i mycket
hög utsträckning kunnat växa fram till följd av det svenska presstödssystemets
utformning. 37 procent av intäkterna i den här gruppen kom under 2013
från det statliga driftstödet. I flera fall överstiger stödets andel av de samlade
intäkterna 60 procent.
I takt med att upplagorna för de medel- och högfrekventa stödberättigade tidningarna minskar stadigt, ökar också den andel av det samlade pres�stödet som hamnar hos fådagarstidningarna. Under 2013 svarade en- och
52
tvådagarspressen för 39 procent av det samlade driftsstödet. Tio år tidigare var
andelen 26 procent. Storleken på de statliga stödinsatserna står inte i proportion till tidningarnas spridning. Fådagarspressen svarar uppskattningsvis för
endast sju åtta procent av den samlade tidningsupplagan i landet. Och då tas
ingen hänsyn till den lägre utgivningsfrekvensen hos dessa tidningar. Det här
är också en grupp som i fortsatt mycket hög utsträckning vilar i den traditionella, tryckta tidningsutgivningen. Ännu 2013 var det bara två tidningar som
utnyttjat möjligheterna i presstödsförordningen att publicera sig uteslutande
online. Utfallet bekräftar bilden av den svenska presstödspolitiken som ett
stödsystem som i allt väsentligt är orienterat mot den tryckta tidningen, ett
medium som de svenska mediekonsumenterna – och framför allt, de svenska
annonsörerna – i snabb takt väljer att överge.
53
5. Sammanfattning
Föreliggande analys av den svenska dagspressens ekonomi 2013 utifrån dagstidningsföretagens årsredovisningar och branschstatistik är den trettioåttonde
i ordningen.
Den trendmässiga nedgången sedan 1989 av dagspressens totalupplaga
fortsatte under 2013. Inför 2013 har fyra av landets största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Dagens Industri, valt att stå utanför den upplagestatistik som sammanställs och presenteras av TS Mediefakta
(TS). Avhoppen innebär att det inte längre är möjligt att göra en enhetlig
bedömning av den samlade upplageutvecklingen inom svensk dagspress. Med
utgångspunkt i de tidningar som finns med i TS sammanställning har upplagorna denna gång minskat med 91 100 exemplar. Det motsvarar en relativ
nedgång på 3,9 procent, eller 4,8 procent räknat per 1 000 invånare. Nedgången drabbade gruppen flerdagarstidningar (4–7 nr/v) med 4,8 procent.
Nedgången för gruppen fådagarstidningar (1–3 nr/v) var 1,8 procent.
På annonsmarknaden fortsatte den snabba nedgången för de tryckta dagstidningarna. Slutresultatet för annonseringen 2013 blev totalt sett att volymen
minskade med 5,8 procent och intäkterna med 13,3 procent. Kvällspressen
gick tillbaka mest, intäkterna föll här med 16,7 procent. Nedgången för
annonsmarknaden som helhet blev 1,8 procent. Samtidigt med nedgången i
annonseringen i papperstidningarna fortsatte tidningsföretagens annonsering
på internet att öka. De digitala annonsintäkterna hos landets dagstidningar
ökade med 9,9 procent och uppgick vid årets slut till 554 mkr.
Enligt årsredovisningarna uppgick dagstidningsföretagens samlade rörelseintäkter under 2013 till 17 297 mkr, en nedgång med fem procent från 2012.
Till det kom ett driftsstöd på 459 mkr, vilket motsvarade ett intäktstillskott
på 2,7 procent. Det samlade rörelseresultatet blev 307 mkr. Det motsvarar ett
relativt överskott från tidningsrörelsen på 1,7 procent, vilket var en försämring från 2012 (4,0 %). Överskottet från tidningsföretagens finansrörelser blev
143 mkr (279 mkr) och resultatet efter finansnetto slutade därmed på 451
mkr (1 018 mkr). Det betydde ett relativt överskott på 2,5 procent (5,5 %).
Nedgången i branschens resultatnivåer kom därmed uteslutande från
tidningsrörelsen och var en konsekvens av fallande intäkter, i synnerhet på
annonsmarknaden. För de tidningar som är första- eller ensamtidningar på
sin utgivningsort, sammanlagt 32 tidningsföretag, fortsatte resultatnivåerna att
falla. Resultatet från företagens tidningsrörelse, bruttomarginalen, minskade
från 2,4 till -0,8 procent och resultatet efter finansnetto, nettomarginalen,
från 5,2 till 0,2 procent. Räntabiliteten sjönk från 5,0 till 0,1 procent. Dessa
procenttal kan sägas återspegla lönsamheten i svensk dagstidningsutgivning
2013.
Vid en bedömning utifrån tre olika lönsamhetstal, brutto- och nettomarginal samt räntabilitet, framstår affärstabloiden Dagens Industri, den regionala
54
tidningsgruppen Nya Wermlands-Tidningen, den lilla lokaltidningen Hapa
randabladet samt kvällstidningen Aftonbladet som branschens mest lönsamma
företag. Aftonbladet, dagspressens största tidningsföretag och med sina 180 år
också landets mest långlivade, kunde trots en minskad omsättning redovisa
en vinstmarginal i nivå med fjolårets. Dagspressens största morgontidning,
Dagens Nyheter, gick också med vinst. Tidningen gick mot strömmen och
redovisade ett förbättrat resultat jämfört med under 2012.
För de största samlade förlusterna stod de båda tidningskoncernerna Stampen och MittMedia. Stampen redovisade en förlust före skatt på -862 mkr
(-17,6 %). MittMedias förlust uppgick till 211 mkr (-14,6 %). I båda fallen
kan förlusterna kopplas till nedskrivningar av övervärden från tidigare företagsförvärv (s.k. goodwill).
I rapporten bedöms också lönsamheten för de grupperingar av tidningar
som används i presstödsförordningen. Även om samtliga grupperingar fick
vidkännas en nedgång jämfört med året före var det en grupp där nedgången
var särskilt märkbar. Det var andratidningarna inom landsortspressen, just den
grupp för vilken driftsstödet en gång infördes. Trots betydande sparbeting
under senare år fortsatte flertalet företag i gruppen att generera stora förluster. Den viktigaste anledningen var minskade intäkter. Såväl upplage- som
annonsnedgången var större än bland förstatidningarna. Den samlade rörelseförlusten bland de andratidningar som fortfarande drivs i egna bolag uppgick
till 9,0 procent, vilket är en märkbar försämring från året före (-5,4 %).
De två största tidningsenheterna inom dagspressen är Stampengruppen
och Bonniers dagstidningar som stod för 24 respektive 21 procent av dagspressens intäkter. På tredje plats låg Schibstedgruppen med 15 procent och på
fjärde Norrköpings Tidningars Media med nio procent. Tillsammans svarade
de två största för 45 procent av branschens intäkter och de fyra största för
69 procent. Bonniers och Schibsteds svenska tidningsrörelser bestod under
året uteslutande av storstadstidningar medan Stampen och Norrköpings
Tidningars Media domineras av utgivning av lokaltidningar. Under 2013
genomfördes ett större ägarskifte på den svenska tidningsmarknaden. Det var
Dala-Demokraten som såldes av den lokala arbetarrörelsen till MittMediakoncernen.
Sett ur ett längre perspektiv kan 2013 ses som ett svagt år när det kommer till dagspressens lönsamhet. När det gäller den samlade lönsamheten efter
finansnetto hamnade resultatet för 2013 en bra bit under genomsnittet för
den period (1976–2013) som denna rapportering omfattar.
55
6. Summary
This analysis of the economic performance of the Swedish daily newspapers
on the basis of company annual reports and industry statistics is the thirtyeighth of its kind. Annual reports from 82 newspaper companies are included.
The systematic decline since 1989 of the total circulation of the daily
newspapers continued in 2013, this time by 91,100 copies. It corresponds to
a relative decrease of 3.9 per cent or 4.8 per cent per 1 000 inhabitants. The
regression did not affect all groups of newspapers equally. The decline was
4.8 per cent for newspapers with a medium or high circulation (4–7 copies/
week). The decline for less circulated newspapers (1–3 copies/week) was 1.8
per cent. The statistics are directly affected by the fact that four of the largest
newspapers, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, and Dagens Industri
have chosen to abandon the accountancy firm traditionally used by the
industry for establishing circulation figures. Thus it is no longer possible to
present a uniform estimate of the joint circulation of the Swedish press.
In the advertising market, the newspaper industry experienced a dramatic
drop in revenues during 2013. The total advertising volume of the Swedish
press fell back 5.8 per cent, and the decrease in advertising sales amounted to
13.3 per cent. The drop was highest for the evening tabloids, for which the
decrease in sales amounted to a total of 16.7 per cent. Whereas the advertising in print decreased, the revenues of the Swedish press from the digital
advertising continued to increase. In 2013 the digital ad revenues grew with
9.9 percent, taking the total digital ad sales for the Swedish press (the evening
tabloids excluded) to SEK 554 million.
According to the 2013 annual reports of the Swedish newspaper companies, the total joint revenues of the industry amounted to approximately SEK
17,297 million. The Swedish press subsidies add an additional SEK 459 million, thus representing an extra income of 2.7 per cent. The joint operating
profit (earnings before interest and taxes) was SEK 307 million. This is equivalent to a gross margin of 1.7 percent, which is lower than in 2012 (4.0 %).
The financial net amounted to SEK 143 million, resulting in a financial net
profit (earnings before taxes) of SEK 451 million. That means a net margin
of 2.5 per cent (5.5 %). The falling profits were the result of falling revenues,
primarily caused by dropping ad sales.
For those newspapers that are either the leading newspaper or the only
newspaper in their place of issue, only relying on the market forces and not
receiving any press subsidies, the profit levels decreased during the year. The
joint gross margin of these companies – 32 in total – fell from 2.4 per cent to
-0.8 per cent, and the profit after the financial net, the net margin, from 5.2
to 1.2 per cent. The return on total assets dropped from 5.0 to 0.1 per cent.
These percentages can be said to represent the profitability of the Swedish
newspaper publishing in 2013.
56
An assessment based on three different profit figures (return on assets, gross
margin and net margin) shows that the national business newspaper Dagens
Industri, the regional newspaper company Nya Wermlands-Tidningen, the
small local newspaper Haparandabladet, and the national evening tabloid
Aftonbladet, were the industry’s five most profitable newspaper companies
during 2013.
Despite a declining turnover, Aftonbladet, the largest newspaper individual
newspaper company was able to maintain its profit level from the previous
year. Also the largest morning newspaper, Dagens Nyheter, recorded a profit.
The profit level was higher than in 2012.
Even though the overall profitability decreased for all categories of newspapers, the downturn was particularly noticeable in one group. This was the
provincial No 2 papers, for which the press subsidies were originally introduced and intended. Despite significant cost reducing measures in recent
years, the losses in this group continued to mount. The most important reason for this was falling revenues. The drop in circulation and advertising sales
were larger than among the market leading No 1 papers. The joint operating
loss of the group amounted to 9.0 per cent, which is a significant drop compared to the previous year (-5.4 %).
The two largest newspaper units were the Stampen Group and the newspaper division of the Bonnier Group, accounting for 24 and 21 per cent
respectively of the total revenues of the daily newspaper industry. The third
largest newspaper unit was the Schibsted Group with a share of 15 per cent.
In fourth place was Norrköpings Tidningars Media, accounting for about
nine per cent of the revenues of the industry. This means that that the two
biggest units accounted for 45 per cent of the industry’s revenues and the
four biggest for 69 per cent. The Bonnier Group and the Schibsted Group
consist of metropolitan newspapers, while the Stampen and Norrköpings
Tidningars Media groups are primarily made up of local papers. During 2013
the structural activity in terms of mergers and acquisitions was comparatively
modest as far as the Swedish newspaper market was concerned.
In a historic perspective, the year 2013 may be regarded a weak year as far
as the profitability of the press is concerned. When it comes to the financial
performance of the Swedish newspaper companies, the joint profit level of
2013 places below the average of the time period (1976–2013) covered in
this report series.
57
3 088
1 259
1 679
Ortstidningar i Väst AB (T) (anm.)
83 122
5 488
2 327
Nyhetstidningen Inblick
Offensiv
1 889
10 566
2 239
2 910
3 918
466
2 339
Nya Västerbygdens Tidnings AB (anm.)
Nya Tider
6 313
1 679
2 910
2 910
2 239
2 910
5 320
58
NU - Det Liberala Nyhetsmagasinet
786
17 721
Nationell Idag
Norra Halland
2 239
1 893
2 816
M-L Proletären
4 943
1 498
Länstidningen Östergötland
Miljömagasinet
Mälarbladet Måsen
2 239
1 287
Länstidningen Värmlandsbygden (anm.)
2 910
2 239
2 847
1 324
Kristdemokraten
Liberacion
1 679
898
2 993
5 260
19 679
2 985
2 910
9 266
10 521
Kalmar Läns Tidning
Internationalen
Hemmets Vän (anm.)
Fria Tidningar Ek. Förening (anm.)
4 327
Folket
953
2 367
Feministiskt Perspektiv
Flamman
18 805
1 679
1 480
Eesti Päevaleth
ETC-bolagen (anm.)
31 974
4 075
2 239
1 449
1 822
Blekinge-Posten
Bulletin Bas Blekinge (anm.)
88 422
4 599
8 791
6 290
2 051
8 647
20 846
2 487
5 339
4 174
3 779
6 326
3 472
3 682
5 571
6 070
2 712
14 401
32 353
7 916
5 174
2 426
50 325
3 597
5 790
15 397
8 059
2 239
7 390
1 175
AiP Media AB (anm.)
Företag
Arbetaren Tidnings AB
Kost
nader
tkr
Drifts.
stöd
tkr
Intäkter
tkr
TIDNINGAR 1–2 DAGAR/VECKA MED ALLMÄNT DRIFTSSTÖD
5 266
-33
-393
-33
304
-417
3 188
-22
387
-42
-42
1 527
54
-119
186
-1 398
-135
125
-2 153
-604
103
-214
454
71
-2 253
92
-2 376
52
Rörelse
resultat
tkr
14
-98
-56
-54
-1
27
40
0
25
162
1
23
0
1
0
6
0
-68
-21
-44
0
10
-381
0
9
5
-9
609
Finansnetto
tkr
5 280
-131
-449
-87
303
-390
3 228
-22
412
120
-41
1 550
54
-118
186
-1 392
-135
57
-2 174
-648
103
-203
73
71
-2 244
97
-2 385
661
Netto
resultat
tkr
5,6
-0,7
-4,7
-0,5
12,9
-5,1
13,3
-0,9
6,8
-1,0
-1,1
19,4
1,5
-3,3
3,2
-29,9
-5,2
0,9
-7,1
-8,3
2,0
-9,7
0,9
2,2
-123,7
2,5
-69,6
0,3
Bruttomarg
%
5,6
-2,9
-5,3
-1,4
12,9
-4,7
13,4
-0,9
7,2
2,9
-1,1
19,7
1,5
-3,3
3,2
-29,8
-5,2
0,4
-7,2
-8,9
2,0
-9,2
0,1
2,2
-123,2
2,6
-69,9
4,3
Nettomarg
%
21
-22
-19
-27
135
-11
47
-8
23
15
-10
28
5
-14
12
-68
-39
0
-127
-9
14
-18
-1
3
-279
10
-84
6
Avk tot
kap
%
31
4
4
neg.
neg.
41
19
neg.
24
0
neg.
25
10
63
46
27
neg.
26
neg.
12
24
neg.
10
24
neg.
19
5
59
Soliditet
%
25,9
2,6
4,5
3,7
2,1
3,5
9,7
1,6
3,2
3,2
2,2
3,6
2,5
2,2
3,2
2,2
1,6
10,6
20,0
2,7
4,0
2,1
21,8
1,6
4,5
2,3
2,5
11,7
Upplaga
2013
1000 ex
Bilaga 1. Tidningsföretagens resultat 2013
Smålandsbygdens Tidning
Sveagruppen Tidnings AB (anm.)
59
2 239
4 141
307 331
176 103
15 921
16 861
3 178
16 861
14 664
44 179
47 288
12 082
52 374
Dagen
Dala-Demokraten (anm.)
Lysekils Nya Tryckeri AB (anm.)
AB Nya Länstidningen i Östersund (anm.)
361 964
15 228
41 880
36 439
Folkbladet Västerbotten
Östra Småland AB (anm.)
Summa
19 100
65 182
Värmlands Folkblad Drift AB (anm.)
121 295
14 758
4 724
45 374
17 166
Sydöstran
Världen idag
Företag
Driftsstöd
tkr
Intäkter
tkr
TIDNINGAR 3–6 DAGAR/VECKA MED ALLMÄNT DRIFTSSTÖD
Summa
2 239
4 497
6 130
Tranås-Posten
Växjöbladet/Kronobergaren
1 679
12 311
2 239
16 901
Tidningar i Norr AB (anm.)
7 767
2 620
Sändaren (anm.)
Tempus
14 327
5 514
26 622
5 260
9 491
Skaraborgsbygden
1 259
5 260
573
8 227
6 567
8 197
Driftsstöd
tkr
Ruotsin Suomalainen
Politiken.se
Per Texta Förlag AB (anm.)
Företag
Intäkter
tkr
521 109
73 005
56 605
88 909
22 811
62 427
69 349
15 776
71 227
61 000
Kost
nader
tkr
483 560
9 593
5 658
29 636
4 898
12 110
40 946
7 828
14 995
13 652
1 692
14 753
Kost
nader
tkr
-37 850
-21 808
503
-4 627
-921
-2 389
-114
-516
-7 078
-900
Rörelse
resultat
tkr
-126
-1 784
1 078
-424
-39
-202
3
-75
-244
-165
140
11
Rörelse
resultat
tkr
3 758
319
326
30
76
96
192
406
1 544
769
Finansnetto
tkr
594
-24
2
145
0
0
-3
0
341
-31
1
-37
Finansnetto
tkr
-34 092
-21 489
829
-4 597
-845
-2 293
78
-110
-5 534
-131
Netto
resultat
tkr
468
-1 808
1 080
-279
-39
-202
0
-75
97
-196
141
-26
Netto
resultat
tkr
-42,6
0,9
-5,5
-4,2
-4,0
-0,2
-3,4
-11,0
-1,5
Bruttomarg
%
-22,8
16,0
-1,5
-0,8
-1,7
0,0
-1,0
-1,7
-1,2
7,6
0,1
Bruttomarg
%
-42,0
1,5
-5,5
-3,9
-3,8
0,1
-0,7
-8,6
-0,2
Nettomarg
%
-23,2
16,0
-1,0
-0,8
-1,7
0,0
-1,0
0,7
-1,5
7,7
-0,2
Nettomarg
%
-62
2
-28
-16
-13
0
-6
-25
-1
Avk tot
kap
%
-68
32
-3
-5
–
0
-6
1
-5
23
-2
Avk tot
kap
%
50
51
1
19
40
24
16
15
24
Soliditet
%
12
58
43
20
–
29
8
56
3
28
19
Soliditet
%
10,0
9,7
18,5
6,4
10,4
17,0
4,0
12,8
17,4
Upplaga
2013
1000 ex
2,3
2,8
12,8
2,1
7,5
15,4
2,4
9,9
10,3
1,7
7,4
Upplaga
2013
1000 ex
Forts. Bilaga 1. Tidningsföretagens resultat 2013
Haparandabladet
60
2 239
Summa
7 761 000
65 662
8 390
24 933
805 330
24 429
Östgöta Media AB (T+A) (anm.)
Ölandsbladet
282 508
272 372
Västkustmedia AB (T+A) (anm.)
7 932 922
821 451
249 590
231 633
Västerbottens-Kuriren Media AB (T+A)
anm.
422 755
424 043
21 816
868 989
125 285
71 764
297 493
Upsala Nya Tidning (T+A)
23 150
869 437
Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige
AB (T+A) (anm.)
Ulricehamns Tidning
71 717
130 312
Swepress i Vimmerby AB (anm.)
272 480
Södermanlands Nyheter (T+A)
Skånemedia AB (K) (anm.)
16 904
105 012
15 515
102 377
Provinstidningen Dalsland (anm.)
Piteå-Tidningen (K)
63 045
498 594
272 961
154 103
1 234 714
69 065
Nya Lidköpings-Tidningen/NLT
16 861
31 455
Nya Wermlands-Tidningens AB (T+A) (anm.) 556 879
157 309
261 549
Norran (T+A)
1 171 834
335 942
53 088
325 019
51 450
13 100
384 084
2 239
12 936
99 148
364 207
Norrbottens Media AB (K) (anm.)
MittMedia AB (T+A) (anm.)
Mediebolaget i Halland AB (T+A) (anm.)
Katrineholms-Kuriren
Helsingborgs Dagblad (K)
4 478
733 097
195 197
69 720
Kost
nader
tkr
517 629
92 103
Driftsstöd
tkr
468 191
Gotlands Media AB (anm.)
Hallpressen AB (anm.)
193 095
727 687
Alingsås Tidning (K)
Eskilstuna-Kuriren (T+A) (anm.)
66 882
Företag
Gota Media AB (T+A) (anm.)
Intäkter
tkr
LANSORTSTIDNINGAR UTAN ALLMÄNT DRIFTSSTÖD
-106 260
-7 731
1 735
-10 136
-17 957
1 288
1 334
448
5 027
-47
-25 013
-1 389
-2 635
58 285
6 019
5 449
3 206
-31 425
-10 923
-1 638
-19 877
2 075
-49 438
-2 567
-5 410
-2 102
-2 838
Rörelse
resultat
tkr
81 346
5
57
1 176
10 940
17 276
240
1 071
515
146
-479
13
3 312
5 560
586
2 859
7 698
2 796
4 643
165
7 857
27
-14 562
-315
29 725
236
-201
Finansnetto
tkr
-24 914
-7 726
1 792
-8 960
-7 017
18 564
1 574
1 519
5 542
99
-25 492
-1 377
677
63 845
6 605
8 308
10 904
-28 629
-6 280
-1 473
-12 020
2 102
-64 000
-2 882
24 315
-1 866
-3 039
Netto
resultat
tkr
-1,0
6,5
-3,7
-7,8
0,3
5,8
0,1
3,9
-0,1
-9,2
-9,0
-2,6
10,5
8,7
2,0
2,0
-2,6
-3,4
-3,2
-5,5
13,7
-10,6
-2,7
-0,7
-1,1
-4,2
Bruttomarg
%
-0,9
6,7
-3,3
-3,0
4,4
6,8
0,2
4,3
0,1
-9,4
-8,9
0,7
11,5
9,6
3,0
6,9
-2,4
-1,9
-2,9
-3,3
13,9
-13,7
-3,0
3,3
-1,0
-4,5
Nettomarg
%
-3
12
-7,5
-2
4
4
0,3
9
0
-18
-20
0
4
8
3
5
-6
-5
-5
-2
15
-26
-4
2
-4
-14
Avk tot
kap
%
22
32
9
70
66
84
12
65
21
6
neg.
59
85
54
59
78
19
14
54
73
51
43
46
62
6
8
Soliditet
%
109,5
7,9
55,8
30,8
45,6
8,2
144,9
23,3
11,6
56,4
4,4
14,5
138,9
24,1
48,0
22,7
218,1
56,3
10,4
69,9
3,8
103,4
19,5
149,0
28,9
10,6
Upplaga
2013
1000 ex
955 042
AB Skånska Dagbladet (anm.)
Svenska Dagbladet (T+A)
96 232
53 700
42 532
Driftsstöd
tkr
61
SAMTLIGA SUMMA
Summa
Sydsvenska Dagbladet AB (T+A)
17 297 224
7 715 177
658 142
0
1 229 704
459 292 17 449 135
7 157 744
678 805
1 235 053
1 307 821
1 217 228
Expressen
Göteborgs-Posten (T+A)
700 777
1 526 532
857 682
1 622 816
1 786 873
Kost
nader
tkr
Dagens Industri (T+A)
2 051 488
Driftsstöd
tkr
1 353 800
1 065 612
288 188
Kost
nader
tkr
Dagens Nyheter (K)
Aftonbladet
Företag
Intäkter
tkr
STORSTADSTIDNINGAR UTAN ALLMÄNT DRIFTSSTÖD
1 151 752
196 710
Företag
Summa
Intäkter
tkr
STORSTADSTIDNINGAR MED ALLMÄNT DRIFTSSTÖD
307 381
557 433
-20 663
-17 825
78 117
96 284
156 905
264 615
Rörelse
resultat
tkr
-105 816
-56 870
-48 946
Rörelse
resultat
tkr
143 389
32 296
3 276
3 743
-2 788
16 728
-2 394
13 731
Finansnetto
tkr
25 395
10 552
14 843
Finansnetto
tkr
450 770
589 729
-17 387
-14 082
75 329
113 012
154 511
278 346
Netto
resultat
tkr
-80 421
-46 318
-34 103
Netto
resultat
tkr
-3,1
-1,5
6,0
5,9
18,3
12,9
Bruttomarg
%
-5,6
-20,5
Bruttomarg
%
-2,6
-1,2
5,8
7,0
18,0
13,6
Nettomarg
%
-4,6
-14,3
Nettomarg
%
-3
-3
9
6
28
23
Avk tot
kap
%
-4
-20
Avk tot
kap
%
35
19
27
46
4
56
Soliditet
%
neg.
36
Soliditet
%
100,4
190,7
u.s.
u.s.
u.s.
u.s.
Upplaga
2013
1000 ex
159,7
45,6
Upplaga
2013
1000 ex
ANMÄRKNING TILL BILAGA 1
Redovisat Tidningsnamn
Inkluderade tidningar – anmärkningar
AB Nya Länstidningen Östersund
Länstidningen Östersund och Tidningen Härjedalen.
AB Skånska Dagbladet
Skånska Dagbladet, Laholms Tidning och Norra Skåne.
AiP Media AB
Aktuellt i Politiken, Stockholms-Tidningen och Ny Tid Göteborgsområdet.
Bulletinen Bas Blekinge
Tidningens driftsstöd var indraget under 2013, men uppbar stöd under 2012 och
har beviljats preliminärt driftsstöd för 2014.
Dala-Demokraten
Resultatet är en sammanräkning av AB Dala-Demokraten och det MittMedia-ägda
AB Nya Dala-Demokraten.
Eskilstuna-Kuriren
Annonsföretaget Mediehuset i Sörmland AB inkluderar annons- och försäljningsverksamhet för tidningarna Folket och Katrineholms-Kuriren.
ETC-bolagen
ETC (ETC Konsultation AB) Dagens ETC (ETC Förlag AB), Efter Arbetet (ETC lokaltidning i Malmö AB), ETC lokaltidningen Bergslagen (ETC lokaltidning i Bergslagen
AB), ETC lokaltidningen Göteborg (ETC lokaltidning i Göteborg AB), ETC lokaltidning Stockholm (ETC lokaltidning i Stockholm AB), ETC lokaltidning Örebro (ETC
lokaltidning i Örebro AB), Smålands Folkblad (ETC lokaltidning i Jönköping AB).
Fria Tidningar Ek. Förening
Stockholms Fria Tidning, Göteborgs Fria Tidning, Östhammars Nyheter, Skånes
Fria Tidning, Landets Fria Tidning, Nyhetstidningen på lätt svenska och Sesam
öppnar dörrar.
Gota Media AB
Borås Tidning, Barometern-OT, Blekinge Läns Tidning och Smålandsposten.
Gotlands Media AB
Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda.
Hallpressen AB
Jönköpings-Posten, Smålands-Tidningen, Tranås Tidning, Smålänningen, Vetlanda
Posten, Värnamo Nyheter, Skaraborgs Läns Tidning, Falköpings Tidning och
Västgötabladet.
Lysekils Nya Tryckeri AB
Lysekils-Posten och Orust Tjörn Tidningen.
Länstidningen Värmlandsbygden
Resultatet avser perioden 120901–130831.
Mediebolaget i Halland AB
Hallandsposten och Hallands Nyheter
MittMedia
Gefle Dagblad, Arbetarbladet, Dalarnas Tidningar, Hudiksvalls Tidning, LjusdalsPosten, Söderhamns Kuriren, Ljusnan, Sundsvalls Tidning, Dagbladet i Sundsvall,
Tidningen Ångermanland, Östersunds-Posten och Örnsköldsviks Allehanda.
Nya Västerbygdens Tidnings AB
Västerbygden och Uddevalla-Posten. Inkluderar resultatet för Uddevalla Media AB,
som under tredje kvartalet övertog utgivningen av Uddevalla-Posten.
Nya Wermlands-Tidningens AB
Nya Wemlands-Tidningen, Arvika Nyheter, Säffle-Tidningen, Fryksdals-Bygden,
Hjo Tidning, Skaraborgs Allehanda, Mariestads-Tidningen, Dalslänningen, Karlskoga Tidning/Karlskoga-Kuriren, Filipstads Tidning, Enköpings-Posten och Nya
Kristinehamns-Posten.
Ortstidningar i Väst AB
Kungälvs-Posten, Kungsbacka-Posten, Mölndals-Posten och Lokaltidningen
Stenungssund.
Per Texta Förlag AB
Skärgården från Grisslehamn till Landsort och Suomen Uutisviikko.
Skånemedia AB
Kristianstadsbladet, Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda.
Sveagruppen Tidnings AB
Läns-Posten, Dala-Bygden, Gästriklands Tidning, Upplands Nyheter, Västmanlands Nyheter och Sörmlandsbygden.
Swepress i Vimmerby AB
Vimmerby Tidning/Linköpings Tidning/Kinda-Posten.
Sydsvenska Dagbladet AB
Kristianstadsbladet, Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda.
Sändaren
Resultatet för Sändaren har brutits ut ur Berling Press AB:s årsredovisning.
Tidningar i Norr AB
Västerbottningen, Nord-Sverige, Västerbottens Mellanbygd och Lokaltidningen
Sorsele.
Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB
NA, Arboga Tidning, Avesta Tidning, Bärgslagsbladet, Fagersta-Posten, Norrtelje
Tidning, Sala Allehanda, VLT, Länstidningen i Södertälje och Nynäshamns Posten.
Tranås-Posten
Värmlands Folkblad Drift AB
Värmlands Folkblad och Karlstads-Tidningen.
Västkustmedia AB
Bohusläningen, Strömstads Tidning och TTELA.
62
Redovisat Tidningsnamn
Inkluderade tidningar – anmärkningar
Västerbottens-Kuriren Media AB
Annonsföretaget VK Mediehuset i Umeå AB inkluderar annons- och försäljningsverksamhet för tidningen Folkbladet Västerbotten.
Östgöta Media AB
Östgöta-Correspondenten, Västerviks-Tidningen, Norrköpings Tidningar, Motala &
Vadstena Tidning och Folkbladet Norrköping.
Östra Småland AB
Östran/Nyheterna.
K = Koncern
A = Annonsbolag
T = Tidningsbolag
Upplagan redovisas för den i tabellen angivna tidningen. Finns flera tidningar inom samma bolag visas den totala upplagan.
(Källa: TS Mediefakta AB)
63
Bilaga 2. Upplaga och hushållstäckning
per tidning
Medietitel
Upplaga 2013
(tusental)
Hushållstäckning
(%)
Aftonbladet
u.s.
u.s.
Aktuellt i Politiken
7,9
0,1
Alingsås Tidning/ Elfsborgs Läns Tidning
10,6
39,2
Arbetarbladet
19,5
14,6
Arbetaren
2,5
0,1
Arboga Tidning
3,0
45,9
Arvika Nyheter
10,7
65,6
Avesta Tidning
6,2
59,5
Barometern med Oskarshamns-Tidningen
40,3
50,5
Blekinge Läns Tidning/ Sölvesborgs-Tidningen/Karlshamns Allehanda
32,5
49,8
2,3
5,8
Blekinge-Posten
Bohusläningen
26,7
50,7
Borås Tidning
41,3
52,0
4,5
4,4
Bärgslagsbladet
6,5
42,7
Dagbladet Nya Samhället
8,8
13,0
17,4
0,2
2,9
0,1
Dagen
Dagens ETC
Dagens Industri
u.s.
u.s.
Dagens Nyheter
u.s.
u.s.
Dalabygden
3,0
1,5
Dala-Demokraten A
11,5
7,4
Dala-Demokraten B
1,3
0,2
Dalarnas Tidningar A
41,2
45,3
Dalarnas Tidningar B
10,3
0,2
Dalslänningen
6,7
77,0
Eesti Päevaleht - Estniska Dagbladet
1,6
0,1
Enköpings-Posten
8,9
45,4
28,9
43,4
ETC
3,9
0,2
ETC Lokaltidning i Malmö (fd Efter Arbetet)
2,7
0,5
ETC lokaltidning Stockholm
2,9
0,2
ETC Lokaltidning Örebro
3,3
2,5
ETC lokaltidningen Bergslagen
1,6
19,0
Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning
ETC Lokaltidningen Göteborg
2,4
0,3
Expressen inklusive GT och Kvällsposten
u.s.
u.s.
Fagersta-Posten
5,8
54,4
Falköpings Tidning
8,0
51,8
2,1
0,2
Filipstads Tidning – Värmlandsberg
3,6
58,1
64
Medietitel
Upplaga 2013
(tusental)
Hushållstäckning
(%)
Flamman
4,0
0,2
Folkbladet Norrköping
5,5
4,9
Folkbladet, Västerbotten
9,7
7,3
Folket
2,7
5,1
Fria Tidningen
5,6
0,3
Fryksdalsbygden
2,9
42,6
23,4
39,0
Gotlands Allehanda
8,3
32,6
Gotlands Tidningar
11,2
45,0
1,6
1,0
Gefle Dagblad
Gästriklands Tidning
Göteborgs Fria Tidning
Göteborgs-Posten
2,4
0,7
190,7
35,0
Hallands Nyheter
27,3
62,5
Hallandsposten
29,0
51,0
3,8
47,7
Helsingborgs Dagblad med Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten
69,9
44,0
Hemmets Vän
10,6
0,5
Haparandabladet/Haparannanlehti
Hjo Tidning
2,0
46,3
12,6
60,6
Härjedalen
5,8
64,4
Internationalen
1,6
0,1
31,4
44,7
Hudiksvalls Tidning
Jönköpings-Posten/Smålands Allehanda
Kalmar Läns Tidning med Nybro Tidning
Karlskoga Tidning & Karlskoga-Kuriren
2,2
1,7
10,4
53,6
Karlstads-Tidningen
2,3
4,1
Katrineholms-Kuriren
10,4
51,2
Kristdemokraten
3,2
0,1
Kristianstadsbladet
25,9
54,1
Kungsbacka-Posten
4,6
15,4
Kungälvs-Posten
10,1
55,2
Laholms Tidning
2,7
25,8
Landet Fria Tidning
2,1
0,0
Liberacion
2,2
0,1
Ljusdals-Posten
5,8
63,3
10,7
59,4
Lokaltidningen i Sorsele m.fl.
3,1
14,0
Lokaltidningen Stenungsund
4,5
24,7
Lysekilsposten
2,5
30,1
Läns-Posten
3,4
1,8
Länstidningen Värmlandsbygden
2,5
0,8
Ljusnan
3,6
1,8
Länstidningen Östersund
11,2
17,8
Länstidningen, Södertälje
11,6
25,0
Mariefreds Tidning med Måsen Nykvarn och Måsen Strängnäs
Mariestads-Tidningen
Marxist-Leninist-Proletären
65
3,2
16,6
11,9
70,5
3,2
0,3
Upplaga 2013
(tusental)
Hushållstäckning
(%)
Miljömagasinet Alternativet
2,2
0,1
Motala & Vadstena Tidning
8,9
41,4
Mölndals-Posten
6,7
24,4
Medietitel
49,8
40,0
Nationell IDAG
NA
1,6
0,0
NordSverige
3,1
4,7
Norra Halland
9,7
30,0
Norra Skåne
16,3
52,7
Norran
22,7
62,7
Norrbottens-Kuriren
17,9
33,2
Norrköpings Tidningar
37,5
45,8
Norrländska Socialdemokraten
30,1
22,4
Norrtelje Tidning
14,3
54,3
NU Det liberala Nyhetsmagasinet
3,5
0,1
Ny Tid Göteborgsområdet
1,8
0,3
Nya Kristinehamns-Posten
7,3
61,3
24,1
74,8
Nya Tider
2,1
0,0
Nya Wermlands-Tidningen A
42,1
41,4
Nya Wermlands-Tidningen B
5,4
2,8
4,5
1,1
Nyhetstidningen på lätt svenska
1,6
0,1
Nynäshamns Posten
6,9
52,8
Offensiv
2,6
0,2
Orust Tjörn Tidningen (fd Stenungsunds-Posten med Orust-Tjörn)
Piteå-Tidningen
1,5
16,4
14,5
63,3
Politiken.se
1,7
0,0
Provinstidningen Dalsland
4,4
68,5
10,3
0,2
Sala Allehanda Östra Länstidningen
7,2
52,1
Sesam öppnar dörrar
1,8
0,0
Ruotsin Suomalainen
21,7
54,5
Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning
Skaraborgs Allehanda SLA
5,9
46,9
Skaraborgsbygden
9,9
13,8
Skånes Fria Tidning (ansluten Feb 2012)
2,1
0,3
26,6
3,0
SKÄRGÅRDEN från Grisslehamn till Landsort
5,2
0,3
Smålands Folkblad
2,1
3,0
Skånska Dagbladet
Smålandsposten
2,4
0,9
34,9
52,6
Smålands-Tidningen
13,9
56,6
Smålänningen
11,7
62,1
Stockholms Fria Tidning
2,3
0,3
Stockholms-Tidningen
2,0
0,2
Strömstads Tidning/N. Bohuslän
5,0
62,2
25,4
44,7
Sundsvalls Tidning
66
Upplaga 2013
(tusental)
Hushållstäckning
(%)
2,2
0,0
Svenska Dagbladet
159,7
10,6
Sydsvenskan
100,4
27,2
Medietitel
Suomen Uutisviikko
10,4
11,2
Säffle-Tidningen Västra Värmland
Sydöstran Sydöstra Sveriges Dagblad
5,3
69,5
Sändaren
7,5
0,1
Söderhamns-Kuriren
6,8
56,5
23,3
64,5
Sörmlandsbygden
3,6
4,4
Tempus
2,1
0,3
17,0
55,3
Tranås Tidning
Tidningen Ångermanland
4,9
41,7
Tranås-Posten
2,8
24,3
Trelleborgs Allehanda
8,5
43,5
24,1
44,7
TTELA Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda
Uddevalla-Posten
1,6
6,0
Ulricehamns Tidning
8,2
70,9
Upplands Nyheter
2,2
0,9
Upsala Nya Tidning
45,6
37,0
Vetlanda-Posten
7,7
57,8
Vimmerby Tidning/Linköpings Tidning/Kinda-Posten
11,6
69,3
VLT
33,6
42,0
Världen idag
Värmlands Folkblad A
Värmlands Folkblad B
Värnamo Nyheter
Västerbottens Mellanbygd
Västerbottens-Kuriren
Västerbottningen
Västerbygden – Tidningen Västsverige
6,4
0,7
14,8
9,8
1,4
0,6
16,6
53,5
3,2
4,1
30,8
42,0
3,4
1,2
2,1
0,6
10,7
64,0
Västgöta-Bladet
3,3
55,4
Västmanlands Nyheter
1,6
0,6
Västerviks-Tidningen
Ystads Allehanda
Ölandsbladet
2,3
3,3
22,0
61,5
7,9
83,2
Örnsköldsviks Allehanda
14,8
60,5
Östersunds-Posten
21,8
42,3
Östgöta Correspondenten
46,9
42,3
2,1
20,9
10,0
10,6
Östhammars Nyheter
Östran
67
Bilaga 3. Presstöd per tidning
TIDNINGAR SOM BEVILJATS DRIFTSSTÖD 2005–2014 (TKR)
Tidning
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Aktuellt i Politiken
2 762
2 762
2 762
2 035
4 141
4 701
4 701
4 141
4 141
4 141
15 328
15 328
15 328
15 328
16 861
16 861
16 861
16 861
16 861
16 861
2 035
2 035
2 035
2 035
2 910
2 910
2 910
2 239
2 239
2 239
2 910
970
2 239
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
1 679
2 239
2 239
Arbetarbladet
Arbetaren
Arbetaren Zenit
Blekinge-Posten
Broderskap
2 035
2 035
2 035
2 035
1 679
1 679
1 679
1 679
2 035
2 035
2 035
2 035
2 910
2 910
2 910
2 910
2 910
Dagbladet
15 328
15 066
15 328
15 328
16 861
16 861
16 568
14 993
14 594
12 244
Dagen
15 328
15 328
15 328
15 237
16 861
16 861
15 857
15 040
15 921
15 246
Dagens ETC
2 035
2 035
2 035
2 035
2 910
2 239
2 239
1 679
1 679
2 239
Dalabygden
2 035
2 035
2 035
2 035
2 910
2 910
2 239
2 910
2 910
2 239
15 328
15 328
15 328
15 328
16 861
16 861
16 861
16 861
16 861
16 861
2 035
2 035
2 035
2 035
1 679
1 679
1 679
1 679
1 679
1 679
2 425
2 910
Dala-Demokraten
Eesti Päevaleht
Efter Arbetet
ETC lokaltidning Bergslagen
ETC lokaltidning Göteborg
ETC lokaltidning Stockholm
1 866
ETC lokaltidning Örebro
ETC (tidigare ETC.nu)
2 035
2 035
2 035
Finnveden Västbo
2 035
2 035
1 357
Flamman
2 035
2 035
2 035
Folkbladet Jönköping
Folkbladet Östergötland
Folket
2 239
2 239
1 679
1 679
1 539
1 959
2 239
2 239
2 239
2 239
2 910
2 910
2 239
1 679
1 679
2 239
2 239
2 910
2 910
2 035
2 910
2 239
2 910
2 910
2 910
2 910
1 679
1 679
1 259
1 679
2 035
2 239
2 035
2 239
2 910
2 239
2 910
2 910
9 306
8 883
8 390
7 685
2 910
1 357
2 035
2 035
1 357
1 679
1 679
11 256
11 064
10 614
10 165
10 481
9 659
9 823
9 930
9 031
Fria Tidningen
2 910
1 679
2 239
Finnveden Fredag/ Extra
2 910
1 539
8 196
7 826
6 862
6 651
3 917
2 985
2 239
1 526
2 910
4 182
4 298
4 298
4 298
4 298
Gotlands Allehanda
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
Gotlands Tidningar
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
Gästriklands Tidning
2 035
2 035
2 035
2 035
1 679
1 679
1 679
1 679
1 679
1 679
Göteborgs Fria Tidning
1 526
2 035
2 035
2 035
1 679
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
5 260
5 260
5 260
5 260
Haparandabladet
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
Helsingen
2 035
2 035
2 035
2 035
840
Hemmets Vän
4 030
4 030
4 030
4 030
5 260
5 260
509
2 239
2 239
Incumbencia
Internationalen
2 035
2 035
2 035
2 035
1 679
1 679
1 679
1 679
1 679
1 679
Kalmar Läns Tidning
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
1 679
2 239
Karlskoga-Kuriren
6 655
6 356
6 827
6 741
7 262
7 238
6 582
Karlstads-Tidningen
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 910
2 910
2 910
Kristdemokraten
2 035
2 035
2 035
2 035
2 910
2 910
2 910
Kungsbacka Tidning
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
68
Tidning
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
3 492
3 492
Kungsbacka Posten
2 727
2 975
3 167
3 552
4 301
3 582
4 298
4 298
Laholms Tidning
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
3 924
1 679
1 679
1 679
70
1 679
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
3 581
2 910
2 910
3 492
3 492
3 492
3 492
Landet runt - I väntan på…
Liberacion
Lokaltidningen Sorsele m.fl.
Lokaltidningen Stenungsund
Lysekilsposten
3 231
3 082
3 082
3 017
3 492
3 102
2 327
1 551
776
0
Läns-Posten
2 035
2 035
2 035
2 035
2 910
2 910
2 910
2 910
2 910
2 910
Länstidningen Södertälje
15 557
Länstidningen VärmlandsBygden
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 035
2 035
2 035
2 035
2 910
2 910
2 910
2 910
2 910
2 910
15 328
15 328
16 861
16 861
16 861
16 861
16 861
15 628
2 035
2 239
Länstidningen Östersund
Läsarnas Fria Tidning
Mälarbladet Måsen
M-L Poletären
2 035
2 035
2 035
2 239
2 910
2 910
2 910
2 910
2 910
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 035
Miljömagasinet
2 035
2 035
2 035
Mölndals-Posten
2 035
1 357
678
2 035
2 035
2 035
Nationell Idag
Nord-Sverige
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
4 141
4 141
4 141
4 141
3 582
3 582
700
1 679
1 679
1 679
1 679
1 679
2 910
2 910
2 910
2 910
2 910
2 910
5 641
6 313
6 313
16 861
16 861
16 861
16 861
16 861
2 910
2 910
2 910
1 888
2 239
Norra Halland
Norrländska Socialdemokraten
NU
2 762
2 762
2 762
2 035
2 910
2 910
2 910
7 832
7 832
7 490
7 233
7 332
6 886
6 510
1 698
2 910
2 910
0
2 239
2 239
1 679
1 679
1 679
1 679
Nya Tider
Nyheterna
Nyhetstidningen på lätt
svenska
Ny Tid Göteborgsområdet
Offensiv
1 679
1 679
1 679
1 679
1 679
1 679
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 035
2 035
1 119
1 119
1 231
923
1 230
1 231
1 259
1 259
2 035
2 762
3 171
3 171
5 260
5 260
5 260
5 260
5 260
5 260
2 035
1 679
2 239
2 239
2 239
2 239
1 679
2 035
5 260
5 260
5 260
5 260
5 260
5 260
1 434
2 717
2 239
Politiken.se
Ruotsin Suomalainen
2 035
2 035
2 035
Sesam
2 035
2 035
2 035
Sjuhäradsbygdens Tidning
2 035
1 357
678
Skaraborgsbygden
2 035
2 035
2 035
Skånes Fria Tidning
Skånska Dagbladet
Skärgården
65 408
65 408
65 408
65 408
63 908
62 408
59 500
49 799
42 532
37 650
2 035
2 035
2 035
2 035
3 582
3 582
3 582
3 582
3 582
3 582
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
1 306
2 239
2 239
2 239
2 035
3 492
Skärgårdsnytt
Smålands Folkblad
ST Tidningen Torsdag
Lördag
Orust Tjörn (f.d. Stenungsunds-Posten)
1 862
1 969
1 313
656
2 015
2 015
2 015
1 007
3 023
2 015
Stockholms Fria Tidning
1 357
678
2 035
2 035
1 679
1 679
2 239
2 239
2 239
2 239
Stockholms Tidningen
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
69
Tidning
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2 985
2 239
Svenska Dagbladet
65 408
65 408
65 408
65 408
63 908
62 408
59 500
56 600
53 700
50 800
Sydöstran
15 328
15 328
15 328
15 328
16 861
16 861
15 769
14 523
14 664
14 100
4 701
4 701
4 141
3 582
Suomen Uutisviikko
Sändaren
2014
Sörmlandsbygden
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 910
2 910
2 910
2 910
2 910
Tempus
2 035
2 035
2 035
2 035
1 679
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
Tranås-Posten
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
Uddevalla-Posten
2 035
2 035
2 035
2 035
1 679
2 239
2 239
1 679
1 679
1 679
1 399
1 679
840
1 679
Uppsala Demokraten
Uppsala Fria Tidning
Upplands Nyheter
2 035
Viikkoviesti/Ruotsin Sanomat
1 184
Världen idag
5 457
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
5 393
5 842
5 521
6 110
5 805
5 546
5 193
4 724
4 442
Värmlands Folkblad
15 328
15 328
15 328
15 328
16 861
16 861
16 861
16 861
16 861
16 861
Västerbottens Folkblad
15 328
15 328
15 328
15 328
16 861
16 861
16 861
16 332
15 228
13 254
2 239
2 239
2 239
2 910
2 910
Västerbottningen
2 035
2 035
2 035
2 035
2 910
2 910
2 910
2 910
2 910
2 910
Västerbygden
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
1 679
2 239
2 239
Västerbottens Mellanbygd
Västmanlands Folkblad
Västmanlands Nyheter
2 035
2 035
2 035
2 035
1 679
1 679
1 679
1 679
1 679
1 679
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
1 679
2 239
Ölandsbladet
2 035
2 035
2 035
2 035
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
2 239
Örebro-Kuriren
1 854
Östhammars Nyheter
Östra Småland
Summa
2 035
2 035
2 035
2 035
1 679
1 679
1 679
2 239
2 239
2 239
15 328
15 066
14 424
13 846
14 147
13 231
12 549
14 758
14 758
13 043
416 795 412 870 429 467 431 843 486 497 501 899 499 958 472 181 457 952 453 402
*Observera att driftsstödet för 2014 är preliminärt. Slutligt beslut om driftsstöd för 2014 fattas i september. Det är möjligt för tidningar som ej haft
driftsstöd att söka stöd under 2014 varför totalsumman för 2014 kan ändras något.
70
Bilaga 4. Presstödet per budgetår
1969/70–2013 (Mkr)
År
Produktions–
bidrag
Etablerings–
stöd
Utvecklings–
stöd
Samverkans–
bidrag
Samdistributionsrabatt
Lån ur press–
ens lånefond
1969/70
–
–
–
–
1,4
24,2
1970/71
–
–
–
–
5,8
14,7
1971/72
36
–
–
–
10,2
15,4
1972/73
65,5
–
–
–
21,2
5
1973/74
67
–
–
–
22,8
21,8
1974/75
96,5
–
–
–
23,3
13,1
1975/76
100,7
–
–
–
24,2
4,2
1976/77
138,5
2,6
6
1,5
25
16
1977/78
156
1,8
7,2
2,2
52,9
4,6
1978/79
194
2,3
3,2
0,5
62,8
5
1979/80
216,9
3,3
5,4
1
64,1
10,5
24,3
1980/81
226,1
1,7
8,8
3,2
63,8
1981/82
262,6
2,5
4,8
2,1
56,9
2,5
1982/83
298,6
2,8
8,4
1,2
56,3
11,7
1983/84
363,3
3,7
1,7
0,4
56,8
3,9
1984/85
370,8
0,3
7,2
0,2
56,5
8,5
1985/86
369,8
0
2,4
0
57,5
12,5
1986/87
386,7
1,1
7,7
2
57,6
11,6
1987/88
375,5
–
4,8
1
58,4
11,2
1988/89
408,4
–
5,8
1,3
58,5
2,8
1989/90
402,5
–
5,2
3,5
59,5
201,5
71
Forts. Bilaga 4. Presstödet per budgetår 1969/70–2013 (Mkr)
År
Driftsstöd
Utvecklingsstöd
Distributionsstöd
1990/91
439,1
24,6
82,4
1991/92
431,2
34,4
79,5
1992/93
421,7
30,3
72,3
1993/94
425,4
18,8
73,1
1994/95
411,4
3,1
73
1995/96
850,7
1,8
103
1997
467,4
0,5
1998
469,2
Distributionsstöd
lördagar
68,5
73,8
1999
454,2
73,1
2000
438,8
74,9
2001
420,9
76,1
2002
410,7
75,5
2003
412,6
13,4
73,8
10,9
2004
420,6
11,9
74,2
9,5
2005
417,3
4,4
73,7
9,4
9,8
2006
429,6
73
2007
433,4
72,2
2008
432,5
70,3
2009
483
68
2010
502,8
66,8
2011
499,8
65,4
2012
474
61,3
2013
459,9
57,6
Anm. Det statliga budgetåret 1995/96 omfattade 18 månader och avser driftsstöd för två kalenderår, 1995 och 1996.
I bilaga 4 redovisas utbetalat stöd, i bilaga 3 beviljat stöd.
72
Bilaga 5. Underlaget
Eftersom de svenska dagstidningsföretagens verksamhet i huvudsak avser
dagstidningsutgivning, utgör årsredovisningarna i de flesta fall ett tillräckligt
underlag för detaljerade analyser av dagspressens ekonomi. I några fall torde
dock till exempel ett lönsamt civiltryckeri eller en lönsam fastighetsrörelse
ge en för positiv bild av tidningsutgivningens ekonomi eller kanske rent av
dölja att den inte går ihop. De senaste årens satsningar på till exempel radio,
television och internet kan också inverka på tidningsrörelsens resultat utan
att det av årsredovisningen framgår på vilket sätt och i vilken omfattning. Ett
ökande antal tidningsföretag har på senare år av skatteskäl gjort annonsavdelningen till ett dotterbolag. I ett antal fall har därför det separata annonsbolagets resultat inkluderats i tidningens resultat i en strävan efter att redovisa ett
verkligt resultat. I vissa fall har koncernen valts som analysnivå med följd att
även annan verksamhet inkluderats. Sammanläggningar av tidningar i större
enheter omöjliggör jämförelser på tidningsföretagsnivå. I bilaga 1 markeras
vilket resultat som använts genom ett K för koncernresultat, ett T för tidningsföretagets resultat och ett A för annonsbolagets resultat.
Inför redovisningen av dagspressens ekonomi 1996 gjordes några ändringar med anledning av den praxis som utvecklats i branschen. När det gäller intäkterna räknas driftsstödet till rörelseintäkterna men redovisas separat.
När det gäller kostnaderna använder vi oss av företagens uppgifter om planenliga avskrivningar. De ingår i rörelsekostnaderna.
Lönsamhetsmåtten har anpassats till de nya regler som gäller. Med bruttomarginal avses rörelseresultatet inklusive avskrivningar i förhållande till rörelseintäkterna och med nettomarginal resultat efter finansnetto i förhållande
till rörelseintäkterna. Med räntabilitet avses resultatet efter finansnetto ökat
med räntekostnaderna i förhållande till det totala kapitalet, det vill säga den
genomsnittliga balansomslutningen. Soliditet är redovisat eget kapital plus
obeskattade reserver minus 22 procent schablonskatt i förhållande till balansomslutningen.
73
Bilaga 6. Lönsamhetstabeller
DAGSTIDNINGSFÖRETAGENS
BRUTTOMARGINAL 1976–2013
DAGSTIDNINGSFÖRETAGENS
NETTOMARGINAL 1976–2013
År
År
Procent
Procent
1976
3,7
1976
2,3
1977
4,0
1977
3,5
1978
3,0
1978
3,4
1979
4,1
1979
3,8
1980
3,4
1980
3,3
1981
1,6
1981
1,4
1982
5,9
1982
5,2
1983
6,0
1983
5,4
1984
7,3
1984
6,6
1985
7,6
1985
7,6
1986
7,0
1986
6,4
1987
9,8
1987
9,1
1988
10,1
1988
9,0
1989
7,8
1989
7,4
1990
6,1
1990
6,3
1991
8,8
1991
7,6
1992
8,8
1992
8,1
1993
9,5
1993
6,8
1994
8,0
1994
6,4
1995
7,3
1995
4,7
1996
5,1
1996
2,2
1997
3,5
1997
5,3
1998
5,1
1998
6,4
1999
5,9
1999
7,1
2000
7,3
2000
7,2
2001
3,2
2001
4,3
2002
2,6
2002
2,3
2003
4,4
2003
6,2
2004
5,5
2004
6,9
2005
6,3
2005
7,6
2006
9,0
2006
12,0
2007
8,1
2007
9,4
2008
5,0
2008
5,5
2009
1,0
2009
1,6
2010
6,3
2010
8,3
2011
5,1
2011
7,6
2012
2,4
2012
5,2
2013
-0,8
2013
0,2
74
Presstödsnämnden
Box 26
121 25 Stockholm-Globen
Tel. 08-24 73 70
www.presstodsnamnden.se

Dagspressen ekonomi 2013

Transcription

Similar documents

Affärsplan 2010–2012

Presentation Q3 2015 pdf 4,25 mb

sid 5 - Arvet

Hela artikeln finns att ladda ner i en PDF här. (PDF

De tre första kvartalen

Ladda ner rapporten - Precise Biometrics

Överklagande med en begäran om inhibition