för Jakobstad 2013

Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2013
Heli Ratia
Eeva-Kaarina Aaltonen
Joni Virtanen
Jakobstad 2014
Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry – Österbottens vatten och miljö rf
PL/PB 87 68601 PIETARSAARI – JAKOBSTAD
06 724 4848; 0400 92 4848: www.vesiensuojelu.fi/pohjanmaa
Översättning: Elinor Slotte
Innehållsförteckning
1 Inledning
1.1 Bakgrund till undersökningen
1.2 Material och metoder
1.3 Parametrar för ekologisk klassificering
av ytvatten
1
1
2
3
2 Väderleksförhållanden och hydrologi
3
3 Belastningen
3.1 Avloppsvattenbelastning
3.2 Värmebelastning
3.3 Larsmo-Öjasjön
5
6
8
9
4 Vattenkvaliteten i havsområdet
4.1 Vattenkvaliteten vintern 2013
4.2 Perioden med öppet vatten 2013
4.3 Resultat av perifytonundersökningen 2013
4.4 Förändringar i vattenkvaliteten åren 1990 – 2013
4.5 Vattenkvalitetsparametrar för den ekologiska klassificeringen
10
10
11
17
17
23
5 Fiskerikontrollen
25
6 Översikt över övriga undersökningar utförda under år 2013
6.1 Resultat från badstrands- och alguppföljningen
6.2 Bottenfaunaundersökningen år 2013
6.2.1 Metoder
6.2.2 Artsammansättning, individtäthet och biomassa
6.2.3 Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen
6.3 Temperaturkarteringar
6.4 Mässkärs naturstation
6.5 Pörkenäs lägergård
27
27
28
28
28
29
31
31
32
7 Sammandrag av kontrollen för muddrings- och deponeringsarbetet av
Jakobstads hamn och farled år 2013
7.1 Grunderna för kontrollen / beslut
7.2 Muddrings- och deponeringsarbetet vid hamnområdet
och farleden år 2013
7.3 Förverkligandet av kontrollen år 2013
7.4 Förverkligandet av den fiskeriekonomiska kontrollen år 2013
7.5 Kontrollens resultat år 2013
7.5.1 Kontrollen vid muddringsområdena
7.5.2 Kontrollen vid de fasta punkterna
7.5.3 Kontrollen vid deponeringsområdet ute till havs
7.5.4 Fiskeriekonomiska kontrollen
32
32
32
34
34
35
35
41
47
52
8 Sammandrag
52
Litteraturförteckning
Bilagor 1 - 13
55
56
Pärmbild: Eeva-Kaarina Aaltonen (2012)
1
1
INLEDNING
1.1 Grunderna för kontrollen
Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning (Jakobstads Vatten) och UPM Kymmene Abp:s
massa- och pappersfabrikers samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. Outokumpu Stainless Tubular Products Ab:s (OSTP) avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene, liksom även kylvattnet från
Alholmens Kraft Ab. Även Jakobstads Hamn deltar i samkontrollen. År 2013 utfördes även övervakningen av inverkan från muddringen i hamnbassängen och farleden. Utsläppsplatserna presenteras i
figur 1.
Kontrollåliggandena i samkontrollen grundar sig på följande beslut av Västra Finlands miljöcentral
(LSU), Västra Finlands miljötillståndsverk (VFM) och Vasa förvaltningsdomstol (VFD):
Staden Jakobstad / Jakobstads Vatten
UPM Kymmene Oyj
OSTP Finland Oy Ab
Alholmens Kraft Oy Ab
Jakobstads Hamn
Trafikverkets Västra
Finlands farledsenhet
och Jakobstads hamn
LSY 45/2005/1 (30.11.2005) tillståndsbestämmelser 8) och 9),
VHO2007/0568/2 (8.11.2007)
LSY 85/2003/1 (29.12.2003) tillståndsbestämmelse 40)
VHO 00282/04/5101 (13.5.2005)
LSU-2002-Y-462 (111) 14.2.2003 tillståndsbestämmelser 14) - 20)
LSY 71/2003/3 tillståndsbestämmelser C1 och C3, VHO 01/0142/4
LSY 43/2006/2 (15.12.2006) tillståndsbestämmelser 20), 22) och 23)
ESAVI/187/04.09/2010 tillståndsbestämmelse 10), LSSAVI/117/04.09/2011,
EPOELY/35/07.04/2010, 11.9.2012 Dnro POHELY/1822/5723/2011,
VHO 27.6.2011 nro 11/0420/2, VHO 4.11.2011 nro 11/0757/2
Vi övervakandet av tillståndet i havsområdet år 2013 följdes det vattendrags- och fiskeriprogram för
tiden 2008 – 2017 (Aaltonen 2008), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut
LSU-2005-Y-524 (121) (16.4.2009) och av fiskerienheten vid Österbottens TE-central genom beslut
2583/ 5723/ 2002 (18.12.2008). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet år 2008 granskades antalet
observationsplatser och provtagningsomgångar samt analysurval. Ändringar gjordes även för bottenfaunaundersökningen. Den årliga kontrollen kompletteras med särskilda undersökningar som görs under vissa år. Kontrollprogrammet för Jakobstads hamns muddring (Kujala 2011) har godkänts av ELYcentralen i Södra Österbotten den 28.6.2011 (EPOELY/35/07.04/2010) och fiskeriets kontrollprogram
godkändes av Österbottens ELY-central den 15.9.2011 (POHELY/1822/5723/2011).
I enlighet med kontrollprogrammet behandlas i detta sammandrag uppgifter om vattenkvaliteten och
den årliga fiskeriuppföljningen från år 2013 och man refererar till övriga undersökningar som under
året blivit utförda inom området: resultat från badstrands- och alguppföljningen (kap 6.1), den årliga
bottenfaunaundersökningen (kap 6.2), temperaturkarteringar (kap 6.3) och övervakning av avloppsbehandlingsanläggningen vid Mässkärs naturstation (kap 6.4) samt övervakning av avloppsvattnet vid
Pörkenäs lägergård (kap 6.5). Sammandraget har utarbetats av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy.
2
Figur 1. Havsområdet utanför
Jakobstad, dess utsläppsplatser
samt provtagningspunkterna. Observationspunkterna för vattenkvaliteten ( ja ●) är totalt 16 st,
varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ().
Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 04/2014.
1.2 Material och metoder
Övervakningsmaterialet för år 2013 består av följande komponentenheter:
 1 provtagningsomgång under vintern från 16 observationspunkter i havet och från 2 punkter i sjön (figur 1)
 3 omfattande provtagningsomgångar under perioden med öppet vatten från 16 observationspunkter i
havet och från 2 punkter i sjön
 6 provtagningar under perioden med öppet vatten från 6 observationspunkter i havet och från 2 punkter
i Larsmosjön (intensivuppföljning)
 Resultaten från Södra Österbottens ELY-centralens punkt P64 (bilaga 5)
 Övervakningen av muddringen vid Jakobstads Hamn år 2013
 1 period (2 veckor) för uppföljning av perifytonväxt från 9 observationspunkter
 Årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst på havsområdet
 Årlig insamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger
Analysresultaten finns samlade i bilagorna 2 (omfattande provtagningsomgångar) och 3 (intensivövervakning). Även resultaten från kontrollen av muddringen ingår i bilaga 3. Resultaten från Södra
Österbottens ELY-centrals provtagningar vid provpunkt P64 presenteras i bilaga 5. Sedan år 2009
har ELY-centralen inte tagit prov från provpunkt P62.
3
Fosforresultaten från de prov som analyserades åren 2006 – 2011 med Aquakem-metoden i Nab
Labs Oy:s laboratorium inom koncentrationsintervallen 2 – 9 µg/l innehåller en större mätosäkerhet
än normalt och resultaten har på grund av detta märkts med flaggmärket W (osäkert resultat) i registret för vattenkvaliteten.
Perifytonresultaten presenteras i bilaga 4 och vattenkvalitetsresultaten från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTM) i bilaga 5. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra
svenska fiskeområdet (Wistbacka 2014) och dessa finns i bilaga 6. I bilaga 7 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från
Ådö fiskehamn i bilaga 8. Resultaten över bottenfaunan finns i bilaga 9, belastningen från OSTP i bilaga 10. En förteckning över använda metoder finns som bilaga 11.
En eutrofieringsmodell har blivit uppgjord för havsområdet utanför Jakobstad år 2004 i samband med
Bottenviken Life-projektet (Korpinen m.fl. 2004). Med hjälp av den kan man bedöma inverkan från
olika belastningssituationer. En sammandragsrapport har gjorts över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden 2006 – 2010 (Aaltonen och Kalliolinna 2011).
1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten
I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska
klassificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på basen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig,
försvarlig, dålig (Vuori m.fl. 2009). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå en god status
på ytvattnen före år 2015.
Ytvattnen är indelade i typer på basen av deras geografiska och naturvetenskapliga särdrag. Till
varje typ har referensegenskaper fastställts, som å andra sidan är utgångspunkt för klassificering
som beskriver mängden av mänskliga aktiviteter. Typindelningen har gjorts separat för åvatten,
sjöar och kustvatten. I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna ”Jakobstads havsområde” och ”Larsmo skärgård” till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna ”Kallan” och ”Nykarlebys yttre havsområde” hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu). Åmynningarnas
övergångszon inkluderas i de inre kustvattentyperna (Vuori m.fl. 2009).
Klassificeringens kriterier framhävs av biologiska faktorer, som stöds av fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsfaktorer samt övrig information om egenskaper och belastning över området som skall klassificeras. Från vinterproven används ytvattnets totala näringshalt och från proven tagna under växtperioden,
siktdjup och a-klorofyllhalter som beskriver mängden växtplankton. Som biologisk klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används dessutom bottenfaunan, som beskrivs på basen av det sk. BBI-ELSindexet. På basen av vattenkvalitetsparametrarna från materialet för samkontrollen utanför Jakobstad
har man gjort en klassificering för enskilda observationspunkter, de presenteras i avsnitt 4.5. På basen
av bottenfaunaindexet har man på motsvarande sätt gjort en karta över enskilda provpunkter i avsnitt
6.2 (Nyman 2014). Helhetsutvärderingen och fastställandet av det ekologiska tillståndet, som görs för
vattenförekomsterna, utförs följande gång år 2015 i samband med vattenförvaltningsprocessen.
2 Väderleksförhållanden och hydrologi
Nederbördsmängderna (Karleby/Korplax) och medeltemperaturerna (Kronoby) under år 2013 vid
de närmaste mätstationer samt uppgifterna för en jämförelseperiod presenteras i figurerna 2 och 3
(Meteorologiska institutet 2013). Antalet isdygn framgår ur tabell 1 (Matero / Meteorologiska institutet 2013). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvattenståndet vid Jakobstads hamn och Larsmo-Öjasjön presenteras i bilaga 1.
4
Under år 2013 var den totala nederbördsmängden (675 mm) i Korplax i Karleby något större en normalt (544 mm). Nederbördsmängden under året avvek betydligt från den längre jämförelseperioden på
så vis, att det regnade i genomsnitt mindre under våren och betydligt mera under sommaren och hösten, särskilt i oktober-december (figur 2). Årsmedeltemperaturen (4,9 °C) i Kronoby var cirka 2 °C
varmare än under jämförelseperioden. Lufttemperaturen var som vanligt kallare från maj till juli på
Kallan än i Kronoby (figur 3).
Istäckets varaktighet vintern 2012-2013 var i havsområdet utanför Jakobstad nästan fyra månader med
början från december och avtog i slutet av april, alltså ungefär lika länge som under jämförelseperioden
1961-1990.
Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Korplax år 2013 samt medeltalen i Korplax åren 19812010 och den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Jakobstad (Kallan) år 2013 samt medelvärdet för Kronoby perioden 1981 - 2010 (Meteorologiska institutet 2013).
Tabell 1. Tidpunkten för tillfrysningen av havet och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad
under vintern 2012 – 2013 (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C =
islossningen inleds, D = tidpunkten för helt isfria förhållanden, E = det verkliga antalet isdygn) samt
under jämförelseperioden 1961 – 1990 (M = medeltalet för antalet isdygn, min = det minsta antalet,
max = det största antalet under perioden 1961 – 1990) (Seinä & Peltola 1991 och Matero 2014).
Plats
1961 – 1990
Vintern 2012/ 2013
A
B
7. 12.
C
D
E
M
Min
Max
28.04.
29.04.
148
143
102
187
Jakobstads hamn
3.12.
Ådöskatan
3.12.
19.12.
28.04.
29.04.
140
143
91
178
Mässkär
9. 12.
19.12.
24.04.
24.04.
128
137
77
166
Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmos och Jakobstads skärgård via
dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds, Storströmmen
och Bågast i Öja (Krekilä) fiskleder, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är
5 m3/s, vid Storströmmens fiskled 1 m3/s och vid Bågast 2 m3/s. Fisklederna stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 – 10 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes från variationer i havsvattenståndet år 1998 och den nuvarande målsättningen med regleringen är att hålla sjöns
vattenstånd mellan +10 - +20 cm (N60). Larsmo-Öjasjöns vattenstånd och avtappningar år 2013 framgår ur bilaga 1.
Vattenföringen från Larsmo-Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta uppgifter om
vattenståndet och öppethållningstider för dammluckorna (UPM Kymmene Oyj 2013a, figur 4). År
2013 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 32,7 m3/s, alltså mera än den genomsnittliga av-
5
tappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod 1999 – 2005: 25,4 m3/s) men betydligt mindre
än under det nederbördsrika året 2012 (41,6 m3/s). Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet
avtappades i medeltal 12,2 m3/s ( ca. 37 %), via dammluckorna vid Gertruds 12,9 m3/s (ca. 39 %) och
via fisklederna sammanlagt 7,6 m3/s (ca. 23 %).
Avtappningarna från Larsmosjön år 2013 följde som mest det normala fastän avtappningarna var något
mindre i januari-maj jämfört med jämförelseperioden (1999 – 2005). Vårflödet kom i april-maj och
steg tämligen högt för att sen sjunka snabbt. I juni-november var avtappningarna betydligt färre jämförda med jämförelseperioden med undantag för juli, då det avtappades dubbelt mer än under jämförelseperioden 1995 – 2005 liksom även i december. Även i november var avtappningarna mera än under
jämförelseperioden. Under våren var fisklederna vid Hästgrundet och Gertruds stängda under ungefär
en tredjedel av månaden eller halva tiden av månaden. I juni-oktober var Gertruds fiskleder stängda
förutom under några enstaka dagar, likaså fisklederna vid Hästgrundet med undantag för juli, då den
var öppen under halva månaden. Storströmmens fiskled var öppen året om med undantag för två dagar.
Figur 4. Avtappningarna från Larsmosjön som månadsmedelvärden för år 2013 (UPM Kymmene
2012a) samt för perioden 1999 – 2005 (Aaltonen och Kalliolinna 2006).
3 Belastningen
Förutom av avlopps-, kylnings- och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus
belastning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM
Kymmene Abp:s fabriker och från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda, samt i mindre del
från reningsverken vid Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation, som har sina egna belastnings- och
vattendragskontroller. Avloppsvattnet från OSTP Finland Oy Ab leds till havet i samma kanal som
UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Verkningsområdet för Bågast fiskeled ligger norr om detta kontrollområde. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM
Kymmene.
6
3.1 Avloppsvattenbelastning
Under år 2013 var totalproduktionen vid UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad 745 024 AD
ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 92 % eller 687 142 ton. Cellulosaproduktionen
var cirka 9 % större än föregående år. Därtill tillverkade BillerudKorsnäs Finland Ab papper och
kartong sammanlagt 182 669 ton, alltså cirka 7 % mindre än år 2012. Walki Ab:s produktion av
förpackningsmaterial var 73 067 ton, alltså en aning mera än föregående år.
Det renade avloppsvattnet från UPM leds via en aktivslamanläggning samt en efterluftnings- och
sedimenteringsbassäng i Labackörsviken ut i havet nordost om Alholmen (figur 1). Belastningen av
totalfosfor som leds ut med UPM:s renade avloppsvatten (2013b) var högre än förra året (figur 5).
Även belastningen av kväve, fast substans, BOD och COD var större än föregående år. Belastningen av AOX var något mindre än föregående år. Belastningen av fosfor varierade under vinterperioden mellan 16 – 38 kgP/d och under sommaren mellan 22 – 60 kgP/d. Medelvärdet för hela året
(35 kgP/d) var högre jämfört med medetalet under de senaste fem åren (27 kgP/d). Den månatliga
tillståndsgränsen för fosforbelastningen (60 kg P/d) och det årliga gränsvärdet (55 kg P/d) underskreds år 2013. Tillståndsgränsen för BOD:s månadsnivå (4,4 t O2/d) överskreds i februari (6,1 t
O2/d), men årsmedelvärdet höll sig under tillståndsgränsen liksom även miljötillståndets övriga belastningsgränser.
Det renade avloppsvattnet från invånare i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och
Pedersöre kommuner (ca 30 000 invånare) leds ut i havet söder om hamnen (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i en eftersedimenteringsanläggning i Alheda. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen. Belastningen som leddes till vattendraget var aningen större än under år 2012 (figur 5). Tillståndsvillkoren uppnåddes för CODCr
under alla kvarttal. BOD7-halten i det utgående avloppsvattnet överskred gränsvärdet under det
andra kvartalet och under det första, tredje och fjärde kvartalet var reduktionen mindre än tillståndsgränsen (95 %). Tillståndsgränsen som fastställts för totalfosfor (0,3 mg/l) underskreds under
alla kvartal. Reningseffekterna var i medeltal för hela året följande: fast substans 95,4 %, BOD7
96,3 %, CODCr 91,8 % och tot-P 97,8 %. Totalkvävereduktionen var i medeltal för hela året 21 %.
(Ahlström 2014).
Av den organiska belastningen (COD, BOD) förorsakad av avloppsvattnet, kom 96 – 99 % från
UPM, av fosforbelastningen 95 % från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningen fördelades mellan UPM (54 %), staden (41 %) och OSTP (5 %). Fosforbelastningen orsakad av
avloppsvattnet har, med undantag för några år, minskat stadigt från 1980-talet fram till år 2012 då
den började öka en aning. En minskande trend kan observeras i belastningen av organiska ämnen
(BOD, COD), dock var belastningen år 2013 en aning större än föregående år. Ingen motsvarande
förändringstrend kan påträffas gällande kvävebelastningen.
Vid OSTP Finland Oy Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkas ca 25 000 ton rostfria och syrabeständiga
rör och rördelar av stålskivor och –band i året (kapaciteten är ca 35 000 t/a). Rören betsas i en syrabassäng, där det finns salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten.
Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betsningsprocessen behandlas i en tvåfasig
NaOH-sedimentering. I och med den processändring som togs i bruk år 2007, byttes största delen
av salpetersyran ut mot svavelsyra. Det uppstår ca. 900 – 1600 m3 avloppsvatten/mån och de leds ut
i havet via Labackörsviken i samma rör som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttär epost 2010). Kvävebelastningen från OSTP år 2013 var 14 710 kg/a och underskred därmed det i
tillståndet angivna målvärdet (30 000 kg/a). Belastnings- och koncentrationsgränser stadgade i miljötillståndet höll väl år 2013 (tabell 2). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren 2001 – 2013
samt belastnings-/målvärden enligt det nu gällande tillståndet presenteras i bilaga 11.
7
Figur 5. Avloppsvattenbelastningen 1983 -2013.
UPM Kymmenes och OSTP:s kvävebelastning är
åtskilda sedan år 1995. (Tillståndsvillkoren 1.1.2010
för Jakobstads Vatten som kvartalsmedelvärden:
BOD7ATU 10 mg/l, 95 % CODCr 75 mg/l och tot-P 0,3
mg/l, 95 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som
månadsmedelvärden: BOD7 4,4 t O2/d (3,6 t/d som årsmedelvärde), CODCr 70 t O2/d (60 kg/d), fosfor 60 kg/d
(55 kg/d) och AOX 600 kg/d (500 kg/d).
Tabell 2. OSTP Finland Oy Ab:s koncentrations- och belastningsvärden för olika metaller samt halter och belastningar som uppnåddes år 2013.
Uppnådda
belastning 2013
(kg/a)
5,53
Metall
Krom
Koncentrationsgräns
(mg/l)
0,5
Uppnådda halt 1.
kvartalet 2013 (mg/l)
0,52
Uppnådda halt 2.
kvartalet 2013 (mg/l)
0,54
Uppnådda halt 3.
kvartalet 2013 (mg/l)
0,52
Uppnådda halt 4.
kvartalet 2013 (mg/l)
0,50
Belastningsgränsvärde
(kg/a)
25
Nickel
0,5
0
0,03
0
0,01
16
0
Bly
0,5
0
0
0
0
25
0
Kadmium
0,1
0,0004
0,0002
0,0004
0,0007
2
0,0036
Koppar
0,2
0,01
0
0,01
0
inget gränsvärde
0,04
Fluorid
inget gränsvärde
28,78
77,80
12,58
83,93
1 800
609
pH
inget gränsvärde
10,4
10,7
11,1
10,25
inget gränsvärde
tot-N
inget gränsvärde
1 275
1 483
934
1 600
inget gränsvärde
15 874
8
Jakobstads hamns dagvattensystem för kajer och hamnområden uppgår till över 100 insamlings/slamavskiljningsbrunnar, varifrån dagvattnet leds ut i havet via fyra utsläpps-/ventilbrunnar. Brunnarna är utrustade med sand- och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Brunnarna töms efter behov men åtminstone 2 gånger om året (Kujala 2014). Man har lagt särskilt stor vikt
vid att hålla dagvattenbrunnarna rena sedan år 2009 och man har försökt hindra att fast substans och
näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och
lossning. De vatten som leds ut i havet kontrollerades år 2013 efter ögonmått i samband med dagliga
kontrollomgångar och inget att anteckna påträffades. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under
år 2007 har man estimerat att den totala belastningen från hamnområdets dagvatten under en 500 mm
årsnederbörd är ungefär 120 kg N/a, 9 kg P/a och 1400 kg fast substans/a (Kujala 2012). Sanitetsvatten
från hamnen samlas upp i en sluten tank som töms till avloppsreningsverket, vilket kommer att göras
tills man har byggt ut avloppsnätet från hamnen till avloppsreningsverket. I kapitel 7 presenteras ett
sammandrag över kontrollen av muddringen vid hamnområdet och farleden.
3.2 Värmebelastning
Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av
fast bränsle. Under år 2013 producerades elektricitet (1 059 GWh/a), fjärrvärme (279 GWh/a) och
industriånga (114 GWh/a), totalt 1 453 GWh/a eller 5 230 TJ/a. Bränslenas energi-innehåll var ca.
11 040 TJ. För att driva kraftverket användes torv (16 %), kol (33 %), trä (43 %), hushållsavfall
(REF, 7 %), åkermassa (0,1 %), 9 bar ånga (0,5 %) samt olja (0,3 %) vid start av kraftverket. Andelen av kol som bränsle fördubblades nästan och även andelen av trä ökade jämfört med föregående
år. Andelen av torv minskade å andra sidan en aning. Kraftverkets (AK1 och AK2) gångtid var 9
231 timmar under år 2013, vilket var nästan 7 % mer än under år 2012. Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet år 2013 var 4 768 TJ eller 43 % av bränslens totala energiinnehåll
(figur 6).
Figur 6. Värmebelastning från olika källor på havet utanför Jakobstad 2002 – 2013.
9
År 2013 användes 13,3 milj m3 kylvatten, eller i medeltal 5,1 m3/s (tillstånd 7,2 m3/s). Medeltemperaturen på kylvattnet som leddes ut i havet var som varmast i mars, cirka +9°C (tillstånd + 33 °C)
kalkylerat på veckobasis, och temperaturstegringen var högst i mars då den uppmättes till cirka
+11°C kalkylerat på dygnsbasis (tillstånd +13 °C). Under maj-augusti var det ingen värmebelastning till havet på grund av underhållsarbeten (Keränen 2014a).
Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda
avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 6). Värmebelastningen från UPM Kymmene var 4 229 TJ
under år 2013. År 2013 var värmebelastningen från Jakobstads avloppsreningsverk uppskattningsvis
23 TJ och den ”naturliga” värmebelastningen från Larsmosjön 774 TJ (Keränen 2014a).
3.3 Larsmo-Öjasjön
Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna
från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop ämnesflödet
via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Fosfor- och kvävebelastningen från Larsmosjön år 2013 var mindre än föregående år. Avloppsvattenbelastningen var ungefär i samma storleksklass som år 2012 (figur 7).
Medelvärdet för hela årets totala fosforbelastning från sjön under år 2013 (117 kg/d) var något
större än medelvärdet de gångna åren (2000 – 2004: 81 kg/d, 2005 – 2009: 87 kg/d). Även kvävebelastningen (2584 kg/d) var aningen större än medelvärdet från tidigare år (2000 – 2004: 2 213 kg/d,
2005 – 2009: 2 358 kg/d), med undantag för åren 2011 – 2012 då Larsmosjöns kvävebelastning var
betydligt större än normalt. Larsmosjöns fosfor- och kvävebelastning var år 2013 ungefär tre gånger
större än avloppsvattenbelastningen (figur 7, tabell 3).
Figur 7. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad 1994 – 2013.
Tabell 3. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 2013.
Parameter
kg/d (2013)
UPM
Kymmene
Pietarsaari
Jakobstad
yht/tills.
2013
BOD7
1 800
74
1 874
CODCr
34 000
437
34 437
35
1,6
515*
364
tot-P
tot-N
3
vattenmängd m /d
164 074
8 900
Järvestä
Från sjön
Lähialue**)
Närområdet
36,8
117,3
9**
879
2 584
172 900
*) UPM + OSTP
**) Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen m.fl 1998).
160
6
2,83 × 10
70
10
Avloppsvattnets andel av havsområdets totalbelastning av näringsämnen varierar med årstiderna och
variationerna i belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 2013 för fosforns del
cirka 24 % och för kvävets del ungefär 25 %. Avloppsvattnets andel av fosforbelastningen var som
minst (ca. 6 %) i november och avloppsvattnets andel av kvävebelastningen var som minst (ca. 10 %) i
december. Avloppsvattnets andel av fosforbelastningen var som störst i juni (44 %) och av kvävebelastningen störst i september (39 %) (figur 8).
Figur 8. Variationerna i månadsmedelvärdet av näringsämnesbelastningen (fosfor och kväve) till havsområdet utanför Jakobstad år 2013.
4 Vattenkvaliteten i havsområdet
4.1 Vattenkvaliteten vintern 2013
Det uppstår en tydlig skiktning under isen till följd av flödet av avlopps- och sjövatten, då ytvattnets
kvalitet avviker från kvaliteten på den övriga vattenmassan. Ytvattnets (1 m) pH-värde liksom salthalten är lägre, vattnet är brunt, och totalhalterna av näringsämnen och organiskt kol (TOC) är klart
förhöjda. Även järnhalterna i ytvattnet är betydligt högre än i det bottennära vattnet. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från
varandra.
Vinterprovtagningen utfördes 25. – 26.3.2013. Längs kusten och skärgårdsområdet var issituationen
mycket god. Man kom inte ut till punkterna P75 på grund av packis och svag is och provet från punkt
P53 togs 300 meter väster om den orginala punkten, då isen redan smält vid den. Avlopps- och flodvattnets utbredning under isen presenteras i figur 9 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av fosfor och organiskt kol (TOC). De parametrar (tot-P och tot-N) som inkluderas i den ekologiska klassificeringen och som undersöktes under vinterperioden presenteras i avsnitt 4.5.
De genomsnittliga avtappningarna via Hästgrundet och Gertruds vintern 2013 var i januari-mars något
större än normalt. Födet vid Hästgrundets fiskled varierade mellan 4,8 – 8,2 m3/s och vid Gertruds mellan 7,2 – 9,1 m3/s. Flödet via fisklederna var under vintern som störst i januari och avtog mot mars.
Flödet vid Storströmmens fiskled var jämn i januari-mars (0,9 – 1,7 m3/s).
Sjö- och avloppsvattnet spred sig som ett tunt lager under isen och dess inverkan syntes i ytvattnet särskilt vid Ådö-Hälsingö inre skärgård men även vid de yttre punkterna (P64, P65 och P73). Under isen
strömmade brunaktigt och mera näringsrikt sjövatten och i mellan- och bottenskikten renare och salthaltigt havsvatten. Skiktningen vid skärgårdspunkterna var tydlig för alla variabler då vattnet baserat
på ledningsförmåga bestod nästan enbart av havsvatten på 2-5 meters djup. Vattnet i Larsmosjön var
inte speciellt surt under vintern 2013 (pH 6,2 – 6,7), således blev försurningsinverkan på havsområdet
mycket låg. Den hygieniska situationen var god vid utsläppsområdet utanför Jakobstads avloppsre-
11
ningsverk (P52 och P53) samt i dagvattnets influensområde i Gamla hamnsviken (P51), då det fanns
väldigt lite hygienindikatorbakterier (P51: 9 pmy/100 ml, P52: 0 pmy/100 ml, P 53: 1 pmy/100 ml).
Ytvattnets färgvärden samt fosfor- och kvävehalter var förhöjda inom sjövattnets och avloppsvattnets
influensområde på grund av sjövattnets inverkan. Provpunkterna P64 och P65 representerade referensområdet, vid vilka man dock kunde observera en inverkan från avlopps- och sjövattnen under vintern,
likaså vid punkt P73 en inverkan från Lappo å.
Figur 9. Avlopps- och sjövattnets
utbredning i mars 2013 utvärderat
på basen av ytvattnets (1 m) kvalitet. Innehåller material från
Lantmäteriverkets terrängdatabas
04/2014.
Syresituationen i vattnet under isen var huvudsakligen nöjaktig eller god (mättnadsgraden 49 –91 %)
både i yt- och bottenvattnet. Syresituationen var endast försvarlig (41 %) vid punkt L5 i Larsmosjöns
bottenskikt.
4.2 Perioden med öppet vatten år 2013
De omfattande provtagningsomgångarna
Vid provtagningsomgången i maj (27.5.) var dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet stängda,
men fiskleden vid Storströmmen var öppen. Provtagningsomgången inföll under slutet av vårflödets
topp och inverkan kunde observeras på havsområdet, men dock inte lika storskaligt och vidsträckt
som under det föregående året och man kunde inte heller observera en inverkan från kanalen som
går genom staden (P51 och P52). Å andra sidan kunde inverkan från Larsmosjön observeras. Ytvattnet utanför Hästgrundet ända ut till norrsidan om Alholmen (P54) var brunt (100 mgPt/l) och
grumligare än det övriga havsområdet (2,2 – 2,5 FNU). Utanför Gertruds nådde inverkan till punk-
12
terna P79 och P78, där färgvärdena varierade mellan 90 – 150 mgPt/l och värdena för grumlighet
mellan 1,6 – 3,1 FNU. Även konduktiviteten var lägre vid dessa punkter än vid de övriga punkterna.
Vid Hälsingöviken (P66) är vattenutbytet dåligt, vilket även kan observeras som en försämrad vattenkvalitet. I Gamla hamnsviken (P51, P52 och P61) samt vid de yttre områdena vid Ådö-Hälsingö
(provpunkter 62, 64, 65, 71, 73 och 75) hade vattenstapeln en jämn kvalitet och bestod av havsvatten och ingen inverkan från sjövattten kunde observeras. Vattnet som tappades från Larsmosjön
hade ett pH-värde på 6,6 – 6,7.
Man kunde observera en temperaturskiktning i maj vid alla övriga punkter förutom vid P51, 66, 67 och
79. Vattnet var som varmast vid Kackursfjärden (P79), cirka 17°C både i yt- och bottenvattnet. Vid de
övriga punkterna i närheten av kusten varierade temperaturen mellan 6 – 16 °C.
Vid de yttre punkterna (P73 och P75) var ytvattnets temperatur 3 – 5 °C och bottenvattnet 2 – 3 °C.
Siktdjupet var 1,0 – 2,4 m på avlopps- och sjövattnets influensområde, i den yttre delen av skärgården
från Ådö-Hälsingö i riktning ut mot havet vid punkterna 62, 64, 65, 71 och 73 var siktdjupet mellan 2,1
– 3,3 m och som djupast (5,5 m) vid provpunkten P75 på det öppna havet. Ammonium- och särskilt
nitratkväve förekom i mätbara halter vid alla punkter, mest på området som påverkas av sjö- och avloppsvatten. Vårens algproduktion hade förhöjt klorofyllhalterna på några provtagningspunkter (P51,
P54 och P55) i skärgården samt vid punkterna P66 och P78 till ungefär 5 – 9 µg/l, i Kackursfjärden
(P79) var halten till och med 11,3 µg/l. Vid de övriga punkterna låg klorofyllhalten på nivån 1,5 – 4
µg/l.
På basen av temperaturkarteringen under den omfattande provtagningsperioden i augusti (6. – 8.8) var
ytvattnet kallare (16,7 – 16,8 °C) vid de yttre punkterna (P73 och P75) än vid de övriga punkterna
(17,2 – 22,4 °C). Vattnet var klart varmare vid punkterna nära Larsmosjön P54 och P55 (22,4 °C), eller
cirka två grader varmare än vid de övriga punkterna nära kusten. Vid de djupa provpunkterna (64, 65,
74 och 78) kunde man observera en tydlig temperaturskiktning ännu under slutet av sommaren. Klorofyllhalterna var i augusti höga i den inre skärgården (10,6 – 23,0 µg/l), men i den yttre skärgården och
ute till havs förblev halterna under 2 µg/l.
I augusti var havsområdets allmänna karaktär pelagial: salt och nästan färglöst havsvatten nådde in till
skärgårdszonen. Vattnets färg varierade mellan 10 – 25 mg Pt/l, mellan skärgårdszonens yttre delar och
det yttre havet. I den inre skärgården och i närheten av kusten var vattnet en aning brunare (30 – 65 mg
Pt/l). Värdena för konduktivitet varierade mellan 300 – 600 mS/m och var som lägst i Kackursfjärden
och som högst vid den yttre punkten P75. Ytvattnets konduktivitetsvärden var en aning lägre än i det
bottennära vattnet, på grund av sötvattnets inverkan. Halterna av klorofyll, kväve och fosfor i skärgården och närkusten låg på en nivå som är typiska för eutrofierade eller vattenområden som förändrats.
Vid närkustens utsläppsområden (P52, P53 och P54) samt vid Mässkär förekom en del hygienindikatorbakterier (0 – 12 cfu/100 ml).
Inom avloppsvattnets influensområde varierade siktdjupet mellan 0,8 – 2 m och både halterna av
näringar och organisk kol (TOC) var förhöjda i hela vattenpelaren och även färgvärdena var en
aning förhöjda. Sjövattnets inverkan kunde särskilt observeras vid punkterna nära Larsmosjön P54,
55 samt P67, där järnhalterna var markant förhöjda speciellt i ytvattnet. Vid dessa punkter var även
halterna av TOC, grumlighet och färg förhöjda och salinitetsvärdet vid punkterna P54 och P55 var
lägre än vid de övriga punkterna.
Vid de yttre provtagningspunkterna väster om Ådö-Hälsingön (P64, P65, P71, P73 och P75) var
vattnet i hela vattenstapeln av jämn kvalitet och hade låga halterna av näringsämnen och järn (tot-N:
210 – 370 µg/l, tot-P: 6 – 9 µg/l, Fe: <10 – 93 µg/l). Halterna av ammonium och nitratkväve var tydligt mätbara och klorofyllhalterna var endast 1,3 – 1,8 µg/l. Vattnet var betydligt klarare och ljusare
än vid avlopps- och sjövattnens influensområde. Siktdjupet var 3,8 – 6,0 m. Provet (P64, 1 m) som
13
togs av Södra Österbottens NTM-central i början av augusti (1.8.) visade likartade resultat som vid
samkontrollens provtagning i augusti. Syrehalten, värdena för fosfor och grumlighet samt klorofyllhalten var aningen högre och halterna för nitrat och ammoniumkväve en aning lägre i NTM-centralens
prov.
I oktober (7. – 19. 10.) hade vattenpelaren en mycket jämn kvalitet och temperatur (cirka 8,5 – 11 C).
Under provtagningstillfället avtappades vatten från Larsmosjön via Gertruds dammluckor, vilket kunde
observeras i vattenkvaliteten vid skärgårdsområdets norra del (P79) som låg salinitet och konduktivitet
samt förhöjda värden av järn och näringshalter samt särskilt i ytvattnet förhöjda värden av färg och
grumligthet.
Vid de yttre punkter rådde mycket marina förhållanden, vilket bäst kan observeras i vattnets allmänna uppsyn – vattnet var färglöst, klart och tämligen salt. Klorofyll och näringshalterna som indikerar om eutrofiering var vid de yttre punkterna på en nivå som är typisk för karga eller måttligt
eutrofierade vattenområden (1,3 – 2,6 µg/l) och näringshalter var låga. Vid influensområdet för avlopps- och sjövattnet uppmättes för oktober ovanligt höga klorofyllhalter (3,3 – 10,6 µg/l). Därtill var
vattnet närmast avlopps- och sjövattnets influensområde betydligt brunare och grumligare, särskilt i
Kackursfjärden (P79), där även värdena för salinitet och konduktivitet samt pH var som lägst. Vid
provpunkterna vid industrins och stadens utsläppsområden uppmättes några bakterier (1 – 4
cfu/100ml). Siktdjupet varierade ungefär mellan 1 – 6 m och var minst vid punkterna P54 och P55,
vid Larsmosjöns och avloppsvattnets influensområde och störst vid de yttre punkterna P73 och P75.
Intensivprovtagning (provpunkterna 52, 54, 62, 64 ja 67)
I figurerna 10 – 13 presenteras variationerna i vattnets färgvärden och halt av totalfosfor och halten av
totalkväve och variationerna i a-klorofyllhalterna från maj till oktober vid intensivpunkterna 52, 54, 62,
64 och 67. Halterna varierar under perioden med öppet vatten till följd av spridningen av sjö- och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Under år 2013 avtappades det från
Larsmosjön sammanlagt en tredjedel mindre sjövatten än under år 2012, under perioden med öppet
vatten över hälften mindre. Sjö- och avloppsvattnets inverkan kunde observeras som förhöjda färgvärden och näringshalter i närheten av utsläppsområdet (P54) och därifrån norrut (P67), liksom avloppsvattnets inverkan vid punkt P52.
Variationerna i halterna under sommaren var tämligen normala, med de områdesvisa skillnaderna var
tydliga mellan de inre och yttre punkterna, fast avtappningarna via Hästgrundet var betydlingt mindre
än föregående sommar. De maximala klorofyllhalterna (ca. 35 µg/l) uppmättes i juni vid punkt P54.
Vid alla övriga punkter var klorofyllhalterna också som högst i juni (5 – 24 µg/l). Fosforhalterna varierade vid den inre punkten (P54) från 67 µg/l (juni) till 4 µg/l (augusti) vid den yttre punkten (P64) och
kvävehalterna på motsvarande sätt från 1 100 µg/l (augusti) till cirka 210 µg/l (augusti).
Vattnets färg och halter av totalfosfor såg ut att korrelera relativt bra med varandra (figur 10 och
11). De högsta färgvärdena och totalfosforhalter uppmättes vid punkt P54 (färg: 55 – 150 mg Pt/l,
totP: 19 – 67 µg/l) och de lägsta vid punkt P64 (färg: 15 – 40 mg Pt/l, totP: 4 – 18 µg/l).
Muddringsarbetena som utfördes i juli-september hade en inverkan på sommarens resultat år 2013
(kap. 7). Muddringens inverkan kunde observeras i juli vid punkterna P62 och P64 som förhöjda
värden för färg och fosfor. Även augusti månads höga klorofyll- och totalfosforhalter är förmodligen en följd av muddringen och en inverkan kunde också observeras i de övriga medelvärdena under
perioden med öppet vatten.
14
Figur 10. Ytvattnets (1 m) färgvärden (mg Pt/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden
med öppet vatten 2013.
Figur 11. Ytvattnets (1 m) halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2013.
15
Figur 12. Halter av totalkväve (µg/l) i ytvattnet (1 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 2013.
Figur 13. Halterna av a-klorofyll (µg/l) i ytvattnet (0 – 2 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under
perioden med öppet vatten år 2013.
16
Eutrofieringsklassificeringen
Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 2013 presenteras i figur 14. Klassificeringen har, i likhet med tidigare år, uppgjorts genom att ange medel- och maximivärdet för klorofyllhalterna från tre olika provtagningsomgångar vid samtliga provtagningspunkter, samt de på basen av
medelvärdena uppskattade eutrofieringsklasserna (klassificering av Aaltonen & Kyröläinen):
Klass
Ytterst eutrof
Mycket eutrof
Eutrof
Måttligt eutrofierad
Påväg att eutrofieras
Karg
a-klo µg/l
> 100 µg/l
30 – 100 µg/l
10 – 30 µg/l
5 – 10 µg/l
2 – 5 µg/l
< 2 µg/l
På basen av klorofyllmedelvärdena delades undersökningsområdet in i fyra eutrofieringsklasser: karg,
på väg att eutrofieras, måttligt eutrof och eutrof. Larsmos skärgård (P54 och P67) placerades år 2013
på nivån eutrof. Den övriga inre skärgården var måttligt eutrof ända ut till nordost om Ådö, varifrån
zonen på väg att eutrofieras började. Även provpunkten norr om Orrskär (P78) hörde till klassen på
väg att eutrofieras. Provpunkterna P73 och P75 hörde till klassen karg. Parametrarna för den ekologiska klassificeringen (a-klo och siktdjup) behandlas separat i avsnitt 4.5.
Figur 14. Maximi- och medelvärdeshalterna för a-klorofyll (µg/l)
samt eutrofieringszonerna uppskattade på basen av medelvärdena
(n=3) under sommaren 2013.
Överst maximihalten, nere medelvärdet och inom parentes medelvärdena för observationerna i intensivuppföljningen (P 52, 54, 62, 64
och 67; n = 9). Innehåller material
från Latmäteriverkets terrängdatabas 04/2014.
17
4.3 Resultat av perifytonundersökningen 2013
Påväxtprov av perifyton gjordes på 10 provtagningsplatser under en 2 veckors inkubationstid under
tiden 25.7 – 8.8.2013. Perifytonundersökningen gjordes på parallella plexiglasskivor, varifrån algpåväxten togs bort i laboratorium efter att inkubationstiden gått ut. Algpåväxten analyserades på klorofyll-a (µg/m2) och fast substans (mg/m2). Resultaten är redogjorda för i figur 15. Provtagningsplatserna, deras koordinater och resultat framgår ur bilaga 4.
På basen av perifytonundersökningen var algpåväxten vid UPM:s utsläppskanal (UPM) och vid Alholmens Krafts kylvattenutsläpp (AK) flera tiotals gånger större än jämförelseområdena. Därefter
kunde man urskilja UPM:s och stadens förhöjda halter av fast substans och klorofyll samt hamnområdets förhöjda halt av fast substans. Vid de övriga områdena låg halterna av fast substans och klorofyll
på samma nivå som året innan eller lägre. Därtill ökade halten av fast substans vid Kackursfjärdens
punkt A, men vid de övriga områdena var halterna en aning lägre. Resultaten från perifytonundersökningen kan endast jämföras med resultat från samma påväxtperiod, och en jämförelse mellan olika år
är endast riktgivande. Påväxtprov av perifyton ger behövliga tilläggsuppgifter om utsläppsplatsernas
situation och beskriver bättre än vattnets klorofyllhalter effekterna av värmebelastningen.
Figur 15. Resultat från påväxt av perifyton från 10 provtagningsplatser i Jakobstads havsområde
under sommaren 2013.
4.4 Förändringar i vattenkvaliteten 1990– 2013
Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-P, tot-N och klorofyll) under perioden 1990 – 2013 vid
intensivuppföljningspunkterna 54, 62, 64, 67 och 75 har åskådliggjorts i figurerna 14 – 28. Figurerna
presenterar vintern och perioden med öppet vatten var för sig. Issituationen vid kusten försvårar tillträdet till de yttre punkterna, och på grund av det är resultaten från punkt P75 kompenserade med resultaten från punkt P77 vintrarna 1991, 2000, 2001, 2005 och 2007, vintern 1993 med resultaten från punkt
18
76, vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998 med resultaten från P74, vintern 2009 med resultaten från
punkt P78, och slutligen vintern 2010 med resultaten från punkt P73. Provpunkt P75 befann sig vintern
2011 mitt bland packisen och provet togs cirka 3 kilometer söder om punkt P75. Resultaten från punkt
P75 har år 2012 ersatts med resultaten från punkt P71. Provpunkt P71 motsvarar dock inte punkt P75
bra, eftersom sjö-/avloppsvattnet har en inverkan under vintern, vilket kan observeras i färgvärdena och
näringshalterna. Vintern 2013 har P75 ersatts med resultat från prunkt P71.
SYRE (figur 16)
En märkbar och bestående förändring i syresituationen under isen kunde iakttas vintern 1986, då
UPM:s aktivslamanläggning togs i bruk. Före detta hade syretillståndet i synnerhet vid punkterna P 62
och 64 varierat mycket och mättnadsgraden i vattnet var under 50 % ända ute vid Mässkär. Den nuvarande syresituationen har stabiliserats i hela området till den grad att ytvattnets syretillstånd är åtminstone nöjaktigt, men i regel god. Under vintern 2013 varierade mättnadsgraden i ytvattnet på
undersökningsområdet mellan 63 – 79 % eller syresituationen låg på gränsen mellan nöjaktig och god.
Figur 16. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern under perioden 1990 – 2013.
FÄRG (figur 17)
Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt p.g.a. att avlopps- och sjövattnet sprider sig på olika
sätt vid olika avtappningssituationer. Färgvärdena har sedan början av 1990-talet varit ganska jämna
vid den yttersta observationspunkten (P 75) men under 2000-talet har man under flera vintrar varit
tvungen att ersätta P75 med resultat från provtagningspunkter nära intill och på så vis har variationen ökat. Effekten av avtappningarna från Larsmosjön under vintern 2009 syntes tydligare än normalt vid alla provtagningspunkter i intensivuppföljningen, när återigen ytvattnet vintern 2010 var
ljusare, alltså ett mindre färgvärde, på grund av de färre avtappningarna. År 2013 observerades inverkan av sjövattnet på en del punkter och på en del som ljusare färgvärden.
19
Under perioden med öppet vatten noteras en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens
utsläppspunkter (P52, P54 och P67), där särskilt ytvattnet även är betydligt brunare än på andra ställen.
Vid de yttersta punkterna (P64 och P75) var färgvärdena låga (10 – 40 mg Pt/l) och variationerna små.
Avtappningarna under år 2013 kunde, med undantag för den yttersta punkten, observeras vid alla
punkter i färgvärdena under perioden med öppet vatten, dock aningen mindre än under föregående år.
Figur 17. Variationerna i medelvärdet för vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 under
åren 1990 – 2013.
20
FOSFOR (figur 18)
Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena på olika sätt från år till år beroende på
avtappningarna från sjön. Halterna har en nedåtgående trend och variationerna har minskat sedan
mitten av 1990-talet. Halterna har endast vid den yttre observationspunkten (P75) varit ganska
jämnlåga hela tiden. Avtappningarna från Larsmosjön koncentrerades under vintern 2008 och 2009
till Hästgrundet och fosforhalterna var högre än normalt på ett större område än bara på utsläppsplatsen (P62, P64 och P71). Vintern 2010 var fosforhalterna återigen tillbaka på en normal nivå på
grund av färre avtappningar. År 2011 var fosforhalterna en aning högre särskilt vid punkt P52 men
jämnades ut år 2012. Halterna år 2013 var under hela vinterperioden högre än föregående år.
Under perioden med öppet vatten är fosforhalterna på väg nedåt eller hållits på en jämn nivå vid alla
observationspunkter med få undantag. Variationerna i fosforhalterna är mindre och förhållandet är
märkbart mer stabilt än under vintern. Fosforhalten är närmast utsläppspunkterna (P52, P54 och P67)
märkbart högre än vid de övriga punkterna (totala halter mellan 12 - 67 µg/l år 2013). Fosforhalterna
sjunker till under 10 µg P/l då man rör sig längre ut till havs vid punkterna 64 och 75. Vid observationspunkterna P52, P54 och P62 har fosforhalterna haft en minskande trend under 2000-talet, men
halterna ökade en aning år 2012 för att sedan återigen år 2013 börja minska.
21
Figur 18. Variationerna i medelvärdet för fosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75
på vintern och under perioden med öppet vatten åren 1990 – 2013.
KVÄVE (figur 19)
Under vintern varierar totalkvävehalterna liksom färgvärdena och fosforhalterna på olika sätt från år till
år beroende på avtappningarna från sjön. De högsta halterna finns nära utsläppsområden och de lägsta
motsvarande längst ut i havsområdet. Variationerna vid P52 har minskat betydligt under 2000-talet.
Vintern 2013 var kvävehalten högre på alla punkter än under föregående år, men halterna låg ändå
inom nivån för 2000-talet.
Under perioden med öppet vatten är kvävehalterna på en jämn nivå eller aningen minskande vid alla
observationspunkter jämfört med situationen i början av 1990-talet. Variationerna är mindre och
förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P52, P54, P67) ligger
kvävenivån på ungefär 500 – 800 µgN/l och sjunker till ungefär 400 µgN/l då man rör sig längre ut
till havs. Kvävehalterna år 2013 sjönk tillbaka till den normala nivån under 2000-talet, efter de
aningen förhöjda halterna under år 2012.
22
Figur 19. Variationerna i medelvärdet för kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75
på vintern och under perioden med öppet vatten åren 1991 – 2013.
KLOROFYLL (figur 20)
På basen av a-klorofyllhalten, som är ett mått på havsområdets eutrofieringsgrad, ökade eutrofieringen
fr.o.m. mitten av 1980-talet vid alla punkter som ingår i intensivuppföljningen. Samtidigt blev även
skillnaderna mellan de olika områdena i regel större. Efter år 1998 har skillnaderna mellan de närliggande och de mer fjärran belägna punkterna ökat ytterligare och klorofyllhalterna varierar speciellt
mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P52, P54 och P67). En delfaktor är de
stora variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön. Vid observationspunkterna P62 och P64 har
man kunnat observera en sjunkande trend i klorofyllhalterna under 2000-talet. Vid punkterna närmast
kusten P52, P54 och P67 har man dock kunnat observera en ökande trend sedan år 2011. Klorofyllhalterna vid punkt P75 varierar runt bakgrundshalterna.
23
Sjövatten avtappades endast via fisklederna under hela sommaren år 2013, dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet var huvudsakligen stängda. År 2013 var halterna av a-klorofyll exceptionellt
höga, särskilt vid punkterna P52 och P54. Vi de yttersta punkterna fortsatte den minskande trenden.
Figur 20. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75
åren 1990 – 2013 (resultat av intensivuppföljningen, n = 11 – 16/år).
4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen
På basen av materialet från år 2013 har man utfört för varje observationspunkt en parametervis
granskning enligt den ekologiska klassificeringen som tillämpas i vattenförvaltningen (figur 21). I
den ekologiska klassificeringen används klorofyllhalterna från sensommarens provtagning (3.7 –
27.8) som mått för växtplanktonproduktionen. Som stödparametrar används näringshalterna (1 – 5
m vattenskikt) från mars samt siktdjupet från juli-augusti. Observationspunkterna klassificeras på
basen av dessa parametrar med hjälp av miljöförvaltningens anvisningar och klassgränser (Vuori
mfl. 2009), in i klasserna utmärkt – dålig.
De tidigare nämnda parametrarna för havsområdet utanför Jakobstad år 2013 presenteras i tabell 4.
Materialet från perioden 2006 – 2010 har bearbetats på motsvarande sätt och presenteras i tabell 5 samt
på kartan i figur 22. Även resultaten från bottenfaunaundersökningen har bearbetats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen (Vuori mfl. 2009). BBI-indexen som beräknats från bottenfaunaresultaten för varje observationspunkt placerades i klasserna utmärkt – dålig (Nyman 2014, figur
25).
Vattenkvaliteten år 2013 baserat på den ekologiska klassificeringens parametrar och jämförelseperioden 2009 – 2013
År 2013
I tabell 4 och presenteras vattenkvaliteten på observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad,
som estimerats på basen av resultaten från den ekologiska klassificeringens parametrar och klassgrän-
24
ser år 2013. Alla observationspunkter inom det inre kustområdet (Ps) placerades på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2013 i klasserna ”nöjaktig”, ”försvarlig” eller ”dålig”. Vattenkvaliteten i
Gamla Hamnsviken var ”dålig” och punkterna P54 och P55 utanför Larsmosjön var ”försvalig”, liksom även Kackursfjärden (P79) och Larsmo skärgård (P67). De resterande områden in den inre skärgården hörde till klassen ”nöjaktig”. Observationspunkterna inom det yttre kustområdet (Pu) placerades i klassen ”nöjaktig” förutom punkt P73. Provpunkt P73 hörde till klassen ”försvarlig”.
Tabell 4. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsresultaten år 2013.
Typ /
Punkt
Vattenformation
Ps Prs edusta
Ps Prs edusta
Ps Prs edusta
Ps Prs edusta
Ps Prs edusta
Ps Prs edusta
Pu Kallan
Pu Kallan
Pu Kallan
Ps Prs edusta
Ps Prs edusta
Pu Kallan
Pu Ukpyy ulko
Pu Kallan
Ps L-saaristo
Ps Prs edusta
51
52
53
54
55
61
62
64
65
66
67
71
73
tot-P
tot-N
SD
a-klo
2013
2013
2013
2013
47
18
18
26
30
19
14
13
18
31
37
13
24
1150
805
735
1055
860
810
600
640
505
965
1100
815
1015
75
78
79
23
38
770
1150
1,1
1,1
1,35
1
0,8
1,45
2,1
4,4
3,8
1,3
1,1
3,8
6
5,5
2
1,6
Vattenkvalitet Vattenkvalitet
2013
2010-2013
dålig
nöjaktig
9,2
nöjaktig
nöjaktig
7,0
nöjaktig
nöjaktig
15,4
försvarlig
nöjaktig
19,4
försvarlig
nöjaktig
4,6
nöjaktig
nöjaktig
2,1
nöjaktig
nöjaktig
1,6
god
god
1,3
god
god
6,3
nöjaktig
nöjaktig
försvarlig
nöjaktig
1,6
nöjaktig
nöjaktig
1,7
nöjaktig
god
1,8
utmärkt
utmärkt/god
2,6
nöjaktig
nöjaktig
försvarlig
nöjaktig
16,5
15,2
11,0
Jämförelseperioden 2010 – 2013
I tabell 4 och figur 22 presenteras placeringen av observationspunkterna från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad i klasserna utmärkt – dålig i den ekologiska klassificeringen. Observationspunkterna är klassificerade på basen av vattenkvalitetsmaterialet från perioden 2010 – 2013. Det yttre
kustområdets (Pu) observationspunkter P64, P65 och P73 placerades i klassen ”god” och den yttersta
punkten P75 låg på gränsen mellan ”god” och ”utmärkt”. De övriga provpunkterna i den yttre skärgården (P62 och P71) hörde till klassen ”nöjaktig”, liksom alla sju punkter inom den inre skärgården (Ps).
Näringsbelastningen från Larsmosjön och Lappo å vintern 2013 försämrade vattenkvaliteten jämfört
med vattenkvalitetsklassificeringen 2010 – 2013. Därtill kunde man observera inverkan från muddringen år 2013 som höga klorofyllhalter.
25
Figur 21. Vattenkvalitetsparametrarna för den
ekologiska klassificeringen på basen av
materialet från 2013. Innehåller material från
Lantmäteriverkets terrängdatabas 04/2014.
Figur 22. Vattenkvalitetsparametrarna för den
ekologiska klassificeringen på basen av
materialet från perioden 2010 - 2013 Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 04/2014.
5 Fiskerikontrollen
Årlig insamling av uppgifter
Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster insamlades enligt kontrollprogrammet (Norra svenska fiskeområdet), som har samlat in uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och
Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 2013 års uppgifter om fisket på havsområdet
från Vestersundsby, Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 2014, bilaga 6)
Antalet fiskare på området år 2013 var 541 personer. Av dessa var 30 yrkes- eller binäringsfiskare
enligt TE-centralens statistik. I Larsmo var antalet yrkesfiskare sammanlagt 18, i Eugmo 7 och i Vestersundsby 5. Det var färre fångstredskap på området än föregående år, men fångstmängden var större
än året tidigare.
Som fångstredskap användes främst 35 – 45 mm:s nät. Dessutom fiskades det med ryssjor, sikfällor,
gäddsaxar samt olika typer av spön och katsar. Under år 2013 användes fler antal ryssjor, sikfällor och
katsar och mindre nät, krokar & saxar, drivnät och kastspön än under föregående år. Ingen statistik
gjordes år 2013 över drivnät, metspön, långrävar, ljuster och not (tabell 5).
26
Tabell 5. Redskap, som användes i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2004 – 2013
(Wistbacka 2005 –2014).
Pyydykset/ Redskap
verkko/nät
rysä/ryssjor
siikaloukku/sikfällor
koukut & sakset
2004
2 159
161
22
inte
medd.
288
2005
2 131
118
31
inte
medd.
322
2006
2 583
81
39
inte
medd.
197
2007
2 753
105
35
inte
medd.
313
2008
2 262
125
27
inte
medd.
75
2009
1 968
71
24
inte
medd.
43
2010
1 831
73
25
inte
medd.
54
2011
1 239
72
25
inte
medd.
105
2012
1 884
68
34
inte
medd.
152
ajoverkko/flytnät
0
0
3
3
0
0
50
10
0
nuotta/not
0
0
0
0
0
0
0
1
44
inte
medd.
45
inte
medd.
inte
medd.
0
45
inte
medd.
90
inte
medd.
inte
medd.
0
109
0
135
0
> 72
>100
>100
> 15
79
inte
medd.
inte
medd.
89
inte
medd.
inte
medd.
52
inte
medd.
inte
medd.
1
67
inte
medd.
63
1
73
inte
medd.
45
inte
medd.
1
38
inte
medd.
26
inte
medd.
0
255
inte
medd.
20
5
0
0
0
inte
medd.
inte
medd.
inte
medd.
inte
medd.
siikakoukku/sikkrokar
pitkäsiima/långrävar
heittovapa/kastspön
onki/mätspö
katiska/katsar
atrain/ljuster
strömm.skötar
2013
1382
77
38
2
110
inte
medd.
inte
medd.
0
130
inte
medd.
85
inte
medd.
25
Tabell 6. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2004 – 2013
(Wistbacka 2005 – 2014). Mört och id ingår i gruppen ”övriga” fram till år 2005.
Saalis/ Fångst
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
siika/sik
20 823
17 002
18 033
15 198
10 281
9 533
14 543
15 268
18 407
20 119
lohi/lax
7 867
9 926
7 949
5 841
4 128
5 458
4 981
7 451
10 736
5 256
795
1 113
1 973
2 011
1 037
1 338
1 084
1 573
3 140
1 562
silakka/strömm.
10 702
26 621
10 776
22 529
704
869
1 582
1 826
2 656
2 350
made/lake
3 725
4 499
4 712
ahven/abborre
5 631
4 690
3 988
5 780
3 430
4 724
5 134
4 686
7 431
6 622
3 588
2 991
4 497
4 278
4 610
4 955
5 013
hauki/gädda
7 786
6 972
6 078
7 110
4 187
6 703
8 168
9 264
10 010
8 306
lahna/braxen
10 728
7 310
12 243
13 620
8 104
13 298
15 899
36 989
78 253 101 822
414
800
1 334
4 480
913
1 339
2 060
1 953
1 121
1 136
särki/mört
2 023
2 520
1 507
4 174
3 609
4 789
8 091
8 809
säynävä/id
1 967
1 852
1 291
1 878
2 968
2 782
3 654
3 273
13 486
1 422
taimen/öring
kuha/gös
muut/övrigt
4 722
3 994
1 687
5 490
4 192
4 446
1 297
1 686
Totalt/ yhteensä
73 193
82 927
72 763
90 019
42 765
58 257
65 603
92 877
150 195 165 690
Inom Jakobstads havsområde deltog 9 yrkesfiskare år 2013 i vårdfiskeprojektet. Vårdfisket förverkligades med ryssjor, som man exceptionellt hade lov till att fånga med även under sommaren. Precis
som tidigare år var den vanligaste fångstarten år 2013 braxen, vars andel av totalfångsten ökade till 30
% från föregående år. I samband med vårdfisket ökade fångstmängden av braxen 24 000 kg jämfört
med föregående år och även fångstmängden av mört ökade en aning (ca. 700 kg). De näst vanligaste
fångstarterna efter braxen var sik, mört, gädda, lake, lax och abborre, av vilka fångstmägden för sik,
mört och abborre var större än år 2012. Fångstmängden som erhölls från vårdfisket var en anmärkningsvärd andel av den totala fångstmängden, då den totala fångstmängden år 2013 var 165 000 kg
alltså nästan 10 % mer än föregående år. Fångsterna av arterna som vårdfiskades år 2013 (braxen, mört
27
och id) ökade men fångsten av lax minskade en aning och fångsten av öring var endast hälften av fjolårets fångstmängd. Fångsten av gös låg i samma storleksklass som år 2012 (tabell 6 och figur 23).
Figur 23. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo
åren 2005 – 2013 (Wistbacka 2006 – 2014). I gruppen ”övriga” inkluderas fångsterna av mört och id.
6 Översikt över övriga utförda undersökningar under år 2013
6.1 Resultat från badstrands- och alguppföljningen
Inom Jakobstad- och Larsmo-området finns sju officiella havsbadstränder, vid vilka vattenkvaliteten
regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café-stranden i
Fäboda är s.k. EU-stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde generellt de gällande kvalitetskraven vid alla stränder (Social- och hälsovårdsministeriets förordning
354/2008). Vid Storsand badstrand observerades överskridningar av gränsvärdet för E-coli (500
MPN/100 ml) i början av juli, men i uppföljningsprovet som togs en vecka senare hade halterna sjunkit
till en normal nivå (39 MPN/100 ml). I samband med provtagningarna vid EU-stränderna observerades
inga blågröna alger, olja, flytande partiklar, fenoler, och inte heller några synliga förändringar i vattnets
färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som Jakobstads social- och hälsovårdsverket utfört finns i bilaga 7.
I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 2013 observerades inga alger i Ådö fiskehamn.
28
6.2 Bottenfaunaundersökningen år 2013 (Nyman 2014)
Resultaten från den årliga bottenfaunaundersökningen som görs vid sex observationspunkter presenteras i en separat rapport och nedan presenteras ett sammandrag av Nymans (2014) rapporterade
resultat.
6.2.1 Metoder
Bottenfaunaprover för år 2013 togs i slutet av september i omgivningen av punkterna 53, 54, 62, 65, 71
och 78. I bottenfaunaundersökningen år 2012 lade man till två provtagningspunkter, P53 och P71.
Provtagningen utfördes i enlighet med standarden SFS 5076. Provet togs med en Ekman-hämtare (areal 246 m2). Antalet parallella hugg reducerades från tio till fem år 2012. Varje hugg sållades skilt för
sig i fält i enlighet med det nya kontrollprogrammet genom ett 0,5 och 1,0 mm dubbelsåll. Djur från 1
mm:s såll plockades levande med hjälp av lupp i laboratoriet inom ett dygn efter provtagningen. Djuren från 0,5 mm:s såll förvarades i etanol och plockades senare med hjälp av stereomikroskop och förvarades i etanol. De vägdes efter en kort tids torkning med sugpapper. Snäckor vägdes med skal (Nyman 2014).
6.2.2 Artsammansättning, individtäthet och biomassa
Bottenfaunans artsammansättning var i huvudregel lik föregående år (figur 24). Det påträffades
sammanlagt 23 arter eller grupper på observationspunkterna. Den stationsvisa variationen var 7 – 11
arter. På alla områden påträffades glattmaskar (Oligochaeta), av vilka Potamothrix hammoniensis var
den dominerande arten. Arten i fråga hade år 2013 sällskap av Limnodrilus hoffmeisterin som delvis
kommit tillbaka till punkt 54, där fåbortsmaskarna förmodligen hade minskat på grund av den temporära grumligheten från farledens muddring. Den nya arten som påträffades på provpunkterna 62 och 53
år 2012, den förmodligen för Östersjön oskadliga arten Paranais frici (Ljungberg m.fl. 2011), var av
fåborstmaskarna den dominerande arten på punkt 62. Av fjädermygglarver (Tanypodinae) var larver av
Procladius-släktet den vanligaste gruppen i havsområdet utanför Jakobstad. Jämfört med tidigare år
fanns det relativt lite av dessa och de till storleken stora Chironomus-larverna, som indikerar eutrofiering, påträffades inte alls år 2013. Även musselkräftor (Ostracoda)) och amerikansk havsborstmask
(Marenzelleria sp) påträffades på nästan alla punkter. Musselkräftor som indikerar en hälsosam botten
fanns rikligt år 2013 vid punkterna P54, P71 och P78, å andra sidan fanns det väldigt lite av dem eller
så förekom de inte alls på punkterna P53, P62 och P65. Havsborstmasken (Manayunkia aestuarina)
lever i Bottenviken på gränsen till dess toleransnivå på grund av den låga salthalten och den påträffades
för första gången utanför Jakobstad år 2009. Havsborstmasken påträffades vid punkterna P62 och P65
år 2013. Skorv (Saduria entomon) och vitmärla (Monoporeia affinis) har minskat i havsområdet utanför Jakobstad. År 2013 påträffades en skorv vid provpunkt P62 men ingen vitmärla kunde observeras
(Nyman 2014).
Individtätheten hos bottendjuren varierade mellan 200 – 4 300 ind./m2. Biomassan varierade mellan
0,1 – 5,6 g/m2 (figur 24). Det totala individantalet var störst på punkterna P54, P71och P78, där det
fanns rikligt med musselkräftor. Musselkräftorna är små till storleken och har en liten inverkan på biomassan, men i beräkningen av BBI-indexet har den en stor inverkan och då artantalet är stort, är deras
inverkan på beräkningsresultatet anmärkningsvärt stort (se kap. 6.2.3.). Individantalet var klart minst
vid punkt P53 på grund av farledens muddringsarbeten. Biomassan var störst vid provpunkterna 62 och
65, där amkerikans havsborstmask samt enskilda individer av skorv och östersjömussla utökade biomassan. Vid provpunkt P71 bestod biomassan till största del av glattmaskar (Nyman 2014).
De förändringar i bottenfaunan som observerades år 2011 vid provpunkterna P54 och P62 kunde till
viss del även observeras även år 2012. Förändringarna kan bero på muddringsarbetena i hamnen och
farleden. Hamnens och farledens muddringsarbeten som utfördes i den direkta närheten till provpunkt
29
53, hade även sommaren 2013 medfört att det samlats ett tjockt skickt med lera och mjäla på bottnen,
vilket gjorde att både individantalet och biomassan hade minskat betydligt på provpunkten (Nyman
2014).
Figur 24. Bottenfaunans individtäthet (st/m2) och biomassa (g/m2)vid punkterna P 53, 54, 62, 65, 71
och 78 år 2013 (Nyman 2014).
6.2.3 Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen
Den år 2012 uppdaterade beräkningsmodellen för BBI- och ELS-indexen som användes i vattenförvaltningsplaneringen (Perus & Österberg 2012) visade att kvalitetsindexen för år 2013 låg på
samma nivå som föregående år. Enligt beräkningsmodellen beräknas indexen separat för provpunk-
30
terna på mera 10 meters djup och skilt för de som är grundare. Vattenformationens sammanlagda
klassificering kan beräknas om vattenformationens djupfördelning fanns till känna. Vid tolkningen
av resultaten skall man beakta, att kvalitetsindexet och klassificeringen som utförts på basen av det
innehåller grova generaliseringar, till exempel har man åt alla fåbortsmaskar och fjädermyggor angett tyngdpunkten ”dålig”, även om gruppen innehåller mycket olika arter. Därtill är variationen i
indexvärdena mellan olika år delvis slumpmässiga och dess noggrannhet beroende på den statistiska
noggrannheten i bedömningen av arternas individtäthet. I beräkningarna presenterade i bottenfaunaundersökningens rapport för år 2012 fanns det i materialet för vattenformationen utanför Jakobstad och Larsmo skärgård felaktiga insättningar. Dessa har korrigerats i bottenfaunaundersökningen för år 2013 (Nyman 2014) samt i detta sammandrag. I beräkningarna har man även använt
resultaten från den omfattande bottenfaunaundersökningen år 2010.
På basen av bottenffaunaresultaten år 2013 klassades provpunkterna 53, 65 och 78 som goda och 54,
62 och 71 som utmärkta. Även om muddringen av farleden har kraftigt minskat individantalet och biomassan vid provpunkt 53, har dess indexvärde ändå inte minskat mycket, då artsammansättningen har
förblivit ganska mångsidig (tabell 7). På basen av bottenfaunamaterialet från åren 2008 – 2013 klassades vattenformationen utanför Jakobstad som ”nöjaktig” och vattenformationen Larsmo skärgård (baserar sig endast på resultat från provpunkt 78) som ”god”. Vattenformationen Kallan klassades som
”god” på basen av provpunkterna grundare än 10 meters djup och som ”utmärkt” vid provpunkterna på
över 10 meters djup (tabell 8) (Nyman 2014).
Tabell 7. Punktvisa BBI-ELSindexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet
utanför Jakobstad åren 2008 – 2013, E = utmärkt, H = god, T = nöjaktig, V = Försvarlig.
År
Punkt
2008
2009
53
54
62
65
0,60
H
0,77
H
1,37
E
0,52
T
0,72
H
1,44
E
71
78
1,00
E
0,92
H
2010a
2010b
0,71
H
0,32
V
0,98
E
1,09
E
0,73
H
0,76
H
2011
0,48
0,95
H
1,51
E
1,68
E
T
0,67
H
0,95
H
2012
2013
0,76
H
0,58
H
0,98
E
0,81
H
1,09
E
0,92
H
0,76
H
1,03
E
1,04
E
0,70
H
1,09
E
0,90
H
Tabell 8. BBI-ELSindexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet för varje
vattenformation åren 2008 – 2013, E = utmärkt, H = god, T = nöjaktig. Värdena för år 2010 baserar
sig på den omfattande bottenfaunaundersökningens resultat.
Vattenformation
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Hela perioden
Jakobstads havsområde
H
T
T
H
H
H
T
Larsmo skärgård
E
H
H
H
H
H
H
Kallan 10+m
H
H
H
E
H
H
E
Kallan10-m
H
E
E
H
31
6.3 Temperaturkarteringar
På spridningsområdet för Alholmens Krafts kylvatten gjordes under år 2013 temperaturkarteringar i
mars, maj, augusti och oktober. Resultaten har blivit rapporterade i en skild rapport (Keränen
2014a). Karteringsresultaten från år 2013 jämfördes med temperaturer från de samma observationsplatserna provtagna innan Alholmens Kraft startade (Samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 1990 – 2001).
I mars 2013 var de maximala temperaturerna i havsområdet mellan 0,1 – 4 °C. Det varmaste vattnet
fanns utanför utsläppsplatsen i riktning mot Risöhällen. I mars var kylvattnets primära spridningsriktning mot norr, i riktning mot Hälsingö och Stora Grundören. På basen av vattentemperaturerna sträckte
sig kylvattnets influenszon till ett cirka 4,5 km2 stort område från kylvattenkanalens mynning. Från
ytan ner till bottnen hade vattnet värmts upp, eller ner till cirka 3 m djup.
I maj 2013 var de maximala temperaturerna i observationsområdet mellan 9 – 17 ºC. Den högsta temperaturen uppmättes i Kackursfjärden och den lägsta utanför Ådö. I maj kunde man observera en temperaturskiktning men ingen inverkan av kylvattnen. Värmekraftverket var inte igång i maj, då kom
värmebelastningen endast från UPM:s fabrik.
I augusti 2013 var vattnets temperatur på hela observationsområdet cirka en grader varmare än medelvärdena under åren 1990 – 2001. Vattnet på observationspunkterna hade en varierande maximitemperatur på 18 – 21°C. I augusti fanns det inte heller någon värmebelastning på grund av underhållsarbeten. Temperaturskiktningen var småskalig och vattnet blev endast en aning kallare då man gick ner
till de djupare skiktena.
I oktober 2013 var vattnets temperatur på hela observationsområdet 1 - 3 grader kallare än medelvärdena under åren 1990 – 2001. Vattnet på observationspunkterna hade en varierande maximitemperatur
på 8 – 11 °C. De högsta temperaturerna uppmättes strax utanför utsläppskanalen även om skillnaderna
till de övriga punkterna var små. I oktober sträckte sig kylvattnets influenszon endast till strax utanför
utsläppskanalen. Temperaturskiktningen var småskalig och vattnet hade en jämn temperatur. På basen
av värdena för elledningsförmåga kunde man observera en inverkan från Larsmosjöns saltfattiga vatten
i ytvattnet utanför Kackursfjärden.
6.4 Mässkäris naturstation
Avloppsreningsverk
Den årliga vattenkonsumtionen på Mässkärs naturstation varierar runt 250 m3/år. Avloppsvattnet behandlas i ett Green Rock-minireningsverk, från vilket belastningen till havet varierar enligt miljötillståndet (30.10.2012 LSSAVI/508/04.08/2010) mellan 0,14 - 1 kgP/år. De nya tillståndsbestämmelserna trädde i kraft år 2013. Tillståndsgränsen för fast substans är från och med år 2013, 90 % och 35
mg/l, för BOD7ATU 90 % och 30 mg/l och för CODCr 75 % och 125 mg/l samt fosforns tillståndsgräns
är 3 mg/l.
Enligt det nya miljötillståndet tas vattenprov i framtiden två gånger per år (juni och augusti) och vattendragskontrollen kan avslutas. År 2013 fanns Mässkärs provpunkt ännu med under mars och augusti
i kontrollen för havsområdet. Inga avloppsvattenprov togs år 2013.
Recipientkontrollproven för reningsverket vid Mässkärs naturstation (Mä1) togs i samband med samkontrollen och resultaten ingår i resultattabellerna för mars (25.-26.3) och augusti (6.-8.8.) månader
(bilaga 2.2 och 2.6). Ingen inverkan från det renade avloppsvattnet kunde skönjas under bägge provtagningsomgångar. Under provtagningen i mars syntes i ytvattnet vid Mä1, liksom vid övriga observationspunkter, effekten av det humushaltiga vattnet som avtappats från Larsmosjön genom förhöjda hu-
32
mus- (färg) och kvävehalter. Syresituationen var annars bra under vinterns provtagningar (76 - 80 %). I
augusti var vattnet klart (<0,6 FNU) och färglöst (15 mg Pt/l) och halterna av näringsämnen låg på en
nivå som är typiskt för området (Tot-N: 280 – 310 µg/l, Tot-P: 7 – 9 µg/l). Vid utsläppsområdet var
den hygieniska situationen bra (enterokocker 2 – 7 cfu/100 ml).
6.5 Pörkenäs lägergård
Pörkenäs och Merilä lägergårdar har ett gemensamt avloppsreningsverk vid Pörkenäs lägergård och de
har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Reningsanläggningen som installerades år 2012 är ett Oy
KWH-Pipe Ab:s 70-minireningsverk och fungerar enligt satsreningsprincipen. Innan dess (2006 –
2011) renades avloppsvattnet i ett UPO-Metoxy minireningsverk.
Miljötillståndet (LSSAVI/229/04.08/2010) ålägger verksamhetsutövaren att utföra avloppsvattnens
bruks- och utsläppskontroll på så vis, att den ena provtagningsomgången sker sommartid under den
högsta brukstiden. Kontrollen utförs av Ahma Ympäristö Oy och resultaten från år 2013 har rapporterats separat (Nurttila 2014).
År 2013 behandlades 1600 m3 avloppsvatten i anläggningen. Proven togs 8.7 och 14.8. Reningsanläggningen fungerade ännu inte år 2013 optimalt. Reningseffekterna förblev låga och uppfyllde inte
tillståndskraven. I vattendragskontrollen kunde man dock inte se en inverkan från avloppsreningsverket. Vattnet hade en god kvalitet, syrehalten var i hög i hela vattenstapeln (10,0 mg/l) och halten av
totalfosfor och klorofyll låg på den karga nivån (tot-P < 10 µg/l, a-klo 1,8 µg/l). Även halten av totalkväve var låg (260 – 280 µg/l) (Nurttila 2014).
7 Sammandrag av kontrollen för hamnområdets och farledens muddrings- och
deponeringsarbete år 2013
7.1 Grunderna för kontrollen / beslut
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har den 23.2.2011 (ESAVI/187/04.09/2010) beviljat Trafikverkets Västra Finlands farledsenhet och Jakobstads Hamn beslut enligt vattenlagen, gällande
muddring av Jakobstads farled och hamnbassäng samt deponering av muddermassor. Beslutet överklagades men arbetet vid hamnbassängen kunde dock påbörjas hösten 2011 till den del som muddermassorna placerades i deponeringsbassängen på Alholmens hamnområde.
Regionförvaltningens beslut (LSSAVI/117/04.09/2011) om deponeringen av muddermassorna ute till
havs har uppdaterats 1.6.2012. Enligt bägge ovannämnda tillståndsvillkor (9/2010 och 6/2012) ”skall
tillståndsinnehavaren övervaka muddrings- och deponeringsarbetets inverkan på havsområdet på ett
sätt som godkänns av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet miljö
och naturresurser samt inverkan på fiskbeståndet och fisket på ett sätt som godkänns av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, fiskerigruppen”. Närings-, trafik- och miljöcentralen i
Södra Österbotten godkände kontrollplanen den 28.6.2011 (EPOELY/35/07.04/2010) och Närings-,
trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten den 15.9.2011 (POHELY/1822/5723/2011). Som tillläggsprogram är den fiskeriekonomiska kontrollen, till vilken man refererar i denna sammandragsrapport (kap. 7.4.4).
7.2 Muddrings- och deponeringsarbetet vid hamnområdet och farleden år 2013
I figur 26 presenteras Jakobstads hamns och farledens muddringsområden samt deponeringsområdet
ute till havs enligt det nya tillståndet för hösten 2013. Muddringarna utfördes under sommaren och i
början av hösten 2013 som sugmuddring med Hopper-teknik (Shoalway) och därefter med grävskopa
33
(Hector). Mängden muddermassa som avlägsnades med sugmuddring var 182 046 m3 vid RK6 och
13 236 m3 vid RK4. Mängden muddermassa som avlägnades med grävskopa var 3 130 m3 vid RK1,
13 508 m3 vid RK2 och 84 606 m3 vid RK6 (figur 26) alltså sammanlagt 296 526 m3. Muddermassorna deponerades vid deponeringsområdet ute till havs (figur 26).
I figur 27 presenteras mängden muddermassa/mudderområde och provtagningarnas infallande. Förhandsproven togs i samband med intensivprovtagningen för samkontrollen i havsområdet utanför Jakobstad under vecka 24 (10.6.) från de fasta punkterna P52, P54, P62 och P64 (figur 1). År 2013 påbörjades sugmuddringen (Schoalway) vecka 27 på områdena RK6 (3.7.) och RK4 (5.7.) (figur 27).
Muddringsarbetet fortsatte vecka 28, men onsdagen den 10.7. var mudderverket vid varvet för underhåll. Muddringsarbetet kunde fortsätta följande dag, men provtagningen utfördes då (11.7.) endast vid
de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64. Sugmuddringen avslutades vecka 29 (21.7.), varefter
arbetet fortsatte med grävskopa (Hector) på områdena RK1, RK2 och RK6 (figur 27). Muddringen
med grävskopa avslutades vecka 38 (20.9.) och proven för efterkontroll togs vecka 41 (8.10.).
Figur 26. Jakobstads hamns och farledens muddrings- och deponeringsområden.
34
m3
Muddringsområdena 2013 och provtagningarnas
infallande
80 000
70 000
60 000
30 000
20 000
10 000
Prov för
efterkontroll 8.10.
40 000
Förhandsprov 10.6.
50 000
RK6
RK4
RK2
RK1
0
24
27
28
29
30
31
32
33
Vecka
34
35
36
37
38
41
Figur 27. Muddermassa vid muddringsområdena/arbetsvecka och provtagningarnas infallande på dessa
veckor.
7.3 Förverkligandet av kontrollen år 2013
Kontrollen av vattenkvaliteten utfördes varannan vecka under muddringsarbetet i enlighet med kontrollprogrammet. Förhandsproven togs i samband med intensivprovtagningen för samkontrollen i
havsområdet utanför Jakobstad 10.6.2013 från de fasta punkterna P52, P54, P62 och P64. De prov som
togs under muddringsarbetets gång togs från muddringsområdet RK6 den 3.7., 24.7., 14.8., 27.8 och
10.9.. Under muddringens gång tog man i slutet av juli och i mitten av augusti år 2013 från de fasta
provtagningspunkterna vattenprov från de fyra närmast mudderverket belägna provtagningspunkterna
(P52, P53, P54 och P62). Vattenprov togs i början av juli och i slutet av augusti samtidigt som kontrollen för de fasta punkterna. Proven för efterkontroll togs den 8.10. från de fasta punkterna (52, 53, 54,
61, 62 och 64).
Prov togs ur ytvattnet (1 m) från tre olika avstånd från muddringsområdet i den riktning grumlet
spreds; 250 m från mudderverket i den riktning grumligheten i ytvattenskiktet spreds och därefter med
250 m mellanrum, ifall det förekom grumlighet (ända till 750 m). Prov från det bottennära vattenskiktet (- 1,0 m) togs i den riktning grumligheten spreds från mudderverket på 50, 100 och 250 meters avstånd och därefter med 250 meters mellanrum i samma riktning eller i de riktningar som grumligheten
spreds (ända till 750 m). Vid havsdeponeringsområdet tog man prov på den södra och norra sidan om
deponeringsområdet i mån av möjlighet.
Ur proven under muddringstiden bestämdes siktdjup, temperatur, färg, grumlighet, fast substans, konduktivitet, totala fosfor- och kvävehalter samt a-klorofyll. Alla resultat finns med i undersökningsintygen (bilaga 8).
7.4 Förverkligandet av fiskerikontrollen år 2013
Den fiskeriekonomiska kontrollen utförs enligt kontrollprogrammet varje år under muddringsarbetet
och fortskrider ännu tre år efter att muddringen har avslutats. Fiskerikontrollen för Jakobstads muddringar påbörjades år 2012. Havsområdet är indelat i tre områden av olika typer: närkusten, skärgårdszonen och det egentliga havsområdet. Fiskerikontrollen år 2013 innehöll notning av sikyngel, provfiske
med nät och notning av strömmingsyngel. Provfisket med nät utfördes i augusti 2013, då muddringsarbetet var i gång cirka 1 km från hamnen (Keränen 2014b).
35
7.5 Kontrollens resultat år 2013
7.5.1 Kontrollen vid muddringsområdena
Resultaten på de prov som togs år 2013 från ytvattnet (1 m) och det bottennära vattenskiktet (-1 m) vid
muddringsområdena RK1, RK2 och RK6 är presenterade i figurerna 28 – 32, liksom även resultaten
från proven som togs åren 2011 och 2012 i närheten av muddringsområdena (RK6 och RK7). Från
muddringsområde RK4 togs inga prov sommaren 2013. Klorofyllhalterna har analyserats ur prov från
0 – 2 m djup. Vattenkvalitetsparametrarna har analyserats ur det bottennära vattenskiktet på avstånden
50 – 1 500 m från muddringsområdet och i ytvattnet på avståndet 250 – 1 500 m.
Det första vattenprovet från muddringsområdet togs vecka 27 (3.7.) strax efter att sugmuddringen hade
påbörjats (1.7.) och det andra provet vecka 30 (24.7.), tre dagar efter att sugmuddringen hade avslutats
(21.7.). Under mellanveckorna 28 och 29 tog man därtill samkontrollens intensivprov från de fasta
punkterna (52, 53, 54, 62, 64). Muddringen med grävskopa påbörjades vecka 30 på områdena RK6
(20.7. – 20.9.), RK1 (24.7. – 26.7.) och RK2 (25.7. – 2.8.). Muddringen avslutades år 2013 vecka 38
(20.9.) och proven för efterkontroll togs 8.10.
Siktdjupet var sämst (0,4 m) i närheten av muddringsområde RK6 efter att sugmuddringen påbörjats
3.7. I provet som togs tre dagar efter att sugmuddringen hade avslutats (24.7.) var siktdjupet tillbaka till
det normala (4,6 m). Under muddringen med grävmaskin i augusti-september förblev siktdjupet en
aning bättre (1,3 – 2,5 m) än situationen som rådde under sugmuddringen (figur 28).
Figur 28. Siktdjupet vid muddringsområdena (RK7, RK6 och RK4) åren 2011 – 2013.
Halterna av klorofyll var i början av juli höga (cirka 9 – 11,5 µg/l) på 1 250 m och 1 500 m avstånd
från muddringsområdet. På de övriga avstånden var halterna ungefär 2 – 5 µg/l och i slutet av juli
var halterna som mest cirka 3 µg/l. Klorofyllhalterna nådde sin topp i början av augusti (10,8 – 18,1
µg/l), då halterna ökade varefter man förflyttade sig från 250 m avstånd till 750 m från muddringsområdet. På 750 m avstånd var halten hög (10,8 µg/l) ännu i mitten av augusti. I slutet på augusti
och i september varierade halterna mellan 3,4 – 5,2 µg/l (figur 29).
36
Figur 29. Klorofyllhalterna (0- 2 m) vid muddringsområdena (RK7, RK6 och RK4) åren 2011 – 2013.
På basen av fältobservationerna var muddringsområdet under sugmuddringsarbetet brunaktigt
grumligt. På basen av de dagliga uppskattningarna efter ögonmått var vattnet under muddringen
grumligt i närheten av muddringsområde RK6. Å andra sidan kunde man inte observera att ytvattnet
var grumligt vid deponeringsområdet ute till havs (grumlighetskartor fås vid efterfrågan). Under
sugmuddringen var vattnet betydligt grumligare i det bottennära skiktet (13 – 55 FNU) än vid ytan
(4,6 – 13 FNU). Det högsta värdet uppmättes på 100 m avstånd från muddringsområdet i det bottennära skiktet. 1 250 m från muddringsområdet var vattnet betydligt klarare både i yt- och det bottennära skiktet. Då sugmuddringen avslutats (21.7.) sjönk även värdena för grumlighet snabbt till
under 1 FNU i muddringsområdets yt- och bottenskikt. Under muddringen med grävskopa kunde
man observera att vattnet blivit en aning grumligare i närheten av mudderverket (figur 30).
37
Figur 30. Grumlighet vid muddringsområdena (RK7, RK6 och RK4) i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2011 – 2013.
Under sugmuddringen varierade halten av fast substans mellan 4,8 – 42 mg/l i ytvattnet och i det
bottennära skiktet mellan 28 – 170 mg/l. Det högsta värdet uppmättes från samma punkt som det
högsta värdet för grumlighet alltså 100 meter från muddringsområdet i det bottennära skiktet. Då
sugmuddringen avslutats (21.7.) sjönk halten av fast substans till under 2 mg/l på hela muddringsområdet. Halterna av fast substans förblev låg i ytvattnet (<1 – 6,6 mg/l) under muddringen med
grävskopa i augusti-september. I det bottennära vattnet varierade halterna då mellan 1,3 – 49 mg/l.
Den högsta halten (49 mg/l) uppmättes i början av augusti (6.8.) på 50 m avstånd från muddrings-
38
området, men för övrigt var halterna i det bottennära vattnet som högst ungefär hälften av detta
värde (figur 31).
Figur 31. Halterna av fast substans vid muddringsområdena (RK7, RK6 och RK4) i ytvattnet (1 m)
och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2011 – 2013.
Halten av totalfosfor var under sugmuddringen i ytvattnet 28 - 41 µg/l och i det bottennära vattnet
41 – 170 µg/l. Då sugmuddringen avslutats i slutet av juli var halten i både ytvattnet och det bottennära vattnet lägre än 12 µg/l. Under muddringen med grävskopa i augusti-september varierade vid
område RK6 cirka 35 µg/l och i det bottennära vattnet varierade halten mellan 16 – 42 µg/l. Vid
39
område RK4 var halten av totalfosfor 10 µg/l i ytvattnet och 13 µg/l i det bottennära skiktet 16 – 69
µg/l (figur 32).
Figur 32. Halterna av totalfosfor vid muddringsområdena (RK7, RK6 och RK4) i ytvattnet (1 m)
och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2011 – 2013.
Halten av totalkväve varierade under sugmuddringen i ytvattnet mellan 330 - 510 µg/l och i det
bottennära vattnet mellan 300 – 620 µg/l. Då sugmuddringen avslutats (24.7.) var halten i ytvattnet
310 – 450 µg/l och i det bottennära vattnet 290 – 410 µg/l. Under muddringen med grävskopa varie-
40
rade halterna av totalkväve mellan 280 – 740 µg/l och i det bottennära vattnet mellan 230 – 810
µg/l. Vid område RK4 var halten av totalfosfor 10 µg/l i ytvattnet och 13 µg/l i det bottennära skiktet 16 – 69 µg/l (figur 33).
Figur 33. Halterna av totalkväve vid muddringsområdena (RK7, RK6 och RK4) i ytvattnet (1 m)
och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2011 – 2013.
41
7.5.2 Kontrollen vid de fasta punkterna
Kontrollen för de fasta punkterna utfördes vecka 24 (10.6.) innan muddringesarbetet påbörjades,
under sugmuddringen veckorna 27 – 29 (3.7., 11.7., 17.7.). Vecka 30 (provtagning 24.7.) hade
sugmuddringen avslutats på muddringsområde RK6 tre dagar innan provtagningen och muddringen
med grävskopa påbörjades under provtagningsdagen på område RK1. Muddringen med grävskopa
avslutades vecka 38 (20.9.).
I vattenkvaliteten vid de fasta punkterna bör inverkan från avlopps- och kylvattnet som släpps ut till
området även beaktas. Sommaren 2013 var avtappningarna från Larsmosjön små. Dammluckorna
vid Gertruds och Hästgrundet var stängda i juni. I juli var dammluckorna vid Gertruds stängda och
via Hästgrundet avtappades det vatten under 17 dagar, då medelflödet var 9,3 m3/s. Resultaten från
de fasta punkterna presenteras i figurerna 34 – 39.
Siktdjupet varierade vid de fasta punkterna i juli 2013 mellan 0,2 – 4,8 m. Siktdjupet var sämst
under sugmuddringen vid punkt P62 och bäst vid punkt P64. Närmare hösten förbättrades siktdjupet
under alla provtagningar i augusti-september till 0,8 – 6,5 m och var då som sämst vid punkt P54
och återigen bäst vid punkt P64 (figur 34).
Figur 34. Siktdjupet (0 – 2 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren 2011 – 2013.
42
Värdena för grumlighet varierade i ytavattnet mellan 0,34 – 15 FNU och i det bottennära vattnet mellan 0,34 – 55 FNU. Det högsta värdet under sugmuddringen uppmättes från punkt P53 i närheten av
muddringsområdet och det lägsta vid punkt P64 (figur 35).
Figur 35. Grumlighet i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52,
P53, P54, P62 och P64 åren 2011 – 2013.
43
Halterna av klorofyll var redan mycket höga i förhandsproven vid punkt P54 (14,1 – 35,3 µg/l). Vid de
övriga punkterna varierade klorofyllhalterna mellan <1 – 13,6 µg/l. De lägsta halterna uppmättes vid
punkt P64 (figur 36).
Figur 36. Siktdjupet och a-klorofyllhalterna (0 – 2 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och
P64 åren 2011 – 2013.
Halterna av fast substans var <1 – 41 mg/l i ytvattnet och <1 – 180 mg/l i det bottennära vattnet. Den
högsta halten som uppmättes i ytvattnet var vid punkt P62 och i det bottennära vattnet vid punkt P53.
De lägsta halterna fanns vid punkt P64 (figur 37).
Halten av totalfosfor varierade i ytvattnet mellan 4 – 66 µg/l och i det bottennära vattnet mellan 4 –
200 µg/l. De högsta halterna uppmättes vid punkt P53 och de lägsta vid punkterna P62 och P64 (figur
38).
Halten av totalkväve varierade i ytvattnet mellan 220 – 1 100 µg/l och i det bottennära vattnet mellan
190 – 730 µg/l. Den högsta halten uppmättes i ytvattnet vid punkt P54. De lägsta halterna av kväve
uppmättes i både ytvattnet och det bottennära vattnet vid punkt P64 (figur 39).
44
Figur 37. Halterna av fastsubstans i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta
punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren 2011 – 2013.
45
Figur 38. Halterna av totalfosfor i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta
punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren 2011 – 2013.
46
Figur 39. Halterna av totalkväve i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta
punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren 2011 – 2013.
47
Förhandsproven togs den 10.6. ur ytvattnet vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P61, P62 och
P64. Siktdjupet varierade mellan 0,9 – 2,0 m. Värdena för grumlighet (1,1 – 4,0 FNU) och halterna
för fast substans (2,8 – 8,8 mg/l) var låga. Vid kontrollpunkterna varierade halten av totalfosfor
mellan 6 – 67 µg/l och halten av totalkväve mellan 670 – 990 µg/l. Klorofyllhalten varierade mellan
5 – 35,3 µg/l. De högsta halterna av näringsämnen och klorofyll uppmättes vid punkt P54. Inverkan
från avlopps- och sjövattnet var mindre vid punkterna P62 och P64.
Under sugmuddringen veckorna 27 – 30 (3. – 21.7) varierade siktdjupet mellan 0,2 – 4,8 m. Ytvattnets värden för grumlighet varierade mellan 0,42 – 55 FNU och för fast substans mellan <1 – 27
mg/l. Ytvattnets halter av totalfosfor var 6 – 66 µg/l och av totalkväve 220 – 640 µg/l. I det bottennära vattnet var värdena för fast substans och grumlighet liksom väntat högre än i ytvattnet. De
högsta halterna av grumlighet, fast substans och totalfosfor uppmättes från den fasta punkten som
låg närmast mudderverket, P53, strax efter att muddringen påbörjats (3.7.). Nära bottnen varierade
halterna av fast substans mellan 23 – 180 mg/l och värdena för grumlighet var 0,54 – 55 FNU. Halterna av totalfosfor varierade mellan 5 – 640 µg/l och kvävehalterna mellan 230 – 540 µg/l. Inverkan från muddringen samt avlopps- och sjövattnen var mindre vid punkt P64.
Efter sugmuddringen (24.7.) togs vattenprov från de fasta punkterna P53, P61, P62 och P64. Värdena för grumlighet, fast substans och fosfor hade sjunkit till en normal nivå. Kvävehalterna var
som högst vid punkt P61 (ytan: 670 µg/l, botten: 730 µg/l). Vid de övriga punkterna varierade kvävehalten mellan 310 – 500 µg/l.
Muddringen med grävskopa påbörjades den 20.7. och fortsatte fram till slutet av september
(20.9.). Siktdjupet var bättre vid de fasta punkterna (0,8 – 6,5 m) under muddringen med grävskopa
jämfört med under sugmuddringen (0,2 – 4,8 m). Under muddringen med grävskopa följde ytvattnets grumlighet samma trend som under sugmuddringen, alltså det var mest grumligt vid punkterna
P52 och P53 (2,1 – 6,2 FNU) och minst grumligt vid punkt P64 (0,34 – 0,77 FNU). I det bottennära
vattnet var värdena för grumlighet även de högsta i augusti-september vid punkt P53 (4,9 – 17
FNU) och varierade vid de övriga punkterna mellan 0,34 – 5,4 FNU (figur 35). Värdena för grumlighet var dock lägre under muddringen med grävskopa än under sugmuddringen. Även halterna av
fast substans var lägre under muddringen med grävskopa och varierade i ytavattnet mellan <1 – 12
mg/l och i det bottennära vattnet mellan <1 – 47 mg/l. I halterna för näringsämnen kunde man inte
mellan muddringen med grävskopa och under sgmuddringen observera en lika stor variation som i
värdena för grumlighet och fast substans eller siktdjupet. Ytvattnets halter av totalfosfor var under
muddringen med grävskopa 4 – 58 µg/l och halterna för totalkväve var 240 – 1 110 µg/l. I det bottennära vattnet varierade halterna av totalfosfor mellan 4 – 53 µg/l och kvävehalterna mellan 190 –
710 µg/l. Inverkan från muddringen samt avlopps- och sjövattnen var mindre vid punkt P64.
Efter muddringen med grävskopa (8.10.)togs vattenprov från de fasta punkterna P52, P53, P54,
P61, P62 och P64. Värdena för grumlighet och fast substans hade sjunkit till en normal nivå och var
i samma storleksklass i både ytvattnet och det bottennära vattnet. Även halterna av näringsämnen
hade i regel sjunkit till en normal nivå (tot-N 250 – 670 µg/l, tot-P 7 – 17 µg/l), endast vid punkt
P54 var halten av totalfosfor en aning förhöjd och var i ytvattnet 38 µg/l och i det bottennära vattnet
29 µg/l.
7.5.3 Kontrollen vid deponeringsområdet ute till havs
Resultaten sommaren 2013 torde kunna generaliseras att ganska väl motsvara vattenkvalitetssituationen vid deponeringsområdet ute till havs hösten 2012, då provtagningarna var fåtaliga på grund
av dåliga väderleksförhållanden. Både under hösten 2012 och sommaren 2013 kunde man inte observera att vattnet var grumligt norr om deponeringsområdet eller så förekom grumlighet sporadiskt
och i mycket liten skala förutom den 24.7., vilket var tre dagar efter att sugmuddringen hade upp-
48
hört. Söder om deponeringsområdet var värdena för grumlighet högre, men även söder om området
var endast det bottennära vattnet grumligt.
Värdena för grumlighet var i ytvattnet låga (<1 FNU). Å andra sidan var värdena höga i det bottennära vattnet särskilt söder om deponeringsområdet (figur 40). Siktdjupet var den 24.7.2013 på alla
avstånd både norr och söder om deponeringsområdet 4,8 m, vilket motsvarar ungefär situationen
hösten 2012 (4,5 m). I augusti var siktdjupet bättre: på den norra sida 5,6 – 6,7 m och den södra
sidan 5,5 – 6,0.
Figur 40. Värdena för grumlighet på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2012 – 2013.
49
I halterna för fast substans kunde man observera samma trend som i värdena för grumlighet. Ytvattnets halter på den norra sidan var <1 – 3,2 mg/l och på den södra sidan <1 – 4 mg/l, men i det
bottennära vattnet på den södra sidan om deponeringsområdet ökade halterna till t.o.m 170 mg/l på
750 m avstånd från deponeringsområdet (figur 41).
Figur 41. Halterna av fast substans på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2012 – 2013.
50
Halterna av totalfosfor förblev både norr och söder om deponeringsområdet för det mesta i ytvattnet på en normal nivå (<3 – 14 µg/l). Dock uppmättes den 24.7. i det bottennära vattnet förhöjda
halter på den norra sidan om deponeringsområdet (max 35 µg/l), på 50 – 500 m avstånd och på den
södra sidan ända ut till 750 m från deponeringsområdet, där den högsta halten var 86 µg/l (figur 42).
I augusti 2013 var halterna av totalfosfor i det bottennära vattnet betydligt lägre och förhöjda halter
kunde endast uppmätas i närheten av deponeringsområdet, på den södra sidan (max. 50 µg/l, 100 m
avstånd).
Figur 42. Halterna av totalfosfor på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2012 – 2013.
51
I halterna av totalkväve kunde man inte observera samma stora variation som i halterna av fosfor,
fast substans eller grumlighet och halterna låg på samma nivå både ytvattnet och som i det bottennära vattnet. Kvävehalterna var allmänt högre söder om deponeringsområdet (230 – 580 µg/l), men
skillnaderna jämfört med den norra sidans halter (170 – 530 µg/l) var inte stora (figur 43).
Figur 43. Halterna av totalkväve på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2012 – 2013.
52
7.5.4 Fiskeriekonomiska kontrollen
Den fiskeriekonomiska kontrollen för muddringen av Jakobstads hamn och farled år 2013 utfördes
genom provfiske med nät för att utreda områdets fiskfauna och eventuella förändringar som skett i
fiskfaunan. Det fanns fem provfiskeområden, varav Gräggören och Risöhällen låg närmast muddringsområdena. Längre ifrån, i den inre skärgården fanns Hälsingöfjärden och i den yttre skärgården
Aligrundet. Därtill fiskade man i närheten av deponeringsområdet ute till havs. Vid alla områden
var fångstinsatsen 10 nätfiskedygn. Muddringarna i Jakobstads hamn påbörjades i slutet av sommaren 2011, varför resultaten från provfisket i samband med samkontrollen av Jakobstads havsområde
2011 kan anses representera resultaten för förhandskontroll och provfisket åren 2012 – 2013 som
recipientkontroll.
På basen av fångsterna från nätfisket åren 2010 och 2012 – 2013 kan man observera klara förändringar i fiskbeståndet i havsområdet utanför Jakobstad. Totalfångstmängden har minskat både i antal och enligt massa, vilket beror på vårdfisket med ryssjor. Enligt fiskerikontrollen under muddringarna har de största förändringarna skett långt ifrån muddringsområdena vid Hälsingöfjärdens
provfiskeområde, så de har inga kopplingar till muddringsarbetet. Gräggörens provfiskeområde
ligger nära muddringsområdena och de ökningar i mört- och abborrstammen som observerats kan
ha en koppling till muddringarna. Muddring av bottnen frigör näringsämnen ut i vattnet och ökar på
så vis basproduktionen, samtidigt blir hela näringskedjan mera effektiv, då näringstillgången ökar
speciellt i yngelstadierna. Muddringens inverkan syns även ställvis som grumligt vatten och nedsmutsade nät. Vid deponeringsområdet ute till havs kunde man inte observera att vattnet blev grumligt som en följd av deponeringen, eftersom vattnet var klart och näten rena under provfisketiden.
Fångsten från notningen av sikyngel våren 2013 var ganska bra och yngel förekom vid alla notningsområden. Man kunde inte observera en inverkan från den föregående höstens och vinterns
muddringar i sikens förökning.
8 Sammandrag
I denna rapport presenteras resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 2013,
vilket var det sjätte året på kontrollperioden 2008 – 2015. Parter i samkontrollen är UPM Kymmene
Abp, OSTP Finland Oy Ab, Jakobstads Vatten, Jakobstads Hamn och Alholmens Kraft Ab:s biokraftverk (AK1 och AK2). På uppdrag av Trafikverket och Jakobstads Hamn utfördes en kontroll av muddringsarbetet för hamnen och Jakobstads farled, vars resultat presenteras i detta sammandrag.
Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från
massa- och pappersindustrin (UPM Kymmene Abp) och bosättningen (Jakobstad med omnejd), också
av kylvattnet från Alholmens Kraft Ab samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas
från Larsmo-Öjasjöns sötvattenbassäng. Under år 2013 fungerade Stadens avloppsreningsverk i regel
enligt tillståndsvillkoren. UPM Kymmene Abp och OSTP uppföljde tillståndsvillkoren för alla parametrar år 2013.
Av den avloppsvattenmängd som leddes ut i havet härstammar 95 % från UPM Kymmene liksom även
96 – 99 % av den organiska belastningen (BOD och COD), det resterande härstammar från stadens
reningsverk. UPM Kymmenes andel i avloppsvattnets näringsbelastning år 2013 var 95 % av fosforn
och 54 % av kvävet. 5 % av fosforbelastningen och 41 % av kvävebelastningen härstammade från stadens reningsverk. De resterande 5 % av kvävebelastningen härstammade från OSTP Finland Oy Ab.
Avloppsvattenbelastningen var ungefär i samma storleksklass som föregående år. Avtappningarna via
dammluckorna och fisklederna från Larsmosjön ut i havsområdet var mera än genomsnittet sedan re-
53
gleringsändringen, men dock betydligt mindre än under det nederbördsrika året 2012. Sjövattnets andel
i näringsbelastningen var trefaldigt jämfört med belastningen från avloppsvattnet. År 2013 var fosforoch kvävebelastningen från Larsmosjön mindre än föregående år.
På vintern, då vattenutbytet är som sämst, flyter avlopps- och sjövattnet som ett tunt skikt under isen
och på så vis bildas det under isen en tydlig skiktning beträffande så gott som alla kvalitetsvariabler.
Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den stora variationen mellan olika områden men även
mellan olika år. Avlopps- och sjövattnets utbredningsområde syntes i ytvattnet under vintern 2013 särskilt i skärgården innanför Ådön och Hälsingön, men även vid de yttre punkterna. Inverkans syntes
tydligt i ytvattnet som förhöjda färg- och näringsvärden. Larsmosjöns vatten var inte speciellt surt under vintern och därav förblev surhetsinverkan på havsområdet mycket låg. I söder kunde Lappo ås inverkan observeras.
Under perioden med öppet vatten är utspädningsföhållandena bättre och sjö- och avloppsvattnet uppblandas i hela vattenmassan. Halterna i ytvattnet är lägre än på vintern och någon skiktning förekommer nästan inte alls. Våren 2013 observerades sjövattnets inverkan utanför Hästgrundet och norr om
Alholmen samt i Kackursfjärden, där vattnet var brunt och grumligt och konduktiviteten var på en
lägre nivå än havsvattnet. Vid Ådöns och Hälsingöns yttre områden kunde man inte observera en inverkan från sjövattnet. Inverkan från avloppsvattnet observerades utanför Alholmen.
På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i fyra eutrofieringsklasser. Larsmos kust uppnådde år 2013 nivån eutrof. Det övriga inre kustområdet var lindigt eutroft ända ut till
Ådös nordöstra del, där zonen ”på väg att eutrofieras” började. Även provpunkten norr om Orrskär
hörde till klassen ”på väg att eutrofieras”. De yttre provpunkterna klassades som karga. På basen av
perifytonundersökningen förekom en tiofaldig större algtillväxt framför UPM:s utsläppskanal och vid
utsläppsområdet för Alholmens Krafts kylvatten, jämfört med jämförelseområdena.
Parametrarna för den ekologiska klassificeringen indikerade en likartad bild av tillståndet i havsområdet som de tidigare presenterade beskrivningarna av avlopps- och sjövattnets spridning och eutrofiering. På basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2013 placerades vattnets kvalitet vid provpunkterna i
Bottenvikens inre kustområde (Ps) i klasserna ”nöjaktig” – ”dålig”. Provpunkterna i Bottenvikens yttre
skärgård (Pu) hörde till klasserna ”utmärkt” – ”nöjaktig”. Jämfört med perioden 2010 – 2013 var situationen år 2013 en aning sämre, särskilt i den inre skärgården vilket berodde på de höga näringshalterna vintertid från Larsmosjöns vatten. Målet i vattenvårdens plan är att uppnå eller bibehålla en god
status på ytvattnet i Finland.
I den årliga bottenfaunaundersökningen kunde inga väsentliga förändringar observeras i artsammansättningen på områdena jämfört med tidigare år. Under de senaste årtionden har Chironomus plumosus-larverna som trivs i förorenade vatten försvunnit från området, vilket kan vara en indikation på
att situationen i vattenområdet förbättrats. Även mängden av fjädermyggslarver (Tanypodinae) var
ganska liten jämfört med tidigare år. På alla områden påträffades fåborstmaskar (Oligochaeta) och
musselkräftor samt på nästan alla punkter amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp.). På basen av
den ekologiska klassificeringens BBI-index är situationen enligt bottenfaunan god – utmärkt på hela
området, alltså bättre än bedömningen gjord på vattenkvalitetsparametrarna.
Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna braxen och sik, precis som
föregående år. Vårdfiskets andel i den totala fångstmängden var signifikant, då totalfångsten år 2013
var cirka 165 000 kg alltså ungefär 10 % mera än föregående år. Andelen av de arter som fiskades bort
i samband med vårdfisket år 2013 (braxen, mört, id, nors) av totalfångsten ökade, men laxfångsten
minskade en aning och fångsten av öring var endast hälften av den som fångades föregående år. Gösfångsten låg på samma nivå som år 2012. De mest använda fångstredskapen var nät och kastspön samt
krokar och saxar.
54
Vattnet vid de allmänna badstränderna i området uppfyllde under alla provtagningstillfällen år 2013 i
regel de kvalitetskrav som social- och hälsovårdsministeriet ställt. Vid Storsand badstrand observerades en överskridning av E-coli bakterier i juli, men i provet som togs därefter hade halterna sjunkit till
en normal nivå. I samband med den nationella alguppföljningen observerades sommaren 2013 inga
alger vid Ådö fiskehamn.
Efter hösten 2012 fortsatte muddringsarbetet i Jakobstads farled sommaren 2013. I juli-september
muddrades sammanlagt 296 526 m3 muddermassor som kunde placeras i havet och alla massor placerades på deponeringsområdet ute till havs på över 30 m djup utanför Kallan. Inverkan från muddringsarbetet övervakades i samband med samkontrollen. I denna mellanrapport har man samlat kontrollresultaten på vattenkvaliteten från hela sommaren år 2013.
Under sommaren 2013 då sugmuddringen var igång var vattnet betydligt grumligare i det bottennära
vattnet än i ytvattnet, men då muddringen avslutats sjönk grumlighetsvärdena snabbt i ytvattnet och det
bottennära vattnet på muddringsområdet. Under perioden då man muddrade med grävskopa var inverkan betydligt mindre än under sugmuddringen. Inverkan från muddringen observerades inte längre vid
Ådöns udde. Söder om deponeringsområdet till havs observerades tidvis mycket grumligt vatten i det
bottennära skiktet i närheten av deponeringsområdet, men episoden gick snabbt över. Proven för efterkontroll togs från de stationära punkterna i september 2013. Inverkan från muddringsarbetet kunde inte
observeras vid provtagningen i oktober.
Muddrings- och deponeringsarbetets inverkan på fiskfaunan observerades endast vid Gräggörens provfiskeområde, en ökning i mört- och abborrstammen kan ha en koppling till muddringen i samband med
att näringsämnen frigörs vid muddringen. Inverkan från muddringen kunde även ställvis observeras
som en ökning av vattnets grumlighet och nedsmutsning av nät. Under provfisket var vattnet vid deponeringsområdet klart och näten förblev rena.
55
Bilagor
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Havsvattenstånd i Jakobstads hamn och vattenstånd i Larsmosjön 2013
Analysresultat (omfattande provtagningar)
Analysresultat (intensivprovtagningar och muddringskontroll)
Perifytonresultat
NTM-centralens i Södra Österbotten analysresultat 2013
Uppgifter från fiskelagen (Norra svenska fiskeområdet)
Övervakningsresultat från badstränderna 2013
Algobservationer vid Ådö fiskehamn 2013
Sammanfattning av bottenfaunaresultat (Curt Nyman)
OSTP Finland Oy Ab:s resultat 2002 – 2013
NabLabs Oy: Analysmetoder 2013 / Jakobstads havsområde
Muddringsarbetetn i Jakobstads hamn / Muddermassornas mängd
56
Litteraturförteckning
Aaltonen, E - K. 2008: Recipient- och fiskerikontrollprogram för havsområdet utanför Jakobstad 2008 – 2015.
Duplikat 9 s. Österbottens vattenskyddsförening rf. Jakobstad.
Aaltonen, E - K, Kalliolinna, M. ja Salonen H. 1998: Pietarsaaren merialueen tila 1973 – 1997. Osat I – IV.
Pohjanmaan Tutkimuspalvelu Oy ja Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Kaustinen 1998.
Aaltonen, E – K ja Kalliolinna, M. 2006: Luodon-Öjanjärven säännöstely: hakemus ympäristölupavirastolle
30.6.2006/ Yhteenveto velvoitetarkkailusta. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari 2006.
Aaltonen, E-K ja Kalliolinna, M. 2011: Pietarsaaren merialueen tila jakson 2006 – 2010 velvoitetarkkailutulosten perusteella. Moniste 24 s. Pietarsaari 2011.
Ahlström, J. 2014. Alheda reningsverk – verksamhetsberättelse 2013. Jakobstads Vatten.
Meteorologiska institutet 2013: Klimatöversikt 1 - 12/ 2013.
I Meteorologiska institutet 2014: Havsvattenstånd vid Jakobstads mareograf 2013.
Keränen, J. 2014a: Oy Alholmens Kraft Ab, Pietarsaaren lämpövoimalan vesistötarkkailut Pietarsaaren merialueella vuonna 2013. Moniste 17 s + liitteet.
Keränen, J. 2014b: Pietarsaaren ruoppauksien kalataloudellinen tarkkailu 2013. 23 s + liitteet.
Korpinen, P., Kiirikki, M., Lauri, H. & Inkala, A. 2004: Bothnian Bay 3-D-water quality and ecosystem model:
Technical Report. Manuscript 57 s.
Kujala, N. 2011. Liikennevirasto, Länsi-Suomen väyläyksikkö ja Liikelaitos Pietarsaaren Satama. Vesistö- ja
kalatarkkailuohjelma.
Kujala, N. 2012. Pietarsaaren satama, vuosiyhteenveto 2011.
Kujala, N. 2014 Pietarsaaren Sataman hule- ja sadevesijärjestelmien täsmennys (s-posti 17.6.2014)
Länsi-Suomen ympäristökeskus (LSU) 2009: Rannikkovesien ja pienten vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen 2015.
Matero. sähköposti 22.4.2014: Jääpäivien lukumäärä talvella 2012/13. Ilmatieteen laitos. Jääpalvelu.
Nyman, C. 2014: Undersökning av bottenfaunan i havet utanför Jakobstad 2013. Duplikat 11 s + bilagor.
Perus,
J.
&
Österberg,
M.
2012.
BBI-excel
makron
http://www.ymparisto.fi/default.asp?node=27526&lan=fi#a2
opas
(v.
lokakuu
2012).
Pynttäri, P. 2010 (e-post).: Outokumpu Stainless Tubular Products Oy, belastningsuppgifter 2012.
Seinä, A. ja Peltola, J. 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella 1961 - 1990.
Finnish Marine Research. N:o 258. 46 s. Helsinki 1991.
UPM Kymmene Oyj 2013a: Luodon-Öjanjärven pinnankorkeudet ja juoksutukset 2013
UPM Kymmene Oyj 2013b: Kuormitusraportit 2013.
Wistbacka, B 2014: 1997- 2013: Årlig insamling av uppgifter för fiskerikontrollen.
Vuori, K-M, Mitikka, S ja Vuoristo, H. 2009: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita
3/ 2009. Suomen ympäristökeskus. Helsinki 2009.
Liite / Bilaga 1
1 a. Meriveden pinnankorkeuden vaihtelu Pietarsaaren satamassa/
Variationer i havsvattenståndet i jakobstad hamn
Lähde/ Källa: Merentutkimuslaitos/ Havsforskninginstitutet. Pietarsaaren mareografi
1 b. Luodonjärven pinnankorkus ja juoksutukset mereen /
Vattenståndet I Larsmo-Öjasjön och avtappningar till havet
Lähde/ Källa: UPM-Kymmene Oyj: Pietarsaari/ jakobstad
P52
P53
P54
P55
P61
P62
P64
P65
P66
P67
P71
P73
P75
P78
P79
L5
L6A
Mä 1
P52, Alholmsfjärden
P53, Gråggören
P54, Risöhäll=Sandgrund
P55, Svinören
P61, Rajstall
P62, Ådön-Gräsgrundet
P64, Nygrundet-Mässkär
P65, Ören-Ripgrund
P66, Hälsingöfjärden
P67, Lillgrundet
P71, Truthällän
P73, Fäboda
P75, Kallan
P78, Orrskärsfjärden
P79, Kackursfjärden
L5 Luodonjärvi (Gertruds)
L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi)
Mä1, Mässkär N
1522
1521
1504
1505
1520
1519
1518
1517
1516
1515
1514
1513
1512
1511
1510
1509
1508
1507
1506
Eränumero
Tulo pvm.
16.4.2013
25.3.2013 26.3.2013
1,0
0,9
0,9
0,7
0,6
0,6
0,8
0,7
0,7
1,0
1,2
1,3
0,7
0,8
0,6
1,5
0,7
0,5
5,4
3,1
6,9
3,4
10,1
11,3
8,5
2,2
2,7
11,7
17,6
14,3
4,1
3,9
3,5
9,2
3,7
2,4
Kokonaissyvyys [m]
0,46
0,1
0,58
0,4
0,2
0,45
0,48
0,47
0,58
0,43
0,46
0,41
0,45
0,24
0,44
0,09
0,4
0,45
Jään paksuus
[m]
0,06
0,0
0,02
0,0
0,0
0,01
0,08
0,06
0,09
0,05
0,06
0,0
0,08
0,0
0,09
0,0
0,1
0,08
Lumen paksuus
[m]
Seija Tauriainen
Laborantti
Norra svenska fiskeområde
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Pietarsaaren Satama
Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö
Gertrudin ja Hästgrundetin molemmat
patoluukut kiinni.
Näyte otettu pisteestä 50 m:ä lounaaseen
huonon jäätilanteen vuoksi.
Näytteenottopiste ahtojään keskellä, ei
päässyt hakemaan.
G t di molemmat
l
t patoluukut
t l k t kiinni.
kii i
Gertrudin
Hästgrundetin toinen patoluukku auki toinen
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö
Pohjanmaan ELY, kalatalous
Pietarsaaren Vesi
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry
Lisätiedot
Otettu pisteeltä n.300 m länteen.
Alkuperäinen piste avovedessä.
Jakelu
17.4.2013
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
Näytteenottaja
Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa.
16.4.2013
17.4.2013
17.4.2013
16.4.2013
16.4.2013
16.4.2013
16.4.2013
16.4.2013
16.4.2013
16.4.2013
16.4.2013
16.4.2013
16.4.2013
17.4.2013
16.4.2013
16.4.2013
26.3.2013 27.3.2013
26.3.2013 27.3.2013
26.3.2013 27.3.2013
26.3.2013 27.3.2013
25.3.2013 26.3.2013
25.3.2013 26.3.2013
25.3.2013 26.3.2013
26.3.2013 27.3.2013
26.3.2013 27.3.2013
26.3.2013 27.3.2013
25.3.2013 26.3.2013
25.3.2013 26.3.2013
25.3.2013 26.3.2013
26.3.2013 27.3.2013
26.3.2013 27.3.2013
25.3.2013 26.3.2013
25.3.2013 26.3.2013
16.4.2013
Tutkimuksen
lopetus pvm.
Näkösyvyys
[m]
2013E- 1506-1
Pietarsaaren merialue 2013
maaliskuu
Yhteistarkkailutyöryhmä
25.3.2013 26.3.2013
Otto pvm.
Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä.
* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
P51
Tunnus
P51, Vanha Hamina
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Sivu 1/1
Liite / Bilaga 2.1
0,1
1,0
1508-4
1509-1
P53 9,1m
P54 0,1m
1,0
5,0
10,0
1510-1
1510-2
1511-1
1511-2
1512-1
1512-2
P55 1m
P55 3,2m
P61 1m
P61 3,8m
P62 1m
P62 5m
1,0
5,0
10,0
15,0
1513-1
1513-2
1513-3
P64 1m
P64 5m
P64 10m
5,0
1514-4
1515-1
1515-2
P65 12,6m
P66 1m
P66 2,1m
1514-2
1514-3
P65 5m
P65 10m
1,0
1514-1
P65 1m
1,6
1,0
10,7
10,0
16,6
1513-4
1513-5
P64 15m
P64 16,7m
13,3
1512-3
1512-4
P62 10m
P62 13,7m
1,0
3,1
1,0
2,9
1,0
2,5
1509-2
1509-3
P54 1m
P54 2,7m
8,2
5,0
1508-2
1508-3
P53 1m
0,1
2,7
1,0
0,1
1,4
1,0
0,1
Ottosyvyys
[m]
P53 5m
1508-1
P53 0,1m
1507-1
P52 0,1m
1507-2
1506-3
P51 2m
1507-3
1506-2
P51 1m
P52 1m
1506-1
P51 0,1m
P52 3m
Näytenumero
Ottopiste
2013E- 1506-1
2,0
0,8
0,0
0,0
0,0
0,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
0,1
1,2
0,4
1,1
1,3
6,8
2,1
4,8
0,0
0,1
1,4
0,5
1,1
1,2
0,5
°C
0
1
0
9
pmy/100 ml
Enterokokit
(36oC 2 vrk)
SFS-EN ISO
7899-2:2000
t
Kenttämittaus
1,73
<0,95
3,21
2,20
3,28
2,30
3,26
2,12
3,06
1,93
2,90
<0,95
2,83
1,06
3,22
1,93
3,04
2,41
2,48
2,12
ppt
Laskettu
sähkönjohtavuudesta
Saliniteetti
TUTKIMUSTODISTUS
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
O2
7,5
8,8
12,5
10,7
13,3
11,5
12,5
10,8
11,3
10,5
11,4
10,4
10,3
9,6
12,5
11,1
11,5
10,6
10,0
7,1
mg/l
*
SFS-EN
25813:1996
54
62
86
74
91
79
85
76
78
74
81
85
75
75
86
79
80
75
71
49
%
SFS-EN
25813:1996
O2 kyll. %
pH,
25 °C
Sähkönjohtavuus,
25 °C
6,9
6,6
7,5
7,2
7,6
7,2
7,6
7,2
7,4
7,2
7,1
6,9
7,3
7,3
7,6
7,2
7,4
7,2
7,1
6,9
*
320
100
582
583
576
405
595
597
591
572
423
592
593
573
391
556
356
528
118
514
202
585
572
358
552
443
455
392
*
mS/m
SFS-EN ISO SFS-EN 27888:1994,
10523:2012 lämpötilakompensaat
2013E- 1506-1
Pietarsaaren merialue 2013
maaliskuu
Yhteistarkkailutyöryhmä
<1
1,2
1,8
4,4
1,8
1,4
*
mg/l
SFS-EN
872:2005
Kiintoaine
(1,2 µm)
Väriluku
110
200
15
100
20
90
20
100
35
130
40
200
50
200
20
120
35
100
90
130
*
mg Pt/l
SFS-EN ISO
7887:2012,
Sameus
Kok. N
Kok. N
NH4-N
2,3
3,2
0,27
1,9
< 0,25
1,8
0,27
2,0
0,67
2,7
1,3
5,9
1,5
4,4
0,36
2,4
0,99
2,3
2,8
6,2
*
FTU
830
1 100
280
190
820
240
340
940
310
310
890
420
1 200
420
1 300
610
1 500
340
470
1 000
510
1 100
900
1 400
*
µg/l
*
µg/l
120
41
47
200
17
150
11
200
37
330
140
290
140
450
10
220
100
360
310
500
*
µg/l
SFS-EN ISO Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men.
Y-046
Y-088
O-Y-077
7027:2000
NO2,3-N
310
470
110
260
130
300
140
310
170
360
150
330
180
310
140
340
170
310
350
420
*
µg/l
Sis. men.
O-Y-035
NO2,3-N
*
µg/l
Sis. men.
O-Y-078
Kok. P
25
36
12
11
25
7
6
20
5
7
21
13
25
17
43
15
37
7
11
24
12
24
24
70
*
µg/l
Sis. men.
O-Y-089
PO4-P
12
23
2
8
2
14
2
14
4¤
16
3
20
4¤
16
5¤
15
6
11
14
45
*
µg/l
Sis. men.
O-Y-079
TOC
15
21
4,8
15
4,4
14
4,2
14
14
20
6,9
22
8,3
28
4,3
14
6,1
13
11
14
*
mg/l
Sis. men. (SFSEN 1484:1997)
Fe
1 100
1 800
58
910
52
750
81
850
180
910
300
1 800
380
1 500
84
940
200
730
810
2 200
*
µg/l
Sis. men.
O-Y-087
Sivu 1/2
Liite / Bilaga 2.1
1,0
5,0
1517-3
1518-1
P71 7,5m
P73 1m
1,0
1522-2
Mä1 -1m
1,0
1521-1
1522-1
L6A 1m
Mä1 1m
5,9
1504-2
L5 5m
2,4
4,4
1,0
1,0
1505-2
1504-1
P79 3,2m
1,0
9,1
L5 1m
1505-1
P79 1m
5,0
1520-2
1520-3
P78 5m
P78 10m
1,0
1520-1
P78 1m
10,3
1518-2
1518-3
P73 5m
P73 10m
7,5
5,0
1517-1
1517-2
P71 1m
P71 5m
1,2
1,0
1516-1
1516-2
P67 1m
Ottosyvyys
[m]
Näytenumero
P67 2,1m
Ottopiste
2013E- 1506-1
0,7
0,1
0,9
0,5
2,5
0,6
1,1
0,7
0,6
0,2
0,5
0,2
0,0
0,3
0,1
0,2
0,1
2,3
0
0
pmy/100 ml
SFS-EN ISO
7899-2:2000
Kenttämittaus
°C
Enterokokit
(36oC 2 vrk)
t
3,13
2,0
<0,95
<0,95
<0,95
<0,95
<0,95
3,13
<0,95
3,33
1,71
3,20
2,29
1,19
<0,95
ppt
Laskettu
sähkönjohtavuudesta
Saliniteetti
TUTKIMUSTODISTUS
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
12,3
10,8
10,2
5,6
11,9
9,0
8,4
10,9
9,0
13,0
13,2
12,4
11,1
8,2
9,0
mg/l
*
SFS-EN
25813:1996
O2
84
76
71
41
83
63
59
76
62
89
91
85
76
60
63
%
SFS-EN
25813:1996
O2 kyll. %
pH,
25 °C
Sähkönjohtavuus,
25 °C
7,5
7,2
6,7
6,2
6,4
6,4
6,4
7,4
6,4
7,6
6,9
7,6
7,2
6,9
6,5
*
569
371
9,3
11,9
8,1
35,8
10,2
569
567
29,8
604
581
319
580
571
420
227
42,5
*
mS/m
SFS-EN ISO SFS-EN 27888:1994,
10523:2012 lämpötilakompensaat
2013E- 1506-1
Pietarsaaren merialue 2013
maaliskuu
Yhteistarkkailutyöryhmä
*
mg/l
SFS-EN
872:2005
Kiintoaine
(1,2 µm)
25
100
200
250
150
200
300
20
200
20
200
30
110
150
150
*
mg Pt/l
SFS-EN ISO
7887:2012,
Väriluku
Kok. N
Kok. N
NH4-N
0,42
2,3
4,0
7,2
2,2
4,0
3,9
0,43
4,8
< 0,25
3,3
0,32
2,0
3,1
3,7
*
FTU
970¤
1 200
930
*
µg/l
24
250
110
15
31
41
46
58
22
32
210
43
170
150
39
*
µg/l
150
330
430
420
140
470
150
740
150
340
360
430
*
µg/l
Sis. men.
O-Y-035
NO2,3-N
340
500
330
*
µg/l
Sis. men.
O-Y-078
NO2,3-N
8
23
38¤
55
31
38
38
11
7
39
8
6
42
8
6
20
32
42
*
µg/l
Sis. men.
O-Y-089
Kok. P
3
10
25
30¤
19
22¤
27
6
25
3
21
3
10
14
23
*
µg/l
Sis. men.
O-Y-079
PO4-P
TOC
19
22
19
20
19
5,3
20
4,3
22
4,5
15
18
21
*
mg/l
Sis. men. (SFSEN 1484:1997)
¤=Uusintamittaus, viiveaika ylittyi. Tulokseen liittyy ilmoitettua suurempi mittausepävarmuus.
720
1 300
1 100
1 200
250
340
1 200
440
430
1 600
300
430
1 200
1 100
1 100
*
µg/l
SFS-EN ISO Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men.
Y-046
Y-088
O-Y-077
7027:2000
Sameus
110
900
1 800
3 300
1 200
1 800
1 900
100
1 800
48
1 700
90
730
1 200
1 900
*
µg/l
Sis. men.
O-Y-087
Fe
Sivu 2/2
Liite / Bilaga 2.1
10919
10920
P78
P79
L5
L6A
P78, Orrskärsfjärden
P79, Kackursfjärden
L5 Luodonjärvi (Gertruds)
L6A Luodonjärvi (Lammassaarensal
10917
29.5.2013
29.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
27.5.2013
Otto pvm.
Jakelu
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö
Pohjanmaan ELY, kalatalous
Pietarsaaren Vesi
Norra svenska fiskeområde
2013E- 10905-1
7.6.2013
30.5.2013
1,1
1,1
1,2
1,3
1,9
5,5
4,0
3,0
1,3
1,5
2,9
3,8
3,0
1,5
1,0
1,2
2,4
1,4
2,7
7,0
4,4
10,9
19,8
11,6
8,8
2,6
2,9
13,5
17,5
14,5
4,6
4,1
3,8
10,2
3,8
2,7
Kokonaissyvyys [m]
Jään paksuus
[m]
Lumen
paksuus [m]
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
Näytteenottaja
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Lisätiedot
patoluukut kiinni
Laborantti
Sivu 1/2
Gertrudin ja Hästgrundetin
25.6.2013 Seija Tauriainen
Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa.
18.6.2013
13.6.2013
11.6.2013
24.6.2013
24.6.2013
11.6.2013
12.6.2013
12.6.2013
11.6.2013
17.6.2013
11.6.2013
11.6.2013
12.6.2013
6.6.2013
11.6.2013
11.6.2013
11.6.2013
Tutkimuksen Näkösyvyys
lopetus pvm.
[m]
30.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
28.5.2013
Tulo pvm.
Pietarsaaren merialue 2013
toukokuu
Yhteistarkkailutyöryhmä
Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä.
* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
10904
10903
10918
P73
P75
P75, Kallan
10916
10915
10914
10911
10908
10907
P73, Fäboda
P71
P64
P64, Nygrundet-Mässkär
P67
P62
P71, Truthällän
P61
P61, Rajstall
P62, Ådön-Gräsgrundet
P67, Lillgrundet
10913
P55
P55, Svinören
P65
10912
P54
P54, Risöhäll=Sandgrund
P66
10910
P53
P53, Gråggören
P65, Ören-Ripgrund
10909
P52
P66, Hälsingöfjärden
10905
P51
P51, Vanha Hamina
P52, Alholmsfjärden
10906
Eränumero
Tunnus
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Liite / Bilaga 2.2
9,2
10906-3
10906-4
10907-1
10907-2
10907-3
P52 3m
P52 0-2m
P53 0,1m
P53 1m
P53 5m
10911-4
10911-5
P62 13,7m
P62 0-2m
10914-3
10915-1
P66 0-2m
P67 1m
1,0
10914-1
10914-2
10913-5
P65 0-2m
P66 1m
10913-4
P65 12,6m
P66 2,1m
0-2
10913-3
P65 10m
1,0
1,0
0-2
1,9
12,5
10,0
5,0
10913-1
10913-2
P65 1m
0-2
16,5
15,0
10,0
5,0
1,0
0-2
13,5
10,0
5,0
1,0
0-2
3,6
1,0
0-2
3,1
1,0
0-2
2,8
1,0
0,1
0-2
1,0
0,1
0-2
2,8
1,0
0,1
0-2
1,7
P65 5m
10912-6
10911-3
P62 10m
P64 0-2m
10911-2
P62 5m
10912-5
10911-1
P62 1m
P64 16,7m
10910-3
P61 0-2m
10912-4
10910-2
P61 3,8m
10912-3
10910-1
P61 1m
P64 15m
10909-3
P55 0-2m
P64 10m
10909-2
P55 3,2m
10912-1
10909-1
P55 1m
10912-2
10908-4
P54 0-2m
P64 1m
10908-3
P54 2,7m
P64 5m
10908-1
10908-2
P54 0,1m
P54 1m
10907-4
10906-2
P52 1m
10907-5
10906-1
P52 0,1m
P53 9,1m
10905-4
P51 0-2m
P53 0-2m
5,0
10905-3
P51 2m
1,0
10905-2
0,1
10905-1
Ottosyvyys
P51 1m
Näyte- numero
P51 0,1m
Ottopiste
2013E- 10905-1
14,4
15,7
15,7
3,6
3,9
7,0
7,4
1,8
1,8
2,7
5,8
6,1
2,5
3,3
5,7
6,6
4,2
11,8
7,5
14,4
11,0
15,0
2,7
3,2
7,2
6,3
12,7
15,7
15,7
°C
Kenttämittaus
t
Enterokokit
(36oC 2 vrk)
Saliniteetti
pH,
25 °C
Sähkönjohtavuus,
25 °C
5,6
2,7
2,6
2,0
2,4
5,0
6,4
4,3
4,1
8,7
3
0
2
0
1,84
1,44
1,44
3,21
3,01
3,32
3,08
3,26
3,06
3,17
2,81
3,01
1,82
2,61
1,69
3,24
3,06
3,19
2,90
2,94
2,94
7,7
7,6
7,6
7,8
7,9
7,8
7,9
7,8
7,8
7,8
7,9
7,7
7,6
7,7
7,6
7,7
7,8
7,7
7,8
7,9
7,9
341
272
272
582
581
549
548
600
601
592
561
559
592
584
562
556
576
511
548
339
477
316
588
585
558
577
527
534
533
SFS-EN
SFS-EN
SFS-EN ISO
Laskettu
ISO
27888:1994,
SFS 5772:1993
7899-2:2000 sähkönjohtavuudesta 10523:20 lämpötilakompensa
12
ti*
*
*
µg/l
pmy/100 ml
ppt
mS/m
Klorofylli-A
Tarkkailu:
Pietarsaaren merialue 2013
Tarkkailukierros: toukokuu
Tilaaja:
Yhteistarkkailutyöryhmä
TUTKIMUSTODISTUS
Väriluku
90
100
90
15
25
15
25
20
25
20
45
35
100
60
100
15
30
25
45
45
45
SFS-EN ISO
7887:2012,
komparaattori
*
mg Pt/l
Sameus
Kok. N
Kok. N
NH4-N
NO2,3-N
NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
1,7
2,3
2,1
0,43
0,60
0,29
0,48
0,41
0,71
0,78
1,9
1,2
2,2
1,9
2,5
0,55
1,1
1,2
2,2
3,7
3,8
*
FTU
400
390
400
530
350
570
600
570
490
150
310
340
370
400
610
330
410
430
520
400
400
*
µg/l
*
µg/l
36
16
37
24
29
15
41
13
23
21
28
75
75
70
67
11
52
73
110
19
34
*
µg/l
240
290
310
140
140
120
150
120
120
120
110
140
210
130
290
160
140
130
140
180
66
*
µg/l
*
µg/l
24
22
24
7
7
4¤
5¤
4
6
13
11
10
20
18
19
6
6
12
13
19
24
*
µg/l
4
4
6
3
<2
<2
<2
<2
3
2
6
4
5
4
7
<2
<2
<2
3
6
5
*
µg/l
SFS-EN ISO Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men. O7027:2000
Y-046
Y-088
Y-077
Y-035
Y-078
Y-089
Y-079
TOC
11
12
12
4,9
5,7
4,0
4,2
4,6
5,3
4,7
7,9
6,0
13
9,0
14
4,0
6,2
5,4
7,3
7,3
7,3
Sis. men.
(SFS-EN
1484:1997)
*
mg/l
Fe
660
800
840
82
130
48
100
42
140
100
320
220
840
900
530
78
210
160
330
460
500
*
µg/l
Sis. men. OY-087
Sivu 1/2
Liite / Bilaga 2.2
5,0
7,8
10916-1
10916-2
P71 1m
P71 5m
1,6
10,6
10903-3
10904-1
10904-2
L6A 0-2m
10903-2
L5 5m
L6A 1m
10903-1
L5 0-2m
10920-3
L5 1m
10919-3
10919-4
P78 10m
P78 0-2m
P79 0-2m
1,0
10919-1
10919-2
P78 1m
P78 5m
10920-1
10918-6
P75 0-2m
10920-2
10918-5
P75 19m
P79 1m
9,9
0-2
10918-4
P75 15m
P79 3,2m
5,0
10918-3
P75 10m
1,0
0-2
1,0
0-2
6,0
1,0
0-2
3,4
1,0
0-2
18,8
15,0
10,0
5,0
10918-1
10918-2
P75 1m
0-2
1,0
P75 5m
10917-3
10917-4
P73 10m
P73 0-2m
5,0
10917-1
10917-2
P73 1m
P73 5m
0-2
10916-3
10916-4
P71 7,5m
P71 0-2m
1,0
0-2
10915-2
10915-3
P67 2,1m
Ottosyvyys
Näyte- numero
P67 0-2m
Ottopiste
2013E- 10905-1
19,9
18,1
18,4
17,2
17,3
2,9
5,5
11,3
1,9
2,0
2,3
3,0
3,2
2,8
4,7
4,8
3,8
5,9
9,1
14,4
°C
Kenttämittaus
t
Enterokokit
(36oC 2 vrk)
Saliniteetti
pH,
25 °C
Sähkönjohtavuus,
25 °C
21,7
7,9
11,3
5,2
1,5
2,1
2,8
3,7
<0,95
<0,95
<0,95
<0,95
<0,95
3,17
1,58
3,26
3,21
3,24
3,17
3,17
3,03
1,80
6,6
6,7
6,7
7,0
7,0
7,8
7,7
7,9
7,9
7,8
7,9
7,8
7,9
7,7
9,9
7,6
7,6
34,0
33,8
576
561
296
590
588
585
581
581
588
575
575
576
574
550
335
SFS-EN
SFS-EN
SFS-EN ISO
Laskettu
ISO
27888:1994,
SFS 5772:1993
7899-2:2000 sähkönjohtavuudesta 10523:20 lämpötilakompensa
12
ti*
*
*
µg/l
pmy/100 ml
ppt
mS/m
Klorofylli-A
Tarkkailu:
Pietarsaaren merialue 2013
Tarkkailukierros: toukokuu
Tilaaja:
Yhteistarkkailutyöryhmä
TUTKIMUSTODISTUS
Väriluku
Sameus
Kok. N
Kok. N
NH4-N
NO2,3-N
NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
4,8
2,7
2,6
2,9
3,1
0,51
1,6
< 0,25
< 0,25
0,46
0,51
0,40
0,68
2,0
*
FTU
640
660
250
370
470
470
600
580
410
580
480
*
µg/l
980
1 000
1 000
*
µg/l
71
100
66
65
59
29
24
14
17
61
16
18
15
110
*
µg/l
330
310
150
300
100
95
110
120
110
130
260
*
µg/l
170
340
350
*
µg/l
27
26¤
27
41
33
11
19
7
4
6
6
4
5
17
*
µg/l
9
9
8
9
10
2
6
2
<2¤
<2
<2
<2
3
5
*
µg/l
SFS-EN ISO Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men. O7027:2000
Y-046
Y-088
Y-077
Y-035
Y-078
Y-089
Y-079
TOC
17
15
16
15
15
5,0
10
4,2
4,1
4,3
4,4
4,7
5,9
11
Sis. men.
(SFS-EN
1484:1997)
*
mg/l
¤=Analyysitulos tarkistettu uusintamittauksella, viiveaika ylittyi. Tulokseen liittyy ilmoitettua suurempi mittausepävarmuus.
170
200
180
150
150
20
90
15
15
10
10
15
30
90
SFS-EN ISO
7887:2012,
komparaattori
*
mg Pt/l
Fe
1 900
1 400
1 300
1300
1200
95
520
18
31
77
63
69
160
680
*
µg/l
Sis. men. OY-087
Sivu 2/2
Liite / Bilaga 2.2
20486
P51
P52
P53
P54
P55
P61
P62
P64
P65
P66
P67
P71
P73
P75
P51, Vanha Hamina
P52, Alholmsfjärden
P53, Gråggören
P54, Risöhäll=Sandgrund
P55, Svinören
P61, Rajstall
P62, Ådön-Gräsgrundet
P64, Nygrundet-Mässkär
P65, Ören-Ripgrund
P66, Hälsingöfjärden
P67, Lillgrundet
P71, Truthällän
P73 Fäboda
P73,
P75, Kallan
20501
20485
L5
L6A
Mä 1
RK6
L5 Luodonjärvi (Gertruds)
L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi)
Mä1, Mässkär N
Ruoppauskohde RK6
20500
P79, Kackursfjärden
8.8.2013
6.8.2013
5.8.2013
5.8.2013
7.8.2013
7.8.2013
6.8.2013
6 8 2013
6.8.2013
6.8.2013
6.8.2013
7.8.2013
6.8.2013
8.8.2013
8.8.2013
8.8.2013
6.8.2013
6.8.2013
8.8.2013
6.8.2013
6.8.2013
Otto pvm.
9.8.2013
7.8.2013
6.8.2013
6.8.2013
8.8.2013
8.8.2013
7.8.2013
7 8 2013
7.8.2013
7.8.2013
7.8.2013
8.8.2013
7.8.2013
9.8.2013
9.8.2013
9.8.2013
7.8.2013
7.8.2013
9.8.2013
7.8.2013
7.8.2013
Tulo pvm.
19.8.2013
21.8.2013
20.8.2013
20.8.2013
28.8.2013
26.8.2013
29.8.2013
29 8 2013
29.8.2013
21.8.2013
28.8.2013
26.8.2013
21.8.2013
21.8.2013
21.8.2013
21.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
21.8.2013
21.8.2013
Tutkimuksen
lopetus pvm.
1,3
3,8
0,7
0,9
1,5
2,0
5,5
60
6,0
3,8
0,9
1,3
3,8
4,4
3,2
2,0
0,8
0,8
1,3
1,1
1,1
Näkösyvyys
[m]
9,2
5,6
2,3
7,1
4,6
10,8
19,3
11 2
11,2
8,8
2,8
3,2
13,0
17,1
13,9
4,3
4,2
3,9
10,2
4,1
2,8
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
Jakelu:
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö
Pohjanmaan ELY, kalatalous
Pietarsaaren Vesi
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry
Norra svenska fiskeområde
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Pietarsaaren Satama
Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö
29.8.2013 Seija Tauriainen
Laborantti
Sivu 1/1
R6_1000m, ei näytettä, laituriranta tuli vastaan
Hästgrundetin ja Gertrudsin patoluukut kiinni
Ruoppaaja kaivoi vain muutaman kerran ja lopetti
Kokonais- Jään
Lumen Näytteen- Lisätiedot
syvyys paksuus paksuus
ottaja
[m]
[m]
[m]
Pietarsaaren merialue 2013
elokuu
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
2013E- 20486-1
Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muuhun kopiointiin on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
20738
20502
20503
P78
P79
P78, Orrskärsfjärden
20499
20498
20497
20496
20495
20494
20493
20492
20491
20490
20489
20488
20487
Eränumero
Tunnus
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Liite / Bilaga 2.3
16,7
16,2
16,8
16,3
16,3
18,5
18,1
15,9
20,5
20,3
19,9
19,9
18,2
17,8
17,4
12,1
17,7
17,7
17,5
9,8
8,8
18,4
,
18,3
18,1
14,7
18,3
18,2
22,4
18,0
22,4
18,2
19,1
18,3
17,3
18,8
17,4
18,5
18,2
20486-1
20486-2
20486-3
20486-4
20487-1
20487-2
20487-3
20487-4
20488-1
20488-2
20488-3
20488-4
20488-5
20489-1
20489-2
20489-3
20489-4
20490-1
20490-2
20490-3
20491-1
20491-2
20491-3
20492-1
20492-2
20492-3
20492-4
20492-5
20493-1
20493-2
20493-3
20493-4
20493-5
20493-6
20494-1
20494-2
20494-3
20494-4
20494-5
20495-1
20495-2
20495-3
20496-1
20496-2
20496-3
20497-1
20497-2
20497-3
20497-4
20498-1
20498-2
20498-3
20498-4
20499-1
20499-2
P51 0,1m
P51 1m
P51 2m
P51 0-2m
P52 0,1m
P52 1m
P52 3m
P52 0-2m
P53 0,1m
P53 1m
P53 5m
P53 9,1m
P53 0-2m
P54 0,1m
P54 1m
P54 2,7m
P54 0-2m
P55 1m
P55 3,2m
P55 0-2m
P61 1m
P61 3,8m
P61 0-2m
P62 1m
P62 5m
P62 10m
P62 13,7m
P62 0-2m
P64 1m
P64 5m
P64 10m
P64 15m
P64 16,7m
P64 0-2m
P65 1m
P65 5m
P65 10m
P65 12,6m
P65 0-2m
P66 1m
P66 2,1m
P66 0-2m
P67 1m
P67 2,1m
P67 0-2m
P71 1m
P71 5m
P71 7,5m
P71 0-2m
P73 1m
P73 5m
P73 10m
P73 0-2m
P75 1m
P75 5m
0,1
1,0
1,8
0-2
0,1
1,0
3,1
0-2
0,1
1,0
5,0
9,2
0-2
0,1
1,0
2,9
0-2
1,0
3,2
0-2
1,0
3,3
0-2
1,0
,
5,0
10,0
12,9
0-2
1,0
5,0
10,0
15,0
16,1
0-2
1,0
5,0
10,0
12,0
0-2
1,0
2,2
0-2
1,0
1,8
0-2
1,0
5,0
7,8
0-2
1,0
5,0
10,2
0-2
1,0
5,0
°C
Näytenumero
Ottopiste
1,7
1,6
23,0
6,3
1,3
1,6
1,3
<1
19,4
19,9
10,6
10,8
16,5
µg/l
*
Klorofylli-A
1
12
0
1
pmy/100 ml
Enterokokit
(36oC 2 vrk)
9,2
9,2
2,97
3,01
9,0
2,97
8,5
8,9
3,13
8,7
8,6
3,15
2,36
2,36
7,6
7,8
9,0
3,22
2,21
2,23
8,6
8,3
3,26
3,10
8,9
7,3
3,10
3,08
8,4
,
8,1
8,2
7,9
7,5
3,08
,
3,06
3,06
1,89
2,79
8,2
7,1
7,7
2,97
1,94
2,52
7,7
8,6
8,1
9,1
9,0
mg/l
*
O2
2,59
2,9
2,92
2,95
2,95
ppt
Saliniteetti
95
93
93
90
91
96
95
83
85
84
91
71
93
72
89
86
86
91
79
94
76
80
83
92
85
97
95
%
7,9
7,9
7,9
7,7
7,9
7,9
7,8
7,6
7,6
7,6
7,8
7,5
7,9
7,5
7,9
,
7,8
7,8
7,7
7,6
7,7
7,6
7,6
7,6
7,7
7,7
7,7
7,7
*
O2 kyll. % pH, 25 °C
546
545
542
542
542
568
569
571
433
433
409
411
563
563
563
584
559
559
558
602
591
560
565
564
564
556
557
350
508
361
463
475
537
542
529
531
537
537
mS/m
*
1,0
<1
5,4
<1
2,0
2,0
9,6
4,0
mg/l
*
Sähkönjohtavuus, Kiintoaine (1,2
25 °C
µm)
Laskettu
SFS-EN SFS-EN SFS-EN
SFS-EN
KenttäSFS
SFS-EN ISO
SFS-EN
sähkönjohtavuu 25813:19 25813:19
ISO
27888:1994,
mittaus 5772:1993 7899-2:2000
872:2005
desta
93
93
10523:20 lämpötilakompensa
t
2013E- 20486-1
OttoNäkösyvyys [m] syvyys [m]
2013E- 20486-1
Tarkkailu:
Pietarsaaren merialue 2013
Tarkkailukierros: elokuu
Tilaaja:
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
TUTKIMUSTODISTUS
Väriluku
10
10
10
20
25
45
45
40
40
20
15
10
15
25
20
25
20
60
30
55
40
40
65
30
30
30
30
mg Pt/l
*
SFS-EN ISO
7887:2012,
komparaattori
Kok. N Kok. N NH4-N NO2,3-N NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
TOC
Fe
0,31
0,26
0,35
0,94
0,64
3,1
3,3
2,5
2,4
0,58
0,58
0,83
0,38
3,3
0,94
,
1,4
1,4
3,0
3,2
3,1
3,6
4,9
2,8
2,9
3,7
3,4
3,3
FTU
*
µg/l
*
300¤
290¤
310¤
340
320
590
620
520
660
260
270
370
210
410
360
310
320
820
590
790
640
510
600
530
600
560
670
µg/l
*
12
16
15
38
19
22
7
13
49
30
14
38
28
75
27
33
25
70
110
59
77
94
98
88
110
26
24
µg/l
*
µg/l
*
25
23
21
30
7
11
12
<5
<5
49
18
190
83
110
37
61
51
40
28
41
31
101
90
30
31
19
19
µg/l
*
8
8
7
9
8
25
28
18
17
8
6
9
7
17
11
11
9
60
32
58
28
33
34
23
32
26
27
µg/l
*
<2
<2
4¤
2
3¤
6
4
3
<2
<2
<2
<2
<2
3
<2
2
<2
4
<2
5
2
5
4
2
<2
4
4
µg/l
*
4,5
4,1
4,6
4,2
4,8
12
12
11
11
4,2
5,2
4,5
4,2
5,2
5,4
,
6,2
5,8
17
7,3
18
10
7,1
9,9
6,9
6,8
7,1
6,8
mg/l
*
Sivu 1/2
16
< 10
31
93
59
1100
1500
440
450
63
59
91
35
390
73
140
140
2500
500
1100
2000
780
540
370
490
470
470
µg/l
*
Sis.
SFS-EN
Sis.
Sis.
Sis.
Sis.
Sis.
Sis. men.
Sis. men. Sis. men.
ISO
men. O- men. O- men. Omen. O- men. O- (SFS-EN men. OO-Y-078 O-Y-035
7027:200 Y-088 Y-046 Y-077
Y-089 Y-079 1484:1997) Y-087
Sameus
Liite / Bilaga 2.3
P75 10m
P75 15m
P75 19m
P75 0-2m
P78 1m
P78 5m
P78 10m
P78 0-2m
P79 1m
P79 3,2m
P79 0-2m
L5 1m
L5 5m
L5 0-2m
L6A 1m
L6A 0-2m
Mä1 1m
Mä1 -1m
Mä1 0-2m
RK6_50 m pohja -1m, 7076011RK6_100 m pohja -1m, 7075963RK6_250 m pinta 1m, 7075837RK6_250 m pohja -1m, 7075837RK6_250 m pinta 0-2m, 7075837RK6_500 m pinta 1m, 7075626RK6_500 m pohja -1m, 7075626RK6_500 m pinta 0-2m, 7075626RK6_750 m pinta 1m, 7075403RK6_750 m pohja -1m, 7075403RK6_750 m pinta 0-2m, 7075403-
20499-3
20499-4
20499-5
20499-6
20500-1
20500-2
20500-3
20500-4
20503-1
20503-2
20503-3
20502-1
20502
1
20502-2
20502-3
20501-1
20501-2
20485-1
20485-2
20485-3
20738-1
20738-2
20738-4
20738-5
20738-3
20738-7
20738-8
20738-6
20738-10
20738-11
20738-9
10,0
15,0
18,3
0-2
1,0
5,0
9,8
0-2
1,0
3,6
0-2
1,0
6,1
0-2
1,0
0-2
1,0
4,6
0-2
8,2
4,9
1,0
3,4
0-2
1,0
11,0
0-2
1,0
11,9
0-2
17,3
18,3
19,3
18,4
19,3
16,1
18,7
14,3
1,3
1,3
1,3
1,4
1,3
18,5
17,7
20,7
20,1
18,7
20,1
19,2
18,9
11,8
8,1
14,3
10,5
9,3
°C
OttoNäkösyvyys [m] syvyys [m]
Ottopiste
18,1
11,8
10,7
1,3
12,0
16,4
11,2
2,6
1,8
µg/l
*
Klorofylli-A
7
2
pmy/100 ml
Enterokokit
(36oC 2 vrk)
8,8
3,10
3,12
<0,95
<0,95
0,95
<0,95
9,0
8,9
7,4
7,3
4,5
7,7
6,7
3,30
1,69
1,93
8,3
9,2
mg/l
*
O2
2,39
3,33
ppt
Saliniteetti
96
93
83
80
49
84
72
75
89
80
%
7,9
7,9
6,8
6,7
6,6
7,5
7,4
7,5
7,6
7,6
*
O2 kyll. % pH, 25 °C
509
563
468
538
536
528
461
528
563
565
8,38
8,53
8,75
314
356
439
586
599
551
581
603
mS/m
*
4,6
6,6
4,5
7,5
49
7,4
4,2
4,8
mg/l
*
Sähkönjohtavuus, Kiintoaine (1,2
25 °C
µm)
Laskettu
SFS-EN SFS-EN SFS-EN
SFS-EN
KenttäSFS
SFS-EN ISO
SFS-EN
sähkönjohtavuu 25813:19 25813:19
ISO
27888:1994,
mittaus 5772:1993 7899-2:2000
872:2005
desta
93
93
10523:20 lämpötilakompensa
t
2013E- 20486-1
Näytenumero
2013E- 20486-1
Tarkkailu:
Pietarsaaren merialue 2013
Tarkkailukierros: elokuu
Tilaaja:
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
TUTKIMUSTODISTUS
Väriluku
50
40
80
40
45
40
80
40
20
15
225
150
200
45
45
25
35
10
mg Pt/l
*
SFS-EN ISO
7887:2012,
komparaattori
Kok. N Kok. N NH4-N NO2,3-N NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
TOC
Fe
*
900
840
940
µg/l
*
570
500
600
430
530
740
680
480
280
310
690
640
490
530
350¤
µg/l
*
20
20
12
28
110
23
24
60
14
16
µg/l
*
<5
<5
<5
µg/l
*
13
18
<5
<5
71
13
57
µg/l
*
26
19
28
26
69
23
34
20
9
7
63
44
42
23
16
6
13
8
µg/l
*
4
<2
10
10
11
3
2
<2
<2
<2
µg/l
*
17
16
16
12
11
4,7
8,2
4,4
mg/l
¤=Analyysitulos tarkistettu uusintamittauksella, viiveaika ylittyi. Tulokseen liittyy ilmoitettua suurempi mittausepävarmuus
2,5
4,1
2,6
4,0
12
2,9
2,6
2,7
0,57
0,59
5,9
2,7
4,5
2,0
1,9
0,72
1,2
0,46
FTU
*
Sivu 2/2
46
54
3 300
2 500
3 300
770
690
95
460
38
µg/l
*
Sis.
SFS-EN
Sis.
Sis.
Sis.
Sis.
Sis.
Sis. men.
Sis. men. Sis. men.
ISO
men. O- men. O- men. Omen. O- men. O- (SFS-EN men. OO-Y-078 O-Y-035
7027:200 Y-088 Y-046 Y-077
Y-089 Y-079 1484:1997) Y-087
Sameus
Liite / Bilaga 2.3
29029
P62
P64
P62, Ådön-Gräsgrundet
P64, Nygrundet-Mässkär
P73
P75
P78
P79
L5
P73, Fäboda
P75, Kallan
P78, Orrskärsfjärden
P79, Kackursfjärden
L5 Luodonjärvi (Gertruds)
7.10.2013
7.10.2013
29039
9.10.2013
9.10.2013
9.10.2013
9.10.2013
9.10.2013
7.10.2013
8.10.2013
9.10.2013
9.10.2013
8.10.2013
8.10.2013
7.10.2013
7.10.2013
8.10.2013
29041
29037
29025
29024
29038
29026
29027
29028
29031
29032
29033
29034
29035
8.10.2013
8.10.2013
Otto pvm.
Jakelu:
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö
Pohjanmaan ELY, kalatalous
Pietarsaaren Vesi
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
2013E- 29040-1
1,0
0,9
1,3
2,0
6,2
5,0
2,9
1,3
1,5
4,1
5,0
2,2
1,5
1,0
1,0
1,8
1,5
1,4
Näkösyvyys
[m]
2,7
7,2
4,6
10,9
19,5
11,3
9,0
2,8
3,0
12,9
17,4
14,2
4,3
4,2
3,9
10,5
4,0
2,8
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
Lumen NäytteenKokonais- Jään
syvyys paksuus paksuus
ottaja
[m]
[m]
[m]
patoluukut kiinni
Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö
040-7523 013
Asiaskaspalvelukemisti
18.11.2013 Tiina Ylipahkala
Sivu 1/1
Gertrudin ja Hästgrundetin
Lisätiedot
Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa.
18.11.2013
18.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
8.11.2013
Tutkimuksen
lopetus pvm.
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry
Norra svenska fiskeområde
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Pietarsaaren Satama
8.10.2013
8.10.2013
10.10.2013
10.10.2013
10.10.2013
10.10.2013
10.10.2013
8.10.2013
9.10.2013
10.10.2013
10.10.2013
9.10.2013
9.10.2013
8.10.2013
8.10.2013
9.10.2013
9.10.2013
9.10.2013
Tulo pvm.
Pietarsaaren merialue 2013
lokakuu
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä
Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä.
* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
L6A Luodonjärvi (LammassaarensalmL6A
P67
P71
P67, Lillgrundet
P71, Truthällän
P65
P61
P61, Rajstall
P66
P55
P55, Svinören
P65, Ören-Ripgrund
P54
P54, Risöhäll=Sandgrund
P66, Hälsingöfjärden
29030
P53
P53, Gråggören
29040
29036
P51
P52
Eränumero
P51, Vanha Hamina
Tunnus
P52, Alholmsfjärden
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Liite / Bilaga 2.4
P51 0,1m
P51 1m
P51 2m
P51 0-2m
P52 0,1m
P52 1m
P52 3m
P52 0-2m
P53 0,1m
P53 1m
P53 5m
P53 9,1m
P53 0-2m
P54 0,1m
P54 1m
P54 2,7m
P54 0-2m
P55 1m
P55 3,2m
P55 0-2m
P61 1m
P61 3,8m
P61 0-2m
P62 1m
P62 5m
P62 10m
P62 13,7m
P62 0-2m
P64 1m
P64 5m
P64 10m
P64 15m
P64 16,7m
P64 0-2m
P65 1m
P65 5m
P65 10m
P65 12,6m
P65 0-2m
P66 1m
P66 2,1m
P66 0-2m
P67 1m
P67 2,1m
Ottopiste
2013E- 29040-1
29040-1
29040-2
29040-3
29040-4
29036-1
29036-2
29036-3
29036-4
29035-1
29035-2
29035-3
29035-4
29035-5
29034-1
29034-2
29034-3
29034-4
29033-1
29033-2
29033-3
29032-1
29032-2
29032-3
29031-1
29031-2
29031-3
29031-4
29031-5
29030-1
29030-2
29030-3
29030-4
29030-5
29030-6
29029-1
29029-2
29029-3
29029-4
29029-5
29028-1
29028-2
29028-3
29027-1
29027-2
Näyte- numero
1,0
5,0
10,0
15,0
16,4
0-2
1,0
5,0
10,0
11,9
0-2
1,0
2,0
0-2
1,0
1,8
5,0
10,0
13,2
1,0
5,0
9,5
0-2
0,1
1,0
2,9
0-2
1,0
3,2
0-2
1,0
3,3
0-2
1,0
1,8
0-2
0,1
1,0
3,0
0-2
Ottosyvyys
[m]
8,8
8,8
8,6
8,6
9,7
9,5
9,3
9,1
10,1
10,1
10,0
9,3
8,9
8,8
8,8
8,7
8,9
8,6
8,4
11,2
10,4
9,7
9,0
8,8
8,7
8,7
8,4
8,4
7,6
2,1
2,1
2,6
7,1
4,6
10,6
3,3
8,7
3,4
1
1
2
4
pmy/100 ml
°C
8,5
8,5
SFS-EN ISO
7899-2:2000
*
µg/l
Enterokokit
(36oC 2 vrk)
SFS
5772:1993
Klorofylli-A
Kenttämittaus
t
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
2,92
2,92
7,9
7,9
7,7
7,7
7,7
3,16
2,72
2,74
7,8
7,7
3,15
3,17
7,6
7,8
7,7
7,8
7,8
7,8
7,8
3,19
3,13
3,09
3,01
3,04
2,36
2,70
7,9
7,9
7,7
2,96
7,7
7,8
7,8
7,9
*
7,7
2,68
2,86
Sähkönjohtavuus,
25 °C
530
530
497
499
576
574
574
574
579
578
577
571
572
561
565
565
568
546
552
434
493
491
521
534
537
539
552
553
551
558
*
mS/m
SFS-EN ISO SFS-EN 27888:1994,
10523:2012 lämpötilakompensaatio
pH, 25 °C
2,94
3,03
3,04
3,03
3,07
ppt
Laskettu
sähkönjohtavuudesta
Saliniteetti
Pietarsaaren merialue 2013
lokakuu
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä
TUTKIMUSTODISTUS
1,1
<1
2,1
2,7
3,3
3,0
3,7
3,9
*
mg/l
SFS-EN 872:2005
Kiintoaine (1,2 µm)
2013E- 29040-1
Sameus
Kok. N
Kok. N
NH4-N
NO2,3-N
NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
TOC
Fe
50
60
45
50
15
15
15
15
20
25
35
35
100
70
70
70
40
40
35
35
40
35
*
mg Pt/l
2,8
2,6
2,2
2,2
1,1
0,68
1,0
0,48
1,2
1,5
2,0
1,8
3,3
3,0
3,3
3,4
2,5
2,7
2,3
2,3
2,5
2,3
*
FTU
*
µg/l
440
440
440
390
280
270
410
250
320
290
440
420
850
660
670
530
500
590
550
630
550
580
*
µg/l
5
10
13
6
14
14
13
31
8
7
45
27
140
100
62
36
36
63
130
120
100
110
*
µg/l
*
µg/l
140
140
100
110
51
47
59
50
61
60
130
100
320
310
210
190
140
150
140
140
130
140
*
µg/l
19¤
20
14
15
9
5
6
7
11
15
19
13
67
36
38
29
13
17
12
15
17
14
*
µg/l
<2
3
<2
2
<2
<2
<2
<2
<2
<2
<2
<2
34
9
6
4
2
4
<2
2
2
3
*
µg/l
7,3
7,6
6,8
7,2
3,8
3,9
4,0
3,5
3,9
3,6
4,9
5,6
15
9,3
9,3
7,6
5,9
6,7
5,9
5,6
5,9
6,1
*
mg/l
460
470
410
360
95
41
100
24
150
180
270
230
1 200
760
540
690
340
310
280
260
330
260
*
µg/l
SFS-EN ISO 7887:2012, SFS-EN ISO Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men. O- Sis. men. (SFS- Sis. men.
Y-079
EN 1484:1997) O-Y-087
komparaattori
7027:2000 O-Y-088 O-Y-046 O-Y-077 O-Y-078 O-Y-035 O-Y-089
Väriluku
Sivu 1/2
Liite / Bilaga 2.4
P67 0-2m
P71 1m
P71 5m
P71 7,5m
P71 0-2m
P73 1m
P73 5m
P73 10m
P73 0-2m
P75 1m
P75 5m
P75 10m
P75 15m
P75 19m
P75 0-2m
P78 1m
P78 5m
P78 10m
P78 0-2m
P79 1m
P79 3,2m
P79 0-2m
L5 1m
L5 5m
L5 0-2m
L6A 1m
L6A 0-2m
Ottopiste
2013E- 29040-1
29027-3
29026-1
29026-2
29026-3
29026-4
29038-1
29038-2
29038-3
29038-4
29024-1
29024-2
29024-3
29024-4
29024-5
29024-6
29025-1
29025-2
29025-3
29025-4
29037-1
29037-2
29037-3
29041-1
29041-2
29041-3
29039-1
29039-2
Näyte- numero
0-2
1,0
5,0
8,0
0-2
1,0
5,0
10,3
0-2
1,0
5,0
10,0
15,0
18,5
0-2
1,0
5,0
9,9
0-2
1,0
3,6
0-2
1,0
6,2
0-2
1,0
0-2
Ottosyvyys
[m]
8,8
8,8
8,8
9,3
9,1
9,0
9,3
8,6
10,3
10,3
10,3
10,3
10,3
10,1
10,0
9,5
9,7
5,9
4,6
3,6
1,3
2,0
2,6
9,9
pmy/100 ml
°C
9,2
9,2
9,2
SFS-EN ISO
7899-2:2000
*
µg/l
Enterokokit
(36oC 2 vrk)
SFS
5772:1993
Klorofylli-A
Kenttämittaus
t
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
7,4
3,03
<0,95
<0,95
<0,95
7,2
6,8
6,8
7,4
7,6
7,6
7,6
3,17
2,51
7,7
7,8
3,16
3,19
7,8
3,18
7,7
3,15
*
7,8
<0,95
1,97
Sähkönjohtavuus,
25 °C
8,97
9,05
9,08
145
366
460
556
552
577
576
575
576
576
577
577
573
570
570
574
*
mS/m
SFS-EN ISO SFS-EN 27888:1994,
10523:2012 lämpötilakompensaatio
pH, 25 °C
3,13
ppt
Laskettu
sähkönjohtavuudesta
Saliniteetti
Pietarsaaren merialue 2013
lokakuu
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä
TUTKIMUSTODISTUS
*
mg/l
SFS-EN 872:2005
Kiintoaine (1,2 µm)
2013E- 29040-1
Sameus
Kok. N
Kok. N
NH4-N
NO2,3-N
NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
TOC
Fe
225
200
200
150
90
25
50
10
10
15
15
20
20
*
mg Pt/l
12
4,1
4,3
3,0
2,1
1,1
1,6
0,40
0,36
0,65
0,42
1,0
1,2
*
FTU
860
850
880
*
µg/l
660
650
320
420
280
270
300
290
260
260
*
µg/l
65
50
49
*
µg/l
120
140
61
73
44
47
54
42
47
56
*
µg/l
61
51
49
32
23
14
11
5
7¤
5
4
12
7
*
µg/l
14
14
10
7
4
3
3
<2
<2
<2
<2
<2
<2
*
µg/l
¤=Analyysitulos tarkistettu uusintamittauksella, viiveaika ylittyi.
Tulokseen liittyy ilmoitettua suurempi mittausepävarmuus.
40
68
63
45
33
18
25
18
32
7
9
14
75
*
µg/l
16
16
16
14
11
3,8
6,7
2,7
3,1
3,8
3,6
3,1
3,6
*
mg/l
3 500
3 000
3 300
2 100
1 100
180
570
25
31
60
18
87
96
*
µg/l
SFS-EN ISO 7887:2012, SFS-EN ISO Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men. O- Sis. men. (SFS- Sis. men.
Y-079
EN 1484:1997) O-Y-087
komparaattori
7027:2000 O-Y-088 O-Y-046 O-Y-077 O-Y-078 O-Y-035 O-Y-089
Väriluku
Sivu 2/2
Liite / Bilaga 2.4
L6A
L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi)
12685
12686
12687
12690
10.6.2013
10.6.2013
10.6.2013
10.6.2013
10.6.2013
10.6.2013
10.6.2013
10.6.2013
Otto pvm.
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö
Pohjanmaan ELY, kalatalous
Pietarsaaren Vesi
Norra svenska fiskeområde
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
Jakelu:
11.6.2013
11.6.2013
11.6.2013
11.6.2013
11.6.2013
11.6.2013
11.6.2013
11.6.2013
Tulo pvm.
0,9
1,0
1,0
1,0
2,0
1,6
0,9
1,1
Näkösyvyys
[m]
2,7
7,1
4,4
2,7
17,3
14,1
3,8
4,0
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
Lumen Näytteen- Lisätiedot
Kokonais- Jään
syvyys paksuus paksuus
ottaja
[m]
[m]
[m]
Laborantti
24.6.2013 Seija Tauriainen
Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa.
24.6.2013
24.6.2013
24.6.2013
24.6.2013
24.6.2013
24.6.2013
24.6.2013
24.6.2013
Tutkimuksen
lopetus pvm.
Pietarsaaren merialue 2013
vko 24
Yhteistarkkailutyöryhmä
2013E- 12691-1
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Pietarsaaren Satama
Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä.
* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
L5
L5 Luodonjärvi (Gertruds)
12688
P67
P79
P67, Lillgrundet
P64
P64, Nygrundet-Mässkär
P79, Kackursfjärden
12689
P62
P62, Ådön-Gräsgrundet
12691
12692
P52
P54
Eränumero
P52, Alholmsfjärden
Tunnus
P54, Risöhäll=Sandgrund
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Sivu 1/1
Liite / Bilaga 3.1
12690-2
12689-1
12689-2
12688-1
12688-2
12687-1
12687-2
12686-1
P62 0-2m
P64 1m
P64 0-2m
P67 1m
P67 0-2m
P79 1m
P79 0-2m
L5 1m
12685-2
12690-1
P62 1m
L6A 0-2m
12692-2
P54 0-2m
12686-2
12692-1
P54 1m
12685-1
12691-2
P52 0-2m
L6A 1m
12691-1
P52 1m
L5 0-2m
Näytenumero
Ottopiste
2013E- 12691-1
0-2
1,0
0-2
1,0
0-2
1,0
0-2
1,0
0-2
1,0
0-2
1,0
0-2
1,0
0-2
1,0
Ottosyvyys [m]
20,7
18,7
20,0
19,6
13,1
14,0
20,7
7,7
6,1
8,2
24,0
7,9
5,0
35,3
12,4
<0,95
<0,95
<0,95
2,20
3,15
3,13
1,98
2,88
ppt
*
µg/l
°C
19,3
Laskettu
sähkönjohtavuudesta
Saliniteetti
SFS
5772:1993
Klorofylli-A
Kenttämittaus
t
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
6,6
6,6
7,0
8,4
8,0
8,1
8,4
8,2
*
SFS-EN ISO
10523:2012
pH,
25 °C
10,6
8,0
74,4
406
573
569
366
524
*
mS/m
SFS-EN 27888:1994,
lämpötilakompensaatio
Sähkönjohtavuus,
25 °C
Pietarsaaren merialue 2013
vko 24, 10.6.2013
Yhteistarkkailutyöryhmä
2013E- 12691-1
2,8
3,2
8,8
6,4
*
mg/l
SFS-EN 872:2005
Kiintoaine (1,2 µm)
200
200
150
100
30
30
150
55
*
mg Pt/l
SFS-EN ISO 7887:2012,
komparaattori
Väriluku
Kok. N
NH4-N
NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
5,0
3,5
2,4
2,7
1,1
1,2
4,0
2,5
*
FTU
1 210
1 310
1 030
690
860
680
990
670
*
µg/l
31
55
36
16
20
34
22
160
*
µg/l
130
310
440
<5
7
<5
<5
52
*
µg/l
34
30
28
29
6
6
67
20
*
µg/l
Sivu 1/1
9
10
5
6
<2
2
5
5
*
µg/l
SFS-EN ISO Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men.
7027:2000
O-Y-046 O-Y-077 O-Y-035 O-Y-089 O-Y-079
Sameus
Liite / Bilaga 3.1
P52
P53
P54
P61
P62
P64
P67
P79
L5
L6A
RK6
P52, Alholmsfjärden
P53, Gråggören
P54, Risöhäll=Sandgrund
P61, Rajstall
P62, Ådön-Gräsgrundet
P64, Nygrundet-Mässkär
P67, Lillgrundet
P79, Kackursfjärden
L5 Luodonjärvi (Gertruds)
L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi)
Ruoppauskohde RK6
15518
14985
14986
14984
14983
15519
15520
15521
14980
15515
14979
Eränumero
3.7.2013
2.7.2013
2.7.2013
3.7.2013
3.7.2013
3.7.2013
3.7.2013
3.7.2013
3.7.2013
3.7.2013
3.7.2013
Otto pvm.
Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö
Pohjanmaan ELY, kalatalous
Pietarsaaren Vesi
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
Jakelu:
4.7.2013
3.7.2013
3.7.2013
4.7.2013
4.7.2013
4.7.2013
4.7.2013
4.7.2013
4.7.2013
4.7.2013
4.7.2013
Tulo pvm.
0,4
1,1
1,2
1,6
1,3
4,8
2,1
1,2
1,2
0,4
0,5
Näkösyvyys
[m]
9,6
2,2
7,2
4,7
2,9
17,3
14,2
4,2
4,0
10,3
4,1
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
Kokonais- Jään
Lumen Näytteensyvyys paksuus paksuus
ottaja
[m]
[m]
[m]
kaikki patoluukut kiinni
Hästgrundetin ja Gertrudsin
15.7.2013 Tiina Ylipahkala
Laboratoriokemisti
040-7523 013
Sivu 1/1
Ruoppaaja pisteen lähellä (7076376-3286228)
Lisätiedot
p
p
p
p
Tutkimustodistuksen saa kopioida
vain kokonaan. Muussa tapauksessa
kopioinnista
on saatava lupa.
15.7.2013
8.7.2013
8.7.2013
15.7.2013
15.7.2013
15.7.2013
15.7.2013
15.7.2013
15.7.2013
15.7.2013
15.7.2013
Tutkimuksen
lopetus pvm.
Pietarsaaren merialue 2013
vko 27, ruoppaus
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
2013E- 14979-2
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry
Norra svenska fiskeområde
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Pietarsaaren Satama
y
p
pätevät vain testatuille näytteille.
Mittausepävarmuudet
saa pyy
pyydettäessä.
Tulokset p
* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
Tunnus
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Liite / Bilaga 3.2
Näyte nr
14979-1
14979-2
15515-1
15515-2
15515-3
15515-4
14980-1
14980-2
15521-1
15521-2
15521-3
15520-1
15520-2
15520-3
15520-4
15520-5
15519-1
15519-2
15519-3
15519-4
15519-5
15519-6
15519
6
14983-1
14983-2
14984-1
14984-2
14986-1
14986-2
14985-1
14985-2
15518-1
15518-2
15518-3
15518-4
15518-5
15518-6
15518-7
15518-8
15518-9
15518-10
15518-11
15518-12
15518-13
15518-14
15518-15
15518-16
15518-17
15518-18
15518-19
15518-20
Ottopiste
P52 1m
P52 0-2m
P53 1m
P53 5m
P53 9,1m
P53 0-2m
P54 1m
P54 0-2m
P61 1m
P61 3,8m
P61 0-2m
P62 1m
P62 5m
P62 10m
P62 13,7m
P62 0-2m
P64 1m
P64 5m
P64 10m
P64 15m
P64 16,7m
P64 0-2m
0 2m
P67 1m
P67 0-2m
P79 1m
P79 0-2m
L5 1m
L5 0-2m
L6A 1m
L6A 0-2m
RK6_50 m pohja -1m (7076365-3286228)
RK6_100 m pohja -1m (7076356-3286326)
RK6_250 m pinta 0-2m (7076302-3286489)
RK6_250 m pinta 1m (7076302-3286489)
RK6_250 m pohja -1m (7076302-3286489)
RK6_500 m pinta 0-2m (7076238-3286740)
RK6_500 m pinta 1m (7076238-3286740)
RK6_500 m pohja -1m (7076238-3286740)
RK6_750 m pinta 0-2m (7076121-3286949)
RK6_750 m pinta 1m (7076121-3286949)
RK6_750 m pohja -1m (7076121-3286949)
RK6_1000 m pinta 0-2 m (7076029-3287188)
RK6_1000 m pinta 1m (7076029-3287188)
RK6_1000 m pohja -1 m (7076029-3287188)
RK6_1250 m pinta 0-2 m (7075996-3287437)
RK6_1250 m pinta 1m (7075996-3287437)
RK6_1250 m pohja -1 m (7075996-3287437)
RK6_1500 m pinta 0-2 m (7075972-3287687)
RK6_1500 m pinta 1m (7075972-3287687)
RK6_1500 m pohja -1 m (7075972-3287687)
2013E- 14979-2
0-1
0-2
8,5
10,2
0-2
1,0
8,6
0-2
1,0
8,0
0-2
1,0
7,6
0-2
1,0
9,0
0-2
1,0
5,0
0-2
1,0
4,7
0-1
0-2
1,0
5,0
9,1
0-2
0-1
0-2
1,0
3,2
0-2
1,0
5,0
10,0
13,2
0-2
1,0
5,0
10,0
15,0
16,3
0-2
0-1
0-2
0-1
0-2
0-1
Ottosyv [m]
17,1
15,3
16,7
15,2
15,5
13,5
15,3
15,1
15,5
15,2
15,5
15,3
15,3
15,3
19,5
19,2
18,3
17,5
14,3
14,3
14,2
6,1
5,8
15,8
15,6
14,7
9,8
15,5
15,3
17,6
15,4
15,0
14,6
15,3
°C
SFS
5772:1993
Kenttämittaus
11,5
8,9
6,3
2,1
2,1
5,2
5,2
5,9
5,2
8,4
35
3,5
2,1
4,6
5,8
3,1
5,9
µg/l
*
Klorofylli-A
t
<0,95
<0,95
1,42
2,29
10,3
3,44
9,3
9,6
3,31
3,21
9,0
3,17
3,06
3,08
8,7
8,8
8,2
1,8
8,7
3,06
mg/l
*
SFS-EN
25813:1993
O2
3,03
2,99
ppt
Laskettu
sähkönjohtavuudesta
Saliniteetti
82
94
82
91
87
10
81
87
%
6,6
6,6
7,4
7,6
7,5
7,7
7,6
7,7
7,7
7,7
7,4
7,6
7,6
7,6
*
SFS-EN
SFS-EN ISO
25813:1993 10523:2012
O2 kyll. % pH, 25 °C
481
546
502
546
547
562
548
553
548
555
554
558
559
560
9,9
8,28
268
421
582
582
584
623
624
575
574
579
599
556
558
335
549
554
557
545
mS/m
*
SFS-EN 27888:1994,
lämpötilakompensaatio
Sähkönjohtavuus,
25 °C
4,8
28
9,2
28
28
55
30
150
28
100
42
96
82
170
1,2
<1
7,2
2,4
5,2
11
180
24
mg/l
*
SFS-EN 872:2005
Kiintoaine
(1,2 µm)
2013E- 14979-2
Pietarsaaren merialue 2013
vko 27, ruoppaus
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
TUTKIMUSTODISTUS
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
Väriluku
60
50
#=suodatettu
60
50
50
30#
50
30#
50
50#
40
40#
40#
40#
200
175
90
90
15
15
20
45
40
40
80
40#
60
45
mg Pt/l
*
SFS-EN ISO 7887:2012,
komparaattori
Sameus
Kok. N
Kok. N
NH4-N
NO2,3-N
NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
TOC
Fe
4,6
14
6,2
13
14
19
14
44
14
34
13
36
29
55
5,3
2,1
1,6
3,5
0,54
0,42
3,4
1,5
3,4
3,3
3,9
55
12
7,1
FTU
*
820
860
µg/l
*
350
420
510
370
460
300
430
460
330
390
340
360
340
620
530
520
230
220
330
240
430
360
640
400
290
530
µg/l
*
*
<5
79
µg/l
*
30
140
210
150
78
140
15
22
22
120
45
37
68
µg/l
*
28
42
44
53
35
150
47
110
29
130
69
170
36
30
18
42
5
15
19
6
18
14
32
200
30
23
µg/l
*
¤
7
4
3
5
<2
<2
2
<2
4
4
6
48
6
5
µg/l
*
4,3
4,4
4,7
5,2
6,5
6,3
6,2
6,6
mg/l
Sivu 1/1
31
41
¤=analyysitulos puuttuu laboratoriossa sattuneen virheen vuoksi
44
32
36
60
39
30
37
34
34
13
24
120
63
35
160
µg/l
*
43
140
220
93
300
370
2600
740
µg/l
*
SFS-EN ISO Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men. O- Sis. men. O- Sis. men. Sis. men. Sis. men. (SFS- Sis. men.
7027:2000
O-Y-088 O-Y-046 O-Y-077
Y-078
Y-035
O-Y-089 O-Y-079 EN 1484:1997) O-Y-087
Liite / Bilaga 3.2
Ruoppauskohde RK6 Väylän suuntaan
16637
16638
16639
16640
16641
16642
16643
16644
16645
Eränumero
10.7.2013
10.7.2013
10.7.2013
10.7.2013
10.7.2013
10.7.2013
10.7.2013
10.7.2013
10.7.2013
Otto pvm.
Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö
Pohjanmaan ELY, kalatalous
Pietarsaaren Vesi
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
Jakelu:
23.7.2013
23.7.2013
17.7.2013
25.7.2013
Tutkimuksen
lopetus pvm.
2,0
0,7
0,9
0,6
Näkösyvyys
[m]
17,6
14,0
4,3
10,0
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
Kokonais- Jään
Lumen Näytteensyvyys paksuus paksuus
ottaja
[m]
[m]
[m]
**Ruoppaaja telakalla, ei näytteitä.
**Ruoppaaja telakalla, ei näytteitä.
***Tuulen takia ei päässyt näytepisteelle.
***Tuulen takia ei päässyt näytepisteelle.
**Ruoppaaja telakalla, ei näytteitä.
Lisätiedot
25.7.2013 Seija Tauriainen
Laborantti
Sivu 1/1
Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa.
** Sovitusta poiketen ruoppaaja oli rantautunut jo aamulla vaikka alun perin oli kerrottu tapahtuvaksi vasta iltapäivällä => ei näytteitä
*** aamupäivän aikana kovaksi nousseen pohjoistuulen (9-13 m/s) takia havaintopaikalle ei päässyt
11.7.2013
11.7.2013
11.7.2013
11.7.2013
11.7.2013
11.7.2013
11.7.2013
11.7.2013
11.7.2013
Tulo pvm.
Pietarsaaren merialue 2013
vko 28, ruoppaus
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
2013E- 16645-1
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry
Norra svenska fiskeområde
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Pietarsaaren Satama
Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä.
* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
RK6 Ådö
RK6 Väylä
Ruoppauskohde RK6 Ådön suuntaan
Ruoppauskohde RK6
Meriläj E
P64
RK6
P64, Nygrundet-Mässkär
Meriläjitys alue E
P62
P62, Ådön-Gräsgrundet
Meriläj P
P61
P61, Rajstall
Meriläjitys alue P
P53
Tunnus
P53, Gråggören
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Liite / Bilaga 3.3
16642-5
16642-6
P64 16,7m
P64 0-2m
16642-2
P64 5m
16642-3
16642-1
P64 1m
16642-4
16643-5
P62 0-2m
P64 10m
16643-4
P62 13,7m
P64 15m
16643-3
P62 10m
16644-3
P61 0-2m
16643-1
16644-2
16644
2
8m
P61 3
3,8m
16643-2
16644-1
P61 1m
P62 1m
16645-4
P53 0-2m
P62 5m
16645-2
16645-3
P53 9,1m
16645-1
P53 1m
P53 5m
Näytenumero
Ottopiste
2013E- 16645-1
0-2
16,7
15,0
10,0
5,0
1,0
0-2
13,0
10,0
5,0
1,0
0-2
33
3,3
1,0
9,0
5,0
1,0
Ottosyvyys [m]
Saliniteetti
O2
8,4
12,3
16,1
16,4
17,2
16,0
16,7
17,3
17,7
17 6
17,6
17,6
17,8
17,9
18,7
°C
<1
2,1
4,1
3,3
µg/l
3,36
2,99
3,10
2,90
2 90
2,90
2,88
2,68
1,69
ppt
8,3
8,3
8,2
8,0
78
7,8
7,9
7,5
7,2
mg/l
71
86
83
84
82
83
79
77
%
O2 kyll. %
7,4
7,8
7,7
7,7
77
7,7
7,6
7,6
7,5
pH, 25 °C
609
591
583
574
544
562
558
537
527
527
525
490
477
315
mS/m
1,7
3,5
3,5
14
12
13
97
27
mg/l
Sähkönjohtavuus, Kiintoaine (luonnonv
25 °C
1,2 µm, jätev 1,6
SFS-EN
SFS-EN
SFS-EN ISO
27888:1994,
SFS-EN 872:2005
25813:1993 10523:2012
lämpötilakompensa
*
*
*
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
Tilaaja:
Klorofylli-A
vko 28, ruoppaus
Tarkkailukierros:
Laskettu
SFS-EN
KenttäSFS
sähkönjohtavuude
25813:1993
mittaus 5772:1993
sta
*
*
t
Pietarsaaren merialue 2013
2013E- 16645-1
Tarkkailu:
TUTKIMUSTODISTUS
Väriluku
#=suodatettu
20
40
30
40
45
45
60#
110
mg Pt/l
SFS-EN ISO
7887:2012,
komparaattori
*
Kok. N
NH4-N NO2,3-N Kok. P
PO4-P
TOC
Fe
1,1
2,1
2,0
8,4
74
7,4
7,5
34
15
FTU
320
320
450
330
480
350
540
610
µg/l
60
18
31
56
41
34
71
89
µg/l
55
17
23
7
<5
<5
9
47
µg/l
11
14
15
24
35
27
120
66
µg/l
<2
<2
3
7
4
<2
31
13
µg/l
4,2
6,1
5,4
6,8
70
7,0
6,8
7,9
14
mg/l
Sivu 1/1
73
200
190
530
500
450
3200
2 000
µg/l
SFS-EN
Sis.
Sis. men.
Sis.
Sis.
Sis.
Sis.
Sis. men.
ISO
men. O- men. O- (SFS-EN men. Omen. O- men. OO-Y-035
7027:200 Y-046 Y-077
Y-089 Y-079 1484:1997) Y-087
*
*
*
*
*
*
*
*
Sameus
Liite / Bilaga 3.3
16591
16592
P64
P67
P79
L5
L6A
P64, Nygrundet-Mässkär
P67, Lillgrundet
P79, Kackursfjärden
L5 Luodonjärvi (Gertruds)
L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi)
16587
17.7.2013
17.7.2013
17.7.2013
17.7.2013
17.7.2013
17.7.2013
17.7.2013
17.7.2013
Otto pvm.
Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö
Pohjanmaan ELY, kalatalous
Pietarsaaren Vesi
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
Jakelu:
18.7.2013
18.7.2013
18.7.2013
18.7.2013
18.7.2013
18.7.2013
18.7.2013
18.7.2013
Tulo pvm.
1,3
1,5
1,7
1,1
1,9
0,2
0,9
0,8
Näkösyvyys
[m]
3,5
2,5
4,6
2,9
17,1
13,8
4,0
4,1
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
Lumen Näytteen- Lisätiedot
Kokonais- Jään
syvyys paksuus paksuus
ottaja
[m]
[m]
[m]
24.7.2013 Seija Tauriainen
Laborantti
Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan
kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa
lupa.
23.7.2013
23.7.2013
23.7.2013
23.7.2013
23.7.2013
23.7.2013
23.7.2013
23.7.2013
Tutkimuksen
lopetus pvm.
Pietarsaaren merialue 2013
vko 29
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
2013E- 16594-1
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry
Norra svenska fiskeområde
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Pietarsaaren Satama
Tulokset pätevät vain testatuille näytteille
näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä
pyydettäessä.
* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
16593
16590
16589
16588
P54
P62
16594
P62, Ådön-Gräsgrundet
P52
P52, Alholmsfjärden
Eränumero
P54, Risöhäll=Sandgrund
Tunnus
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Sivu 1/1
Liite / Bilaga 3.3
1,0
0-2
1,0
0-2
1,0
0-2
1,0
0-2
1,0
0-2
1,0
0-2
1,0
0-2
1,0
16594-1
16594-2
16587-1
16587 2
16587-2
16588-1
16588-2
16589-1
16589-2
16590-1
16590-2
16591-1
16591-2
16592-1
16592-2
16593-1
16593-2
P52 1m
P52 0-2m
P54 1m
0 2m
P54 0-2m
P62 1m
P62 0-2m
P64 1m
P64 0-2m
P67 1m
P67 0-2m
P79 1m
P79 0-2m
L5 1m
L5 0-2m
L6A 1m
L6A 0-2m
0-2
Ottosyvyys [m]
Näytenumero
Ottopiste
2013E- 16594-1
16,9
16,2
15,8
15,8
15,1
15,6
15,1
15,0
29,1
28,3
11,3
19,0
2,6
4,6
24 1
24,1
13,6
*
µg/l
SFS
5772:1993
Kenttämittaus
°C
Klorofylli-A
t
Saliniteetti
pH, 25 °C
Sähkönjohtavuus,
25 °C
<0,95
<0,95
<0,95
1,73
3,17
2,86
1,94
2,50
6,9
6,9
7,5
7,7
7,9
7,8
7,7
7,7
8,1
8,6
177
321
574
522
362
459
6,2
41
11
10
*
mg/l
SFS-EN
872:2005
Kiintoaine (1,2
µm)
¤=suodatettu
200
200
130
100
30
50¤
90
80
SFS-EN ISO
7887:2012,
komparaattori
*
mg Pt/l
Väriluku
Pietarsaaren merialue 2013
vko 29
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
2013E- 16594-1
Laskettu
SFS-EN ISO SFS-EN 27888:1994,
sähkönjohtavuude
10523:2012 lämpötilakompensaatio
sta
*
*
ppt
mS/m
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Kok. N
Kok. N
NH4-N NO2,3-N
NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
5,9
3,1
2,4
3,9
5,2
20
5,7
6
420
290
300
410
460
290
880
910
8
25
30
49
25
57
32
170
21
<5
22
22
21
26
<5
<5
43
54
27
33
18
52
53
42
4
8
5
2
3
5
3
4
Sivu 1/1
Sis.
Sis.
Sis.
Sis.
Sis.
Sis. men. Sis. men.
SFS-EN ISO
men. O- men. Omen. O- men. O- men. OO-Y-035 O-Y-078
7027:2000
Y-089 Y-079
Y-046 Y-088 Y-077
*
*
*
*
*
*
*
*
FTU
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
Sameus
Liite / Bilaga 3.3
P64
RK6
P64, Nygrundet-Mässkär
Ruoppauskohde RK6
18636
18635
18634
18633
18632
18631
18630
Eränumero
24.7.2013
24.7.2013
24.7.2013
24.7.2013
24.7.2013
24.7.2013
24.7.2013
Otto pvm.
Jakelu:
Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö
Pohjanmaan ELY, kalatalous
Pietarsaaren Vesi
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
2013E- 18630-4
25.7.2013
25.7.2013
25.7.2013
25.7.2013
25.7.2013
25.7.2013
25.7.2013
Tulo pvm.
4,8
4,8
4,6
2,0
2,0
1,4
1,6
Näkösyvyys
[m]
31,7
30,5
13,4
17,3
14,2
4,0
10,1
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry
Norra svenska fiskeområde
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Pietarsaaren Satama
2.8.2013 Seija Tauriainen
Laborantti
Sivu 1/1
Samentuma-alue 20-30 m:n ruoppaajan vieressä.
Näkyvä samentuma ei levinnyt ruoppaajasta
kauemmaksi Ruoppaaja 7078358-3278847
kauemmaksi.
Vedenpinnan korkeus -21 cm klo 13.00.
Kokonais- Jään
Lumen Näytteen- Lisätiedot
syvyys paksuus paksuus
ottaja
[m]
[m]
[m]
Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa.
31.7.2013
31.7.2013
31.7.2013
31.7.2013
31.7.2013
31.7.2013
31.7.2013
Tutkimuksen
lopetus pvm.
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
Pietarsaaren merialue 2013
vko 30, ruoppaus
Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä.
* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
Meriläj E
P62
P62, Ådön-Gräsgrundet
Meriläjitys alue E
P61
P61, Rajstall
Meriläj P
P53
P53, Gråggören
Meriläjitys alue P
Tunnus
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Liite / Bilaga 3.4
7078731-3278679
RK6_500 m pinta 0-2m,
17,0
18634-13
18634-14
18634-12
RK6_1000 m pohja -1 m, 7078240-3278531
RK6_1000 m pinta 0-2 m, 7078240-3278531
18634-9
RK6_750 m pinta 0-2m, 7078471-3278631
RK6_1000 m pinta 1m, 7078240-3278531
18634-10
18634-11
RK6_750 m pinta 1m, 7078471-3278631
RK6_750 m pohja -1m, 7078471-3278631
0-2
18,2
1,0
0-2
17,2
1,0
18634-8
7078731-3278679
RK6_500 m pohja -1m,
1,0
0-2
0-2
18634-7
RK6_500 m pinta 1m, 7078731-3278679
16,3
16,3
15,0
10,0
18634-6
18634-3
RK6_250 m pinta 0-2m, 7878963-3278762
1,0
18634-1
18634-2
RK6_50 m pohja -1m, 7079164-3278806
RK6_100 m pohja -1m, 7079114-3278794
18634-4
18633-6
P64 0-2m
18634-5
18633-5
P64 16,7m
RK6_250 m pinta 1m, 7878963-3278762
12,4
13,9
18633-4
P64 15m
RK6_250 m pohja -1m, 7878963-3278762
0-2
18633-3
P64 10m
5,0
1,0
0-2
18633-1
18632-5
P62 0-2m
10,0
13,2
18633-2
18632-4
P62 13,7m
P64 1m
18632-3
P62 10m
5,0
1,0
0-2
P64 5m
18632-1
18631-3
P61 0-2m
18632-2
18631-2
P62 1m
1,0
18631-1
P61 1m
P61 3,8m
P62 5m
9,1
0-2
18630-3
18630-4
P53 9,1m
P53 0-2m
3,0
5,0
1,0
18630-1
18630-2
Ottosyvyys [m]
P53 1m
Näyte- numero
P53 5m
Ottopiste
2013E- 18630-4
6,6
8,6
6,6
8,3
6,7
8,0
6,6
7,7
6,6
6,6
6,0
6,1
6,3
6,8
10,1
6,3
6,3
7,1
12,4
16,0
16,0
6,7
7,2
11,2
1,4
3,1
2,7
1,4
<1
4,5
16,8
8,6
3,44
3,13
3,46
2,67
2,03
2,03
3,42
2,88
ppt
*
µg/l
°C
Laskettu
sähkönjohtavuudesta
SFS
5772:1993
Kenttämittaus
Saliniteetti
KlorofylliA
t
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
10,3
9,9
10,4
9,5
9,1
8,9
10,2
9,7
*
mg/l
SFS-EN
25813:1993
O2
82
88
84
88
92
90
83
88
%
7,7
7,8
7,7
7,8
7,9
7,9
7,7
7,7
*
SFS-EN
SFS-EN ISO
25813:1993 10523:2012
O2 kyll. % pH, 25 °C
625
601
625
606
624
609
626
616
617
617
624
626
625
619
570
625
626
620
487
376
375
621
617
525
*
mS/m
SFS-EN 27888:1994,
lämpötilakompensaatio
Sähkönjohtavuus,
25 °C
1,4
1,9
2,0
1,2
1,1
1,6
1,0
<1
<1
1,2
1,4
1,6
2,0
3,6
6,3
5,0
3,0
4,2
*
mg/l
SFS-EN 872:2005
Kiintoaine (1,2
µm)
Pietarsaaren merialue 2013
vko 30, ruoppaus
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
2013E- 18630-4
10
15
10
15
10
15
10
10
10
15
15
30
15
50
90
80
15
50
*
mg Pt/l
SFS-EN ISO 7887:2012,
komparaattori
Väriluku
Kok. N
NH4-N NO2,3-N Kok. P
PO4-P
TOC
Fe
0,51
1,0
0,55
0,97
0,53
0,85
0,56
0,66
0,74
0,72
0,62
1,6
0,66
2,2
5,4
5,6
1,1
2,4
*
FTU
290
450
300
360
350
330
390
450
410
370
310
430
420
500
730
670
350
480
*
µg/l
23
22
22
25
20
22
18
39
25
*
µg/l
210
200
160
250
100
110
74
200
170¤
*
µg/l
12
12
6
11
4
12
<3
12
11
4
11
14
12
19
34
38
15
22
*
µg/l
<2
<2
<2
<2
<2
6
4
<2
<2
*
µg/l
3,3
4,8
3,5
7,0
12
12
3,2
6,6
*
mg/l
Sivu 1/2
62
200
100
470
1 000
1 100
170
530
*
µg/l
SFS-EN ISO Sis. men. Sis. men. Sis. men. O- Sis. men. Sis. men. Sis. men. (SFS- Sis. men.
7027:2000
O-Y-046 O-Y-077
Y-035
O-Y-089 O-Y-079 EN 1484:1997) O-Y-087
Sameus
Liite / Bilaga 3.4
29,0
29,8
1,0
1,0
25,2
0-2
1,0
0-2
1,0
18635-1
18635-2
18635-4
18635-5
18635-3
18635-7
18635-8
18635-6
18635-10
18635-11
18635-9
Meriläj P_50 m pohja -1m, 7085239-3274899
Meriläj P_100 m pohja -1m, 7085287-3274907
Meriläj P_250 m pinta 1m, 7085414-3274990
Meriläj P_250 m pohja -1m, 7085414-3274990
Meriläj P_250 m pinta 0-2m, 7085414-3274990
Meriläj P_500 m pinta 1m, 7085635-3275118
Meriläj P_500 m pohja -1m, 7085635-3275118
Meriläj P_500 m pinta 0-2m, 7085635-3275118
Meriläj P_750 m pinta 1m, 7085858-3275227
Meriläj P_750 m pohja -1m, 7085858-3275227
Meriläj P_750 m pinta 0-2m, 7085858-3275227
18636-7
18636-8
18636-6
18636-10
18636-11
18636-9
Meriläj E_500 m pinta 1m, 7084736-3274661
Meriläj E_500 m pohja -1m, 7084736-3274661
Meriläj E_500 m pinta 0-2m, 7084736-3274661
Meriläj E_750 m pinta 1m, 7084509-3274543
Meriläj E_750 m pohja -1m, 7084509-3274543
Meriläj E_750m pinta 0-2m, 7084509-3274543
18636-12
18636-3
Meriläj E_250 m pinta 0-2m, 7084958-3274784
Meriläj E_1000 m pinta 0-2 m, 7084270-3274467
1,0
18636-5
Meriläj E_250m pohja -1m, 7084958-3274784
18636-13
18636-4
Meriläj E_250 m pinta 1m, 7084958-3274784
18636-14
18636-2
Meriläj E_100 m pohja -1m, 7085096-3274832
Meriläj E_1000 m pinta 1 m, 7084270-3274467
28,2
0-2
18636-1
Meriläj E_50 m pohja -1m, 7085140-3274855
Meriläj E_1000 m pohja -1 m, 7084270-3274467
1,0
18635-12
Meriläj P_1000 m pinta 0-2 m, 7086088-3275352
0-2
29,0
0-2
30,8
1,0
0-2
30,3
1,0
30,4
30,7
0-2
30,9
18635-13
18635-14
Meriläj P_1000 m pinta 1 m, 7086088-3275352
Meriläj P_1000 m pohja -1 m, 7086088-3275352
26,3
0-2
28,8
Ottosyvyys [m]
Näyte- numero
Ottopiste
2013E- 18630-4
6,0
5,9
7,6
5,8
7,6
5,8
7,6
5,9
7,7
5,8
5,8
5,8
7,8
5,8
7,6
5,8
7,7
5,7
7,5
5,8
1,2
1,1
1,2
1,2
1,0
<1
1,3
1,2
ppt
*
µg/l
°C
Laskettu
sähkönjohtavuudesta
SFS
5772:1993
Kenttämittaus
Saliniteetti
KlorofylliA
t
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
*
mg/l
SFS-EN
25813:1993
O2
%
*
SFS-EN
SFS-EN ISO
25813:1993 10523:2012
O2 kyll. % pH, 25 °C
638
619
638
618
639
617
634
617
638
639
636
611
639
614
634
616
635
616
638
631
*
mS/m
SFS-EN 27888:1994,
lämpötilakompensaatio
Sähkönjohtavuus,
25 °C
1,6
4,0
170
1,2
1,7
2,2
96
2,6
1,7
80
1,6
1,3
1,5
<1
2,1
<1
6,8
1,5
59
1,9
*
mg/l
SFS-EN 872:2005
Kiintoaine (1,2
µm)
Pietarsaaren merialue 2013
vko 30, ruoppaus
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
*
mg Pt/l
SFS-EN ISO 7887:2012,
komparaattori
Väriluku
Kok. N
NH4-N NO2,3-N Kok. P
PO4-P
TOC
Fe
0,41
0,57
55
0,58
0,43
0,52
30
0,47
0,45
36
0,51
0,52
0,42
0,57
0,47
0,49
1,2
0,58
27
0,51
*
FTU
370
560
530
580
370
450
530
380
520
460
500
460
430
440
530
430
340
330
320
310
*
µg/l
19
20
*
µg/l
10
14
86
4
10
12
53
11
5
36
5
6
5
5
11
11
20
11
35
4
*
µg/l
<2
<2
*
µg/l
*
mg/l
*
µg/l
Sivu 2/2
¤=Analyysitulos pakastetusta näytteestä.
200
190
*
µg/l
SFS-EN ISO Sis. men. Sis. men. Sis. men. O- Sis. men. Sis. men. Sis. men. (SFS- Sis. men.
7027:2000
O-Y-046 O-Y-077
Y-035
O-Y-089 O-Y-079 EN 1484:1997) O-Y-087
Sameus
Liite / Bilaga 3.4
P64
P67
P79
L5
L6A
RK6
P64, Nygrundet-Mässkär
P67, Lillgrundet
P79, Kackursfjärden
L5 Luodonjärvi (Gertruds)
L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi)
Ruoppauskohde RK6
21829
21828
21827
21416
21417
21418
21419
21826
21825
21824
14.8.2013
14.8.2013
14.8.2013
14.8.2013
14.8.2013
14.8.2013
14.8.2013
14.8.2013
14.8.2013
14.8.2013
14.8.2013
14.8.2013
14.8.2013
Otto pvm.
Jakelu:
Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö
Pohjanmaan ELY, kalatalous
Pietarsaaren Vesi
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
2013E- 21423-1
15.8.2013
15.8.2013
15.8.2013
15.8.2013
15.8.2013
15.8.2013
15.8.2013
15.8.2013
15.8.2013
15.8.2013
15.8.2013
15.8.2013
15.8.2013
Tulo pvm.
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry
Norra svenska fiskeområde
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Pietarsaaren Satama
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
Tutkimuksen
lopetus pvm.
30,6
29,7
4,2
2,0
4,0
4,6
2,8
17,4
14,2
4,3
4,0
9,7
4,1
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
PeN
Lumen NäytteenKokonais- Jään
syvyys paksuus paksuus
ottaja
[m]
[m]
[m]
Lisätiedot
30.8.2013 Seija Tauriainen
Laborantti
* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
6,0
6,7
2,0
0,7
0,9
1,7
1,5
5,5
3,0
2,6
1,6
1,8
1,8
Näkösyvyys
[m]
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
Pietarsaaren merialue 2013
vko 33 ja ruoppaus
Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä.
Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa.
Meriläj E
P62
P62, Ådön-Gräsgrundet
Meriläjitys alue E
P61
P61, Rajstall
Meriläj P
P54
Meriläjitys alue P
21823
P53
P53, Gråggören
P54, Risöhäll=Sandgrund
21422
21423
P52
P52, Alholmsfjärden
Eränumero
Tunnus
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Sivu 1/1
Liite / Bilaga 3.5
5,0
8,7
21823-1
21823-2
P53 1m
P53 5m
1,0
0-2
1,0
21422-1
21422-2
P54 1m
P54 0-2m
21825-4
21825-5
P62 0-2m
1,0
21827-4
21827-5
RK6_50 m pohja -1m, 7076147-3286306
RK6_100 m pohja -1m, 7076103-3286314
RK6_250 m pinta 1m, 7075946-3286271
RK6_250 m pohja -1m, 7075946-3286271
21827-6
21827-10
21827-11
21827-9
RK6_500 m pinta 0-2m, 7075702-3286232
RK6_750 m pinta 1m, 7075456-3286161
RK6_750 m pohja -1m, 7075456-3286161
RK6_750 m pinta 0-2m, 7075456-3286161
21827-8
3,2
2,7
21827-1
21827-2
L6A 1m
L6A 0-2m
RK6_500 m pohja -1m, 7075702-3286232
1,0
0-2
21416-1
21416-2
L5 1m
L5 0-2m
21827-3
1,0
0-2
21417-1
21417-2
P79 1m
P79 0-2m
21827-7
1,0
0-2
21418-1
21418-2
P67 1m
P67 0-2m
RK6_500 m pinta 1m, 7075702-3286232
1,0
0-2
21419-1
21419-2
P64 0-2m
RK6_250 m pinta 0-2m, 7075946-3286271
0-2
21826-5
21826-6
P64 16,7m
10,0
0-2
3,5
1,0
0-2
3,0
1,0
0-2
3,2
16,3
15,0
21826-3
21826-4
P64 10m
5,0
1,0
0-2
13,2
1,0
0-2
P64 15m
21826-1
21825-3
P62 10m
P62 13,7m
21826-2
21825-2
P62 5m
P64 1m
10,0
21825-1
P62 1m
P64 5m
5,0
21824-3
P61 0-2m
3,3
21824-1
21824-2
P61 1m
P61 3,8m
1,0
0-2
21823-3
21823-4
P53 9,1m
P53 0-2m
1,0
0-2
21423-1
21423-2
Ottosyvyys
[m]
P52 0-2m
Näyte- numero
P52 1m
Ottopiste
2013E- 21423-1
1,8
1,8
1,8
2,0
2,0
Näkösyvyys
[m]
Klorofylli-A
Tilaaja:
Saliniteetti
O2
O2 kyll. %
13,7
15,8
14,6
15,8
13,8
16,6
15,0
15,0
19,8
20,0
19,1
18,2
6,3
6,8
8,1
14,5
14,8
8,0
9,1
14,5
15,4
15,0
15,3
18,2
9,6
12,9
15,8
14,7
10,8
4,4
6,4
20,0
17,1
10,6
13,1
1,2
2,8
4,5
15,4
5,8
5,9
<0,95
<0,95
1,12
2,32
3,44
3,17
3,39
3,03
3,06
3,04
2,26
3,30
2,90
3,04
¤
9,8
¤
9,0
9,8
9,7
9,6
9,4
¤
96
¤
90
97
97
84
95
KenttäSFS
Laskettu
SFS-EN
SFS-EN
mittaus 5772:1993 sähkönjohtavuude 25813:1993 25813:1993
*
*
°C
µg/l
ppt
mg/l
%
t
Tarkkailukierros:
6,8
6,7
7,2
7,6
7,5
7,7
7,5
7,8
7,7
7,7
7,6
7,5
7,7
SFS-EN
ISO
*
560
527
549
522
569
497
537
545
9,2
8,8
215
427
622
623
618
575
575
613
608
571
550
556
554
415
598
574
528
7,7
SFS-EN
27888:1994,
*
mS/m
pH, 25 °C Sähkönjohtavuus,
25 °C
3,6
1,3
2,5
2,0
1,3
3,3
3,5
2,1
<1
<1
7,0
<1
<1
<1
6,7
2,0
554
SFS-EN
872:2005
*
mg/l
Kiintoaine
(1,2 µm)
Väriluku
35
50
40
55
25
60
45
40
250
175
100
80
15
15
20
25
30
30
90
30
45
30
SFS-EN ISO
7887:2012,
*
mg Pt/l
2013E- 21423-1
Pietarsaaren merialue 2013
vko 33 ja ruoppaus
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
TUTKIMUSTODISTUS
Tarkkailu:
Sameus
1,9
1,8
1,9
2,1
1,4
2,2
1,8
1,7
6,9
3,4
1,9
2,8
0,68
0,47
3,8
0,99
1,2
1,2
2,5
6,0
2,1
2,8
SFS-EN
ISO
*
FTU
Kok. N
940
840
Sis. men.
O-Y-088
*
µg/l
Kok. N
480
530
450
640
400
710
470
420
680
570
390
300
350
350
370
360
810
400
550
Sis. men.
O-Y-046
*
µg/l
NH4-N
30
29
19
25
35
25
28
28
21
36
54
88
44
82
650
Sis. men.
O-Y-077
*
µg/l
NO2,3-N
7
<5
Sis. men.
O-Y-078
*
µg/l
NO2,3-N
Kok. P
88
<5
31
82
39
77
30
37
37
110
72
77
130
12
19
10
20
10
22
21
16
44
40
27
23
5
4
12
10
12
10
32
15
16
Sis. men. Sis. men.
O-Y-035 O-Y-089
*
*
µg/l
µg/l
PO4-P
<2
5
6
6
<2
<2
<2
3
<2
<2
<2
<2
<2
2
38
Sis. men.
O-Y-079
*
µg/l
TOC
Fe
3,9
4,1
4,1
6,1
6,1
6,0
4,6
8,3
16
Sivu 1/2
67
35
300
240
170
160
420
330
2
Sis. men. (SFS- Sis. men.
EN 1484:1997) O-Y-087
*
*
mg/l
µg/l
Liite / Bilaga 3.5
0-2
1,0
21828-11
21828-9
Meriläj P_750 m pohja -1m, 7085858-3275227
mp
pinta 0-2m, 7085858-3275227
Meriläjj P_750
_
0-2
29,6
29,6
1,0
21828-12
21829-1
21829-2
Meriläj P_1000 m pinta 0-2 m, 7086088-3275352
Meriläj E_50 m pohja -1m, 7085143-3274855
Meriläj E_100 m pohja -1m, 7085096-3274820
21829-9
Meriläj E_750m pinta 0-2m, 7084509-3274543
21829-12
21829-11
Meriläj E_1000 m pinta 0-2 m, 7084270-3274467
1,0
21829-10
Meriläj E_750 m pinta 1m, 7084509-3274543
Meriläj E_750 m pohja -1m, 7084509-3274543
21829-13
21829-6
Meriläj E_500 m pinta 0-2m, 7084736-3274661
21829-14
0-2
21829-8
Meriläj E_500 m pohja -1m, 7084736-3274661
Meriläj E_1000 m pinta 1 m, 7084270-3274467
1,0
21829-7
Meriläj E_500 m pinta 1m, 7084736-3274661
Meriläj E_1000 m pohja -1 m, 7084270-3274467
0-2
21829-3
Meriläj E_250 m pinta 0-2m, 7084958-3274784
0-2
28,2
27,5
30,1
1,0
0-2
30,0
21829-4
21829-5
Meriläj E_250 m pinta 1m, 7084958-3274784
Meriläj E_250m pohja -1m, 7084958-3274784
30,2
21828-13
21828-14
Meriläj P_1000 m pinta 1 m, 7086088-3275352
Meriläj P_1000 m pohja -1 m, 7086088-3275352
25,7
1,0
0-2
21828-6
24,6
21828-10
21828-8
Meriläj P_500 m pohja -1m, 7085635-3275118
1,0
0-2
Meriläj P_750 m pinta 1m, 7085858-3275227
21828-7
Meriläj P_500 m pinta 1m, 7085635-3275118
28,4
28,7
0-2
Meriläj P_500 m pinta 0-2m, 7085635-3275118
21828-3
Meriläj P_250 m pinta 0-2m, 7085414-3274990
1,0
21828-4
21828-5
Meriläj P_100 m pohja -1m, 7085289-3274907
Meriläj P_250 m pinta 1m, 7085414-3274990
21828-1
21828-2
Meriläj P_50 m pohja -1m, 7085233-3274889
Meriläj P_250 m pohja -1m, 7085414-3274990
28,8
21827-12
RK6_1000 m pinta 0-2 m, 7075206-3286130
2,9
21827-14
1,0
21827-13
Ottosyvyys
[m]
RK6_1000 m pohja -1 m, 7075206-3286130
Näyte- numero
RK6_1000 m pinta 1m, 7075206-3286130
Ottopiste
2013E- 21423-1
6,0
6,0
6,0
6,0
6,0
6,0
6,7
6,7
6,7
6,7
2,5
Näkösyvyys
[m]
Klorofylli-A
Tilaaja:
Saliniteetti
O2
O2 kyll. %
14,8
6,4
16,7
6,3
16,7
6,5
16,8
7,2
16,8
7,5
7,0
6,4
16,7
6,5
16,4
6,6
16,7
6,5
16,8
7,1
7,4
14,7
1,6
1,3
<1
1,8
<1
1,7
1,5
<1
5,3
629
531
631
532
631
533
601
537
604
615
623
535
624
535
627
535
625
533
593
606
558
557
SFS-EN
27888:1994,
*
mS/m
¤=Kuljetuksen aikana näytepullo hajonnut - ei tulosta.
SFS-EN
ISO
*
pH, 25 °C Sähkönjohtavuus,
25 °C
<1
<1
2,5
<1
6,2
1,3
31
1,2
78
150
1,5
<1
1,3
<1
1,1
2,0
8,8
<1
16
<1
1,7
<1
SFS-EN
872:2005
*
mg/l
Kiintoaine
(1,2 µm)
Väriluku
30
30
SFS-EN ISO
7887:2012,
*
mg Pt/l
Pietarsaaren merialue 2013
vko 33 ja ruoppaus
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
KenttäSFS
Laskettu
SFS-EN
SFS-EN
mittaus 5772:1993 sähkönjohtavuude 25813:1993 25813:1993
*
*
°C
µg/l
ppt
mg/l
%
t
Tarkkailukierros:
Tarkkailu:
Sameus
0,32
0,28
0,80
0,28
3,5
0,28
16,0
0,29
32
56
1,2
0,29
0,49
0,29
0,41
0,32
6,3
0,33
12
0,57
1,3
2,1
SFS-EN
ISO
*
FTU
Kok. N
Sis. men.
O-Y-088
*
µg/l
Kok. N
380
310
450
340
380
320
320
300
360
350
360
260
330
410
320
360
380
320
320
380
440
430
Sis. men.
O-Y-046
*
µg/l
NH4-N
13
13
Sis. men.
O-Y-077
*
µg/l
NO2,3-N
Sis. men.
O-Y-078
*
µg/l
NO2,3-N
Kok. P
32
30
<3
<3
<3
<3
5
3
16
3
50
46
4
4
4
4
<3
<3
11
<3
10
4
11
12
Sis. men. Sis. men.
O-Y-035 O-Y-089
*
*
µg/l
µg/l
PO4-P
<2
<2
Sis. men.
O-Y-079
*
µg/l
TOC
Fe
Sivu 2/2
Sis. men. (SFS- Sis. men.
EN 1484:1997) O-Y-087
*
*
mg/l
µg/l
Liite / Bilaga 3.5
P61
P62
P64
P67
P79
L5
L6A
RK6
P61, Rajstall
P62, Ådön-Gräsgrundet
P64, Nygrundet-Mässkär
P67, Lillgrundet
P79, Kackursfjärden
L5 Luodonjärvi (Gertruds)
L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi)
Ruoppauskohde RK6
23475
23476
23477
23116
23115
23114
23113
23478
23479
23480
23110
23481
23117
Eränumero
27.8.2013
27.8.2013
27.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
27.8.2013
27.8.2013
27.8.2013
27.8.2013
27.8.2013
27.8.2013
27.8.2013
27.8.2013
Otto pvm.
Jakelu:
Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö
Pohjanmaan ELY, kalatalous
Pietarsaaren Vesi
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
2013E- 23117-1
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
29.8.2013
29.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
28.8.2013
Tulo pvm.
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry
Norra svenska fiskeområde
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Pietarsaaren Satama
9.9.2013
9.9.2013
9.9.2013
16.9.2013
16.9.2013
9.9.2013
9.9.2013
9.9.2013
10.9.2013
9.9.2013
9.9.2013
11.9.2013
9.9.2013
Tutkimuksen
lopetus pvm.
30,2
29,5
12,6
2,7
7,0
4,5
2,8
17,2
14,0
4,2
3,9
10,0
4,1
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
patoluukut kiinni
17.9.2013 Seija Tauriainen
Laborantti
Sivu 1/2
Gertrudsin ja Hästgrundetin
Lumen Näytteen- Lisätiedot
Kokonais- Jään
syvyys paksuus paksuus
ottaja
[m]
[m]
[m]
* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
5,6
6,6
1,2
0,9
0,9
1,4
1,0
6,5
3,4
1,5
1,0
1,4
1,4
Näkösyvyys
[m]
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
Pietarsaaren merialue 2013
vko 35 ja ruoppaus
Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä.
Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa.
Meriläj E
P54
P54, Risöhäll=Sandgrund
Meriläjitys alue E
P53
P53, Gråggören
Meriläj P
P52
P52, Alholmsfjärden
Meriläjitys alue P
Tunnus
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Liite / Bilaga 3.6
9,8
23477-2
1,0
3,5
0-2
23477-10
23477-11
23477-9
RK6_750 m pinta 1m, 7077084-3286090
RK6_750 m pinta 0-2m, 7077084-3286090
0-2
23477-6
RK6_500 m pinta 0-2m, 7076874-3285943
RK6_750 m pohja -1m, 7077084-3286090
1,0
4,5
23477-7
23477-8
RK6_500 m pinta 1m, 7076874-3285943
RK6_500 m pohja -1m, 7076874-3285943
0-2
11,6
23477-1
RK6_50 m pohja -1m, 7076523-3285656
RK6_100 m pohja -1m, 7076557-3285705
23477-3
1,0
0-2
23116-1
23116-2
L6A 1m
L6A 0-2m
RK6_250 m pinta 0-2m, 7076669-3285795
1,0
0-2
23115-1
23115-2
L5 1m
L5 0-2m
1,0
1,0
0-2
23114-1
23114-2
P79 1m
P79 0-2m
2,8
1,0
0-2
23113-1
23113-2
P67 1m
P67 0-2m
23477-4
0-2
23478-6
P64 0-2m
23477-5
16,2
23478-5
P64 16,7m
RK6_250 m pinta 1m, 7076669-3285795
15,0
23478-4
P64 15m
RK6_250 m pohja -1m, 7076669-3285795
10,0
23478-3
P64 10m
0-2
23479-5
P62 0-2m
1,0
13,0
23479-4
P62 13,7m
5,0
10,0
23479-3
P62 10m
23478-1
5,0
23479-2
P62 5m
23478-2
1,0
23479-1
P62 1m
P64 1m
0-2
23480-3
P61 0-2m
P64 5m
1,0
3,2
23480-1
1,0
0-2
23110-1
23110-2
P54 1m
P54 0-2m
23480-2
9,0
0-2
23481-3
23481-4
P53 9,1m
P53 0-2m
P61 1m
1,0
5,0
23481-1
23481-2
P53 1m
P53 5m
P61 3,8m
1,0
0-2
23117-1
23117-2
P52 0-2m
Ottosyvyys [m]
Näytenumero
P52 1m
Ottopiste
2013E- 23117-1
1,5
1,5
1,4
1,3
1,2
Näkösyvyys [m]
17,2
17,3
17,0
17,1
16,8
17,2
16,2
15,8
17,9
17,7
18,2
18,5
7,8
12,5
15,7
15,8
15,8
15,7
16,3
16,6
16,7
16,5
16,8
20,1
16,2
16,7
17,3
17,3
°C
SFS
5772:1993
Kenttämittaus
5,5
6,3
3,4
17,0
12,4
11,0
15,2
1,6
1,6
5,9
14,1
8,2
9,2
µg/l
*
Klorofylli-A
O2
<0,95
<0,95
1,73
2,14
3,26
2,95
3,07
3,06
3,0
2,99
1,63
3,01
2,85
2,91
ppt
9,2
9,4
8,5
8,8
9,0
8,8
8,5
8,7
mg/l
*
Laskettu
SFS-EN
sähkönjohtav 25813:1993
uudesta
Saliniteetti
77
95
86
90
92
91
86
90
%
SFS-EN
25813:1993
O2 kyll. %
6,8
6,8
7,3
7,8
7,3
7,6
7,5
7,8
7,7
7,7
7,6
7,6
7,6
7,6
*
SFS-EN ISO
10523:2012
pH, 25 °C
519
521
527
528
539
535
551
553
8,9
8,7
322
396
590
571
543
541
537
557
555
555
556
545
544
304
548
536
517
530
mS/m
*
SFS-EN 27888:1994,
lämpötilakompensaatio
Sähkönjohtavuus,
25 °C
Pietarsaaren merialue 2013
vko 35 ja ruoppaus
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
t
2013E- 23117-1
TUTKIMUSTODISTUS
6,4
3,8
4,2
4,0
6,0
2,6
23
25
1,4
<1
2,6
1,0
2,4
3,2
19
4,4
mg/l
*
SFS-EN 872:2005
Kiintoaine (1,2 µm)
Väriluku
45
40
40
40
30
30
30¤
20¤
200
175
90
100
15
15
15
15
30
30
130
40
45
40
mg Pt/l
*
SFS-EN ISO
7887:2012,
komparaattori
Sameus
2,4
2,1
2,4
2,2
2,6
2,0
7,9
8,5
6,3
2,8
1,7
2,7
0,61
0,34
1,8
1,2
2,1
2,1
2,9
10
2,4
3,1
FTU
*
SFS-EN ISO
7027:2000
Kok. N
Kok. N
NH4-N
660
500
430
420
670
810
510
390
600
1 000
620
640
330
350
440
370
1 100
710
660
680
µg/l
*
920¤¤
840¤¤
µg/l
*
41
39
22
27
32
18
36
31
18
19
97
62
71
95
µg/l
*
Sis. men. Sis. men. Sis. men.
O-Y-046 O-Y-088 O-Y-077
NO2,3-N
35
240
77
40
32
21
28
30
210
37
67
64
µg/l
*
Sis. men.
O-Y-035
NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
TOC
44¤¤¤
6¤¤¤
µg/l
*
20
20
16
17
17
19
30
31
49
40
22
32
9
8
9
7
14
13
46
32
21
24
µg/l
*
11
9
<2
3
<2
3
<2
<2
4
3
5
3
<2
2
µg/l
*
4,0
4,2
4,6
4,8
6,5
6,7
6,1
8,5
mg/l
*
Fe
230
21
180
110
210
220
770
340
µg/l
*
Sis. men.
O-Y-087
Sivu 1/2
Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men. (SFSO-Y-078 O-Y-089 O-Y-079 EN 1484:1997)
Liite / Bilaga 3.6
1,0
29,3
0-2
1,0
29,7
0-2
1,0
27,5
0-2
1,0
28,0
0-2
23475-3
23475-7
23475-8
23475-6
23475-10
23475-9
23475-11
23475-13
23475-14
23475-12
Meriläj E_250 m pinta 0-2m, 7084958-3274784
Meriläj E_500 m pinta 1m, 7084736-3274661
Meriläj E_500 m pohja -1m, 7084736-3274661
Meriläj E_500 m pinta 0-2m, 7084736-3274661
Meriläj E_750 m pinta 1m, 7084509-3274543
Meriläj E_750 m pohja -1m, 7084509-3274543
Meriläj E_750m pinta 0-2m, 7084509-3274543
Meriläj E_1000 m pinta 1 m, 7084270-3274467
Meriläj E_1000 m pohja -1 m, 7084270-3274467
Meriläj E_1000 m pinta 0-2 m, 7084270-3274467
29,2
29,5
23475-1
23475-2
Meriläj E_50 m pohja -1m, 7085140-3274055
Meriläj E_100 m pohja -1m, 7085096-3274832
23475-4
0-2
23476-12
Meriläj P_1000 m pinta 0-2 m, 7086088-3275352
23475-5
30 2
30,2
23476-14
Meriläj P
P_1000
1000 m pohja -1 m
m, 7086088-3275352
Meriläj E_250 m pinta 1m, 7084958-3274784
1,0
Meriläj E_250m pohja -1m, 7084958-3274784
0-2
23476-9
23476-13
26,0
23476-11
Meriläj P_750 m pohja -1m, 7085858-3275227
Meriläj P_1000 m pinta 1 m, 7086088-3275352
1,0
Meriläj P_750 m pinta 0-2m, 7085858-3275227
0-2
23476-6
24,0
23476-8
Meriläj P_500 m pohja -1m, 7085635-3275118
23476-10
1,0
23476-7
Meriläj P_500 m pinta 1m, 7085635-3275118
Meriläj P_750 m pinta 1m, 7085858-3275227
0-2
23476-3
Meriläj P_250 m pinta 0-2m, 7085414-3274990
Meriläj P_500 m pinta 0-2m, 7085635-3275118
1,0
28,3
23476-4
23476-5
28,5
28,6
23476-1
23476-2
Meriläj P_50 m pohja -1m, 7085234-3274889
Meriläj P_100 m pohja -1m, 7085289-3274907
Meriläj P_250 m pinta 1m, 7085414-3274990
0-2
23477-12
RK6_1000 m pinta 0-2 m, 7077309-3286214
Meriläj P_250 m pohja -1m, 7085414-3274990
1,0
3,5
23477-13
23477-14
RK6_1000 m pinta 1m, 7077309-3286214
Ottosyvyys [m]
Näytenumero
RK6_1000 m pohja -1 m, 7077309-3286214
Ottopiste
2013E- 23117-1
5,6
5,6
5,8
5,5
5,7
5,6
5,7
5,6
6,0
6,0
6,0
6,6
1,5
Näkösyvyys [m]
6,4
15,7
6,4
15,7
6,3
15,7
6,3
15,7
6,7
6,5
63
6,3
15,7
6,6
15,6
7,3
15,6
6,5
15,6
6,5
7,0
17,4
17,3
1,4
1,8
1,8
2,2
1,8
1,6
2,0
2,0
6,8
µg/l
*
SFS
5772:1993
°C
Klorofylli-A
t
O2
ppt
mg/l
*
Laskettu
SFS-EN
sähkönjohtav 25813:1993
uudesta
Saliniteetti
%
SFS-EN
25813:1993
O2 kyll. %
*
SFS-EN ISO
10523:2012
pH, 25 °C
590
518
589
518
593
519
595
519
583
583
587
518
594
518
590
518
585
518
580
569
519
520
mS/m
*
SFS-EN 27888:1994,
lämpötilakompensaatio
Sähkönjohtavuus,
25 °C
Pietarsaaren merialue 2013
vko 35 ja ruoppaus
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
Kenttämittaus
2013E- 23117-1
TUTKIMUSTODISTUS
7,6
3,0
15
2,8
7,0
2,6
9,6
3,4
8,0
21
28
2,8
3,2
3,6
2,6
5,6
3,0
3,2
2,6
3,6
3,6
6,4
6,4
mg/l
*
SFS-EN 872:2005
Kiintoaine (1,2 µm)
Väriluku
¤=suodatettu
45
45
mg Pt/l
*
SFS-EN ISO
7887:2012,
komparaattori
Sameus
1,4
0,27
5,1
0,29
1,1
0,28
2,2
0,29
1,6
5,4
0 31
0,31
0,28
0,36
0,30
0,37
0,33
0,35
0,29
0,48
0,40
2,4
2,1
FTU
*
SFS-EN ISO
7027:2000
Kok. N
Kok. N
NH4-N
230
230
330
240
320
300
280
330
340
320
220
170
220
160
240¤¤
180
280
200
240
230
530
470
µg/l
*
*
µg/l
NO2,3-N
µg/l
*
Sis. men.
O-Y-035
NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
TOC
µg/l
*
8
5
19
5
7
12
5
6
10
27
3
6
4
5
4
5
5
5
6
8
19
23
µg/l
*
µg/l
*
mg/l
*
Sis. men. Sis. men. Sis. men. Sis. men. (SFSO-Y-078 O-Y-089 O-Y-079 EN 1484:1997)
Fe
µg/l
*
Sis. men.
O-Y-087
¤¤¤=Viiveaika ylittyi, tulokseen liittyy ilmoitettua suurempi mittausepävarmuus.
suurempi mittausepävarmuus.
Sivu 2/2
¤¤=Analyysitulos tarkistettu uusintamittauksella, viiveaika ylittyi. Tulokseen liittyy ilmoitettua
µg/l
*
Sis. men. Sis. men. Sis. men.
O-Y-046 O-Y-088 O-Y-077
Liite / Bilaga 3.6
L6A
RK6
L6A Luodonjärvi
j
((Lammassaarensalmi))
Ruoppauskohde RK6
24976
24977
24978
24090
24091
24092
24093
24979
24980
10.9.2013
10.9.2013
10.9.2013
10.9.2013
10.9.2013
10.9.2013
10.9.2013
10.9.2013
10.9.2013
10.9.2013
10.9.2013
10.9.2013
10.9.2013
Otto pvm.
Jakelu:
Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö
Pohjanmaan ELY, kalatalous
Pietarsaaren Vesi
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
2013E- 24086-2
11.9.2013
11.9.2013
11.9.2013
11.9.2013
11.9.2013
11.9.2013
11.9.2013
11.9.2013
11.9.2013
11.9.2013
11.9.2013
11.9.2013
11.9.2013
Tulo pvm.
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry
Norra svenska fiskeområde
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Pietarsaaren Satama
20.9.2013
20.9.2013
19.9.2013
19.9.2013
19.9.2013
19.9.2013
19.9.2013
19.9.2013
19.9.2013
19.9.2013
19.9.2013
20.9.2013
19.9.2013
Tutkimuksen
lopetus pvm.
30,3
29,3
3,1
2,6
7,0
4,4
3,0
17,1
14,0
4,3
3,8
9,9
3,9
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
23.9.2013 Seija Tauriainen
Laborantti
Sivu 1/1
Luodonjärven vedenkorkeus 17 cm.
patoluukut kiinni
p
Gertrudsin ja Hästgrundetin molemmat
Lumen Näytteen- Lisätiedot
Kokonais- Jään
syvyys paksuus paksuus
ottaja
[m]
[m]
[m]
* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
5,6
5,2
1,3
1,0
1,1
1,6
1,3
3,7
2,8
1,6
1,3
0,9
1,0
Näkösyvyys
[m]
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
Pietarsaaren merialue 2013
vko 37 ja ruoppaus
Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä.
Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa.
Meriläj E
L5
L5 Luodonjärvi (Gertruds)
Meriläjitys alue E
P79
P79, Kackursfjärden
Meriläj P
P67
P67, Lillgrundet
Meriläjitys alue P
P64
P64, Nygrundet-Mässkär
24981
P61
P62
P61, Rajstall
P62, Ådön-Gräsgrundet
24087
P54
P54, Risöhäll=Sandgrund
24086
24982
P52
P53
P53, Gråggören
Eränumero
P52, Alholmsfjärden
Tunnus
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Liite / Bilaga 3.7
2,1
1,0
2,8
0-2
1,0
5,7
0-2
24978-4
24978-5
24978-3
24978-7
24978-8
24978-6
RK6_250 m pinta 1m, 7076633-3285834
RK6_250 m pohja -1m, 7076633-3285834
RK6_250 m pinta 0-2m, 7076633-3285834
RK6_500 m pinta 1m, 7076794-3285640
RK6_500 m pohja -1m, 7076794-3285640
RK6_500 m pinta 0-2m, 7076794-3285640
1,0
0-2
24090-1
24090-2
L6A 1m
L6A 0-2m
1,3
1,0
0-2
24091-1
24091-2
L5 1m
L5 0-2m
24978-1
1,0
0-2
24092-1
24092-2
P79 1m
P79 0-2m
24978-2
1,0
0-2
24093-1
24093-2
P67 1m
P67 0-2m
RK6_50 m pohja -1m, 7076514-3285997
16,1
0-2
24979-5
24979-6
P64 16,7m
P64 0-2m
RK6_100 m pohja -1m, 7076554-3285967
10,0
15,0
24979-3
24979-4
P64 10m
P64 15m
1,0
5,0
24979-1
24979-2
P64 1m
0-2
24980-5
P62 0-2m
P64 5m
10,0
13,0
24980-3
5,0
24980-2
P62 5m
24980-4
1,0
24980-1
P62 1m
P62 10m
0-2
24981-3
P61 0-2m
P62 13,7m
1,0
3,3
24981-1
1,0
0-2
24087-1
24087-2
P54 1m
P54 0-2m
24981-2
8,9
0-2
24982-3
24982-4
P53 9,1m
P53 0-2m
P61 1m
1,0
5,0
24982-1
24982-2
P53 1m
P53 5m
P61 3,8m
1,0
0-2
24086-1
24086-2
P52 1m
Ottosyvyys
[m]
Näyte- numero
P52 0-2m
Ottopiste
2013E- 24086-2
1,4
1,4
0,7
1,3
Näkösyvyys
[m]
t
16,0
16,0
16,0
16,1
16,1
16,1
16,7
17,3
16,2
17,9
8,1
9,0
15,6
15,9
16,0
12,9
14,6
15,9
16,0
16,0
15,9
17,7
15,7
15,8
15,9
15,8
°C
Kenttämittaus
5,2
6,8
9,4
6,5
7,9
19,6
2,4
3,0
4,5
19,2
7,0
<0,95
<0,95
1,23
2,27
3,19
2,84
2,99
2,86
2,90
2,89
2,22
2,90
2,86
2,87
ppt
*
µg/l
6,8
Laskettu sähkön
johtavuudesta
SFS
5772:1993
Saliniteetti
O2 kyll. %
pH, 25 °C
9,6
8,9
8,3
8,8
8,5
9,0
8,4
8,4
*
mg/l
81
90
79
89
86
91
84
85
%
6,8
6,6
7,1
7,5
7,3
7,5
7,3
7,6
7,7
7,7
7,4
7,5
7,4
7,6
*
SFS-EN
SFS-EN
SFS-EN ISO
25813:1993 25813:1993 10523:2012
O2
526
526
523
520
523
521
8,69
8,94
234
417
579
584
516
517
517
544
533
523
523
528
527
409
529
527
522
524
3,4
4,2
5,4
6,6
20
9,4
<1
<1
1,8
3,2
4,0
4,6
47
12
30
30
30
30
30
30
150
150
125
100
15
15
25
25
35
35
100
30
30
35
2,1
2,1
2,7
2,8
5,4
3,7
6,1
3,1
2,1
3,2
0,46
0,77
1,1
1,3
2,5
2,7
3,3
17
6,2
6,2
300
360
280
290
330
360
630
540
190
240
230
230
330
310
560
300
330
480
Sähkönjohtav Kiintoaine
Väriluku
Sameus
Kok. N
uus 25 °C
( 1,2 µm )
SFS-EN
SFS-EN
SFS-EN ISO SFS-EN Sis. men.
27888:1994, 872:2005
7887:2012,
ISO
O-Y-046
l
til
k
* k
*
* tt i 7027* 200
*
mS/m
mg/l
mg Pt/l
FTU
µg/l
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
Tilaaja:
Klorofylli-A
vko 37 ja ruoppaus
Tarkkailukierros:
2013E- 24086-2
Pietarsaaren merialue 2013
TUTKIMUSTODISTUS
Tarkkailu:
Kok. N
NH4-N
NO2,3-N
840
840
*
µg/l
39
41
37
41
24
28
18
27
25
61
48
72
42
39
170
*
µg/l
38
54
75
72
31
49
31
31
32
67
33
35
38
*
µg/l
Sis. men. Sis. men. Sis. men.
O-Y-088 O-Y-077 O-Y-035
NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
31
13
*
µg/l
35
14
15
11
24
18
44
53
23
26
4
7
6
9
13
13
24
53
18
23
*
µg/l
5
12
11
5
4
<2
<2
<2
3
<2
<2
3
14
5
7
*
µg/l
Sis. men. Sis. men. Sis. men.
O-Y-078 O-Y-089 O-Y-079
TOC
4,2
5,5
4,2
5,7
6,8
6,6
4,0
6
*
mg/l
Sis. men. (SFSEN 1484:1997)
Fe
44
78
110
120
220
200
950
400
*
µg/l
Sis. men.
O-Y-087
Sivu 1/2
Liite / Bilaga 3.7
1,0
27,9
0-2
24976-13
24976-12
Meriläj E_1000 m pinta 0-2 m, 7084270-3274467
0-2
24976-9
Meriläj E_750m pinta 0-2m, 7084509-3274543
24976-14
27,0
24976-11
Meriläj E_750 m pohja -1m, 7084509-3274543
Meriläj E_1000 m pinta 1 m, 7084270-3274467
1,0
Meriläj E_1000 m pohja -1 m, 7084270-3274467
0-2
24976-6
29,3
24976-8
Meriläj E_500 m pohja -1m, 7084736-3274661
24976-10
1,0
24976-7
Meriläj E_500 m pinta 1m, 7084736-3274661
Meriläj E_750 m pinta 1m, 7084509-3274543
0-2
24976-3
Meriläj E_250 m pinta 0-2m, 7084958-3274784
Meriläj E_500 m pinta 0-2m, 7084736-3274661
1,0
29,4
24976-2
Meriläj E_100 m pohja -1m, 7085096-3274832
29,1
29,3
24976-1
Meriläj E_50 m pohja -1m, 7085140-3274855
24976-4
0-2
24977-12
Meriläj P_1000 m pinta 0-2 m, 7086088-3275352
24976-5
30,0
24977-14
Meriläj P_1000 m pohja -1 m, 7086088-3275352
Meriläj E_250 m pinta 1m, 7084958-3274784
1,0
Meriläj E_250m pohja -1m, 7084958-3274784
0-2
24977-9
24977-13
25,8
24977-11
Meriläj P_750 m pohja -1m, 7085858-3275227
Meriläj P_1000 m pinta 1 m, 7086088-3275352
1,0
Meriläj P_750 m pinta 0-2m, 7085858-3275227
0-2
24977-6
23,9
24977-8
Meriläj P_500 m pohja -1m, 7085635-2375118
24977-10
1,0
24977-7
Meriläj P_500 m pinta 1m, 7085635-2375118
Meriläj P_750 m pinta 1m, 7085858-3275227
0-2
24977-3
Meriläj P_250 m pinta 0-2m, 7085414-3274990
Meriläj P_500 m pinta 0-2m, 7085635-2375118
1,0
28,2
28,3
28,4
24977-1
24977-2
Meriläj P_50 m pohja -1m, 7085234-3274889
Meriläj P_100 m pohja -1m, 7085289-3274907
24977-4
0-2
24978-12
RK6_1000 m pinta 0-2 m, 7077132-3285263
24977-5
5,3
24978-14
RK6_1000 m pohja -1 m, 7077132-3285263
Meriläj P_250 m pinta 1m, 7085414-3274990
1,0
RK6_1000 m pinta 1m, 7077132-3285263
Meriläj P_250 m pohja -1m, 7085414-3274990
0-2
24978-9
24978-13
RK6_750 m pinta 0-2m, 7076962-3285453
1,0
6,7
24978-10
24978-11
RK6_750 m pinta 1m, 7076962-3285453
Ottosyvyys
[m]
Näyte- numero
RK6_750 m pohja -1m, 7076962-3285453
Ottopiste
2013E- 24086-2
5,2
5,2
5,4
5,3
5,7
5,6
5,2
5,1
5,3
5,3
5,5
5,2
1,7
1,8
Näkösyvyys
[m]
t
6,1
15,6
6,3
15,6
6,1
15,6
6,6
15,6
6,8
6,7
5,9
15,7
6,3
15,7
6,2
15,7
6,3
15,7
6,3
6,6
15,9
16,4
15,8
16,2
°C
Kenttämittaus
ppt
*
µg/l
2,6
2,6
2,4
2,0
2,9
2,6
1,3
1,5
5,8
6,4
Laskettu sähkön
johtavuudesta
SFS
5772:1993
Saliniteetti
O2 kyll. %
pH, 25 °C
*
mg/l
%
*
SFS-EN
SFS-EN
SFS-EN ISO
25813:1993 25813:1993 10523:2012
O2
3,8
2,6
<1
2,4
<1¤
<1
1,2
27
2,0
43
16
<1
<1
<1
<1
<1
<1
10
<1
8,6¤
11¤
3,2
3,6
2,8
30
30
40
25
2,1
2,1
0,29
1,1
0,50¤
2,1
0,27
17¤
0,28
18¤
8,2¤
< 0,25
0,28
0,30
0,28
0,30
0,28
6,6¤
0,29
4,7¤
3,3¤
1,8
2,3
1,8
280
250
220
210
170
180
120
190
150
420
250
130
170
170
170
250
160
280
130
180
170
270
360
230
Kok. N
NH4-N
NO2,3-N
*
µg/l
20
12
*
µg/l
23
23
*
µg/l
Sis. men. Sis. men. Sis. men.
O-Y-088 O-Y-077 O-Y-035
NO2,3-N
Kok. P
PO4-P
*
µg/l
4
3
4
5
16
5
34
6
49
21
<3
5
3
5
3
5
13
4
14
17
9
12
11
10
*
µg/l
<2
<2
*
µg/l
Sis. men. Sis. men. Sis. men.
O-Y-078 O-Y-089 O-Y-079
¤=Analyysitulos tarkistettu uusintamittauksella, viiveaika ylittyi. Tulokseen liittyy ilmoitettua suurempi mittausepävarmuus.
593
515
585
515
588
514
587
515
584
585
588
514
578
513
578
513
579
515
578
567
527
506
530
524
Sähkönjohtav Kiintoaine
Väriluku
Sameus
Kok. N
uus 25 °C
( 1,2 µm )
SFS-EN
SFS-EN
SFS-EN ISO SFS-EN Sis. men.
27888:1994, 872:2005
7887:2012,
ISO
O-Y-046
l
til
k
* k
*
* tt i 7027* 200
*
mS/m
mg/l
mg Pt/l
FTU
µg/l
Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto
Tilaaja:
Klorofylli-A
vko 37 ja ruoppaus
Tarkkailukierros:
2013E- 24086-2
Pietarsaaren merialue 2013
TUTKIMUSTODISTUS
Tarkkailu:
TOC
*
mg/l
Sis. men. (SFSEN 1484:1997)
Fe
*
µg/l
Sis. men.
O-Y-087
Sivu 2/2
Liite / Bilaga 3.7
14958
14959
14950
14953
25.7.-8.8.2013
25.7.-8.8.2013
25.7.-8.8.2013
25.7.-8.8.2013
25.7.-8.8.2013
25.7.-8.8.2013
25.7.-8.8.2013
25.7.-8.8.2013
25.7.-8.8.2013
25.7.-8.8.2013
Otto pvm.
9.8.2013
9.8.2013
9.8.2013
9.8.2013
9.8.2013
9.8.2013
9.8.2013
9.8.2013
9.8.2013
9.8.2013
Tulo pvm.
Jakelu:
UPM Kymmene Oyj
Alholmenskraft Oy Ab
Länsi-Suomen Ympäristökeskus
Pietarsaaren Vesi
Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy
Förening Mässkärs Lotsstation r.f.
Pohjanmaan T&E-keskus, kalatalousyksikkö
Näkösyvyys
[m]
2,7
2,6
2,8
2,8
2,7
3,1
2,9
2,6
2,7
2,8
Sivu 1/2
Meriveden korkeus klo 8:00 - 3 cm.
Lautta siirtynyt 7075729-3288615.
20.8.2013 Katja Karvo
Asiakaspalvelukemisti
050-5958 604
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
KiKa
Kokonais- Jään
Lumen Näytteen- Lisätiedot
syvyys paksuus paksuus
ottaja
[m]
[m]
[m]
Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo
Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad
Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry
Norra svenska fiskeområde
Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä
Pietarsaaren Satama
19.8.2013
19.8.2013
19.8.2013
19.8.2013
19.8.2013
19.8.2013
19.8.2013
19.8.2013
19.8.2013
19.8.2013
Tutkimuksen
lopetus pvm.
Pietarsaaren merialueen perifyton 2013
heinä-elokuu
UPM Kymmene Oyj
2013E- 14951-1
Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä.
Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa.
* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.
Mäss E
P10
Mässkär E
P10
14957
Sat D
Kau A
Satama D
14955
14956
Alho B
UPM C
Alholmenskraft B
UPM Kymmene C
Kaupunki A
14954
Kack A
Kack B
Kackurinlahti A
Kackurinlahti B
14951
14952
Ådo A
Ådo B
Ådo A
Eränumero
Ådo B
Tunnus
Havaintopaikka
Tarkkailu:
Tarkkailukierros:
Tilaaja:
TUTKIMUSTODISTUS
Liite / Bilaga 4
Näytenumero
14951-1
14952-1
14953-1
14954-1
14955-1
14956-1
14957-1
14950-1
14959-1
14958-1
Ottopiste
Ådo A 1,2
Ådo B 1,2
Kack A 1,2
Kack B 1,2
Alho B 1,2
UPM C 1,2
Sat D 1,2
Kau A 1,2
Mäss E 1,2
P10 1,2
2013E- 14951-1
Ottosyvyys
[m]
Kiintoaineen
hehkutushäviö
Klorofylli-A
1 904
1 742
1 432
658
8 581
9 774
9 387
4 710
968
310
mg/m2
839
929
852
542
4 388
5 323
2 807
1 549
677
252
mg/m2
4,5
1,7
1,9
1,6
85,4
55,2
5,5
11,5
1,2
0,6
mg/m2
Sis. men. Sis. men. O-Y-036 Sis. men. OO-Y-036
Y-036
Kiintoaine
Pietarsaaren merialueen perifyton 2013
heinä-elokuu
UPM Kymmene Oyj
Sivu 2/2
Liite / Bilaga 4
Syvyys
m
0
1
5
10
17
1.8.2013
1.8.2013
1.8.2013
1.8.2013
1.8.2013
6,2
6,2
1,5
16,4
16,4
14,4
8,8
0,6
0
0
0
7,4
7,9
7,5
7
560
570
570
610
360
570
580
590
3,1
3,1
3,1
3,4
1,9
3,1
3,2
3,2
9,9
9,8
9,9
10,1
10,4
13
13,1
13,1
103
102
99
89
15
15
73 100
91
92
92 20
2,8
0,52
0,45
0,57
7
11
10
27
2
9
1
1
2
1,6
2,5
6,3
Sam Kiint. KA/Hehk. kok-P PO4P SIO2
FNU mg/l mg/l
µg/l
µg/l
mg/l
5,1 0,87
0,81
5 1,3
1,7
5
17
Sähkönj. Sal. Happi Happi Väri TOC
mS/m
o/oo mg/l kyll.% mg Pt/ mg/l
Pisteestä P62 Ely-keskus ei ole analysoinut näytteitä vuosina 2009-2012.
E-P Elyllä ei talvinäytteitä vuosina 2009 ja 2010.
1
5
10
16
19.2.2013
19.2.2013
19.2.2013
19.2.2013
17
Kok.syv. Näkösyv. Lämpötila pH
m
m
°C
P64 Pietarsaaren edusta
Näytepvm
Pietarsaaren edusta P64
Etelä-Pohjanmaan Ely-keskuksen tulokset 2013/ Vattenanalyser av Ely-centralen i Södra Österbotten 2013
330
290
320
870
kok-N
µg/l
8
17
7
160
58
21
120
260
1,8
NH4N NO2+3N Klorof.
µg/l
µg/l
µg/l
Liite / Bilaga 5
LARSMO
14099
2924
5443
2770
575
4993
195
633
755
43
2365
96491
6972
217
2
138477
fångster 2013
sik/siika
lax/lohi
gädda/hauki
abborre/ahven
öring/taimen
lake/made
nors/kuore
strömming/silakka
gös/kuha
siklöja/muikku
id/säynävä
braxen/lahna
mört/särki
övrigt/muut
ål/ankerias
totalt/yhteensä
10930
2480
1000
1100
1120
350
1150
110
1500
200
40
250
800
780
50
EUGMO
10948
21
32
245
3652
467
400
2230
1157
1607
367
337
347
86
FISKELAG
890
30
150
10
100
100
100
50
100
50
50
150
(uppg från 2011)
FISKARGILLE
VESTERSUNSBY
2735
700
20
80
500
250
50
50
150
10
25
200
300
400
KYRKOBY
1712
27
113
479
90
137
37
32
460
155
26
156
PÖRKENÄS
165692
20119
5256
8306
5013
1562
6622
441
2350
1136
177
3273
101822
8809
804
2
TOTALT
150195
6
1302
8091
78253
3654
153
1121
2656
279
7431
3140
4955
10010
10736
18407
ÅR 2012
FÅNGSTSTATISTIK FRÅN HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2013; statistik uppsamlad från delägarlagen
Liite / Bilaga 6
Larsmo by
Eugmo by
Vestersundsby
V:fiskargille
Kyrkoby
Pörkenäs
ANTAL FISKARE 2013
Nät: < 35 mm maskstorlek
Nät: 35 - 45 mm maskstorlek
Nät: > 45 mm maskstorlek
Strömm.skötar
Sikfällor/Laxryssja
Lakryssjor
Gäddsaxar
Katsor
Kastspön
Långrev
Sikkrokar
130
91
86
5
11
37
110
x
x
Larsmo **
x
x
85
120
167
245
64
18
30
17
185
252
69
18
30
17
571
18
7
ca 5
summa
totalt 2013
x
x
x
x
x
x
x
Vestersundsby
fiskelag fiskargille
800
20
25
40
Eugmo
Fritidsfiskare Yrk -binärings fiskare
** yrkesfisket
(N=9)
ANVÄNDA REDSKAP 2013
2
10
70
80
50
Kyrkoby
x
x
2
75
Pörkenäs
Liite / Bilaga 6
Liite / Bilaga 7
Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailu 2012/
Samkonroll av havsområdet utanför Jakobstad 2012
Vattenkvalitet vid allmänna badstränder 2013/
Yleisten uimarantojen veden laatu 2013
Jakobstads social- och hälsovårdsverket/
Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirasto
Badstrand/ Uimaranta
Datum
pvm
Laatuvaatimus/ Krav (STM 354/2008)
Bosund/ Brännbacka
Kackur
Sonamo
Kittholmen
Lillsand/ Pikkuhiekka
Storsand/ Isohiekka
Fäboda Cafestrand
13.6.2013
4.7.2013
25.7.2013
13.6.2013
4.7.2013
25.7.2013
13.6.2013
4.7.2013
25.7.2013
11.6.2013
2.7.2013
23.7.2013
12.8.2013
11.6.2013
2.7.2013
23.7.2013
12.8.2013
11.6.2013
2.7.2013
9.7.2013
23.7.2013
11.6.2013
2.7.2013
23.7.2013
12.8.2013
E. coli Colilert Intest enterok SinileväMPN/ 100 ml cfu/ 100 ml havainto
< 500
< 200
7
15
2
3
15
11
7
23
21
49
23
19
3
22
210
86
8
38
550
39
120
30
47
180
19
< 1 est.
3
< 1 est.
1
1
1
< 1 est.
6
8
10
22
9
< 1 est.
6
46
17
3
4
68
< 1 est.
7
11
7
77
2
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
Obs
Huom
Bedömning
Arvio
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ei
ok
ok
ok
ok
ok
ok
ok
ok
ok
ok
ok
ok
ok
ok
ok
ok
ok
ok
huono
uusintanäyte
ok
ok
ok
ok
ok
Lihavoitu: Tulos alle määritysrajan.
Bold: Resultatet är mindre än analysens bestämningsgräns.
Arvio ok: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/2008 vaatimukset.
ok: Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvattnen enligt
Social- och hälsovårdsministeriets förordning nr 354/ 2008.
Kursiivi: Tulos ei täytä laatuvaatimuksia./ Resultatet uppfyller inte kraven.
OBS/ Huom: Aistinvaraiset havainnot/ Organoleptiska observationer.
Liite / Bilaga 8
Algobservationer 2013
Ingår i Finlands miljöcentrals riksomfattande algobservationsprogram.
Levähavainnot 2013
Sisältyy Suomen ympäristökeskuksen valtakunnalliseen levähavainto-ohjelmaan.
Observationsplats / havaintopaikka: Ådö fiskehamn / Ådön kalasatama
Period / Ajanjakso
4.6. – 18.9.2013
Observationerna för det mesta på tisdagarna /
Havainnot yleensä tiistaisin
Vecka
Viikko
Blågröna alger
Sinilevää
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Bedömningsskala / Arviointiasteikko 0 – 3
0 = Ingen synbar förekomst / Ei havaittavaa esiitymistä
1 = Få alger / Vähän levää
2 = Rikligt med alger / Runsaasti levää
3 = Mycket rikligt med alger / Erittäin runsaasti levää
- = Uppgifter saknas / Ei havaintoja
Observatörer / Havainnoitsijat: Esa Koskela, Curt Nyman, Elinor Slotte
Liite / Bilaga 9
Ympäristötiedon hallintajärjestelmä Hertta / Pohjaeläimet, 28.9.2013.
Yksilömäärät / m2 Paikan nimi
53
54
62
65
71
78
Näytteenoton syvyysväli [m] 8,7 ‐ 11,2
3,8
14,6
14,2
8,4
10
Pohjan laatu
savi‐hiesu
lieju
lieju
hiesu
lieju
lieju
Seulakoko [mm]
1+0,5
1+0,5
1+0,5
1+0,5
1+0,5
1+0,5
Näytteiden lukumäärä
5
5
5
5
5
5
Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo
Ryhmä ja laji
yks/m²
yks/m²
yks/m²
yks/m²
yks/m²
yks/m²
Hydridae
‐
41
‐
‐
‐
‐
TURBELLARIA
‐
8
‐
16
‐
‐
Cyanophthalma obscura
24
203
244
33
73
33
NEMATODA
‐
‐
‐
667
‐
‐
Marenzelleria
8
8
480
642
41
24
Manayunkia aestuarina
‐
‐
146
8
‐
‐
Tubidicidae sp.
‐
‐
‐
‐
24
‐
Limnodrilus hoffmeisteri
8
211
‐
‐
‐
‐
Limnodrilus profundicola
‐
‐
‐
‐
49
‐
Potamothrix hammoniensis
73
610
65
41
1382
374
‐
‐
‐
‐
‐
8
Chaetogaster diaphanus
Paranais frici
‐
‐
610
8
‐
‐
Enchytraeidae
‐
‐
‐
‐
‐
8
Macoma baltica
‐
‐
‐
8
‐
‐
ACARINA
‐
‐
‐
‐
‐
8
OSTRACODA
8
1260
33
‐
1528
3780
COPEPODA
16
49
‐
8
‐
33
Saduria entomon
‐
‐
8
‐
‐
‐
Gammarus
‐
8
‐
‐
‐
‐
Chaoborus flavicans
8
8
‐
‐
‐
8
Procladius
16
81
‐
‐
163
57
Arctopelopia
‐
‐
‐
‐
8
‐
Tanytarsus
‐
‐
‐
‐
8
‐
Summa
163
2488
1585
1431
3276
4333
Lajiluku
8
11
7
9
9
10 Liite / Bilaga 9
Ympäristötiedon hallintajärjestelmä Hertta / Pohjaeläimet, 28.9.2013.
Biomassa g/m2 Paikan nimi
53
54
62
65
71
78
Näytteenoton syvyysväli [m] 8,7 ‐ 11,2
3,8
14,6
14,2
8,4
10
Pohjan laatu
savi‐hiesu
lieju
lieju
hiesu
lieju
lieju
Seulakoko [mm]
1+0,5
1+0,5
1+0,5
1+0,5
1+0,5
1+0,5
Näytteiden lukumäärä
5
5
5
5
5
5
Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo
Ryhmä ja laji
g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m²
Hydridae
‐
0,004
‐
‐
‐
‐
TURBELLARIA
‐
0,002
‐
0,002
‐
‐
Cyanophthalma obscura
0,031
0,205
0,201
0,031
0,105
0,051
NEMATODA
‐
‐
‐
0,032
‐
‐
Marenzelleria
0,024
0,095
2,973
3,012
0,433
0,126
Manayunkia aestuarina
‐
‐
0,028
0,002
‐
‐
OLIGOCHAETA indet.
0,012
0,376
0,141
0,011
1,454
0,658
Macoma baltica
‐
‐
‐
1,416
‐
‐
ACARINA
‐
‐
‐
‐
‐
0,001
OSTRACODA
0,001
0,126
0,003
‐
0,153
0,377
COPEPODA
0,002
0,003
‐
0,001
‐
0,002
Saduria entomon
‐
‐
2,228
‐
‐
‐
Gammarus
‐
0,004
‐
‐
‐
‐
Chaoborus flavicans
0,011
0,102
‐
‐
‐
0,024
0,250
0,087
Procladius
0,031
0,102
‐
‐
‐
‐
‐
‐
0,010
‐
Arctopelopia
Tanytarsus
‐
‐
‐
‐
0,002
‐
Summa
0,111
0,933
5,574
4,507
2,407
1,326 Liite / Bilaga 10
Outokumpu Stainless Tubular Products Oy:n kuormitus vuosina 2001 – 2013. Belasting från Outokumpu Stainless Tubular Products Oy under åren 2001 – 2013. Liite / Bilaga 11
1(1)
MENETELMÄLIITE
Pietarsaaren merialueen tarkkailu 2013
Akkreditointi
Analyysi
(T111)
Enterokokit (36 °C 2 vrk)
Fe (AAS)
*
*
Fe (AQ)
Yksikkö Menetelmä
kpl/100 ml SFS-EN ISO 7899-2:2000
µg/l
SFS 3047
Määritysraja
100
µg/l
O-Y-87
10
mg/l
SFS-EN 25813:1993
0,2
mg/l
µg/l
µg/l
SFS-EN 872:2005
SFS 5772:1993
O-Y-046
1
1
50
µg/l
O-Y-089
3
µg/l
µg/l
O-Y-77
O-Y-35
SFS-EN ISO 10523:2012
5
5
µg/l
ppt
O-Y-079
2
FTU
SFS-EN ISO 7027:2000
0,25
mS/m
SFS-EN 27888
0,5
mg/l
SFS-EN 1484:1997
1
mg Pt/l
SFS-EN ISO 7887:2012
5
*
Happi
*
Kiintoaine
Klorofylli-A
Kok. N
*
*
*
Kok. P
*
NH4-N
NO2,3-N (FIA)
pH
*
*
*
PO4-P
Saliniteetti
*
Sameus
*
Sähkönjohtavuus
*
TOC
*
Väri komp.
Nab Labs Oy
www.nablabs.fi
Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo
Mittausepävarmuus
10 %
7µg/l(10-50µg/l)
10 %(>50µg/l)
0,2mg/l (0,2-2mg/l)
10 %(>2mg/l)
0,5mg/l(1-3mg/l)
18 %(>3mg/l)
20 %
16 %
1,5µg/l(3-10µg/l)
15 %(>10µg/l)
3µg/l (5-30µg/l)
10 %(>30µg/l)
15 %
0,2
1,5µg/l(2-10µg/l)
15%(>10µg/l)
0,2FTU(0,25-1FTU)
20 %(>1FTU)
0,2mS/m(0,5-4mS/m)
5 %(>4mS/m)
0,4mg/l(1-4mg/l)
10 %(>4mg/l)
5mgPt/l(5-40mgPt/l)
10mgPt/l (>40mgPt/l)
VAT no. FI 02831262
Liite / Bilaga 12
Pietarsaaren sataman ruoppaus/ Ruopatut massamäärät Näytteenoton ajoittuminen/ruoppaus 2013 viikko 24 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 41 Yhteensä RK1 (m3) RK2 (m3) RK4 (m3) RK6 (m3) Yht. /vk (m3) Huomioita 0 0 700 3 200 0 0 0 6 400 11 100 3 900 17 500 0 13 236 0 0 0 0 53 680 63 802 61 570 2 998 10 600 21 700 25 400 26 850 37 500 31 100 44 800 35 200 0 66 916 63 802 62 270 12 598 21 700 21 700 25 400 26 850 37 500 31 100 44 800 35 200 0 0 13 236 415 200 449 836 Ruopatut massat 2013 Piste RK1 RK2 RK4 RK6 Imuruoppaus Kauharuoppaus Yhteensä
0 3900
3900
0 17 500
17500
13236 0
13236
182 050 233 150 415200
195286 254550 449836
ennakkonäyte 10.6. ruoppauksen aloitus 1.7. huoltokatko 10.7. imuruop. lopetus, kauharuop. aloitus jälkinäyte 8.10.