här - Juridiska Föreningen

Transcription

här - Juridiska Föreningen
DISSIDENTEN
Juridiska Föreningen i Lund
Nummer 1, 2011
“Jag fann
kärleken i
rätten”
Karin Adlercreutz om
festivalminnen, Lundalivet
och Mr. Avtalsrätt
Odile Fallenius
Sveriges yngsta kvinnliga delägare
VÅRBALENS
DO’s and DONT’s
LEGAL BUZZ WHAT’S THE FUSS?
FANTASTISKA
DOLUSSPEXET
Bästa tänkbara start
Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter. Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företagskultur som bygger på byråns kärnvärden – kvalitet, affärsfokus och laganda.
För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att
du delar våra grundläggande värderingar är viktigt för oss,
liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och
konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med
oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella
uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning
– exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och
för handlingsteknik – som introduktion och vidare specialisering inom byråns affärsjuridiska områden.
Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öresundskontor. Läs mer på www.mannheimerswartling.se/karriar
eller kontakta kontakta Linda Wickman 040-698 59 23 för att
få veta mer.
välkommen till möjligheternas byrå!
www.mannheimerswartling.se
DISSIDENTEN
redaktion
05
06
Ledare
Chefredaktör
Charlotte Akej
08
Så funkar det
Juridiska fakulteten eller Juridiska institutionen?
Skribenter
09
Senaste nytt om din utbildning
Juridiska Föreningen påverkar din utbildning
10
Fakultetens starka kvinna
Lärarintervju med Eva Lindell-Frantz
12
APU i Sudan
Alexandra Brundin Urisman om en annorlunda
fördjupningskurs
15
På jakt efter en dubbel-examen
En krönika om alternativa vägar till succé
16
Odile Fallenius
Dissidenten träffar Sveriges yngsta delägare
18
Do’s and dont’s - Vårbalen
Så överlever du vårens bästa bal
20
Karin Adlercreutz
Dissidenten möter en av Studentlunds legendarer
23
How hard could it be?
Lars Göran Malmberg om vikten av att ställa upp
även utanför arbetstid
25
Novisch
Dissidenten blickar tillbaka på nollningen
26
Var fan ligger studievägledarkorridoren?
Och alla andra frågor en juriststudent hinner ställa sig...
28
Älskade Dolus
Spexmästare emeritus om ett spex i världsklass
30
Ski Week Åre
Dissidenten om en fantastisk resa till norr
31
Din generalklausul i vardagen
En krönika om skapandet av ett Idrottsutskott
32
Dissidentens vinskola
Pub och club guidar dig i vin-djungeln
35
Legal buzz - what’s the fuss?
Dissidenten om vårens stora snackis
36
Torsken inför rätta
En paneldiskussion om sexualitet, juridik och sexköp
38
Smått och gott
Citat, Månadens arga lapp och en dom på rim
Martin Andersen
Alexandra Brundin Urisman
Miran Crnalic
Oscar Hillmann
Erik Lindberg
Lena Lundahl
Kajsa Nilsson
Anna Redin
Jacob Rosell
Joakim Winnerljung
Fotografer
Richard Croneberg
Martina Vivlund
Anna Överby
sid 20
sid 28
sid 13
sid 38
Medverkande i detta nummer: Emilie Dafgård (emilie@emiliedafgard.com www.emiliedafgard.
com), Christina Söderbäck, Filip Redin, Mia Petersén, Sofia Zitouni, Karolina
Lindén och Sami Idris
Framsida: Dolusspexets Miran Crnalic in action Fotografi: Richard Croneberg
Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen.
All kopiering är förbjuden enligt lag.
JF:s ordförande och inspector har ordet
Lovisa Lindholm och Boel Flodgren
DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårtidning och utkommer med 4 nr om året. Tidningen delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund.
DISSIDENTEN presenterar Juridiska Föreningens åsikter. När avvikande åsikter publiceras,
anges detta. Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet.
ISBN: 14030128
E-mail: dissidenten@jf.se
Annonsera i Dissidenten: kontakta pr@jf.se
Telefon: 046-188812
Ansvarig utgivare: Vilhelm Persson
Tryck: AM-tryck och reklam
innehåll
3
EN BRA
AFFÄRSJURIST
SER LÄNGRE ÄN
JURIDIKEN
Vinge har specialistkompetens inom affärsjuridikens samtliga områden – en förutsättning för att vi ska fortsätta att vara den mest
framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige.
Våra uppdrag är till stor del internationella
och vi har ett stort kontaktnät med byråer
över hela världen.
STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI
www.vinge.se
LEDARE
DBP - eller konsten att
aldrig lämna ett rakt svar
M
itt beslut att börja plugga juridik togs emot
av en av mina bekanta med ett överlägset
skratt. ”Juridik? Verkar ju rätt överskattat. Hur
kan man behöva 4,5 år för att lära sig att hitta i en lagbok?”.
Resten av min vänskapskrets var lite trevligare; de
gjorde mig omedelbart till sitt juridiska ombud. Några
veckor in i utbildningen fick jag ett sms från en vän.
”Vad händer om man mördar någon ombord på en båt
som befinner sig på internationellt vatten?”. Ett synnerligen minnesvärt – och något oroväckande, sms att
motta vid tretiden en lördagsmorgon. Lyckligtvis för
min vän hade vi just den veckan gått igenom mordoch dråp-paragraferna i Brottsbalkens tredje kapitel
och även talat lite om skillnaden mellan culpa och
dolus. Jag ringde upp min vän på morgonen för att
förklara läget (samt för att försäkra mig om att han inte
befann sig på en båt på internationellt vatten i färd med
att kasta ett lik överbord).
Mina vänner minns nostalgiskt min första termin på
juristutbildningen. Man skulle kunna säga att jag då var
i mitt esse när det gäller juridisk rådgivning. Med förtrolig stämma delade jag med mig av mina nyvunna
kunskaper, särskilt uppskattades mitt tips om att man
alltid har rätt till åtminstone bytesrätt när man köper
något. Jag minns känslan av att ha klarat Grunken; jag
var oövervinnerlig! Jag hade full koll på både konsumenträtt och mord. Vad fanns det egentligen kvar att
lära sig de följande fyra åren och fem månaderna?
Mycket, skulle jag snart bli varse om. Mina vänner, som
inledningsvis varit så imponerade av mina ”enorma”
juridiska kunskaper, insåg snabbt (troligtvis snabbare
än jag själv) att det fanns vissa fundamentala luckor i
min kunskapsbank. Deras missnöje växte allteftersom
de insåg att jag varken kunde svara på frågor om skatterätt, skadeståndsrätt eller för den delen klassificera
något brott som inte var mord eller misshandel. Emel-
lertid hade de en viss förståelse för mina bristande
kunskaper; jag kunde ju alltid dra till med att ”ja, men
det har vi ju inte lärt oss än!”.
Värre är det idag. Tre år senare har jag fortfarande
stora svårigheter med att besvara mina vänners frågor.
Jag kan inte påstå att deras förståelse är lika stor när jag
nu slänger ur mig ”ja, men det var ju jättelänge sedan
jag läste det där!”. När jag väl kan svara på frågan kan
jag ändå aldrig leverera ett rakt svar. Likt en boaorm
slingrar jag mig och förvandlar mina vänners ja- eller
nej-frågor till en mindre rättsutredning där slutsatsen
varierar beroende på vilken väg de väljer att gå i mitt
imaginära lösningsschema. Min förkärlek till DBPsvaret (Det Beror På) har lett till att mina vänner så
smått slutat fråga. De använder Google istället.
Dock finns det fortfarande en situation då mina vänner alltjämt vänder sig till mig i första hand. Nämligen
när de lyckats med en juridisk bedrift. I helgen ringde
en väninna till mig för att berätta om hur hon lyckats nästla sig ur ett anställningskontrakt. Min väninna
bestämde sig hastigt för att hon ville åka till Thailand.
Problemet var bara att hennes chef inte lät henne åka
förrän hon avslutat sin månadslånga uppsägningstid.
Min väninna lät sig emellertid inte nedslås av detta.
”Eh, vadå? Jag är ju bara provanställd, enligt LAS får
jag gå efter två veckor”. Mitt hjärta ömmar fortfarande
av stolthet.
Fotnot: Min bekant skriver i dagarna sin sjätte jikenomtenta. Kharma is such a bitch.
Charlotte Akej, chefredaktör
5
JF:s ordförande och inspector har ordet
Lovisa
Som studentrepresentanter är våra största svårigheter vårt korta tidsperspektiv och vår bristande kontinuitet i förhållande till
fakulteten. Man säger att nationerna bygger om sina barer vart
fjärde år, eftersom det inte då längre finns någon student kvar som
minns den senaste renoveringen. Detsamma gäller i mångt och
mycket för kårverksamheten och detta blir extra tydligt i utbildningsbevakningen.
Våra argument för en bättre utbildning möts inte sällan av kommentaren att – förslaget redan har prövats, eller att – vi ändrade
på det, för studenterna ville ha det så. Dessa typer av argument
framfördes i samband med det panelsamtal med lärarna som utbildningsutskottet arrangerade i februari. Vi vill naturligtvis inte
genomdriva förändringar som redan har prövats och visat sig inte
fungera, framförallt inte om det skett i enlighet med studenternas
önskemål. Och detta gör att vi som studentrepresentanter, allt som
oftast befinner oss i något av ett dilemma.
Så vad är det vi vill? Tycker vi att alla hjälpmedel ska vara tillåtna på
samtliga skriftliga tentamen? Vill vi ha ett mer utbrett genusperspektiv? Vill vi få bort samtliga 30p-tentor och ha mer än en veckas
praktik på utbildningen? Detta är några exempel på frågor som studentrepresentanter har drivit hårt genom åren.
En enligt mig viktigare fråga att ställa sig är om juristutbildningen
motsvarar våra förväntningar?
För egen del levde Juridicum till ytan upp till min föreställning om
en juridikens högborg, med läderfåtöljer och gröna läslampor. Men
klimatet i övrigt motsvarade inte vad jag hade tänkt mig.
Jag hade förväntat mig intellektuella debatter, om rätten ur ett samhällsperspektiv, om varför vår lagstiftning ser ut som den gör, och
om hur vi vill förändra – och förbättra den i framtiden. Jag hade
förväntat mig att lämna utbildningen med kritiska perspektiv och
en större förståelse – inte bara om rätten som system, utan om
rätten i ett sammanhang. Jag hade velat veta varför Aktiebolagslagen kom till, vem som skrev den, vilken funktion den fyller i verkligheten, och vad en aktie är för något, innan jag kastades in i lagens
första paragraf.
Det är klart att jag har lärt mig mycket under de här åren och mitt
tankesätt har förändrats och utvecklats. Jag har fått en förståelse för
de system på vilka samhället är uppbyggt och ser numera världen
med andra ögon.
Avsaknaden av kritiska perspektiv
utöver genus, en politisk dimension
och andra viktiga infallsvinklar på rätten, gör att jag såhär i slutet av min
utbildning tyvärr inte kan hjälpa att
känna mig lite besviken.
6
Lovisa Lindholm, Ordförande
Boel
”In my part of the world, law has been separated from justice”, konstaterade en juristkollega från ett land i Sydostasien (där han var professor) vid
en konferens om rättens globalisering för en tid sedan. Att ha lagar men
inte ha rättvisa är djupt tragiskt för ett samhälle och något som är mycket
svårt att rå på, eftersom korruption och maktövergrepp i lagens namn är
en integrerad del av ett sådant samhälles sätt att fungera. Det som nu (febr
2011) händer i Nordafrika har historiska dimensioner också utifrån detta
perspektiv. Kan man ”rensa” rättssystem från korruption genom revolution? När folket reser sig mot förtrycket och kastar ut korrupta makthavare (och polis och militär ansluter sig till revolutionen) rasar staten samman
och ur ruinerna föds nya samhällsformer. Även om själva drivkraften bakom varje revolution säkert främst står att finna i den enskilda människans
längtan efter frihet och möjligheter att skapa ett bättre liv för sig och de
sina är också kollektiva krav på demokrati och mänskliga rättigheter och
på att komma tillrätta med korruption och maktmissbruk starka motiv för
de proteströrelser som nu omvandlar Nordafrika och Mellanöstern.
När nya samhällsformer ska byggas blir det tydligt vilken viktig roll rätten och föreställningar om rätten spelar. I Tunisien och Egypten är det
första man gör, när någorlunda lugn infunnit sig, att sätta sig ner och
skriva en ny konstitution. Regler som medborgarna antar i demokratisk
ordning får legitimitet och ses därmed som instrument för att skapa ordning, rättsäkerhet och skydd för minoriteter m.m. Idealet är The Rule
of Law, rättsstaten, som i vår mångkulturella värld förvisso inte är något
entydigt begrepp, men som fokuserar just på rättsordningen och i stort
betyder att de styrande kan hållas ansvariga under lagarna, att lagarna är
klara, publicerade, rättvisa och ger skydd åt grundläggande rättigheter, att
lagstiftningsprocessen är demokratisk och effektiv och att den enskilda
människan har tillgång till rättvisa rättsprocesser, som sköts av kompetenta, oberoende, etiskt högtstående jurister. Rätten i sig själv garanterar
inte medborgarna skydd. Tvärtom visar historien att konstitutioner och
regler kan brukas till förtryck och förföljelse. Men om reglerna skapas
i demokratisk ordning och tillämpas så att ”law is not separated from
justice” kan det bli bättre och utan tvekan har här juristerna en viktig uppgift som samhällsbyggare. Att medborgarna har förtroende för att rätten
fungerar och tillämpas rättvist är något oerhört värdefullt för ett samhälle.
Det är inte något som kommer av sig själv, det måste vinnas och förtjänas
på nytt och på nytt. Fråga är hur man åstadkommer detta i länder där
statsapparaten och de högsta makthavarna visserligen är kastade överbord
men där för vanliga människor korruptionen utgör en del av vardagen.
För oss i Sverige framstår inte fristående domstolar och jurister som inte
låter sig mutas eller korrumperas som någonting främmande. Sverige
hamnar också mycket riktigt i topp i den nyligen publicerade Rule of Law
Index 2010 från The World Justice Project där man rankar olika länders
rättssystem ifråga om frihet från korruption.
Att arbeta med att skapa fungerande rättssystem i länder som har detta behov, se där
kanske ett växande yrke för svenska jurister.
Bör mer av dessa perspektiv och denna slags
kunskap ingå i juristutbildningen i det tjugoförsta århundradet när nu världen ser ut
som den gör? Jag tycker kanske det.
Boel Flodgren, Inspector
- en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer
Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna
enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law
Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500.
Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga
att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar.
Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och
mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland
svenska affärsjuridiska advokatbyråer.
Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete,
där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder
utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor.
Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda.
Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida
www.gda.se.
DISSIDENTEN
Så funkar det
JURIDISKA
FAKULTETEN eller
INSTITUTIONEN?
Text: Lena Lundahl
Juridiska fakulteten eller Juridiska institutionen? Vi är nog många som är lite
smått förvirrade över vad det ena och
det andra är. Dissidenten har pratat med
Juridiska fakultetens kanslichef, Thomas Achen, för att försöka reda ut vad som
faktiskt är skillnaden mellan en fakultet
och en institution.
Lunds Universitet har åtta fakulteter, vilka
styr sin egen verksamhet vad gäller utbildning, forskning och ekonomi inom respektive område. Dekanen är ordförande
i fakultetsstyrelsen och leder fakulteten.
Dekanen har ett övergripande ansvar för
fakultetens samlade verksamhet. Han eller
hon ska alltså inte gå ner i detaljfrågor på
institutionsnivå och reglera exempelvis hur
många timmar någon ska undervisa. Snarare är dekanens arbetsuppgifter fokuserade på att lägga upp strategiska riktlinjer
för utbildningen, forskning och rekrytering. Till sin hjälp har dekanen en prodekan
som på Juridiska fakulteten har ett särskilt
ansvar för forskningsfrågor. I varje enskilt
fall kan dock dekanen i samarbete med sin
prodekan eller prodekaner komma överens
sinsemellan om hur de vill lägga upp arbetsfördelningen mellan sig.
Inom varje fakultet finns ett antal institutioner, som ansvarar för ett eller flera ämnen.
Exempelvis ligger, bland andra, Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen
för psykologi under Samhällsvetenskapliga
fakulteten. En institution kan i sin tur rymma
flera olika utbildningsprogram, institutionen
bestämmer själv hur strukturen ser ut. För
varje institution finns en institutionsstyrelse
och i denna är prefekten ordförande. Prefekten ansvarar för det dagliga arbetet på institutionerna och jobbar med frågor som rör till
exempel personal, ekonomi och arbetsmiljö.
Prefekten har även en biträdande prefekt,
som på Juridiska institutionen har ett särskilt
ansvar för utbildningsfrågor.
När det gäller den Juridiska fakulteten finns
det bara en institution, vilken omfattar Juristprogrammet samt de tre mastersprogrammen och nätkurserna. I och med att vi bara
har en institution går det inte att upprätthålla
distinktionen mellan dekan och prefekt på
samma sätt som på fakulteter med flera institutioner. På den Juridiska fakulteten fungerar
istället dekan och prefekt som ett ledningsteam när det gäller det dagliga arbetet. Det
finns ingen särskild institutionsstyrelse, utan
istället är det fakultetsstyrelsen som agerar
På Juridicum:
8
Christina Möell
Dekan
Gregor Noll
Prodekan
institutionsstyrelse och begreppet institutionsstyrelse används inte.
På en ”vanlig” fakultet är det prefekten
som är lönesättande chef och sätter löner
för de flesta anställda. Så är fallet även på
Juridiska fakulteten, men i och med att organisationen ser ut som den gör, jobbar
prefekten och dekanen som ett team även
i dessa frågor.
På fakulteter med flera institutioner finns
det ett fakultetskansli, som sysslar med
fakultetsärenden, och sedan särskilda
kanslier ute på varje institution. Här skiljer
vi däremot inte mellan institutions- och
fakultetsärenden – ärendena hanteras oberoende av om de i formell mening gäller ett
fakultets- eller ett institutionsärende.
Dekaner och prefekter sitter under en mandattid på tre år. När dessa ska väljas måste
först en valberedning utses, vilken sedan
ska plocka fram förslag innan röstningsförfarandet kan genomföras. Det är lärarna
som har rösträtt i valen. Nuvarande mandattid går ut den 31 december i år, så just
nu ligger alla fakulteter och institutioner i
startgroparna för att dra igång dekan- och
prefektval.
Mats Tjernberg
Prefekt
Annika Nilsson
Biträdande prefekt
DISSIDENTEN
Senaste nytt...
... om din utbildning
... på JF
Ny straffrättskurs på termin 5 redan i vår
Eftersom
JF:s
prioriterade
frågor
är
varierade
examinationsformer och feedback är vi extra glada över att se det
initiativ till en ny straffrättskurs som tagits av Helén ÖrnemarkHansen och Christoffer Wong på T5. Den nya kursen som drar
i gång redan i mars är uppbyggd kring en gruppredovisning,
en hemtenta samt en salstenta. Kursen är väl genomtänkt med
utrymme för såväl övning som feedback på momenten innan
examinationstillfällena. Salstentan i slutet av kursen kommer att
utgöra 50 % av betygsunderlaget och skrivas utan hjälpmedel.
För att lösa problematiken kring vad studenterna får skriva
i lagboken och inte, kommer inget eget material att tillåtas. I
stället kommer studenterna att få ett kompendium med relevant
lagtext vid tentatillfället, och frågorna kommer att anpassas
därefter.
Novischutskottet
Det kan knappast ha undgått någon att JF än en gång har fått det stora
nöjet att välkomna en ny kull novischer till Lund och Juristprogrammet.
Med sällan skådat engagemang och stor kämparglöd tävlade de
olika faddergrupperna om den prestigefyllda titeln ”Årets Småjur”.
Faddergrupp 7 gick till sist segrande ur striden och under den sprakande
Novischfesten blev Clara Vallmark krönt till Årets novisch – Grattis
Clara!
Examensarbeten- separation av handledare och examinator
Under höstterminen 2011 kommer det att råda nya regler
kring examensarbetena. I nuläget är det handledaren för
examensarbetena som examinerar, dvs. sätter betyg på arbetet.
Detta är en ordning som är främmande för de flesta andra
universitetsutbildningar i landet, varför juristutbildningarna
nu fått instruktioner om att separera de två funktionerna.
I samband med detta ser man även över de förberedande
seminarierna och hur man i övrigt kan förbättra strukturen kring
examensarbetena. Förslaget har varit ute på remiss hos berörda
parter och fakulteten diskuterar nu hur man på bästa sätt kan
genomföra förändringen till hösten.
EQ11
JF och fakulteten har under februari-mars arbetat med
universitetets självreflektion EQ11. Syftet med reflektionen är
identifiera vad som fungerar bra och mindre bra på utbildningen,
från grund - till doktorandnivå. Detta för att sedan kunna lyfta
upp exempel på central nivå och kunna lära sig av varandras
goda exempel. Arbetet har på grund av underlagets utformning,
visat sig vara minst sagt komplicerat men vi hoppas ändå att det
kan komma något gott ur det –och ser fram emot resultatet i
maj.
Rutiner kring tentavakter och fusk
Tentavakterna brister i både rutin och kunskap gällande alltifrån
praktisk logistik kring tentatillfällena till vilka åtgärder som ska
vidtas vid påstått fusk. Problematiken grundar sig till stor del i
en bristande insikt om vad som är tillåtna hjälpmedel vid olika
tentatillfällen. JF har adresserat problemet på fakulteten och en
grupp har tillsats för att arbeta vidare för att till stånd en bra
lösning.
Utbildningsutskottet
Jämställdhet- och likabehandlingsgruppen har arrangerat den mycket
uppskattade debatten ”Torsken inför rätta – en diskussion om sexualitet,
juridiken och sexköp”, och gruppen har även nominerats av Juridiska
fakulteten och utsetts av Lunds universitet som sin kandidat till Frankestipendiet 2011. Sjukt roligt att gruppens engagemang har gett eko ut i
hela universitetet. Stort grattis!
Utbildningsutskottet har också anordnat ett panelsamtal om hur vi
studenter ska examineras och hur vi bäst får träna på det vi behöver i
livet efter examen. Det blev ett mycket intressant samtal mellan lärare
och studenter.
Näringslivsutskottet
Mannheimer och Swartling bjöd på Miljörättskväll på sitt kontor i
Malmö där deras miljörättsgrupp fick prata om hur det är att jobba
med miljörätten ur ett affärsjuridiskt perspektiv. De flesta studenter
som närvarade gick därifrån med en helt ny respekt och ett kraftigt ökat
intresse för detta rättsområde.
Dolu§pexet
Efter fem strålande föreställningar där applåderna aldrig ville ta slut
och skratten aldrig sinade så är Dolusspexet nu över för denna gång.
Tjänstemännen och de aktiva har visat ett enormt engagemang och lagt
ner otaliga timmars arbete för att bli färdiga med allt från dekor och
smink till sånger och manus. Kvar hos de aktiva är förhoppningsvis en
känsla av stolthet, glädje och lite saknad.
Festmästeriet
Äntligen! After School är tillbaka med alla möjliga gastronomiska
underverk. Premiären för vårterminen blev mycket välbesökt och vi ser
fram emot många trevliga After School-kvällar framöver.
Tack!
JF vill tacka Advokatfirman Lindahl som gav bort ett stort antal lagböcker
till lyckligt lottade studenter i Juridicums cafeteria. Fina presenter som
värmde i Lundakylan!
9
LÄRARINTERVJU
Fakultetens
starka kvinna
Text: Joakim Winnerljung Foto: Martina Vivlund
Jag och fotografen Martina rör oss uppe i Ju- på att fortsätta med det så länge studenterna
ridicums mer outforskade kontorskorridor- tycker att det är kul!
er, vi knackar och kliver – aningen nervöst
– in genom dörren. Anslagstavlan är välfylld Hur kommer det sig att de blev den juoch på väggen mitt emot bokhyllan hänger ridiska banan? Och varför skadeståndett inramat diplom, Lunds Universitets Peda- srätt och ersättningsrätt?
gogiska pris, tilldelat Eva Lindell-Frantz. Eva Jag kom från ett naturvetenskapligt gymler glatt mot oss, och trots att det var snart nasieprogram och där hörde jag ju egentliett år sedan jag var en av över 150 studenter gen inte alls hemma. Jag hade en jätterolig
i Evas föreläsningssal hälsar hon mig fortfar- gymnasieklass så jag härdade ut men insåg
ande vid namn.
fort att det inte var något jag skulle ägna
mig åt. Jag skulle göra någonting som hade
Eva, du är förmodligen den enda på med samhällsvetenskap och det blev juristfakulteten som – åtminstone på grund- programmet. Jag var så himla övertygad att
terminerna- lär sig namnen på de flitiga jag endast sökte en sak: Juristprogrammet i
frågeställarna. Hur gör du?
Lund. Min studievägledare frågade mig om
- Ja där har jag inget speciellt knep. Jag bara jag inte skulle gardera med någonting, kanförsöker att tänka ”jaha här är en typisk ske juristprogrammet någon annanstans?
Joakim”! Lite hjälp har man genom att stu- Nej, jag ska in där! Sa jag. När jag väl var här
denter precis som vi lärare har en tendens så insåg jag snabbt att detta var min grej, jag
att alltid sätta sig på samma ställe i salen, det tyckte det var roligt och det kändes rätt.
underlättar! Att jag gör det beror på att Bertil
Bengtsson, som är en av mina mentorer och Jag tyckte att skadeståndsrätt och ersättningssom jag beundrar, lär sig namn på folk. För rätt var de absolut roligaste ämnena när jag
mig är ni studenter individer, ni är inte en pluggade till min examen. Sen är det väl lite
skock, jag tycker det är mycket roligare när slumpen också, vi hade en professor som
man får lära känna er mer på det sättet – det hette Carl Martin Roos som höll på med
blir en trevligare stämning!
försäkringsrätt och när jag var i slutet på min
utbildning hade han ett forskningsprojekt i
Ditt lärarlag har en mitterminspub under försäkringsrätt som han drog in mig i. Där
termin två, hur kom ni på idéen?
fick jag göra lite grundarbete och det var
- Det var faktiskt Patrik Lindskoug som kom väldigt kul. Han tyckte sedan att jag skulle
med idén, vi märkte att studenterna på ter- fortsätta skriva om ämnet och då blev det till
min två var lite nyfikna på att prata med oss en avhandling i försäkringsrätt.
lite mer ”off the record” så att säga, då bjuder vi självklart på det! Jag tror det har varit Hur påverkar ditt yrkesval dig på fritiden?
uppskattat och det är rätt många som kom- Kan du se en istapp utan att tänka på det
mer på de här pubarna. Sen får man ju ha strikta fastighetsägaransvaret?
full respekt för att det inte är alla som gillar - Haha, nej jag tror att man blir väldigt
den typen av arrangemang. Men vi har planer påverkad utav det! Särskilt märkbart var
10
det när jag höll på att skriva min avhandling
och tvingades läsa massor med avgöranden
i Allmänna Reklamationsnämnden där folk
hade blivit bestulna och råkat ut för så mycket olika tråkiga saker. Då blev jag nästan
paranoid och trodde det stod tjuvar överallt!
Vad anser du om genusperspektivet på
utbildningen?
- Jag tycker det är ett viktigt perspektiv att lyfta fram. Samtidigt ska man inte stoppa det i
halsen på folk, för det är det många som reagerar negativt på. Man ska inte skapa några illusioner, förr eller senare kommer man ut i
den bistra verkligheten; yrkeslivet. Där finns
det faktiskt en hel del kvar att göra. Det kan
vara svårt att arbeta sig upp som kvinna och
småbarnsförälder, jag vet att många tjejer blir
nedslagna när man säger det. Men man behöver inte acceptera det, tvärtom, det handlar ju om att göra någonting åt det! Det försvinner inte för att man blundar och sticker
huvudet i sanden.
Sen kan jag personligen tycka att det är lite
tråkigt att vi har så många fler tjejer än killar
på juristprogrammet, för det är ju inte heller riktigt bra. Hade situationen varit omvänd
hade man nog tyckt att det varit ett bekymmer och att det behövdes rekryteras hit fler
tjejer. Där är en skevhet, genusperspektivet
går ju åt båda hållen. Ett genusperspektiv
handlar om att ifrågasätta att vi behandlas
utifrån genus, oavsett om man sedan är man
eller kvinna.
Du har varit med i Nätverket för kvinnligt
ledarskap, vad är det?
- Ja det var ett nätverk här på universitet där
(forts. på s. 33)
LÄRARINTERVJU
När bilderna ska tas frågar Eva med glimten i ögat om hon kanske borde ha med en hantel på bilden
11
REPORTAGE
APU I SUDAN;
MER ÄN KRIG OCH
SHARIALAGAR
Text: Alexandra Brundin Urisman Foto: Sofia Zitouni, Karolina Lindén och Sami Idris
”Men vadå, är det inte bara krig och sharialagar där?”, frågar en god vän. Han har
just fått veta att jag har blivit erbjuden
en praktikplats på Sveriges ambassad i Sudans huvudstad Khartoum.
Efter nästan fem år i lilla Lund var det
då alltså dags; jag skulle ut i världen.
Sudan, (ö)känt för Darfur-konflikten
och det islamistiskt präglade samhället, skulle bli mitt hem i fem månader.
”Varför ger du dig in på något sådant?”, frågar min gode vän. ”Vilka möjligheter!”,
svarar jag. En chans att få se ett land
jag sällan skulle ha kommit till annars.
Sandstorm i Khartoum
Ett gyllene tillfälle att få insikt i arbetet
på en ambassad, liksom att träffa diplomater från andra länder, FN-anställda
och människorättsaktivister. En erfar-
12
enhet för livet – jag nappade direkt!
Efter avslutade gymnasiestudier i
Stockholm, flyttade jag 2005 till Lund
för att läsa juridik; ett val jag aldrig
kommer ångra. Studierna kom snabbt
i andra hand, när jag blev engagerad
i Juridiska Föreningen. Jag gick från
fadder och kursombud, via pub- och
clubmästare till styrelsen. Sedan satt
jag som heltidsarvoderad ordförande
och representerade alla Lunds juriststudenter. Efter ordförande-året gick jag
tillbaka till mina studier och när jag i
somras skrev mitt examensarbete, hade
jag femton ynka
högskolepoäng
kvar till min examen. Kursen Arbetsplatsanknutet
utredningsarbete på
Juridiska fakulteten
blev räddningen!
Kursen ger studenten möjlighet
att skaffa en egen
praktikplats
och
mot en uppsatsexamination
sedan
kunna
tillgodoräkna sig praktiken
i sin examen. Jag
ville gärna utomlands och sökte därför ambassader hejvilt. Det blev Sudan.
Kompisen ringer på skype. ”Vad får du
göra då?”, undrar han. ”Läsa, skriva och
prata”, blev det korta svaret. Arbetet
på den politiska sidan av en svensk ambassad handlar framför allt om rapportering. Min största arbetsuppgift var
alltså just detta – att skriva rapporter
som skickades till Utrikesdepartementet och andra som kunde finna intresse i ämnet. Ofta hade rapporten sin
grund i ett eller flera möten, inte sällan
i kombination med refererade medierapporter eller information från myndigheter och organisationer. Att närvara
på diverse möten, i Sudan ofta på något
FN-organ eller på EU-delegationen, ingick förstås. Vid något tillfälle fann jag
mig faktiskt med att representera Sverige alldeles själv. Plötsligt hade Lunds
juriststudenter blivit svenska folket!
Ambassaden i Khartoum är relativt
liten sett till antalet utsända, jag fick
därför som praktikant möjlighet att
prova på i princip alla delar av ambassadens arbete: jag fick inblick i det mycket småskaliga konsulära arbetet, jag
fick sitta med på möten med biståndsrelaterade frågor och jag var med
och planerade det stora Lucia-firandet
som hölls på ambassadörens residens.
Dessutom var jag, under folkomröstningen om Södra Sudans framtida
självständighet, ackrediterad valobservatör för ambassadens räkning.
Min till en början skeptiske vän hör
av sig igen, på facebook-chatten denna gång. Han funderar på att söka
”min” praktikplats till våren. ”Har du
REPORTAGE
haft nytta av juridiken?“ Och har JF-engagemanget gett dig några fördelar?”,
undrar han. Redan under telefonintervjun inför tillsättningen, gavs jag
tydliga indikationer på att mitt engagemang utanför studierna sågs som
viktigt vid tillsättningen. När jag väl
fått platsen, fick jag klart för mig att
min handledare själv hade varit mycket aktiv i studentlivet (förvisso i fel
studentstad) och att han tydligt såg
mervärdet med ett sådant engagemang.
Det gör jag också. Jag har i arbetet på
ambassaden haft enormt stor glädje av
mina lärdomar från de förtroendeuppdrag jag haft. Förutom mötesvanan
och protokollföringen har vanan att arrangera större och mindre tillställningar kommit väl till pass, liksom representationsträningen jag fick under året
som ordförande. Allra viktigast är dock
det driv studentengagemanget har gett
mig; förmågan att ta
initiativ och själv ro
ett projekt i hamn.
I det dagliga arbetet
har jag förstås också
haft stor nytta av det
juridiska tankesättet
som naglat sig fast
under utbildningen.
Då och då dök det
dessutom upp rena
juridiska
problem
att lösa och min
största uppgift under praktikperioden var att författa ambassadens årliga rapport om de mänskliga rättigheterna i landet; där kom
förstås utbildningen till stor nytta.
Jag avslutar mitt facebook-chattande
och går ut i Khartoum-hettan. På gatan hälsar alla med
ett varmt leende.
Tempot i Sudan
är ett annat än i
Sverige. Man strosar fram, gör sina
arbetsuppgifter så
fort värmen tillåter
och man har alltid
tid för att stanna
upp och samtala
med den man
möter. Det finns en
Alexandra agerar internationell observatör under folkomröstningen
genuin medmänom södra Sudans självständighet
sklighet här, som
Kamelrace i öknen
jag tror ibland försvinner i den svenska stressen. Vi har mycket att lära av
den sudanesiska vänligheten. Jag känner att jag måste tillbaka till datorn för
att förklara det viktigaste för min vän,
som fortfarande är osäker på om han
ska söka sig hit. Jag måste förklara att
det är en chans han inte får missa. Väl
här har jag nämligen insett att den allra
viktigaste erfarenheten härifrån inte
kommer att vara hur jag på snitsigast
sätt ska formulera en rapport, eller hur
jag bäst minglar på en mottagning. Det
mest vitala jag tar med mig från Sudan
är vetskapen om att det finns så många
olika sätt att leva för, och förhålla sig
till, varandra. Min största utveckling
har kommit av att hamna mitt i en
kultur som så fundamentalt skiljer sig
från den jag sedan tidigare är van vid
– och inse att jag trivs minst lika bra
här. Det är något alla borde få uppleva.
Detta är APU
APU står för Arbetsplatsanknutet utredningarbete och är en fördjupningskurs som kan sökas efter att man avslutat grundterminerna samt
15hp fördjupning.Ansökan ska vara Studievägledningen tillhanda senast fyra veckor före praktikens början. Det är studenten själv som
ansvarar för att hitta en praktikplats.
Då kursen är studiemedelberättigad ska praktiken vara oavlönad. Allt annat än symbolisk ersättning är förbjuden. Grundprincipen för
praktikplatsen är att det måste finnas tillräckligt mycket juridisk personal så att praktiken genomförs i en juridiskt präglad miljö. Det är ej
studenten som ska tillföra den juridiska kompetensen på praktikplatsen.
Kursen ska som utgångspunkt genomföras på heltid och omfatta minst 8 veckor för kursen APU 15hp och minst 18 veckor för kursen
APU 30hp. För examination krävs en kursuppgift, beståendes av en cirka 15 sidor lång uppsats, ett intyg från praktikplatsen att praktiken
är fullgjord samt att man lämnar in en utvärdering.
13
Lindahls
studentpool
– en genväg
till karriären
Nu kan du ta ett steg på vägen till en karriär som affärsjurist. Som en del av
Lindahls studentpool har du chansen att jobba på en av Sveriges största och
ledande affärsjuridiska advokatbyråer, redan under studietiden.
Till vårt kontor i Malmö söker vi flera drivna juriststudenter som vill jobba
extra, bland annat som assistent till våra jurister, i receptionen, i biblioteket
eller med Due Diligence-arbete. Du kommer att kallas in vid arbetstoppar,
semestrar och sjukdom.
Är du den vi söker? I sådana fall är du välkommen att skicka in din ansökan
till reception.malmo@lindahl.se. Läs mer på www.lindahl.se/rekrytering
Svensk och internationell affärsjuridik
S TOC K H O L M
GÖT EBO RG
M A L MÖ
H EL SI NG BO RG
U PP SA L A
Ö R EB RO
www.lindahl.se
KRÖNIKA
På spaning efter en
dubbelexamen
Text: Kajsa Nilsson
N
är jag var liten ville jag bli
spanare.
mans slogan kan vara något i stil med “tro,
hopp och en himla massa avtal”.
Hur tragiskt det är att jag redan
som mycket ung lyssnade på Spanarna i P1
kan vi ta en annan gång, men jag har fortfarande inte helt lyckats överge tanken.
2. Jurist-hårfrisörska.
Klipp kundernas hår, lyssna på allt skvaller
och erbjud dem hjälp med allt ifrån att sätta
dit otrogna makar till avtalsskrivning om alla
grejer de funderar på att sälja på blocket samt
med att vinna alla arvstvister mot släkten.
Salongens slogan blir självklart ”nu är det
klippt!”
Kollar upp Spanarna på Wikipedia. Programidén är enkel; ”En panel med tre personer (spanare) försöker avläsa tendenserna
i nutiden, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för
lyssnarna”.
“Tro, hopp och en
En tendens i nutiden som jag
har lagt märke till är att det är
väldigt inne att plugga dubbelt.
Jag har otaliga vänner som läser
extra på fritiden (vilken fritid?).
Det läses ekonomi, retorik, språk, litteraturvetenskap, psykologi och gud vet allt. Själv
har jag för länge sedan övergivit alla planer
på att läsa något av dessa ämnen vid sidan
av varandra. Jag är på den nivån att jag tycker att det är skitjobbigt att tentaplugga arbetsrätt och familjerätt samtidigt.
himla massa avtal
Istället för att plugga dubbelt (läs: istället för
att plugga över huvud taget) har jag de senaste dagarna i läsesalen fifflat ihop en liten
lista på lämpliga dubbelexamina för alla oss
som inte fattade ett dyft på T4 och således
inte har någon chans att ta ut en ekonomexamen.
Här är mina favoriter:
1. Jurist-präst.
Starta egen ”full-service-byrå”; dop med
löfte om konsultation vid framtida vårdnadstvist; bröllop med löfte om hjälp vid framtida skilsmässa; hjälp att skriva testamente
med löfte om att hålla i begravningen. Fir-
3. Jurist-arkitekt.
Man kan ge bygglov till sig
själv. Man kan anpassa sina
ritningar efter kryphålen i
PBL. En given succé!
“
4. Jurist-bonde.
Man kan bli den första
bonden någonsin som
förstår EU:s jordbruksregler. Man kan ge
konsultation om miljöfarlig verksamhet till
alla sina bondegrannar mot ersättning. Man
blir mycket mer populär än jordbruksverket
eftersom man talar med bönder på bönders
språk.
5. Jurist-lärare (dvs lektor)
Våga vägra Power Point. Vinn, som följd av
din Power Point-vägran, det pedagogiska
priset och få en fet löneförhöjning. Ha sommarlov istället för semester. Skriv en uppföljare till den klassiska tentafrågan om den pensionerade infanterimajoren Herman Götzes
liv och äventyr.
Mitt enda problem efter att ha färdigställt
denna lista är att jag omöjligt kan välja. Måste
ta med den till studievägledningen och be om
råd.
Framtiden är ljus!
15
INTERVJU
Odile Fallenius:
“Tid tar det!”
Text: Charlotte Akej
För fem år sedan tog hon examen. 2010
utsågs hon till ’Årets supertalang’ av
Veckans Affärer. I januari 2012 tillträder
hon fullt ut som delägare på en av
Sveriges största affärsjuridiska byråer.
Häremellan har hon även hunnit med
att bli mamma. Dissidenten fick en
pratstund med Sveriges yngsta kvinnliga delägare; Odile Fallenius.
Odile Fallenius kommer ursprungligen
från Kopparberg. När det var dags att
studera föll valet på juridik.
– Handels var min backup–plan. När jag
sedan började plugga juridik så insåg jag
emellertid att juristutbildningen gav en bra
bas att stå på och att det fanns en möjlighet
att jobba inom många olika sektorer.
– Idag sysslar jag ju lite med både och,
både business och kommersiellt tänk. För
att vara en bra skatterättsjurist krävs att
man förstår företagens verksamhet.
Att det blev studier i Uppsala berodde
främst på avståndet; Uppsala universitet
låg betydligt närmre hem än den lundensiska motsvarigheten.
– Jag ville dessutom studera i en riktig studentstad, därav att det blev Uppsala. Där
hade man även fördelen av att det var nära
till Stockholm.
Det gamla ryktet om att det, sett till framtida karriärmöjligheter, enbart är Lund eller
Uppsala som räknas när man läser juridik
var något som även Odile hörde under utbildningen. Emellertid säger hon sig inte
ha upplevt att detta skulle stämma, vare sig
på sin gamla arbetsplats Linklaters eller på
sitt nya jobb på Vinge.
– Det är nog en överdrift. Kanske är det en
16
fördom som ligger kvar sedan förr då det
var mer traditionsbundet, man studerade
juridik i antingen Lund eller Uppsala. Idag
tror jag inte att det har någon stor betydelse alls faktiskt.
Odile gick direkt från gymnasiet till juridikstudierna och fick även hon höra rykten om nackdelarna med att börja studera
direkt.
– Det var något som jag tänkte på väldigt
mycket. Att börja läsa direkt blev emellertid ett naturligt steg då jag samtidigt flyttade hemifrån. Första tiden på utbildningen
tänkte jag inte så mycket på mina studier.
Istället koncentrerade jag mig på känslan
av att plugga på ett universitet, hur det var
att bo i en studentstad. Därför fungerade
det bra för mig att börja plugga direkt.
– Jag valde att istället ta ett studieuppehåll
lite senare och var bland annat några vändor i Asien. Jag tror det är viktigt att man
gör något förutom att bara studera, för
mig passade det dock bättre att göra detta
när jag kommit in en bit i utbildningen
Vårt samtal glider in på hur pass viktigt det
är att vara aktiv och ha intressen vid sidan
av studierna. Odile var själv ej aktiv i varken kår eller nation under studenttiden utan
prioriterade andra intressen. Fördelen med
att vara engagerad tror hon är att det visar
att man klarar av någonting förutom att
studera, att man är socialt engagerad och
att man tar sig fram.
– Emellertid tror jag inte att ett kårengagemang är avgörande vid en arbetsintervju,
där tittar man istället på personen i sin
helhet, hur bra denne passar in i gruppen
samt vad personen har för driv.
– Ett ideellt engagemang är i sig bevis på
att man har ett driv men jag tror inte att det
ensamt är avgörande.
Att det var skatterätt som skulle bli det stora intresset stod klart redan under grundutbildningen. Odile pekar även på betydelsen av att under fördjupningskurserna ha
tillgång till duktiga och inspirerande lärare,
vilket gjorde ämnet ännu roligare. På tal
om vikten av val av fördjupningskurser
menar Odile att det absolut viktigaste är
att man väljer det man tycker är kul och
har ett intresse av.
– Fast det är klart att valet av fördjupningskurser är en indikation på att det finns ett
intresse för ämnet vilket kan vara fördelaktigt vid en arbetsintervju. Kan man emellertid visa på annat sätt att det intresset
finns är det emellertid klart att inga dörrar
är stängda.
Efter examen fick Odile erbjudande om en
sex månader lång trainee–tjänst på Linklaters.
– När jag tog examen så var det ganska
svårt att få jobb och jag skickade iväg en
massa ansökningar. Linklaters erbjudande
kom därför väldigt lämpligt. Jag hade egentligen tänkt sitta ting efter min trainee–
tjänst men då det var oväntat bra på Linklaters så valde jag att stanna kvar.
Hur meriterande det faktiskt är att ha tingsmeritering i sitt cv är Odile kluven inför.
– Vikten av tingsmeritering beror lite på
vilket område inom juridiken man jobbar
inom. Inom det område som jag arbetar är
fördelen lika stor som för en person som
arbetar med processrätt på en affärsjuridisk byrå.
INTERVJU
Skillnaderna mellan universitetsvärlden
och arbetslivet var stor. Hon minns främst
det nödvändiga i att lära sig att se sitt råd
i ett större sammanhang än bara skattejuridiken.
– I början kunde man komma med ett
förslag som visserligen fungerade bra
skattemässigt men som sagt så finns det
många andra aspekter som måste vägas in
tillsammans med skatterådet innan man
kan ge råd som är användbara för klienten.
– En annan stor skillnad var även det teamarbete som det faktiskt innebar att arbeta på en stor affärsjuridisk byrå. Det hade
jag inte förväntat mig! Man satt inte själv
med sina uppgifter utan tar fram gemensamma idéer och bollar dem mellan sig.
Ryktet att det inom affärsjuridiken skulle
vara svårt att som ung kvinna ta sig fram
är inget som Odile upplevt.
– Personligen har jag inte blivit förfördelad för att jag är kvinna. Jag har fått möjlighet att delta i ärenden på samma sätt och
i samma utsträckning som mina manliga
kollegor. Det har givit mig förutsättningar
att växa i min yrkesroll och därmed även
anförtros större arbetsuppgifter.
– Trots allt så upplever jag att det finns
en modernitet såväl inom juristsfären som
hos klienterna. Kanske har det skett en
förändring gentemot hur det var tidigare.
I slutändan är det så att om man kan sitt
område och kan beskriva det på ett bra
sätt så får man respekt – oavsett om man
är ung eller kvinna.
Efter några år på Linklaters valde Odile
i vintras att lämna byrån till förmån för
en roll som delägare på Vinge. Steget från
biträdande jurist på Linklaters till delägare
på Vinge var dock långt ifrån självklart.
– Jag tvekade väldigt mycket och var
inte alls säker. Efter dialog och positivt
bemötande samt stöd från min nya arbetsgivare så kände jag till slut att det dock
blev helt rätt.
Då Odile varit mammaledig fram tills
början av februari har hon ännu inte helt
hunnit acklimatisera sig, emellertid tycker
hon att det ska bli spännande att få chans
att ingå i ett större team.
– Vinge är en större byrå nationellt, Linklaters är större internationellt. Det ska
därför bli kul att komma in i en organisation som styrs från det kontor man jobbar
på.
Historierna om den enorma arbetsbörda
som det innebär att arbeta på en byrå är till
viss del sanna, menar Odile.
– Tid tar det. Det går inte att sticka under
stol med att vi arbetar för våra klienter och
försöker uppfylla deras önskemål och behov vid en transaktion. När det är en stor
transaktion på gång så måste man vara beredd på att lägga ner mycket tid. Därför är
det så viktigt att tycka att det man jobbar
med är kul. Väljer man strategiskt när man
bestämmer sina karriärmål blir det nog
väldigt jobbigt, det måste kännas roligt att
lägga ner tiden; man måste trivas med sina
kollegor och omgivningen i övrigt. Det
krävs en del men man har samtidigt väldigt
trevligt på jobbet.
– Sedan finns det såklart perioder som inte
är lika transaktionsintensiva. Då får man se
till att gå hem i tid och göra något annat.
På frågan om Odile någonsin upplevt att
hon fått offra något till förmån för sin
karriär svarar hon nekande. Hon menar att
det istället handlar om omprioriteringar.
– Självklart gör man vissa val men jag ser
det inte som att jag offrar något. Det är
val jag gör utifrån vad jag vill göra. Allt
handlar om att prioritera.
Avslutningsvis ber Dissidenten Odile om
några avslutande tips till studenter som i
framtiden vill arbeta med affärsjuridik.
1. Tro på dig själv – våga prova på nya
saker
2. Ge det en chans - Det går mycket funderingar kring det hårda arbetet och kanske skrämmer det bort vissa. Du kommer
att bli förvånad över hur kul det är och
vilken gemenskap det innebär att jobba i
större projekt där alla strävar mot gemensamma mål.
3. Ha kul – Gör inga strategiska val av område. Välj ett område som du tycker om
och som engagerar dig.
17
GUIDE
Med Juridiska Föreningens Vårbal bara några veckor bort passar Dissidenten på att
ge er de ultimata tipsen för hur man klarar av denna kväll på bästa sätt. Följ våra
tips och vi kan nästintill garantera dig en fantastisk kväll.
Vårbalens DO’s
and DONT’s
Veckan innan balen
DO: I senaste laget visserligen, men har du ännu inte kontrollerat att frack och
klänning passar så är det nu dags. Kanske sitter spåren efter mammas julmat fortfarande kvar. Då är det hög tid att agera.
DO: Kontrollera längden på din klänning. Dissidenten vill påminna förvirrade
läsare om att hellång = HELT LÅNG. En klänning som slutar under rumpan är
ej hellång. Inte heller klassas en ankellång klänning som hellång.
DON’T: Få panik om klänningen eller fracken inte passar. Än finns det tid kvar
att göra något. Dissidenten rekommenderar en veckas diet. En googlesökning på
”fast diets” resulterar i över nio miljoner träffar – det finns alltså något för alla.
DON’T: Drick rödvin när du provar din frackskjorta eller för all del klänning.
På fördrinken innan Vårbalen
DO: Skåla och mingla
DO: Se till att ta en massa fina bilder i början
av kvällen. Här är förhoppningsvis såväl hår,
smink och outfit fortfarande intakt.
DO: Se till att komma iväg från fördrinken
i tid. Risken finns att du annars missar såväl
fördrinken på AF-borgen som Culpakörens
underbara sång.
DON’T: Spela vattenfall eller andra dryckesspel på förfesten. Kan resultera i punkt 5
på don’t-listan under middagen
DON’T: Förfesta som om du ska till Malmö
Nations torsdagsklubb. Kvällen är lång.
DON’T: Ignorera dina fötters signaler om
skoskav. Åtgärda – genast! Annars kommer
det bli en mycket, mycket plågsam kväll
18
Dagen innan Vårbalen
DO: Börja ladda mentalt för en helt galen
morgondag!
DO: Ta en tur förbi Systembolaget och inhandla en flaska champagne till morgondagens
fördrink.
DON’T: Sitt uppe och spela CS hela natten.
Du behöver din nattsömn, tro oss!
DON’T: En spraytanning kan visserligen
framstå som en bra sista minuten uppiffning, men risken är att det slutar i en spräcklig
katastrof.
DON’T: Färga håret i en ny färg/klipp dig i
en ny spännande frisyr.
Under middagen
DO: Lös in de snapsbiljetter som du köpt innan middagen
DO: Konversera artigt med dina bordsgrannar. Bjud på dig själv!
DO: Lägg ner besticken när någon talar.
DON’T: Köp bordsdamspresent
DON’T: Skryt om dina betyg/din pappa som är delägare för att imponera på din bordsgranne.
DON’T: Ljug ihop en historia för att imponera på dina bordsgrannar.
Att du är en dansk utbytesstudent kan visserligen vara kul för stunden,
men betänk att du sedan måste hålla fast vid den här historian (och det
förfärliga språket) hela kvällen. Ovärt.
DON’T: Håll ett spontantal. Kanske verkar det som en bra idé just då,
men det är det inte.
DON’T: Kräk på din bordsdams klänning när hon håller tal. Kräk inte
överhuvudtaget för den delen.
DON’T: Ta spontanpauser. Vänta tills det faktiskt är paus. Risken finns
att du missar talet som alla i efterhand kommer att tala om. Bummer.
GUIDE
8 frågor till...
Jimmy Persson, balprins.
Efter middagen
DO: Dansa vals!
DO: Om du är av manligt kön; för!
DO: Bli bjuden på drinkar
DO: Gå på sexan - dansa på borden
DON’T: Jämlikhet i all ära, i vals är det faktiskt
mannen som för. Som kvinna; låt dig föras (förföras?)
DON’T: Häng efter den där läraren som
vägrade rätta upp din tenta. Det hjälper inte.
1. Hur många baler har du varit
på?
Tolv med denna terminens baler.
Samt minst lika många balsläpp.
2. Bästa balminne?
Det finns många, här kommer ett par stycken:
Filmen om dolusspexets återkomst under JF:s vårbal 2009.
Installationen av Per Hellsvik som hedersledamot på vårbalen 2010.
Uppträdande av Kristoffer ”Kringlan” Svensson (P3) på
Wermlands installationsbal 2010.
3. Sämsta balminne?
De roliga baler man missat. Ett dåligt balminne är ett där
man sitter hemma istället för att gå på bal.
På efterfesten
DO: Drick obscena mängder vatten. I förebyggande syfte.
DO: Ta med dig resterna från middagen och erbjud dem som frukost i utbyte mot övernattning
DON’T: Ta den sista shotten
DON’T: Skicka det där flirtiga sms:et. Kanske
framstår som en bra idé just då, men… nej.
DON’T: Cykla hem från efterfesten. Åtminstone inte om du har balklänning.
Dagen efter
DO: Terrorisera alla dina töntiga vänner som inte var på
balen genom att publicera Facebook-statusar och lägga upp
bilder som visar hur fantastiskt kul du hade det
DO: Undersök frack/klänning efter eventuella hål samt
fläckar. Kanske inte det roligaste men tro oss; att spara detta
nöje till nästa gång du ska på bal kan lätt slå tillbaka på dig
själv och din framtida ekonomi.
DON’T: Lägg upp bilder tagna efter klockan 02.00. En
gång ska du också söka jobb, tänk på det!
DON’T: Gå igenom din sms-inkorg. Kan orsaka panikångest och kraftig hjärtklappning.
4. Hur många snapsar är det ultimata antalet?
Två till dig och en att ge till din bordsdam. Om du är dam
så behöver du inte köpa en till din bordsherre, men jag
lovar att det är uppskattat om du gör det ändå. (bäsk tack!)
5. Vad bör man tänka på om man ska klara av en hel
bal, från början till slut
Ät ordentligt innan, man får aldrig tillräckligt med mat.
Om du inte vill eller kan dansa i finskorna så ta med ett
par som är mer dansvänliga.
6. Vilka tre saker går du inte utan till en bal?
1. Fickpluntan! Skippa starkspriten och fyll den med något
annat gott att bjuda bordsdamen på istället (eller ta med
två!).
2. Ett icke fungerande fickur. På bal spelar tid ändå ingen
roll.
3. Överrock, hög hatt och paraply. Skall man beställa fyllemat på väg hem från balen, skall man göra det med stil.
7. Vilken är den ultimata ballåten?
Come away with me – Nora Jones, lugn och långsam vals
som är lätt att dansa till!
Something stupid – Nancy och Frank Sinatra, kasedans!
8. Har du några tips på vad man som herre ska tänka
på när det kommer till att dansa vals?
Öva! Att lära sig grundstegen i Vals tar ca en timme, har
du ingen kompis som kan visa dig så fråga dina föräldrar.
Öva en timme innan balen, så kommer du absolut att
dansa bättre vals än merparten av baldeltagarna. Tilläggas kan att tipsen ovan även gäller damerna. Att inse att
bordsdamen man plikttroget viger första valsen åt bara
kan dansa ”disco-dans” till Skakarumpamusik, gör ingen
glad bordsherre.
19
INTERVJU
Karin Adlercreutz:
“Som inspector är man
mer som ett bollplank”
Text: Kajsa Nilsson Foto: Anna Överby
Sedan början av 1950-talet är
hon en aktiv del av studentlivet
i Lund, och hon är fortfarande
lika engagerad och engagerande. Dissidenten träffar Karin Adlercreutz för att äta bullar, prata utbildningsbevakning
och få reda på vilken årgång av
alla de Lundakarnevaler hon
besökt som varit roligast.
Karin, jag och vår fotograf Anna
installerar oss i ett hörn i gallerian på Juridicums fjärde våning.
Här kan vi prata lite mer ostört än
på JF (och sofforna är skönare).
Medan Anna sätter på kaffe börjar
Karin berätta delar av sin otroligt
spännande livshistoria för mig.
Ville inte bli lärare
Född och uppvuxen i Lund var
det inte konstigt att hon valde att
studera här,
– Att jag skulle studera juridik
var dock ingen självklarhet, berättar Karin.
Det var hennes bror som först
började prata om att studera juridik.
– Egentligen var jag mest intresserad av litteraturvetenskap
men jag tänkte att juridiken var ett
säkert kort om man inte ville sluta
som lärare, och det var det enda
jag var alldeles säker på att jag inte
ville bli, skrattar Karin.
Det år som Karin tog studenten var det ca 100 personer som
tog studenten i hela Lund.
Höstterminen 1950 började
hon plugga juridik på Juridicum.
De var runt 100 novischer varav
10 tjejer. På den tiden fanns det
inte en enda kvinnlig lärare på hela
fakulteten. Karin berättar att många tjejer hoppade av ganska kort
tid efter att de börjat.
– Mischa Markendal , som tog
emot oss nya, var inte helt lätt att
ha att göra med. Ofta var frågorna
han ställde till oss flickor svårare
än de som pojkarna fick svara på,
och om man svarade fel kunde det
hända att han frågade om man
verkligen var säker på att man platsade på utbildningen, berättar Karin. Själv blev hon mest sporrad
att plugga ännu mer för att kunna
svara även på de svåra frågorna.
Gemensam bal på AF
Då Karin började studera fanns
det ingen novischperiod på utbildningen. Den biten var det nationerna som skötte om. Man kunde
inte välja vilken nation man ville
vara med i, utan alla gick med i sin
hemnation.
– Eftersom jag kom från Lund
fick jag gå med i Lunds nation,
berättar Karin.
Malmö nation och Helsingcrona är de nationer hon kommer
ihåg som riktigt häftiga.
– Då fick man se till att skaffa
sig kompisar som var med där så
man kunde gå på deras fester!
Varje vår hade alla nationer
en gemensam vårbal på AF. Det
var en riktig pangfest, minns Karin, men tror att det skulle vara
omöjligt att ordna något liknande
idag
– Nej, idag är nationerna alldeles för stora, ni skulle aldrig få
plats!
På den tiden hade nationerna
inga egna hus, utan fick varsitt nationsrum i AF-borgen, varifrån de
bedrev sin verksamhet. Qurator,
pro qurator och notarie fanns, liksom novischförmän, annars fanns
det inte speciellt många tjänstemän
eller aktiva.
Kassör i JF
Juridiska Föreningen var sig inte
särskilt lik under Karins studenttid; ordförande var en professor
TRE RÖSTER OM KARIN:
Simon Berg
Qurator, Östgöta
Nation
20
“Karin är jordnära och har en
nära relation till nationen och
dess aktiva. Karin som person är
mycket glad och alltid på språng.
Hon är mycket plikttrogen och
säger vad hon tycker, men på ett
konstruktivt sätt Hon kommer
med jämna mellanrum in på expe- Alexandra Brundin
ditionen och talas vid vilket alltid Urisman
uppskattas av oss i Quratelet.
JF:s ordf. 2008/09
Karin Adlercreutz är nationens
adopterade mormor.”
“När jag blir stor ska jag bli som
Karin! En varmare och mer
glädjespridande person än allas vår
Karin Adlercreutz är svår att finna.
Under många år har Karin varit
Lunds juriststudenters allra mest
förtrogna och alltid – alltid! – har
hon studenternas bästa för ögonen.
Med en aldrig sviktande entusiasm
och ett ack så skarpt intellekt är
Karin helt klart en av de coolaste
människorna jag vet!”
Eva Lindell Frantz
Jr.dr. och universitetslektor
“Under ett antal år har jag haft det stora
privilegiet att få arbeta tillsammans med
Karin. Hon har härigenom kommit att
fungera som en förebild och en mentor
för mig. Det heter ju att om man vill nå
skogsbrynet ska man sikta på stjärnorna. För mig är Karin en sådan där stjärna. Det lär vara näst intill omöjligt att nå
hennes passionerat pedagogiska höjder,
men det skadar naturligtvis inte att
försöka. Att man sedan får nöja sig med
att emellanåt nudda trädtopparna är väl
bara något man får leva med, det kan
ju trots allt bara finnas en enda Karin!”
INTERVJU
som hette Per Stjernqvist,
vice ordförande var en docent vid fakulteten. Posterna som sekreterare och
kassör var däremot vikta
för studenter, och kassören
var ingen mindre än Karin.
– Det var roligt att vara
med i Juridiska Föreningen. Vi hade inte möten
särskilt ofta, kanske två till
tre gånger per termin men
vi brukade bjuda in olika
föreläsare att prata, till exempel justitieråd och efteråt hade vi alltid eftersits
på AF, minns Karin.
- Några gånger åkte vi
också iväg till studentgårdarna i Skanör och Lillsjödal,
men det blev ingen fest eller så, för det var ju professorer med! Juridiska Föreningen styrdes helt från
lärarhåll.
tar Karin.
Karins favoritämne var straffrätt, som hon läste för professor
Muntliga tentor
Thornstedt. Civilrätt var inte lika
Även juristutbildningen har
kul, för där fanns inga roliga lärare.
förändrats en hel del.
– Det var Mischa MarkenTräffade kärleken i rätten
dal som ansvarade för Prop– På min tid kunde man vara sompen, som sedan blev Grunken
marnotarie i det som då hette
(som nu är helt borta från terhäradsrätt och rådhusrätt. Jag hade
min ett), fast på min tid varade
studerat juridik i cirka två år när jag
Proppen en hel termin och
tog kontakt med häradshövdingen
var en snabbgenomgång av
och frågade om jag inte kunde
precis allt på hela utbildninfå vara sommarnotarie och det
gen, beskriver Karin.
gick bra. Jag var sommarnotarie i
Undervisningen bedrevs
Torna Bara häradsrätt och där satt
enbart i storföreläsningsform,
Axel ting, berättar Karin. Det var
seminarier och grupparbeten
så de träffades.
kom först på 1970-talet. Runt
Efter avslutad utbildning satt
1965 tror Karin att lärarna
Karin ting i Malmö, sedan var hon
började använda sig av prakmammaledig i några år. I mitten
tiska exempel i sin undervisnav 60-talet ökade anströmningen
ing.
av studenter till juristutbildningen
– Vi hade muntliga tentamarkant.
men, i grupper om fyra, men
Detta ledde till att Mischa Markdet var inte lätt, Mischa var
endal tog kontakt med sin kollega
inte så snäll vid examinationen
Axel, som då blivit professor, och
så jag såg alltid till att hamna i
frågade Axel om inte Karin kunde
en grupp med tre killar för att
tänka sig att hjälpa honom att unförbättra mina chanser, berätdervisa på Proppen. Karin tyckte
ktor vid sidan av sin undervisning, och var en av de första som
började bedriva utbildningsbevakning på fakulteten, något som
hon beskriver som mycket svårt.
att det lät som ett bra förslag eftersom
hon kände att hon behövde fräscha
upp sina juridiska kunskaper lite efter
mammaledigheten. Hon bad Axel att
hälsa Mischa att hon var intresserad av
tjänsten och väntade sedan på att Mischa skulle ta kontakt med henne.
– Det gjorde han aldrig, säger Karin med ett skratt, Mischa tyckte att allt
var bestämt och klart i och med att han
pratat med Axel!
Utsedd till studierektor
Karin har, förutom att undervisa på
Proppen, även hunnit undervisa i Jiken på socialhögskolan under flera år,
parallellt med den undervisning hon
bedrev på Juridicum.
Höstterminen 1974 blev hon kontaktad av prefekt Ulf Cervin som undrade om hon inte var intresserad av
att bli studierektor på Juridicum.
– Han hade väl märkt att jag levde
rövare i olika sammanhang, säger Karin med ett skratt och berättar att hon
inte var rädd att säga ifrån när det var
något hon tyckte fungerade dåligt.
Hennes krav för att bli studierektor var
att hon skulle få jobba heltid på Juridicum, vilket hon fick. Hon var studiere-
Samma problem då som nu
Problemen hon beskriver att
man jobbade med då är mycket
lika de som kursombuden jobbar med än idag.
– Ja, här är det inte mycket
nytt under solen, frågorna är
eviga men svaren varierar, säger
Karin.
Karin har kvar ett kontor på
Juridicum, som hon delar med
Hans Heinrich Vogel och Reinhold Fahlbeck. Hon tycker om
att följa vad som händer på utbildningen och brukar komma
till Juridicum någon gång varje
vecka.
– Jag är utsedd till evig ledamot av lärarlaget inom allmän
förmögenhetsrätt, berättar Karin
stolt. Ofta kommer de undervisande lärarna på terminen till
Karin och ber om råd.
– Det är så trevliga allihopa!
Eva och Patrik och Ulf och allas
vår avtalsrättare Ola.
Jag skrattar och påpekar det aningen lustiga i att Karin omnämner Ola Svensson, och inte sin
make Axel Adlercreutz som ”allas
vår avtalsrättare”. Karin håller inte
med.
– Lilla vän, Ola är rörande, han
kan Axels böcker utan och innan!
Utbrister Karin.
Omtyckt inspector
1979-2001 var Karin inspector på
Östgöta Nation. När jag frågar
vad hon har för anknytning till
Östergötland får jag ett glatt ”ingenting” till svar.
– När jag blev vald till inspector var det ont om Östgötar vid
universitetet och gott om jurists-
(Forts. nästa sida)
21
INTERVJU
tudenter på nationen.
På JF är Karin hedersledamot sedan
1984. 2003-2006 var Karin inspector i
föreningen. Som inspector är man ordförande i det beslutande organet men
framförallt skall inspectorn fungera
som ett bollplank.
– Jag har tycker att man som inspector skall ha rollen som den folk alltid
kan ringa till, menar Karin.
Inspectorn ansvarar också för att
försöka styra upp verksamheten, vilket
hon upplever har behövts mer vid nationen än vid kåren.
– Ja, nationerna kan ju lätt flippa ur
lite ibland, skrattar Karin.
Rutinerad festbesökare.
Idag har Karin titeln inspector emerita
vid såväl JF som Östgöta nation. Som
inspector emerita blir hon bjuden på
alla större tillställningar, och hon tar
ofta på sig sin folkdräkt och går med
studenterna på bal.
Den bästa festen hon varit på har
Karin svårt att komma på, hon har en
del att välja mellan. Till slut kommer
hon fram till att båda gångerna hon
blivit installerad som inspector varit
extra speciella.
- Då kände man sig riktigt favoriserad, alla applåderade och det var väldigt
positiv stämning, berättar Karin.
Bästa karnevalen
Diskussionen om fester glider så smått
över till diskussion om Karnevaler.
Karin gick på sin första karneval
samma år som hon tog studenten, och
sedan dess har hon besökt i stort sett
varje karneval.
– Jag har i princip festat sedan slutet
av 1950-talet, utbrister hon glatt.
Den bästa karnevalen var 1954.
Det var då succé-spexet Djingis Khan
sattes upp för första gången och nästan
ingen kunde karnevalsmelodin för alla
gick runt och sjöng Härjarevisan dagarna i ända.
– Har ni hört den? Undrar Karin
TÄNK OM
DU VAR KUND I EN BANK
SOM INTE BARA BRYDDE SIG
OM PENGAR
Värdepaket Student kostar ingenting och innehåller Internetbanken,
Mobilbanken, Telefonbanken, BankID, Bankkort VISA, Betal- & Kreditkort
MasterCard och Näthandelsdepå. Allt du behöver för att förenkla din
vardagsekonomi. Men allt handlar ju inte bara om pengar.
Sparbanken Öresund är inte som andra banker. Att ge tillbaka till
samhället ligger i vår grundidé. Det innebär att en del av vår vinst
går till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning,
kultur, idrott samt företagsamhet i västra Skåne.
Skaffa ditt Värdepaket redan idag så bjuder vi dig dessutom på bio.
www.sparbankenoresund.se
0 kr
och börjar sjunga för Anna och mig.
”Nu skall vi ut och härja, supa och slåss
och svärja, bränna röda stugor, slå små barn
och säga fula ord!”
Karin har bra sångröst och Anna
och jag kan inte låta bli att sjunga med.
Så sitter vi där i lärarrummet på Juridicums fjärde våning och sjunger vad
som idag används som snapsvisa. Professorer och datalärare som går förbi
tittar lite undrande på oss, men det bekommer oss inte. Vi trallar vidare.
SÄLLSKAPET LUNDAJURISTER
How hard
could it be?
Text: Lars-Göran Malmberg
F
rågan ställs ofta i BBC:s kassako ”Top Gear” av programledarna, Clarkson, May och
Hammond och inte sällan får
de äta upp uttalandet. Det finns vissa
risker med att vara kaxig. Samtidigt kan
det finnas skäl att vara kaxig ibland, att
helt enkelt våga sticka ut hakan även
om man kan anta att man får igen.
Ungefär samma sak sa jag när jag antog erbjudandet att bli ordförande i
fakultetens Alumniförening Sällskapet Lundajurister; How hard could it
be? När jag blev tillfrågad så blev jag
lite överrumplad, inte helt beredd på
frågan, men att svara ja krävde ett par
överväganden. Men tanken som ledde
fram till att acceptera var enkel; Alla
kan ju inte säga nej! Men det är ju tyvärr det som är det vanliga - att säga
nej - och att helst vårda sin egen tid,
att sätta sina egna intressen först istället för att ibland tänka på kollektivet,
vilket i det här fallet är fakulteten,
studenterna och de som tidigare varit
studenter. Detta synsätt är mycket vanligt på fakulteten när det gäller aktiviteter som går utanför ett 9-5 schema.
Krönikans centrala fråga är; Behöver
vi en alumniförening på fakulteten?
Frågan är berättigad. När jag tillträdde
som ordförande fanns ingen av universitetet styrd verksamhet när det
gällde våra alumner. Personligen hade
jag känslan av att detta var ett Amerikanskt fenomen man ville kopiera. Det
går inte att komma ifrån att kopplingen mellan tidigare studenter och deras Alma Mater är tätare och hårdare i
USA än i Sverige. Där betalar man för
sin utbildning och här är den gratis, jaja
jag känner till studielånen. Men viljan
att betala tillbaka genom donationer
till lärosätet genom det alumninät som
finns vid universitet, ett nätverk som
kanske betytt mycket för karriären, är
typiskt sett amerikanskt. Lunds universitet följde dock upp den amerikanska
trenden genom att inrätta ett Aluminnet för ett par år sedan, ett centralt
nätverk för att komma i kontakt med
tidigare studenter, via ”nätet”. Jag känner personligen en tveksamhet till den
centrala ansatsen i Alumninet särskilt i
förhållandet till Sällskapets verksamhet.
Vilka olika roller i alumnipjäsen spelar
vi egentligen? Det går heller inte att
komma ifrån att de som ansluter sig till
det centrala nätverket uppfattar detta
som Sällskapet Lundajurister, vilket det
inte är och i slutändan kommer att fråga
sig varför ska vi vara med på två ställen? Räcker det inte med Alumninet?
Svaret på den sista frågan är nej. Det
räcker inte med Alumninet. Det är på
fakultetens plan som det försiggår aktiviteter till förmån för medlemmarna
i Sällskapet. Eller åtminstone skall försiggå aktiviteter för medlemmarna. Dilemmat är dels det som jag lyfte fram i
de första raderna den egna fakultetens
engagemang, dels att skapa och hinna
med att utföra aktiviteter riktade till
Sällskapets medlemmar. Inom juristsfären finns redan idag ett stort antal
aktiviteter för att kompetensutveckla
dagens jurister, domarakademin bland
annat, så här finns ingen anledning att
öka på utbudet. För ett par år sedan
försökte Sällskapet starta en årligen
återkommande ”Homecoming day”,
förlagd till den lördag då JF håller vårbal. Detta för att ytterligare förstärka
feststämningen. De fyra år som gått
har attraherat en hel del av våra tidigare studenter. Det har kommit mellan
70-90 personer varje år. Majoriteten
av dessa är naturligtvis våra tidigare
studenter. Däremot saknas fakulteten
nästan helt! När man kommer till en
”homecoming day” vill man träffa
sina gamla studiekompisar, förståss,
men kanske också de lärare som man
så högt uppskattade. Men de är inte
där. De är hemma och vårdar sin tid.
Vi, som fakultet, behöver kontakten
med våra studenter som lämnat oss.
Vi behöver tillgång till det kontaktnät som de äldre har för att hjälpa
våra nuvarande studenter in i dessa
nätverk för deras egen framtid. Vi
behöver visa våra studenter både
de som läser nu och de som har läst
hos oss att vi bryr oss om dem. Det
krävs med andra ord aktivitet och det
främst från oss som är på fakulteten,
det behövs idéer och visioner om framtiden och engagemang. Sällskapets
styrelse har aktiva och mycket engagerade medlemmar från yrkeslivet men
knappast någon från fakulteten. Det
är dags att det blir ändring på det nu.
How hard could it be?
23
Stiftelsen Juristförlaget i Lund
- Höga ambitioner och låga priser för goda resultat -
DISSIDENTEN
En novischs
betraktelser
P
Text: Anna Redin. Foto: Mia Petersén
ufendorfsalen snurrade runt mig,
rummet krympte. Studierektorns
röst ekade inuti mitt huvud likt ett
gammalt kassettband som spelas
upp i slowmotion; NIII-HAAR-BLIVITANTAAAAGNA-TIIILL-SVEEEERI G E S - M E E E E S T - E F T E RT R A K TA DE-JUUUUURIIIST-UTBILDNIIIINGGRAAAAAATTTTTIS! I samma stund
som studierektorn betonade meningens sista
ord, steg temperaturen kraftigt inom mig och
skulle lysa med sin frånvaro. Jag hade
förberett mig på det värsta! Juridicum- en
laglös tillvaro på en annars så lagcentrerad plats, likt Thomas Hobbes teori om
naturtillståndet, där ”allas krig mot alla”
råder. Jag svalde tungt, slöt mina ögon och
försökte lugnt intala mig själv; det här ska
nog bli bra ändå.
Så här i efterhand kan jag inte annat än
att konstatera hur fort tiden har gått och
hur roligt jag har haft
sedan den dagen då jag
förfärat satt och hyperventilerade i Pufendorfsalens bakre rad.
Novischperioden – en
galet händelserik tid
som i återblickandets
stund värmer skönt i
bröstet, ungefär lika innerligt som en ärtsoppeavrundande punsch.
Uppdragslekar i ett snöigt Lund
Faktum är att jag, innan jag ens hade hunnit
jag kände ett behov av att svälja en kväljning smaka på begreppet jur-stud (eller i mitt
á la maximerad prestationsångest. Kanske fall; små-[d]jur), hade försatts i något slags
hade jag tagit mig vatten
över huvudet då jag flyttade hit i tron om att jag
skulle bli en sådan där
jurist? När allt kom omkring visste jag ju förhållandevis lite om Sveriges
rikes lag. Vad jag däremot
visste var att min lagbok
skulle bli stulen redan innan jag hade köpt den,
samt att alla böcker jag
någonsin skulle efterfråUppträdande under Temasittning 2
ga i Juridicums bibliotek
hypnotiserat tillstånd; ett slags novisch-trans.
Det var följaktligen i dennaa trans som jag,
till min uppriktiga förvåning, lyckades engagera mig i de allra mest förundransvärda
aktiviteter. Jag vill bestämt hävda att höger
och vänster hjärnhalva aldrig tidigare har samarbetat så intensivt som under de inledande
veckorna på juristutbildningens första termin.
Kreativiteten flödade. Sånger komponerades,
utstyrslar kokades samman och det ena spexet
avlöste det andra. Uppriktigt sagt; det skulle
inte förvåna mig nämnvärt om en eller en annan fadder-hyllande-melodi dyker upp i nästa
års upplaga av Melodifestivalen, eller ännu
bättre, i Talang 2011. Många mästerlika verk
har åstadkommits under novischperiodens
blomstrande dagar och jag är mäkta imponerad över mina medstuderandes oanade färdigheter.
Kanske var det någon gång under dansen till
andra refrängen i låten Vamos a la playa som
jag insåg att det här med juridik nog inte är så
tokigt ändå. Inte så tokigt alls faktiskt. Kopplingen är kanske, för den utomstående, inte
är helt självklar. Dock vore det alldeles för
tidskrävande att i ord försöka vidareutveckla
resonemanget. Som novisch kan man nämligen inte alltid förklara hur saker sker, när de
skedde eller varför de ens ägde rum… i alla
fall inte uppställt i logiskt hållbara argument
vars premisser är sunda i materiell mening.
Vart vill jag nu komma med hela den här utläggningen, vad är summan av kardemumman, undrar ni? Slutsatsen är givetvis att jag
även i fortsättningen kommer att passera
genom Juridicums svängdörrar. Förmodligen
ett oräkneligt antal gånger. Min tidigare obefogade rädsla har ersatts av en övertygelse om
att jag har hamnat rätt och det är en tillfredställande känsla.
25
DISSIDENTEN
Var fan ligger studie1
vägledarkorridoren ?
Och alla andra frågor en juriststudent hinner
ställa sig på fyra och ett halvt år
Text: Kajsa Nilsson
Har du också tröttnat på att stirra dig
blind på ett CV, som hur mycket tid du än
lägger på att ändra typsnitt och sidhuvud
ändå inte ser riktigt så flashigt ut som du
önskar att det gjorde? Känner du att du
gärna skulle vilja glänsa lite mer när det
är din tur att redovisa på seminarierna?
Undrar du också över hur det gick till när
alla kursare helt plötsligt fick ett jobb vid
sidan av studierna? Då är karriärservice
stället för dig!
Karriärservice är en del av studievägledningen och fakultetens service till studenterna när det kommer till svar på frågor
om praktikplatser, examensarbete och
hur man ska göra för att få ett extrajobb.
Likaså erbjuds föreläsningar som sät-
ter ljuset på juristyrkets alla sidor – just
nu planeras en serie föredrag/workshops
där studenterna erbjuds kunskaper och
praktiska övningar i retorik, akademiskt
skrivande, etik, konflikt- och krishantering
samt samtalsmetodik. Det finns även möjlighet för oss studenter att påverka kommande föreläsningsämnen.
Sidan är kort sagt den bästa platsen att
finna annonser som riktar sig specifikt till
studenter!
Om man vill få reda på vilka praktikplatser som är lediga eller förslag på ämnen
till sitt examensarbete kan man registrera
sig på www.cv.lu.se. På denna databas, som
är gemensam för hela universitetet, lägger
många arbetsgivare ut annonser när de
ska nyanställa studenter och nyutexaminerade. Här kommer också karriärservice
att lägga ut de annonser om lediga praktikplatser som kommer in till fakulteten.
Om du vill veta mer om Karriärservice och
vilka studentaktiviteter de har på gång kan
du gå in och ”likea” Karriärservice på Facebook! Sök på Karriärservice|Juridiska
fakulteten i Lund, så får du fortlöpande
tips om användbara länkar och inbjudningar till vårens arrangemang.
I framtiden blir det du som slår dina kursare med häpnad!
Vem som är vem av studievägledarna är inte lätt att veta – Dissidenten kan åtminstone lära dig vad de olika vägledarna kan tänkas
heta…
Så kontaktar du studievägledningen:
Karin Berter – Ansvarar för exjobb och karriär, det är Karin som räddar oss från en
framtid i misär.
Mottagningstider:
Måndag 13-15,
tisdag 10-12,
torsdag 13-15
Louise Hultquist – är koordinator för allt internationellt, vill du åka på utbyte är det
Louise du ska fjäska för tills hennes hjärta har smält.
Michael Mattisson – jobbar som studievägledningens informatör, svarar på frågor
om fördjupningskurserna är det Michael som gör.
Lena Swärd – ansvarar för utbildningens grundläggande nivå, och har du särskilda
behov är det Lenas dörr du ska knacka på.
Amanuenser – kallas studenterna som hjälper till med en massa olika grejer. Alexandra Brundin Urisman, Christina Englén, Mirjam Katzin och Madelene Nilsson heter
dessa hjälpredor till tjejer.
26
Karriärservice ansvarar också för hemsidan AlumniNet, portalen för den som
vill behålla kontakten med sitt Alma Mater
(sitt gamla lärosäte) efter sin examen.
Telefontider (046 – 222 11 00)
Måndag 10-12,
tisdag 13-15,
torsdag 10-12
1
Tag vänster innanför svängdörrarna, gå
genom cafeterian, ut genom glasdörrarna till
andra entréhallen, genom nästa par glasdörrar
tills du kommer till Sessionsrummet. Studievägledarkorridoren börjar med dörren på din vänstra sida.
• Vill du läsa juridik i sommar?
• Vill du vara student på Suffolk University Law School utan att behöva lämna
Lund?
• Vill du knyta viktiga kontakter inför framtiden?
Under 12 års tid har Suffolk Law Summer Program givit amerikanska och svenska juridikstudenter möjligheten att studera tillsammans. Den 21 juni är det
återigen dags att välkomna professorer och studenter från Boston till Lund.
Under Suffolk Law Summer Program räknas alla medverkande som studenter
vid Suffolk University Law School och förutom en oförglömlig sommar får du:
•
•
•
•
•
•
•
4 amerikanska credits
Intyg från Suffolk University Law School
15 svenska högskolepoäng
CSN
2 intressanta föreläsningar per dag
Studiebesök, gästföreläsningar samt sociala aktiviteter
Möjlighet att knyta kontakt med studenter och professorer från USA
Ansökan sker senast den 29 april 2011. För mer information vänligen besök receptionen
på
Juridicum
eller
www.jur.lu.se/SuffolkLawSummerProgram
Vi ses i sommar!
DISSIDENTEN
Älskade Dolus
Text: Erik Lindberg stolt Spexmästare Emiritus Foto: Richard Croneberg
Klockan 23.03 och jag är precis hemkommen från premiären av Dolu§pexet
Alexander Graham Bell eller Skotten i Sarjevo. Mina handflator hade inte kunnat
ömma mer om jag så hade spenderat
en förmiddag med J.D, Turk och Mr
Barney Stinson i ett ändlöst inferno av
high fives.
är vild som ett djur” överskuggas endast av skådespelarnas sångprestationer.
Årets skådespelargarde har tillsammans med Hampus Wikerståls manusgrupp tagit spexet till en helt ny nivå.
De spexare som lider brist på sångröst
kompenserar detta med en rolig roll-
Ändlöst likt ett hamsterhjul kan också
vår juristutbildning kännas. Nio terminer lång är den. Därför slår blodpumpen ett extra slag när man får se en
uppsjö juriststudenter dedicera en hel
termin för att förbereda ett fyrverkeri
som bränns av fem gånger på tre dagar.
Studietiden är till 95% minnen, mina
bästa kommer från Dolu§pexet och jag
tror att jag blir allt mindre ensam om
det.
I historien kastas vi direkt in i en
högländsk bar med en så fantastisk dekor att den ser ut att dofta whiskey (för
nog är det väl äpplejuice som serveras
i de gigantiska skålarna?). In kliver tre
flickor från terrororganisationen Svarta
handen. De har precis stulit Bells opatenterade telefon och ämnar avlyssna
Prins Franz Ferdinand av ÖsterrikeUngern. Bell stormar sedan in på
baren, beställer en quarterdouble whiskey, samtalar med William Wallace om
Glen McEnroe (vars nakenbad i Loch
Ness tydligen gav upphov till myten
om Nessi) samt stöter på en österrikisk
konststuderande vid namn Adolf. Adolf och Bell gör följe till Sarajevo för
att återta Bells telefon.
Ordvitsarna
om
(tele)fåntrattar,
nutidsskämten om patent värda 400
000 € och sångtexter om Adolf ”som
28
förvandlade Lovisa Lundgren till den
skäggige Alexander Graham Bell, dekoren totalrenoverade scenen till Franz
Ferdinands palats och jag kan bara
föreställa mig hur bra Sexmästeriets
premiärsittning var. Husbandet lyfte taket på AF-borgen och det tåls att fundera på om det inte är dags att adoptera
Dolus husband till hela JF!
Det är också viktigt att poängtera att
spexet inte hade kunnat bli av utan
Gustav Thorslunds arbete med sponsring-och marknadsföringsgruppen.
Det var i grevens tid att jag hann få tag
på premiärbiljett till mig och de mina,
vilket tyder på ett bra jobb.
Slutligen måste det lyftas fram att trots
att ledningsgruppens kämpande med
att höja nivån på spexet, hålla ihop organisationen och genomföra föreställningarna så hade de ändå tid att få f.d.
justitierådet Torgny Håstad att skriva
ett tillägg till förordet i programbladet.
tolkning. Vissa sånger får en att skratta hejdlöst och andras sångröster
får ögonen att vattnas. Spexet lämnar
ingen oberörd.
Som medlem av Juridiska Föreningen
är spexet, liksom många av JF:s övriga
utskott, en fröjd att skåda. Utskottet
sväljer oerhörda mängder aktiva och
Ordförande Nenne Gavin har sett till
att allehanda juristtalanger fått utlopp
för sina intressen i någon av spexets
sektioner. Sminket och kostymeriet
Ikväll borde jag ha nött jävsparagrafer
i Rättegångsbalken, istället får jag
praktisera min egen jävsproblematik
genom att plita ner den här hyllningskrönikan. Årets Dolu§pex var episkt
punkt. . Jag satt länge och väntade på
det sista spexattributet i form av ett
acapella nummer och det avfyrades
i ett magiskt inrop. Likt en Pokémon
har spexet utvecklats och är nu ett fullfjädrat spex i klass med de största. Det
ska bli mycket spännande att se vem
som tar över den här underbara skutan
som vi kallar för Dolus.
(Jag hade tänkt avsluta med något prettocitat
på latin.)
DISSIDENTEN
SKI WEEK ÅRE
Text: Oscar Hillmann Foto: Joakim Winnerljung, Christina Söderbäck
E
fter en lång bussfärd vaknade ett
gäng trötta och
något stela jurister
en liten bit utanför Åre. Vi
förutsatte att bussen skulle ta
oss hela vägen till våra stugor
men så var dock inte fallet.
Bussen hade kört fast i snön
men med hjälp av samtliga resenärer lyckades vi gunga loss
bussen à la ”Snow-roller”style.
Väl framme vid stugorna
möttes de förväntansfulla juristerna av duggregn och +2,
att det skulle vara varmare i
Åre än i Lund var inte enligt
förväntningarna. Detta var
inget som stoppade oss utan
vi spände på oss skidor och
snowboards och begav oss ut i backarna. T2:orna tog sig med hybris upp
i första bästa svarta backe och samtliga kunde konstatera att det verkligen
kändes som väggen. T5:orna tyckte
däremot att backen bredvid kändes
som stupet.
Viss problematik uppstod under veckan i och med att T2:orna hade svårt nog
att hålla koll på sig själva, att hålla koll
på sina vänner var det inte tal om. Detta resulterade i att en av våra kära tjejer
i T2 glömdes kvar på en av Åres många
klubbar och fick i avsaknaden av bekanta hänga med upp på en efterfest på
ett närliggande hotell med tre okända
grabbar. Att det var omöjligt att både
prata i telefon och följa med i taxin till
Bygget fick Mathias några dagar senare
uppleva då han trettio sekunder efter
att bilarna avgått upptäckte att han var
30
ensam kvar vid våra stugor.
Dagen D kom och en skicrosstävling
hade arrangerats mellan Jurister och
Ekonomer. Juristernas representanter
bestod bland annat av Sverigerankade
alpin skidåkare, gamla säsongare i Alperna och vår eminenta vice ordförande
i JIPPO. Segern var ett faktum och
Ekonomerna fick träna sig i den ädla
konsten att vara goda förlorare.
Kabinbanan upp till Åreskutan var tyvärr många dagar avstängd på grund
av hård vind, konstigt tyckte vi eftersom att det kändes som om det blåste
som en helt vanlig dag i Lund. Den
dagen skutan ändå var möjlig att åka
upp på hände det otänkbara. Vår kära
Ordförande för JF och vår älskade
Ordförande för Dolu§pexarna gav
sig ut på upptäcktsfärd i det vinterklädda landskapets avstängda backar.
En nära-döden-upplevelse senare tog
de det mogna beslutet att plocka av
sig skidorna och invänta hjälp från två
snöskotrar som Vice ordförande för JF
kallat in, för hur skulle det sett ut om vi
kom hem med ett halvt presidium och
utan en Ordförande för JF:s spex?
Vadslagningen om vem som skulle
bryta första benet intresserade de flesta
men vi kunde som tur var konstatera
att när veckan nådde sitt slut hade inte
ett enda ben gått av, så förutom en misshandlad gitarr, många bakfyllor och en
rumpa som stämt träff med ett glödhett bastuaggregat, klarade sig Lundajuristerna helskinnade och vi kunde,
tittandes på en av de coolaste filmer
som någonsin gjorts, återvända hem till
kära Lund där avundsjuka kursare väntade på att få höra om våra många bravader i landet norr om Skånes gränser.
Vardagens
J
KRÖNIKA
generalklausul
Text: Miran Crnalic
ag hade lagt idrotten på hyllan, lagboken på skrivbordet och med en
lättare sommarbränna och en desto
hårdare struken skjorta så hade jag
påbörjat mitt Lundaliv med att fråga om
hur jag hittar till Pufendorf och undra över
vem Carl-Erik Rosén egentligen är. När
berättelsen nedan utspelar sig så var jag just
i färd med att mischamingla mig igenom ett
helt student-Sverige under min första kväll
uppe på JF. Någon från Tjörn, en annan
från Köping och jag, troligtvis den enda
norrlänningen på dansgolvet den kvällen.
Och där någonstans stod han – Jocke
(förvisso från Skåne, men vad gör väl det).
Jag tog mod till mig och ett, två och tre
steg senare var jag framme bredvid honom.
Han tittade på mig och granskade mig i en
millisekund. Sen tog han ett steg bakåt.
Kanske var det en reflex, kanske var jag för
offensiv.
Jag är från Umeå förklarade jag och ja jo,
det är långt, hyr en liten lya i Lund nu och
klart att du får slagga på min soffa ikväll
och mm, herregud vad svårt det är med
bostäder här i stan, böcker? Tyvärr inte
köpt några än, förutom ett par då, såklart.
Nej, ingen aning vad jag vill bli, men typ
rädda världen. Eller något liknande?
Vi skakade hand, utbytte de vanliga standardfraserna till en början och efter ett tag
hade jag – aningen novischberusad – insett
att här, här var kanske någonting att bygga
på. Jag pratade fort, mycket och lite nervöst
så som det brukar vara när det är någonting
för första gången. I efterhand tror jag att
även Jocke insåg att här, här var någonting att bygga på. Så jag öppnade munnen
igen och fortsatte slå knockout på myten
om den tysta norrlänningen.
Ungefär i just precis denna stund så skulle
vår berättelse kunnat ha tagit slut men
någonstans här så valde den istället att
börja. Novischstämningen hade slagit sin
hand om mig och jag lade min på Jockes
axel (han backade bakåt ännu ett steg
därefter). Jag berättade om mitt förflutna
i Björklöven-klacken och undrade om Zlatan ofta hänger i Lund, liksom det vore ju
bra att veta, tänkte jag.
Jocke backade aldrig bakåt efter det. Inte
ett steg till. I efterhand är jag väldigt tacksam för det, även om jag för den sakens
skull inte skulle ha klandrat honom. Jocke
förklarade att han var från Ängelholm,
undrade om Björklöven möter Malmö FF
snart (”i så fall kan vi ju titta på matchen”…) och förklarade artigt att Zlatan troligtvis inte hänger i Lund så ofta.
Om historia inte kan skriva sig själv så fick
den minsann hjälp av oss den där kvällen.
Jag insåg snabbt att Skåne var mer än Zlatan
och Jocke förstod
snart den sanna innebörden av Norrlands Guld. När jag
i sällskap med Jocke
under en nationskväll långt efter vår
novischtid ramlade
ut på en lördagslevande Tornaväg så
slog det oss: Bland våra föreläsningsgrannar finns alltifrån SM-mästarinnor till entusiaster i lördagskorpen (vi tillhörde den
senare av de två) – och det saknades minsann en knutpunkt för dessa två kategorier.
Om den stunden som följde därefter vore
en amerikansk film så skulle ömsinta fioler spelas och sakta, sakta skulle vi titta på
varandra, undra om båda tänkte på samma
sak och sedan skulle tiden stanna och båda
skulle inse vad den andra tänkte på utan
att egentligen behöva säga det. Fast verkligheten är inte en amerikansk film och tiden
kan ju inte stanna. Så den fortsatte att gå
med oss nerför Tornavägen, förbi Mårtenstorget och upp till JF. Tillsammans bildade
vi Idrottsutskottet.
Det där mischaminglandet med alltifrån
Björklöven till Zlatans favoritställen i Lund
var kanske det som vävde oss samman och
precis just där så hittar vi nog en röd tråd
i hur idrotten kan sy ihop studenter från
olika delar av Sverige.
Precis där hittar vi också syftet med Idrottsutskottetet och när jag i skrivandes stund
väljer mellan att stanna kvar och fortsätta
sippa på mitt bryggda kaffe i cafeterian eller att läsa ut en av alla böcker som skulle
ha varit utlästa så inser jag att man inte behöver krångla till valet alltför mycket. En
paus behövs ibland och idrotten är vår tillflykt då stämningen i tysta läsesalen kryper
alltför tätt inpå, då tentahetsen flåsar en i
nacken och när man verkligen inte fattar
någonting på ett rättsfallsseminarium.
Hörni, det jag vill säga är att Idrottsutskottet är vår generalklausul när vardagen
blivit alltför oskälig.
Låt den bli din med.
31
KULTUR
DISSIDENTENS
VINSKOLA
Text: Martin Andersen och Jacob Rosell
I takt med den connoisseurvurm som
medelklassen i Sverige utvecklat de senaste åren har det blivit allt viktigare för
den som vill verka ”inne” att ha koll på
begrepp som bouquet samt känna till
olika vindistrikt i Frankrike. Men för
dem som varken har lust att läsa DN
Söndag eller lyssna på B. Frithiofsson
kåsera kring Alsace i halvt berusat tillstånd tänkte vi i PUB och CLUB bidra
med lite hjälp vid valet av vin.
Det första man bör tänka på är vid
vilket tillfälle som vinet skall drickas,
gäller det en trevlig fredagsmiddag i
sällskap med en bit kött, förfest eller
slentriandrickande i goda vänners lag
(en inte allt för ovanlig situation för
Lundastudenten)?
Som de flesta vet är huvudregeln att till kött gör
sig rött vin bäst. Kraftiga
kötträtter såsom oxfilé och
entrecote bör matchas med
tyngre röda viner. Som
exempel kan här nämnas
druvsorterna Cabernet Sauvignon och Shiraz, dessa
druvor ger vinet mycket
smak och strävhet vilket
passar bra med kötträttens
aromer. För den som vill
glänsa runt matbordet kan
här påpekas att strävheten
kommer sig av vinets rika
halt av tanniner. Det är
också tanninerna som gör
att vinet passar sig väl för
32
lagring.
Tyvärr faller det sig dock så att inte alla
studenter har råd med dessa kraftiga
kötträtter, något vanligare och mer intressant blir kanske därför viner som
passar bra till diverse pastarätter. Pasta
med kyckling eller annat kött passar
utmärkt till röda viner. Vinet bör vara
lättare i smaken och inte lika strävt som
de ovan nämnda druvsorterna. Ett bra
tips är druvsorten Merlot som liknar
Cabernet Sauvignon utan att vara varken lika strävt eller tungt. Ytterligare
ett bra förslag är Chianti, ett distrikt i
Toscana Italien och druvan Sangiovese.
Vinerna härifrån är lätta men med en
härlig syra som plockar upp smakerna i
den milda pastarätten.
Som sanna mat- och
vinentusiaster
vill
vi även lyfta fram
det vita vinet. Det
viktigaste att hålla
i minnet när man
väljer ett vitt vin är
distinktionen mellan
torrt, halvtorrt och
söta viner. Eftersom
torra viner knappt är
drickbara så fokuserar vi på halvtorra
och söta. Till fisk
och skaldjur gör sig
druvorna Chardonnay och Sauvignon
Blanc bra. De är
halvtorra viner som
ofta har kraftig fruktsyra och citrussmak. De passar även i sällskap med en
trevlig sallad eller en lättare pastarätt.
Som sällskapsvin passar det utmärkt
med både vitt och rött vin, särskilt lite
lättare vita viner, varför inte druvan
Riesling. Av Riesling, som odlas i Tyskland och Frankrike, görs främst
halvtorra och söta viner. De avnjutes
väl kylda på förfesten, balkongen eller
i stadsparken på Valborg. En Riesling
av finare sort gör sig dessutom utmärkt
för ett par års lagring. En joker i leken bland de vita sällskapsvinerna är
Grüner Veltliner som odlas i Österrike,
smaken präglas främst av äpple och
grapefrukt och förtjänar helt klart en
plats bland trevliga sällskapsviner.
Viktigt att tänka på när man ska servera
vinet är temperaturen. De röda vinerna
ska helst serveras strax under rumstemperatur, runt 18 grader. Ställ alltså
in vinet i kylskåpet någon halvtimma
innan servering. De lite tyngre röda
vinerna, som Cabernet Sauvignon bör
dekanteras, eller luftas som det kallas,
innan servering, dvs. hällas upp på kar-
KULTUR
aff eftersom smakerna då frigörs på ett
elegant sätt. Vita viner bör serveras kylda, runt 10 grader.
Med dessa kunskaper hoppas vi att ni
känner er manade att upptäcka och
förkovra er i alla fantastiska upplevelser som vinmakarna och systembolaget
har att erbjuda. Skål!
CLUB & PUBS FAVORITER:
Rött vin till kött:
Santa Helena, cabernet Sauvignon, Chile, flaska 75:Härligt fruktig doft med inslag av hallon, jordgubbar och kryddor som
kanel, muskot och vanilj.
Medelfylligt och mjukt vin med fin balans och fruktkoncentration. Visst
örtigt inslag som är i balans med den söta kryddigheten av vanilj. Vinet har
en lång behaglig eftersmak.
Rött vin till pasta:
Baron Ricasoli Formulae 2009, Toscana Box 229:-.
Kryddig doft med mörka bär, vanilj och ekfat. Fyllig, kryddig
smak med inslag av fat, körsbär och örter i en ursprungstypisk toskansk stil med frisk syra och angenäm strävhet. Balanserad eftersmak.
Vitt till fisk:
Gray Fox, Chardonnay, flaska USA, 59:- (98394)
En fruktig doft som för tankarna till äpple, päron och mogen melon. Smaken är medelfyllig och fruktig med lätt fetma och inslag av rostade fat.v
(Forts. från sidan 11)
man ville pusha och ge tjejer lite råg i
ryggen, få dem att vilja träda fram och
ta ledarroller. Jag kan väl inte direkt
påstå att jag har några ambitioner på att
bli en ledare av större kaliber men det
kändes intressant och inspirerande att
få träffa kvinnliga förebilder. Det är ju
trots allt så, och det kan man inte bortse från -apropå genusperspektivet- att
det fortfarande är männen som sitter
på de flesta professurer, och sitter på
de flesta lektoraten. Går man utanför
universitetets väggar är det likadant,
men advokatkontoren börjar komma
på rätt väg nu, tittar på man Mannheimer Swartling är det väl snart fler tjejer
än killar, dock inte på delägarsidan.
Du är ordförande i Svenska Basset
Hound Sällskapet, berätta lite mer
om det, vad innebär det?
- Det är en hobby jag har! Jag har under hela mitt liv varit väldigt intresserad av hundar och har även ställt ut
mina Bassethundar! Är man då Jurist
så ligger det nära till hands att väljas till
ordförande, genom ”basseriet” -som
vi kallar det- har jag även fått väldigt
många goda vänner, bland annat min
allra bästa väninna!
Vad gör du när du har semester?
Då är jag med mina två hundar, min
man och mina vänner, jag tycker också
om att resa. Vi har ett gammalt hus
i Råå som vi håller på att renovera,
vi tycker det är kul att göra lite handfasta saker. Huset är från 1890-talet, vi
har renoverat det ganska mycket men
försöker samtidigt hålla kvar den gamla
fina stilen. Sen så sjunger jag i kör, en
gospelkör där jag är alt-stämma. Gospel svänger lite så det är jättekul, lite
fart och fläkt!
utav träning, det är nog snarare hundarna som drar. Jag har fått det berättat för mig förr, ibland undrar man var
ni studenter får allt ifrån och hur alla
rykten uppstår, men man vill kanske
inte veta,. Vilket fall som helst så har
jag inte gjort det, nej! Det vill jag ha
dementerat, så kan vi en gång för alla
ta död på det här ryktet!
Tack för att du ställde upp på en
intervju, hoppas du blir nöjd med
artikeln.
- Ja, haha, annars stämmer jag er! Hej
då!
Jag är i skrivande stund fortfarande
osäker på graden av allvar i Evas sista
kommentar.
Jag har hört ett rykte om att du i
yngre dagar sysslade med bodybuilding, stämmer detta?
Haha, ja jag vet inte var det ryktet har
kommit ifrån! Nej det stämmer inte,
det har jag aldrig gjort! Bra biceps har
jag visserligen men det kommer inte
33
It takes two to
TANDEM
Håll utkik efter
biljettsläpp!
DISSIDENTEN
- what’s the fuss?
Text: Charlotte Akej
Legalbuzz lanserades i december 2010
och blev snabbt en snackis inom den
juridiska världen. Dissidenten fick en
pratstund med en av de tre grundarna,
juriststudenten Filip Solsjö.
miner. De har dock verkligen hjälpt till
med att förbättra sidan, vilket gör den
mycket bättre!
Legalbuzz är i dagsläget ett ideellt
projekt. Planen är att så småningom
utveckla det till mer av en affärsverksamhet, detta kommer dock att ske
varsamt. Det redaktionella innehållet
ansvarar främst Filip för, tillsammans
med två andra personer. En av dessa
arbetar själv på en affärsjuridisk byrå
och vill därför ej vara offentlig. I övrigt
består redaktionen av juriststudenter.
Inspirationen till Legalbuzz har
grundarna hämtat från den engelska hemsidan Roll on Friday samt den
amerikanska varianten About the law.
Dessa hemsidor publicerar och offentliggör lönesättning och lönestrukturer
på juridiska byråer i sina respektive
länder.
– Vi upplevde att det saknades en sådan
sida i Sverige och ville därför
skapa något liknande. Tidigare
har vi uppgett att vi gjorde det
Har man inför att höja lönenivån, detta
get driv för afvar emellertid sekundärt. I
första hand handlade det om färsjuridik så ska
att göra informationen tillman inte ägna
gänglig för både studenter och
praktiserande studenter, så att sig åt det - oavde kan göra bättre informerade
sett vad man
val av karriär samt arbetsplats.
Filip berättar att den stora
överraskningen vid lanseringen av Legalbuzz varken var
de svenska lönenivåerna eller byråernas bonussystem, utan istället det stora
gensvaret – från såväl studenter och
praktiserande jurister som de affärsjuridiska byråerna själva.
– Vi hade verkligen inte räknat med det
positiva gensvar vi fick från byråerna
utan trodde att det skulle vara mer sura
I framtiden funderar Legalbuzz på att utöka sin
granskande verksamhet.
– Vi vill såklart främst
fokusera på juristtäta
branscher, därför ligger
domstolar och myndigheter närmast till hands.
Det finns en viss begränsning i att börja närma
sig mindre byråer, här
tjänar
kan informationen vara
mer känslig. Därför har
vi valt att inledningsvis
inrikta oss på granskning av de stora affärsjuridiska byråerna
varpå följer större myndigheter.
– Att granska kvaliteten på de svenska
juristutbildningarna är också en idé vi
har. Frågan är dock hur mycket material man kan få fram. Ett sätt är såklart
att ta kontakt med byråer och att titta
på deras anställningsstatistik. Frågan är
ju också om vi på Legalbuzz är de bästa
att göra just dessa utvärderingar.
Någon risk för att informationen skulle
stagnera tror han inte finns.
– Informationen och därmed hemsidan kan bli hur omfattande som helst!
Bland andra juristtäta branscher märks
bland annat revisionsbyråerna, därefter
har vi alla de stora bolagen som anlitar
affärsjurister.
På den avslutande frågan om varför
det tidigare varit så tabubelagt att tala
om vad man tjänar som affärsjurist har
Filip två förklaringar.
– Spekulerar man på ett större plan så
är det nog den svenska mentaliteten
som spelar in – man talar ej om vad
man tjänar utan detta är någonting som
man håller för sig själv.
– Emellertid tror jag att ett av de största skälen till att många byråer väljer att
ej tala öppet om sina löner är för att de
ej vill att lönen ska vara ett motiv till
varför man väljer att arbeta på en byrå.
Jag kan sympatisera med detta. Trots
allt så är det ju så att om man inte har
något driv för affärsjuridik så ska man
inte ägna sig åt det – oavsett hur mycket man tjänar.
Fotnot: Legalbuzz söker ständigt efter
nya medlemmar till redaktionen. Intresserade uppmanas att höra av sig till
info@legalbuzz.se.
35
DISSIDENTEN
TORSKEN
INFÖR RÄTTA
Text: Charlotte Akej Foto: Filip Redin
Det är främst män som köper sex.
Men vem är egentligen köparen? Vad
fyller kriminaliseringen av sexköparen för funktion – ska den skydda den enskilda kvinnan, kvinnor i
allmänhet eller är det en ordningslag?
Med utgångspunkt i dessa frågor
bjöd Juridiska Föreningens jämställdhets- och likabehandlingsutskott i
början av februari in till en diskussionskväll om sexualitet, juridik och
sexköp.
tressen är och vilka som ska dra nytta av lagen tycker Westerstrand att
sexköpslagen gagnar alla på längre
sikt och därför samhället i stort. Alhem håller med om att lagstiftningen gagnar hela samhället, med reservation för att lagen aldrig når de
sofistikerade männen – även i detta
perspektiv är lagen en klasslag.
Att rikta ett straff även mot den
prostituerade är enligt samtliga deltagare fel väg att gå. Westerstrand
Att ämnet berör och lockar folk råder Panelen, från vänster: Kajsa Ekis Ekman, moderator Niklas Selberg, anser att det är socialt missriktat
det ingen tvekan om, Pufendorfsalen
och helt fel att straffa kvinnorna.
Jenny Westerstrand samt Sven-Erik Alhem
är fylld till sista platsen när kvällens
Ekis Ekman drar parallellen till ett
debattören Jenny Westerstrand inflikar att
moderator, Juridiska fakultetens dokrån – ska detta leda till fängelse för
sexköpslagen
innebär
ett
stort
historiskt
torand Niklas Selberg, drar igång diskusbåde rånaren och den rånade? Ekis Ekman
sionen genom att be paneldeltagarna berät- trendbrott, en vridning av fokus från kvin- berättar vidare om synen på prostitution i
nan i prostitutionen till köparen. Wester- Spanien, där prostitution ses mer som ett
ta om hur de själva ser på sexköpslagen.
strand pekar även på det motsägelsefulla i ordningsbrott och den prostituerade bötfälls
att grupperingar som aldrig annars talar om
Kajsa Ekis Ekman, journalist och
– något som enligt Ekis Ekman är
författare till bland annat boken
både grymt och cyniskt då det leder
”Varat och varan. Prostitution, surtill att den prostituerade för att betala
rogatmödraskap och den delade
sina skulder måste gå på gatan ännu
människan” menar att sexköpslagen
mer.
är en otroligt framsynt och genial
lag – samt att den verkligen fungerTill den avslutande delen av diskusar. Även f.d. överåklagaren, numera
sionen inbjuds publiken att delta.
samhällsdebattören, Sven-Erik AlMan diskuterar bland annat det
hem, instämmer i att sexköpslagen
felaktiga i att likställa ett köp av sexär en bra lag. Alhem menar att det
uella tjänster med ett köp av en bil
är bra att lagstiftaren tydliggör att
och samtalar även en stund om hudet inte är fritt fram att köpa en
ruvida sexualköplagen befäster synen
del av en kvinna. Inte desto minatt kvinnor är underordnade. Att
Varje lektors dröm; ett fullsatt Pufendorf
dre menar Alhem att sexköpslagen
sexualköplagen är ett positivt påhitt
är en klasslag och att en rik person
verkar samtliga i publiken vara övekvinnors
rättigheter
gör
detta
just
när
det
som vill köpa sex fortfarande kan göra detta
rens om, möjligtvis med undantag för en
utan minsta risk för inblandning från polis kommer till rätten att sälja sex. Varför är det äldre och mycket upprörd herre som ansåg
så viktigt att kvinnor får just denna rätt?
eller åklagarsida.
det vara både orimligt och orättvist med en
lag där köparen och inte säljaren straffas. En
Panelens tredje deltagare, forskaren och På frågan om vad lagstiftningens skyddsin- åsikt som emellertid snabbt lämnas därhän.
36
37
DISSIDENTEN
Smått&Gott
””
CITERAT
Om det skulle vara så att du som läser här befinner dig i
Åretrakten: Besök Tegetornsrestaurangen och hälsa från
mig - jag lovar att du blir bjuden på mat!
Sture Bergwall (f.d Tomas Quick) ger restaurangtips i sin blogg,
http://sturebergwall.wordpress.com. Publicerad 5/2 2011
“Om jag köper 100 kopior nu, tror du
att de hinner ta slut innan jag tar min
examen?”
Orolig novisch funderar på om det verkligen är värt att
spendera 75 kronor för 100 datorutskrifter på Juridicum
MÅNADENS ARGA LAPP
“Jurister (...) ser ner på ekonomer för att de inte kom in på
juridik, de ser ner på civ. ing/
natur (inte för att en jurist kan
skillnaden) för att de är nördar.
De ser upp till läkare som de
gärna vill umgås med då de inser
att det är ett yrke med mer status
än jurist, något som läkare ofta
tycker kan vara lite lätt irriterande då juristerna gärna vill
försöka jämställa de två programen.”
Ur en diskussion om ‘fördomar om studenter som
pluggar’ på internetforumet Flashback. Publicerad
13/2 2011.
Månadens argaste lapp avlämnades anonymt till
en tjej med pälsmössa i Tysta Läsesalen.
Dissidenten kan dock meddela den arga djurvännen att mössan i själva verket var gjord av fuskpäls.
DOM PÅ RIM
38
Inte bara pensionerade justitierådet Torgny Håstad kan
konsten att sticka ut när det
kommer till att skriva domskäl.
Följande domskäl härstammar
från en dom i Eskilstuna TR i
mitten av 1980-talet. Författare
är dåvarande tingsrättsfiskal
Per-Erik Andersson:
Bröllop hade han ju haft
Firat med en starker sagt.
Hemåt gick de unga tu
Osams blev han med sin fru.
Aldrig skulle han gjort så
Om han anat hur det skulle gå.
Nej han skulle inte kickat
Kanske mot sin duva nickat.
Arg han blev — ja som ett bi
Slå sin maka var ju tji.
Något måste ändå få
Smaka på hans arga tå.
Hiskeligt var han humör.
Inte nog att dömas för.
Olyckor kan drabba alla.
Åtalet skall därmed falla.
Hellman har bestritt ansvar
Eftersom det inte var
Meningen att sparka glas
Så att rutan gick i kras.
Hastigt vände han sig om
Sparkade mot något som
Trodde han var husets mur
Med en glasruta — sån otur.
Slutligen kan sägas så
Hellman har gått med uppå
Att för skadeståndet stå.
Globally minded.
Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt
som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och
mest komplexa juridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta
integrerat i gränsöverskridande team.
Linklaters Stockholmskontor rekryterar just nu biträdande jurister inom ramen för
vårt Junior Associate Program. Vi söker dig med mycket goda akademiska meriter.
Notarietjänstgöring eller annan relevant arbetslivserfarenhet är meriterande men
inte ett krav. Du har även ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett
utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus.
Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och
utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och
engagerade kollegor. Sista ansökningsdag är den 31 mars, läs mer om
tjänsterna på vår hemsida www.linklaters.com/joinus
Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och organisationer
i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora affärs- och finanscentra
levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över hela världen.
linklaters.com/joinus
Room for individuality, space for success
The business law market is dynamic and ever-changing, which calls for flexibility and diversity.
That is why we are looking for individuals with different backgrounds and personalities to be part
of our team. If you possess flexibility, imagination and ambition, we can offer you opportunities
within Swedish and international business law. Our unique cross-border approach has taken us
out into the world, with offices in more than 40 countries, and it could also be your path to an
exciting and successful career in international business law.
Take your rst step by visiting us at:
www.dlanordic.se