Farhad Jabbari

#3/2012
DIN TIDNING OM FÖRETAGSHÄLSA FRÅN PREVIA
Strategisk hälsosatsning
i Svedala Kommun
Framtidens ledarskap
– så fungerar det
SATS Sveriges vd
Farhad
Jabbari
aktiverar sin personal
för ökad lönsamhet
Ribbings
tips om
etikett på
jobbet
Gör en Klassiker
De fyra långloppen
för arbetslivet.
PREVIA DIREKT
Snabb hjälp
när det krisar.
på djupt vatten
Extrem arbetsmiljö
hos Kustbevakningen.
Petter Stordalen
Storföretagarens
syn på företagskultur.
IMAGES
Bild: GETTY
Ledare
Orka hela vägen
Att orka ett helt yrkesliv utan att slita ut sig – det kan låta som en
självklarhet. God hälsa tas ofta för given. När vi mår bra tänker vi inte
på det, vi jobbar på och är nöjda. Men för många kommer den dagen då
hälsan försämras. Vi blir sjuka eller får nedsatt arbetsförmåga. Rehabilitering fungerar bra för vissa, men kostar förstås en hel. För att inte tala om
det personliga lidandet bakom en utsliten rygg, en arm som inte fungerar
som den ska, eller en hjärna som har blivit överkänslig för stress.
Det finns all anledning att arbeta förebyggande och långsiktigt med
hälsa, så att vi faktiskt orkar ett helt arbetsliv och tar vara på de resurser vi
har. Vi chefer kan ge organisatoriska förutsättningar och tilldela resurser för en sådan insats. Det har
Svedala kommun insett. Första
steget mot ett strategiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete för dem
var att använda Previa Puls, ett
effektivt verktyg för att få heltäckande analyser av hälsotillståndet hos medarbetarna – och en process för arbetet.
– Med Previa Puls kan cheferna se hur det faktiskt ser ut och vilka
konsekvenser det kan få om man inte gör något, säger personalchef
­Charlotte Svensson i reportaget i detta nummer av Prima.
Svedala kommun ser även Previa Puls som ett första steg mot ett
hälso- och arbetsmiljöarbete som kan hjälpa dem att attrahera kompetent
personal. Läs mer om Svedalas spännande resa på sidan 4.
”Att ha koll på hälsoläget är en viktig
uppgift för chefer”
Att ha insyn i hälsoläget är en viktig uppgift
för chefer inom alla typer av verksamheter.
Framtidens arbetsliv, med den nya tekniken
som öppnar helt nya dörrar till att arbeta flexibelt och resultatorienterat, ställer helt nya krav
på chefen. Går det överhuvudtaget att hålla ihop
ett företag när arbetstagarna arbetar precis var
och när det passar dem? Och hur påverkar det
medarbetaren och chefen att vara uppkopplad 24 timmar om dygnet, 365 dagar om
året? I detta nummer av Prima har vi pratat
mer framtidsforskare och trend­analytiker
för att få veta mer om framtidens ledarskap.
En sak är säker – vi står inför stora utmaningar och spännande möjligheter.
Trevlig läsning!
Christer Zaar
vd, Previa
previa prima
Ansvarig utgivare: Christer Zaar
Redaktion: Katrin Malm, Isabelle Öblom
Produktion: Spoon
Omslagsfoto: Viktor Johansson
Tryck: Elanders AB, ISSN 1651 – 8063
2 Prima 2 | 2011
Att jobba ska
bli svettigare
HÄLSA Att det är farligt att sitta still vet vi
r­ edan. Kanske till och med så farligt att det inte
går att kompensera med träning, enligt vissa
studier. Därför undersöker forskare vid Kungliga
Tekniska Högskolan om det går att införa mer
rörelse i kontorsmiljön. Bland annat testar de
vad som sker när man kopplar en dator till ett
löpband eller en roddmaskin med en läsplatta.
­— Det handlar om hur vi ska designa våra
kontor för mindre stillasittande. Och då pratar jag
inte bara om att flytta skrivaren till andra sidan
korridoren, något man ägnade sig åt redan på
80-talet. Det är så tråkigt att klockorna stannar,
och ger därför ingen större effekt för hälsan,
säger Helena Tobiasson, forskare vid design­
fakulteten på KTH som arbetar med projektet.
Får du utlopp för
din kreativitet?
ARBETSMILJÖ Anställda som arbetar
på en kreativ arbetsplats upplever mindre
stress och bättre hälsa. Det har Farida
Rasulzada, lektor vid institutionen för
psykologi vid Lunds universitet, tagit reda
på i sin forskning.
Det handlar inte om att man sysslar
med konstnärlig verksamhet – utan om att
nya idéer välkomnas, personlig utveck­
ling uppmuntras och att det är tillåtet att
misslyckas. På www.farida.se kan du ladda
ner ett test med tio frågor som testar din
arbetsplats kreativa förmåga.
70 procent av cheferna …
… uppgav i en undersökning från tidningen Chef att de trots tidsbrist och stor arbetsbörda motionerar
lika mycket som genomsnittssvensken (minst ett pass på trettio minuter i veckan). Undersökningen
visade också ett samband mellan ”ju högre befattning, desto mer tränar chefen”. Helt i linje med detta
uppgav också sex av tio chefer att de anser att motionsvanor har betydelse för karriären.
Tre frågor till …
I varje nummer av Prima låter vi en
ledare svara på tre snabba frågor om
ett ämne som ligger dem varmt om
hjärtat. Den här gången har vi frågat
norske hotellägaren Petter Stordalen
om hans syn på företagskultur.
På previa.se kan
du prenumerera på
vårt nyhetsbrev. Det
handlar om hälsa på
jobbet och ger tips på
hur du tar hand om
kropp och själ.
Chefer tar ut pappadagar
PÅ JOBBET På sju år har andelen pappor i chefsposition som
stannar hemma med barnet tre till sex månader ökat från 20
till 30 procent. Undersökningen är beställd av organisationen
Ledarna och utförd bland 1 300 chefer. Den visar också att 92
procent av de kvinnliga cheferna stannar hemma i mer än sex
månader, medan 92 procent av de manliga cheferna inte gör
det. Femton procent av chefer som är pappor tar inte ut någon
föräldraledighet alls.
Norrmän ger ickerökare mer ledigt
HÄLSA Norska konsultföretaget
Infotjenester har valt morot i stället för
piska när det gäller att få medarbetarna att sluta röka. Anställda som
inte röker får två dagars extra ledigt
varje år, eftersom företaget anser att
rökpauserna kostar företaget mer än
lediga dagar. Norska fartygskoncernen GriegGroup har en liknande policy för sina medarbetare, en dag
extra ledigt till alla som nobbar
cigaretter.
1
Dina medarbetare ska vara ”energiska, modiga och begeistrade” – vad innebär det och
hur ser du resultatet?
— Att de är engagerade och har överskott av energi
till att göra våra hotell till Skandinaviens bästa, att de
är modiga och vågar komma med okonventionella och
nyskapande förslag, och att vi är entusiastiska allihop för
människorna runtomkring oss, för vår planet och för livet
vi lever. Ett av våra hotell
fick ett mejl från några
gäster som berättade att
de hade döpt sitt barn
efter receptionisten, det
är resultatet av energi,
mod och begeistring.
2
Vad vill du att
mod rent konkret
ska betyda hos en
diskplockare på ett
av dina hotell?
Petter Stordalen
Ålder: 50. Bor: Oslo. Familj:
Gift, två barn. Gör: Äger hotell— Det kan till exempel
kedjan Nordic Choice Hotels
vara att våga säga ifrån
och var en av årets sommartill sin chef om hur något
kan göras bättre, att kom- pratare i P1. Känd som tuff och
energisk affärsman med stort
ma med en ny idé eller
engagemang i miljöfrågor och
att säga ifrån om man ser
en gäst eller en kollega bli företags sociala ansvar.
illa behandlad. Det är mod
oavsett vilket jobb man har, diskplockare, receptionist
­eller vd. Det handlar om att se människorna runt sig, att
ha en gemenskap och ta ansvar för den gemenskapen.
Alla har ett ansvar för att det vi levererar är bra.
3
Vilka tips skulle du ge till andra ledare om
hur man får värderingar att bli mer än bara
ord för medarbetarna?
— Skapa inte kulturen i ett Excelark, låt den byggas av
de som jobbar på företaget. Det är de som förstår den,
de som kommer dit klockan åtta varje morgon och som
jobbar, dricker kaffe och lunchar med sina kollegor. Och
är du chef måste du respektera kulturen på arbetsplatsen
och leva efter den, inte bara prata om den.
Prima 3 | 2012 3
Hälsoexempel
Svedala kommun
Utmaning: Att få till stånd ett strategiskt
och långsiktigt främjande hälsoarbete.
Visionen är att alla i kommunen ska orka
arbeta ett helt yrkesliv utan att slita ut sig.
Lösning: För att få en bra bild av hälso­
läget i kommunen använder Svedala
kommun Previa Puls. Förutom medarbetar­
enkäter ingår nulägesanalyser och work­
shops där kunden och Previa tillsammans
kommer fram till mål och handlingsplaner.
Resultat: En god start för det fortsatta
arbetet, engagerade medarbetare, och en
ökad medvetenhet om att hälsoarbetet
måste förankras i organisationen. Sve­
dala kommun planerar nu att ta fram en
hälsopolicy som ska integreras med andra
policy- och styrdokument.
Svedala satsar
på hälsan
När Svedala kommun ville komma i gång med ett strategiskt
hälso­arbete var en nulägesanalys A och O. Previa hade det
perfekta verktyget för att överblicka nuläget och kunna ta det
viktiga första steget i rätt riktning.
text Ulf wiman foto Christian ANdersson
Allt fler företag och organisationer
inser vikten av att satsa medvetet på
hälsoarbetet på arbetsplatsen. I dag
uppger nio av tio chefer att det bedrivs
ett systematiskt hälsoarbete på just deras
arbetsplats, vilket är en fördubbling sedan
1996, enligt företaget Prevent.
Svedala kommun, en liten kommun
strax utanför Malmö, hade egentligen
inga akuta hälsoproblem. De förebyg-
gande insatserna och rehabiliteringen
fungerade bra, men allt fler chefer började
inse fördelarna med ett mer strategiskt
och långsiktigt främjande hälso­arbete.
Sjukfrånvaro kostar mycket pengar och
medarbetarna skulle kunna förbättra sin
livskvalitet, både på och utanför arbetet.
– Vår vision är att alla i kommunen
ska orka arbeta ett helt yrkesliv utan att
slita ut sig. Så varför vi ville börja jobba
Vad tycker du om Svedala
kommuns hälsoarbete?
Anette Barr, förskolelärare
— Jag tycker det är bra att kommunen är
intresserad. Det är viktigt hur man mår
för att göra ett bra arbete. Får vi anställda
hjälp med att må bra tjänar både arbets­
givaren och vi på det. När man arbetar
hälsofrämjande kanske inte alla hänger
med från första början, men ju mer man
fortsätter att jobba med det, desto fler
kommer vi att få med oss.
Det var lätt att fylla i enkäten och
positivt att få svar direkt. Man får sig en
tankeställare: Hur gör jag i den situationen,
vad kan jag förbättra?
mer strategiskt var helt klart – hur var
mer oklart, berättar personalspecialisten
Ann-Charlotte Gauffin.
Hur:et kunde däremot Previa svara
på. Ann-Charlotte och den dåvarande
personalchefen fick höra talas om Previa
Puls hösten 2011.
– Vi tyckte att det lät mycket intressant,
fortsätter Ann-Charlotte Gauffin.
Det som tilltalade var helheten och
det pedagogiska upplägget. Previa Puls
handlar inte bara om en isolerad med­
arbetarenkät, utan även om nulägesanalyser och workshops där kunden och Previa
kommer fram till mål och handlingsplaner.
I en kommun med bred verksamhet
är det även en fördel att varje arbetsplats
kan titta på sin individuella situation och
jobba vidare med den. Dessutom får de
som deltar i enkäten omedelbar feedback
på sitt hälsoläge.
Kommunledningen i Svedala var
positiv direkt. Medarbetarna delades upp
i två enkätomgångar med 700 personer
i varje. Den första genomfördes i maj
2012. Parallellt med enkäten gjordes även
en nulägesanalys av kommunens över­
gripande hälsoarbete.
Prima 3 | 2012 5
En stor mängd data från enkäter och
workshops ska nu bearbetas för att
sedan ligga till grund för kommunens
övergripande satsningar 2013/2014.
Kort om Previa Puls
Previa Puls är en del av Previa Effekt
och skapar en process för strategiskt och
målinriktat hälso- och arbetsmiljöarbete
med nulägesanalys, mål, handlingsplaner
och uppföljning.
Tjänsten har fyra delar:
➜ Webbaserad enkät visar hur medarbetarna upplever sin hälsa.
➜ Nulägesanalys visar hälso- och
arbetsmiljöarbete på organisationsnivå.
➜ Nulägesanalys visar kostnader för
sjukfrånvaron.
➜ Workshops där övergripande mål och
handlingsplan tas fram.
Resultaten analyserades separat av
både Previa och Svedala kommun. En
hälsostrateg och en organisationskonsult
från Previa gick igenom analysresultaten
med kommunens ledningsgrupp, chefer
och fackliga representanter. Och inte
minst – de presenterade dessutom en
ekonomisk genomgång som visade vad
sjukfrånvaron faktiskt kostar.
– Med Previa Puls kan cheferna se hur
det faktiskt ser ut och vilka konsekvenser
det kan få om man inte gör något. Som enskild chef är det inte så lätt att tolka enkätresultaten och se vad som bör göras. Nu får
de specialisthjälp, säger Charlotte Svensson,
personalchef på Svedala kommun.
Alla verksamhetsområden inom
kommunen fick ta fram utvecklingsområden och tre områden där de egna styrkorna
finns. Under hösten kommer cheferna att
6 Prima 3 | 2012
”Med Previa Puls kan cheferna se hur det faktiskt ser ut och vilka konsekvenser det kan få om man inte gör något”
presentera resultaten för sin personal och
planera det fortsatta arbetet med dem.
– I Previa Puls arbetar vi både med
styrkor och med utvecklingsområden.
Något som är positivt är att alla på
chefsnivå är delaktiga. Det gäller att skapa
medvetenhet och att komma vidare. Då är
chefernas engagemang avgörande, säger
Pernilla Sarup, Previas hälsostrateg som
arbetar med Svedala kommun.
Inför den andra enkätomgången,
som genomfördes i slutet av augusti,
gjordes några justeringar. Medarbetare
vars resultat hamnar på rött i Previa Puls
”balans­barometer” kunde anmäla intresse
att träffa Previas hälsocoach. En av dem
var Marie-Louise Skarin, som arbetar som
barnskötare på en förskola. Hennes mål
var att få verktyg och hitta strategier för
att hantera sin stress, både i arbetet och privat.
– Jag tycker att fler borde ta den här
möjligheten om de behöver. Jag tror också
att vi behöver bli bättre på att våga prata
om hur vi egentligen mår, säger hon.
Resultaten från enkäterna visar på
olikheter mellan olika verksamheter, men
Charlotte Svensson påpekar att det är för
­tidigt att dra några långtgående slutsatser. Ett
mål som personalenheten redan ser är dock
att få cheferna att agera på tidiga signaler.
– Vi måste våga prata om hur man mår.
Personalavdelningen kommer att utbilda
inom detta, säger Charlotte Svensson, som
är nöjd med resultaten för kommunens
övergripande hälso­arbete.
– Vi låg bra till inom många områden,
men måste bli bättre på att förankra hälsoarbetet i organisationen. Vi planerar att
ta fram en hälsopolicy som ska integreras med kommunens andra policy- och
styrdokument. Hälsa ska vara en röd tråd
genom vårt arbete, säger hon.
Ann-Charlotte Gauffin betonar det
långsiktiga perspektivet när man arbetar
hälsofrämjande.
– Det måste få ta tid. Det hälsofrämjande arbetet är en process och ett nytt
sätt att tänka. Vi har precis börjat resan,
men det är glädjande att se att en del
redan har kommit långt.
Se FILMEN om
Svedala kommun på
previa.se/svedalakommun
Du kan också läsa av
koden ovan med din
smartphone.
Vad tycker du om Svedala
kommuns hälsoarbete?
Marie-Louise Enochsson, förskolechef
— Cheferna i kommunen är positiva till
att det hälsofrämjande arbetet är uppe på
agendan. Den stora förändringen är att vi
nu pratar om hälsan hos dem som är friska.
Det skapar en likvärdighet och helhet i hela
kommunen. Innan har alla knåpat på sina
kammare.
På workshoppen fick vi en bred bild av
hur det ser ut hos de avdelningar som del­
tagit i första omgången och hur vi ligger till
i förhållande till varandra inom kommunen
som helhet.
Prima 3 | 2012 7
Framtidens
ledare i ny roll
Resultat i stället för närvaro, organisationer som styr
sig själva och en ökad risk för ohälsa när det traditionella kontoret försvinner. Prima har spanat efter
morgondagens arbetsliv. text Ulf WIman foto Syster diesel
Den kraftigt accelererande teknikutvecklingen
och arbetslivets ökande digitalisering har gjort det
allt svårare att förutsäga hur arbetslivet kommer att
se ut på sikt.
Dagens chef måste redan nu förhålla sig till
de möjligheter – eller utmaningar beroende på
hur man tolkar det – som
teknikframstegen skapar. Nya
medier och informations­
kanaler har ökat transparensen i samhället, men hur ska
man hinna med omvärlds­
bevakningen när tiden går allt
snabbare?
Och hur ska man leda
Thomas Fürth,
ett företag som håller på att
Kairos Future.
upplösas i tid och rum? Går
det överhuvudtaget att hålla ihop ett företag när
arbetstagarna arbetar precis var och när det passar dem?
– Arbetslivet kommer att bli mycket mer resultatfokuserat. I industrisamhället gällde kontroll
genom närvaro. I framtiden blir arbetsprestationen
det avgörande, säger Thomas Fürth, forsknings­
ledare på analys- och konsultföretaget Kairos
Future.
Han säger att chefsrollen kommer att föränd-
ras när arbetstagarna är individualister som zappar
mellan olika projekt baserade på talang och utvecklingsmöjligheter. I stället för att vara anställda
blir de leverantörer.
– I framtidens mer självstyrande organisationer, där projektmodellen blir allt vanligare, liknar
8 Prima 3 | 2012
chefsrollen mer regissörens. Chefen är med om att
”sätta upp föreställningen”, men behövs kanske inte
under projektets gång, säger Thomas Fürth.
När det traditionella kontoret försvinner
minskar även chefens möjligheter att kontrollera arbetsmiljö och ergonomi. Det kan leda till
att ­arbetsskador och ohälsa ökar. Thomas Fürth
menar att en fungerande företagshälsa blir extra
viktig, men även att exempelvis bemanningsföretag
kan få ett utökat ansvar.
Något som redan höjer medelålders chefers
stressnivåer är interaktionen med medarbetare
födda på 1980- och 90-talen.
Det har skrivits och diskuterats åtskilligt om hur man
som chef ska leda dem. Och
vi vet ju alla hur de är, eller
hur? Curlade och bortskämda,
illojala, självcentrerade och
ifrågasättande, hela tiden på
jakt efter nya upplevelser.
Emma Pihl, författare
– Det är självklart en
och föreläsare.
förenklad bild. Det finns stora
olikheter och variationer inom gruppen, säger
konsulten, författaren och föreläsaren Emma Pihl.
Hon menar att 80- och 90-talisterna är präglade
av uppväxtens materiella välstånd och av att de
ständigt har varit stimulerade – alltid haft något
att göra och att roa sig med. Det gränslöst växande
tv-utbudet har format deras attityder, bland annat
om vikten av yta och utseende.
Skolan, inte minst friskolorna, fokuserar i dag
I framtidens mer
självstyrande
organisationer liknar
chefsrollen mer
regissörens.
alltmer på fördjupning av elevernas intresseom­
råden. Det har bidragit till att 80-/90-talisten vill
att arbetet ska vara nära knutet till den egna hobbyn – arbetet kan till och med vara sekundärt, för
att ge hobbyn ännu mer utrymme.
Men Emma Pihl säger att en chef som kan
anpassa sitt ledarskap lätt kan få de unga medarbetarna lojala och intresserade.
– Lyhördhet och kontinuerlig feedback är
viktigt, så sätt av tid för regelbunden återkoppling.
Delegera och var noga med att förklara hur deras
”Lyhördhet och kontinuerlig
feedback är viktigt, så sätt av tid
för regelbunden återkoppling”
arbete bidrar till helheten. Gissa inte vad de tycker;
fråga dem om deras idéer och förslag på lösningar.
För att skapa engagemang bör 80-/90-talisterna
få använda sina talanger inom ramen för arbetet.
De är uppvuxna med tv- och dataspel och behöver
också konstant nya utmaningar i form av mer
avancerade uppgifter.
Deras vana att allt finns tillgängligt på internet
dygnet runt och kravet på nåbarhet kan bli en
stressfälla för chefen. Emma Pihl menar att en
tydlig gränssättning är viktig.
Hon rekommenderar även att chefer ska jobba
med sin syn på den nya generationen:
– Fokusera på det positiva och ta hjälp av dem.
Vad kan de bidra med, vad går de i gång på?
Summan av stressen är konstant
Arbetsplatser som förändras i
grunden. Medarbetare som ställer
allt större krav på ledarskapet.
För chefer som inte klarar av att
anpassa sig till nya förhållanden
väntar en framtida uppförsbacke
fylld av stressfaktorer.
Thomas Fürth, forskningsledare
hos Kairos Future, menar att det
krävs förståelse för att stress oftast
är konstant. Men den upplevs olika
av olika personer – det är hur man
hanterar den som gör skillnaden.
– Flexibilitet och förmåga att se
möjligheter är viktiga ingredienser
i både dagens och morgondagens
ledarkompetens. För att hantera
den stress som teknikutvecklingen
kan skapa krävs god kännedom
om ny teknik, eller i vart fall öp­
penhet inför förändringar. Det är
också viktigt att kunna omfor­
mulera sina värderingar om vad
som är rätt och fel, säger han.
Prima 3 | 2012 9
Farhads
framgångsformel
Som vd för SATS Sverige går Farhad Jabbari i bräschen
för träning som en del av arbetslivet. Vinsterna är stora – på
några år har långtidssjukskrivningarna på företaget halverats
tack vare den hälso­inriktade företagskulturen.
Text johan Åberg Foto ulf berglund
arbetsdag råder full aktivitet på SATS
Spårvagnshallarna i Stockholm. Överallt i
den trendigt industriella lokalen trampas
det på träningscyklar, springs på löpband
och lyfts tunga vikter. Mitt bland alla svettiga människor går en man i kostym. Han
hälsar glatt till höger och vänster, stannar
för att prata lite här och var och skojar
med personalen i receptionen en stund
innan han kommer fram och presenterar sig. Farhad Jabbari, vd SATS Sverige.
Handslaget är fast.
Han har tagit den långa vägen till vdposten och hävdar – inte utan stolthet –
att han fortfarande är en av de vassaste på
hela SATS på att städa löpband.
Resan började med ett deltidsjobb
som gruppträningsinstruktör under
studie­tiden, fortsatte med befordran till
platschef, distriktschef och regionchef
innan Farhad hösten 2010 fick frågan han
längtat efter: Vill du bli SATS nya vd?
– Det var ett enkelt val. Jag tror verk-
ligen på det här. Varje kväll när jag lägger
mig tänker jag på att människor mår bra
tack vare det vi gör. Vi hade sex miljoner
besök förra året och jag tror att nästan
alla lämnade oss lite gladare än innan
de kom. Att vår produkt bidrar till väl­
befinnande och hälsa gör mig stolt, säger
Farhad Jabbari.
10 Prima 3 | 2012
Enligt Farhad är en förklaring till den
goda trivseln bland SATS personal att
företaget arbetat hårt med att tydliggöra
­företagets värdeord, så att personalen ska
veta exakt vad som förväntas av dem i alla
lägen.
Foto: Janne Danielsson
Även fast klockan är två en vanlig
Walk the talk. För att föregå med gott exempel
tränar Farhad tre till fyra pass i veckan. Oftast
blir det styrketräning.
Det är tydligt att Farhad trivs med det
han gör, vilket är något han delar med
sina anställda. När Great Place to Work
årligen listar Sveriges bästa arbetsplatser
är SATS ett ständigt återkommande inslag
på topp 10-listan för stora företag.
– Vi ser personalen som kärnan i vår
verksamhet. Vill man vara framgångsrik,
bygger det på att personalen är motiverad och full av energi. Inte minst i vår
bransch. Därför har vi under en lång tid
arbetat med hälsofrågor och individuell
utveckling för våra anställda.
”Vill man vara framgångsrik, bygger det
på att personalen är motiverad och full
av energi”
– En annan förklaring är att vi satsat
på kompetensutveckling för att personalen hela tiden ska känna att de blir
bättre på jobbet. Tillsammans har de här
greppen skapat en härlig arbetsplats med
mycket energi, säger Farhad Jabbari.
Men det är inte bara trivseln som är
god. De senaste åren har även antalet
långtidssjukskrivningar halverats på
SATS som en konsekvens av arbetet
med att skapa en kultur där träning är
en naturlig del av arbetslivet. Fri träning
på alla SATS center är en självklarhet.
Därtill får de anställda rabatt på personlig
träning, träningsskor och faktiskt även på
träningskort till kompisar – eftersom det
är roligare att träna tillsammans.
Farhad Jabbari
Gör: Vd på SATS Sverige
Ålder: 37 år. Bor: Sollentuna.
Familj: Frun Emelie och sonen
Leon.
Träningsfavorit: Varierar,
men just nu är det hantlarna
faktiskt.
Prima 2 | 2011 11
Farhad Jabbaris
fem tips för lyckad
personalvård
1. Satsningar på hälsofrågor ger perso­
nal som är motiverad och full av energi.
2. Tydliga värdeord skapar trygghet
eftersom personalen vet precis vad som
förväntas av dem i alla lägen.
3. Regelbunden kompetensutveckling
gör att personalen känner att de hela
tiden utvecklas.
4. Låt träning bli en naturlig del av
arbetslivet. Aktiv personal ger ökad
produktivitet och effektivitet – och le­
der till minskad ohälsa på arbetsplatsen.
5. Föregå med gott exempel som chef
och visa med dina handlingar vad som
är viktigt. Visa att du tror på produkten
och lev det du pratar om. Walk the talk
helt enkelt.
”Att personalen lever
ett aktivt liv leder till lönsamhet när
man kommer ned till
sista raden”
Farhad Jabbari har gått den
långa vägen på SATS – från
gruppträningsinstruktör till vd.
– I en verksamhet som säljer träning
är det viktigt att vi alla lever det liv vi
pratar om. Vi pratar mycket om walk the
talk, att tro på produkten och dess värde
och själv visa vägen.
Ett exempel är att Farhad gärna ser
att heldagsmöten inleds med gemensam
gruppträning och kortare möten förläggs
till träningscentret i stället för till kon­
ferensrummet.
– Det är min uppgift som chef att
föregå med gott exempel och visa med
12 Prima 3 | 2011
mina handlingar vad som är viktigt. För
min egen del är träning lika vitalt som
mat och sömn. Jag fungerar bättre när
jag tränar: äter bättre, sover bättre, jobbar
bättre, säger Farhad Jabbari.
– Jag har ett ansvar för mina med­
arbetares välmående och vet att träning är
ett verktyg som hjälper dem att må bra.
Att personalen lever ett aktivt liv leder
också till lönsamhet när man kommer
ned till sista raden.
De senaste årens tränings- och hälso­
boom har, tillsammans med ett lyckat
varumärkesarbete och satsningar på
produktutveckling och nya center, bidragit till att SATS de senaste åren gjort fina
resultat. Men i en bransch där konkurrensen ökat lavinartat finns även en annan
förklaring till framgångarna.
– Människorna. Personalen. Maskiner
kan vem som helst köpa in, men stoltheten
och energin som vår personal förmedlar
är det som gör oss unika. Därför är det så
viktigt att ta hand om dem.
Kortaste vägen
till läkaren
Nu har stockholmarna
fått ännu närmare till
husläkaren.
Previas första husläkarmottagning har
öppnat mitt i Stockholms city.
text STina Gerhardt
är landstingsansluten, kan alla som vill
Mitt i affärskvarteren på Regerlista sig på Galleriva.
ingsgatan ligger husläkarmottagningen
– Vår huvudkompetens är sjukdomar
Galleriva, strategiskt placerad för att ta
som drabbar arbetsför beemot människor som arbetar i
folkning då vi har en direkt
området.
koppling till företagshälsan.
– Det går ofta bort mycket
Vi har också en fungerande
tid för dem som jobbar i city
plan för att – om så behövs
när de ska ta sig till vårdcen– hjälpa våra patienter att
tralen där de bor och väl där
prata med sin arbetsplats
kan de få vänta länge. Vi sätter
om åtgärder. Ibland kan det
högt värde på att ta emot våra
ju uppstå lite mer oväntade
besökare på utsatt tid, så att de
fall i affärslivet, berättar Carl
kan komma tillbaka till jobbet
Bure.
så snart som möjligt. På så
Carl Bure är chef för
– Vi har exempelvis
vis kan man få läkar­besöket
Previas nya husläkarkunder vars anställda reser en
avklarat på en gång, i stället
mottagning Galleriva.
hel del. Vid ett tillfälle hade en
för att skjuta på det, säger Carl
av kunderna haft en konferens utomlands,
Bure, verksamhetschef på Galleriva.
och vi kunde konstatera att en av deltagarna
Galleriva öppnade främst för att
hade drabbats av en smittsam sjukdom
Previas kunder i city ska kunna lista sina
som det gällde att få stopp på så att inte fler
medarbetare och få tillgång till snabb och
medarbetare smittades.
effektiv sjukvård. Eftersom mottagningen
Här finns galleriva
➜ Previas husläkarmottagning Galleriva
ligger på Regeringsgatan 25 och här
finns husläkare, distriktssköterska och
psykolog. Lista dig på mottagningen kan
du bland annat göra på Gallerivas
hemsida eller via Vårdguiden.
➜ Ring oss gärna på telefonnummer
08-534 811 30 – eller läs mer på
www.galleriva.se
Första hjälpen
i förkylningstider
Ännu mer
trivsel på jobbet
Hälsa I takt med att höstmörkret sänker sig över Sverige, ökar
även antalet sjukskrivningar på grund av förkylning i Previas statistik
över sjukanmälningar.
— Så här års börjar vi vara inomhus mer och är närmare varandra,
då ökar också förkylningarna, säger Urban Svensson, företagsläkare
och medicinskt ledningsansvarig på Previa.
Som arbetsgivare finns det en hel del man kan göra för att i möjligaste mån undvika manfall på arbetsplatsen. Här är några tips.
Arbetsmiljö Så många som nio av tio trivs med sitt
arbete visar en kartläggning från Previa. Bara en procent av
de tillfrågade uppgav att de inte trivs alls.
— Ett meningsfullt arbete med bra arbetskamrater är en
avgörande hälsofaktor för många, kommenterar Per Larsson,
beteendevetare på Previa.
Men bra kan alltid bli bättre. Här är därför fem tips på hur
du som arbetsgivare kan öka trivseln på arbetsplatsen.
1. Underlätta god handhygien. Tvål, pappershanddukar och
1. Kommunicera tydligt. Sätt tydliga mål och se till att
handdesinfektion är ett måste på toaletterna.
det finns balans mellan ansvar och befogenheter.
2. Förkyld? Stanna hemma! De första dagarna av en förkylning
2. Skapa delaktighet. Involvera medarbetare och ta vara
är man som mest smittsam.
på deras idéer.
3. Ha en positiv inställning till vab. Barn som kommer tillbaka
3. Höj taket. En tillåtande attityd skapar utrymme för
till dagis för snabbt efter en förkylning är mer mottagliga för nya
virus.
4. Ge ansvar. Anställda som har inflytande över sina egna
4. Håll avståndet. Om det går, ha lite avstånd mellan arbetsplatserna, cirka 2–3 meter. Se över möjligheterna att kunna jobba
hemma.
­öppen kommunikation, misstag och olika åsikter.
arbetsuppgifter trivs bättre och upplever mindre stress.
5. Uppmärksamma medarbetare. Ge feedback på
utfört arbete – både positiv och negativ.
Prima 3 | 2012 13
Extrema
arbetsplatser
”Ett misstag kan
snabbt bli ödesdigert”
— Ute till sjöss är ingenting stilla. Risken att halka, falla i vattnet eller
klämma sig är stor. Och när vi patrullerar i mörker måste vi se
upp så att vi inte kolliderar med tjuvfiskare eller andra i ljusskygg
verksamhet som befinner sig till havs utan tända lanternor.
Text Monica Samuelsson Foto Tommy Hvitfeldt
Vi följer med Patrik Mathiasson och hans kollegor ombord
på Cobran, en racerbåt som används för sjötrafikövervakning
och sjöräddning, ut på fjärden utanför Karlskrona. Här finns
än i dag vissa militära skyddsområden som Kustbevakningen
har uppsikt över. I övrigt handlar uppdraget om allt från att
kontrollera hastighet och nykterhet till sjöss till att bedriva
övervakning av fiske, förebygga vattenförorening och se över
hantering av farligt gods och lastsäkring på färjor och fartyg.
För att ändå bara nämna något.
— Jag är ute på sjön den största delen av min arbetstid. Vi
jobbar tillsammans i mindre lag och vi är väldigt samspelta. Det
måste vi vara för att jobbet ska fungera så säkert som möjligt.
Jag tycker att vi har en hög riskmedvetenhet och är lyhörda
för varandras signaler, säger Patrik Mathiasson som jobbat
många år med kustbevakning, först i Tullverkets regi och sedan
på Kustbevakningen när det blev en egen civil myndighet.
— Uppgifterna har med åren blivit alltmer polisiära. Från att
mest ha bedrivit övervakning har vi i dag förundersökningsrätt inom miljöbrott och ratt- och sjöfylleri till att beivra brott
mot sjötrafiklag och fiskelag.
Patrik Mathiasson känner sig privilegierad som får arbeta
till sjöss. Här känner han sig hemma. Men det finns situationer
då jobbet riskerar att bli farligt.
— När vi genomför räddningsaktioner eller inspektioner i
busväder så tänjer vi ibland på gränserna. Att klättra upp på
lotslejdaren utmed en hög fartygssida när vågorna rullar och
vinden är stark, kräver både styrka och koncentration, säger
Patrik Mathiasson.
14 Prima 3 | 2012
Men utmaningarna är inte bara fysiska. I tjänsten möter
Patrik och hans kollegor också personer som uppträder både
hotfullt och aggressivt och med åren har, upplever Patrik,
respektlösheten mot myndighetspersoner ökat.
”När vi har räddningsaktioner eller inspektioner i busväder så
tänjer vi ibland på gränserna”
— Då gäller det att behålla lugnet och vara så taktisk som
möjligt i mötet med människor. Det måste man nog vara
speciellt funtad för även om en del träning i verbal judo också
ingår i kustbevakningsutbildningen, säger Patrik och ler.
Dykarna inom Kustbevakningen har fysisk träning inplanerad under arbetstiden. Det har inte Patrik Mathiasson som
kustbevakningsinspektör, men att hålla sig i form är viktigt.
— När man söker till Kustbevakningen är det tuffa inträdeskrav. Sedan ligger det i vårt eget intresse att underhålla form
och fysik. Man måste vara både stark och smidig för att orka
med det dagliga jobbet, berättar Patrik som cykeltränar på
sommaren och kör längdskidor vintertid. Vätternrundor och
vasalopp hjälper till att stärka motivationen.
— Hos Previa får vi regelbundet göra hälsoprofiler för att
stämma av att konditionen och hälsan är som den ska. Det
känns positivt och ger också en tidig signal om något inte är
som det ska.
Patrik Mathiasson
Ålder: 53 år. Yrke: Kustbevakningsinspektör. Bor: På en ö i Karlskrona skärgård. Bästa med jobbet: ”Att få vara ute
på sjön, köra båt och på olika sätt hjälpa
människor i skärgården.”
Intressen: Älskar praktiskt arbete. ”Jag
har en liten båt som jag gärna fritidsfiskar
med.”
Som kustbevakningsinspektör behöver
Patrik Mathiasson hålla sig i form,
både fysiskt och psykiskt. Även under
höststormar och snö­oväder ska jobbet
utföras, det går aldrig på förhand att
veta vad eller vem man möter till havs.
Vänd
Så hjälper
Previa
sjöräddningen
Foto: KUSTBEVAKNINGEN
Undervattensmiljö
kräver god fysik.
Frisk myndighet
jobbar vidare för hälsan
Att jobba som flygande eller dykande personal på Kustbevakningen ställer höga krav på
god hälsa och att man håller sig i form.
hålla sig friskare och verkligen
Cecilia Persson är persose vinsten med en god livsstil
nalkonsult och specialist inom
och medvetna val, säger Cecilia
arbetsmiljö- och hälsofrågor på
Persson.
Kustbevakningen. En arbetsplats
med närmare 800 anställda där
Det arbete som börjat på
behoven ser olika ut hos olika
huvudkontoret med föreläsningar
personalgrupper.
och att personalen fått genomFör att kartlägga hur perföra balansprofiler ska nu sprida
sonalen egentligen mår har
sig ut i hela organisaKustbevakningen
tionen. Cecilia Persson
tillsammans med
poängterar att det är
Previa dragit i gång
friskfaktorerna man är
ett inspirations- och
på jakt efter.
enkätarbete som ska
– Det handlar om
utmynna i en helhetsatt ta till vara på de
bild av hälsoläget på
sociala, fysiska och
myndigheten.
mentala resurser man
– Vi har extremt
har och stärka dem.
låga sjuktal. Det ger
Vi vill lyfta fram både
oss möjlighet att
Cecilia Persson,
vikten och vinsten av
flytta fram positioner- Kustbevakningen.
en god hälsa. Arbetet
na. Min målsättning är
har just påbörjats och det känns
att vi ska gå från ett traditionellt
fantastiskt spännande att få vara
arbetsmiljöarbete till mer stratemed och genomföra en så omfatgiska insatser för en bättre hälsa.
tande insats för både en god
I ett första skede utbildar vi nu
hälsa och arbetsmiljö.
nyckelpersoner i hälsofrämjande
Text: Monica Samuelsson
ledarskap. Kort sagt handlar det
Foto: Tommy Hvitfeldt
om att hjälpa personalen att själv
16 Prima 32 | 2012
2011
Om det som inte får hända ändå inträffar, är
det mycket värt med en bra beredskap. Previa har
därför flera tjänster för att underlätta i oförutsedda
situationer. Krisstödet, K24, kan nås dygnet runt
om det inträffar en olycka eller ett dödsfall på
­arbetsplatsen. Även kring mer vardagliga händelser, som exempelvis konflikter i arbetsgruppen,
finns hjälp att få.
– Genom vårt chefsstöd kan man få tid hos en
beteendevetare samma dag om man till exempel
behöver hjälp med konflikthantering, berättar
Bodil Paulin, affärsutvecklingschef på Previa.
Många arbetsgivare vill också erbjuda sina
medarbetare stöd om de har privata bekymmer.
– Vårt medarbetarstöd finns för att ge rådgivning i situationer som inte behöver ha med arbetet
att göra, allt från juridiska frågor till problem med
tonårsbarn.
Nytt i höst är att dessa tre tjänster – krisstöd,
chefsstöd och medarbetarstöd – paketeras under
namnet Previa Direkt, som är en abonnemangstjänst. Ett enda telefonnummer ger tillgång både
till rådgivning när det behövs och snabb hjälp i
akuta situationer.
– Det är ett heltäckande skyddsnät, som minskar effekterna när det händer något, men också
förhindrar energiläckage, produktionsbortfall och
att konflikter blossar upp, säger Bodil Paulin.
Ett nummer för
små och stora kriser
Stöd och råd när olyckan är framme eller när ­­
det helt enkelt bara kör ihop sig. Med Previa ­
Direkt är hjälpen bara ett telefonsamtal bort.
text Stina Gerhardt Illustration Syster diesel
Alla samtal tas emot av en specialutbildad
grupp som slussar ärendet vidare till olika specialister på Previa beroende på vad ärendet gäller.
– Att erbjuda det här externa stödet på alla nivåer
i organisationen är ett sätt för arbetsgivaren att visa
att man satsar på personalen, säger Bodil Paulin.
att deras chefer oavsett tid på dygnet har möjlighet
att tala med en professionell person och få stöd i
sitt ledarskap av specialutbildad personal, och vid
behov även begära utvidgat stöd till hela sin grupp.
– Vi vet att allting kan hända när man minst
anar det, inte minst när man som vi jobbar på färja,
väg och bana. Som statlig myndighet har vi en krisberedskap enligt svenska riktlinjer, men samarbetet
med Previa ger ett komplement på det psykosociala planet, säger Lena Ehrlenfeldt.
Lena Ehrlenfeldt är HR-strateg på Trafikverket,
som har valt att ansluta sig till Previas krisstöd.
Lena menar att det för Trafikverket är värdefullt
Bodil Paulin, Previa.
Det här ingår i Previa Direkt
Krisstöd – Previa K24
➜ Förebyggande stöd som
krisplaner, utbildningar och
övningar.
➜ Medicinskt kompetenta
krisoperatörer tar emot sam­
tal hela dygnet.
➜ Krishantering, uppföljning
och avlastning.
Chefsstöd
➜ Råd och stöd i situationer
där man av någon orsak inte
kan vända sig till sin chef.
➜ Stöd och avlastning för
chefer i till exempel konflikter
eller svåra samtal som vid
misstanke om missbruk.
➜ Personligt stöd i rollen
som chef eller i frågor som
att hantera balansen mellan
privat- och arbetsliv.
➜ Vid behov tid hos beteen­
devetare samma dag.
Medarbetarstöd
➜ Rådgivning i privata situa­
tioner, till exempel problem
och händelser i familjen
eller juridiska frågor.
➜ Råd och stöd i situationer
där man av någon orsak
inte kan vända sig till sin
chef.
Mer
information på
previa.se/
previadirekt
Så enkelt når du
Previa Direkt
1. Ett nummer in.
2. Du väljer aktuell tjänst med
tonval.
3. Du får kontakt med Previa
Direkts krisoperatör.
För mer information
Kontakta Bodil Paulin, affärs­
utvecklingschef på Previa
Tel: 08-508 920 33
eller kontakta Previas växel:
0771-23 00 00.
Prima 3 | 2012 17
2
Prylar som gör det enklare att trotsa kyla och mörker
1
1. Vind- och vattentåligt ställ som går att knöla ihop till en godispåses storlek Haglöfs
Endo jacka och byxa, ca 3 000 kr resp. 2 000 kr. 2. Att synas är lika viktigt som att se.
Craft Safety Vest, ca 300 kr. 3. En pannlampa som lyser upp. Silva Jogger, ca 300 kr.
FOTO: Scanpix
3
Handbok för vinnarskallar
Olof Röhlander, Forum
Att ha vinnarskalle är att sätta straffen och vinna matchen. Men också att
ta tag i surdegar på jobbet, att lyfta
blicken mot högre mål eller stå upp för
sig själv i fikarummet. Föreläsaren Olof
Röhlanders nya bok
Bli en vinnarskalle:
handbok i mental
träning innehåller
konkreta övningar för
att lösa upp mentala
spärrar.
Vasaloppet …
Nya perspektiv på rörelse
… på sex veckor i stället
för på en dag . Läs mer och
anmäl dig till Arbetsplatsklassikern på previa.se/
arbetsplatsklassikern.
Dan Andesson, Dola
En basketstjärna, en professor och en
simtränare är några av de personer som
är intervjuade i boken Fysisk aktivitet
– vägen till bättre hälsa och ett rikare
liv av Dan Andersson
som är universitetsadjunkt i Idrott med
inriktning mot hälsa.
Boken tar ett vetenskapligt helhetsgrepp
på sambandet mellan
ett friskare liv och att
motionera.
1 av 5
råkar ut för it- eller teknikproblem på jobbet en eller flera
gånger om dagen, enligt en undersökning från Manpower.
Mer surt i lunchlådan
Karin Bojs, Max Ström
Vetenskapsjournalisten Karin Bojs
har skrivit boken Syra själv om hur
man gör mjölksyrade
grönsaker, späckade
med hälsosamma
­effekter. Perfekt för
att alltid ha något
gott, fräscht och
­supernyttigt att
stoppa i lunchlådan.
18 Prima 3 | 2012
Gör arbetsplatsklassikern
Har du deltagit i Vasaloppet, Vätternrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet under ett år, då har du gjort en Svensk
Klassiker. Nu finns möjlighet att utmana
dig själv, dina arbetskamrater och andra
företag i Arbetsplatsklassikern. Du skidar,
cyklar, simmar och springer lika långt som
i originalloppen, men har sex veckor på dig
att skrapa ihop varje distans.
Anmäl din arbetsplats
➜ Previa samarbetar med Arbets­
platsklassikern, så prata med din
kundansvarige för att anmäla dig
och dina kollegor. Skidmomentet,
innan Vasaloppet, börjar i januari.
➜ Att delta kostar 600 kronor per
år och avgiften är avdragsgill som
friskvårdspeng. Överskottet från
­Arbetsklassikern investeras i en gratis
skolklassiker för mellanstadieelever.
— Vår vision med en Svensk Klassiker är
att göra svenskarna friskare. Men alla har
inte möjlighet att delta, det kräver trots
allt både tid, pengar och träning. Dessutom
måste man hänga på låset för att få en
plats i loppen. Därför har vi startat Arbetsplatsklassikern för att man ska kunna delta
på hemmaplan, berättar Michael Thorén, vd
för en Svensk Klassiker.
De olika momenten i Arbetsplats­
klassikern startar sex veckor innan respektive lopp, och väder och underlag spelar
mindre roll. Allt med stavar, såväl stavgång
som crosstrainer räknas som skidor och i
cykelmomentet går det alldeles utmärkt att
tillgodoräkna sig både cyklingen till jobbet
och spinningen på gymmet.
— Du för in sträckan via datorn eller
­mobilen och får en graf över hur långt du har
kommit mellan Sälen och Mora. Är du snabb
och till exempel har gjort nio mil skidor på
tre veckor kan du gå in på ett andra varv
och hjälpa dina arbetskamrater, så att ni kan
tävla mot ett annat kontor eller utmana ett
annat företag, säger Michael Thorén.
illustration: syster diesel
Previakompetens
I sin bok Etikett på jobbet tar Magdalena
Ribbing upp frågor om allt från mejlhyfs
till mobbning på arbetsplatsen.
Fråga: Alltför ofta skickar man e-post
med en konkret fråga utan att denna
besvaras. Ska man skicka meddelandet
igen? Hur bör man då formulera sig? Ska
man låtsas som att man aldrig skickade
ett första meddelande, eller kan man på ett
artigt sätt säga att man datum si-och-så
skickade ett mejl som inte besvarats, och
att man därför nu prövar att skicka samma
fråga igen?
Svar: Ibland verkar det
som att vi Sverige är
världsbäst på att inte
besvara brev, inbjudningar, frågor, mejl –
eller hälsningar. Kanske
är det inte så, men visst
är det alltför vanligt att den
som får en fråga per brev eller mejl inte
svarar på den. Alla gånger har man inte ett
svar, men självklart meddelar man i så fall
just detta: ”Tyvärr har jag inte något svar
på din fråga”, i stället för att släppa hela
ärendet i ointresselådan. Det kan finnas
orsaker, alla mejl når inte sitt mål, alla svar
kommer inte fram. Men merparten gör det,
och slöfockarna är i majoritet bland de
osvarande. Du kommer att få fortsätta att
skicka dina mejl med frågor en gång till,
och ytterligare en gång. Och då skriver du
i ämnesraden ”Omsänd fråga” och tredje
gången ”Påminnelse om obesvarad fråga”.
Du behöver inte lägga till någon artighet i
själva meddelandet, påpekandet i ämnesraden räcker. Någon måtta får det vara på
krusandet.
Foto: Evelina Carbon
Arbetets
vett och etikett
Ann-Charlotte
Laurell hjälper
organisationer
att utvecklas.
”Det finns oftast mer som
fungerar än som inte fungerar”
Ann-Charlotte Laurell är psykolog med bakgrund som marknadsekonom. På Previa arbetar
hon bland annat med organisationsutveckling.
Hur uppnår man förändringar i en
arbetsgrupp med hjälp av KBT?
— Framför allt handlar det om positiv
förstärkning. KBT handlar om att bli
medveten om vad man gör, när man
gör det och vad det får för konsekvenser — och sedan göra mer av det som
fungerar bra. Det gäller att eftersträva
att få in ett positivt tänkande kring det
man själv och kollegorna gör, i stället
för att lägga energi på det som inte fun­
gerar. Genom att förstärka de positiva
aspekterna uppnår man synergieffekter
som påverkar gruppdynamiken. Det är
då du verkligen kan få människor med
dig i en förändringsprocess. Tyvärr är vi
människor mer vana att leta fel, men det
finns oftast fler saker som fungerar än
som inte fungerar.
Hur skulle du beskriva ditt
arbetssätt?
— Jag tycker det är mycket viktigt att
ha ett konsultativt förhållningssätt, ge-
nom att coacha chefer och arbetsgrupper till att åstadkomma en förändring
som fungerar i deras arbetsvardag, med
målet att fasa ut mig själv. Initialt läggs
mycket tid på dialogen med kunden,
om vad som är ett resultat för just den.
Det gäller att kunna visa på effekten av
den insats som görs. Genom att ringa in
vad som ska åstadkommas och skriva
en projektplan för större uppdrag är det
lättare att utvärdera arbetet.
Vad har du för nytta av din bakgrund som marknadsekonom?
— Det är komplext när människor
och ekonomiska faktorer ska samspela
för att nå resultat. Min bakgrund är till
hjälp för att möta kunden och koppla
ihop bitarna så att det blir begripligt i
arbetsvardagen.
Fotnot: KBT står för kognitiv beteendeterapi och är en inriktning inom psykoterapin.
Prima
Prima32 || 2012
2011 19
posttidning B
returadress:
AB Previa
Box 6047
102 31 Stockholm
porto betalt
Är adress eller mottagare felaktig?
Ändra dina uppgifter på info@previa.se
Här finns Previa
Prima på Ipad
Gå in på Appstore
och sök på Previa.
Du hittar Prima
under Ipad Apps.
Kontakta oss på
telefon: 0771-23 00 00
mejl: info@previa.se
hemsida: www.previa.se
Foto: Christer Jansson
Läs Prima på Ipad
Blekinge län: Karlshamn, Karlskrona,
Ronneby
Dalarnas län: Borlänge, Falun, Leksand
Gotlands län: Visby
Gävleborgs län: Gävle, Hudiksvall,
Hofors, Sandviken, Skutskär
Hallands län: Falkenberg, Halmstad,
Varberg
Jämtlands län: Östersund
Jönköpings län: Eksjö, Forserum, Habo,
Jönköping, Nässjö, Vaggeryd, Värnamo
Kalmar län: Borgholm,, Kalmar,
Mönsterås,, Oskarshamn
Kronobergs län: Alvesta, Tingsryd
Lenhovda, Lessebo, Växjö, Älmhult
Norrbottens län: Boden, Gällivare,
Haparanda, Kiruna, Luleå
Skåne län: Bjuv, Eslöv, ­Helsingborg,
Hässleholm, Kristianstad, Landskrona,
Lund, Malmö, Simrishamn, Skurup, Svedala,
Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm,
Örkelljunga
Stockholms län: Arlanda, Märsta,
­Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand,
Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan, Stockholm/Brunkeberg, Stockholm/City,
Stockholm/Östermalm, Södertälje
Södermanlands län: Eskilstuna,
Flen, Kat­rineholm, Nyköping, Oxelösund,
Strängnäs
Uppsala län: Uppsala, Enköping
Värmlands län: Arvika, Charlottenberg,
Karlstad
Västerbottens län: Dorotea, Husum,
Lycksele, Nordmaling, Skellefteå, Sorsele,
Storuman, Umeå, Vindeln, Vilhelmina,
Vännas, Åsele
Västernorrlands län: Härnösand,
Sundsvall, Örnsköldsvik
Västmanlands län: Köping,
Västerås, Sala
Västra Götalands län: Borås,
Falköping, Färgelanda, Göteborg Centrum,
Göteborg/Gårdatorget, Karlsborg, Lidköping,
Skara, Skene, Skövde, Strömstad, ­Tibro,
Tidaholm, Troll­hättan, ­Uddevalla
Örebro län: Hallsberg, Karlskoga, Örebro
Östergötlands län: Linköping, Mjölby,
Motala, Norrköping