Fördjupning Ett skepp kommer lastat

Lärarhandledning
f) Ett skepp kommer lastat
Kort sammanfattning om innehållet: Ett skepp kommer lastat
innehåller föremål från fartyg och sjömän. Rummet berättar om
sjökrogen Pirum, olika båttyper, sjökapten Ahlström, tatueringar och
sjöfarten med dess handel.
440 Kära Vänerskutor – Introduktion
Tavla: Föreställande gamla stadens torg, Lidan och gjutjärnsbron
sedda från västra hamnen.
av Marina kylberg.
Beskrivning och fakta
Det är fullt tänkbart att de första människorna kommit över vattnet
och koloniserat skärgårdar och fastland. Vänerbygdens historia vimlar
av exempel på att det är via sjön som mycket av människor,
influenser, näringar och varor kommit och fortfarande gör. Båtarna
1
och skutorna man hade var i vanliga fall 15-20 meter långa. Liksom på
vikingatiden var de grundgående och relativt lättmanövrerade och tog
sig utan större svårigheter upp i Lidans mynning vid rätt
väderförhållanden. Lidköpings historia som hamnstad börjar vid
älvbrinken, mellan bryggor och marknadsplatsen. Samma utveckling
kan följas vid alla Vänerns kuststäder.
Under 1500-talet delade Gustaf Vasas myndigheter upp handeln på
Vänerns marknader mellan Lidköping och Nya Lödöse. Under Vasas
regering gjordes ansatser för att utveckla transporterna främst av
järn över de förhållandevis säkra vägen genom Närke och över
Vänern till Nya Lödöse. Lidköping hade privilegium för handel i
främst östra Vänerområdet. Mellan Nya Lödöse och kontinenten
seglade Lidköpingsskepp och fraktade hem salt och kläde bland annat.
Ut fraktades trä, tjära, oxar och viktigast; bergslagsjärnet. Salt som
fraktades från norra Tysklands hamnstäder är förmodligen en av
grundpelarna i den nordiska sjöfarten.
Observera och diskutera: Varför var dessa
varor viktiga? Vad använde man all trä och tjära
till? Varför behövdes salttrasporter så långt ifrån?
450 Magasinet
I hyllorna: kan man se föremål som fotogenlampor, tegelstenar,
sockerlådor, sjömanskistor med kläder och bibel, säckar med
kaffebönor m.m.
Beskrivning och fakta
Idag skall alla kunna få leverans direkt. Förr var en annan tid när man
lade på hög, sparade och lagrade. I alla hamnar och i städerna låg
magasinen på rad. I Värmland och Dalsland var det järnbodar och i
Västergötland spannmålsmagasin. Runt om sjön låg många tegellador.
Lidköping var känt för alla spannmålsmagasin. De flesta är borta idag,
bland annat Otto Wendts stora, Sjömagasinet, nere vid hamnen.
Observera och diskutera: Vad är det som har
ersatt våra magasin idag? Vilka är fördelarna
respektive nackdelarna med att vi så snabbt kan
få tag på allt?
2
460 Hos sjömannen
Föremål på piedestal: Fyrlampa.
Beskrivning och fakta
Navare kallades de människor som bodde ute på Naven i Vänern. En
liten ö med ett fyrhus på. Det var naturligtvis väldigt viktigt att
fyrarna lyste på kvällar och nätter när mörkret lagt sig för sjöfarten.
Innan el och fjärrstyrning var aktuellt så fick någon helt enkelt bo i
fyrhuset där de även arbetade. Tilda, Matilda f Johansson Alm, föddes
1854 i Västerplana. Hon gifte sig med Karl Fredrik ”Navarn” Jonsson
som föddes 1850 på socknas slut i Eke rote, Kållandsö. Först bodde
familjen på Nya Nore, udden där de fyra första barnen föddes. Den
förste att födas på Naven var sonen Axel Runo, 1882, och dog
dessvärre samma år. Därefter föddes ytterligare tio barn på holmen.
Tilda levde till 77 års ålder.
Observera och diskutera: Hur fungerar en fyr?
Vad hade fyrarna för betydelse innan el och GPS?
Hur navigerade man? Föreställ hur det kan ha varit
att leva på en liten ö, långt ute i Vänern. Vad
gjorde man om dagarna med sina syskon? Hur såg
det ut med skola och möjlighet att träffa sina
vänner?
470 Små nära ting
Monter: Maskot i plåtskrin med tre fack, har tillhört kapten Ahlberg.
Herrtofflor inköpta i Myrna, Turkiet, mitten av 1900-talet.
Sjömanskniv. Snäckarbete med foto av sjöman. Livbojstavla med
Ångfartyget Juno av Göteborg, målning 1903. Galjonsfigur 1700-tal.
Beskrivning och fakta
Besättningsmännen och de få kvinnor ombord hade sällan möjlighet
att ha med sig någon större packning utan det var det allra
nödvändigaste som till exempel ett klädombyte och dagbok. Många
valde också att föra med sig något väldigt personligt ofta med en
magisk anknytning eftersom människorna inte sällan var skrockfulla av
sig.
Vi har alla ting som bara är min eller mitt. Saker som är nära
förknippade med en person och som kan sägas hänga samman med
3
den persons identitet. Man gav t.ex. skutan kärestans, hustruns,
fästmöns eller en dotters namn, som Natalia Charlotta med namn
efter byggherrens två döttrar. Det kunde handla om att fånga lyckan
genom något som betydde mycket för en person. Maskoten,
lyckobringaren eller på engelskans ”The good luck charm” är något
som förmodligen följt med människan genom historien. Amuletten
har funktionen att skydda bäraren mot onda makter; olycka eller
sjukdom. Mastmynt har mycket lång tradition. Under antiken ansågs
de vara betalning till karon, färjkarlen, för den drunknade att komma
till dödsriket.
Ännu idag finns de på fartyg även om fartyget inte har mast. Man har
också blidkat makterna med offer. Sjöfrua är en figur man skall ha
respekt för. En rad platser runt om Vänern är förknippade med
henne. Man fick inte släppa ankaret utan varning eller ett offer.
Vanligt har varit att slänga i ett mynt, en sko eller stövel till sjöfrun
för att få segellycka. Man fick aldrig utmana henne genom att vissla,
vilket kan dra storm över skutan. Man fick inte heller kasta glödande
kol i vattnet på ankarplatsen.
Maskoten i plåtskrinet var alltid med på kapten Ahlbergs resor med
ångfartyget Eos. I ena facket ligger en pappersklämma formad som en
hästsko med fiskstjärt. Mittfacket innehåller en docka klädd och
nerbäddad under ett tyg med ett broderat A på. Det andra
ytterfacket innehåller fyra ångbåtspoletter.
Tofflorna, ett sjömansminne, som bevis på att man rest långt gav
sjömännen status. Sjömanskniven var sjömannens livförsäkring och
allroundredskap. Det var en hederssak att bära och sköta den.
Fotoramen med ett fotografi i var förmodligen en gåva från
sjömannen till modern eller fästmön. Juno byggdes i England 1871.
Tavlan är en gåva av fru Meyer från Lidköping vars man farit som
matros på Juno.
Observera och diskutera: Varför tror
människor på skrock? Vad skulle eleverna själva ta
med sig om de skulle mönstra på ett fartyg?
4
480 Bilder från sjön
Tavlor på väggen
Beskrivning och fakta
Hemkomsten, (ingen bild) målning, Nils Nilsson.
En slup, en galeas och ett ångfartyg. Axel Johansson
Galeasen Gurli med timmerlast vid Navens fyr. B. Lidholm1946
Trädgårdsholmens fyr. B. Lidholm
Galeasen Ynes – Lidköping, Kapt G Gustavsson. E. Hast 1915
Rapid från Lysekil, Capt. Gustav Hansson. L. P. Sjöström, 1888
Ångfartyget Sätra, byggt 1914 i Sjötorp. Hast 1909
Tilda och åskmolnet. Brynolf Jansson 1998
Ångaren Klarälven, byggd i Torskog 1899 för rederi Wenern
Lidholm 1937
Den äldsta ångaren Eos av Lidköping på Dalbosjön. B (Benjamin)
5
M/s Fanny av Lidköping. E. Hast. H. B. G. (Helsingborg) 1926
Eos i vinterhamn på Djurö, JGA (J G Ahlberg)
Ångfartygen Juno och Eos vid kajen i Lidköping
Ångfartyget "Eos i storm på Dalbosjön, den 29 oktober 1882”, av
Kapten Ahlberg
Segelfartyg till havs. J.F. (Jacob Fredrik) Ahlberg
Observera och diskutera: Hur valde man att
beskriva fartygen i måleriet. Vad berättar
tavlorna?
490 Sjökrogen Pirum
Träskulptur: Föreställande en scen från krogen Pirum vid Kållandsö.
Anette Sjölander 1996.
Beskrivning och fakta
Under 1700- och 1800-talen när vänersjöfarten gick som livligast
fanns det gott om krogar i städernas hamninlopp. En av dem,
sjökrogen Pirum, låg i Ekens skärgård utanför Kållandsö och styrdes
med järnhand av ägarinnan Stina Christiansdotter. Hon var en kvinna
som ingav respekt. Det sägs till exempel att hon tog till eldgaffeln när
hetsiga karlar behövde lugnas. På Pirum fanns det kvinnor, sprit och
musik – till lycka för uttråkade sjömän som inväntade bättre vindar.
1842 förbjöd prosten Broman spritserveringen, men Pirum fortsatte
som lönnkrog. När ångbåtarna, som var oberoende av vindar tog
över segelsjöfarten blev gästerna på krogarna mindre. Vid 18006
talets mitt bidrog ångbåtstrafiken, folkväckelse och nykterhetsrörelse
sedermera till att Pirum stängdes, liksom många andra av Vänerns alla
krogar.
Observera
och
diskutera:
Titta
på
träskulpturen. Hur var atmosfären? Finns det
någon affärsrörelse idag som har fått lägga ner
pågrund av samhällsförändringar, exempel?
500 Människor i kubik
Kuber med fotografier och monterade texter på.
Beskrivning och fakta
På kuberna presenteras olika fartyg, besättningsmän/kvinnor samt
några väldigt gripande levnadsöden.
510 Bildspel
Beskrivning och fakta
Fotografier tagna från olika skeppsvarv och andra marina platser runt
om Vänern.
520 Vänerns olika fartyg
Vänerbaljan: Modell av Vänern med lampdioder som markerar olika
skeppsvrak på sjöns botten. På modellen står flera båtmodeller.
Båtmodeller: Snipa, Slup, Ångfartyg, Bojort, Blockskuta, klinkbyggt
skepp användes från vikingatiden och framåt.
Beskrivning och fakta
Vänern har i alla tider varit en minst sagd stor sjö, som därtill bjudit
på oväntade vindar och förrädiska vatten. Vänermuseets
marinarkeolog har gjort många dykningar i Vänern och funnit
mängder av skeppsvrak från olika tider. Här nämns några i korthet.
I Troholmens hamn ligger en mindre kalksprängd slup. Kalksprängd
kallas det när båten har fraktat kalkbruk och vatten trängt in i båten.
Kalkbruket sväller därmed och båten spricker. Detta var vanligt
förekommande på mitten av 1800-talet. I Järnasundet ligger slupen
Matilda. I inloppet till Hellekis hamn ligger slupen Oxenstjärna som
sjönk 1880. Slupen Mauritz var på resa mellan Kristinehamn och
7
Sunnanå 1915 med pappersved när en storm kom vid Svartskär,
Kållandsö. Nu ligger den som vrak.
Ångfartyget Philipstad gick på grund 1862 vid Hindens rev och blev
vrak. Philipstad var ett av de första ångfartygen på Vänerns vatten.
Sture, också det ett ångfartyg, förliste 1936 norr om Hindens rev på
resa Slottsbron – Göteborg med pappersmassa. Wadstena
kolliderade med ångfartyget Regulus i Dalbosjön lastad med
styckegods och kol. Wadstena sjönk på bara några minuter. Theodor
förliste 1924 i hårt väder på Dalbosjön och kokerskan Anna Larsson
följer fartyget i djupet. Berättelsen om Anna finns på en av kuberna i
”Människor i kubik”. Ångfartyget Slätteskär kolliderade 1904 med
ångfartyget Skattkärr (se modell på Vänerbaljan) på Dalbosjön och
blir vrak.
1661 bygger skeppsbyggaren Ambiör en bojort för Läckö slott.
Vraket efter en bojort ligger Tjuvholmarna nära Läckö slott, det är
möjligt att det är samma som byggdes 1661. Bojorten som ligger på
botten är lastad med kalksten från Kinnekulle, är daterad till mitten
av 1700-talet och ligger förlist vid Alvöhällan.
Ursprungligen var det materialet som bestämde ett fartygs form och
egenskaper. I takt med att utvecklingen av verktygen kunde båt- och
skeppsbyggarna anpassa virket allt mer. De första formredskapen var
mallar, vilket ledde till att vi fick olika båttyper. Örloggsvarven börjar
använda ritningar i kombination med modeller från 1600-talet. Mer
än tvåhundra år senare blir halvmodellen vanlig i skutsjöfarten.
Bojorten kom från Hålland på 1600-talet. Vänerbojorten såg troligtvis
lita annorlunda ut då den endast hade ett råsegel. Blockskutorna
stöter man på i rådhusprotokoll från 1600-talet. Förmodligen var de
störst av fartygen på Vänern och fanns i alla vänerhamnar tillhörandes
borgarnas skutor. Även tillhörande gods och gårdar. Blockskutorna
kallas så på grund av att en del användes vid transporter från norra
vänerområdet av timmer ”blockar”.
Observera och diskutera: Titta på de olika
båtmodellerna; vad kan ha orsakat att skepp har
sjunkit? Vad användes båtarna/skeppen till? Vilka
båttyper tror eleverna är de äldsta? Hur skiljer sig
de olika båttyperna från varandra? Tips:
Vänermuseet har ritningar och modeller från
Lidköpings mekaniska verkstad och Sjötorps varv.
8
530 Faktastation
Dator med pekskärm
Beskrivning och fakta
I faktastationen går det att studera hur borgarna runt Vänern är
belägna. Det går också att se hur järnålderns gravfält och storhögar,
de medeltida kyrkorna och dagens naturreservat är placerade.
Observera och diskutera: Varför är borgarna,
kyrkorna, storhögarna belägna på dessa platser?
Finns det någon strategi bakom?
Har eleverna besökt något av områdets alla
naturreservat? Varför finns det naturreservat?
9