Samförvaltning och Fiskeområde

Samförvaltning och Fiskeområde
– Möjligheter att samverka kring Vänerns hållbara utveckling
johanna olsson & fredrik nilsson
Samförvaltning
Vänern är en stor sjö och innefattar många olika administrativa gränser. Flera kommuner, organisationer
och aktörer är knutna till sjön och det är inte alltid helt
enkelt eller givet hur man på bästa sätt kan samarbeta
kring gemensamma frågor. Samförvaltning och Fiskeområde är två exempel på hur samarbeten kan se ut.
Hittillsvarande förvaltning av fisket i Vänern har
varit uppbyggt på ett traditionellt sätt med Fiskeriverket som övergripande ansvarig. Länsstyrelsen i Västra
Götaland och Länsstyrelsen i Värmlands län har delat
det regionala ansvaret för förvaltningen. Före 1991
hade en särskild fiskenämnd, med säte i Karlstad och
med egen fiskerikonsulent underställd Fiskeriverket,
det regionala ansvaret.
Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle tillsammans
med fiskeområde Vättern på studieresa till ett fiskeområde
i Vasa i maj 2012. På bilden syns Linda Griffiths, Måns
Lindell, Kjell Aldsten, Marie Kristoffersson, Anna Österlund,
Zeth Rylander, Johanna Olsson, Charlotte Backman, Anders
Jonsson, Bo-Gunnar Blom, Madelaine Dahlgren, Michael
Nylander, Berith Jonsson och Mikael Norrgård.
Bild utlånad av Johanna Olsson, fotograf okänd
181
Samverkan mellan länsstyrelserna har hittills skett
inom vissa områden, bl a vid licensprövningar och
vid beslut om redskapsbegränsningar inom yrkesfisket. Yrkes­fiskarna har ofta varit med i processen inför beslut i dessa ärenden. Hittillsvarande system har
inneburit mer eller mindre central styrning från myndigheterna även om goda relationer i allmänhet förekommit mellan alla intressenter. Inom vissa områden
har kommunikationen brustit och konflikter uppstått.
I början på 2000-talet tittade det tidigare Fiskeri­
verket på olika möjligheter för att förbättra sam­
arbetsformerna av förvaltningen av fisket. Genom
pilotprojekt testade man olika typer av lokal och regional samförvaltning gällande fisket inom sex områden, bl a i Vättern. Utredningen visade inte oväntat att de fiskande och andra intressenter var beredda
att engagera sig i frågor som berör fisk och fiske i den
egna närmiljön och att samförvaltning kan leda till
ett mer aktivt samarbete och bredare samarbetsformer
då brukare och myndighet möts. Redan på ett tidigt
stadium kan alla inblandade aktivt delta i att identifiera problem, utbyta kunskap, föreslå och medverka
till lösningar. Samförvaltningsgruppernas uppgift kan
vara att svara på remisser, föreslå fredningstider och
fredningsområden, kartlägga lokal kunskap, delta i
utformning och genomförande av forskningsprojekt
och utbildningar. Partsammansatta gruppers kapacitet att dryfta motsättningar, mildra konflikter, ta fram
gemensamma visioner och mål, besluta om och vidta
konkreta åtgärder talar för att samförvaltning är att
föredra. I Vättern har samverkan exempelvis lett till
gemensamma förslag på ändringar av fiskeregler samt
att arbetet med en förvaltningsplan som innehåller
åtgärder för att bevara och utveckla Vätterns fiskbestånd har påbörjats.
Länsstyrelsen i Västra Götaland och Värmlands län
arbetar sedan 2010 med en fiskevårdsplan för Vänern.
Ett av målen med planen är att öka samverkan kring
fiskresursen och nyttjandet av den. Arbetsgrupper med
25-talet representanter från många olika intressenter
har knutits till projektet. Där har bl a framkommit ett
starkt önskemål om införande av någon form av samförvaltning lik den i Vättern. Samförvaltning Fiske är
där en del av vattenvårdsförbundets verksamhet och
består av en styrgrupp med fiskets intressenter samt
fem arbetsgrupper som har regelbundna möten där
mycket av de praktiska diskussionerna sker. Hur utformningen skulle kunna se ut i Vänern är inte klart,
men att koppla förvaltningen till vattenvårdsförbundet är givetvis även här en tänkbar lösning.
och framför allt bredda verksamheten. Genom bred
samverkan mellan yrkesfiskare, förädlare, kommuner
och region bildades år 2009 Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle.
Inför bildandet samlades aktörerna i en utvecklingsgrupp för att diskutera vad man ville med området.
Tillsammans tog man fram den utvecklingsstrategi
som ligger till grund för Fiskeområdet som lyfter de
områden man vill ska utvecklas. Utvecklingsstrategins
syfte är att stärka, vidmakthålla och vidareutveckla ett
lokalt hållbart fiske i Lidköpings, Götene och Mariestads kommuner. En övergripande vision för området
är att skapa ekonomisk tillväxt och därmed arbetstillfällen. Allt utvecklingsarbete skall ha sin utgångspunkt
i de lokala förutsättningarna med de lokala aktörerna
för att genom samverkan skapa en helhetssyn för vårt
fiskeområde. Nya former för samarbete som kan ge
ett högre förädlingsvärde på produkter eller tjänster
är kärnan i att skapa tillväxt i området.
Parallellt med framtagandet av utvecklingsstrategin
förankrades arbetet politiskt i de tre kommunerna.
Det lokala förankringsarbetet pågår under hela verksamhetsperioden.
Samverkan mellan parter som inte traditionellt
brukar samarbeta kan ofta leda till nya initiativ och
innovationer. Ett flertal goda exempel i vårt område
finns nu att hänvisa till som har kommit till mellan
restaurangskolor, restauranger, yrkesfiskare, produktutvecklare och dokumentärfilmare. Som exempel på
konkreta initiativ kan nämnas det arbete som pågår
i denna stund med att hitta möjligheter att tillvarata
siklöjan som är en restprodukt då rommen kläms.
Lärare och elever på restaurangskolor fördjupar sig i
Vänerns produkter och lär mer om hållbart fiske för
att kunna servera fisksorter som inte är hotade. Denna
skrift och tillhörande vandringsutställning är också
exempel på hur fiskeområdet kan bidra till ökad kunskap. Detta är exempel på hur verksamheterna inom
fiskeområdet kan breddas utan att för den skull öka
fiskeansträngningen.
Fiskeområde Vänerskärgården
med Kinnekulle
Fiskeområden är områden där EU satsar på att utveckla ett hållbart lokalt fiske genom samverkan. Fiskeområden får stöd från Europeiska fiskerifonden där syftet med stödet är att främja ekonomisk diversifiering
inom fiskesektorn genom att bredda verksamheterna
mot till exempel turism, livsmedel, förnybar energi
och en förbättrad livskvalitet i områden som påverkas av en nedgång i fiskeverksamheten. Stödet ska
användas till att utveckla området som helhet, skapa
nya arbetstillfällen både inom och utanför fiske­sektorn
182
Samverkan mellan fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle, Vättern och Aktion Österbotten samt fiskeområde Vasa i Finland.
Foto: Johanna Olsson
Framtiden
ökade kräftfisket på bästa sätt förvaltas och vem som
ska ha rätt att fiska kräftor. En förvaltningsplan för
signalkräfta i Vänern är därför angeläget att ta fram.
Fiskare, fiskförädlare, restauranger och turismföretag kan genom utveckling av näringen skapa en stark
Vänerregion och en ökad attraktionskraft av området
och de produkter och tjänster som produceras här.
Strukturstödsmedlen inom Fiskeområdet är en viktig förutsättning för denna utveckling. Fiskeområdet
är givetvis också en viktig del i en framtida samförvaltning av fisket.
Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle har
beviljats medel under EU:s programperiod 2009–
2013. Till nästkommande programperiod kan förutsättningarna ändras och gränsdragningen av området
förändras. Förslag har lyfts om att hela Vänern skulle
kunna bli ett fiskeområde vilket skulle gynna fler i och
kring sjön. Utvecklingsprojekt som fokuserar på den
gemensamma fiskresursen istället för administrativa
gränser kommer att gynna det lokala småföretagandet
runt sjön. Ett exempel på en aktuell fråga är hur det
183
Foto: Elinor Runosson