PRO PLANS foderskola

1
PRO PLANS foderskola
Innehåll
PRO PLANS foderskola - Del I .................................................................................................................. 2
Proteiner och deras funktioner ............................................................................................................ 2
PRO PLANS foderskola - Del II ................................................................................................................. 5
Fetter och deras funktion .................................................................................................................... 5
PRO PLANS FODERSKOLA del III.............................................................................................................. 9
Kolhydrater och deras funktioner ........................................................................................................ 9
Vatten .................................................................................................................................................. 9
PRO PLANS FODERSKOLA del IV ........................................................................................................... 12
©Purina PRO PLAN®
Vitaminer & Mineraler....................................................................................................................... 12
2
PRO PLANS foderskola - Del I
Proteiner och deras funktioner
Inledning
Maten som vi ger till våra hundar består av olika typer av näringsämnen. Under matens väg genom
kroppen bryts den via mekaniska (t ex tuggande) och kemiska (reaktioner med enzymer)
reaktioner ned till mindre beståndsdelar som kan tas upp av systemet.
Proteiner består egentligen av aminosyror som är byggklossarna i proteiner.
Hunden har behov av 10 essentiella aminosyror. Det betyder att dessa
aminosyror MÅSTE ingå i hundens foderstat eftersom den inte kan
bygga dessa aminosyror själv av andra beståndsdelar.
Proteinkällorna i hundfoder är många, några exempel är kyckling,
lamm, fisk, ägg men även kolhydrater kan i viss utsträckning användas
som proteinkälla. Proteinerna kan vara mer eller mindre behandlade; så
kan t ex färskt kött användas lika väl som torkat kött eller köttmjöl.
Proteinernas funktion i kroppen
Proteinerna är oerhört viktiga för en mängd olika funktioner i kroppen!
1. Skapa strukturer. Protein är t ex viktigt för pälsens utveckling och struktur och
muskelutvecklingen. De flesta vet ju att man kan se huruvida en hund får tillräcklig mängd
protein i rätt proportioner genom att se på pälsen. En blank och tät päls vittnar om en bra
proteintillförsel även om också fetter har betydelse i sammanhanget. Hundens päls består till
95% av protein! Men även muskelmassan består till stor del av proteiner (upp till 75%) och
samma gäller för skelettet.
2. Immunsystemet. Immunförsvaret består till stor del av proteiner (antikroppar) och behöver
rätt mängd och rätt sorts aminosyror för att kunna skydda hunden mot infektioner mm.
3. Enzymer och hormoner. Vissa proteiner fungerar som enzymer vid olika reaktioner i
kroppen. Enzymer är ämnen som fungerar som katalysatorer, dvs de påskyndar en kemisk
process utan att själva förändras. Alla enzymer som är involverade i hunden matsmältning är
byggda på protein.
4. Energi. Proteiner tillför energi. Proteinbehovet är beroende av en mängd olika faktorer så
som t ex tillväxt, aktivitet, livsstil etc. Ett energitätare foder har oftast en högre proteinhalt.
Det beror på att hunden behöver äta mindre mängd av ett energitätare
foder men fortfarande har behov av samma mängd
essentiella proteiner. Andelen proteiner måste
således vara högre för att säkerställa att hunden får
i sig rätt mängd.
Protein bygger struktur
©Purina PRO PLAN®
Innehållsdeklarationen på produkten ger en anvisning om köttråvaran eftersom lagstiftningen
reglerar vad olika råvaror får benämnas.
Olika köttråvaror har olika innehåll av bl a de essentiella aminosyrorna och man brukar prata om
något som kallas en råvaras biologiska värde. Ägg är det som har högst biologiskt värde för en hund.
Det biologiska värdet är baserat på hur hög andel av de essentiella aminosyrorna som finns i
respektive råvara men också smältbarheten för hunden. Ju högre biologiskt värde, desto större andel
essentiella aminosyror. Som exempel kan man jämföra ägg, som ligger högst, med t ex benmjöl som
endast har 50% av det biologiska värdet av ägg.
3
Essentiella proteiner kontra icke-essentiella proteiner
Hunden har behov av 10 essentiella aminosyror. Dessa aminosyror är methionin, tryptofan, arginin,
fenylalanin, treonin, histidin, isoleucin, lysin, leusin och valin och de måste finnas i tillräcklig mängd i
fodret. Behovet av dessa aminosyror (och även de icke-essentiella) varierar beroende på hundens
livsstil och livsstadie men de essentiella måste alltid finnas i en viss minimimängd. Övriga aminosyror
som hunden behöver kan den med hjälp av olika kemiska processer ”skapa” själv av andra befintliga
aminosyror tillsammans med andra komponenter i kroppen.
Proteinmängd
En frisk hund har inte några problem att hantera och smälta stora mängder protein. Om hunden
tillförs mer protein än den gör av med lagras överskottet i form av fett eller glykogen. Det innebär
alltså i praktiken att den på sikt riskerar att blir överviktig.
I motsats till detta kan man se på en hund som inte får tillräckligt med protein för det arbete den
utför. Då sker på sikt en nedbrytning av det kroppsegna proteinet (bl a muskler). Hundar som arbetar
mycket hårt och som inte tillförs tillräckliga mängder protein kan alltså tappa muskelmassa, trots att
de motioneras mycket hårt!
Hundar som har nedsatt njurfunktion kan ha problem att hantera stora mängder protein. Detta beror
på att det vid proteinnedbrytningen bildas kvävehaltiga slaggprodukter som njurarna ska ta hand om
och rensa ut. Om njurarnas funktion av någon anledning är nedsatt blir hunden då lätt illamående.
För njursjuka hundar finns särskilda dietfoder som har anpassat proteinnivåerna och också försökt se
till att proteinerna som ingår ska vara extra lättsmälta.
Valpars speciella proteinbehov
Valparna får de första veckorna i sitt liv en optimalt sammansatt foderstat i form av tikens mjölk.
Genom att de också får tikens råmjölk så skapas en s k passiv immunisering, dvs tikens antikroppar
överförs i viss mån till valparna. De första månaderna i valparnas liv är deras immunsystem dock inte
fullt utvecklat; det mognar ungefär vid 5 månaders ålder. Av det skälet är valpar extra känsliga för
smittor under sin första levnadstid.
Procenten & Innehållsdeklaration
Många hundägare stirrar sig lite blinda på procenten protein (och även fett) i hundfoder. Oavsett om
man önskar en högre proteinhalt, till t ex en växande valp, eller om man vill ha en lite mer moderat
proteinnivå till en vuxen, normalaktiv hund så är procentsatsen egentligen inte det allra viktigaste.
Självklart säger procentsatsen en del om andelen proteiner i fodret men den säger absolut ingenting
om vilken sorts protein som ingår eller hur tillgängligt detta är för hunden. Man bör läsa innehållsdeklarationen för att kunna bilda sig en uppfattning om att fodret innehåller de proteinkällor som är
©Purina PRO PLAN®
Som vi nämnt tidigare så är proteiner en mycket viktig del i immunsystemet och valpar har därför ett
högre proteinbehov än de flesta vuxna hundar. I samband med avvänjningen bör man välja ett foder
som har en hög energihalt (mycket fett och protein) för att det i
möjligaste mån ska efterlikna sammansättningen i tikens mjölk.
Eftersom valpen hela tiden växer har den ökade behov av flera
näringsämnen jämfört med en vuxen hund. Valpfoder är också
generellt energitätare än vuxenfoder (undantaget är valpfoder för
storvuxna robusta raser som inte lämpar sig att ge till dräktiga och
digivande tikar). Som vi nämnt tidigare så innebär nästan alltid ett
energitätare foder också en högre mängd protein. Men det är inte
enda förklaringen!
Proteinet bygger inte bara upp immunsystemet utan också
strukturer. Korrekta nivåer av proteiner hjälper också den lilla
valpen att utveckla päls och muskelmassa och är också mycket viktigt för skelettuppbyggnaden och
den hormella utvecklingen.
4
lämpliga för hunden. All mat, oavsett om det är foder till djur eller mat till oss människor, deklareras
på samma sätt: det som produkten innehåller mest av kommer först i ingredienslistan och därefter
kommer resterande innehåll i fallande skala.
Hur mycket som hunden kan ta upp av proteinerna beror dels på smältbarheten men också på vilka
aminosyror som ingår. Några exempel på mat som har hög andel essentiella proteiner och även hög
smältbarhet är ägg, kött och fisk. Det som kan vara svårare att tillgodogöra sig är t ex ben.
Ytterligare en faktor som påverkar hundens förmåga att ta upp näring ur maten är fodrets
fiberinnehåll. Foder med högt fiberinnehåll gör att maten transporteras snabbare genom tarmen
vilket minskar smältbarheten – tarmen hinner helt enkelt inte ta upp proteinerna (och andra
näringsämnen) tillräckligt fort!
Hur har Purina resonerat när det gäller proteinhalter och proteinkällor?
Med vetskap om att olika proteiner har olika hög smältbarhet och olika biologiskt värde så har vi valt
att ha en hög andel färskt animaliskt protein i våra produkter (lamm, kyckling, lax, kalkon). Torkat
kött och köttmjöl är även de mycket bra proteinkällor under förutsättning att man har kontroll på
näringsvärdet i den torkade produkten. Vi vet dock att ju fler gånger man processar en råvara desto
mer förstörs både smaklighet och näringsinnehåll – jämför med om du t ex värmer en måltid
upprepade gånger.
För att säkerställa en hög och jämn kvalitet på produkterna så har vi ett antal utvalda leverantörer
där vi köper våra råvaror. Näringssammansättningen i en köttråvara ( gäller inte bara kött utan även
spannmål) beror i hög grad på vad djuret i fråga har fått för foder i sin tur. Det innebär att en kyckling
som vuxit upp i Sverige kan ha en något annorlunda näringssammansättning i sitt kött än en kyckling
som vuxit upp i t ex Frankrike. Det ena behöver inte vara bättre eller sämre men när man ska sätta
samman ett foder är det av yttersta vikt att man känner till de enskilda råvarornas
näringssammansättning för att kunna göra ett komplett helfoder av hög och jämn kvalitet. Av den
anledningen görs också stickprovskontroller på varje enskild leverans av råvaror för att säkerställa att
råvaran motsvarar vår kravspecifikation.
©Purina PRO PLAN®
PRO PLAN har generellt sett ett relativt högt proteininnehåll i sina produkter. En frisk hund har inte
problem med att hantera stora mängder protein utan kan tvärtom utnyttja den höga proteinhalten
till återbildande av muskulatur, immunceller, päls etc. Som hundägare ser du detta genom att din
hund har en blank och för rasen riklig päls, en fin muskelstruktur och sällan får problem med
mage/tarm.
Proteinbehovet kan som nämnts tidigare variera beroende på hundens storlek, ålder, livsstil etc och
av den anledningen finns förstås en variation av produkter för hundens olika behov.
5
PRO PLANS foderskola - Del II
Fetter och deras funktion
Inledning
Fett är en stor grupp föreningar som generellt sett är oupplösliga i vatten.
Fett kan benämnas olja, vilket betyder att det är flytande vid rumstemperatur, eller fett, vilket
indikerar att det är i fast form vid rumstemperatur. Fetter är sammansatta av individuella enheter
som kallas fettsyror.
I innehållsdeklarationen på ett foder framgår alltid mängden fett i procent i den färdiga
foderprodukten. Ofta är även den essentiella (livsnödvändiga) fettsyran linolsyra, som
är en omega-6 fettsyra, specificerad samt ibland också omega-3 fettsyrehalten.
Olika råvaror bidrar med olika fettsyror varför oftast en kombination av fettråvaror
ger den mest kompletta sammansättningen.
-
Isolerar mot kyla
-
I varje cell i hundens kropp är fett en del av väggen (t ex fosfolipider) och bidrar till
transport av näringsämnen in och ut ur cellerna
-
Bärare av de fettlösliga vitaminerna
-
Bidrar med essentiella fettsyror (linolsyra)
-
Nervtrådar omges av och nervimpulser vidarebefordras med hjälp av fett
-
Viktigt för huden, pälsen och för reproduktionen
Fett kan indelas i tre huvudgrupper: triglycerider, fosfolipider och steroler.
Triglycerider är uppbyggda av alkoholen glycerol och tre fettsyror.
Fosfolipider är uppbyggda på ett likartat sätt som triglycerider med den skillnaden att en av
fettsyrorna är utbytt mot en fosforgrupp. Fosfolipiderna är byggstenar i cellmembranen. Ett exempel
på en fosfolipid är lecitin som finns t ex i äggula.
Steroler är en helt annan typ av fett (ex vis kolesterol). Steroler är vaxliknande fetter som förutom
kolesterol också innefattar vissa hormoner samt förstadie till vitamin D.
©Purina PRO PLAN®
Fettets funktion
Alla behöver vi fett! I fodret påverkar fettet smakligheten och strukturen på fodret.
I hundens kropp har fettet en mängd olika funktioner:
- Främsta energigivaren, bidrar med mer än 2,5 ggr så mycket energi som kolhydrater och
proteiner
6
Essentiella fettsyror
Hundar har endast en fettsyra som är livsnödvändig, essentiell. Det innebär inte att hunden inte
behöver andra fettsyror men dessa kan den själv bilda med hjälp av andra näringsämnen i kroppen –
naturligtvis under förutsättning att dessa näringsämnen finns tillgängliga! För hundar är den
essentiella fettsyran linolsyra och den måste finnas i tillräcklig mängd i fodret för att inte förorsaka
brist. Utöver linolsyra är även arakidonsyra en mycket viktig fettsyra för hundar men då framför allt i
samband med tillväxt och dräktighet.
Transport av fett
I mage och tarm bryts fettet ned till mindre partiklar som absorberas i tunntarmen. Därifrån
transporteras fettet (främst i form av triglycerider och kolesterol) via blodet och lymfvätskan ut till
vävnaderna i kroppen. Där omvandlas de sedan till energi eller lagras i fettvävnaden.
Eftersom fett inte kan lösas i vatten behöver det hjälp att transporteras i blodet. Hjälpen består av
blodfetter, s k lipoproteiner. Dessa lipoproteiner binder till sig kolesterol och triglycerider. Inuti
dessa lipoproteiner transporteras också de fettlösliga vitaminerna.
Omega 3 och omega 6 fettsyror – deras funktioner
Omega 3 respektive omega 6 fettsyror har motverkande effekter. Omega 3 fettsyror ökar
blodgenomströmningen medan omega 6 motverkar densamma. Omega 3 och omega 6 fettsyrorna är
inte en enda fettsyra utan består av en mängd olika fettsyror som grupperas in under respektive.
Bland omega 6 fettsyrorna hittar vi den enda fettsyra som är essentiell för hundar, linolsyra, men
likafullt har hunden nytta av en mängd andra varianter av fettsyror från dessa två grupper.
Omega 6 fettsyror finns bl a i kycklingfett, solrosolja, majsolja, linfröolja, raps,
sojaolja, vetegroddolja, äggula.
Omega 6 fettsyrorna är nödvändiga för bl a normal reproduktion, tillväxt,
immunfunktion, hud/päls, hälsa och sårläkning samt strukturella element i
cellmembranen.
I omega 3 gruppen är framför allt DHA - dokosahexaensyra - en viktig
fettsyra för hjärnans uteckling under fosterstadie och tillväxt. Omega 3
fettsyrorna bidrar också till att minska risken för blodproppar,
kontrollera inflammationer samt underhålla frisk hud och päls.
Omega 3 fettsyrorna är bäst tillgängliga för hunden om de hämtas ur
marina råvaror ( t ex fiskolja) även om de också finns i rapsolja ,
linfröolja och sojaolja.
©Purina PRO PLAN®
Fettbehovet i olika livsstadier och olika aktiviteter
Fettbrist är ovanligt under förutsättning att hunden äter ett helfoder. Skulle dock hunden få för lite
fett i maten kan energitätheten bli för låg och hunden kan få brist på linolsyra.
Smakligheten på maten blir också sämre vilket kan leda till att hunden inte
vill äta. Får hunden brist på viktiga fettsyror kan pälsen bli torr och
glanslös och i svårare fall kan det leda till håravfall eller
hudproblem. En växande individ har ett högre
fettbehov än en fullvuxen, normalaktiv hund.
7
Fettförbränning
Hårt arbetande hundar, som t ex draghundar och jakthundar,
vinner på att förbränna fett i första hand och inte kolhydrater.
När hunden använder mer än 30% av sin muskelmassa, som den gör
t ex vid hög intensitet i ett agilitylopp eller kapplöpning, så förbränner
hunden i första hand kolhydrater. Vid aktiviteter som kräver en längre
uthållighet men där intensiteten är något lägre kan hunden med fördel
använda fett som energikälla.
För att hunden ska kunna använda fett som främsta energigivare så
krävs några förutsättningar:
1. Hundens foderstat måste innehålla minimum 20% fett
2. Fodret ska vara energitätt och lättsmält
3. Hundens kropp ska vara förberedd på fettförbränning. Det innebär att du,
om du har gett hunden ett foder med en lägre fetthalt, behöver ha ca 8 veckor
på dig att ställa om kroppen på fettförbränning genom att gå över till ett foder med högre
fetthalt samtidigt som du konditionstränar din hund.
När din hund har ställt om sig på fettförbränning kommer du få följande positiva effekter när den ska
utföra arbete som kräver uthållighet:
 Hundens syreupptagningsförmåga ökar
 När näringsämnen förbränns i kroppen bildas s k metaboliskt vatten. Andelen metaboliskt
vatten är högst vid fettförbränning (förbränning av 100 g fett ger 107 g metaboliskt vatten).
Det medför att din hund inte lika snabbt blir uttorkad och hjälper hundens kropp att rensa ut
slaggprodukter som annars leder till utmattning.
 Studier visar att uthålligheten är väsentligt bättre vid fettförbränning än vid
kolhydratförbränning
Hur har Purina resonerat när det gäller fetthalt och fettråvaror?
Med vetskap om att animaliska fettkällor är mer lättillgängliga för hunden så har vi valt att ha en hög
andel animaliska fettkällor i våra produkter. Dessa kompletteras i vissa fall med fettsyror från
enskilda vegetabiliska råvarukällor.
Som för alla våra råvaror har vi utvalda leverantörer – detta för att säkerställa att vi kan hålla en
jämn, hög kvalitet på slutprodukten. Ett foder kan aldrig bli bättre än kvaliteten på råvarorna som
ingår!
Vilken fetthalt man ska ha i fodret till sin hund har mycket att göra med vilken typ av aktivitet och
vilket livsstadie hunden befinner sig i. Enbart procentsatsen är inte tillräckligt för att bedöma
huruvida fetthalten är tillräcklig för ens egen hunds individuella behov – man behöver också vara
säker på att hunden får i sig tillräcklig av just linolsyra som är den essentiella fettsyran för hunden.
Mängden linolsyra finns specificerad i samtliga PRO PLANS produkter.
Generellt sett har många hundägare en uppfattning om att deras hundar är mer aktiva och kräver
mer energi i fodret än vad som verkligen är fallet. Att ge ett foder med lägre fetthalt ska inte behöva
inverka negativt på hundens päls och hud – det som är viktigt är inte mängden fett i sig utan att
©Purina PRO PLAN®
En hög fetthalt är inte något som en frisk hund har några problem att hantera. Det finns studier som
gjorts på hundar över en längre tid där hundarna har haft en fettnivå på 40-45% i fodret utan att
negativ effekter har kunnat ses. Hos människor skulle troligen sådana fettnivåer förorsaka problem
men hunden kan hantera höga fetthalter mycket bättre än vi. Nackdelen är förstås att hunden, om
den utfodras med högre fetthalt än den har behov av på sikt blir överviktig – något som i sig kan
förorsaka problem.
8
fetthalten består av lättsmälta och lättillgängliga fettsyror på tillräckliga nivåer för att stödja alla
funktioner.
©Purina PRO PLAN®
Purinas filosofi är att du, om du av någon anledning måste banta din hund eller den har behov av att
äta ett foder med något lägre fetthalt, inte ska behöva kompromissa med en livlös och risig päls.
Genom att se till att fettet som finns i fodret är av hög kvalitet och mycket smältbart samt att
nivåerna av fett är balanserade och tillräckligt höga för att kunna stödja en sund hud och blank päls
ska man tryggt kunna ge sin hund ett foder med lägre fettinnehåll.
Eftersom hundar i Sverige lever under skilda förhållanden (alltifrån sällskapshundar som får lite
motion till hårt arbetande jakt- eller draghundar) finns behov av att ha en variation av optimalt
sammansatta foder med olika fetthalt – PRO PLAN erbjuder ett foder med anpassade fettnivåer för
alla varianter av livsstilar!
9
PRO PLANS FODERSKOLA del III
Kolhydrater och deras funktioner
Vatten
Vad är kolhydrater?
Kolhydrater är egentligen en gemensam benämning för sockerarter, stärkelse och fibrer.
Byggstenarna i kolhydrater är enkla sockerenheter. Dessa kan vara sammanbundna till större kedjor
och kallas då komplexa kolhydrater (polysackarider). I hundmat är den vanligaste varianten av
kolhydrater stärkelse från t.ex. ris, majs, vete eller potatis. Hunden kan tillgodogöra sig stärkelse
mycket väl (lika väl som människor - något studien från SLU som vi refererade till i vårt första utskick i
februari i år har visat). Kolhydrater är en viktig energikälla för hundar.
Vad gör kolhydraterna i hundens kropp?
Kolhydrater bryts ned stegvis tills de består av enkla sockerarter så kallade monosackarider som t.ex.
glukos.
För att glukosen ska kunna användas i cellen så bryts den sedan ner i ytterligare 2 steg i cellernas
mitokondrier (cellernas ”kraftverk”).




Glukos är den primära energikällan för hjärnan hos både människor och
hundar. Hjärnan behöver en konstant tillförsel av glukos för att kunna
fungera.
Glukos
Kolhydrater som kan lagras i kroppen kallas glykogen. Detta lagras
framför allt i lever och muskler och används som energikälla. Glykogen kan
dock endast lagras i begränsad mängd i lever och muskler. Överskott på kolhydrater lagras
som fett.
Kolhydrater finns också med i strukturer som bygger DNA och bidrar med att bygga upp ickeessentiella aminosyror.
Kolhydrater spelar också roll för att ge maten volym och bidrar således till mättnadskänslan.
Kolhydrater kan delas upp i smältbara och icke smältbara. Till de smältbara hör enkla sockerarter och
stärkelse som nämnts tidigare. Dessa enkla molekyler bryts ned och tas upp i tunntarmen.
Bland de icke smältbara kolhydraterna görs ytterligare en indelning: Lösliga och oupplösliga fibrer.
Fibrer kan normalt sett inte brytas ned av hundens tarm men vissa typer av fibrer som är lösliga kan
jäsas av bakterier i tjocktarmen och ger då upphov till kortlänkade fettsyror som i sin tur ger näring
till tarmväggen. De lösliga fibrerna ger därmed en dubbel effekt så till vida att de dels ger näring till
de goda bakterierna vilket ger mindre chans för elakartade bakterier att få fäste, dels ger själva
jäsningsprocessen upphov till fettsyror som ger en mer välmående tarmvägg och på så sätt stödjer
näringsupptaget. Exempel på lösliga fibrer är betmassa och pektin.
De flesta kolhydratkällor behöver processas på ett eller annat sätt (mosas, malas, ångkokas etc) för
att hunden ska kunna tillgodogöra sig dem. För er som någon gång har provat att ge sin hund t ex
kokt majs som inte mosats så vet ni att den kommer ut i samma skick i andra änden!
©Purina PRO PLAN®
Kolhydraternas kemiska klassificering
Kolhydraternas kemiska klassificering som har att göra med den kemiska längden på
kolhydratmolekylerna är ett sätt att klassificera dem. En annan klassificering av kolhydrater är att
klassa dem efter smältbarheten.
10
Hur har Purina resonerat när det gäller kolhydrathalt och kolhydratkällor?
Samtliga PRO PLAN produkter har en moderat kolhydrathalt. De foder som innehåller mest
kolhydrater är våra lightfoder – detta för att skapa en mättnadskänsla hos den hund som behöver gå
ned i vikt. Det är dock av vikt att notera att kolhydrathalterna i våra lightfoder fortfarande inte är
extremt höga eftersom vi vet att överskott av kolhydrater lagras som fett och då får inte lightfodret
den avsedda effekten. I tillägg så är en del av den ökade kolhydrathalten i lightfoder också bestående
av fibrer som inte smälts och tas upp av hunden.
Som vi berättat om i PRO PLANs Foderskola del I och II så använder vi utvalda leverantörer av våra
råvaror – detta för att säkerställa kvaliteten på slutprodukten. Precis som att den köttråvara vi köper
får olika näringssammansättning beroende på vad djuren har ätit så har också våra kolhydratkällor
olika näringssammansättning beroende på var de har odlats, jordens sammansättning etc. så kan
t.ex. näringssammansättningen i ris som odlats i en del av Europa se näringsmässigt annorlunda ut än
ris som odlats i en annan del av världen.
Skulle vi ha valt att köpa våra råvaror på den öppna råvarumarknaden skulle vi
ha möjlighet att köpa dem till lägsta pris vid varje enskild upphandling vilket
förstås skulle kunna ge ett lägre pris på slutprodukten. Problemet är då bara
att vi i slutänden skulle få en slutprodukt som skulle vara mycket ojämn i
kvalitet eftersom våra råvaror skulle varierar mycket i näringsinnehåll. Att ha
utvalda leverantörer är således dyrare men ett sätt att säkerställa att vi har en
hög och jämn kvalitet på slutprodukten.
PRO PLANs huvudsakliga kolhydratkällor är ris, majs och vete. De flesta produkter innehåller flera
olika kolhydratkällor av det enkla skälet att dessa tre kolhydrater förbränns lite olika snabbt i
kroppen. Om hunden får snabba, höga blodsockertoppar måste insulinet jobba hårdare för att
utjämna blodsockerhalten och det blir högre toppar och djupare dalar i blodsockernivåerna. Hunden
känner sig mätt men ganska snabbt får den åter hungerskänslor. Som jämförelse kan man tänka på
skillnaden i mättnadskänsla mellan att äta två skivor vitt formbröd kontra två skivor fullkornsbröd.
Fibrer eller växttråd är också en typ av kolhydrater som finns i större eller mindre mängd i foder.
Foder som är avsedda för hundar som har lätt för att gå upp i vikt brukar ha en något högre fiberhalt
(light & sterilised, det är som nämnts tidigare en av förklaringarna till den totalt sett högre
kolhydrathalten). Här gäller det dock att balansera fiberinnehållet då för mycket fibrer kan förorsaka
gaser och också ge onormalt mycket avföring. Att använda fibrer i fodret görs av flera skäl:
 För att skapa mättnadskänsla
 För att få tarmen att arbeta bättre – hundar som är överviktiga drabbas lättare av
förstoppning
 För att få en något snabbare passage av fodret genom tarmsystemet
©Purina PRO PLAN®
Genom att använda olika kolhydratkällor kan man med hjälp av deras olika förbränningshastighet
”styra” blodsockernivåerna till att bli mer utjämnade och på så sätt undvika överansträngning av
insulinproduktion och att hunden snabbt blir hungrig igen.
Detta är extra viktigt när vi ska sätta samman ett foder för hundar som behöver gå ned i vikt och
hundar som är kastrerade.
PRO PLANs foder innehåller också bl.a. betmassa som är en så kallad löslig fiber. Det finns lång och
gedigen dokumentation på att betmassa har en positiv effekt på hundens tarm. Eftersom det
huvudsakliga näringsupptaget sker i tunntarmen och vatten tas upp av tjocktarmen så är det av
yttersta vikt att tarmen hålls i skick och ”mår bra”.
11
Vatten
Vatten är livsnödvändigt!
Hunden består till 70% av vatten.
Vattnet är avgörande för alla celler och alla ämnesomsättningsprocesser.
• Reglerar kroppstemperaturen.
• Transporterar näringsämnen i blodet, genom membran och till njurarna.
• Det används för att göra sig av med avfallsprodukter via urin och avföring.
• Ger inte energi
Som vi har nämnt i inledningen så gör redan små vätskeförluster att
hunden presterar sämre. Flera olika faktorer påverkar behovet av
vätska:
 Utomhustemperatur (både varmt och kallt väder gör att
behovet av vätska ökar)
 Aktivitet. En hårt arbetande hund har ett större behov av vätska
 Livsstadie. Dräktighet och digivning ökar vätskebehovet
 Fodersort. Om hunden äter torrfoder behövs mer vatten än om
den äter blötfoder
©Purina PRO PLAN®
Normalbehovet för en hund vid normal temperatur är 50-60 ml vatten/kg kroppsvikt och dag.
I extrema fall (draghundar under extrema förhållanden) kan vattenbehovet vara upp till 15 ggr högre!
12
PRO PLANS FODERSKOLA del IV
Vitaminer & Mineraler
Vitaminer
Vitaminer är organiska substanser som hunden behöver i mycket små mängder men icke des to
mindre är de livsnödvändiga för en mängd funktioner i kroppen.
Hunden kan inte producera alla vitaminer själv i tillräcklig mängd varför de måste tillsättas i foder.
C-vitamin och K-vitamin kan en frisk hund producera i tillräcklig mängd själv men övriga vitaminer
måste tillsättas i fodret.
Vitaminerna delas in i två grupper – fettlösliga och vattenlösliga.
Fettlösliga vitaminer
Lagras i levern och kroppsfett
•
•
•
•
Vitamin A
Vitamin D
Vitamin E
Vitamin K
Vattenlösliga vitaminer
Överskott utsöndras via urinen, lagras ej i kroppen
B vitamin gruppen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
B1 (tiamin)
B2 (riboflavin)
B3 (niacin)
B5 (pantotensyra)
B6 (pyridoxin)
B7 (biotin)
B9 (folsyra)
B12 (kobalamin
Kolin
Vitamin C (askorbinsyra)
Vattenlösliga vitaminer är det ingen större risk med att överdosera eftersom överskottet utsöndras
via urinen. Det innebär dock att det är viktigt att de tillförs regelbundet.
En viss försiktighet när det gäller C-vitamin bör dock iakttas eftersom C-vitamin binder kalcium. För
ett 15-tal år sedan var det en trend bland hundfolk att tillsätta C-vitamin utöver det som fanns i
helfoder då detta ansågs ha positiva effekter på ledstatusen hos hundar. En studie som gjordes på
labradorer där man gav dem ett tillskott på 500 mg C-vitamin per dag visade dock att dessa hundar
hade en avsevärt högre risk att drabbas av oxalatstenar i urinen jämfört med gruppen som endast
fått vanligt helfoder. Mycket är således inte alltid bättre!
©Purina PRO PLAN®
De fettlösliga vitaminerna lagras i levern vilket innebär att det inte är lika viktigt att de tillförs
dagligen. Däremot ökar istället risken för överdosering vilket i extrema fall kan leda till förgiftning.
13
Vitaminernas funktion
Vitamin A – viktig för syn, reproduktion, underhåll och bildande av kroppsvävnad. Aktivt A-vitamin
finns endast i animaliska råvaror men hunden kan bilda A-vitamin från betakaroten. Karoten är det
som ger gula och röda grönsaker deras färg. Överskott lagras i levern.
Vitamin D – viktigt för normal skelettutveckling. Påverkar omsättningen av fosfor och kalcium.
Hunden kan omvandla solljus till D-vitamin. Överskott lagras i levern, muskler och fettvävnad.
Vitamin E – en viktig antioxidant! Lagras i levern men finns nästan i alla vävnader i kroppen.
Förhindrar fettet i både kroppen och fodret från att härskna. Fungerar som ett konserveringsmedel
och förhindrar att A-vitamin och vissa aminosyror blir förstörda.
Vitamin B – är en stor grupp vitaminer med olika funktionsområden. B-vitaminerna är inblandade i
energiomsättningen i kroppen.
Tiamin (vitamin B1) är viktigt för kolhydratomsättningen. Det har också betydelse för omsättningen
av vissa fettsyror och aminosyror. Vitaminet är värmekänsligt. I rå fisk finns ett enzym som heter
tiaminas och som förstör tiaminet vilket gör att hunden, om den äter mycket rå fisk, kan få brist på
tiamin. Vid tillagning förstörs detta enzym.
Riboflavin (vitamin B2) har betydelse för utvinningen av energi ur kolhydrater, protein och fett.
Vitaminet produceras till en del i hundens tjocktarm men inte i tillräcklig mängd utan måste därför
tillföras fodret.
Niacin (vitamin B3) har även det betydelse för omsättningen av kolhydrater, fett och protein.
Hunden kan till viss del omvandla aminosyran tryptofan till niacin men har ändå behov av tillsats i
fodret.
Pantotensyra (vitamin B5) finns i alla livsmedel så brist på detta är oerhört ovanligt. Även detta
vitamin är inblandat i omsättningen av kolhydrater, protein och fett.
Pyridoxin (vitamin B6) har mest betydelse för proteinomsättningen. Är också involverat i bildandet av
hemoglobin.
Biotin (vitamin B7) medverkar i omsättningen av och bildandet av fettsyror och icke-essentiella
aminosyror. Finns i många livsmedel. I rå äggvita finns ett ämne som kallas avidin och som binder
biotinet och förhindrar kroppen från att ta upp det. Tillagning av ägget förstör avidinet.
Folsyra (vitamin B9) har betydelse för bildningen av DNA. Tillverkas i tjocktarmen.
Kobalamin (B12) är inblandat i fett- och kolhydratomsättningen i kroppen. Även avgörande för att
nervimpulser ska fungera. Kobalamin finns endast i animaliska råvaror.Överskott kan lagras i levern
vilket är unikt för ett vattenlösligt vitamin!
Kolin är även det involverat i nervimpulsernas funktion. I tillägg hjälper det till med transporter av
fettsyror ut och in ur cellerna. Hunden kan bilda kolin från aminosyran serin. Finns i nästan alla
livsmedel.
C-vitamin bildas själv av hunden i tillräcklig mängd. C-vitamin fungerar som ett konserveringsmedel i
foder men inga bevis finns för att tillsats är nödvändigt till en i övrigt frisk hund.
©Purina PRO PLAN®
Vitamin K – har betydelse för blodets förmåga att koagulera. Hunden kan själv bilda detta vitamin
och har normalt inget behov av att äta detta. Överskott kan förorsaka blodpropp.
14
Mineraler
Mineraler är oorganiska molekyler som är livsnödvändiga - om än i mycket små mängder. Mineraler
är ofta inblandade i många olika processer i kroppen och samverkan mellan olika mineraler gör att de
är känsliga för förskjutningar. Kalium samverkar med natrium vilket gör att cellerna i kroppen inte
spricker eller skrumpnar ihop. För mycket eller för lite av det ena eller andra mineralet kan alltså
påverka hundens celler!
Mineralerna delas in i makromineraler respektive mikromineraler (spårämnen).
Makromineraler (behövs i ngt större mängd)
Kalcium (Ca)
Fosfor (P)
Magnesium (Mg)
Svavel (S)
Elektrolyter:
Natrium (Na)
Kalium (K)
Klorid (Cl)
Mikromineraler (behövs i mindre mängd)
Järn (Fe)
Koppar ( Cu)
Zink (Zn)
Mangan (Mn)
Jod (I)
Selen (Se)
Mineralernas funktion är dels att ge styrka och stadga till skelettet (Ca och P) och dels att ingå i
kroppsvätskorna och de mjuka vävnaderna (Ca, Mg, Na, K och Cl). I tillägg medverkar de också i
kemiska reaktioner och till att nervimpulser och muskler fungerar.
Makromineralerna bryts ned i kroppen som fett, lagras i levern och förs ut via gallan och avföringen.
Risken för att hunden ska få e n brist av dessa är således mindre än för mikromineraler som inte
lagras och förs ut via urinen.
Hur har Purina resonerat när det gäller vitaminer och mineraler?
Sedan en tid tillbaka har nya bestämmelser medfört att vitamin-innehållet redovisas i
näringsdeklarationen med två värden. Det ena värdet är mängden vitamin som tillsatts fodret och
det andra värdet är det som produkten garanteras innehålla vid produktens utgångsdatum. Det gör
att du som konsument idag har en bättre kontroll på vilket vitamininnehåll produkten har.
©Purina PRO PLAN®
Valpar och kalcium
Det är mycket viktigt att känna till att valpar inte kan reglera ett
överskott av kalcium i foderstaten. Upp till ca 5 månaders ålder
suger valpar upp allt tillgängligt kalcium som en svamp och
överskott av kalcium är skadligt för hunden. Dels kan kalcium
cirkulera fritt i blodet och förorsaka skador på leder och leda till
urinsten, dels leder ett överskott av kalcium till hämmat upptag
av zink, koppar och järn vilket i sin tur kan leda till bl.a. hud- och
pälsproblem. Att utfodra valpar med stora mängder ben som de
kan tugga och svälja vill vi därför bestämt avråda från!
Inte heller ska man tillsätta mineraltillskott till hundens foderstat om man utfodrar med ett fullgott
helfoder. Man brukar säga att 2,5% kalcium är en kritisk maxgräns, över denna nivå bör valpens
totala foderstat inte ligga. Ett rejält märgben att gnaga på ibland är naturligtvis bara nyttigt – det kan
dock inte valpen tugga i sig. Här kanske man bara behöver se upp så inte valpen får i sig för mycket
märg och blir lös i magen.
Som vuxen kan hunden göra sig av med överflödigt kalcium och därför behöver man inte vara lika
försiktig när hunden vuxit färdigt. Dock bör man iaktta en viss försiktighet med ben av andra skäl då
vissa ben har en benägenhet att splittras och på så sätt kan förorsaka skador på tarmen.
15
Precis som när det gäller aminosyror och fettsyror så finns det vissa miniminivåer och (i vissa fall)
maximinivåer på både vitaminer och mineraler. Nedan kan du se vilka mineraler och vitaminer som
har maximinivåer angivna i AAFCOs lista (AAFCO är American Association of Feed Controls Officials).
Vi följer självklart dessa regler men är också kontrollerade av EU-lagstiftning och Jordbruksverket
som emellanåt tar stickprov på foderleverantörers produkter för att se att innehållet verkligen
stämmer med det som angetts.
Mineraler med maximinivåer
Kalcium, Ca
Fosfor, P
Kalcium:Fosfor-kvot
Magnesium, Mg
Järn, Fe
Koppar, Cu
Zink, Zn
Jod, I
Selen, Se
Maximinivå
2,5%
1,6%
2:0
0,3%
3000 mg/kg
250 mg/kg
1000 mg/kg
50 mg/kg
2 mg/kg
Vitaminer med maximinivåer
Vitamin A
Vitamin D
Vitamin E
Maximinivå
250 000 IE/kg (IE=internationella enheter)
5000 IE/kg
1000 IE/kg
Både vitaminer och mineraler är inblandade i många olika processer i kroppen och framför allt
mineraler är som vi nämnt tidigare känsliga för förskjutningar. Överskott på vissa mineraler kan
t.o.m. ge förgiftning, så mycket av allt är inte alltid det bästa!
Detta ska man också ha i åtanke när man t.ex. tränar sin hund med godis baserat på lever eller
blodpudding. Ges endast mycket små mängder av detta är inte risken för överdosering stor men
tränar man mycket och ger mycket godbitar så finns på sikt en risk att hunden får en överdos av vissa
vitaminer & mineraler.
Med vetskap om detta så är varje PRO PLAN produkts näringssammansättning komponerad utifrån
att just den produkten ska vara perfekt balanserad också när det gäller vitamin- och mineralinnehåll.
Vi vill därför avråda alla att laborera med tillskott till fodret som innehåller koncentrationer av
vitaminer och/eller mineraler utan att rådgöra med sin foderleverantör eller veterinär först.
PS. Visste du förresten att Purina är innehavare av mer än 110 patent och att 10 av dessa patent
finns i PRO PLAN (t.ex. OptiStart och Senior Anti Age).
©Purina PRO PLAN®
För att kunna producera ett foder med en konstant hög kvalitet
krävs det naturligtvis kunskap om vilka behov hundar har i olika
livsstadier och livsfaser, men man måste också ha kunskapen
och resurserna att utifrån de råvaror som man använder
justera halterna, så att varje säck som produceras blir det
balanserade och högkvalitativa foder som PRO PLAN är. När
du köper en säck PRO PLAN kan du vara säker på att vi har gjort
vårt yttersta för att leverera ett komplett och balanserat foder av högsta
kvalitet!