Läs artikeln - Modellskolan

Lärande 61-90 hp. Vårteminen 2011:18 s. 201-212.
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Vad skapar motivation
till lärande?
David Bjurenfalk, Caroline Råsmar & Carina Tallefors*
Ribbaskolans utbildningsenhet
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Inledning
Resultaten i svensk skola har under senare tid varit ett hett debattämne. Enligt PISA 2009 så presterar svenska eleverna allt sämre
studieresultat (Skolverket 2010). Rapporten visar att de svenska resultaten har blivit sämre i jämförelse med andra länder. Den visar även
att de svenska resultaten i absoluta mått gått nedåt, vilket innebär att
våra egna resultat i Sverige sjunkit jämfört med tidigare år. Det finns
givetvis olika orsaker till detta. I OECD-rapporten Understanding the
brain (2002) skrivs att;
lärande misslyckas på grund av en eller flera av följande fyra faktorer hos
eleven:
1) brist på självförtroende och självuppskattning, 2) dålig motivation (man
vill inte riktigt lära sig), 3) verklig eller upplevd otillräcklighet (jag klarar inte
av det, det är för svårt) och 4)brist på lärtillfällen (Gärdenfors 2010, s 69).
Som verksamma lärare inom skolan upplever vi att elever är olika motiverade att lära sig. Vi har valt att koncentrera oss på vad som motiverar elever till lärande då det är ett av de grundläggande uppdragen i
svensk skola enligt Lgr 11: Kapitel 1. Skolans värdegrund och uppdrag (2011).
Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att
lära (s 7).
Det finns en mängd olika teorier och synvinklar på vad som skapar
motivation, men det vi är intresserade av är vad eleverna själva anser
gör dem motiverade till lärande. Tanken är att vi i framtiden kan för* Korrespondensadress: david.bjurenfalkj@jonkoping.se Vad skapar motivation till lärande?
stärka det som skapar intresse och hitta undervisningsstrategier vilka i
förlängningen ska resultera i bättre studieresultat.
Syfte och frågeställning
Studien syftar till att utveckla kunskap om vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 7-9 till lärande i skolan. Vår frågeställning:
•
Vilka faktorer uppfattar eleverna gör dem motiverade till lärande?
Forskningsöversikt
I följande avsnitt kommer en definition av begreppet motivation samt
en genomgång av aktuell forskning inom området att beskrivas. En
allmän definition av motivationsbegreppet enligt nationalencyklopedin är:
De faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika
mål. (NE 2011-08-14. Kl. 16.14).
Att definiera motivationsbegreppet inklusive motivationen att lära i
skolan är svårt då det är komplext och kan betraktas ur många olika
perspektiv. Detta har lett till att olika forskare definierar begreppet
olika. Inom motivationsforskningen finns idag en konflikt mellan den
tidigare dominerande motivationsforskningen där elevers motivation
undersöks utifrån ett dualistiskt perspektiv och drivs av en typ av mål
i taget. Nyare forskning utgår från ett flerdimensionellt perspektiv där
det framhålls att elever kan drivas av flera mål samtidigt. Denna nyare
forskning har vunnit mark på senare tid (Giota, 2002). Perspektiv som
forskare har berört är bland annat drift, behov, intresse, inre och yttre
motivation, lärande- och prestationsmål, multipla mål, förväntningar,
värden och attityder (Giota, 2006). I vår undersökning har vi har valt
att koncentrera oss på att undersöka motivation ur ett flerdimensionellt perspektiv och på det motivationsforskningen kallar inre och yttre
motivation. Vi har även här valt att ansluta oss till Giotas (2002) definition av inre och yttre motivation.
Inre motivation: Lärandemål förutsätter att eleverna är inriktade på att lära sig i
skolan enligt självuppsatta kriterier eller egna premisser, utveckla nya färdigheter, förbättra sina kompetenser, åstadkomma något utmanande och erhålla
förståelse och insikter.
Yttre motivation: Prestationsmål förutsätter å andra sidan att elever i skolan
huvudsakligen lär för att uppfylla andras, såsom lärares eller föräldrars, krav
och förväntningar för att inte hamna i svårigheter, (Giota 2002, s 291).
202
David Bjurenfalk, Caroline Råsmar & Carina Tallefors
Tre aktuella forskare inom svensk kognitions- och motivationsforskning är Peter Gärdenfors professor i kognitionsvetenskap vid Lunds
universitet, Joanna Giota docent vid Göteborg universitet samt Ferens Marton professor emeritus i pedagogik.
Enligt Gärdenfors (2010) är drivkraften för lärande känslor och
motivation.
Det mesta av vad vi lär oss, lär vi oss utanför skolan. Under sin uppväxt lär
sig barnen oerhört mycket utan att behöva undervisas, de lär sig gå, de lär sig
tala och de lär sig det sociala samspelet med vuxna och andra barn. Inom
många områden är förmågan att lära en del av den mänskliga naturen. Ofta
märker vi inte ens att vi har lärt oss något. Barn behöver inte heller belöningar, utan motivationen att lära kommer inifrån (Gärdenfors 2010 s.16).
Gärdenfors menar att ett glatt humör skapar kreativitet vilket ökar
människors uppmärksamhet och leder till att människan minns mer
komplexa saker. Detta leder i sin tur till att de ser fler samband. Han
nämner också att berättandet är en viktig faktor för att lättare skapa
sammanhang och förståelse. Detta har tyvärr nedvärderats och kommit i skymundan i modern tid. Gärdenfors (2010) framhåller också
vikten av förståelse för fortsatt lärande. Utan förståelse förloras den
inre motivationen och eleverna tappar lusten att lära. Då hjälper inte
yttre motivationspåtryckningar som exempelvis betyg.
Giota (2002) pekar på en rad motivationsskapande faktorer. Hon
framhåller vikten av att läraren tar hänsyn till elevernas egna erfarenheter, samt att det är viktigt att läraren försöker hitta en balans mellan
skolans lärandemål och elevernas egna tankar om vad de tycker är viktigt att lära sig. Samma sak uttrycker Marton (1995) då han säger att
om vi vill ta till vara människors inre motivation så måste vi utgå från
deras egna intressen i undervisningen.
Giota nämner också att lärarens förhållningssätt gentemot eleverna
spelar stor roll för motivationen. Det är viktigt att ha en helhetssyn på
eleverna där hänsyn tas till hela deras livssituation. Hon menar att
förutom skolans och lärarens krav är det även föräldrars och kompisars krav som påverkar. Det är också viktigt att lärarnas krav stämmer
överens med elevernas verklighet för att motivationen inte ska försvinna. Därför är det viktigt att skoluppgifter och aktiviteter är varierande och att uppgifternas svårhetsgrad stämmer överens med den
nivå som eleven befinner sig på (Giota, 2002). I artikeln Lust att lära i
Pedagogiska magasinet lyfter Monika Ringborg fram vikten av att ha
en mer tillåtande skola där skolans och lärarens krav är anpassade till
elevernas förutsättningar (Thors, 2010)
En skola som börjar där varje elev befinner sig, där det inte har någon betydelse när man blir klar eller att alla gör samma saker under samma tid. Om
203
Vad skapar motivation till lärande?
ett prov misslyckas – gör om det! Man kan ha haft en dålig dag eller förstår
kanske inte förrän en månad senare (Ringborg, 2010).
Giota (2002) betonar att en viktig motivationsskapande faktor är en
positiv självbild. Hon menar att en god självbild gör att eleven blir
motiverad medan en dålig självbild i förlängningen leder till ett självdestruktivt beteende som skydd för att inte misslyckas, som till exempel att inte läsa på inför prov. Eleven kan då skylla sitt misslyckande
på att den inte hade läst på istället för att riskera att misslyckas och få
bekräftat att han/hon inte duger. Ytterligare faktorer som påverkar
elevernas motivation positivt är att de har tydliga målkriterier att arbeta mot samt får återkoppling på det de gör. Detta för att eleverna
ska få information hur de klarar olika uppgifter så de vet om de är på
rätt väg eller om ytterligare ansträngningar behövs. Återkopplingsprincipen är något som är viktigt och som återkommer inom alla motivationsteorier.
Det framkommer också att motivationsmålen ofta är flerdimensionella och att de inte behöver stå i motsatsförhållande till varandra.
Forskning visar att elever strävar efter både sociala och kognitiva mål.
När det gäller de kognitiva målen så anser Giota (2002) att eleverna
strävar efter både inre och yttre prestationsmål på en och samma gång
och inte efter det ena eller andra.
Teori och Metod
Undersökningen utgår från en fenomenografisk forskningsansats.
Fenomenografi är en kvalitativ forskningsmetod som avser att beskriva människors skilda uppfattningar och inte hur många som tycker
det ena eller det andra. Det beskriver inte hur något är utan hur något
framstår för den enskilda individen (Larsson, 1986).
Teorins metod bygger på djupintervjuer med öppna frågor där intervjuarens uppgift är att få fram uppfattningar om hur den intervjuade föreställer sig något i sin omvärld (Kroksmark, 2007). Det är
även den enskilda situationen som avgör svaret. Ställs frågan en gång
till senare så har redan ett frö såtts och tankar satts i rullning vilket
kan generera andra svar.
För att få svar på frågeställningen så har fenomenografiska studier
gjorts där tio elever från Ribbaskolan i Gränna årskurs 7-9 har intervjuats. Syftet var att ta reda på vilka faktorer som eleverna uppfattar
gör dem motiverade till att lära sig saker i skolan. De som intervjuades
var två flickor och två pojkar i årskurs 7, två flickor och en pojke i
årskurs åtta och en flicka och två pojkar i årskurs nio. Eleverna som
deltog i intervjuerna var medvetna om att vi som intervjuade dem var
204
David Bjurenfalk, Caroline Råsmar & Carina Tallefors
so-lärare på skolan. Detta kan ha påverkat dem till att ge olika exempel från so-undervisningen i sina svar.
Samtliga intervjuer genomfördes under en period av två veckor
med undantag av en intervju som gjordes senare. Orsaken till detta
var att skapa en jämnare fördelning mellan årskurserna. Alla elever informerades om att intervjuerna skulle spelas in samt ligga till grund
för en C-uppsats som en del i modellskolans forskningsarbete. För att
få svar på frågeställningen så utgick intervjuerna från den öppna huvudfrågan: ”Vad motiverar dig till att lära dig saker i skolan?”. Utifrån
de svar som gavs så ställdes sedan följdfrågor. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med målet att urskilja olika kategorier av
uppfattningar om vad som motiverar eleverna till lärande.
Resultat
Resultatet är en redovisning av de uppfattningar som framkommit i
intervjuerna. Elevernas svar redovisas utifrån fyra kategorier vilka är
intresse, kreativitet, nytta och relationer.
Intresse
Kategorin intresse omfattar den inneboende motivationen för lärande. Här ingår att få förståelse, att se samband, den egna tillfredställelsen av att lyckas och att ämnet är spännande och roligt.
Flertalet av eleverna nämnde spännande och roligt som en viktig
drivkraft till lärande. De menade att de lär sig lättare om de har roligt
på lektionerna samt att de får höra spännande berättelser, gärna med
historiska inslag. Eleverna anser också att berättelserna ger en möjlighet att leva sig in i andra människors livssituation.
Jag tycker det är kul att höra om hur folk hade det förr och hur det såg ut,
och t.ex. jag tycker det är kul med Grekland, Egypten, Romarriket och så.
Det är intressant. (Charlie).
Kan tänka sig tillbaka dit, hur det var och hur det såg ut. Det är dem här
t.ex. gravarna i Egypten är kul att läsa om och Farao, men det ska gärna vara
lite påhittat bredvid det liksom, så att det fortfarande är en berättelse men
det fortfarande har historiska inslag. Det tycker jag är kul (Charlie).
Man lär sig mycket och tycker det är spännande att kunna historia. Alla roliga berättelser är spännande, jag bara gillar det (Gustaf).
Man lär sig lättare om man har roligt på lektionen. Vissa lärare lyckas bättre
än andra på det, ämnet kan också ha betydelse. Det är viktigt att läraren
lyckas hålla humöret uppe (Jonas).
205
Vad skapar motivation till lärande?
Ytterligare en drivkraft till motivation som eleverna nämnde var att
de såg samband mellan tidigare kunskap och ny kunskap vilket
ökade förståelsen och intresset för ämnesområdet.
Det kan vara att lektionen handlar om något man har hört talas om innan.
Då väcks ett intresse. Exempelvis handlade en lektion om bengaliska eldar
då blev jag intresserad (Jonas).
Genetik är intressant för då får man reda på varför man t.ex. har fått blå
ögon, konkret fakta som man vill veta. (Jonas).
Det har varit att man har sett såhär, filmer och böcker och så tänker man liksom, ja dem där gudarna verkar vara häftiga, så läser man mer om dom och
så liksom tycker man det är kul på något sätt. (Charlie).
Då vet man ju vad som har hänt innan. För det dom gjorde det gör vi fortfarande, tack vare förr i tiden gör vi som vi gör nu och så har vi utvecklats
(Frida).
Ett par elever angav även den egna inre tillfredsställelsen av att lyckas
och lära sig nya saker som motivationsdrivande faktor.
Lära sig för egen del (Hilda).
Jag tycker det är kul… och tycker det är spännande att lära mig nya saker
(Ivar).
Jag har alltid tyckt att det har varit roligt att lära mig saker sedan jag var liten.
(Jonas).
Kreativitet
Kategorin kreativitet visar på vikten av att det finns utrymme för variation och eget skapande i undervisningen i både praktiska och teoretiska ämnen.
De nämner lekar och spännande experiment som exempel på inslag i
en varierad undervisning.
Mattelekar… närmast tusen eller burr. (Anna)
Det är intressant med experiment. Det är ju lite spännande. Det tror jag alla
tycker (Charlie).
Det är viktigt med variation, annars kan lätt en uttröttningseffekt ske.
Kemi är ett ämne där det är roligt att labba. (Jonas)
Många elever uppskattade de praktiska ämnenas möjlighet till kreativt
skapande och rörelse. Flera elever betonade vikten av att få röra på sig
206
David Bjurenfalk, Caroline Råsmar & Carina Tallefors
och vara fysiskt aktiv och någon nämnde det positiva med att se ett
direkt resultat på det egna arbetet.
Hemkunskap. Då lagar man ju mat och bakar.
Det är kul att få laga mat och att få äta den sen.
Idrott gillar jag. Det är kul att pröva olika grejer.
Jag gillar träslöjd. Det är kul att såga i grejer.
Bild är kul. Man får vara kreativ och göra vad man vill (Anna).
En elev tog också upp vikten av meningsfulla rastaktiviteter för att
känna sig motiverad på lektionerna.
Jag har spelat mycket på rasterna inför storsamlingen och det gjorde att jag
fick upp motivationen för skolarbetet innan påsk. Att spela gör mig på bättre
humör och jag blir mer motiverad till skolarbetet (Jonas).
Nytta
I kategorin nytta redovisas drivkrafter som är viktiga för elevernas
framtid som bra betyg, utbildning och ett bra jobb. Här berörs även
nyttan av det som de lärt sig som i språk, matematik och so.
Betyg hade stor betydelse för många elever. I första hand ansåg
många att betygen var en inkörsport till en bra gymnasieutbildning
och i förlängningen ett stimulerande och intressant yrke. De ansåg att
ett bra betyg ökar deras valfrihet inför framtiden.
Det jag inte är intresserad av överhuvudtaget är matte… man måste ha
minst G för att komma in på något gymnasium över huvud taget (Anna).
Att jag vill kunna välja ganska fritt vilket gymnasium jag ska gå på.
Så att jag kan jobba med det jag vill jobba med (Emma).
Så att jag kommer in på en skola, så att jag får bra jobb. (Frida)
Det är mer spännande att lära sig saker i åk nio. Nu ska slutbetygen sättas. I
åk sju hade man inga betyg (Ivar).
När eleverna ser att skolkunskaperna kan omsättas till praktisk nytta i
vardagslivet så skapas motivation till lärande.
Man vet ju att det alltid är kul att åka utomlands och kunna språket (Charlie).
När man åker till något land där de pratar engelska. Då måste man ju kunna
prata engelska annars kan man inte prata med nån, då blir det jobbigt.
Matte och sånt kan vara bra att kunna, för att handla och sånt (Frida).
Att kunna lära sig om hur man ska rösta och om hur partierna och politiken
fungerar i Sverige också, så man vet om det och är informerad (Gustaf).
207
Vad skapar motivation till lärande?
Relationer
I kategorin relationer behandlas kompisarnas betydelse för att skapa
motivation. Här framhålls också föräldrarnas och lärarnas betydelse
för motivation till lärande.
Flera elever nämner att kompisarna har stor betydelse för deras motivation ur flera aspekter. De tycker att det är positivt att samarbeta och
gemensamt lösa uppgifter. De anser att de lär sig mer genom att hjälpas åt. Det den ena inte kan kanske någon annan kan. De nämner
också vikten av att peppa varandra och göra varandra på gott humör.
Det är vännerna som gör att jag trivs i skolan. De gör mig glad och vi uppmuntrar varandra… Oftast blir jag på bra humör och detta gör att jag blir
motiverad till skolarbetet… De pratar om positiva saker så jag blir på bra
humör. Det är det som gör att det går bra för mig i skolan (Beata).
Det är kul att vara med dem (kompisarna) och arbeta tillsammans och
komma fram till något. Det är roligare att få fram svaren typ, och för ens
kompisar och så där typ. Det blir lättare att arbeta och om man inte själv kan
det så kanske kompisen kan det (Daniel).
Jag tycke det är rätt kul att jobba i grupper och så. Jobbar man själv är det
inte lika kul. Då är det lätt att man håller på med annat (Frida).
Vuxna är viktiga för motviationsskapandet. Här nämner eleverna både
föräldrar och lärare. Föräldrarna vill man gärna göra glada och stolta
genom att få goda skolresultat. Att föräldrarna ställer krav och hjälper
eleverna hålla fokus anses positivt. Eleverna nämner också att relationen med läraren är viktigt samt att läraren har ett bra förhållningssätt gentemot eleverna.
Mina föräldrar blir väldigt glada om jag får bra betyg, och det är kul att göra
dem glada (Gustaf).
Jag vill… även visa mig duktig hemma (Hilda).
Pappa och mamma är allmänbildade och det vill jag också bli i framtiden
(Ivar).
… föräldrarna pressar på. De säger att jag ska jobba hårt och att skolan går
före (Daniel).
Att man får stöd av lärarna (Frida).
Läraren har också betydelse.
Vissa lärare pratar med eleverna som de pratar med vuxna i deras egen ålder.
Det tycker inte jag är bra, då får man ingen bra kontakt. Andra lärare vill ta
tag i vår situation och lära oss saker Vissa lärare känner man sig trygg med
208
David Bjurenfalk, Caroline Råsmar & Carina Tallefors
och man får bra hjälp av. Det är viktigt eftersom man träffar lärarna varje
dag (Jonas).
Diskussion
Studien visar att eleverna motiveras av flera olika faktorer. Här nämns
den inre drivkraften som en faktor där egna intresset och den inre tillfredställelsen driver eleverna till lärande. Här ges inte någon form av
yttre belöning, utan belöningen består av den egna tillfredställelsen av
att lära. Det framkommer också att eleverna är intresserade av att lära
sig mer av sådant de redan känner till, vilket skapar ett sug efter att
lära sig mer. Detta överensstämmer med det som forskningen säger
om att det är viktigt att utgå från elevernas förförståelse.
En annan faktor som motiverar är berättelser av olika slag vilket
eleverna tycker gör undervisningen mer kul och spännande. De anser
också att berättandet hjälper dem att leva sig in i och förstå hur folk
levde förr. Detta stämmer väl överens med vad Gärdenfors (2010)
skriver om hur viktig berättelsen och känslorna är för motivation till
lärande. Vi har i vår undersökning kommit fram till att berättandet är
ett viktigt inslag i undervisningen. Därför tycker vi det är angeläget att
försöka använda spännande berättelser för att fånga elevernas intresse
och skapa motivation till att lära mer. Att eleverna lever sig in i berättelserna och får förståelse för andra människors verklighet anser vi ger
en djupare kunskap i form av både fakta- och känslomässig förståelse.
Under senare år har berättandet och lärarens roll kommit i skymundan för andra former av undervisningssätt som exempelvis PBL.
Olika arbetsätt behöver inte utesluta varandra men vår undersökning
visar att berättelsen har en viktig funktion att fylla för elevernas lärande.
Enighet var stor bland eleverna om att betyg, utbildning, jobb och
att få den kunskap som behövs för att vara rustad inför framtiden är
drivande motivationsfaktorer. De nämner också nyttan av att kunna
språk då de befinner sig utomlands. Vi anser att denna fokusering på
betyg och framtid hos eleverna även kan bero på att dessa yttre motivationsfaktorer ofta lyfts fram av skolledning, lärare, föräldrar och i
den allmänna debatten. En intressant iakttagelse som gjordes i undersökningen var att betygen var en stor drivande faktor till motivation
bland eleverna i årskurserna åtta och nio medan eleverna i årskurs sju
inte nämner betygen i lika stor utsträckning. Orsaken till detta kan
vara att eleverna i årskurs åtta och nio får betyg. Det skulle vara intressant att göra samma undersökning om några år då eleverna får betyg redan från årskurs sex, och se om eleverna i årskurs sju skulle ta
upp betygen i större utsträckning.
Studien visar också att eleverna i stor utsträckning motiveras av
sina kamrater. De motiveras både av samarbete i klassrummet och av
209
Vad skapar motivation till lärande?
att ha kompisar som stöttar och uppmuntrar. Eleverna anser att de lär
sig mer genom att hjälpas åt, det den ena inte kan kanske någon annan kan. I studien framkom också att vuxna spelar en viktig roll för
elevernas motivation. Det är viktigt att läraren och eleverna har en bra
relation som gör att eleverna känner trygghet och känner att de får det
stöd de behöver för att lyckas. Att ha föräldrar som peppar och stöttar nämner eleverna som viktigt. Det nämndes också att genom att få
ett bra betyg så gjorde de sina föräldrar glada. Detta kan kopplas till
forskning som visar att det är viktigt att utgå från ett helhetsperspektiv på eleverna där även faktorer utanför skolan påverkar elevernas
motivation.
Eleverna motiveras också av det förekommer variation i undervisningen t.ex. lekar och spel, egna valmöjligheter samt laborativa och
praktiska moment. En annan motivationsfaktor är att få röra på sig
och slippa sitta still. Dessa faktorer är något som nämns som motivationsskapande i den forskningslitteratur som vi studerat. Därför ser vi
det som viktigt att det finns variation i undervisningen med lekfulla
och skapande moment både inom den enskilda lektionen och när det
gäller olika arbetsområden.
Något som har lett till eftertanke var rastens betydelse för skolarbetet. Det framkom att meningsfulla rastaktiviteter gör eleverna på
gott humör vilket skapar/ökar motivation till skolarbetet. Detta kan
kopplas till Gärdenfors(2010) tankar om hur ett glatt humör leder till
ökat lärande. En slutsats som vi drar av detta är att fritidsledare och
meningsfulla rastaktiviteter borde vara självklara inslag på en skola.
Två motivationsfaktorer som forskningen har tagit fasta på, men
som eleverna inte berört under intervjuerna är vikten av återkoppling
och en positiv självbild. Detta förvånade oss först men efter att ha
bearbetat deras svar tolkar vi deras önskan att få ett bra betyg som en
återkoppling och en bekräftelse på att de lyckas, vilket i förlängningen
ger en positiv självbild.
En utgångspunkt i vår studie var att redovisa motivationsfaktorerna utifrån begreppen inre och yttre motivation. Under arbetets gång
har det visat sig vara svårt att särskilja de båda begreppen åt. Vi upplever att dessa är svåra att renodla då de ibland går in i varandra. Ett
exempel på detta är när Beata säger:
Det är vännerna som gör att jag trivs i skolan. De gör mig glad och vi uppmuntrar varandra. Oftast blir jag på bra humör och detta gör att jag blir motiverad till skolarbetet.
Här ser vi exempel på hur yttre faktorer (kompisarna) påverkar den
inre faktorn (humöret) vilket skapar motivation. De flesta elever
nämner både yttre och inre motivationsfaktorer till lärande i intervju210
David Bjurenfalk, Caroline Råsmar & Carina Tallefors
erna. Vår tolkning är att eleverna kan ha flera olika mål samtidigt som
motiverar dem, vilket är i linje med vad nyare forskning säger när det
gäller multipla mål.
De slutsatser vi kan dra av vår studie är att det är viktigt att arbetet
på skolan sker utifrån en helhetssyn där vi försöker skapa en bra
stämning både under lektioner och på raster. Vår undersökning visar
att elever som har bra relationer till både kompisar och lärare mår bra
och utvecklar en positiv självbild vilket ökar motivationen som gör
det lättare att lära. Som tidigare nämnts tror vi att fritidsledare och bra
rastaktiviteter är nödvändigt för att alla ska känna sig inkluderade i
gemenskapen. Studien visar också att det är viktigt hur själva undervisningen ser ut. Utifrån vad som sagts av forskarna och elever är det
viktigt att vi lärare varierar vår undervisning där samarbete, berättelser, roliga och kreativa inslag förekommer. Andra viktiga bitar är att
anpassa undervisningen till elevernas intressen och förutsättningar, att
ta vara på deras förförståelse samt att ha tydliga mål och snabba återkopplingar vilket ger eleverna kontroll över sitt eget lärande.
Litteraturreferenser
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i
Sverige 2, s. 94-115.
Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling.
Pedagogisk forskning i Sverige. 4, s. 279-305.
Gärdenfors, P (2010). Lusten att förstå – om lärande på människors villkor.
Stockholm: Natur och kultur .
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet. I Didaktisk Tidskrift 2-3, Vol 17, s. 1-31.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F & Säljö, R. (1995). Kognitiv inriktning vid inlärning. Marton, F.
Hounsell, D. Entwistle, N (red). Hur vi lär. Kristiansstad: Rabén
Prisma.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet
2011. Skolans värdegrund och uppdrag, Kap.1. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010). Serie Rapporter: Sammanfattning av RAPPORT
352 2010. Rustad ätt möta framtiden? PISA 2009 Om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap – Resultaten i koncentrat s. 28.
Thors, C. (2010). Lust att lära. Pedagogiska magasinet.
www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet
/2010/09/16/lust-lara
211