segling&batar segling&batar

Nyhetsbrev
Nr 2 2011
segl ing &batar
Utställningen Fri och ledig
14 maj - 30 oktober 2011
Jag minns min första längre sjöresa, från Mexikanska Golfen till Göteborg. Atlanten var som en
spegel, materialiserad i en mångfald blåa nyanser. En lugn överfart och med fantastiska vyer
över ett oändligt hav. När vi lämnade Mexikanska Golfen slog en flock delfiner följe med oss en
bit och bröt vattenspegeln med sina framrusningar. Samma känsla kan man närapå få vid yttersta
havsbandet i Bohuslän. Skiftningar av ljuset över havsytan, vattenmassor som häver sig i nästan
omärkliga dyningar, vattendjupen där fortfarande mycket är outforskat.
Med många sjöfarare i generationer tillbaka i
släkterna, har havet alltid betytt något speciellt.
Segelfartyg som gick på Island med norskt timmer på 1890-talet, men också ångfartyg vid sekelskiftet. Det finns visst även någon sjörövare i
släkten lite längre tillbaka!
Havet betyder mycket också för många av alla
våra berättare till Bohusläns museums sommarutställning Fri och ledig!? Seglings- och båtbyggartraditionerna är starka i ett kustlandskap som
Bohuslän och att leva nära havet har tillhört vardagen här. Till Bohuslän söker sig också många
turister och andra gäster på sommaren för att
uppleva havet – att bada i det salta Västerhavet
och att segla i den sköna, vackra skärgården!
Om sitt seglingsintresse berättar Johannes, 28 år,
till utställningen Fri och Ledig!?:
”När jag är ledig då sticker jag ut och seglar. Det
är både när jag är ledig längre tid eller kortare ledigheter. Jag känner mig fri när man kan göra det
som man själv vill göra. Och så känner jag mig fri
när jag är ute och seglar! Så segling är det absolut
roligaste som jag gör på min fritid och då speciellt
långfärdssegling”.
Det är inte bara seglare och motorbåtsägare som
befolkar skärgården i Bohuslän under sommaren. Kajakpaddling i skärgården har en alldeles
speciell tjusning och denna sportens utövare finner man lite varstans utmed kusten!
En favoritbild! Detta är 1950-tal och en härlig segling med en koster byggd vid Nils Nilssons båtbyggeri i Bojarkilen i Strömstad.
Denna bild samlade jag in till museets bildarkiv vid en spännande
dokumentation av båtbyggeri i Bohuslän.
Med en bild av kajakpaddling blir detta en inbjudan till läsning av Nyhetsbrevet om Båtar och
Segling!
Christine Fredriksen
Redaktör Nyhetsbrev 2
lätt båten och därmed masten åt fel håll på grund
av tyngden åt lovart. - Han lohalar, – ingen vacker
syn. Man försöker sig på ett slag. - Bräck med klyvarn. Misslyckad vändning och båten driver mot
skäret och fastnar på utgrundet. Snabbt ut med
en åra för att skjuta ifrån och hoppas att inget såg
det. – Sitt i båten! Det lär vara fostrande att segla
fast det tyckte man inte då.
Kajakpaddling Foto: Eva Gustafson
Skotet över knä`t
Skoten lever och ringlar sig i vinden, innan man
kommer ut från bryggan. Storskotet skotas in
och belägges runt pinnen under halebänken ute
i sidan. Med nyckstek som måste gå lätt att rycka
loss. Enkelt att belägga och behändigt att nå.
Vi skall göra en liten segling med jullen Kullbas
hemmahörande på Bassholmen, gammal och sliten. Jullen är fintjärad utvändigt, medan insidan
är mörkbrun av linolja. Uppifrån ser man båtens
ovala form där bredden är som störst vid masttoften. En form som liknar ulkens, den tvära tjockhuvade fisken. Masten är ostagad – man seglar
på bara trä`t. Med sprisegel. Seglen är av bomull
och behagliga att hantera. De fordrar sin skötsel
och hänges in i sjöboden till tork mellan segelturerna. Storseglet eller focken som det kallas här
i Bohuslän är handsytt. Det är ett bra jullesegel,
ganska smalt och högt.
Vi ligger vid bryggan på Gullholmen. Vinden är
svag och vi försöker hålla upp förbi Guleskär, den
lilla bergsknallen öster om Ångbåtsbryggan. I
dessa farvatten har mången pojke (en och annan
flicka för all del) fått lära sig hantera en båt under
segel för första gången. Ensam till rors och med
myndig far eller äldre bror som läromästare i en
båt intill. Det var nästan alltid för lite vind under
dessa första lektioner och man tyckte dessutom
att fiskelägets alla blickar var riktade mot en. Sitt i lovart och ha skotet över knä`t!” Läromästarn gav korta order. I den svaga vinden lutade då
Denna gång klarade vi utgrundet vid Guleskär
och sitter i lovart. Och har skotet över knät. Reglerna är de samma och de sitter i. Vi gör ett långt
slag mot Orust, genom Kyrkegapet och upp mot
Kyrkeskären på Ellösefjorden. På nästa slag västerut, ut genom Håsen och förbi Fredagsholmen
har vinden friskat något. En julle seglar bäst när
båtens lutning är sådan att någon tum av övre
bordgången klyver vattnet och borden nedanför
är under vatten midskepps. För att vara en bruksbåt (allmogebåt) har jullen ett bra skärpe i botten. När vi kommer förbi Högholmen och Skänklingarna sträcker vi – det vill säga går så högt mot
vinden vi kan – upp mot Islandsberg, den branta
gråbergsklippan på sydvästudden av Skaftö.
På klipphyllan ligger det vitröda fyrhuset strax
ovanför havet, ett känt och utsatt landmärke för
sjöfarare genom åren.
Allmogebåtar på Bassholmen. Foto: Föreningen Allmogebåtar
Vi vänder ut mot havet i väster, slackar i seglen
och gippar när vi passerar Klammerskären nordväst om Gräsholmarna. Här är det femton famnars djup till botten, sandbotten som kan ge goda
hummerfångster, förutsatt man sätter sina tenor
rätt och drar dem till yx, det vill säga tills de tar
emot en bergsklack på bottnen. Havet ligger lugnt
när vi rundar Lågö (Lawö) västerifrån. Här gick
den stora farleden ut på segelfartygens tid, Löbet.
En farled från Hermanös norra udde, ut mellan
Lågö och Knapp.
Med Kullbas styr vi istället mot öster, seglar genvägen innanför Silleskären och ser snart fiskelägets husgavlar. Ser hur husgavlarnas ljusa väggar
möter det sena solljuset med vita reflexer, likt
lighthouse, som lotsar seglaren i hamn, till fiskelägets trygga enhet, där sundet och hamnen snart
öppnar sig.
barnfamilj från Göteborg visade sig vara ägare.
Vi visste inte vad de hette. Vi kallade dem bara
familjen Plast. I dag är det istället träbåtar som
väcker viss förundran, dock inte med avsmak, för
det har blivit lite status att ha en välvårdad segel–
eller motorbåt av trä.
Allt fler svenskar blir båtfolk och många dras till
Sveriges västra kust – den där tidvatten, om än
blygsamt, och skaldjur vittnar om den nära kontakten med världshaven.
Stabila fiskehamnar har byggts ut till välordnade
gästhamnar. Farledsutmärkningen, fullkomnad
på 1960-talet, och avsedd för yrkessjöfarten betjänar numera främst fritidsbåtarna. De karlar
som med dynamit, slägga och spett byggde SoteSigvard Fjellsson, Föreningen Allmogebåtar kanalen under 1930-talet kunde sannerligen inte
och redaktör för tidskriften Träbiten
förutse utvecklingen. Sådana företag samt kustorterna är ett resultat av sjöfartens och fiskets stora
betydelse. Det kan man tänka på när man gör fast
sin nöjesbåt vid en välbyggd gammal stenpir.
Som de flesta benämningar på de bohuslänska
båtarna är en julle, han, maskulinum!
Förseglet på en mindre båt med ostagad mast
kallas klyvare.
Under www.allmogebatar.nu hittar du information om Föreningen Allmogebåtars aktiviteter på
Bassholmen.
Bohuslän tar priset
Tänk dig att du är tysk och vill segla i den svenska
skärgården. Denna underbara utpost i Nordeuropa, glest befolkad med allemansrätt, jungfrulighet och ödslighet. Och denna sommarschablon
blåses upp i den stora Yacht-tidningen.
"Wunderbares Schweden, Bohuslän und Vasholmarna.." heter det. Dessa granitljusa klippöar utanför Orust uppges vara lika med drömmen om
avskildheten. "Ein Robinson-traum" lyder rubriken. Man kan vara ensam här, bara med måsarna
och det solgnistrande Skagerrak utanför.
Skribenten glömde dock en sak - det är också väldigt lätt att hitta till naturhamnen på Vasholmarna om sommaren. En skog av aluminiummaster
avslöjar på långt håll var den är.
Tiderna förändras.
När undertecknad var liten hade vi ekor och en
snipa med sprisegel av bomull i Stigfjorden mellan Tjörn och Orust. Senare en J14, en Långedragsjulle. Bryggan var byggd av stora flata stenar med
djupa kluckande hål emellan. Man blev skicklig
på att sätta fötterna rätt på språng mot båten.
En dag, ungefär sommaren 1958, låg en underlig liten båt förtöjd bland de andra. Men byggd
av vadå? Ett vitt material, hårt. Plast, sa far och
såg ut som han bitit i ett surt äpple. En ung snäll
Bohusläns fiskelägen är kulisser från gamla tider
där vindpinade hus och sjöbodar kostar miljoner
på grund av mångas stora längtan till vid blick
över havet.
Foto: Dougald Macfie
Lite lustigt det där med ”hav” förresten. Hus till
salu vid Byfjorden nära Uddevalla och andra vatten långt in i skärgården marknadsförs med klyschan ”havsutsikt”. Visserligen är vattnet hyggligt
salt men öppna havet är en bra bit bort. Riktigare
vore att säga fjordutsikt eller sjöutsikt. Hur som
helst är det vattnet som lockar och Sveriges tätast trafikerade båtleder finns i vår Bohuslänska
skärgård.
Segling - en framtidssport!
Segling är en underbar sysselsättning för en människa som vill ha total avkoppling samtidigt som
det finns ett spänningsmoment. Seglar man utan
motor är det dessutom tyst, luktfritt och miljövänligt. Seglar man sedan träbåt är den förnybar,
så länge det finns skog och båtbyggare.
Många tror att det är mer skötsel på en träbåt än
på en plastbåt. Detta är fel om träbåten är i bra
skick. En plastbåt ska rengöras, vaxas två gånger
Foto: Dougald Macfie
med puts emellan. Sedan bottenmålas precis som
en träbåt. En träbåt skrapas inte trären varje år,
Vare sig du har båt eller ej - ta dig till farleden
som många tror, utan man mattar ner ytan med
vid Gullholmen eller Kungshamn- Smögen en fin
ett fint sandpapper, borstar rent, tvättar med Tdag i juli! Upplev en båtkakafoni av sällan skådat
röd och lägger på ett nytt lager fernissa. Alla ytor
slag:
behöver inte fernissas varje år.
Segelbåtar länsande, för motor eller dikt bidevind, mullrande motorbåtar från de allra minsta
till dånande ribbåtar och värdigt plöjande höga
motoryachter där folk sitter makligt tillbakalutande högt upp, vattenskotrar och sprut från jetskies, passagerarbåtar, en och annan skuta. Fiskebåtarna, de som är kvar, har stuckit ut till hav
redan tidigt på morgonen.
Svenskar, norskar, danskar, tyskar, holländare –
flaggor från en rad nationer vajer i aktern från
båtarna. Men det flyter på rätt smidigt ändå…
J22 nr 1 ”Nabben II” nyrestaurerad och K-märkt 2009.
Årets trend på Båtmässan 2011 i Göteborg var
”fikabåten”. En Bohusjulle i plast eller trä med
sprisegel. På däck : En korg med en flaska champagne, två bagette och en handuk, symboler för
flärd och en liten dagsutflykt med segling, bad
och fika. Om det skulle blåsa upp på hemvägen,
får man ingen bom i huvudet, utan det är bara att
ta ner spristång och segel och trycka på knappen,
Foto: Dougald Macfie
så startar elmotorn som sitter under rodret. Detta
Jag förtöjde min Folkbåt långsida med en ame- är ett alternativ till att låsa miljoner i en dyr 40rikansk segelbåt en jäsande het dag i Smögens fots plastsegelbåt, som ändå sällan används mer
hamn häromåret. Killarna kom från Maine hade än max tre veckor om året, resten av tiden ligger
korsat Atlanten och Nordsjön och tråcklat sig den oanvänd vid bryggan. Att köpa en liten segelfram på havets E6:a från Marstrand och norrö- båt kommer troligen att bli mer och mer vanligt,
ver. - I have never seen anything like this, sa en av när man nu knappt kommer in i Bohusläns hamnar längre, då båtarna blir större och större. Med
dem. Så mycket båtar!
Dougald Macfie en liten båt kan man segla in i fjordarnas grunda
Journalist delar och få ligga ifred eller ute på öarna där de
stora båtarna inte kan komma till. Med en liten
båt kan man ensamsegla och behöver inte trumma ihop en besättning.
Om du går in på www.julleregister.se kan du se en
typ av små segelbåtar i trä som var mycket populära på 1900-talet, båtar som fortfarande seglar.
Långedragsjullen, konstruerad av Hjalmar Olsson på Arendalsvarvet i Göteborg 1927, är välbyggd, klarar sjögång och hårt väder. De är billiga
i pris, om man jämför med vad man får i dag av Fru Hellman i J22 nr 1 ”Nabben II” nybyggd 1932.
samma storlek i plast. Det finns J10, J14, J18, J22 söner seglade hem ett helt skåp fullt av priser och
och J26. Siffran står för antalet kvadratmeter segel. tog, med ”Nabben II” slutligen hem vandrings-priset
Jullehornet som sin tids snabbaste Långedragsjulle.
J10 är 5 m lång med 10 kvm segel. Det byggdes 602 Båten har haft 14 ägare från 1932 till i dag. Joel son
st J10 mellan åren 1942-1971 med en sista båt 2002. Nils Hellman lever än och är 96 år gammal. Nils
J10 är en entypsbåt, dvs alla båtarna är byggda efter satt i ”Nabben II” första gången som 17-åring 1932!
samma ritning. De blev mycket populära ungdoms- Han blev mycket glad, när hans gamla pojkbåt segbåtar och var en stor kappseglingsklass på sin tid. I lade in 2007 till Uddevalla, där han bott sedan 1956.
dag är J10 åter populär som renoveringsobjekt, då Men han kände inte riktigt igen båten, som blivit
den inte är så stor. På Båtmässan i Göteborg 2011 ombyggd under åren med ruff, nedsänkt pliktlucka
blev J10 nr 553 ”Anna” K-märkt av Sjöhistoriska och ändrad sittbrunn. Båtens nye ägare Bengt Arne
Museet i Stockholm.
Runnerström och Nils bestämde att båten skulle restaureras 2008-2009 till sitt originalutseende 1932.
J14 är 5,5 m lång och en lite bättre seglare är J10. Det Båtbyggare Folke Ericson i Dalby, Henån anlitades
byggdes 133 st J14 mellan åren 1938-1987. Båtarna för träarbetet medan Bengt Arne stod för skrapning
byggdes med kapp eller ruff och kunde variera lite i
storlek då de var regelbyggda, dvs byggda efter olika
konstruktörers ritningar liksom J18, J22 och J26.
J18 är 5,90 m lång och var en utpräglad kappseglingsbåt. Det byggdes 130 st J18 mellan åren 19271969. Hjalmar Olssons första Långedragsjulle var en
J18 konstruerad 1927.
J22 är 6,5 m lång och var också en god kappseglare
men fungerade också som familjebåt. Det byggdes
52 st J22 mellan åren 1932-1949. Den sista klassades så sent som 2010. Den först byggda, J22 nr 1
”Nabben II” restaurerades till originalskick 2008-9
och blev K-märkt 2009 av Sjöhistoriska Museet i
Stockholm.
J22 nr 1 ”Nabben II” kappseglades flitigt 1932 - 1945.
J26 är 7,5 m lång och blev en långfärdsbåt. Det
byggdes bara 9 st J26 mellan åren 1939-1949.
J22 nr 1 ”Nabben II” byggdes på Bröderna Arvid
och Gustav Karlssons Båtbyggeri i Svineviken på
Orust 1931 och levererades 1932 till beställaren,
fiskhandlaren Joel Hellman i Göteborg. Joel och hans
söner kappseglade flitigt med ”Nabben II” i Långedrag mellan åren 1932-1945, då båten såldes till
familjen Hugo Stenbeck i Fjällbacka. Joel och hans
J22 nr 1 ”Nabben II” seglar fortfarande 2011. Uddevalla.
och målning. Denna restaurering och Nils glasklara
minne vid dokumenteringen, resulterade i Sjöhistoriska Museets K-märkning av ”Nabben II” som en
av landets första åtta K-märkta båtar 2009.
”Nabben II” är inte helt enkel att segla själv, då båten
har den gamla riggen med backstag och ledvagn och
har dessutom ingen motor, precis som 1932. Men
på den tiden var vi alltid tre när vi kappseglade, sa
Nils. Nu seglar Nils igen med Bengt Arne som gast i
”Nabben II” sedan 2009. På GKSS 150-årsjubileum
med träbåtsregatta i Långedrag 2010, tog förre ägaren Lennart Lagerkvist och Bengt Arne hem båda
seglingarna i sin grupp. ”Nabben II” först som vanligt, som Nils brukade säga på 1930-talet. Läs mer
om J22 nr 1 ”Nabben II” på www.julleregister.se !
Bengt Arne Runnerström,
konstnär och träbåtsentusiast, Uddevalla
Kungsviken – här föddes
fritidsbåten !
En blåsig eftermiddag i oktober förra året gör vi
ett besök i Kungsviken på Orust. I denna traditionsrika båtbyggarort får vi ta del av en bit av
den moderna båtbyggarindustrins födelse. För
berättandet om Kungsviken stod Bo Karlsson och
Gösta Dahlborg, två båtbyggare som länge arbetat
i Kungsviken. I fokus för besöket var Harry Hallbergs varv, den välkända röda varvsbyggnaden
vid västra stranden i Kungsviken. Vi är här för att
dokumentera varvsbyggnaden och den verksamhet som en gång i tiden bedrevs på varvet. Detta
varv var början till det som idag är Orust största
nöjesbåtvarv, Hallberg-Rassy Varv AB. På andra
sidan viken ser vi också den ljusgröna båtbyggarverkstaden som tillhörde en annan känd båtbyggare från Kungsviken, Gösta Johansson. Idag
arbetar en förening, Kulturföreningen Gösta Johanssons varv, för bevarande av detta varv. Här
vid bryggan vid museiföreningen ligger också
den fina Polstjernan, en liten jakt som byggdes
av Göstas far året 1919 – nu återställd i originalskick. Vid varvet finns också den sista större
snipan som Gösta byggde och likaså en liten jakt
som Göstas farfar byggde vid sekelskiftet 1900.
Tre generationers båtar kan man se här!
Båtbyggare Harry Hallberg vid sitt varv i Kungsviken, Orust.
Foto i privat ägo.
Harry Hallberg var en av många skickliga båtbyggare från Orust. Han föddes 1914 nära Henån på
Orust, i en familj som bestod av 17 barn varav 11
nådde vuxen ålder. Harry gick i 6-årig folkskola
och för att bidra med försörjningen började han
som 12-åring att bygga ekor på en loge. Han lärde
sig av en granne och byggde två till tre stycken i
veckan som han senare sålde till handlare Werner Olsson i Henån. Tillsammans med fyra andra
pojkar från Orust började han i tonåren hos den
skicklige båtbyggaren Hjalmar Johansson i Göteborg och lärde sig bygga segelbåtar.
Som nygift flyttade Harry Hallberg tillbaka till
Kungsviken med sin fru Eva och 1943 startade
han eget. Harry hade köpt ett båtskjul och där
byggde han Stjärnbåtar, Breviksjullar, Långedragsjullar och Vingakryssare. Varvet fick också
många beställningar på Folkbåtar. 1947 och 1958
byggdes varvet ut och vid den senaste ombyggnaden fick detta sitt nuvarande utseende. Vattnet går in under den stora varvsbyggnaden, som
delvis är byggd på pråmar. Alla ombyggnader och
utbyggnader utfördes av lokala hantverkare. Med
utbyggnaderna kunde båtarna byggas större och
produktionen öka.
Intill Hallbergs varv satte Einar Karlsson, en annan av de många båtbyggarna i Kungsviken och
far till Gösta Dahlborg, upp sitt varv. Harry Hallberg och Einar Karlsson var kompanjoner och
arbetade tillsammans i många år. Tidigt förstod
Harry vinsten med att bedriva en serietillverkning i varvsverksamheten och han vågade tillverka master och andra delar i serie utan att beställningar på båtar fanns. Den första båten som
byggdes i serie var Folkbåten. Vid varvet byggdes
I Kungsviken - känt för sitt båtbyggeri - ligger magasinet där Harry
Hallberg startade sin varvsverksamhet. Foto i privat ägo.
gällde för nya marknader på den amerikanska
västkusten.
Nu behövde Lars Larsson hitta en båtbyggare till
denna beställning och under sitt letande besökte
han Harry Hallbergs varv. Men när Harry fick ritningen till båtarna i sin hand menade han att ”ska
jag bygga båten skall den vara vacker. Jag ska gilla
den. Den här bygger jag inte. Jag ritar själv om det
skall bli någon affär av”– och han fick fria händer att rita en båt. I full skala på golvet på vinden
till varvet ritade han P-28. Med tillverkningen
av P 28 kom Harry Hallberg igång med serietillverkning av båtar i lite större skala. Syftet med
serietillverkningen var att få ner priset på varje
båt och storleken 28 fot för båten P 28 valdes
eftersom det var störst efterfråga på denna. Det
nya sättet att producera båtar – serietillverkning
- togs så småningom upp av många av de andra
varven runt om på Orust. Detta var en stor förändring, tidigare byggdes varje båt efter ritning
eller på fri hand först när man hade fått en beställning på båten!
P 28 byggdes av mahogny på ekspant. Skrovet
målades vitt med tanke på den kraftiga solen i
Kalifornien. 1964 byggdes första P 28 i plast, men
med mahogny fortfarande i sittbrunn och ruff. De
första 61 båtarna såldes till USA och 1959 gjordes
den första svenska leveransen. Den något mindre
Misil (”lillasystern”) blev också en populär båt.
1956 ritade Harry Hallberg sin första segelbåt – Konstruktör var Olle Enderlein och de första båP 28, som blev populär. P 28 byggdes i ca 530 ex. tarna byggdes 1967 – 1968 i trä, men sedan överoch P stod för Pacific. Bo Karlsson har själv ägt en gick man till att tillverka skrov och däck i plast
P 28 och berättar:
och med inredning och överbyggnad i mahogny.
–”1968 var jag och en arbetskamrat Hugo Gun- 1972 utnämndes Misil II med sitt gula plastskrov
narsson ute och seglade en demobåt, en Misil, från till Årets Båt i tidskriften Båtnytt – bedömningen
företaget under en semestervecka. Efter det be- var en prisvärd båt i sin storleksklass och med
stämde vi oss för att bygga var sin egen båt, Hugo Misilbåtarnas nya linjer i skrovutformningen.
byggde en Misil, men jag valde P 28. Jag ville ha en
båt med inombordsmotor och som var lite större Många intressanta och populära nya modeller
och rymligare för den tiden. P 28 var lättmanövre- har producerats vid Hallbergs varv i Kungsviken
rad och en bra segelbåt, den var bekväm och lätt och även efter att verksamheten flyttade till Ellös
att segla ensam. Jag byggde en P 28 till mig själv 1963. 1972 drog sig Hallberg tillbaka och varvet
1969, som jag ägde i flera år”.
fick ny ägare och nytt namn: Hallberg-Rassy Varv
AB. Harry Hallberg var själv aldrig någon storBo Karlsson har arbetat i näst intill 50 år på före- seglare, som man skulle kunna tro, nej - han var
taget Hallberg-Rassy och har sett många nya båt- i första hand båtbyggare och industriman! Därtyper ta form på varvet. Historien bakom P 28, till jobbade han alltid själv aktivt i båtbyggeriet,
som blev en sådan succé, var Lars Larsson från samtidigt som han skulle möta kunder och ta
Albin Motor i Kristinehamn som fick en ameri- emot beställningar, skriva nybyggnadskontrakt,
kansk beställning på 33 segelbåtar. Lars Larsson beställa allehanda varor till varvsverksamheten
var intresserad av att sälja motorer och detta och att ta ut virket hos virkeshandlare i Göteborg.
också Kungskryssaren, ritad av Tord Sundén som
likaså var konstruktör till Folkbåten, i många exemplar under 50-talets början. Båten lanserades
i USA 1954. Namnet fick den just för att den byggdes i Kungsviken.
Fritiden eller ledigheten blev inte så stor, har
Harry Hallberg berättat, det fanns alltid något att
göra på varvet!
Christine Fredriksen, Bohusläns museum och
Kajsa Landström, Institutionen för kulturvetenskaper,
Göteborgs universitet
Källor:
Hallberg, Yvonne 1999. Båtbyggare Harry Hallberg i Kungsviken. I: Brattö, Olof (red.). Morlanda hembygdsbok. 4. Ellös:
Morlanda hembygdsfören.
Hallberg 1999, www.hallberg-rassy.com/[2011-06-05
Gedin, Curt 2007, 500 segelbåtar i test, Graphicon 2007
Intervju med Gösta Dahlborg och Bo Karlsson i juli 2010
och oktober 2010, Bohusläns museum Christine Fredriksen och
Kajsa Landström.
Intervju med Harry Hallberg, 1978, Bohusläns museum.
Foto: Fredrik Olindersson
Segla skuta – traditionsskutor i Nordisk Seglats
Följ med och segla med traditionsskutor på sommaren – vi seglar längs hela västkusten och vi har
kul när vi träffas i hamn!
Varje år seglar många av de gamla skutorna i en
ungdomssegling - Nordisk Seglats. Det är skutor
från Sverige, Norge och Danmark och vi seglar till
tre nordiska hamnar. Denna tävlingssegling för
traditionsskutor har vi arrangerat sedan 1990
och 25 – 30 skutor brukar delta varje sommar. Det
är en härlig syn när alla skutorna ligger i hamn!
I år är starthamnen Varberg och från i slutet av
juni seglar vi under en veckas tid. Vi besöker i år
också Hobro i Danmark och Fredrikstad i Norge.
Under veckan har vi olika etappseglingar där skutorna tävlar mot varandra i olika klasser och när
vi ligger i hamn är det tävlingar mellan skutlagen
Foto: Fredrik Olindersson
Foto: Fredrik Olindersson
på landbacken! Men framför allt så har vi störtkul
när vi träffas alla i skutföreningarna och vi har
många fina seglingar på Nordisk Seglats!
Vill du veta mer om seglingarna:
www.nordisksejlads.org
Foto: Fredrik Olindersson
Jennie Carlsson Seimark, Jonas Hamrå
och Fredrik Olindersson
Foto: Fredrik Olindersson
Berätta dina fritidsminnen!
14 maj 2011 invigdes utställningen Fri och ledig!? på Bohusläns museum. Den handlar om
vad vi gör när vi är lediga. Till utställningen har
vi samlat in berättelser om människors upplevelse av att vara fri och ledig.
Bohusläns museum tar gärna emot fler berättelser om fritiden. Berätta! Det kan handla om
idag, igår eller i framtiden. Bifoga gärna med
bilder som illustrerar din berättelse.
Fundera kring:
1. När känner du dig ledig ? Vad gör du då ?
2. Har du speciella fritidsintressen ?
3. Har du en ofrivillig ledighet på grund av
arbetslöshet, sjukdom eller något annat ?
4. Har du minnen från din lediga tid när du var
barn eller ungdom?
5. Vad gör du på din semester? Känner du
dig ledig på din semestern?
6. Vad har du för tankar kring din lediga tid/
fritid? Förändringar? Möjligheter? Önskningar?
Vi vill gärna spara din berättelse i vårt arkiv.
Posta din berättelse till: Bohusläns museum,
Sofie Henryson Rudvall, Box 403,
45119 Uddevalla eller maila:
sofie.henryson_rudvall@vgregion.se
Har frågor om insamlingen kan du också
vända dig till Christine Fredriksen, Bohusläns
museum, christine.fredriksen@vgregion.se
Bilen och fritiden.
Program i samband med FRI OCH LEDIG:
11 augusti torsdag 14.00
Bosse Bildoktorn Andersson besöker Bohusläns museum
och berättar om bilens betydelse för vår fritid på 1950-60 tal.
Kom gärna i er ”semesterbil” från 1950-70-tal. Bilarna ställs upp
utanför museet under dagen. Kanske kommer Bosse Bildoktorn
Andersson att kommentera just Din bil.
Du får gärna anmäla om Du kommer i bil från 1950-70-tal,
ring Ingrid Uhlman, tel 0522-65 65 21 eller
per e-post ingrid.uhlman@vgregion.se
Museigatan1, Uddevalla
Tel +46 (0) 522 65 65 00
www.bohuslansmuseum.se
Öppet : tis- tor kl 10-20, mån och
fre-sön kl 10-16