Fördomar mot djur?

Fördomar mot djur?
Tack för att du läser detta!
Tack för att du har börjat läsa det här lilla häftet. Vi hoppas att du vill
avvara de 10-15 minuter som detta kan ta att bläddra igenom.
Vårt samhälle utnyttjar djur i en sådan omfattning att det saknar histo­
riska motsvarigheter. Trots detta är djurfrågorna en blind fläck i diskus­
sionen om vilket slags samhälle vi vill ha. Frågan om hur vi får vår mat
ställs sällan. Eller rättare uttryckt, från vem har vi tagit vår mat?
Hur vi behandlar de andra djuren är inte riktigt så problemfritt som tvreklamens Bregottfabrik vill ge sken av. Djurens verklighet döljs nämligen
effektivt av våra fördomar.
Det fina i det hela är att vi alla kan göra en skillnad för djuren. Varje dag
kan vi göra verklighet av de bra idéer vi går och bär på. Ju fler vi är som
aktivt visar djuren hänsyn, desto större blir förändringen för dem!
Med vänliga hälsningar,
Djurens Rätt
Vad är Djurens Rätt?
Djurens Rätt bildades 1882 och är idag Sveriges
största djurrättsorganisation med närmare 36 000
medlemmar. Vi är partipolitiskt fristående och arbe­
tar med folkbildning och politisk påverkan för ett
samhälle som inte förtrycker djur.
Djurens Rätt anser att djur ska respekteras som in­
divider med egna intressen. Djur är levande, kännande varelser – inte
saker som människan kan utnyttja. Det är oacceptabelt att människan
kränker djurs rätt till ett bra liv. Huvudområdena för vårt arbete är djur­
försök, livsmedelsindustrin och pälsindustrin.
Besök www.djurensratt.se för mer information.
”Djuren i vår värld existerar för
sin egen skull. De finns inte till
för oss människor mer än färgade
människor finns till för vita, eller
kvinnor finns till för män.”
Alice Walker, författare
Foto: Author’s Image
”Alla argument för människans
överhöghet kan inte kullkasta
detta faktum: i förmågan att lida
är djuren våra jämlikar.”
Peter Singer,
professor i bioetik
och författare
Grisar
År 2006 dödades 3 000 000 grisar i Sverige.1 Han­­gris­arna
kastreras någon dag efter födseln, bland annat för att påverka
köttets lukt och smak. Ingreppet görs utan bedövning och är
mycket smärtsamt.2 Efter ungefär en månad skiljs smågrisarna
från mamman. Det är mycket tidigare än den naturliga tiden
för avvänjning, som är cirka 17 veckor hos grisar.3
Efter tre månader intensifieras uppfödningen. Gris­ar­na hålls
cirka tio individer per box inomhus i stora stallar. Trängsel
och konkurrens vid de två till tre måltiderna per dag gör
att grisarna stressas. Detta kan leda till diarré, magsår och
beteendestörningar.4 99 procent av grisarna får aldrig vara
utomhus.
Foto: Gabrielle Meurer
Vid ungefär sex månaders ålder transporteras grisarna till ett
slakteri. Där hissas de ned i koldioxid för att förlora med­
vetandet. Efter detta dödas de genom att halsen skärs upp
och de förblö­der.
Foto: Bengt Ekström/SVA
Mer information finns på www.djurensratt.se.
Källor:
1. Statens Jordbruksverk (2006) Anima­
lieproduktion. Års- och månadsstatistik
– 2006:12.
2. Scientific Panel for Animal Health and
Welfare (2004) Welfare Aspects of the
Castration of Piglets. The EFSA Journal
91, 1-18.
3. Jensen P (1993) Djurens beteende och
orsakerna till det. Stockholm: Natur och
Kultur, LT:s förlag.
4. Wülbers-Mindermann M et al. (2000)
Beteendeanpassad svinhållning – för
minskad stress och sjuklighet. SLU, Fakta
Jordbruk 17:2000.
Fiskar och andra vattendjur
Omkring fem miljarder fiskar dödas varje år i svenska
vatten, enligt Fiskeriverket.1 Dessutom dödas varje
år ett oräkneligt antal andra vattenlevande djur som
kräftor, musslor och räkor. De flesta fiskarna fångas
i haven men så kallade fiskodlingar, där fiskar föds
upp i inhägnader i vatten, är också vanliga.
Många har svårt att identifiera sig med och känna
empati för fiskar. Det kan bero på att fiskarna lever
i vatten så att vi sällan ser dem, de saknar ansiktsut­
tryck och skriker inte vid smärta som människor och
många andra djur gör.
Foto: Olaf Belzer
Foto: Karen Dawn
Men att fiskar kan känna smärta och lida är många
forskare överens om.2 Trots det utsätts fiskarna för
stort lidande när de fångas på krokar, fastnar i nät,
kvävs till döds när de dras upp i luften, hanteras och
dödas på plågsamma sätt.
Mer information finns på www.djurensratt.se.
Källor:
1. Fiskeriverket. Personligt meddelande
2006-11-06.
2. Chandroo KP et al. (2004) Can fish
suffer?: perspectives on sentience, pain,
fear and stress. Applied Animal Behaviour
Science 86 (2004) 225–250.
Kycklingar
År 2006 dödades närmare 73 000 000 kycklingar i den
svenska köttindustrin.1 Kycklingarna kläcks i maskiner och
får aldrig träffa mamman. De hålls inomhus i stallar som
rymmer tusentals individer.
Kycklingarna är avlade att växa mycket fort. Aveln leder
till att kycklingarna utsätts för lidande, till exempel ben­
problem.2 För varje dag som går växer kycklingarna och
det blir allt trängre. Upp till 24 kycklingar kan hållas på
varje kvadratmeter.3
Foto: Jens Holm
Kycklingarna får leva i ungefär 35 dagar. Då samlas de ihop,
packas i burar och transporteras till ett slakteri. Årligen
skadas och självdör cirka 150 000 kycklingar i samband med
transporter i Sverige.4 På slakteriet hängs de i krokar upp och
ned i fötterna, vid fullt medvetande. Kycklingarnas huvuden
förs genom ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas
innan halsen skärs upp och de förblöder till döds.
Foto: Bengt Ekström/SVA
Mer information finns på www.djurensratt.se.
Källor:
1. Statens Jordbruksverk (2006) Anima­
lieproduktion. Års- och månadsstatistik
– 2006:12. Sveriges officiella statistik.
2. European Commission (2000) The
Welfare of Chickens Kept for Meat Pro­
duction (Broilers). Report of the Scientific
Committé on Animal Health and Animal
Welfare.
3. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter
och allmänna råd om djurhållning inom
lantbruket m.m. DFS 2004:17. Saknum­
mer L 100.
4. Livsmedelsverket. Personligt medde­
lande 2007-03-07.
Hönor och tuppar
I februari 2007 fanns det cirka 6 000 000 hönor i
den svenska äggindustrin.1 Av dem hålls drygt 2 300
000 i burar.1 Upp till 16 hönor kan hållas i samma
bur, och varje höna ska ha tillgång till minst 600
kvadratcentimeter, vilket motsvarar ett vanligt A4papper.2
Av de hönor som inte hålls i burar hålls de flesta
inomhus i grupper på tusentals hönor. I en naturlig
flock är det sällan fler än 20-30 individer. Ett all­
varligt problem i stora grupper är onormala beteen­
den, till exempel fjäderplockning.3
Foto: Dan Hansson/SCANPIX
Foto: Göran Billesson/SCANPIX
Hälften av alla kycklingar som kläcks är tuppar.
Eftersom de inte lägger ägg dödas de direkt. Omkring
5 000 000 nykläckta tuppkycklingar dödas varje år
i Sverige. Hönorna dödas när de inte längre anses
lönsamma i produktionen, vid cirka 1½ års ålder.
Mer information finns på www.djurensratt.se.
Källor:
1. Statens Jordbruksverk. Värphönsregist­
ret. Personligt meddelande 2007-02-12.
2. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter
och allmänna råd om djurhållning inom
lantbruket m.m. DFS 2004:17. Saknum­
mer L 100.
3. Keeling L (2003) Försämras djurskyddet
i stora besättningar och stora djurgrupper?
Avsnitt i: Smittskydd och djurskydd i stora
besättningar. Rapport MAT 21 nr 4/2003.
Kor, tjurar och kalvar
År 2006 fanns det närmare 1 600 000 kor, kalvar och
tjurar i Sverige.1 Av dem var knappt 400 000 kor inom
mjölkindustrin.1 Drygt 465 000 kor, kalvar och tjurar
dödades under året.2 För att korna ska producera mjölk
måste de regelbundet föda kalvar. Det vanliga är att
kalven tas från kon direkt eller någon dag efter födseln.
Både kon och kalven stressas av separationen3 och att
inte få vara tillsammans stämmer dåligt överens med
deras naturliga beteende.4
Foto: Jens Holm
Hälften av kalvarna som föds är hankalvar och efter­
som de inte producerar någon mjölk dödas de för att bli
köttprodukter. I genomsnitt får en ko i mjölkindustrin
leva i fem år innan hon dödas.5 Det går inte att skilja
mjölk- och köttindustrin från varandra eftersom 70
procent av det så kallade nötköttet i Sverige kommer
från djur inom mjölkindustrin.6
Foto: Jens Holm
Mer information finns på www.djurensratt.se.
Källor:
1. Statens Jordbruksverk (2006) Husdjur
i juni 2006.
2. Statens Jordbruksverk (2006) Anima­
lieproduktion. Års- och månadsstatistik
– 2006:12.
3. Lidfors L et al. (2004) SLU, Fakta
Jordbruk 13:2004.
4. Jensen P (1993) Djurens beteende och
orsakerna till det. Stockholm: Natur och
Kultur, LT:s förlag.
5. Arla. Hemsida: www.arla.se. Sidan
besökt 2007-03-08.
6. Swedish Meats. Hemsida: www.swe­
dishmeats.com. Sidan besökt 2007-03-28.
En betraktelse från ett slakteri
”Det här är helvetet”, tänkte jag.
Ungefär så här måste det vara.
Fuktiga mular mot kallt järn­
galler, uppspärrade ögon som
söker kontakt i den halvskumma
belysningen, djurens urin, bajs
och blod mot det hårda betong­
golvet. Kanske är det som slak­
teripersonalen säger; att djuren
inte fattar någonting. Men när jag
såg den kraftiga tjuren instängd
i det minimala metallbåset med
en päls genomvåt av svett, ska­
kande ben och ögon som sa: ”Jag
är rädd, ta mig härifrån”, undrade
jag hur de kunde vara så säkra.
Veterinären – som är där för att
skydda djuren – förklarar: ”Han
var nog en frigående tjur. Har
de varit fria är de inte vana vid
miljön.”
Påminner om medeltiden
Tanken om helvetet väcktes redan
hos grisarna. Oväsendet slår emot
mig med kraft. I en jättelik hall
finns massor med bås och en
mängd slags metall-betonghag­ar.
Och överallt dessa grisar. Panik­
slagna utan någonstans att ta
vägen. De klättrar på varandra,
trampar, biter, bökar och skriker.
Många grisar har riv- och bitsår
över kroppen. Det påminner mig
om någon medeltidsmålning jag
har sett av människor som plågas
i helvetet. Men här är det grisar.
Men förtvivlan och ångesten är
nog densamma. Grisar är soci­
ala som hundar. Nyfikna och
oskyl­diga djur, vars enda brott
är att man någon gång började
äta dem sporadiskt för att kom­
plettera näringsintaget. Idag har
komplementet blivit lag. Drygt
tre miljoner grisar tvångsuppföds
och slaktas i Sverige varje år. Tre
miljoner som genomgår detta hel­
vete.
Ingen återvändo
Här om någonstans är det No
Return som gäller. Grisarna pres­
sas fram genom smala gångar. Allt
närmare målet: gaskammaren och
det avgörande knivhugget. Fyra
och fyra pressas grisarna in i en
hiss. Sen sjunker de ned till gas­
kammaren. Motvilligt tittar jag
ned genom en springa när de når
den 90-procentiga koldioxiden.
De skriker så där hjärtskärande
som bara grisar kan. De tram­
par, sparkar och kastar sig mot
varandra. Paniken är total! Efter
några långa sekunder är allt
över. Kropparna rullar ut på ett
löpande band. En tunga hänger
och dinglar, urin sprutar från
en gris och en annan ligger med
benen tätt intill kroppen och ser
ut som ett litet barn som sover.
Fort, fort! Nu har slaktaren en
dryg minut på sig att skära av hals­
pulsådern. Görs det inte i tid åter­
får grisarna medvetandet. En slak­
tare skär rutinmässigt upp hal­
sarna och blodet sugs ut via en
slang. De döda kropparna dinglar
iväg. Och ett aldrig sinande led
av grisar står på tur några meter
bakom för att bli nästa offer. Vet
grisarna om vad som ska hända?
Vad betyder annars de skärrade
ögonen, skriken och öronen som
står rätt upp?
Titta inte för länge
Snart är min rundtur över och
jag ställer några artiga frågor till
personalen. Sen står jag en meter
ifrån den där tjuren. Han dödas
med ett bultskott. ”Man ska inte
titta dem för länge i ögonen, då
blir dödandet jobbigt”, förklarar
veterinären. Just det. Inte se dju­
ren, tänker jag.
Text och foto: Jens Holm
EU-parlamentariker
Har du fördomar mot djur?
?
=
Rasism. Sexism. Speciesism.
Gamla fördomar är ofta seglivade och
osynliga för oss själva. Men när vi väl sett
dem är vi skyldiga att ifrågasätta – och
att förändra.
I vårt samhälle uppfostras vi från barns­
ben till att acceptera att djur utnyttjas
till mat. Sällan tänker vi på vad djuren
utsätts för innan de hamnar på våra tallri­
kar. Sällan diskuterar vi på allvar om vårt
utnyttjande av djur är acceptabelt. Våra
artfördomar – vår speciesism – gör oss
blinda för djurens lidande och död.
Ändå vet vi idag att djur är medvetna och
kännande varelser. Att de är individer med
liv och upplevelser som är viktiga för dem
själva. Vi vet också att vi människor inte
behöver konsumera djurprodukter för
att leva gott.
Med den vetskapen följer ett ansvar. Vi
kan fortsätta att betala för lidande och
död, eller så kan vi behandla djuren med
respekt och lämna dem ifred.
Djuren har allt att vinna. Det enda vi har
att förlora är ännu en fördom.
Du kan göra skillnad för djuren!
Varför vegan?
Människor behöver inte äta kött eller andra djur­
produkter. År 2007 borde inga djur behöva lida
och dö för att vi ska få mat på tallriken. Vi kan
alla lägga sojafärs i tacoskalet i stället för köttfärs,
eller byta komjölken i kaffet mot havremjölk. Små
vardagliga saker som spelar en livsavgörande roll
för djuren. Det är det veganism handlar om. Att
göra respektfulla val i vardagen.
Foto: Carolina Åberg
Numera är det enklare än någonsin att vara
schysst mot djuren. I varje välsorterad livsmed­
elsaffär finns idag ett bra utbud av helt vegeta­
riska produkter. På nästa sida tipsar vi om ett
gäng av dessa!
Foto: Moa Pårup
Genom att äta vegetariskt minskar du effektivt
efterfrågan på djurs död och lidande. Vid varje
måltid, varje dag. Receptet på saffransplättar
hittar du på vår hemsida www.djurensratt.se.
Goda och gröna alternativ
Mjölk
Alpro sojadryck naturell,
sötad, choklad m fl
GoGreen sojadryck naturell,
sötad, vanilj m fl
Oatly havredryck naturell
och jordgubb-hallon
Rice Dream naturell, vanilj
m fl
GoGreen vanilj, exotiska
frukter m fl
Yosa persika-passionsfrukt,
skogsbär m fl
med lingonsylt och en bit
vitkål!
Findus Falafel med cous­
cous, grillad röd paprika
och ajvar relish
Go green chili sin carne
– färdigrätt med sojakött,
bönor och bulgur
Nutanaburgare – gott till
pommes eller i bröd!
Grädde
Smör
Carlshamn mjölkfritt
margarin/lättmargarin
Keiju mjölkfritt
Mjölkfria Milda
Smörgåspålägg
Tartex naturell, örter, vitlök,
paprika, champinjon och
oliv
Tofutti Creamy Smooth
naturell, vitlök & örter
Kött
Hälsans Kök Mince
Ridderheims Tzay
Sojafärs och sojagrytbitar
Veggo sojakyckling, burgare
och kebab-bitar
Viana Real Jumbos, Fresh
Bratwurst, Tofu Wienerkorv
och Cocktailkorv
Ägg
Linfröavkok eller FiberHusk kan användas i mjuka
kakor m m
No Egg – äggersättning
Plamil äggfri majonäs
Yoghurt
Alpro Yofu naturell, jord­
gubb, persika, vanilj
Studentens lilla
snabbmatsguide
Blå Band vegetarisk färssås
bolognese och Tandoori –
perfekt till snabbmakaroner
eller ris!
Familjen Dafgårds pytt i
panna, Goda Gröna morots­
biffar och falafel
Felix potatisbullar – servera
Glass
Oatly choklad, kola och
vanilj
SIA sorbet jordgubb, mango
m fl
Tofuline vanilj, jordgubb,
mocca, choklad, tresmak
och karamell
Tofuline jordgubbsstrutar
Tofuline Gold choklad,
toffé, vanilj, jordgubb och
persika
Vaniljsås
Alpro Vaniljsås
Oatly Vaniljsås
Exempel på fler vegetariska produkter finns på www.djurensratt.se
Foto: Carolina Åberg
Alpro soja cuisine
GoGreen MiniMat och Visp
Oatly iMAT
Sojatoo (vispbar sojagrädde)
Förändra världen.
Är det möjligt? Självklart.
Att bli Djurfadder är enkelt, gör så här:
Fyll i kupongen nedan, klipp ur och vik
ihop sidan. Posta den sedan portofritt.
Ja, jag vill bli Djurfadder och stödja Djurens Rätt
med en månadsgåva via autogiro!
500 kr 100 kr 50 kr
Annat belopp (minimum 25 kr):.........................................
Jag är redan medlem i Djurens Rätt.
Medlemsnummer:
...............................................................................................................
Beloppet överförs den 28:e varje månad.
Betalningsmottagare: Djurens Rätt, Gamla
Huddingevägen 437, Box 2005, 125 02 Älvsjö.
Organisationsnr: 802002-4496. Bankgironr: 631-8620.
Plusgironr: 90 10 87-7.
Information om överföring (skriv tydligt)
Min banks namn:
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������
Clearingnr:
.............................................................................................................................
Kontonr:
.............................................................................................................................
Personnr (10 siffror, krav från Bankgirocentralen):
.............................................................................................................................
Foto: Creatas
Allt är möjligt bara vi vill. Ett steg du kan ta är att bli
medlem i Djurens Rätt. I mer än 125 år har Djurens
Rätt kunnat arbeta för djuren, tack vare att tiotusen­
tals människor har ställt sig på djurens sida.
Som Djurfadder – medlem och gåvogivare via
autogiro – stödjer du Djurens Rätt med en valfri
summa varje månad. Detta är oerhört betydelsefullt
då Djurens Rätt är helt beroende av frivilliga bidrag.
Som medlem landar ett nytt nummer av tidningen
Djurens Rätt i din brevlåda varannan månad.
Skänk ett par kronor om dagen – det gör stor
skillnad för djuren!
Namn:
.............................................................................................................................
Postadress:
.............................................................................................................................
.............................................................................................................................
E-post:
.............................................................................................................................
Tel:
.............................................................................................................................
Jag godkänner villkoren för autogiro (angivna på baksidan)
Ort och datum:
.............................................................................................................................
Kontoinnehavarens namnteckning:
.............................................................................................................................
STH07
Porto
betalt
Foto: Image Source
Djurens Rätt
Svarspost 120 169 300
125 20 Älvsjö
Villkor för autogiro
Jag medger att uttag får göras från angivet bankkonto på
begäran av angiven betalningsmottagare för överföring
till denne via bankernas automatiska betalningstjänst,
autogiro. Banken är inte skyldig att pröva behörigheten av
eller meddela mig i förväg om begärda uttag. Meddelande
om gjorda uttag får jag på kontoutdrag från banken.
Medgivandet kan på min begäran överflyttas till annat
konto i banken eller till konto i annan bank.
Jag ska senast bankdagen före förfallodagen ha tillräckligt med pengar på kontot för mina betalningar. Jag
medger att uttaget får belasta mitt konto i banken enligt
bankens regler. Uttag från mitt konto får ske på förfallodagen eller inom en vecka därefter om jag i god tid innan
förfallodagen fått meddelande om belopp, förfallodag och
betalningssätt, eller om jag godkänt uttaget i samband med
köp eller beställning av vara eller tjänst.
Jag accepterar att banken ska godkänna att mitt
konto får användas för autogiro samt att banken och
betalningsmottagaren har rätt att i vissa fall avbryta min
anslutning till autogirot. Bankgirocentralen BGC AB har i
uppdrag att sköta autogirorutinen för bankens räkning.
Jag medger därför att uppgifterna ur bankens register
om kontots nummer och adress får koordineras med
Bankgirocentralens uppgifter till ett register.
Mitt medgivande gäller tills vidare. Medgivandet
upphör fem bankdagar efter det att jag skriftligen återkallat det hos betalningsmottagaren eller hos banken. Jag
kan också stoppa ett eller flera uttag genom att kontakta
betalningsmottagaren eller banken senast två bankdagar
före förfallodagen.
För att vara valbar som ombud till Djurens Rätts
riksstämma måste medlem ha erlagt full medlemsavgift
för föregående år.
Gratis vegetariskt startpaket!
Beställ vårt vegetariska startpaket – helt
gratis! Där hittar du måltidsförslag, recept,
lite näringslära och svar på vanliga frågor.
Dessutom ingår en förteckning över en
stor del av de vegetariska produkter som
finns i Sverige.
Beställ via
www.djurensratt.se
eller SMS:a ordet
VEGO till 72120.
Vill du informera andra?
Vill du dela med dig av den här
informationen till andra? Du kan
kostnadsfritt beställa fler exem­
plar av det här häftet från Djurens
Rätt. Beställ via www.djurensratt.
se, klicka på ”Material”. Där
hittar du också allt vårt övriga
djurrättsmaterial.
www.djurensratt.se
På vår webbplats www.djurensratt.
se hittar du mer information om vad
som sker med djuren i livsmedels-,
djurförsöks- och pälsindustrierna.
Här kan du kostnadsfritt ladda ned
våra rapporter och vårt informa­
tionsmaterial. Vi har också ett elek­
troniskt nyhetsbrev som du kan pre­
numerera på. Helt gratis förstås.
Foto: Image Source
Djur är individer precis som vi. De har förmågan att uppleva, att känna lidande och
lust. Eftersom djur är kännande och medvetna har de också ett moraliskt värde. Av
den anledningen måste de ges rätt att få sina intressen och behov tillgodosedda. Djur
måste ha rätt att existera för sin egen skull.
Djurens Rätt anser att alla djur ska ha rätt att få leva sina liv utifrån sina egna intressen
och behov. Djur är inte mat!
Gör skillnad för djuren. En måltid i taget. Beställ ett gratis vegetariskt startpaket från
Djurens Rätt. SMS:a ordet VEGO till nummer 72120.
Djurens Rätt
Gamla Huddingevägen 437
Box 2005, 125 02 Älvsjö
Telefon: 08-555 914 00
Fax: 08-555 914 50
info@djurensratt.se
Tryck: Federativ Tryckeri AB (24373)
Foto framsida: Roger Pettersson
www.djurensratt.se