25 år med Ladok

Transcription

25 år med Ladok
25
Ladok
Gunnar Backelin
SUNET Malmö 2012-10-24
år!
25 år?
25 år – igår!
Linköping 87-10-23
Men det fanns föregångare:
Studok 1977 – 1987
Obs: Nya SO
Faros 1969 – 1977 m fl…
Tidigare system - Studok
 Studok: UHÄ-drivet, ledningsgrupp där, utveckling på UDAC (UU)
 Studok användes vid (de då sex) universiteten Umeå, Uppsala,
Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund, vid hsk
i Karlstad, Växjö, Örebro och Östersund samt vid KTH
 Underlag skickades till stansbyrå på driftsställen, batchuppdatering
1-2 gånger per vecka
 Kördes i stordatormiljö på IBM, UNIVAC och CDC
på GU, UU, LU, UmU + LU-filial vid LiU
 Omfattande hantering av fellistor, kontrollistor och andra
pappersutskrifter – sprätta, skicka…
Tidigare system - Studok
(forts)
 Systemet var en monolit! Inte tal om att kommunicera direkt…
 Magnetband då & då till SCB och t/fr centrala antagningen
 Först: Ett rent matrikelsystem för cfv, ersatte centrala kortlådorna
Sen: Institutionernas behov togs mer o mer på allvar
Och därefter: Studenterna som intressenter blev viktiga
 Dom första terminalerna ställdes ut till cfv i slutet av 70-talet
 Användning av terminaler ökade under 1980-talet, institutioner
kunde titta på uppg, senare även lägga in uppg => batchuppdatering
 Obs integritetsfrågorna viktiga – sviter än idag
Ladok – Lokalt ADb-baserat DOKumentationssytem
Modernisering nödvändig – flera utredningar under 1980-talet
On line-system med direktuppdatering
Direktinläggning av uppgifter på institutionerna – pionjär bland
de administrativa systemen
Utveckling och test hade flyttats till Linköping (fortf best = UHÄ)
Egna rutiner utvecklades vid olika univ
Beslut att det skulle vara ett system, de lokala varianterna skulle
samordnas
Prel användarkravspec våren 1983
Övergång från Studok till Ladok 1987-1990
»
»
»
»
»
Linköping 23 oktober 1987 – 25 år igår!
Uppsala 1988
Karlstad, Stockholm, Umeå och Lund 1989
Göteborg, Växjö och Örebro 1990
KTH valde ett annat system (Stil) tillsammans med Luleå,
gick senare över till Ladok
» Förvaltning och utveckling vid Umeå universitet fr o m 1991
» Medelstora hsk in efterhand under 90-talet
» Dom riktigt små kring 2000
Ladokkonsortiet - förspelet
UHÄ läggs ner 1992. VHS bildas.
1993: - Ny SO
- Nytt resurstilldelningssystem
- ”1153:an” – Studiedokumentationsförordningen
1992/93 Disk mellan VHS och förvaltningscheferna
-93 VHS erbjuder sig att ta över ägaransvaret för Ladok
Förvaltningscheferna avböjer artigt och börjar….
Ladokkonsortiet kommer till
… diskutera samverkan – i konsortieform:
1994: Erbjudande ut från SAR om medlemskap.
Ett första konsortialavtal skrevs mellan varje UoH och UmU.
(Vi är nu inne på 4:e omgången avtal.
Annan konstruktion mkt tänkbar – bortom Ladok3-bygget)
Vi blir fler efterhand; nu 39 hsk
CSN med i Konsortiet 2000
Även annan icke-akademisk eftergymn utb nu med:
Försvarshsk, Polishsk. Yrkeshögskolan planerar gå med
98,5 % av landets studenter täcks nu av Ladok
- En samverkansmässig succé för sektorn!
Vad blev det av tekniken?
 Ladok I - det som kom att kallas ’Classic’
 80-talstekniken, Cobol
 Sista Classicfunktionerna lades ner först 2006
- sista biten av LANT (Lokal ANTagning, gjorde tjänst
i 30 år! Byggdes inför -77, bl a en lotterialgoritm…)
Vad blev det av tekniken?
(forts)
 Sen mitten av 90-talet (projektet ’Ladok2000’):
Client/serverlösning; Uniface blev & är verktyget
 ’Ladok Nouveau’ påbörjades under första halvan av 90-talet,
färdigimplementerat först 2000
Vad blev det av tekniken?
(forts)
 Sen mitten av 90-talet (projektet ’Ladok2000’):
Client/serverlösning; Uniface blev & är verktyget
 ’Ladok Nouveau’ påbörjades under första halvan av 90-talet,
färdigimplementerat först 2000
 LPW – LadokPåWebb :
Första tjänsterna lev. 2001/2002 (därefter 10-tal/år i flera år)
- knölig start, lång inkörning,
många lokala projekt orkade inte fram initialt
- Webbtjänsterna nu en självklarhet för studenterna
Teknikmodernisering efterhand
 Tekniken har moderniserats efterhand, i flera steg.
I sen tid t ex
- Nytt OS – Linux
- Byte dbhs – från Mimer till MySQL
 Och driften: (lärosätenas sak, inte Konsortiets)
Konsolidering av drift från 7 => 3 driftställen
i samb m certifiering av Ladokdriftställen. SLA-mall.
Teknikmodernisering m m efterhand
 Tekniken har moderniserats efterhand, i flera steg.
I sen tid t ex
- Nytt OS – Linux
- Byte dbhs – från Mimer till MySQL
 Och driften: (lärosätenas sak, inte Konsortiets)
Konsolidering av drift från 7 => 3 driftställen
i samb m certifiering av Ladokdriftställen. SLA-mall.
 VHS har sen 2004 – på Konsortiets uppdrag – det
övergripande ansvaret för teknisk förvaltning &
utveckling av Ladok.
Och nu?
Nästa systemgeneration börjar diskuteras 2007
Förstudie 2008-09
Beslut höst -09
Projektuppstart 2010
Förberedelsefas 2010-12
Genomförande startat 2012
Migreringsförberedelser igång
Förvaltningen måste anpassas för att ta emot Ladok3
Och nu?
Nästa systemgeneration börjar diskuteras 2007
Förstudie 2008-09
Beslut höst -09
Projektuppstart 2010
Förberedelsefas 2010-12
Genomförande startat 2012
Migreringsförberedelser igång
Förvaltningen måste anpassas för att ta emot Ladok3
- Dags att lämna över till Jonas och Ola!
Förnyad förvaltning
Jonas Brorsson
2012-10-24
Effektmål
Beskriva en förvaltning som:
1.
Är förankrad hos Konsortiemedlemmarna
2.
Säkrar att investeringen i den nya
systemgenerationen av Ladok kan tas emot på ett så
bra sätt som möjligt vid övergången till förvaltning
3.
Säkerställer att lösningen kan fungera en lång tid
därefter
Projektet del 1 avslutas när den nya förvaltningsorganisationen är
beskriven och beslutad.
Val av systemförvaltningsmodell
» Styrgruppen har beslutat att:
• Ta fram en systemförvaltningsmodell för Ladokkonsortiet baserat
på pm3
Projektorganisation Förnyad förvaltning
Styrgrupp
Expertgrupp
Definiera vad som
ska förvaltas
Malin Zingmark
Projektgrupp
Jonas Brorsson, FLV
Anna-Karin Bergman, FLT
Karin Hellmalm, OA
Catherine Zetterqvist,
produktägare
Anpassa vald
systemförv modell
Malin Zingmark
Projektgrupp
Utses av projektledaren
Projektledare
Malin Zingmark
Ändamålsenlig
driftbild
vakant
Projektgrupp
Ulrika Ringeborn, IT-strateg
Anders Hallberg, Miun
Martin Krebser, VHS
Christer Nilson, UU
Ta fram
verksamhetsstyrande dokument
Jonas Brorsson
Projektgrupp
Gunnar Backelin
Ulrika Ringeborn
Tidplan Förnyad förvaltning del 1
BP3
BP4
BP5
1
Definiera vad som ska förvaltas
2
BP6
3
Anpassa vald förvaltningsmodell
Skapa en ändamålsenlig driftbild
Ta fram verksamhetsstyrande dokument
2012
2012-10-01
4
2013
BP7
5
BP8
Leverans
del 1
Del 1: Ta fram
organisation
Del 2: Bemanna org
och avtala drift
Leverans
del 3
Leverans
del 4
Stödja förv. organisationen
Driftsättning
del 1
Förbereda
införande
Diftsättning
del 2
Driftsättning
del 3
Driftsättning
del 4
Planering och stöd till lärosäten under införande
Lokal
produktionssättning del 1
Förberedelser
Leverans
del 2
Stöd till förv.organisationen under införande
Förbereda införande
Lärosäte
Ny förvaltningsFörnyad
och driftsförvaltning
organisation
Ladok3
Ansvarsfördelning i införandet av nya Ladok
Lokal
produktionssättning del 2
Lokal
produktionssättning del 3
Lokal
produktionssättning del 4
Införande
Förklaringar:
Driftsättning – Mottagning och driftsättning av leveranserna från Ladok3-projektet
Lokal produktionssättning – Flytta information från det gamla Ladoksystemet till Ladoks nya systemgeneration samt börja använda det nya systemet
2012-10-05
Kommande arbete
» Ta fram objektkarta – klart februari 2013
» Anpassa systemförvaltningsmodellen - under 2013
» Införa nya förvaltningsorganisationen – FF del 2
» Beslut om driftbilden – vårstämman 2013
» Ta fram krav för drift - under 2013
» Avtala om drift – FF del 2
» Arbete med Leveransplanen
» Anpassa verksamhetsstyrande dokument