Äldreomsorg - Valideringstolk

ADL
Akt ivit et er i dagliga livet , vardagliga göromål, som at t klä sig,
t vät t a sig, ät a, t oalet t besök m.m.
ADL-hjälpmedel
Hjälpmedel som underlät t ar akt ivit et er i dagliga livet (ADL),
d.v.s. hjälper at t klara vardagliga göromål, t .ex. vid av- och
påklädning , mat sit uat ion, t oalet t besök, f örf lyt t ning, m.m.
PDFmyURL.com
ADL-träning
ADL, akt ivit et er i dagliga livet . D.v.s. man t ränar upp f unkt ioner
så at t man kan klara vardagliga göromål, som at t klä sig,
t vät t a sig, ät a, t oalet t besök m.m.
Aggressivitetsrapportering
Skrif t lig rapport om en demenssjuk haf t et t aggressivt
ut brot t , ut f örs av personal på et t gruppboende.
Allmän kost
Benämning på den kost som de f lest a ät er som int e har några
t ugg- eller sväljsvårighet er.
Alzheimers sjukdom
Sjukdom som drabbar hjärnan och leder t ill demens (långvarig
omf at t ande f örsämring av psykiska f unkt ioner), omf at t ar 3
st adier - mild, måt t lig och svår grad av sjukdomen.
Andaktsrum
Et t rum, iordningst ällt f ör at t kunna ut öva sin t ro ut an
st örande moment .
PDFmyURL.com
Anhörig
Närst ående, en f amiljemedlem (nära anhörig) eller en släkt ing.
En nära vän eller granne kan också räknas som anhöriga.
Arbetsställning
At t ut f öra arbet suppgif t er på et t sådant sät t at t det är
skonsamt f ör den egna kroppen.
Arbetsterapeut
En yrkeskat egori inom vården; person som ut övar
arbet st erapeut iska åt gärder i f örebyggande, habilit erande
och rehabilit erande syf t e som avser akt ivit et er i det dagliga
livet .
Avföring
Faeces, den lat inska benämningen på avf öring: det som blir
kvar ef t er at t mat en har gåt t genom mag–t armkanalen och
som t öms via ändt armen. Kallas också bajs.
Avlastningsvård
Vård av äldre som sker omväxlande i hemmet eller på et t
PDFmyURL.com
kort t idsboende med syf t et at t t illf älligt avlast a anhöriga
vårdgivare. Äldre har även möjlighet t ill vård på et t
kort t idsboende om de blir så snabbt sämre at t de omgående
behöver mer vård än de kan f å i hemmet .
Avlösarservise
När en anhörig vårdar en äldre person i hemmet , kan en
personal f rån hemt jänst en komma t illf älligt så at t den
anhörige ska kunna t a ledigt , bli avlöst .
Avlösning
Med avlösning menas et t kort are avbrot t i anhörigvårdandet ,
en av de vanligast e f ormerna av anhörigst öd som
kommunerna erbjuder. Exempel på avlösning är när en äldre
person f år kort t idsvård på et t kort t idsboende, avlösning i
hemmet och dagvård eller dagverksamhet .
Avvikelserapportering
En skrif t lig rapport som görs om en planerad arbet suppgif t
int e blivit ut f örd eller om en pat ient eller en vårdt agare int e
ville genomf öra det som var planerat .
Behovsprövning
När en person i en kommun behöver social omsorg så görs det
PDFmyURL.com
När en person i en kommun behöver social omsorg så görs det
en prövning av en socialnämnd om vilket behov av hjälp den
har, f ör at t sedan t a beslut om t .ex. äldreboende, dagvård,
t rygghet slarm, hemt jänst , hemsjukvård, kort t idsvård,
f ärdt jänst , ledsagarservice m.m.
Bemötande
Bemöt ande i vården; man har rät t at t bli bemöt t på et t
prof essionellt och värdigt sät t oavset t kön, et nicit et , religion
eller t rosuppf at t ning, sexuell läggning, ålder,
könsöverskridande ident it et eller ut t ryck, eller f unkt ionshinder.
Gäller både om man är pat ient eller anhörig.
Biståndsavdelning
Kommunens bist åndsenhet som beslut ar om en person
beviljas insat ser enligt lagarna SoL (Socialt jänst lagen), HSL
(Hälso- och sjukvårdslagen) och LSS (Lagen om st öd och
service t ill vissa f unkt ionshindrade).
Biståndsbedömning
Den bedömning som görs av vilka behov av hjälp och st öd en
person har och som leder t ill beslut om man har rät t t ill st öd
och i så f all i vilken f orm.
PDFmyURL.com
Biståndshandläggare
Bist åndsbedömare, yrkesbet eckning på den personal på
kommunens bist åndsenhet som beslut ar om en person
beviljas insat ser enligt lagarna SoL (Socialt jänst lagen), HSL
(Hälso- och sjukvårdslagen) och LSS (Lagen om st öd och
service t ill vissa f unkt ionshindrade), d.v.s. beslut ar om man har
rät t t ill st öd och i så f all i vilken f orm.
Bostadsanpassning
Är t ill f ör at t man ska ha möjlighet t ill et t självst ändigt liv i sit t
eget hem om man har en f unkt ionsnedsät t ning. Åt gärderna
ska leda t ill at t man f år en bost ad som passar de egna
behoven.
Brukare
Brukare (vårdbrukare) eller vårdt agare är den of f iciella
benämningen på personer som f år vård och omsorg inom
socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL, Lagen om st öd och
service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS).
Brytpunktsamtal
Under et t bryt punkt samt al ges besked t ill pat ient och
närst ående om at t man går över f rån kurat iv (behandlande)
vård t ill palliat iv (lindrande) vård. Et t bryt punkt ssamt al ska
PDFmyURL.com
f öregå beslut om palliat iv vård och dokument eras i pat ient ens
journal.
Delegera
At t överlåt a en arbet suppgif t t ill en annan personal, t .ex. en
sjuksköt erska kan delegera medicinut delning t ill någon av
vård- och omsorgspersonalen (delegerade arbet suppgif t er).
Demens
En f örvärvad omf at t ande f örsämring av psykiska f unkt ioner
(int ellekt , minne och personlighet ). Man har svårt med at t
komma ihåg, känna igen, orient era sig i omgivningen m.m. Det
f inns olika t yper av demenssjukdomar.
Demensboende
Et t gruppboende f ör demenssjuka. I et t gruppboende bor
vanligt vis åt t a t ill t io äldre med demenssjukdom i små egna
lägenhet er med t illgång t ill personal och gemensamma
ut rymmen.
Demensdocka
Demensdockor kan ersät t a lugnande medel. En
specialt illverkad docka i st orlek som en verklig baby, som
demenssjuka kan smeka, ha i sängen och i övrigt ”ordna med”,
PDFmyURL.com
demenssjuka kan smeka, ha i sängen och i övrigt ”ordna med”,
sådant de event uellt känner igen sedan barndom och
småbarnsåren i livet ; kan väcka ljuva minnen f rån den t id man
själv var småbarnsf örälder.
Demensvård
Behandling med syf t e at t bibehålla en hög livskvalit et t rot s
sjukdomen, skapa rut iner och ge st öd t ill personer med
demenssjukdom och deras närst ående.
Distriktssköterska
Sjuksköt erska med specialut bildning at t ge sjukvård t ill
personer som bor ”hemma” i egen bost ad.
Dysartri
Talrubbning som beror på en st örning i nervsyst emet , man har
svårt at t art ikulera och prat ar sluddrigt .
Dysfasi
St örning av en viss språklig f unkt ion.
Empati
Förmåga at t sät t a sig in i och f örst å en annan persons
PDFmyURL.com
känslor.
Fallolyckor
Personer över 65 år har hög f allrisk och det bör f örebyggas.
Det f inns bra och enkla sät t at t f örebygga många onödiga
olyckor eller at t klara et t f all bät t re.
Fallriskanalys
Individuell bedömning görs f ör at t f örebygga f allolyckor hos
äldre personer. T.ex. kan personen ha på sig speciella
höf t skyddsbyxor med st öt dämpande inlägg över höf t en, man
t ar bort mat t or och t rösklar, m.m.
Frikort
Et t f rikort ger rät t t ill kost nadsf ri vård under et t år, ef t er at t
man uppnår maxbeloppet i pat ient avgif t er
(högkost nadsskydd).
Funktionellt hälsotillstånd
Bedömning av åldersbet ingade psykiska och f ysiologiska
t illst ånd, ut vecklingsnivå och personlig mognad.
PDFmyURL.com
Funktionshinder
Konsekvensen av f unkt ionsnedsät t ning och med det menas
begränsning av en individs f ysiska eller psykiska
f unkt ionsf örmåga i en viss sit uat ion eller i en viss miljö som
int e är anpassad t ill personens f unkt ionsnedsät t ning.
Fysiska sjukdomstillstånd
Kroppsliga sjukdomar
Färdtjänst
En t ransport service (t axi eller specialf ordon) som man kan f å
t illgång t ill om man har en långvarig f unkt ionsnedsät t ning som
gör at t man har svårt at t resa med allmänna
kommunikat ionsmedel, kommunen ansvarar f ör det .
Förebyggande hälsovård
Arbet e med at t f örebygga sjukdom och ohälsa och f rämja et t
got t hälsot illst ånd.
Förflyttningshjälpmedel
Hjälpmedel som underlät t ar och gör det möjligt at t f örf lyt t a
sig själv f ör at t kunna ut f öra akt ivit et er i det dagliga livet . T.ex.
rullst ol, krycka, käpp, rullat or, bet ast öd, gåst ol.
PDFmyURL.com
Förflyttningsteknik
At t arbet a på et t f ör den egna kroppen så skonsamt sät t som
möjligt vid hjälp med f örf lyt t ningar av andra personer.
Genombrottsmetoden
Innebär at t inom så kort t id som möjligt pröva så många
f örändringar som möjligt f ör at t lära sig vilka som ger bäst
ef f ekt i den egna verksamhet en (ut övas på äldreboenden och
andra gruppboenden). ”Genombrot t ” sker när en idé inf örs i
verksamhet en ef t er at t ha beprövat s syst emat iskt ,
ut värderat s och bedömt s vara bra.
Geriatrik
Läran om sjukdomar hos äldre.
Geriatriker
Läkare som har specialut bildning om sjukdomar hos äldre.
Gerontologi
Läran om åldrandet och st udiet av åldersrelat erade
f örändringar i livsprocesser f rån uppnådd mognad t ill
PDFmyURL.com
personens död.
God man
God man är en person som f år f ört roendet at t sköt a
ekonomin f ör äldre, dement a och andra som behöver sådan
hjälp. Kommunerna ska se t ill at t man f år en god man om man
behöver det .
Gruppboende
Särskilt boende f ör äldre med demenssjukdom eller med
ut vecklingsst örning. I et t gruppboende bor vanligt vis åt t a t ill
t io personer i små egna lägenhet er med t illgång t ill personal
dygnet runt och gemensamma ut rymmen. Gammall
benämning är sjukhem.
Gånghjälpmedel
Hjälpmedel som underlät t ar och gör det möjligt at t f örf lyt t a
sig själv f ör at t kunna ut f öra akt ivit et er i det dagliga livet . T.ex.
krycka, käpp, rullat or, bet ast öd, gåst ol.
Handlingsberedskap
At t personal har sådan basut bildning så at t de är f örberedda
at t anpassa hjälpåt gärder t ill den uppkomna sit uat ionen.
PDFmyURL.com
Handräckning
Begreppet st år f ör när personen med f unkt ionsnedsät t ning
gör så mycket den f örmår och personalen t ar vid där
f örmågan t ar slut . Förlängda armen f ör brukare kallas ibland
personalen som jobbar med personer med
f unkt ionsnedsät t ning.
Helhetssyn
Begrepp som man använder när man menar at t man ska se
människan (pat ient en) som är en odelbar f ysisk, psykisk,
social och andlig helhet . Psykologiska och sociala f akt orer ges
samma vikt som biologiska, d.v.s. man ska se t ill hela
människan och hans eller hennes sit uat ion.
Hemsjukvård
Hjälp av kommunens sjuksköt erska eller undersköt erska f ör
äldre som bor i en egen bost ad eller servicelägenhet och har
mer krävande medicinska behov. Enklare medicinska åt gärder
som t .ex. at t övervaka och hjälpa t ill med medicinering sköt er
hemt jänst ens personal (med delegering av kommunens
sjuksköt erska).
Hemstöd
PDFmyURL.com
St öd f rån kommunens psykosociala verksamhet ges i det
egna boendet .
Hemtjänst
Personlig hjälp (t .ex. hjälp med st ädning, t vät t , påklädning,
bäddning, mat , handla) och omvårdnad, socialt st öd i egen
boende, även i äldreboende (kallas f ör ”hemt jänst i
äldreboende”). St örre delen av det arbet e som hemt jänst en
ut f ör är st ödinsat ser som man har rät t t ill enligt
Socialt jänst lagen (SoL).
Hjälp i hemmet
Hjälpen har som syf t e at t underlät t a f ör den som äldre och
(eller) f unkt ionshindrad at t kunna bo kvar i sin invanda
hemmiljö. Et t behovsprövat bist ånd som regleras av
Socialt jänst lagen (SoL).
Högkostnadsskydd
Med högkost nadsskyddet bet alar man et t maxbelopp i
pat ient avgif t er under et t år. När man uppnår maxbeloppet f år
man et t f rikort som ger rät t t ill kost nadsf ri vård.
In och hämta-service
Innebär at t t axichauf f ören f ör f ärdt jänst ringer på dörren och
PDFmyURL.com
Innebär at t t axichauf f ören f ör f ärdt jänst ringer på dörren och
ledsagar resenären mellan t axibil och bost ad.
Individuell omvårdnadsvårdplanering
All personal som arbet ar kring en pat ient eller brukare t räf f as
f ör regelbunden planering och dokument at ion om vilka
omvårdnadsinsat ser individen behöver, of t ast också med
bist åndshandläggare.
Intimavstånd
Beskrivning av grad av ”närhet ”, d.v.s. det avst ånd (närhet )
man kan ha t ill f amiljemedlemmar och som man int e har t ill
andra personer.
Kantiner
Rost f ria behållare med lock där man f örvarar lagad mat .
Kognitionshjälpmedel
Olika sort ers hjälpmedel f ör personer med demens eller
ut vecklingsst örning som hjälper dem at t komma ihåg at t t .ex.
ät a, lägga sig m.m.
Kognitiv funktion
PDFmyURL.com
Ment ala f unkt ioner, möjlighet at t t änka och handla.
Kontaktmannaskap
Innebär at t en personal har et t ut ökat ansvar f ör en viss
pat ient . I hemt jänst en och på särskilda boende har en av
omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några
brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens
behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda.
Kontaktpersonal
I hemt jänst en och på särskilda boende har en av
omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några
brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens
behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda.
Korttidsboende
Kommunens kort t idsboende är t ill f ör at t bedriva kort t idsvård,
som innef at t ar bland annat rehabilit ering, planering/ut redning,
växelvård, avlösning, ”vänt boende” och palliat iv vård, dvs vård
i livet s slut skede.
Korttidsvistelse
En t illf ällig hjälp vid et t särskild äldreboende, när man int e kan
PDFmyURL.com
åka hem direkt f rån sjukhuset eller när man int e kan f å den
hjälp man behöver i det egna hemmet av hemt jänst en eller
anhöriga.
Korttidsvård
Vårdf orm på kommunens särskilt kort t idsboende under en
begränsad t id (1–4 veckor), vid et t t illf älligt ökat vårdbehov,
som avlösning f ör anhörig som vårdar i hemmet eller under
ut redning och planering av vårdinsat ser. Även f ör personer
som är medicinskt f ärdigvårdad på sjukhus men int e ännu kan
klara sig själv i sit t eget boende (rehabilit ering) eller f ör
palliat iv vård.
Laxering
Mjukgöring av avf öringen med hjälp av läkemedel.
Ledsagare
En person som en f unkt ionshindrad eller en äldre f år st öd av
f ör at t kunna delt a i akt ivit et er i närmiljön ut anf ör hemmet ,
t .ex. gå på bio eller bara promenera eller at t ha med sig t .ex.
under resan med f ärdt jänst en om personen av någon
anledning int e kan göra det på egen hand.
Levnadsmiljö
PDFmyURL.com
Den miljö som personen lever, vist as i.
LINDRA-teamet
Palliat iv t eam. Olika personalkat egorier med kompet ens inom
palliat iv (lindrande) vård som ger ”kärleksf ull omvårdnad” t ill
pat ient i livet s slut skede. LINDRA-t eamet (benämningen
används inom Skaraborg) handlägger lungcancerpat ient er
med perspekt ivet palliat iv vård redan vid diagnost illf ället .
Livets slutskede
När sjukdom och ålder, svaghet t ar ut sin rät t – och livet håller
på at t t a slut .
Livskvalitet
Möjlighet at t leva et t bra liv (även om man har en sjukdom
eller f unkt ionsnedsät t ning), vilket bet yder olika f ör olika
människor.
Läkemedelslista
En f ört eckning över vilka läkemedel en person är ordinerad.
Matdistribution
PDFmyURL.com
Bist ånd med mat , man f år mat levererat t ill bost aden. Et t
behovsprövat bist ånd som regleras av Socialt jänst lagen
(SoL).
Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS
Sjuksköt erska som har övergripande ansvar i varje kommun
f ör hur medicinska arbet suppgif t er hant eras och organiseras i
kommunen. MAS är anst älld i kommunal hälso- och sjukvård
(t .ex. äldreomsorg).
Medicinskåp
Et t speciellt skåp med lås där man f örvarar läkemedel. Finns i
varje lägenhet på et t särskilt boende.
Minnessvikt
Försämring av minne och logiskt t änkande och int ellekt uell
t illbakagång.
Minnestest
Man t est ar minnet vid demensut redning.
Minnesutredning
PDFmyURL.com
När minnet sviker och t ankef örmågan int e är lika snabb som
t idigare, görs en minnesut redning f ör at t st älla en diagnos på
demenssjukdomar och skilja demens f rån andra sjukdomar
med liknande symt om f ör at t kunna st art a behandling t idigt i
sjukdomen.
Multisensorisk stimulering
Samt idig st imulering av f lera sinnen, t .ex. hörsel, syn och lukt .
Munhälsa
Sammanf at t ande beskrivning av en persons hälsot illst ånd vad
avser t änderna och deras omgivning.
Måltidshjälpmedel
Hjälpmedel f ör personer med olika slags
f unkt ionsnedsät t ningar så at t de ska f ungera självst ändigt vid
målt id.
Människosyn
Begreppet avser hur man ser på ”människan”, uppf at t ningar
om människans grundläggande egenskaper, hennes
möjlighet er och begränsningar. Alla har olika människosyn, t .ex.
uppf at t ningar om det en f ri, självst ändig varelse, oberoende
av kön, et nicit et , religion o.s.v.
PDFmyURL.com
av kön, et nicit et , religion o.s.v.
Människovärdesprincipen
Innebär at t alla människor har lika värde och samma rät t
oberoende av personliga egenskaper och f unkt ioner i
samhället .
Neurologisk undersökning
Undersökning som ger svar på om det f inns t ecken (symt om)
som t yder på neurologisk åkomma, d.v.s sjukdomst ecken f rån
nervsyst emet .
Nutrition
Näring, t illf örsel av näringsämnen. Kan ske på olika sät t , t .ex.
näringst illf örsel via mag-t armkanalen, d.v.s. den f ör f ödan
normala vägen (bl.a. genom en sond (slang) som går t ill
magsäcken via mun, näsa eller genom bukväggen), t illf örsel
direkt in i blodbanan, vanligen genom int ravenöst dropp.
NÄRA-teamet
Palliat iv t eam. Olika personalkat egorier med kompet ens inom
palliat iv (lindrande) vård som ger ”kärleksf ull omvårdnad” t ill
pat ient i livet s slut skede. NÄRA-t eamet (benämningen
används inom Skaraborg) handlägger pat ient er med
PDFmyURL.com
cancerdiagnoser i palliat ivt skede som t illhör kirurg- och
urologområdet .
Omvårdnadsobservationer
Observat ioner av pat ient ens eller vårdt agarens t illst ånd,
ut if rån diagnos och omvårdnadsbehov.
Orostillstånd
Viken grad av oro en pat ient eller vårdt agare har. Förekommer
bl.a. vid demens.
Ortopediska hjälpmedel
Hjälpmedel f ör avlast ning och f ör smärt lindring av
rörelseapparat en.
Palliativ team
Olika personalkat egorier med kompet ens inom palliat iv
(lindrande) vård som t illsammans bildar et t t eam nära
pat ient en och ger ”kärleksf ull omvårdnad” t ill pat ient en i livet s
slut skede.
Passerad kost
PDFmyURL.com
Benämning på kost som är mycket f inf ördelad, som om den är
”pressad genom en sil”.
Personal inom vård och omsorg
Inom äldreomsorgen f inns: undersköt erska
(omvårdandspersonal), sjuksköt erska, sjukgymnast ,
arbet st erapeut .
Personlig hjälp och omvårdnad
Hjälp anpassad t ill den enskilda individens behov och
beroende av diagnos.
Personlig hygien
At t t vät t a den egna kroppen med eller ut an hjälp av personal.
Personlig omvårdnad
Hjälp med personlig hygien, t oalet t besök, av- och påklädning,
t andvård, m.m. Et t behovsprövat bist ånd som regleras av
Socialt jänst lagen (SoL).
Personligavstånd
Beskrivning av grad av ”närhet ”, d.v.s. det avst ånd (närhet )
PDFmyURL.com
man kan ha t ill vänner och som man int e har t ill andra personer.
Psykiska sjukdomstillstånd
”Själsliga” sjudomar
Rehabilitering
När en person ska åt erf å en f örlorad f unkt ion eller f örmåga
helt eller delvis t ill den nivå som han hade f öre en skada eller
en sjukdom. Rehabilit ering omf at t ar olika åt gärder, med
inrikt ning på at t hjälpa sjuka eller skadade at t åt ervinna bäst a
möjliga f unkt ionsf örmåga.
Reminiscensterapi
Träning i at t komma ihåg, när man har svag och of ullst ändig
minnesbild.
Ropbeteende
Personer med demens ut vecklar ibland et t ”ropbet eende",
som kan vara mycket st örande f ör omgivningen.
Rörelselarm
Samplingsnamn på hjälpmedel som larmar personalen
PDFmyURL.com
(det ekt orer, larmmat t a) om brukaren lämnar et t vist område,
t .ex. på et t äldreboende, om en äldre person med demens är
på väg at t gå ut ur bost aden på egen hand.
Salutogent förhållningssätt
Et t arbet ssät t som går ut på at t skapa delakt ighet genom at t
t ro på människors f örmåga och uppmunt ra det f riska även hos
en gammal och sjuk person.
Senior Alert
Et t kvalit et sregist er där varje person, 65 år eller äldre,
regist reras med riskbedömning, vidt agna åt gärder och
result at inom områderna f all, undernäring, t rycksår och
munhälsa. Med hjälp av Senior Alert vill man ut veckla nya
f örebyggande arbet ssät t som ökar möjlighet en t ill bäst a
möjliga vård och omsorg oavset t vem som t illhandahåller den.
Serviceboende
Servicelägenhet , boende f ör äldre som kommunen st år f ör
(ef t er behovsprövning), man hyr sin lägenhet som är
äldreanpassad och kan f å viss hjälp med mat , st ädning med
mera mot en avgif t . Vanligt vis f inns det t illgång t ill
gemensamma ut rymmen och ibland också hjälp f rån en
sjuksköt erska.
PDFmyURL.com
Servicefunktioner
Olika service (hjälp) som kommun eller landst ing har at t
erbjuda t ill vårdt agare.
Sjukdomsinsikt
At t vara medvet en om at t man är psykiskt sjuk.
Sjukgymnast
En yrkesgrupp inom sjukvården som f örebygger, undersöker
och behandlar f unkt ionsst örningar som begränsar människans
rörelsef örmåga.
Sjukhem
Gammal benämning f ör särskilt boende f ör äldre,
gruppboende.
Sjukresa
Resa t ill och f rån en vårdenhet .
Självbestämmande
I socialt jänst lagen (SoL) st år det t a ut t ryck som innebär at t en
PDFmyURL.com
person som f år samhället s hjälpinsat ser själv ska f å
best ämma hur och om de ska genomf öras.
Socialt stöd
En hjälpinsat s f rån social service, vilken omf at t ar kommunal
äldre- och handikappomsorg, t ill personer som har svårt at t
klara vardagliga kont akt er och göromål.
Sondvälling
Flyt ande näring som är så lät t f lyt ande at t den kan t illf öras
genom en t unn slang direkt t ill magsäcken.
Sårbehandling
At t behandla och sköt a om olika sort ers sår.
SÄBO
Förkort ning f ör särskilt äldreboende, gruppboende f ör äldre.
Vanligare at t man f örkort ar ÄBO (äldreboende).
Sängliggande
Benämning när en person som int e kan, f år eller vill lämna
sängen.
PDFmyURL.com
Särskilt boende
Särskilt boende f ör äldre (gruppboende eller gammall
benämning - sjukhem), f ör at t f å bo i särskilt boende, ska man
genomgå en behovsprövning av en kommunal
bist åndshandläggare. Man måst e ha st ora sociala och
medicinska vårdbehov och behöva omsorg dygnet runt .
Taktil massage
Massage genom lät t beröring.
Tillsynsbesök
Et t kort are besök f ör at t se hur personen mår och (eller)
påminna om t .ex. mediciner. Et t behovsprövat bist ånd som
regleras av Socialt jänst lagen (SoL).
Timbalkost
Benämning på kost som är anpassad f ör personer med
ut t alade t ugg- och sväljningssvårighet er.
Toalettlista
Dokument at ion över t oalet t besök vid vård av gamla (används
PDFmyURL.com
ibland begreppet passning).
Trygghetslarm
En kroppsburen larmanordning. Om man har et t t rygghet slarm
kan man snabbt komma i kont akt med en larmcent ral eller
hemt jänst personal om man skulle råka ut f ör en nödsit uat ion,
t .ex. har ramlat i sit t hem. Larmet f ungerar via t elef on och man
larmar med en sändare som man vanligt vis har runt handleden
eller halsen.
Umgängesavstånd
Det kroppsliga avst ånd man har t ill personer på t .ex. en
arbet splat s eller skola.
Utagerande beteende
Aggressivt bet eende, benämning f ör när en person på et t
sjukligt sät t skadar sig själv eller andra.
Utesluta andra sjukdomar
Benämning f ör, när det är svårt at t exakt säga vilken sjukdom
det är och man gör ext ra undersökningar f ör at t t a reda på at t
det int e är ”den eller den eller den” sjukdomen.
PDFmyURL.com
Vardagsrehabilitering
At t behålla, f örebygga och åt erst älla olika f unkt ioner och
f örmågor. St ändig akt ivering i vardagen, så som at t själv klara
så mycket som möjligt av personlig hygien, at t klä på sig,
f örf lyt t ning, promenader, hushållssysslor, ut f örs med st öd och
uppmunt ran av omvårdnadspersonalen.
Vårdbrukare
Vårdbrukare (brukare) eller vårdt agare är den of f iciella
benämningen på personer som f år vård och omsorg inom
socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL; Lagen om st öd och
service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS).
Vårdplan
En plan f ör hur vården ska bedrivas f ör en viss pat ient och
vilka mål man vill uppnå.
Vårdplanering
Om man vårdas på sjukhus görs of t a en vårdplanering när
man är f ärdigbehandlad, där en bist åndshandläggare delt ar.
Då är det of t ast sjukhuset som har t agit kont akt med
bist åndshandläggaren f ör at t man bedömer at t personen
behöver vård och omsorg även ef t er sjukhusvist elsen.
PDFmyURL.com
Vårdtagare
Vårdt agare eller brukare, är den of f iciella benämningen på
personer som f år vård och omsorg inom socialt jänst en
(Socialt jänst elagen, SoL, Lagen om st öd och service t ill vissa
f unkt ionshindrade, LSS).
Vändschema
List a där man dokument erar at t man gjort en lägesf örändring
f ör en sängliggande person.
Värdigt liv
Benämning inom Socialt jänst lagen, SOL, om at t en person
som är i behov av samhället s st öd har rät t t ill ”et t värdigt liv”
och vad det innebär, d.v.s. den som vårdas ska kunna f å leva
med värdighet . Anpassas ef t er vad som är vikt igt f ör just den
här personen och kan omdef inieras under resans gång.
Växelvård
Person som vårdas i hemmet av en anhörig f år vara en t id på
et t kort t idsboende så at t den anhörige f år avlast ning och ska
kunna vila.
ÄBO
PDFmyURL.com
Förkort ning f ör äldreboende (gruppboende).
Äldreboende
Äldreboende eller seniorboende - en allmän bet eckning på
bost äder, som är särskilt anpassade f ör de behov man har när
man är äldre (t .ex. inga t rösklar). Man hyr sin lägenhet där.
Äldreomsorg
Benämning på den vård och omsorg som äldre f år f rån
kommunen.
Överrapportering
Överf öring av kunskaper om en vårdt agare mellan olika
vårdgivare inom ladst ing eller landst ing och kommun.
Ett samverkanspro jekt kring den nya etableringsrefo rmen med Migratio nsverket, Länsstyrelsen Västra Gö talands län, Arbetsfö rmedlingen,
SAM Skarabo rg, Lernia, TTC Utbildning i Tibro , Fo lkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro , Lärcenter Falkö pings ko mmun.
Pro jektet arbetar med att ta fram fo rmer fö r utbildning av valideringsto lkar nu o ch i framtiden fö r o lika branscher.
To lkfö rmedling i Mariestads ko mmun är pro jektägare.
PDFmyURL.com