En beskrivande rapport

2012-05-25
SIDAN 1
Genrepedagogik
En helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling
Kristina Ansaldo 21.05.12
3 faser inom den australiska genreforskningen
2000-talet
Reading to Learn
1990-talet
Write it Right
1980-talet
Writing Project
2
Genre
Syfte
Övergripande struktur
Specifikt språk
2012-05-25
SIDAN 3
De vanligaste texttyperna i skolan
Typ av text
Återgivande
Berättande
Beskrivande
Instruerande
Diskuterande/
Argumenterande
Syfte
Att berätta vad
som hänt
Att underhålla,
förmedla
kunskap
Att förmedla
information
Att förklara hur
något görs
Att övertala
andra…
Struktur
Orientering,
En serie
händelser
Personlig
kommentar
Orientering,
En serie
händelser
Problem
Upplösning
Allmänna
upplysningar
Karakteristik….
Målinriktat
Stegvisa
moment
Personliga
ställningstagan
den
Argument och
bevis…
Slutsats
Sammanlänkande ord
Tidsord
(först, sedan,
därefter…)
Tidsord
(det var en
gång, en dag,
senare)
Förekommer
vanligtvis inte
För det första,
för det andra..
För det första,
för det andra,
därför,
emellertid
Andra
språkliga drag
Dåtid
Beskrivande
ord
Dåtid
Handlingsverb
Beskrivande
ord…
Verben att vara
och att ha
Specifikt
ordförråd
Verb som ger
instruktioner
Språk för att
övertyga…
(Gibbons s. 89)
2012-05-25
SIDAN 5
Ben 1
En teori om lärande
Vygotskys sociokulturella
pesrpektiv
 Lära genom samarbete
 Närmaste utvecklingszonen
 Stöttning
Ben 2
Teori om språk
Hallidays systemisk-funktionella
grammatik
 Fokus på språk och kontext
 Fokus på språket som
verktyg för kommunikation
 Fokus på grammatik som
betydelseskapare
Ben 3
Martin och Rotherys skolgenrer och cykeln
för undervisning och lärande
 specifika skolgenrer
 ämne och språk
 Explicit och stegvis undervisning om språkliga mönster
 Gemensamt metaspråk
Teaching-learning cycle (Rothery 1994)
Närmaste utvecklingszonen
Zone of Proximal Development (ZPD)
Vygotsky,1934,1986
Scaffolding/Stöttning
Närmaste utvecklingszonen /The zone of proximal development
•Fält:
Vardagsspråk
Abstrakt och tekniskt språk
•Relation:
Novis
Informellt
Expert
Formellt
•Kommunikationssätt:
Talspråksliknande
Skriftspråksliknande
Tema träd i närområdet för en årskurs 2
och 3
 utgå ifrån läroplansmål
 Arbeta enlig cykeln för undervisning och lärande
 Utforskande här och nu, från aktivt undersökande talspråk
till skriftspråk
 Tillägna sig ett språk för att observera, beskriva, jämföra,
klassificera och generalisera
 Olika stöttningsstrategier i klassrummet
 Elevintegration på olika sätt
 Genre som stöttar inlärningen: Beskrivande rapport
Cykeln för undervisning och
lärande
4. Skriva en
individuell text
1. Bygga upp
kunskap om
ämnesområdet
3. Skriva en
gemensam text
2. Studera
texter
inom genren
för att få
förebilder
Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,
Hur utvecklar man
elevens kunkapsfält?
Utgår ifrån elevernas
förförståelse
Hämta fakta
Utflykter
exkursioner
Laborationer
experiment
Samtal i klassrummet
Film, böcker, Internet
intervjuer
En beskrivande rapport
Genrestruktur
Språkliga drag
(rubrik, ev underrubriker
eller hypertema)
 Klassificering
 Beskrivningar
 Styckeindelningar
Grupper med samma
slags information hålls
ihop
Skriftspråkligt, ej eget
tyckande
 Relationella processer
som: är, har, finns
 Aktionsprocesser som
beskriver beteende
 Väsentlig information
på temaplats
 Presens
 Logiska bindeord som:
och, men, eller
 sannolikhet
Sex-fältare
Vilken sorts växt?
Hur ser den ut?
Hur skaffar växten sig
näring?
Hur används växten?
Var växer den?
Hur hjälpa eleverna sortera fakta och
personliga händelser
Händelser
 Diana blev jagad av en svan
 Nikos tappade sin matsäck
 Jiannis spydde nästan på
bussen
fakta
 Många olika lövträd vid
Lötsjön- Björk, Alm, Lönn
 Bladen börjar bli gula och
träden ska snart tappa dem
 Ett stort blad var alldeles ,
det gjorde ont…(Almen
strävt)
Hur utvecklar man elevens
kunskapsfält?
Konsolidera Fakta
 Hem- och
expertgrupper
 Dictogloss
 Zig-zagläsning
 Luckläsning
 Skärmövningar
 Muntlig presentation
Dekonstruktion
Med




en modelltext arbetar lärare/elever med:
Textens syfte
Textens struktur
Textens faser
Textens språkliga mönster
Klipp en modelltext i de olika genrestegen
Eleverna sätter ihop rätt,
Vilken fråga svarar stycket på?
Gör om frågan till substantiv, från
talspråk till skriftspråk
Tittar även på språket. Vilket ord står på
temaplats i varje stycke?
Vilka processer/verb finns med? Var hittar
vi dem?
Sex-fältare
Vilken sorts växt?
Hur ser den ut?
Hur skaffar växten sig
näring?
Hur används växten?
Var växer den?
Gemensamt skrivande
Lärarens roll i det gemensamma skrivandet:




samtalsledare
sekreterare
expert
förebild
2012-05-25
SIDAN 23
Lönnen
Lönnen är ett lövträd.
Lönnens stam är smal. Stamens färg är grå. Det finns växter som
växer på stamen, som lava tillixempel. Lönnens bark är hård och
skrovlig. Grenarna vexer upåt på stamen. Lönnens krona är hög
och bred. Bladen är stora med spetsiga flikar. Lönnens frön vaktas I
lönn-näsorna. Lönnen har också blomor. Hanblomor och
honblomor. De blomar i maj.
Lönnen trivs bra på blöt mark. Där det inte blåser så himla mycket.
Lönnen gör sin egen mat. Den suger upp vaten ur jorden med
röterna. I bladen gör träden sin nering. Det kalas fotosyntes.
Av Lönnen kan man göra möbler och lönsirap.
flicka år 2
När vi va i löt-sjön
I mondags den 22/10 var vi nerä i lötsjön och studerade blad. Det
blev en trevlig utflykt. Vi fick en plastpose som vi skule plocka
dem två finaste bladen från varje träd. Vi såg änder, svanar och
gäss.
När vi var klara med det gick vi till parken att äta vår luch sen fick
vi leka i parken en liten stund. Jag och Julia räknade hur många
hundar vi såg? 21 hundar. Jag hade två goda spesialmakor som
min mamma jiorde. Julia hade också en maka med sig. Katerina
var inte där.
Vi såg lönlöv, björklöv, eklöv, allöv, asklöv, boklöv. Vi såg snö
också som kom från en ishall som man åkte ishoki. Min pappa
har spelat ishoki och filmade honom till teven.
Lötsjön var en fin mark tycker jag. Jag tyckte okso om vår utflukt
hoppas att vi jiör det ijen.
Ansaldo fritt efter Polias -07
2012-05-25
SIDAN 26
Genrepedagogik
Lingvistik, psykologi och sociologi
Teorier om
lärande
Pedagogisk
diskurs
-Vygotsky
- Bernstein
2000-talet
Reading
to
Learn
Reading
to Learn
SFL-lingvistik
-Halliday &
Martin
Teori om
genrer/undervisnings
cykel
-Martin & Rothary
Reading to Learn
stöttning genom interaktionscykeln
Förberedelse
Utveckling
Uppgift
D. Rose, 2005
28
Från: Den fantaskiska räven Roald Dahl (sidan 20-23)
Orientiertin
g
Complication
problem 1
scen
problem 2
problem 3
Upplösning
scen
problem
lösning
Svenska som andraspråk
NO, SO, Ma, Hk osv
Språket som redskap
för att nå ämneskunskaper
Kursinnehåll används
för språkutveckling
2012-05-25
SIDAN 32
http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/sprakutveckling/
kristina.ansaldo@stockholm.se
2012-05-25
SIDAN 33