Nr 4 2010 - Karlstads Hembygdsförening

Transcription

Nr 4 2010 - Karlstads Hembygdsförening
Karlstads Hembygdsblad
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
Pris 20 kronor, utan kostnad för medlem
NO V E MB E R 2 0 1 0
Karlstad för 50 år sedan
Det var alltid lika spännande varje skyltsöndag att få se vad affärerna hade
åstadkommit under lördagsnatten, bakom skyltfönstren täckta med brunt
omslagspapper. I en Radioaffär TV-filmade en tomte 1960. Då något nytt, som
Foto:VF arkiv Lennart Fernqvist
ingen hade sett tidigare.
SIDA 2
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
Program 2010
Café Slussvakten
Torsdagen den 2 december berättar Arne Söderberg om silkebroderier i Karlstad
under sengustaviansk tid - En dold kulturskatt?
Vi startar alltid kl.16.00 och håller på ungefär en till en och en halv timme.
Julmarknaden
Lördagen den 4:e och söndagen den 5:e december är det dags igen för
Mariebergsskogen och Sommaro IFs stora julmarknad. Eftersom det är entréavgift,
har vi i Karlstads Hembygdsförening en kupong på sidan 15, som du klipper ur och tar
med, så har du fri entré för två personer. Vi i Hembygdsföreningen finns som vanligt på
plats i Gammelgården, dit ni är hjärtligt välkomna.
Adventsgudstjänst
Söndagen Den 19:e december kl. 11.00. I Acksjöns Kapell får vi vara med och lyssna till
Vikenkyrkans och Margaretha Lothigius adventsgudstjänst och därefter promenerar vi till
Gammelgården för gemensamt kyrkkaffe.
Spara sidan. Nästa nummer i februari
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
SIDA 3
Ordföranden har ordet
Det lackar mot jul och snart är åter ett föreningsår tillända. Ett lyckosamt år och inspirerande år för vår förening.
Två välbesökta och trevliga medlemsresor stod på programmet i våras och nu avslutar vi med ett intressant höstprogram.
Det är stimulerande att ha förmånen att få leda en aktiv förening med intresserade och engagerade medlemmar,
som givit uttryck i ett ökat medlemsantal. Men vi behöver synpunkter på vår verksamhet för att inte stagnera och
slå oss till ro. Vi har också utgivning av vår sjätte stadsdelsbok - Herrhagsboken - Herrhagskyrkan - lördagen den
27 nov. kl. 13.00 - 15.00. En bok som rönt stort intresse och efterfrågan.
Jag vill tacka styrelsen och arbetsgrupperna för Ert storartade arbete under året. Samtidigt vill jag önska alla våra
medlemmar en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!
PS! Årets julmarknad i Mariebergsskogen kommer att ske som tidigare med Sommaro IF som arrangör. Nästa år
har Mariebergsskogen för avsikt att omarbeta och utveckla julmarknadskonceptet i egen regi enligt samtal med vd
Anna Lööf-Falkman. Vi finns redan med i diskussionerna och återkommer under våren med mer information.
Carl-Göran Tollesby
Tillsist
- Kal möter Osborn vid Järntorget med foten i bandage. Han hade fått en varbildning i tån.
- De ä la den enda bildning Du fått Osborn, påpekar Kal.
- Ja vesst, säger Osborn men den har varat länge.
Krönika november 2010
I våras blommade mina fruktträd något alldeles fantastiskt. Jag kallar dem ”mina” för jag fick dem i 60-årspresent
och de är ännu inte så stora. Under sommaren märktes det att det skulle bli mycket frukt på två äppelträd och ett
plommonträd. Under skördemånaden september började jag planera vad som skulle tillverkas av alla äpplen. Äppelmos, äppelpajer, äppelkakor och så skulle barnbarnen få plocka direkt från träden och mumsa i sig vackra röda
äpplen. Så en morgon när jag som vanligt stod och tittade ut över gräsmattan och Dingelsundsådran var det något
som inte stämde. Det jag såg eller rättare sagt inte såg var alla äpplen. Älgarna hade varit på besök under natten
och ätit upp alla äpplen. Så var det med den planeringen. Plommonen var kvar så jag kunde i alla fall koka plommonmarmelad.
Katten Ove i Karlstad mår bra och har
blivit en stor pojke. Han är nu tre och
ett halvt år och har lugnat ner sig betydligt. Fortfarande vill han gå på promenad i skogen och ligga i bakhåll för att
rusa fram och försöka att skrämma mej.
Jag ser honom naturligtvis men det vet
inte han. Kalla eller regniga dagar kommer han in för att som förra vintern ligga i husses knä och sova några timmar
och det får han så gärna. Maken har inte
hjärta att lyfta bort honom utan sitter
stilla så länge Ove vill ligga kvar.
Vintern närmar sig och vi får väl se hur
den blir. Ingen vet och lika bra är det.
Dubbdäcken är på så det ordnar sig. Gå
försiktigt och glöm inte broddarna och
förresten önskar jag er alla en riktigt
god jul.
Monica Gustafsson
SIDA 4
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
EN STJÄRNA LYSER I
FÖNSTRET
Det är förunderligt, men vissa saker fastnar mer än andra i vårt
minne. Trots att vi hela tiden upplever nya saker, får nya erfarenheter att lägga i minnenas arkiv, så
finns det alltid något som vi varit
med om en gång bakåt i tiden, som
gör sig påmint.
Det är några förtätade veckor varje
år mellan advent och jul. De veckorna rymmer något i våra liv, som
inte suddas ut av tiden. Och nu är
vi där igen, vid den fest och glädje, som är ett förebud om Gud som
kommer som ett litet barn till världen.
Inför de här förtätade veckorna
finns det en bild som alltid dyker
upp hos mig.
Bilden av en mässingskrok och en
röd adventsstjärna i papper.
Kroken satt hårt fast i väggen
ovanför fönstret i sovrummet. På
den kroken skulle den röda pappersstjärnan hängas. Den stjärnan
var älskad därför att den fick lysa
inte bara på kvällen, utan också
varje natt. Mitt i mörkret gav den
ljus, värme och trygghet. Sovrummet, där stjärnan hängde, förändrades när den var tänd.
Med åren blev den stjärnan blekare och skörare och den är sedan ett
antal år utbytt mot en ny och fräschare, och det är också mässingskroken.
En advents- och jultid utan en
mässingskrok och en röd stjärna,
har jag svårt att tänka mig.
Skenet från adventsstjärnan behöver jag, kanske därför att det öppnar för något nytt, något gott och
hoppingivande.
Vi behöver något att hänga upp
vår tillvaro på och ibland kan ett
minne som blir tydligt i vårt inre,
eller ett minne som får komma
tillbaka år efter år i handling hjäl-
Foto: Jan Fernqvist
pa oss på vägen att nalkas både
verklighet och drömmar, och sorger och hopp.
Det är inte bara i mitt fönster det
lyser en adventsstjärna, utan i så
många fönster. En stjärna, som
förenar oss människor i vår längtan efter det som kan bära också i
mörker, oro och osäkerhet.
Vi behöver ljus, för att kunna tro
framåt och hoppas att vi är burna
av Gud, han som en gång tände
ljuset, inte bara på himlavalvet,
utan också i varje människa. Det
var med sin kärlek till oss, som
han tände ljuset genom det barn vi
väntar på.
Adventsstjärnan i papper, den jag
minns så tydligt från barndomen
och som jag än i dag inte vill vara
utan, kommer jag att släcka och
plocka ner så småningom, men
stjärnstrålarna från barnet som
föddes en gång i Betlehem lyser
för alltid.
”Du stjärna över Betlehem, o låt
ditt milda ljus få lysa in med hopp
och frid i varje hem och hus.”
En innerlig önskan om en god och
fridfull adventsadvents- och jultid!
Margaretha Lothigius, präst i Vikenkyrkan
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
SIDA 5
Jultradition sedan 1965
Maken och jag var tvungna att
gifta oss 1965 för vi blev med lägenhet i Järnvägshuset i Karlstad.
På den tiden var det inte tal om att
bara flytta ihop lite lättvindigt utan
allt skulle ske enligt gällande regler. Våra bästa kompisar bodde
redan där och i mitten av december bestämde Inga och jag att vi
skulle träffas en kväll och tillverka
marsipangodis inför julen. Sagt
och gjort och på den vägen är det,
i 45 år har vi träffats och jag tror
att vi missat ett år då jag ramlat
och brutit fotleden.
Under åren som gått har det varit
lite olika personer inblandade,
mammorna, barn och barnbarn och
vi har varit på olika ställen med
tillverkningen. Vi började som
sagt i Järnvägshuset sedan till Marieberg, Lamberget, Orrholmen,
Grava, Dingelsundet, Vallargärdet
och Södra Järpetan.
Monica Gustafsson, Inga Hanson och Erika Persson. Foto:Gunnar Hanson
Vad gör vi då? Vi köper färdig
mandelmassa av god kvalitet som
vi delar i mindre bitar och smaksätter med punsch eller färgar med
karamellfärg, rullar till mindre
bollar som doppas i smält blockchoklad och dekoreras med exempelvis mandelspån eller valnötshalvor. Det är som vanligt fantasin
som sätter gränser. Det blir en del
provsmakning under kvällen så
efter allt sött äter vi smörgåsar
med julskinka eller annat salt kött
och dricker kaffe. Varje år känner
vi oss mycket nöjda med tillverkningen av alla vackra marsipanbitar så vi fortsätter så länge vi tycker det är roligt.
I år blir vi Inga, vår dotter Erika
och undertecknad och var vi skall
vara kommer vi aldrig ihåg från år
till år eftersom vi alternerar. Johnny får kolla i sin dagbok vart vi
var förra året.
Monica Gustafsson
Foto: Inga Hanson
SIDA 6
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
Slussvaktsträffen torsdagen den 4 november
Vintervädret med tidig kyla hade
gjort entré och första isen hade
täckt Pråmkanalen. Denna eftermiddag var vi glada och förväntansfulla att få ta emot Britt-Marie
Insulander som berättare. Temat,
jultraditioner, tyckte vi låg rätt i
tiden, och Britt-Marie har djupa
kunskapskällor att dela med sig ur
inom området folktraditioner.
Britt-Marie inledde med att berätta
att julens plats i vårt kalendarium
egentligen skall placeras med Juldagen, dagen för Jesus födelse,
den 6:e januari. Det var det knappast någon av oss som visste. Under den katolska tiden brukade
man då uppföra ”spel” med de tre
vise männen. Efter att datumet
flyttats tillbaka till den 25 december blev det då, som de vise männen uppvaktade den nyfödde i
stallet.
Det går alltså att flytta på berättade, timade händelser, för att passa
in i vår årskalender! Det gör vi ju
också fortfarande!
Den långa julnatten har varit en
natt när man tände ljus för att värja
sig mot onda krafter och denna
natt skulle också frid råda mellan
människor och djur.
Mycket av det som vi upplever
och har upplevat i jultraditioner är
i många fall inte särskilt gammalt.
Detta fick vi höra och att vår jultomte, den lille gråklädde, skapades av den flitiga konstnärinnan
Jenny Nyström från Kalmar som
Britt-Marie fick små ”Lortgrisar”
av ordf. Carl-Göran Tollesby
fick producera julbilder för familjens uppehälle.
Viktor Rydbergs tomte ur dikten
är också lik Jenny Nyströms och
är fast förankrad i oss. På 1940talet fanns hans tomte med de olika verserna bl.a på tjusigt julklappspapper. Den rödklädde tomten som idag är vanligast, har lånat
gestaltning från S:t Nikolaus i
England och Tyskland.
Före jultomten var det i våra bygder julbocken, en gång gestaltande
själva djävulen, som kom med
julgåvor. Namnet klappar skall
komma från att man gav sig till
känna genom att klappa på dörren
och sedan springa sin väg. Att
rimma på julklappspaketen fick vi
ett mer än tusenårigt exempel på
av Britt-Marie, som läste en underfundig vers, skriven av en man
som uppvaktade en kvinna med en
klädedräkt för att hon skulle kunna
skyla sina yppiga behag.
Från 18oo-talet har det tryckts små
rimhäften som är intressanta dokument om vad som kunde dölja sig
dåtida i julpaket.
Julgranen är inte heller den en
mycket gammal tradition. Traditionen skall vara hämtad nere från
Tyskland. Britt-Marie påpekade
att det tycks vara en viss tillbakagång med granpyntande vid julen.
Dock är julklappsmångfalden
enorm och i synnerhet till barnen.
Vi fick höra att en studie över leksaksmångfalden bland barn visade
att över 500 leksaker skaffas i genomsnitt till varje barn i vårt land.
(gäller förstås inte bara julgåvor).
Britt-Marie Insulanders förnämliga berättarkonst tog vi till vårt
hjärta och tackade med en varm
applåd, en höstblomma och en
Mariebergsbok med Lennart Edberg-hälsning.
Text: Karl-Axel Hjerdt
Bild: Lennart Fernqvist
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
Anders Fryxell
I år 2010 är det 100 år sedan porträttbysten av Anders Fryxell författare
till visan Ack Värmeland du sköna
avtäcktes. Bysten finns strax söder
om Sunne kyrka. Den är gjord av
bildhuggaren och professorn Walter Runeberg, son till skalden Johan Ludvig Runeberg. (En replik
finns även i Humlegården i Stockholm). Den avtäcktes 24 september år 1910. En stor händelse i
Fryksdalen. På den tiden fanns en
tidning ”Fryksdalen”. Den gavs ut
30 september samma år med ett
särskilt Fryxellsnummer. Jag har
själv ett exemplar. En mycket intressant läsning. Mycket vore värt
att återge, men jag begränsar mig
nu till svar på två frågor vem var
Anders Fryxell? och finns det mer
än en vers av Ack Värmeland du
sköna?
Vem var Anders Fryxell?
Han föddes i Edsleskog på Dal av
Värmlandssläkt med härstamning
från Glänne i Frykeruds socken
den 7/2 1795. Son till kontraktsprosten Mattias Fryxell och Eva
Lovisa Anders och blev kyrkoher-
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
de i Sunne 19/6 1835. Prost över
Fryksdals kontrakt 1/6 1836. Professor i historia 1833. En av de
aderton i Svenska Akademien
1840, filosofie doktor 1844. Död
21/3 1881. Ett exempel på hans
stora författarskap är Berättelser ur
svenska historien, som omfattar
inte mindre än 46 delar. Den sista
delen utkom 1879. Sedan sviktade
hans krafter. Han hade då hunnit
fram till och med Adolf Fredriks
tid.
Finns det mer än en vers av Ack
Värmeland du sköna?
Ja det finns även verserna 2, 3 och
4. De lyder som följer.
Vers 2
Ja när du en gång ska bort och
gifta dig, min vän
Då ska du till Värmeland fara!
Där finns nog Guds gåfvor med
flickor kvar igen,
Och alla ä´ de präktiga och
rara.
Men firar du där, så va munter
och gla´
Ty muntra gossar vilja värmlandsflickorna ha.
De sorgsna dem ger de på båten.
SIDA 7
Vers 3
Och värmlandsgossen han är
så stolt och så glad
Han fruktar för intet i världen.
När konungen bjuder, så drager han åstad
Bland kulor och blixtrande
svärden.
Ja vore det ryssar till tusendetal
Han ej dem alla fruktar, han
vet ej annat val.
Än dö eller segra med ära.
Vers 4
Och skulle han ej strida med
glädje och med mod
Och lifvet sitt våga, det unga!
Där hemma sitter moder och
beder för hans blod
Med bruden, den älskade och
unga,
En värmlandsflicka så huld och
så skön!
För kung och land han strider,
och hon skall bli hans lön,
Ho´ kan honom då öfvervinna?
(Detta som exempel på dåtidens
nationalromantik i stil med Fänrik
Ståls sägner av Johan Ludvig Runeberg). I en tidningsartikel från
söndagen 12 december 1982 signerad Bengt Hallgren står följande: Nog är Farbror Anders värd en
blomma på bysten. Än i dag kan
han lära den historielöse svensken
att upptäcka sin historia. Han visade Strindberg hur man hugger tänderna i bytet och Selma hur man
lägger ut texten. Så här sa Selma
Lagerlöf när hon mindes sin kontraktsprost predika hemma i Östra
Emterviks kyrka: Det var underbart att kunna förstå vad som sas i
kyrkan, predikan blev varken lång
eller tråkig, som den eljest brukar.
Stora kvinnor och män i byst eller
staty påminner oss om historiens
vingslag. De väcker intresse och
nyfikenhet för gammal och ung,
närboende som turister. Så även
bysten av Anders Fryxell.
Text: Bernhard Nilsson
Foto: Brita Nyberg
SIDA 8
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Vem var silversmeden
Niclas Fernlöf (17371779) i Carlstad?
1732. Mästare i Karlstad under
ämbetet i Göteborg 1737. Nämnes
i ämbetets protokoll från Göteborg
1760.
Silversmidet i Karlstad i äldre tider var länge höljt i dunkel. I den
s k ”silverbibeln” utgiven av Gustaf Upmark 1925 fanns angivet
under Stockholm och 1600-talets
slut en okänd mästare den s k ”filigranmästaren”. Sedermera har det
visat sig att det var Johan Friedrich Straub (verksam 1674- 1713)
i Karlstad. Men mera om honom i
annat sammanhang. Utöver Straub
finns nästan inget arbete bevarat,
som kan knytas till en silversmed i
Karlstad under 1600-talet. Med
1700-talet blev det annorlunda.
Från detta århundrade finns relativt mycket arbeten bevarade. Silversmederna i Karlstad lydde till
en början under ämbetet i Göteborg. Eget ämbete bildades i Karlstad år 1761, vilket tyder på att det
då fanns minst 3 verksamma silversmeder. Några böcker från detta ämbete finns veterligen ej i behåll. De uppgifter som finns har
hämtats från Göteborgs ämbetes
handlingar och kontrollprotokollen
i Kungl. Mynt och Justeringsverket.
En del intressanta uppgifter om
Niclas Fernlöf och hans familj
förtjänar att uppmärksammas. Enligt ”Grevgården” Anteckningar
om en gammal gård i Karlstad utgiven av Harald Lindell i Carlstads-Gillets skriftserie nr 7 finns
följande om Niclas Fernlöf.
”Ägare till Grevgården fram till
1752”. Vidare finns i Karlstads
Stads Historia av Lars Dalgren
följande uppgifter: ”Den 22 juni
1752 lades staden ånyo i aska genom en våldsam eldsvåda. Elden
skall ha börjat vid tretiden på natten i guldsmeden Niclas Fernlöfs
gård. Trots förbud mot elds uppgörande sent på kvällen hade hans
tjänstefolk tänt eld i brygghuset
för att byka kläder, vilket de vid
undersökningen om orsaken till
branden försvarade med att det var
bekvämare att förrätta sådant arbete under den svala sommarnatten
än mitt på dagen. Fernlöf och hans
hustru hade väckts av pigorna, och
då de kommo ut, brann det redan i
brygghuset, varför de låst upp porten och ropat efter vatten och sprutorna. En spruta hade även framförts men ej kunnat uträtta något.
Rådhuset, gymnasiet och hospitalet nedbrunnno och på kyrkan fattade elden tag i tornbyggnaden
och förstörde allt trävirke i densamma, så att klockorna föll ned.
Däremot motstod själva kyrkobyggnaden lågorna. Av borgarnas
hus skonades enligt en uppgift
endast ett 20-tal, mest kojor och
småhus i sydligaste delen av staden”.
Den statliga kontrollstämplingen
angav följande: Varje arbete skulle
stämplas med 1.Stadsstämpel
2.Mästarstämpel 3.Årtalsstämpel
4.Åldermansranka (sedermera
Riksvapnets Tre Kronor). Niclas
Fernlöf tillämpade emellertid mellan 1738 och 1758 en egen bokstavsserie istället för den officiellt
angivna.
Tack vare skråväsendet och den
statliga förordningen om kontrollstämpling har vi idag möjlighet att
identifiera silverföremålen, en
ovärderlig kulturhistorisk tillgång.
En av de silversmeder, som var
verksam i Karlstad under 1700talet var Niclas Fernlöf. Han var
son till en i Karlstad tidigare verksam smed Torsten Fernlöf. Niclas
Fernlöf kom i lära 1726 i Göteborg hos Olof Fernlöf. Gesäll där
I äldre tider benämndes nästan
alltid en silversmed för guldsmed,
trots att det idag finns ytterst få
guldsmedsarbeten bevarade. Mig
veterligen finns ej något känt
stämplat rent guldsmedsarbete
från Karlstad under 16-1700-tal.
Vad som finns är förgyllda silverarbeten.
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
Värmlands Museum arrangerade
år 1951 utställningen
”Värmlandssilver 1700 - 1900”.
Utställningsansvarig var dåvarande intendenten vid Nordiska Museet Kersti Holmquist. Under förberedelserna för utställningen upptäckte Holmquist mycket epokgörande uppgifter vad gäller framförallt silversmidet i Karlstad under
1600-talet. Flera ej tidigare upptäckta silversmeder kunde i och
med hennes forskningsarbete knytas till Karlstad bl.a. Johan Friedrich Straub. En annan intressant
händelse var att utställningen kunde presentera ”Adolf Fredriks
Kungaskål”, vilkens tillkomst har
en minst sagt originell bakgrundshistoria. Adolf Fredrik, kung i
Sverige mellan 1751-1771, var
1761 på besök i Loka Brunn. Vid
detta besök uppträdde bergsmannen Petter Johansson vid Saxån
som talesman för den församlade
bergsallmogen och hälsade kungen och hans familj välkommen
med en dikt. Denna lät han 1762
trycka i Karlstad och skänka till
brunnshuset i Loka, där den sattes
upp. Den börjar med de ryktbara
raderna: ”Loka, låt hwar enda
droppa för Kong Adolph Friedrich
hoppa etc”. Vid besöket 1761 levererade Petter Johansson vid flera
tillfällen smör gratis till det kungliga köket. Som tack erhöll han en
smörskål av kristall med kunglig
krona på locket, som sannolikt
använts vid den kungliga taffeln.
Till denna skål lät han silversmeden Niclas Fernlöf i Karlstad följande år 1762, göra en rikt dekorerad infattning av silver, försedd
med följande verser och sentenser:”Då Konung och Dronning wil
Loka bese Prinsessan den sköna
samt Prinsarna tre. Då blev jag
arbetad av konstnärens hand At
witna den heder, som hände wårt
land”. Denna silverskål finns idag
i privat ägo. Silverarbeten av Niclas Fernlöf är relativt sparsamt
förekommande. Hans arbeten är
oftast utförda i den tidens stilideal,
nämligen rokoko. Han är ansedd
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
Nu kommer den
efterfrågade
Nu har även Herrhagsgruppen bestämt sig för att ge ut sin bok. Det
blir den 6:e i Karlstads Hembygds-
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
förenings serie om Glimtar från
Karlstads historia.
Vi har forskat i Herrhagens historia under många år, då det är en
sådan komplex stadsdel i Karlstad.
Här har funnits många industrier,
affärer och fabriker genom åren.
SIDA 9
Herrhagen har varit som en stad i
staden säger Kurt Johansson, som
är cirkelledare.Vi berättar i många
artiklar om de industrier och fabriker, som har funnits här. Bland de
största kan nämnas KMW, KF
chark och bageri, Glasbruket, Orgelfabriken, Bergsons konfektion
och Örntrikå. Alla stora och kända
vida omkring. Men många av artiklarna är också berättelser om
hur det var på Herrhagen, när vi
växte upp. Upplevelser av skolan,
idrottens värld och fritiden, utan
TV och dator förstås. Alla affärer
och hantverkare som fanns gjorde
att man hade chans på sommarjobb.
Boksläppet sker lördagen den 27
november i Herrhagskyrkans lokaler mellan kl 11.00-15.00. Vi vet
av erfarenhet av andra boksläpp att
det brukar bli rena rama nostalgiträffen, där gamla klasskamrater
och vänner från barndomen dyker
upp, berättar Ralph Nilsson, som
redigerat boken. Han var också
med om boksläppet av Romstadsboken förra året.
Cirkelsamordnare Gunnar Engstrand berättar att flera cirklar är
på gång i olika stadsdelar, såsom
Klara, Norrstrand, Kvarnberget
och Sommaro.
Vår ordförande Carl-Göran Tollesby, berättar även att man tänker ge
ut häften, det vill säga böcker med
färre sidor, som berättar om kulturella händelser och företeelser i
Karlstads historia.
Bild och text: Lennart Fernqvist
som en mycket duktig silversmed.
Hans arbeten förekommer då och
då i marknaden, företrädesvis hos
de stora etablerade auktionsverken
och i antikhandeln främst i Stockholm. Jag har nöjet att visa ett typiskt arbete från rokokotid, nämligen en lukt- eller svampdosa i förgyllt silver. Den är balusterformad, rutmönstrad. Dessa dosor var
en synnerligen förnämlig produkt
av finare guldsmedskonst. Vad
användes då dessa dosor till? Jo,
under denna tid var besök i kyrkan
ett måste. För att kunna utstå odören från många människor, som ej
tvättat sig eller gjort sig rena på
lång tid var stanken minst sagt
besvärande. Därför fylldes dessa
dosor med någon form av parfym
och medtogs till kyrkan för användning under den ofta långa
gudstjänsten.
Arne Söderberg
SIDA 10
KARLSTADS HEMBYGDSFÖRENINGS
HÖSTMÖTE DEN 27
OKTOBER 2010
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Mötet som är ett informationsmöte började med att ordf. redogjorde för föreningens återstående programpunkter detta
år. Slussvaktarestugan, julmarknaden i Mariebergsskogen
med Gammelgården i centrum
Vår ordförande Carl-Göran Tollesby hälsar en av våra nya medlemmar
välkommen, Lennart Sennmark
Så var det då dags igen för det
årliga höstmötet i Karlstads
Hembygdsförening. Även denna gång förlagt till Betlehemskyrkans centrala lokaler vid
Östra Torggatan. Vid entrén
mottogs vi som vanligt av värdinnor som sålde kaffebiljetter
och lotter till mycket humana
priser. Prick 18,30 så öppnade
Hembygdsföreningens eminente ordförande Carl-Göran Tollesby mötet. Carl-Göran konstaterade att glädjande nog hade
väldigt många (ca 50 pers.) hörsammat kallelsen trots miserabelt väder med regn o blåst.
och adventsgudstjänsten i Acksjöns kapell är några av de aktiviteter som finns kvar på programmet. Information finns på
vår hemsida
www.karlstadshembygd.se eller
i Hembygdsbladet vad gäller
tider och annat.
Stort intresse har årets boksläpp
för Herrhagsboken tilldragit
sig. Redan nu verkar det vara
stor efterfrågan på denna bok
som Ralph, Kurt och Lennart,
för att nämna några namn, har
slitit med under årets alla vakna
timmar. Herrhagsboken finns
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
med på årets bokmässa (26/11)
samt förstås vid det stora boksläppet i Herrhagskyrkan den
27 november. Ska bli spännande att se om denna bok kommer
att sälja i fler ex. än Romstadsboken som i skrivande stund
har passerat drygt 550 exemplar.
Hembygdsföreningens ekonomin är fortsatt god. Två närande grenar i Hembygdsförening-
En av många fina vinster i vårt
lotteri var en vackert broderad
duk, som Laila Antonsson lyckades vinna, storasyster Barbro Jörnestam och Kjell-Gösta Unger
föll också i beundran.
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Arne Norén tog oss med musik och dikt på en fantastisk resa genom
Värmland.
Allan Helmersson och Hans Erwald serveras här av en av Betlehemskyrkans glada servitriser, Inga-Britt Karlsson
SIDA 11
en framhölls; Gammelgårdsgruppen och Bokfonden som
stödjer utgivningen av stadsdelsböckerna. Bra försäljningssiffror, goda sponsorer och bidragsgivare bidrar förstås till
det goda resultatet vad gäller
bokfonden. Den Branzellska
fonden nämndes särskilt och att
det är Hjördis och Karl-Axel
Branzell som ligger bakom
denna fond känner väl de flesta
till.
Stadsdelscirklarna betades av
stadsdel för stadsdel. Klara,
Norrstrand, Kvarnberget och
Sommaro nämndes och alla är
förstås olika långt framme med
sina respektive cirklar.
Bild- och arkivgruppen efterlyste bilder och medhjälpare.
Enligt Kerstin S. så har denna
grupp material för de kommande 10 åren så nya och gamla
medhjälpare efterlyses.
Framtidsrådet med Karl-Axel
Hjerdt som Hembygdsföreningens representant redogjorde för
årens olika projekt som Hembygdsföreningen hade yttrat sig
i. Kvar på dagordningen står
dock Vågmästarbostaden som
verkar vara ett bekymmer vad
gäller placering, skötsel och
ägarskap.
Ordföranden nämnde också att
nästa års resor kommer att gå
till Vadstena och berättarladan i
Sunne.
Mötet avslutades med kaffe och
dopp samt en fantastisk fin resa
genom Värmland på musikens
vingar av Arne Norén.
Vid pennan/Hans Erwald och
Kameran Lennart Fernqvist
Ingemar Green, Gunnel Eriksson, Göran Eriksson och Ralph Nilsson.
SIDA 12
Slussvaktsträffen torsdagen den 14 oktober
Värmlandskorv och
Värmlandstårta var
det aptitretande temat
för Lena Sewalls berättande när hon gästade oss i höstens första slussvaktsträff
Lena inledde följdriktigt med att
berätta om matboksförfattare som
presenterat den korv som sedan
lång tid fått benämningen Värmlandskorv. Denna korvs ”födelse”
daterades till 1920. Värmlandskorven äts av tradition till julbordet
förstås och vid Värmländska Sällskapets fester i Stockholm intar
denna korv en plats som omfattas
av stor kärlek och vördnad. Det
vet Lena Sewall som blev årets
värmlänning för några år sedan
och hyllades vid Sällskapets Lussefest.
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Värmlandstårta beskrivs i
ett av de ytterst få värmländska
recept som legendariske matskribenten Hiram (Märit Huldt) har
med i sin ”Hirams kokbok”.
Förklaringen till att denna läckra
tårta fått namnet Värmlandstårta
har Lena Sewall fått vid ett besök i
Hiramska hemmet på Lidingö
1992. Hiram var på mödernet släkt
med major Reinhold Alstermark
och besökte ibland Karlstad och
Sanna och Alstermarks hem. Det
var gamla fru Alstermark
Reinholds mor, som bakade denna
tårta och när denna serverades hos
Vi fick alltså klart för oss att definitionen Värmlandskorv används i
många olika kompositioner och att
potatiskorv inte generellt är synonymt med den ursprungliga Värmlandskorven.
Den gode matskribenten Stig Berg
har t.ex. två recept på Värmlandskorv.
Andra intressanta Värmlandsrätter
kan läsas ur en bok av den mångsidige Mangskogsbon Nils Keyland. Den boken bär titeln ”Svensk
Allmogekost”.
Andra värmländska recept som vi
fick beskrivna av Lena t.o.m. i
utdelade receptblad är kakor med
namnet Värmlänningar Värmlandsbiffar, Rackstad-limpa och
Karlstadslimpa samt Arvikakakor
och Britta Oledals saffransbröd.
Intresset för att ta del av Lena Sewalls härliga matberättande var
inte att ta miste på bland oss som
fyllde platserna i Slussvaktsstugan
och en varm applåd och en Mariebergsbok överlämnades till tack.
Dessförinnan hade en fryst Alsterngös av praktiska skäl överlämnats till hemmet på Älvrosgatan,
och konstaterades då att tillreda
gös blev en ny utmaning för Lena.
Recept på Värmlandstårta
Bottnarna
3 äggvitor
100 g strösocker
35 g hackade nötter
2 strukna msk kakaopulver
Kräm
3 äggulor
75 g socker
¾ dl grädde
100 g smör
Från sitt rika bibliotek medförde
Lena ett intressant urval av matoch receptböcker.
Från en bok från 1927 av den
värmlandsättade Ane Randel
(släkt med den berömde Andreas
som arrangerade det musikaliska i
Värmlänningarna) läste hon hur en
en riktigt äkta Värmlandskorv tillskapas.
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
släktingar i Stockholm torde namnet Värmlandstårta ha uppkommit.
Receptet följer i slutet av artikeln.
Hur Värmlandssoppa tillreds finns
beskrivet i en bok daterad ca 1900
där Karlstadsbon Emmy Gillblad
är en av författarna. Emmy gifte
sig något år efter bokutgivningen
med Vilhelm Welin och blev mor
till Birgit Turesson och Kerstin
Velin-Lindh. Emmys far Herman
Gillblad hade glasaffär i Karlstad.
Som kuriosa kan nämnas att det
var handlanden Herman Gillblad
och skeppsredaren August Uppvall som inkallades 1896 som sakkunniga till Karlstads rådhusrätt
då sjöförklaringen genomfördes
efter Ångfartyget Frejas förlisning
i Bössviken.
Så här gör man:
Vispa äggvitorna hårt och skär sedan ned sockret, de hackade nötterna och kakaopulvret i dem. Rita upp
två tallriksstora cirklar på ett bakplåtspapper, smörj rundlarna och
pudra dem med mjöl. Bred ut smeten ca 1 cm tjock i cirklarna. Grädda
bottnarna i 150 graders ugnsvärme,
som sänks i slutet av gräddningen.
Gräddningstiden är ca 30-35 min.
Till krämen låter man gulorna,
sockret och grädden sjuda sakta tills
det tjocknar i kastrullen. Vispa väl
hela tiden. Låt svalna och rör i smöret.
Lossa bottnarna medan de är varma
och låt dem kallna innan de läggs
samman med smörkräm mellan och
över. Rostade mandelflisor strös
över.
En härligt god tårta, som skall vara
ganska tunn och platt! Hiram påpekar dessutom att den ”hör till dem,
som är strålande att frysa ner”.
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Lenas äppelkaka
Det här behöver man:
140 g smör
2 dl socker
1 ägg
2 dl mjöl
2 äpplen
Så här gör man:
Rör hastigt samman det rumsvarma smöret med sockret. Det skall
inte röras pösigt och vitt! Men
smör eller Bregott måste det vara
– det är viktigt för smaken! Rör
sedan lika hastigt i ägget och sedan mjölet. Platta ut degen i en
smord och bröad form. Själv an-
SIDA 13
vänder jag alltid en låg pajform av
aluminium, lägger degen i den
samt strör 1-3 matskedar mjöl
ovanpå. Då går det lätt att platta ut
den med handen. Sedan delar jag
äpplena i vardera fyra bitar och
skär bort skrott och kärnor. Bitarna skär jag i tunna, vackra, halvmåneformade skivor. Skalet får
sitta kvar. Kakan blir bara mer
dekorativ om det sitter kvar. Godare också! Äppelskivorna lägger
man i ett vackert mönster ovanpå
degen. Jag brukar trycka ner skivorna i en ring runt formens kanter
och sedan arrangera några i rundeln i mitten. 2 äpplen brukar
räcka. Sedan får kakan grädda i
175 graders värme tills den får
riktigt vacker färg. Ca 35 minuter
brukar det ta, kanske litet mer.
Den får inte vara blek utan måste
bli kraftigt gyllenbrun. Då får den
en seg, mandelmasseliknande konsistens med litet lätt smak av
knäck och mandelmassa.
Text: Karl-Axel Hjerdt
Bild: Lennart Fernqvist
Var tror du de här bänkarna finns
i Karlstads centrum.
2
Svar på sidan 15.
1
3
SIDA 14
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
STUDIEBESÖK
på Milko
Ni kanske är våra sista besökare
befarade Lars Johansson, personalsamordnare och Tommy Fredriksson, produktionsplanerare på
Milko i Karlstad. Detta när vi
drygt dussinet medlemmar i Karlstads Hembygdsförening hade
trotsat vädret och tagit chansen att
få en sista upplevelse av mejeriet,
som kommer att läggas ner vecka
6 år 2011. Ett hundratal medarbetare blir då arbetslösa. En epok går
i graven.
En historisk händelse i hanteringen var ju när tetrapacken kom i
slutet av 1950-talet och vi bar hem
mjölken i pappkartonger. Våra
rostfria, emaljerade och glasflaskor försvann. Tankbilarnas
tillkomst gjorde också att även de
stora mjölkflaskorna försvann från
”mjölkborden”. Inte alla förstås,
en del bönder målar dem i vackra
färger och använder dem som
blomkrukor på de ”mjölkbord”,
som finns kvar.
På 1970-talet fanns ett 50-tal stora
mejerier kvar. Idag är det färre,
men man ser en ökning av de små
gårdsmejerierna. Detta då det bli-
vit mer populärt att handla närproducerat av både mjölkprodukter,
charkvaror, grönsaker och rotfrukter, allt med en mer ekologisk inriktning.
Lars och Tommy berättade att efter nedläggningen kommer mjölken från distriktets ca 200 mjölkproducenter att köras till Hedemora och Falköping i tankbilar, som
rymmer 39 000 liter i varje bil.
Många av oss kommer ihåg när
mejeriet låg på Våxnäsgatan. Där
kunde man köpa den ”rykande”
glassen, vilket var en höjdpunkt i
tillvaron för oss, som växte upp på
30- och 40-talet. I december 1958,
när den världsberömda tetrapacken
kom flyttade Karlstadsortens Me-
jeriföring in i de nya lokalerna på
Lugnet. Det var då Sveriges modernaste mejeri. Som i den nya
maskinen producerade 3 600 tetrapack med mjölk per timma.
Milkomejerierna, har genom åren
framställt ca 300 produkter, varav
ett 40-tal i Karlstad. Några av de
mycket populära produkterna, såsom Kavaljerosten och Gräddosten var de mest sålda i hela landet.
Andra fina produkter är Tigermjölken och fruktfilen. En del av
dem ekologiska.
Trots de kalla kylrummen och
snöstormen utanför värmde på
något vemodigt vis Lars och Tommys guidning.
Bild och text Lennart Fernqvist
Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4
FÖRENINGSDAG
PÅ BIBLIOTEKET
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
SIDA 15
Fr.v. Ulf Lagerbeck får här information om Karlstads Hembygdsförenings bokutFoto Olle Andersson
givning av Sverre Nyrén och Carl-Göran Tollesby
Som en del i firandet av Karlstad,
Årets Kulturkommun 2010, arrangerades en lördag i oktober en föreningsdag i bibliotekshuset där
Karlstads alla kulturföreningar
med kommunalt stöd, fick en möjlighet att presentera sig för Karlstadsborna.
inbjudan och ställt upp med bord
och montrar för att visa upp sin
verksamhet. Ett mycket stort
utbud fanns både till beskådande
och försäljning. Ett oerhört ambitiöst och intressant program
hölls under hela dagen. Allt från
körsång, folkdans till storbandsjazz inför en stor publik.
Av över 90 bidragstagande föreningar hade cirka 75 hörsammat
Hela dagen präglades av intresse
från det stora antalet besökande.
Denna föreningsdag var väl arrangerad av kommunen och som vi
hoppas kan bli årligen återkommande.
Carl-Göran Tollesby
Rätt svar från sid 13
1. Kungsgatan - Ö. Torggatan
2. Bibliotekshuset
3. Hagatorget
JULMARKNADEN I GAMMELGÅRDEN
Mariebergsskogen 4– 5 december
Medlemmar (2 personer) erhåller fritt inträde i Mariebergsskogen
mot uppvisande av denna kupong.
.......................................................
(Namn)
KARLSTADS HEMBYGDSFÖRENING / SOMMARO IF
Karlstads Hembygdsförening
Treffenbergsvägen 4
652 29 Karlstad
Tfn: 054-15 16 40
Medlemsavgiften 150 kr per år
Tillkommer 20 kr för familjemedlem
Plusgiro: 86 28 79-4
Organisationsnr: 873202-1954
Ansvarig utgivare Carl-Göran Tollesby
Karlstads Hembygdsförening
Karlstads Hembygdsförenings styrelse vald 2010
Ordförande
Carl-Göran Tollesby
054-10 05 30
V ordförande
Karl-Axel Hjerdt
054-83 04 35
Sekreterare
Gunnar Johansson adj. 054-18 50 35
Kassör
Inger Falk
054-56 83 06
Övriga styrelseledamöter
Lennart Fernqvist
054-56 83 05
Kurt Johansson
054-83 06 96
Ralph Nilsson
054-15 93 15
Kerstin Sundelöf
054-18 85 67
Arne Söderberg
054-52 47 81
Lennart Warolin
070-4941415
Suppleanter
Gunnar Engstrand
054-56 17 95
Inger Johansson
054-18 18 59
Sverre Nyrén
054-56 84 74
Berit Watz
054-52 40 60
Studiecirklar och ledare:
Herrhagen
Kurt Johansson
054-83 06 96
Klara
Ingrid Magnusson
054-53 39 66
(Norsell)
Kvarnberget
Lennart Edberg
054-21 06 10
Norrstrand
Romstad
Lennart Fernqvist
054-56 83 05
Vill du själv ordna en cirkel kontakta Gunnar Engstrand
Arbetsgrupper
Gammelgården
054-15 16 40
Arkivalier
Kerstin Sundelöf
Kurt Johansson
Margareta Widstrand
Miriam Hanning
054-18 85 67
054-83 06 96
054-18 88 30
054-85 00 90
Bildgruppen
Hans Erwald
Lennart Fernqvist
Ralph Nilsson
Sverre Nyrén
054-85 00 90
054-56 83 05
054-15 93 15
054-56 84 74
Redaktionen
Lennart Fernqvist
Monica Gustafsson
Bernhard Nilsson
Ralph Nilsson
Kerstin Sundelöf
Lennart Warolin
054-56 83 05
054-56 68 25
054-15 44 34
054-15 93 15
054-18 85 67
070-4941415
Vår hemsida har ny adress: www.karlstadshembygd.se
E-post: 054.151640@telia.com
Julklappstips
Inför Julen har vi ett speciellt medlemspris på våra
stadsdelsböcker
175:- pr bok
Finns att köpa i Gammelgården. Eller beställas från
vår telefonsvarare 054151640
Det går även bra att beställa från vår E-postadress som
är 054.151640@telia.com