Rutiner och arbetsplan för arbetet med våldsutsatta

SOCIALFÖRVALTNINGEN
2014-04-11
Beslut SN 140423 § 62
Rutiner och arbetsplan för
arbetet med våldsutsatta
personer
b:\kk-forvaltning\soc\socialförvaltning-alla\stab\ledningssystem\aktuella dokument\dokument, orginal\dokumentation biståndsbedömning genomförande\dok_arbete_med_valdsutsatta.docx
Socialförvaltningen IFO, Kil
Kils kommun
Postadress
Besöksadress
Telefon +46 (0)554-191 00
Bankgiro
109-6510
Box 88
V Torggatan 1F
Fax
+46 (0)554-194 62
PlusGiro
12 21 10-0
E-post
sn@kil.se
Org.nr
212000-1751
665 23 Kil
b:\kk-forvaltning\soc\socialförvaltning-alla\stab\ledningssystem\aktuella dokument\dokument, orginal\dokumentation biståndsbedömning genomförande\dok_arbete_med_valdsutsatta.docx
1. Syfte ............................................................................................................................. 2
1.1 Socialförvaltningen IFO´s definition av våld .................................................. 2
1.2 Socialförvaltningen IFO´s gemensamma värdegrund ................................... 2
1.3 Uppföljning och förankring av rutinen ........................................................... 3
2. Handläggningsrutiner ............................................................................................... 4
2.1 Upptäck våldet ...................................................................................................... 4
2.1.1 Våga fråga ....................................................................................................... 4
2.1.2 Om våld förekommer - agera omgående ...................................................... 5
2.1.3 Om den våldsutsatte inte vill ha hjälp .......................................................... 6
2.2 Förhandsbedömning ............................................................................................ 6
2.3 Utredning ............................................................................................................. 7
2.3.1 Utredning avseende våldsutsatta kvinnor/män .......................................... 7
2.3.2 Utredning avseende barn som upplevt våld ................................................ 7
2.4 Akuta insatser.......................................................................................................8
2.4.1 Anmälningsskyldighet ...................................................................................8
2.4.2 Skydd till den våldsutsatte............................................................................8
2.4.3 Kom ihåg våldsutövaren ............................................................................. 10
2.4.4 Tillfälligt försörjningsstöd .......................................................................... 10
2.4.5 Läkarundersökning ..................................................................................... 10
2.4.6 Polisanmälan ................................................................................................11
2.5 Långsiktiga insatser ............................................................................................11
2.5.1 Kontaktperson och stöd ...............................................................................11
2.5.2 Flytt till annan kommun ............................................................................. 12
2.6 Uppföljning ........................................................................................................ 12
2.7 Hedersrelaterat våld .......................................................................................... 12
2.7.1 Förhandsbedömning ................................................................................... 12
2.7.2 Utredning ..................................................................................................... 14
2.7.2.1 Riskbedömning ..................................................................................... 14
2.7.2.2 Omyndig flicka/pojke ........................................................................... 14
2.7.2.2.1 Att tänka på vid kontakterna med föräldrarna om flickan/pojken är
under 18 år ........................................................................................................ 15
2.7.2.3 Myndig ung kvinna/man ..................................................................... 15
2.7.2.3.1 Att tänka på vid kontakter med föräldrarna om den unga
kvinnan/mannen är över 18 år ........................................................................ 15
2.7.2.4 Vid placering ......................................................................................... 16
2.8 Skyddade personuppgifter ................................................................................ 16
2.8.1Sekretessmarkering ...................................................................................... 16
2.8.2 Kvarskrivning .............................................................................................. 17
2.8.3 Fingerade personuppgifter ......................................................................... 17
2.8.4 Ansökan till skatteverket ............................................................................ 17
3. Viktiga kontakter ..................................................................................................... 19
3.1 Socialtjänsten IFO i Kil................................................................................... 19
3.2 Hälso- och sjukvård ....................................................................................... 19
3.3 Frivilligorganisationer ................................................................................... 19
3.4 Övriga ............................................................................................................. 20
3.5 Resursteam heder .............................................................................................. 21
3.6 Skyddade boenden ............................................................................................. 23
4. Säkerhet för personal ...............................................................................................24
Kils kommun
Postadress
Besöksadress
Telefon +46 (0)554-191 00
Bankgiro
109-6510
Box 88
V Torggatan 1F
Fax
+46 (0)554-194 62
PlusGiro
12 21 10-0
E-post
sn@kil.se
Org.nr
212000-1751
665 23 Kil
Sida 1 av 25
1. Syfte
Syftet med gällande rutin och handlingsplan för arbetet med våldsutsatta personer
inom socialförvaltningen IFO i Kil är;

att socialsekreteraren ska känna trygghet genom fungerande rutiner och
samverkan både internt och externt,

att kvalitén är god avseende hur socialsekreteraren på bästa sätt tar emot,
bemöter, hjälper, utreder samt följer upp eventuella stöd och hjälpinsatser,

att rutinen ska ge vägledning för hur socialförvaltningen IFO definierar
våld och vilken värdegrund vi har samt

att även förövaren ska erbjudas stöd och hjälp.
I Värmland finns en länsgemensam samrådsgrupp som inkluderar olika
myndigheter som gemensamt arbetar för att hjälpa till i krissituationer relaterat till
familjevåld. Detta återfinns i de länsgemensamma vägledande rutinerna
”Familjevåld fysiska, psykiska och sexuella övergrepp”.
1.1 SOCIALFÖRVALTNINGEN IFO´S DEFINITION AV VÅLD
Våld är varje handling riktad mot en annan person som genom att denna
handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra
något mot sin vilja eller avstå att göra något den vill (Per Isdal, Alternativ till
våld).
1.2 SOCIALFÖRVALTNINGEN IFO´S GEMENSAMMA VÄRDEGRUND





Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, ett individuellt
problem och ett relationsproblem. Våldet är ett hinder mot den enskildes
trygghet men också mot en jämställdhet mellan män och kvinnor.
Vi har en helhetssyn som omfattar stöd och hjälp till berörda
våldsutsatta, förövare samt barn som bevittnat våld.
Vi har en respekt för enskildas självbestämmande och integritet.
Vi har ett förhållningssätt som präglas av en positiv syn på människans
möjligheter till förändring och utveckling.
Barnperspektivet genomsyrar vårt arbete.
Sida 2 av 25
1.3 UPPFÖLJNING OCH FÖRANKRING AV RUTINEN
Våldsgruppen ansvarar för uppföljning, revidering och förankring av
handlingsplanen.
Den personal som för 2014 ansvarar för handlingsplanens förankring, revidering
och uppföljning är som följer;
Lisa Hassellund, socialsekreterare, öppenvården (Sammankallande)
Anne-Marie Eriksson, 1:e socialsekreterare, utredningsgruppen
Lena Karlin, socialsekreterare, förebyggargruppen
Elisabeth Lindelöf, socialsekreterare, ekonomigruppen
Marita Prodin, socialsekreterare, receptionen
Gruppen skall sammankallas två gånger per år.
Sida 3 av 25
2. Handläggningsrutiner
Handläggningsrutinerna är utformade som att den våldsutsatte är en kvinna, men
rutinerna kan lika väl tillämpas för en våldsutsatt man.
2.1 UPPTÄCK VÅLDET
All personal vid IFO är gemensamt ansvariga för att upptäcka våld! Om våld
uppmärksammas är det utredningsgruppens ansvar att utreda och bevilja bistånd.
Ekonomigruppen, förebyggargruppen samt utredningsgruppen arbetar aktivt med
screeningformulär för att upptäcka våld, om ekonomigruppen eller
förebyggargruppen uppmärksammar våld lämnas denna information vidare till
utredningsgruppen för utredning av social situation. Ekonomihandläggare och
utredningshandläggare skall samverka kring den våldsutsatta då den socialt utsatta
situationen ofta innebär ett ökat behov av ekonomiskt bistånd. Förebyggargruppen
har informationsafficher uppsatta och informationsbroschyrer framställda, så att
det är lättillgängligt för besökare att ta del av informationen, i den öppna
verksamheten.
2.1.1 VÅGA FRÅGA

Alla personer som kommer i kontakt med IFO skall få rutinmässiga frågor
om förekomsten av våld och hot. Personer som har kontakt med
ekonomigruppen får rutinmässiga frågor om förekomsten av våld och hot
inom två månader, för personer som har kontakt med utredningsgruppen
sker detta vid första besöket.

Screeningformuläret FREDA (Del 1) används för att kartlägga om våld i
nära relation förekommer.

Personal som inte arbetar med FREDA kan använda sig av följande frågor:
”Har du någon gång utsatts för psykiska kränkningar av någon i din nära
omgivning. Det kan t ex vara hot, begränsningar, eller att vara kontrollerad
av någon?”
”Har du någon gång utsatts för fysiska kränkningar/våld av någon i din
nära omgivning, som t ex slag, knuffar, sexuellt våld?”
Om ja:
”När i tid skedde detta?”
”Av vem?”
”På vilket sätt”?
”Har du fått någon hjälp för det?”
Sida 4 av 25
”Önskar du någon hjälp?”
Frågorna skall ställas enskilt, utan någon närstående närvarande.

Ta reda på om det finns barn inblandade som kan ha utsatts för våld eller
upplevt våld. Ta kontakt med utredningsgrupp omgående.

Var medveten om att våld även förekommer i samkönade relationer samt
att andra närstående förutom partner kan vara förövare.

Om tolk behövs skall denne alltid vara från en auktoriserad tolkförmedling,
Kils kommun använder sig av tolkcentralen tel: 054- 29 72 40 (dagtid);
054-83 08 70 (kvällar och helger). Försök att använda en kvinnlig tolk i
första hand om den våldsutsatta är en kvinna.

Att prata om våldet med både den våldsutsatte och förövaren närvarande
kan innebära en ökad risk för den våldsutsatta att utsättas för nytt våld.
Glöm inte att fråga om det finns barn inblandade som kan ha utsatts för
eller upplevt våldet. Utredningsgruppen skall i så fall göra en
förhandsbedömning omgående.
Om den våldsutsatta förnekar våld (men oro kvarstår)

Förmedla att du hör vad hon säger men att din upplevelse är att våld
förekommer eller har förekommit.

Informera att du är orolig och att det finns andra att prata med.

Respektera hennes svar. Även om kvinnan inte väljer att prata om våldet
kan du ha sått ett frö till förändring.
Tänk på att oro för barn som far illa ska föranleda en anmälan till
utredningsgruppen.
2.1.2 OM VÅLD FÖREKOMMER - AGERA OMGÅENDE

När det kommer till nämndens kännedom att en person utsätts för våld
skall denne kontaktas omgående och erbjudas samtal med
socialsekreterare.

Den person som först får kännedom om våldet har ansvaret för att den
våldsutsatta lotsas till rätt grupp (utredningsgruppen).

Om den våldsutsatta har barn skall detta omedelbart anmälas till
utredningsgrupp.

I utredningsgruppen utreds våldets omfattning, använd FREDA del 2.
Sida 5 av 25

Utredningsgruppen gör en riskbedömning tillsammans med den
våldsutsatta över hur farlig hennes och eventuella barns situation är,
använd FREDA del 3. Om kvinnan vill, kontakta polisen för ett
säkerhetssamtal.

Dokumentera omfattningen av våldet i aktualisering.

Gör gärna en anonym konsultation med polis om riskbilden.
2.1.3 OM DEN VÅLDSUTSATTE INTE VILL HA HJÄLP

Förklara att du är orolig och fråga: ”hur kan jag hjälpa dig?”

Informera att våld i nära relationer är ett brott och att den som utövar
våldet bär ansvaret för våldet.

Informera om möjlighet till stöd, ge information/broschyrer och
kontaktuppgifter till dessa stödinstanser. Erbjud dig att förmedla
kontakten åt den våldsutsatte.

Kritisera inte!

Försök att boka in en ny tid inom några veckor. Om personen tackar nej,
fråga vilket sätt som är säkert för denne att bli kontaktad på. Hör av dig till
denne igen vid ett senare tillfälle för att fråga hur hen har det. Att ta sig
ifrån en våldsam relation är ofta en lång process och den våldsutsatta kan
ha behov av upprepat stöd under en lång tid för att orka ta sig ifrån
relationen.

Om personen utsätts för nytt våld; uppmuntra denne till att prata, upprepa
informationen och visa på olika möjligheter igen. Be denne att föra dagbok
över våldet.
2.2 FÖRHANDSBEDÖMNING
I aktualisering av ärende som rör våld i nära relation ska detta väljas som
orsakskod i procapita, ”våld i nära relation-vuxna” för de som utsatts för våld i nära
relation, ”våld i nära relation-barn ungdom” för de barn och ungdomar som
upplevt våld i nära relation samt ”våld i nära relation-förövare” för de som utsatt
andra för våld i nära relation.
När det gäller barn som upplevt våld i nära relation ska utredning enl. SoL 11 kap 1
§ inledas.
Sida 6 av 25
2.3 UTREDNING
Det är viktigt att dokumentera allt som kvinnan berättat för
socialsekreterare/öppenvårdspersonal om det våld hon utsatts för, liksom
blåmärken och andra skador hon har visat. Dokumentationen skall föras på ett
objektivt sätt, inga värderingar eller tyckanden får förekomma.
När en vårdnadshavare använt våld mot den andre vårdnadshavaren eller barn är
det viktigt att uppgifter inte lämnas ut som kan skada den våldsutsatta ytterligare.
Den våldsutsatta skall ha en egen akt, om utredning inleds för gemensamma barn
skall information som lämnas ut till våldsutövaren nogsamt prövas mot
offentlighets- och sekretesslagen 12 kap 3 §.
Om sekretessmarkering eller kvarskrivning enl. 16 § folkbokföringslagen gjorts
måste detta tydligt framgå vid slagning i databasen. Vid frågor gällande databasen
kontakta systemadministratör.
2.3.1 UTREDNING AVSEENDE VÅLDSUTSATTA KVINNOR/MÄN
Nedanstående bör socialnämnden utreda;

Personens akuta behov av stöd och hjälp

Våldets karaktär och omfattning

Risken för att personen kommer att utsättas för ytterligare våld

Hur nätverket kring personen ser ut

Vilket behov av stöd och hjälp personen har på kort och lång sikt

Om det finns barn som kan ha bevittnat våldet
2.3.2 UTREDNING AVSEENDE BARN SOM UPPLEVT VÅLD
Nedanstående bör socialnämnden utreda;

Om våld även riktats direkt mot barnet

Vilket behov av akut stöd och hjälp barnet har

Våldets karaktär och omfattning.

Hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna

Barnets egen uppfattning om våldet

Vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet.

Vilket behov av stöd och hjälp barnet har på kort och lång sikt.
Sida 7 av 25

Föräldrarnas omsorgsförmåga och barnets behov av insatser.

Gör en bedömning om Barnahus ska kontaktas (för kontaktinformation se
3.1 Socialtjänsten IFO i Kil).
Om utredningen påvisar att åtgärd behöver vidtas avseende vårdnad eller umgänge
för ett barn, skall framställan eller ansökan om det göras hos gällande domstol (5
kap 2 § första stycket socialtjänstförordningen 2001:937).
2.4 AKUTA INSATSER
Det är viktigt att insatsen påbörjas i det akuta skedet, kvinnan är sannolikt mest
motiverad att ta emot hjälp i detta skede.
När en våldsutsatt aktualiseras vid IFO skall en liten arbetsgrupp kring den
våldsutsatta bildas. Arbetsgruppen skall inte vara större än vad ärendet kräver och
all information som gäller den våldsutsatta skall hållas inom arbetsgruppen. Det är
viktigt att beakta att information som nedtecknas i t.ex. bilpärmar, körjournaler
inte röjer känsliga uppgifter om var den våldsutsatta kan befinna sig m.m.
2.4.1 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET
All personal inom socialtjänsten är skyldiga enligt 14 kap 1 § SoL att genast anmäla
till utredningsgruppen om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan
innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Om den
våldsutsatta nekar till våld men oro för att barnen kan uppleva/ha upplevt våld
eller på annat sätt är utsatta skall ändå en orosanmälan göras.
2.4.2 SKYDD TILL DEN VÅLDSUTSATTE

Gör en riskbedömning av hur farlig den våldsutsattas situation är, vid
behov konsultera polisens personsäkerhetsgrupp, ring 114 14, begär
personsäkerhetsgruppen alt. ta kontakt med 1:e socialsekreterare i
utredningsgruppen för direktnummer.

Vid behov ordna skyddat boende för kvinnan och eventuella barn på Alla
kvinnors hus, tel: 054-18 30 34, eller annat boende se 3.6 Skyddade
boenden. Kontrollera med det skyddade boendet vilka intyg som behövs
och vad som behöver ordnas i samband med placering t.ex. intyg för
ekonomiskt ansvar, placeringsbeslut. Det skyddade boende skall upprätta
en genomförandeplan samt dokumentera under placeringen, denna
dokumentation skall överlämnas till ansvarig handläggare vid kommunen
när placeringen avslutas. I dagsläget finns inget boende för män som
utsätts för våld. De ärenden som uppstår får lösas utifrån varje specifik
situation.
Sida 8 av 25

För kvinnor med missbruksproblematik finns kvinnoboendet Elsa, tel: 01115 22 83.

Informera om möjligheter till skydd, besöksförbud och skyddade
personuppgifter.

Stötta den våldsutsatta i det praktiska om hen inte orkar själv: spärra och
öppna nytt bankkonto, ansökan om skilsmässa etc. Den våldsutsatta kan
tillfälligt behöva eftersända sin post till exempelvis kommunhuset.

Om den våldsutsatta behöver hämta personliga tillhörigheter, se till att hon
får sällskap, ev. av polis beroende på riskbilden. Följande lista kan
användas som stöd för att komma ihåg vad som behöver packas:
•personbevis, t.ex. pass, körkort eller id-kort för den våldsutsatta
och eventuella barn
•ekonomiska handlingar, t.ex. pengar, bankomatkort, kreditkort
•värdehandlingar, t.ex. försäkringsbevis, hyreskontrakt,
skilsmässopapper, arbetsintyg, barnens skolbetyg, vårdnadspapper
•nycklar till huset/lägenheten, bankfack, bilen
•läkemedel, recept till den våldsutsatta och eventuella barn
•kontaktlinser, glasögon, tandställning
•smycken
•viktiga saker för barnen, t.ex. gosedjur, snuttefilt, napp, favoritbok,
leksaker
•klädombyten
•toalettsaker
•viktiga adresser och telefonnummer, t.ex. till barnens förskola eller
skola
•saker som den våldsutsatta tycker mycket om och som betyder
mycket för den och för eventuella barn

Informera den våldsutsatta om möjligheterna till skyddade
personuppgifter. Skatteverket behandlar ansökan om skyddade
personuppgifter. Mer information kring skyddade personuppgifter se 2.8
Skyddade personuppgifter samt på skatteverkets hemsida
www.skatteverket.se.

Informera den våldsutsatta om möjligheterna till kontakt/besöksförbud.
Ansökan om kontakt/besöksförbud görs hos polisen.
Sida 9 av 25
2.4.3 KOM IHÅG VÅLDSUTÖVAREN

Våldsutövaren och den våldsutsatta skall ha varsin handläggare. En
socialsekreterare utses till våldsutövaren samtidigt som den våldsutsatta
tilldelas en handläggare. Denne socialsekreterare är den som ansvarar för
kontakten med våldsutövaren när/om denne uppsöker IFO.

Erbjud våldsutövaren inledande samtal där ni pratar om händelsen, ge
entydiga signaler: våld är en kriminell handling som aldrig får tolereras.

Om våldsutövaren har barn, fråga hur hen tror våldet påverkar dem, prata
om hens föräldraansvar och konsekvenser av våld.

Informera om och försök motivera våldsutövaren till att kontakta
krismottagning t.ex. krismottagningen för män. Om våldsutövaren
förnekar våld kan denne erbjudas kontakt med krismottagningen för män
utifrån konflikter i relationen eller utifrån en livskris. Vi kan vara
behjälpliga i den första kontakten med krismottagningen för män genom
att, med samtycke, ringa och lämna telefonnummer till mannen. Mannen
kommer därefter att bli uppringd.
2.4.4 TILLFÄLLIGT FÖRSÖRJNINGSSTÖD

Den som utsätts för våld riskerar även att bli utsatt ekonomiskt. Den
ekonomiska situationen bör därför alltid uppmärksammas. Vill den
våldsutsatta söka ekonomiskt bistånd eller få hjälp med
bostadsanskaffning förmedlas kontakt med ekonomigruppen. En
våldsutsatt skall inte behöva känna oro för sin, och sina barns, ekonomiska
situation. Informera om att tillfällig ekonomiskt bistånd oftast kan utgå
utan att en omfattande ekonomisk utredning måste göras.
Ekonomisk utsatthet skall aldrig behöva vara skäl till att en person känner
sig tvingad att stanna i en våldsrelation.
2.4.5 LÄKARUNDERSÖKNING

Det är viktigt att skador dokumenteras så tidigt som möjligt för eventuell
anmälan och skadestånd. Erbjud stöd genom att följa med till
läkarundersökning som kan genomföras på vårdcentral eller sjukhuset i
Karlstad.

Vid sexuella övergrepp/våldtäkt kan kurator på kvinnokliniken i Karlstad
kontaktas för inledande stödsamtal inför undersökningen. Ring
kuratorerna: 054-61 52 42 eller receptionen: 054-61 51 72. Vid akuta fall
kontakta akutmottagningen.

Våldsutövaren skall inte närvara vid undersökningen.
Sida 10 av 25

Begär att läkaren skriver ett läkarintyg. Journalanteckning räcker inte för
ett rättsintyg.
2.4.6 POLISANMÄLAN

Stöd den våldsutsatta att göra en polisanmälan. Det måste vara den
våldsutsattas eget beslut men erbjud dig att följa med eller be polisen göra
ett hembesök.

Om den våldsutsatta inte vill göra en anmälan är det viktigt att respektera
detta beslut. Enligt sekretesslagen 10 kap 23 §, hindrar dock inte
sekretessen att en uppgift som gäller misstanke om brott lämnas till
åklagarmyndighet eller polis om straffet för brottet kan innebära fängelse i
minst ett år. Rådgör med enhetschef och polis.
2.5 LÅNGSIKTIGA INSATSER

Visa tålamod. Ett ärende som för dagen inte är akut kan snabbt bli det.
Håll en regelbunden kontakt med den våldsutsatta och erbjud stöd vid t.ex.
polisanmälan, skyddat boende. Tänk på att den våldsutsatta ofta är
ambivalent. Det kan ta tid att inse sin situation, våga lita på omgivningen
och ta sig ur en relation där våld förekommer.

Var uppmärksam på PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Vid misstanke
rådgör med CTS (center för traumatisk stress), tel. 054-61 42 80, eller be
kvinnan boka en tid med sin läkare som i sin tur kan skriva en remiss.

Uppmuntra den våldsutsatta att bearbetat det denne utsatts för med hjälp
av t.ex. Samtalsakuten, diakon eller självhjälpsgrupper via
Brottsofferjouren och Alla kvinnors hus.

Vilken hjälp behöver den våldsutsatta för att klara sin situation på sikt?
Kartlägg vilka resurser som finns i den våldsutsattas nätverk.
2.5.1 KONTAKTPERSON OCH STÖD
Utredningsgruppen kan ge bistånd i form av intensivt arbete som utförs av
öppenvårdsgruppen.
Öppenvårdsgruppen arbetar för att stärka den våldsutsatte och kan t.ex. stötta den
våldsutsatta att ta tag i praktiska göromål, som t.ex. bankärenden, ta nödvändiga
myndighetskontakter och/eller kontakt med Brottsofferjour, Kvinnojour eller
annat samtalsstöd.
Sida 11 av 25
2.5.2 FLYTT TILL ANNAN KOMMUN
Om en flytt till annan kommun är nödvändig på grund av våld eller andra
övergrepp och den våldsutsatta själv vill byta kommun men inte kan utan att den
nya kommunen ger de insatser som krävs, kan en ansökan till nya kommunen
göras och ska av den nya kommunen behandlas som om den sökande var bosatt i
kommunen (2a kap. 8 § 2 SoL). Bosättningskommunen är skyldig att på begäran
bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att pröva ansökan
(2 a kap. 9 § SoL).
Behovet av att byta kommun ska vara styrt av den våldsutsattas situation och
prövas i varje enskilt fall, men omfattar i vart fall den som har skyddade
personuppgifter (prop. 2010/11:49 s. 88 f.).
2.6 UPPFÖLJNING
Följ upp de insatser som har gjorts med jämna mellanrum, exempelvis det
skyddade boendet. Ärendet är inte löst och avklarat i och med att kvinnan blivit
placerad på en kvinnojour. Skyddat boende är enbart en akutlösning och den
våldsutsatta kan behöva kontinuerlig kontakt med sin socialsekreterare. Det är
viktigt att den våldsutsatte får behålla kontakten med samma socialsekreterare
över tid. Den våldsutsatta och våldsutövaren skall inte ha samma socialsekreterare
och i regel inte gå i par samtal/samarbetssamtal. För många våldsutsatta upplevs
par samtal som ett nytt övergrepp.
2.7 HEDERSRELATERAT VÅLD
I ärenden rörande kvinnor eller män som kan misstänkas vara eller bli utsatta för
hedersrelaterat våld är det extra viktigt att en tidig och noggrann bedömning sker
av hens behov av skydd. Hedersrelaterat våld kan vara komplext där flera personer
i den utsattes närhet kan vara förövare. Följ ovanstående handläggningsrutin och
ta hjälp av den vägledning som finns angiven nedan.

Konsultera Värmlands Resursteam Heder se. 3.5 alt.
www.lansstyrelsen.se/varmland

Rådgivningen Stella finns för unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat
våld, tel: 0735-84 91 45; www.stella-varmland.se
2.7.1 FÖRHANDSBEDÖMNING
Bedöm efter probleminventeringen och en riskbedömning flickans eller pojkens
behov av skydd. Ta hänsyn till flickans/pojkens egna tankar om lösningar och
eventuella konsekvenser av dessa. Informera tydligt om hur socialtjänsten kan
hjälpa!
Sida 12 av 25
• Hur påverkar det enskilda beslutet flickan/pojken? Ta reda på hennes/hans
önskan, situation och behov.
• Kan det finnas en konflikt mellan flickans/pojkens skyddsbehov och vårdnadshavarens bestämmanderätt?
• Om det finns risk för hot – undersök möjligheten att sekretesskydda delar av
anmälan.
• Beakta att hedersproblematik är ny i förhållande till Socialtjänstlagen och Lagen
om vård av unga (se Socialstyrelsens meddelandeblad nr 6:2002).
• Utnyttja möjligheten att göra en noggrann undersökning och var aktiv under
förhandsbedömningen. Detta underlättar även arbetet med riskbedömning i ett
senare skede.
• Använd tolk vid behov. Det är här mycket viktigt att tolken är neutral i
förhållande till flickan/pojken och att tolken inte kommer att utgöra ett hot genom
ryktesspridning eller kontakter med hennes släkt. Avväg möjlighet att tolka via
telefon, detta gör mötet mer opersonligt och flickan/pojken kanske upplever ett
mindre hot. Lyssna på hennes/hans önskemål.
• Klargör tydligt olika möjligheter till hjälp och stöd från skola, socialtjänst och
polis när det gäller till exempel skydd och boende.
• Gör flickan/pojken medveten om olika alternativ och deras olika konsekvenser.
Samtala ingående om hur den nya, fria situationen kan gestalta sig. Vem kan
hon/han vända sig till när hon/han känner sig ensam och längtar hem? Hur kan
man bygga upp ett nytt nätverk på en ny bostadsort?
• Tala inte till flickan/pojken i termer av att ”har du blivit utsatt för hedersrelaterat
förtryck?”. I det hedersrelaterade förtrycket och i hederskulturen är det den utsatta
flickan eller pojken som skuldbeläggs. Hon/han anses vara skyldig efter som
hennes/hans handlande tvingat släkten att vidta hot och sanktioner på grund av att
hon/han brutit mot hederskoderna. Förövarna däremot anses ha rätt i sitt
utövande av förtrycket. Att tala till flickan eller pojken i termer av att hon/han
utsatts för hedersrelaterat förtryck kan ge upphov till skuld känslor – ”detta är mitt
fel” – och att den utsatta blir osäker i sin anmälan och rätt till hjälp. Få istället
flickan/pojken att själv berätta om sin situation.
• Var noggrann!
• Ge flickan/pojken hopp.
• Bedöm behovet av akut hjälp.
Sida 13 av 25
2.7.2 UTREDNING
2.7.2.1 RISKBEDÖMNING
De uppgifter som framkom under förhandsbedömningen och som rör skyddsbehovet är mycket värdefulla i den fortsatta riskbedömningen. När en utredning
öppnats finns möjlighet att genom ytterligare bearbetning bekräfta eller förkasta
dessa uppgifter i kontakten med andra än anmälaren och flickan/pojken. Undersök
förekomsten av:
• Tidigare våld mot barnen.
• Tidigare anmälningar av familjen inom socialtjänsten.
• Våld mellan föräldrar.
• Starkt patriarkal familjestruktur.
• Bortgifta syskon i familjen/släkten.
• Personer i flickans eller pojkens släkt och omgivning som tidigare är dömda för
våldsbrott.
• Redan inarbetade relationer hos någon vuxen, till exempel på skolan, som är
insatt i hennes/hans situation och som kan var ett stöd för flickan/pojken under
processen.
2.7.2.2 OMYNDIG FLICKA/POJKE
Fatta beslut om att inleda utredning och om eventuella akuta åtgärder, frivilliga
insatser eller tvångsingripande ska vidtas, såsom till exempel omedelbart
omhänder-tagande enligt LVU.
Vid omedelbart omhändertagande:
• Inled utredning enligt 11 kap. 1 och 2 §§ SoL
• Ordförandebeslut om:
– Omedelbart omhändertagande
– Hemlighållande av vistelseadress LVU § 14
– Umgängesbegränsning
– Inga telefonsamtal
– Inga brev
• Läkarundersökning och rättsläkarintyg
• Polisanmälan
• Underrätta vårdnadshavare
Sida 14 av 25
2.7.2.2.1 ATT TÄNKA PÅ VID KONTAKTERNA MED FÖRÄLDRARNA OM FLICKAN/POJKEN ÄR
UNDER 18 ÅR
• Hur och när ska föräldrarna kontaktas för att det inte ska skada flickan/pojken?
• Bedöm var samtalet bäst är lämpligt att ske.
• Överväg om polis bör finnas med.
• Ta det försiktigt! Tänk på konsekvenserna av hur informationen sker. Om polis är
med bör det skötas med försiktighet. Tänk på att inte förvärra situationen genom
att hota familjens heder.
• Ha en plan för fortsatta samtal med föräldrarna, som föräldrarna erbjuds.
2.7.2.3 MYNDIG UNG KVINNA/MAN
Fatta beslut om utredning ska inledas eller inte och om eventuella akuta åtgärder
ska vidtas.
Bedöm utifrån flickans/pojkens ålder och mognad behovet av:
• Avstånd till hemmet. När flickan/pojken längtar hem kan det vara en fördel att
inte befinna sig alltför nära föräldrahemmet, då ett återvändande kan få förödande
konsekvenser. Geografiskt avstånd kan ge tid till eftertanke, istället för att ta ett
förhastat beslut.
• Lämplig geografisk placering. Det kan vara olämpligt att hon/han placeras i en
geografisk del där den egna invandrargruppen bor, då ryktet snabbt kan spridas
och utgöra ett hot mot henne/honom.
• Boendeform, såsom särskilt boende för denna grupp. Även om flickan/pojken är
över 18 år kan det vara lämpligt med placering i familjehem.
• Personskydd
• Läkarvård
• Psykologhjälp
• Krisbearbetning
• Professionella stödjare i vardagen
2.7.2.3.1 ATT TÄNKA PÅ VID KONTAKTER MED FÖRÄLDRARNA OM DEN UNGA
KVINNAN/MANNEN ÄR ÖVER 18 ÅR
• Hon/han själv bestämmer om och hur information till föräldrarna ska ske.
• Om hjälp behövs – ge information då föräldrarna kommer till
socialförvaltningens kontor.
• Om den unga kvinnan/mannen inte vill ge någon information till föräldrarna –
hänvisa till polisen.
Sida 15 av 25
2.7.2.4 VID PLACERING
Följande checklista kan vara till hjälp när en flicka eller pojke ska placeras i familjehem eller annat skyddat boende:
• Klipp mobilkortet men spara de nummer som flickan/pojken tycker är viktiga. På
detta sätt kan flickan/pojken avgöra om, när och med vem de vill ha kontakt.
• Byt e-postadress (se föregående punkt).
• Om flickan/pojken vill behålla kontakten med någon i familjen, t.ex. genom
brevväxling, så ska det av säkerhetsskäl gå via socialtjänsten.
• Framhåll möjligheten till kontakt med socialtjänst/polis om det inte fungerar i det
nya boendet.
• Var tydlig med att du vill att hon/han ska ringa om det uppstår problem, så att ni
kan prata och gemensamt hitta en lösning. Det är betydligt tryggare än att
flickan/pojken flyr själva (tillbaka till familjen).
• För myndig flicka/pojke: var särskilt noga med att ordna med praktiska
angelägenheter, såsom sysselsättning, försörjning och stödperson.
2.8 SKYDDADE PERSONUPPGIFTER
Det finns tre typer av skyddade personuppgifter: sekretessmarkering,
kvarskrivning och fingerade personuppgifter.
2.8.1SEKRETESSMARKERING
En sekretessmarkering gör det svårare för andra att ta del av den våldsutsattas
personuppgifter i folkbokföringsregistret. Man ansöker om sekretessmarkering hos
Skatteverket.
Sekretessmarkering innebär att Skatteverket för in en markering vid
personuppgifterna i folkbokföringsregistret. Den anger att ingen får lämna ut
uppgifterna utan tillstånd och säkerhetskontroll. Sekretessmarkeringen förs över
till andra myndigheters register.
Man ansöker om sekretessmarkering hos Skatteverket. För att få en
sekretessmarkering bör ett intyg från till exempel Polisen eller Socialtjänsten
bifogas.
Sida 16 av 25
2.8.2 KVARSKRIVNING
Kvarskrivning innebär att den gamla adressen står kvar i folkbokföringsregistret
trots att personen har flyttat till annan, hemlig adress. Man ansöker om
kvarskrivning hos Skatteverket.
Den nya adressen finns inte i folkbokföringsregistret. I stället står den gamla
adressen kvar där. Posten går till ett regionalt skattekontor där särskilda
handläggare har den nya adressen. Man kan få kvarskrivning i högst tre år i taget.
Ansökan om kvarskrivning görs hos Skatteverket. För att få kvarskrivning bör ett
intyg från till exempel Polisen eller Socialtjänsten bifogas ansökan.
2.8.3 FINGERADE PERSONUPPGIFTER
Om personen är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller
frihet kan denne få fingerade personuppgifter. Det innebär att personen får nya
identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer.
Om en person får fingerade personuppgifter tas den gamla identiteten bort ur
folkbokföringsregistret, även personnumret. Detta innebär även att personen
måste flytta till en ny, hemlig ort.
Det är komplicerat att leva med fingerad identitet. Det innebär bland annat att
personen måste börja ett helt nytt liv, vilket kan påverka livskvaliteten. Skyddet
används enbart i undantagsfall, som en sista utväg efter att andra mindre
omfattande åtgärder prövats.
Ansökan om fingerade personuppgifter görs hos Rikskriminalpolisen.
Rikspolisstyrelsen fattar sedan beslut om personen ska få fingerade
personuppgifter. För frågor, kontakta den lokala polisen.
2.8.4 ANSÖKAN TILL SKATTEVERKET
Personer som är utsatta för ett allvarligt och konkret hot kan begära skyddade
personuppgifter genom sekretessmarkering eller kvarskrivning. Det begärs genom
att skicka ett brev till skatteverket där den våldsutsatta beskriver varför denne
behöver skyddade personuppgifter. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla dessa
uppgifter:
•personnummer
•namn
•adress
•anledningen till att personen vill att personuppgifterna ska sekretessmarkeras
eller varför personen vill kvarskrivas.
Sida 17 av 25
Det finns inga formella krav för att få en sekretessmarkering eller kvarskrivning,
förutom att personen eller någon i dess närhet måste uppleva ett konkret, allvarligt
hot. Skatteverket kan göra en bättre bedömning om personen har någon form av
dokument som styrker dess förhållanden. Det kan till exempel vara:
•intyg från sociala myndigheter
•intyg från polisen
•kopior av domar
•beslut om kontaktförbud. Skicka ansökan till det skattekontor i din region som
handlägger ärenden om skydd av personuppgifter.
Man kan också ringa Skatteupplysningen på telefon 0771-567 567, vänta på svar
och välja telefonist.
Via Skatteupplysningen kan man nå de som handlägger ärenden om skydd av
personuppgifter i den region personen är folkbokförd i eller tänker flytta till. Ring
010-573 54 30 (myndighetsnummer). Adress till närmaste skattekontor som
handlägger ärenden om skyddade personuppgifter
(sekretessmarkering/kvarskrivning) finns på skatteverkets hemsida
www.skatteverket.se.
Sida 18 av 25
3. Viktiga kontakter
3.1 SOCIALTJÄNSTEN IFO I KIL





Receptionen, tel: 9450, 9457
Enhetschef, tel: 9451
Socialchef, tel: 9152
Socialjouren, tel: 114 14 (polisen). Är tillgänglig vardagar från 16.30 till
07.00 morgonen därpå samt fredagar från 16.00 till måndag morgon
07.00.
Barnahus KONTAKT
Samordnarna arbetar under kontorstid mellan kl. 08.00-16.00.
Anna Mellring (heltid). Tel: 054-540 49 09, 070-637 00 22.
E-post: anna.mellring@karlstad.se
Cathrine Kvarnström (halvtid). Tel: 054-540 49 11, 070-632 00 28. E-post:
cathrine.kvarnstrom@karlstad.se
Faxnummer: 054-18 59 02.
3.2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD









Barn- och ungdomspsykiatrin. Tel: 054-61 83 01 (Dygnet runt), 05461 50 00 (Vxl CSK, akut situation)
CTS, Center För Traumatisk Stress. Tel: 054 – 61 42 80
Mail: center.traumatiskstress@liv.se
Jourhavande tandläkare. Tel: 1177 (Ring Folktandvården dagtid)
Kvinnokliniken reception, Tel: 054 – 61 51 72
Kvinnokliniken Kurator, Tel: 054 – 61 52 42
Kils vårdcentral. Tel: 0554-421 10
Psyk. kliniken, rådgivning dygnet runt. Tel: 054 – 61 56 03
Sjukvårdsrådgivningen. Dygnet runt. Tel: 1177
Ungdomsmottagningen i Kil. Tel: 0554-421 24, 0554-421 28. (MånFre 10:30-12:00)
3.3 FRIVILLIGORGANISATIONER









Alla Kvinnors Hus, tel: 054 - 18 30 34, mail: akh.karlstad@roks.se
BRIS – Barnens rätt i samhället. Tel: 116 111 (för ungdomar), 0771-50
50 50 (För vuxna) Eftermiddag och kväll.
Brottsofferjouren, Södra Värmland, tel: 054-182888 eller 054 – 18
75 75
Mail: info@karlstadboj.se
Gryning vård AB (inriktat på heder). Tar emot placeringar från hela
Sverige.
Telefon 0702-019861, 0702-239713.
Karlstads Tjejjour, 073 - 80 65 379, mail: karlstadstjejjour@roks.se
RFSL. Tel: 054-15 20 90, Mail: varmland@rfsl.se
RFSL´s Brottsofferjour, Stockholm, tel: 020 – 34 13 16, Mail:
boj@rfsl.se
Rådgivningen Stella, för flickor och kvinnor (främst 13-24 års ålder)
som lever i hedersförtryck och våld, tel: 073 - 584 91 45 (mån-fre kl.11-14),
Mail: stella.varmland@hotmail.com
Systerjouren Somaya, Muslimsk kvinnojour I Stockholm.
Tel: 020 – 81 82 83 Enbart för hjälpsökande till kvinno- och tjejjouren.
Kvinnojouren 08 – 76 09 611, öppen vardagar kl 9.30-16.00.
Sida 19 av 25


Tjejjouren 08 – 79 59 591 öppen vardagar kl 9.00-16.00.
Mail: kvinnojouren@somaya.se, tjejjouren@somaya.se
Terrafem, Kvinnojour i Stockholm. (Extra kompetens på heder med
stödinsatser på personens modersmål)
Har jourtelefon på 20 språk, tel: 020 – 52 10 10.
Kontorstid 040 – 23 01 06.
Mail: kvinnojour@terrafem.org
Kostnad för kvinnor: 8000 kr/mån (Är ett mer självständigt boende men
med tillgång till personal dygnet runt om behov finns, stödinsatser.)
Kostnad för tjejer: 1000 kr/dygn. Personal dygnet runt samt stödinsatser.
Telefon 08-6430510.
Q-jouren, RFHL i Stockholm. Tar emot missbrukande kvinnor från hela
Sverige. Kostnad 1000kr/dygn inkl. frukost. Resterande måltider lagas
själv. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Telefon 08-6442032.
3.4 ÖVRIGA














Familjecentralen i Kil. Tel: 0554-19588.
Giftinformation – ej akut. Tel: 08-33 12 31 (Dygnet runt & det är gratis
att ringa)
Jourhavande präst i Kil. Tel: 0554-68 80 82
Juristjouren. Tel: 0771 – 333 444
Karlstads Mansjour. Tel: 054 – 15 20 85
Krismottagning för män. Tel: 054 – 18 01 54 mail:
samtalsakuten.karlstad@svenskakyrkan.se
Kvinnofridslinjen. Tel: 020-50 50 50 (Dygnet runt)
Polisen – ej akut. Tel: 114 14
SamtalsAkuten Tel: 054 –18 00 50 mail:
samtalsakuten.karlstad@svenskakyrkan.se
Skatteverket. Tel: 0771 – 567 567
SOS-alarm, akuta situationer. Tel: 112
Svenska kyrkan i Karlstad; Familjerådgivning. Tel: 054-141421
Svenska kyrkan i Kil; Diakon Tel: 0554-688080
Tolkcentralen. Dagtid tel: 054 – 29 72 40. Kvällar/helger (akut tolk) tel:
054 – 83 08 70.
Sida 20 av 25
3.5 RESURSTEAM HEDER
Resursteam Värmland 2013 är ett resursteam för länet som har
spetskompetens inom området hedersrelaterat våld och förtryck som du kan vända
dig till för konsultation och föreläsningar.
Elin Arwengrim, elin.arwengrim@forshaga.se
Skolkurator, tfn 0552-44721
Eva Asknert, eva.asknert@liv.se
Barnmorska, ungdomsmottagningen Druvan, tfn 054-616741
Ann-Charlotte Bohlin, ann-charlotte.bohlin@karlstad.se
Socialsekreterare Karlstad, tfn 054-5404936
Teresa Dahlström, teresa.dahlstrom@platea.se
Föreståndare Platea, tfn 0563-12153
Sabina Gomez-Jansson, sabina.gomez.jansson@kristinehamn.se
Kvinnofridshandläggare Kristinehamn, tfn 0550-858 45
Eva Halldan, eva.halldan@saffle.se
Socialsekreterare, ungdom, Säffle kommun, tfn 0533-681 671
Susanne Hermansson, susanne.hermansson@karlstad.se
Familjehemshandläggare, Familjehemsenheten, Familjeavdelningen Karlstads
kommun, tfn 054-5404976
Maria Holmberg Jonasson, maria.h.jonasson@torsby.se
Projektledare Torsby kommun, 073-2712287
Marie Jonsson, marie.jonsson@karlstad.se
Kurator Karlstad, 054-5402983
Marziya Kakay, marziya.kakay@karlstad.se
socialsekreterare, Utredningsenheten IFA, Socialförvaltningen Karlstads kommun
tfn 054-29 72 51
Ulla Klerelid, ulla.klerelid@gmail.com
Sida 21 av 25
Pensionerad specialpedagog, tfn 054-56 81 09
Anna Mellring, anna.mellring@karlstad.se
Samordnare Barnahus Värmland, tfn 054-540 49 09
Cecilia Nilsson, cecilia.nilsson@karlstad.se
Ärendehandledare Enheten unga vuxna, Karlstad, 054-5405112
Isabel Persson, isabel.persson@lansstyrelsen.se
Samordnare Våld i nära relationer, Länsstyrelsen Värmland, tfn 010-2247339
Inger Pettersson, inger.pettersson@liv.se
sjuksköterska, Akutmottagningen, Centralsjukhuset Karlstad, tfn 054-61 55 98
Ing-Marie Seger, ingmarie.seger@liv.se
sjuksköterska, Akutmottagningen, Centralsjukhuset Karlstad, tfn 054-61 55 02
Maria Svantesson, maria.svantesson@arjang.se
Förebyggande samordnare Årjäng, 0573-14114
Karin Svensson, karin.svensson@karlstad.se
Familjeavdelningen Karlstad, 054-5405283
Maria Thonander, maria.thonander@edu.eda.se
flyktingsamordnare, Eda kommun, tfn 0571-35800
Annika Örtqvist, annika.ortqvist@karlstad.se
Spec ped Karlstad, 054-5401586
Sida 22 av 25
3.6 SKYDDADE BOENDEN
Kvinnojouren Eva, Arvika - Eda
SKYDDAT BOENDE
Box 173
671 24 Arvika
Jourtelefon: 070-537 95 67
E-post: eva.arvika@roks.se
Kvinnojouren Duvkullan, Hagfors - Munkfors
SKYDDAT BOENDE FINNS
JOUREN HAR BARNANSVA RIG
c/o Carlbrink
Bergsäng 61
683 92 Hagfors
Jourtelefon: 073-807 16 07, 073- 807 22 69
E-post: rosa.carlbrink@telia.com
Alla Kvinnors Hus, Karlstad
JOUREN HAR ANSTÄLLD PERSONAL
SKYDDAT BOENDE FINNS
JOUREN HAR BARNANSVA RIG
Box 613
651 13 Karlstad
Jourtelefon: 054-18 30 34
Fax: 054-21 67 13
E-post: akh.karlstad@roks.se
www.karlstadskvinnojour.se
Kvinnojouren/Sunne
JOUREN HAR ANSTÄLLD PERSONAL
SKYDDAT BOENDE FINNS
Box 65
686 22 Sunne
Jourtelefon: 0565-141 94
E-post: sunne@roks.se
Clarajouren Kvinnojouren i Årjäng
SKYDDAT BOENDE FINNS
Jourtelefon: 0730-612906
E-post: clarajouren@hotmail.com
http://www.clarajouren.n.nu
För placering utanför Värmland kan följande hemsida vara till hjälp:
http://www.roks.se/har-finns-hjalp/kvinnojourer, välj därefter önskat län.
Mannegården. Kvinnor, utsatta för hedersrelaterat våld. www.mannegarden.se
Somaya kvinnojour. www.somaya.se/start/kvinno-tjejjour/placering-6194271
Linnamottagningen. Tjejer utsatta för hedersrelaterat våld i behov av
familjehem. www.linna.se
Strängnäs stödboende. För män, kvinnor och barn.
http://genusfritt.wordpress.com/genusfritt/
Sida 23 av 25
4. Säkerhet för personal
Förutom de generella säkerhetsrutinerna för arbetsplatsen skall följande faktorer
beaktas gällande säkerheten för personal vid IFO.
Innan praktiska åtgärder av socialsekreterare/öppenvårdspersonal av någon art,
t.ex. ombesörjande av transport till skyddat boende, genomförs skall
frågeställningen ”vart befinner sig våldsutövaren?” besvaras. Vidare skall även
följande frågeställningar besvaras ” Vilken tid skall det ske?”, ”Hur lång tid
behövs?” samt ”vilka säkerhetsrisker finns och hur sannolika är de?”.
Säkerhetsriskerna kan t.ex. vara av sådan art att våldsutövaren söker upp den
våldsutsatta i boendet då socialtjänsten närvarar.
Som regel sker ett praktiskt åtagande, t.ex. skjuts till skyddat boende, på den
våldsutsattas initiativ med socialtjänst som ombesörjer transporten. Vid transport i
ovanstående nämna ärenden sker detta som regel av en socialsekreterare och en
öppenvårdspersonal. Den våldsutsatta bör besvara ”Freda del 3”. En bedömning
som innebär påtagliga säkerhetsrisker för den våldsutsatta kan även innebära
påtagliga säkerhetsrisker för de som befinner sig i dess närhet. Vid påtagliga
säkerhetsrisker för transport bör polis konsulteras.
Sida 24 av 25