docRätt kvinna på rätt plats i rätt tid
download 
Report Transcription
Rätt kvinna på rätt plats i rätt tid
Rätt kvinna på rätt plats i rätt tid – en rapport om resurser Kvinnan själv Skyddade boenden Komplexa sökvägar Anhöriga Socialtjänsten Finska kvinnojouren Piilopirtti (4 platser) Kvinnohuset Kassandra (8 platser) Socialjouren KCK Ideella Kvinnojourer Polisen Kriscentrum för Kvinnor – KCK (12 platser) Kvinnojouren i Göteborg (5 platser) Kvinno- och tjejjouren ADA (4 platser) Villa Karin jourboende (2 platser) Alma (1 plats) Författare: S A M S Social resursförvaltning 2010‐02‐09 Mari Andersson, Ulla Ekman, Barbro Harnby, Karin Johnsson, Lina Lundkvist, Carina Stridh 2 Sammanfattning Rapporten ”Rätt kvinna på rätt plats vid rätt tid” är ett av resultaten av samverkansgruppen SAMS gemensamma arbete med att kartlägga och analysera befintliga stödresurser som finns inom Social resursförvaltning och de ideella kvinnojourerna. Syftet med arbetet är att verka för att våldsutsatta kvinnor och deras barn ska få tillgång till det stöd det behöver och har rätt till när de behöver det. SAMS är ett nätverk som representerar olika delar av förvaltningen och består av: Mari Andersson, Socialjouren, Ulla Ekman, Kvinnovårdskedjan, Barbro Harnby, Social ekonomi, Karin Johansson, Behandlingsenheten, Lina Lundkvist, Dialoga och Carina Stridh Kriscentrum För Kvinnor (KCK). Den gemensamma målsättningen ”rätt kvinna på rätt plats i rätt tid” har varit den bärande strategin för gruppens arbete med att analysera behov, kartlägga resurser och att identifiera grupper som riskerar att falla mellan stolarna och bli utan stöd. SAMS fokus har varit på de stödverksamheter som erbjuder skyddat boende/stöd inom Social resursförvaltning men också på de ideella kvinnojourerna eftersom de tilldelas resurser av samma nämnd. Enligt Socialstyrelsens beräkning uppgår samhällskostnaderna för mäns våld mot kvinnor till mellan 2 695 och 3 300 miljoner kronor per år. Enligt samma rapport utgör dessa beräkningar dessutom en kraftig underskattning eftersom det finns ett stort mörkertal. Den vanligaste formen av våld mot kvinnor och flickor sker i hemmen, inom familjen och utövas av en närstående man. Mäns våld mot kvinnor drabbar kvinnor i alla samhällsgrupper men det finns också särskilt utsatt grupper, kvinnor i missbruk, kvinnor med funktionshinder, äldre kvinnor med stora vårdbehov, kvinnor i samkönade relationer, kvinnor med utländsk härkomst, unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och barn som utsätts för våld i hemmet. SAMS har genom att kartlägga arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn inom Social resursförvaltning kommit fram till fyra områden där åtgärder behövs. De fyra områdena är: stödverksamheter, organisation och strategier, bostadsbrist och system för bättre utnyttjande av platser. Stödverksamheter SAMS:s kartläggning av social resursförvaltnings stödverksamheter som kan erbjuda skyddat boende (KCK och de ideella kvinnojourerna) visade att det finns behov som inte kan tillgodoses alls och det gäller våldsutsatta kvinnor med fler än fyra barn, äldre kvinnor med stora vårdbehov samt kvinnor med missbruk och eller psykisk sjukdom. För den sistnämnda gruppen finns en akutplats på Alma inom Kvinnovårdskedjan samt två platser på Villa Karins kvinnojoursboende (ideell organisation). 5/6/2010 Social resursförvaltning 2 3 Organisation och strategier Inom Göteborgs Stad finns ett flertal verksamheter som arbetar med att erbjuda stöd åt våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utöver dessa verksamheter finns också de ideella föreningarna med sina kompletterande verksamheter. Den organisatoriska uppdelningen av ansvar/stöd mellan dessa olika aktörer medför att det är komplicerat att samordna och samverka. Det finns ingen som har det övergripande ansvaret för att driva frågan om samverkan inom kvinnofridsområdet vilket också avspeglar sig i bristen på upparbetade och välfungerande kontaktvägar mellan verksamheterna. Bostadsbrist Det är svårt att få en bostad i Göteborg och det kan ta lång tid innan en våldsutsatt kvinna kan få en egen bostad vilket kan resultera i att platserna på KCK upptas av kvinnor som inte längre har behov av akut hjälp. För att kunna öka flödet och frigöra platser behöver alla stödresurser samverka för att öka möjligheten att fler kvinnor och barn hamnar på ”rätt nivå” och på rätt plats vid rätt tidpunkt. System för bättre utnyttjande av platser I dagsläget saknas det strategi och system för att minimera risken att det finns outnyttjade platser på kvinnojourerna samtidigt som socialtjänsten/socialjouren köper boenden. Det finns heller inga upparbetade rutiner mellan jourerna och övriga stödresurser för att kunna matcha och överblicka var och när det finns tomma platser. Varje stadsdel beslutar självständigt om vilka stödinsatser som kan bli aktuella för den våldsutsatta kvinnan/barnen. Faktorer som kan påverka beslutet är delegationsordningen och ekonomin i den berörda stadsdelen. För att kvinnan/barnen ska få det bästa stödet är det viktigt med en god dialog mellan stödverksamheterna och socialtjänsten. Olika bedömningsgrunder och synsätt mellan olika förvaltningars socialtjänster påverkar möjligheten för kvinnor och barn att få tillgång till samma typ av stöd oavsett var de bor. Det finns ingen enhetlighet i hur man redovisar beslutade insatser och det finns heller ingen särredovisning för kostnader kopplade till våld i nära relationer. I och med att organisationen har denna uppbyggnad finns heller ingen som har det övergripande ansvaret att driva frågan om samverkan/samsyn inom kvinnofridsområdet. SAMS förslag Genom att gemensamt arbeta för att förbättra tillgängligheten och samordning av insatser för våldsutsatta kvinnor och barn mellan berörda verksamheter ökar möjligheterna för att rätt kvinna ska få rätt hjälp på rätt plats och i rätt tid. Med ökat samarbete ökar samsynen och därigenom minskar risken för att osynliggöra de verkliga behoven. Att införa gemensamma benämningar som ”Kvinnofridsflagg” och ”Barnfridsflagg” skulle öka fokuseringen på dessa ärenden och möjliggöra både rätt insatser och bidra till ett enhetligare underlag för statistik. Socialtjänstens mål formuleras i socialtjänstlagens första kapitel, första paragrafen. Denna paragraf anger hur det sociala arbete ska utformas och tjänar som utgångspunkt för det respektfulla bemötandet som alla bör få som söker socialtjänstens hjälp. I socialtjänstlagen anges också att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas 5/6/2010 Social resursförvaltning 3 4 i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.(2 kap. 2§). Göteborgs Stad har i sin handbok från 2004 angett både mål och handlingsprogram för insatser till våldsutsatta kvinnor och barn . Sammantaget ger detta en bild av ett samhälleligt ”skyddsnät” som borde garantera att kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer får tillgång till hjälp och stöd utifrån sina unika behov. 5/6/2010 Social resursförvaltning 4 5 Innehåll sida Bakgrund och problembeskrivning Sams syfte och mål med rapporten Mäns våld mot kvinnor Göteborgs Stads mål och insatser mot våld mot kvinnor Resultat och analys 5 7 8 12 13 1. Stödverksamheter 2. Organisation och strategier 3. Bostadsbrist 4. System för bättre utnyttjande av platser SAMS samlade förslag Avslutande diskussion 5/6/2010 24 25 Social resursförvaltning 5 6 Bakgrund och problembeskrivning Rapporten ”Rätt kvinna på rätt plats vid rätt tid” är ett av resultaten av samverkansgruppen SAMS gemensamma arbete med att kartlägga och analysera befintliga stödresurser som finns inom Social resursförvaltning och de ideella kvinnojourerna med syftet att verka för att: våldsutsatta kvinnor och deras barn ska bli hänvisade till rätt plats vid rätt tidpunkt vilket kan innebära att behoven tillgodoses snabbar. Med största sannolikhet skulle det även innebära ett bättre ekonomiskt utnyttjande av tillgängliga resurser. SAMS är ett nätverk som representerar olika delar av förvaltningen och består av: Mari Andersson - enhetschef för Socialjouren Ulla Ekman - enhetschef för Kvinnovårdkedjan Barbro Harnby - utvecklingsledare på Social ekonomi Karin Johnsson - enhetschef för Behandlingsenheten Lina Lundkvist - informatör på Dialoga Relationsvåldscentrum Carina Stridh – enhetschef för Kriscentrum för kvinnor SAMS står för Samverkan Analys Metod och Strategi. Regelbundna träffar och gemensam målsättning har varit den bärande strategin för gruppens arbete med att analysera behov, kartlägga resurser och att identifiera grupper som riskerar att falla mellan stolarna och bli utan stöd. SAMS fokus har varit på de stödverksamheter som erbjuder skyddat boende/stöd inom Social resursförvaltning men också på de ideella kvinnojourerna eftersom de tilldelas resurser av samma nämnd. I arbetet med rapporten har SAMS-gruppens ambition varit att i första hand föreslå åtgärder som kan genomföras inom social resursförvaltnings egna stödresurser och inom de ideella kvinnojourernas verksamheter men gruppen vill också förslå andra insatser för att möjliggöra ett resursmässigt och samordnat stöd till våldsutsatta kvinnor och barn inom Göteborgs Stad. Resurser och kontaktvägar I Göteborg finns Kriscentrum för Kvinnor (KCK) med plats för tolv kvinnor samt fyra ideella kvinnojourer, Kvinnohuset Kassandra med åtta platser, Finska kvinnojouren Piilopirtti med fyra platser, Kvinno- och tjejjouren ADA som har fyra platser och Kvinnojouren i Göteborg med fem platser, dit våldsutsatta kvinnor med barn kan söka skyddat boende/stöd hos. För våldsutsatta kvinnor med missbruk finns en plats på Alma (Kvinnovårdkedjan) och två platser på Villa Karins kvinnojoursboende (ideell förening). 5/6/2010 Social resursförvaltning 6 7 Kvinnorna kan vända sig direkt till kvinnojourerna men det är oftast socialtjänsten som tar kontakt. Efter kontorstid är det Socialjouren som ansvarar för alla kvinnofridsärenden 5/6/2010 Social resursförvaltning 7 8 för samtliga 21 socialtjänster inom Göteborg och eftersom KCK är den enda skyddade kvinnojouren som har bemanning dygnet runt så är det dit Socialjouren vänder sig vid behov. För våldsutsatta missbrukande kvinnor finns Almas akutplats tillgänglig dygnet runt och kvinnorna kan vända sig direkt dit. Kontakt med jourerna kan också tas av polisen, anhöriga, sjukvården med flera vilket skapar ett komplext nätverk som ställer krav på samsyn, samarbete och samverkan för att kunna erbjuda rätt stöd till rätt kvinna vid rätt tid. Vad menar SAMS med ”skyddat boende” För att kunna ge våldsutsatta kvinnor och barn skydd krävs att boendet har förstärkt skalskydd i form av larm och överfallslarm. För kvinnor som lever med starka hotbilder riktade mot sig och sina barn krävs ytterligare skydd i form av bevakad passage till boendet. På KCK finns samtliga nivåer av larm. De ideella jourerna har inte samma skyddsnivå men samtliga har larm kopplade till sina verksamheter. Tre av jourerna har också skyddade adresser. Den skyddade platsen hos Alma har överfallslarm men ingen skyddad adress. Lika och olika behov Våldsutsatta kvinnor kommer från samhällets alla skikt. De behöver alla skydd och stöd men på olika nivåer. I det första akuta läget kan skyddsbehovet vara omfattande för att därefter minska i omfattning/karaktär. När det gäller den enskilda kvinnans behov kan insatserna av stöd variera stort och det är viktigt att det finns resurser och kompetens på jourerna som kan möta upp behoven. Många kvinnor har sina barn med sig, barn som farit mycket illa och som upplevt våld och hot i sitt hem. Barnens behov uppmärksammas särskilt på samtliga jourer men det finns mycket kvar att göra för att kunna ge dem ett så bra stöd som möjligt. 5/6/2010 Social resursförvaltning 8 9 SAMS syfte och mål med rapporten SAMS syfte: att kartlägga samtliga verksamheter inom social resursförvaltning och de ideella kvinnojourerna som erbjuder stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn, samt att identifiera befintliga/obefintliga kontaktvägar dem i mellan. På så sätt kommer rapporten att visa på vilka grupper av våldsutsatta kvinnor och barn som riskerar att inte få den hjälp de behöver och har rätt till. SAMS mål ”RÄTT kvinna på RÄTT plats i RÄTT tid” innebär att: • alla våldsutsatta kvinnor och deras barn ska erbjudas stöd där kompetensen finns för att kunna tillgodose deras behov av insatser • det inte ska finnas tomma platser på Kriscentrum för Kvinnor (KCK) eller på de ideella kvinnojourerna, Villa Karins jourboende eller Alma samtidigt som våldsutsatta kvinnor avvisas från den hjälp de har rätt att få. Väl upparbetade kontaktvägar och god kunskap om varandras verksamheter skulle minimera risken för att våldsutsatta kvinnor och deras barn ska ”falla mellan stolarna” och på så sätt inte få tillgång det stöd de behöver och har rätt till. Akuta placeringar skulle underlättas och risken för att kvinnor och barn ska bli hänvisade till boenden utan specialistkompetens minskar. 5/6/2010 Social resursförvaltning 9 10 Mäns våld mot kvinnor Kostnader för mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt och kostsamt samhällsproblem och dessutom ett hot mot kvinnors och barns hälsa. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gav 2006 ut en kunskapsöversikt Mäns våld mot kvinnor i nära relationer där följande citat är hämtade: ”Mäns våld mot kvinnor orsakar stort personligt lidande för kvinnorna, fysisk och psykisk ohälsa och ofta förstörd ekonomi eftersom våldet till exempel påverkar kvinnors förmåga att sköta ett arbete. Till bilden hör även att när kvinnor misshandlas så misshandlas också deras barn, direkt eller indirekt genom att de upplever våld i hemmet” ”Om inte samhället hade behövt lägga pengar på att åtgärda konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor i hemmet kunde de resurserna lagts på andra angelägna samhällsområden.” I rapporten Utveckling pågår (utgiven 2009) presenteras SKL:s kartläggning av kvinnofridsarbetet i kommuner, landsting och regioner. I rapporten kan man läsa följande: ”Trots att det är svårt idag att beräkna de ekonomiska kostnaderna för våld mot kvinnor i nära relationer vet vi att de är höga. Såväl kommuner som landsting och regioner drabbas i hög utsträckning. Ett skäl till varför det är svårt att beräkna kostnaderna för våld i nära relationer är att dessa sällan särredovisas. Ytterligare ett skäl är att de drabbar olika instanser i samhället såväl som enskilda personer.” I socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor gör en beräkning av samhällskostnaderna för mäns våld mot kvinnor i Sverige till mellan 2 695 och 3 300 miljoner kronor per år vilket motsvarar mellan 35 900 och 44 000 kronor per drabbad kvinna och år, eller ca 300-370 kronor per innevånare 2004. Enligt samma rapport utgör dessa beräkningar dessutom en kraftig underskattning av kostnaderna p.g.a. att det finns ett stort mörkertal för hur många kvinnor som drabbas och på grund av svårigheterna att samla in uppgifter från alla berörda instanser. Enligt svenska Amnesty redovisning från 2005 anslår kommunerna ca 5 kronor per kommuninnevånare vilket kan jämföras med de nära 5000 kronor per svensk innevånare som avsätts i stadsbudgeten för försvarsändamål och nationell säkerhet (Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar, Heimer, Sandberg sidan 35) 5/6/2010 Social resursförvaltning 10 11 Hur vanligt är våldet och vem drabbas? Den vanligaste formen av våld mot kvinnor och flickor sker i hemmen, inom familjen och utövas av en närstående man. År 2008 polisanmäldes 19 057 för misshandel mot kvinnor. I 73 % av fallen var gärningsmannen bekant till kvinnan. I genomsnitt dödades 17 kvinnor per år mellan 1990 och 2004 av en man som kvinnorna haft eller hade en relation till. Enligt brottsförebyggande rådets uppskattningar polisanmäls endast 20-25 % av det våld som förekommer vilket medför att det finns ett stort mörkertal att ta hänsyn till. Omfångsundersökningen Slagen dam visar att 46 % av kvinnor över 15 år har utsatts för någon form av våld eller hot om våld av en man vid minst ett tillfälle. Samma undersökning visar också att drygt var tionde kvinna utsatts för våld av den man som hon lever ihop med. Knappt en tredjedel av kvinnorna uppgav att de varit gifta eller sammanboende och blivit utsatta för våld av den tidigare sambon/maken. I undersökningen fanns inte så många kvinnor med utländsk härkomst representerade men resultatet visade ändå att dessa kvinnor andelen kvinnor med utländsk härkomst som var något högre än för övriga kvinnor. Kvinnor i missbruk Kvinnorna i missbruksmiljöer är ofta misshandlade och kränkta på olika sätt. De har färre möjligheter än andra våldsutsatta kvinnor att få hjälp och inte sällan förser mannen, de har en relation med, kvinnan med droger. Ibland säljer kvinnan sex för att kunna försörja både sitt eget och mannens missbruk. I en studie från 2005 (Holmberg, Smirthwaite &Nilsson) intervjuades 103 kvinnor . Av dessa hade ca 91 % utsatts för fysiskt våld och/eller sexuellt våld och/eller psykiskt våld under de senaste två åren. Lite mer än hälften hade inte polisanmält våldet och de vanligaste skälen var rädsla för repressalier, att de inte själva uppfattade våldet som brottslig eller brist på förtroende för polisen. Kvinnorna har mycket svårt att få hjälp att komma undan våldet då samhällets olika instanser hanterar deras problematik var för sig. Det pågående missbruket hindrar kvinnojourerna att kunna erbjuda platser eftersom missbruket i sig för med sig problem in i verksamheterna på olika sätt. Den mest övergripande anledningen är att det bor barn på kvinnojourerna, men också att skalskyddet saboteras och att de missbrukande kvinnorna stör övriga boende. På behandlingshemmen står missbruket i fokus och man saknar oftast våldskompetens. Ytterligare en svårighet är att behandlingshemmen tar emot både kvinnor och män vilket innebär att risken finns att kvinnan återigen ska hamna i nya relationer där våld förekommer. Kvinnor med funktionsnedsättning När kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld riktas detta ofta mot funktionshindret i sig. Ju högre grad av beroende desto större är också kvinnans utsatthet och bundenhet till sin partner, i synnerhet om hon inte har egna kontakter och nätverk 5/6/2010 Social resursförvaltning 11 12 (Nationellt råd för kvinnofrid, 2001). Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) beräknar att drygt 70 % av kvinnor med psykiskt funktionshinder har varit utsatta för olika typer av övergrepp. Området är föga utforskat ännu men våld mot kvinnor med funktionshinder är med stor säkerhet ett mycket större problem än vad vi i dagsläget har kännedom om. En paradox i sammanhanget är att många av dessa kvinnor är beroende av kontinuerliga kontakter med olika myndigheter, vilket i sig borde öka chanserna till upptäckt, stöd och hjälp. Äldre kvinnor med stort vårdbehov Kunskapen om äldre kvinnors med stora vårdbehov och deras våldsutsatthet är mycket begränsad. Men med kunskap om mäns våld mot kvinnor kan man ändå utgå ifrån att det inom denna grupp återfinns minst lika många procent utsatta kvinnor som inom övriga grupperingar. Kvinnor i samkönade relationer I den svenska undersökningen om våld i samkönade relationer – Våldsamt lika och olika från 2006 visade bland annat att homo- och bisexuella personer inte söker hjälp i samma utsträckning som heterosexuella. Av dem som svarat på enkäten uppgav 25 % att de utsatts för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld i en nuvarande eller före detta relation. Undersökningen visade också att lesbiska kvinnor utgör den största gruppen som utsatts för våld i en före detta relation. Kvinnor med utländsk härkomst En särskilt utsatt grupp bland kvinnor som är födda utomlands är de så kallade anknytningsfallen. Kvinnorna kommer hit för att gifta sig eller leva med en man som redan har uppehållstillstånd i Sverige. För att kvinnan ska kunna få uppehållstillstånd måste hon ha levt med mannen i minst två år. Lämnar hon mannen innan dess löper hon stor risk att bli utvisad till sitt hemland. Mannen kan utnyttja denna situation och medvetet isolera henne från kontakter med andra. Hon får då inga möjligheter att lära sig svenska och får heller inte någon kännedom om sina rättigheter. På så sätt blir hon helt utlämnad till honom. Lagen om permanent uppehållstillstånd för anknytningsfall innehåller ett undantag från 2-årsregeln. och gäller om våld har utövats mot kvinnan eller hennes barn eller på annat sätt varit utsatt för allvarliga kränkningar av sin frihet och integritet. Problemet är att kvinnan måste känna till undantaget och presentera bevisning för de skäl hon vill ange. Det kräver språkkunskaper, kontakter med och vissa kunskaper om det svenska rättssystemet, alltså det som mannen kan ha undanhållit henne. Hedersrelaterat våld Den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck är i stark beroendeställning till förövaren. Det hedersrelaterade våldet är ofta sanktionerat av familjen och släkten eftersom dotterns beteende och rykte anses påverka familjens anseende. 5/6/2010 Social resursförvaltning 12 13 Syftet med våldet är att straffa olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala status. Enligt en uppskattning från länsstyrelserna var mellan 1 500 och 2 000 flickor och unga kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld under 2003. Mellan 150 och 300 behövde skyddat boende. Samma rapport visar att även homosexuella och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner kan vara en särskild riskgrupp för hedersrelaterat våld. Även pojkar och unga män riskerar att drabbas av våldet men det tar sig då ofta andra uttryck eftersom pojkarnas liv inte kontrolleras och begränsas på samma sätt som flickor och kvinnors. Våldet är både fysiskt och psykiskt, socialt och sexuellt, bland annat genom tvångsäktenskap (Länsstyrelsen i Västra Götaland 2003). Barn som utsätts för våld i hemmet Rädda Barnen och Stiftelsen Allmänna Barnhuset uppskattar att var tionde barn upplever våld i nära relationer varje år. Den statliga utredningen Barnmisshandel – att förebygga och åtgärda gjorde en liknade uppskattning med det tillägget att fem procent av alla barn ofta upplever våld i nära relationer. Enligt Kommittén mot barnmisshandel rör det sig om mellan 100 000 och 200 000 barn per år. 5/6/2010 Social resursförvaltning 13 14 Göteborg stads mål och insatser mot våld mot kvinnor Göteborgs Stads handbok från 2004 om våld mot kvinnor innehåller ett handlingsprogram med mål för insatser till kvinnor och barn som utsatts för våld i nära relationer. Målen utgör kommunens grundläggande utgångspunkt för hur kvinnor och barn som utsätts för våld ska bemötas av kommunens anställda. SAMS har i sitt arbete med rapporten utgått från dessa övergripande mål. • • • • • • • Kvinnor som utsatts för våld och deras barn garanteras snabbt och säkert skydd Utsatta kvinnor ska få ett bra och kompetent bemötande Barnens situation ska alltid vara prioriterad Utveckla metoder och samverkansrutiner för arbetet med kvinnor, barn och män Tillhandahålla utbildning inom området till berörda personalgrupper Utveckling av insatser som rör män som utövar våld bör särskilt uppmärksammas Arbeta förebyggande för att motverka mäns våld mot kvinnor och barn Kommunens kostnader för mäns våld mot kvinnor – en osynlig fråga Kostnaderna för mäns våld mot kvinnor bosatta inom Göteborg Stad går inte att redovisa eftersom man inte kan spåra kostnader för enbart våld i nära relationer. Det finns alltså ingen möjlighet att ”bevisa i siffror” att det går att spara pengar genom att förbättra och effektivisera stödet till våldsutsatta kvinnor och barn, men det finns säkerställd kunskap om att tidiga och rätt insatser minimerar både skador och lidande för de som drabbas, vilket i sig borde ge sänkta kostnader för samhället. 5/6/2010 Social resursförvaltning 14 15 Resultat och analys SAMS har genom att kartlägga arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn inom Social resursförvaltning kommit fram till fyra områden där åtgärder behövs. De fyra områdena är:1. stödverksamheter, 2. organisation och strategier, 3. bostadsbrist och 4. system för bättre utnyttjande av platser. 1. Stödverksamheter Inventering av stödverksamheter som kan erbjuda skyddat boende Nedan följer en inventering av verksamheter inom Social resursförvaltnings egna stödverksamheter samt de ideella kvinnojourerna för att kunna ge en samlad bild av vilka resurser som finns och vilket stöd de kan erbjuda. Inventeringen syftar även till att kunna identifiera grupper som inte får tillgång till stöd och hjälp. Inventering Kvinna med hörselskada Äldre kvinna med stort vårdbehov Kvinna med hörselskada Äldre kvinna med stort vårdbehov X Kvinna med synskada Kvinna med psykisk sjukdom och missbruk X X Kvinna med psykisk sjukdom Kvinna med aktivt missbruk Kvinna med intellektuell funktionsnedsättning Kvinna med fysisk funktionsnedsättning Srf- Socialresursförvaltning Io - Ideell organisation Kvinna med fler än 4 barn Kvinna med medföljande barn Stödresurser för våldsutsatta kvinnor Antal i missbruk platser Srf 1 ALMA boende för hemlösa kvinnor Io 2 Villa Karin - jourboende X X* * ej svårt sjuk ** drogfri vid inskrivning *** kan förekomma i träningslägenhet X** X X* X* X* X* Kvinna med synskada Kvinna med psykisk sjukdom och missbruk X** X** X** X** X** X** Kvinna med psykisk sjukdom X** Kvinna med aktivt missbruk Kvinna med intellektuell funktionsnedsättning Kvinna med fysisk funktionsnedsättning Srf- Socialresursförvaltning Io - Ideell organisation Kvinna med fler än 4 barn Kvinna med medföljande barn Stödresurser för våldsutsatta kvinnor Antal utan missbruk platser Kriscentrum för kvinnor - KCK Srf 12 X Finska kvinnojouren Piilopirtti Io 4 X*** Io 8 X Kvinnohuset Kassandra Io 4 X*** Kvinno- och tjejjouren ADA Io 4 X Kvinnojouren i Göteborg X X X X X X X X X X * ej svårt sjuk ** lättare funktionsnedsättning *** begränsning - ej upp till 18 år 5/6/2010 Social resursförvaltning 15 16 Kriscentrum för Kvinnor Kriscentrum för Kvinnor, KCK, har plats för 12 kvinnor och medföljande barn upp till 18 år. Kontakt med KCK tas av socialtjänsten, socialjouren eller av kvinnan själv. Verksam-heten är öppen dygnet runt och i akuta lägen under kvällar och helger kontaktar social-jouren alltid KCK i första hand Om KCK är fullbelagt måste socialjouren hitta en annan lösning för kvinnan/barnen. KCK kan inte ta emot kvinnor från andra kommuner då det inte ingår i deras uppdrag. Föreningen Finska kvinnojouren Piilopirtti Jouren har plats för 4 kvinnor och medföljande barn. Kontakt med jouren kan tas av kvinnan själv eller av socialtjänsten. Till jouren är även kvinnor från andra kommuner välkomna. Jouren har en gräns för medföljande pojkar vid 16 år. Genom att använda träningslägenheten brukar de även kunna lösa de fall där medföljande pojkar är mer än 16 år. Jouren kan inte ta emot akutfall på nätter och helger då de saknar bemanning. Föreningen Kvinnohuset Kassandra Jouren är ett godkänt HVB-hem och har plats för 8 kvinnor och deras barn. Kontakt kan tas direkt av kvinnan alternativt via socialtjänsten. De kan ta emot kvinnor från andra kommuner. Jouren kan inte ta emot akutfall eftersom de saknar bemanning under nätter och helger. Föreningen Kvinnojouren i Göteborg Jouren är ett godkänt HVB-hem och har plats för 5 kvinnor och deras barn. Kontakt kan tas direkt av kvinnan alternativt via socialtjänsten. Jouren har en åldergräns för medföljande pojkar på 16 år. Kan ta emot kvinnor från andra kommuner. Jouren kan inte ta emot akutfall eftersom de saknar bemanning under nätter och helger. Föreningen Kvinno‐ och tjejjouren ADA Jouren har plats för 4 kvinnor och deras barn. ADA är den enda av jourerna som inte ställer krav på att kontakt måste tas med socialtjänsten. ADA driver också en tjejjour. De har en gräns för medföljande pojkar på 13 år eftersom de kan ha unga tjejer boende i sitt boende. De kan ta emot kvinnor från andra kommuner. Saknar bemanning under nätter och helger och kan därför inte ta emot akutfall. Kvinnovårdkedjan Kvinnovårdkedjan består av flera olika verksamheter, Huldas Hus, Alma och Skeppargången. Av dessa är det Alma som berörs i rapporten. 5/6/2010 Social resursförvaltning 16 17 Alma ‐ är ett akutboende för kvinnor som är hemlösa och som har ett missbruk, psykisk och/eller social problematik och dubbeldiagnos. De har 1 plats för våldsutsatta missbrukande kvinnor. Villa Karins kvinnojoursboende Villa Karin erbjuder plats för 2 kvinnor med missbruk som utsatts för våld. Drivs sedan hösten 2009 som ideell förening. Till Villa Karins kvinnojoursboende kan kvinnor vända sig direkt men kontakt tas i efterhand med socialtjänsten. Analys av inventeringen Resultatet av inventeringen som genomfördes visar att det finns sammanlagt 12 kommunala och 21 ideella kvinnojoursplatser i Göteborg. För våldsutsatta kvinnor med missbruk finns 1 kommunal plats och 2 platser på en ideell jour. Fysisk tillgänglighet – anpassade ytor för rullstolsburna Kvinnor med rörelsehinder och stora vårdbehov kan inte erbjudas plats på någon av kvinnojourerna. KCK har en god fysisk tillgänglighet i sina lokaler men saknar personalresurser och kompetens för att kunna ta emot. Av de ideella jourerna har Kvinnohuset Kassandra den bästa fysiska tillgängligheten. Samtliga jourer försöker dock så långt det är möjligt att erbjuda en plats när behovet finns. Kommunikativ tillgänglighet – Hur hittar man stödet? Göteborgs stads hemsida behöver uppdateras och kompletteras när det gäller information om vilka resurser som finns att tillgå när det gäller våld i nära relationer. Uppgifterna är delvis gamla och det är svårt att hitta rätt. Det saknas information om de ideella kvinnojourerna. För kvinnor med hörselnedsättningar/dövhet finns förutsättningar att få det stöd de behöver. På samtliga jourer finns tillgång till texttelefoner för att underlätta för teckentalande kvinnor att ta kontakt. Alla kvinnojourerna har hemsidor med information om sin verksamhet. Det finns också möjlighet att kommunicera via telefon, sms och mail. 5/6/2010 Social resursförvaltning 17 18 Behov som inte kan tillgodoses Kartläggningen visar att det finns grupper av våldsutsatta kvinnor/barn som inte får/riskerar att inte få sina behov tillgodosedda. Dessa är: • • • • • • Kvinnor med stora vårdbehov Kvinnor med kvarvarande barn i hemmet eller med äldre söner (över 13år) Kvinnor med aktivt missbruk och boendeproblematik Kvinnor som inte fungerar i sin föräldraroll – barnens egna behov kan inte tillgodoses Kvinnor med fler barn än fyra Kvinnor med fler än ett av ovan nämnda problem Inget boende för kvinnor med stort vårdbehov Våldsutsatta äldre kvinnor kan inte erbjudas boende på någon av kvinnojourerna om de har stora behov av omvårdnad. Kvinnor med medföljande barn – Pojkar över 13 år får inget stöd Samtliga kvinnojourer har möjlighet och kompetens att ta emot medföljande barn. Det finns dock begränsningar i mottagandet när det gäller medföljande pojkar i åldrarna 1318 år hos några av de ideella kvinnojourerna. Risken finns att dessa pojkar inte får sina behov tillgodosedda. Kvinnor med aktivt missbruk och boendeproblematik Våldsutsatta kvinnor med missbruk får endast hjälp med både missbruket och våldsutsattheten, om de beviljas stöd av socialtjänsten, hos Villa Karins kvinnojour eller hos Alma. Kvinnor med fler än fyra barn – Varken kvinnan eller barnen får hjälp Kvinnor med fler än fyra barn kräver både stort fysiskt utrymme och ökade personella resurser vilket gör att det är svårt att kunna erbjuda stora familjer plats på kvinnojourerna. Det finns en risk att fokus flyttas från våldsproblematik till att bli ett boendeproblem och då blir både kvinnorna och barnen utan stöd. 5/6/2010 Social resursförvaltning 18 19 Kvinnor med otillräcklig föräldrakompetens – Barnens behov tillgodoses inte Våldsutsatta kvinnor har stora egna behov, vilket kan leda till att deras föräldraförmåga tillfälligt kan svikta. Om kvinnan har barn med särskilda behov finns risken att barnet inte får det stöd det behöver på kvinnojourerna, eftersom man där har fokus på våldet och skyddsbehovet. . Kvinnor med svårare funktionsnedsättning får inget stöd När det gäller våldsutsatta kvinnor med intellektuella funktionshinder/psykisk sjukdom finns en ambition från samtliga kvinnojourer att ta emot dessa kvinnor. Funktionshindret måste dock vara av lindrigare karaktär. Kvinnor i missbruk eller med psykisk sjukdom får inte hjälp mot våldet För våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik finns det platser på Alma och hos Villa Karins kvinnojoursboende. Våldsutsatta kvinnor med missbruk eller boendeproblematik får sällan hjälp med våldsproblematiken eftersom fokus oftast riktas mot missbruket/ boendeproblemet och inte mot våldet i sig. På så sätt blir våldet ”osynliggjort” och kvinnan återgår ofta till den miljö där våldet mot henne fortsätter. Komplicerade ärenden – risk för ”osynliggöranden” Både socialtjänsten i stadsdelarna och socialjouren har akuta och mycket komplicerade ärenden att handlägga och besluta om. Det kan röra sig om familjer där bägge föräldrarna har ett missbruk, kvinnan blir slagen och barnen blir slagna av bägge föräldrarna. Det problem som bedöms vara det mest angelägna att åtgärda akut kan resultera i att ett kvinnofridsärende behandlas som missbruksärende, boärende eller som ärende av ekonomiskt bistånd. Det innebär att varken kvinnan eller barnen får den hjälp de behöver och har rätt till. Det finns också en stor risk att barnperspektivet inte beaktas och att barnen blir placerade tillsammans med mamman på KCK/ideell jour istället för att bli placerade på utredningshem. Följande exempel är tagna för att belysa situationer som där behovet av samsyn och god dialog mellan olika verksamheter blir tydliga för att kvinnor och barn ska få rätt stöd. • • • • Våldsutsatt kvinna med barn Oidentifierade barnärenden Våldsutsatt kvinna med barn och dolt missbruk Osynliggörande av behov 5/6/2010 Social resursförvaltning 19 20 Våldsutsatt kvinna med barn När en våldsutsatt kvinna kommer till KCK kan hon och hennes barn bo där i 2 + 2 månader. Kvinnan har under denna tid fått tillgång till den expertis som finns inom KCK och fått det stöd hon behöver för att kunna gå vidare till eget/annat boende/stödboende. För att kunna erbjuda kvinnan och barnen kontinuitet i stödet och möjlighet till fortsatt utveckling behöver ”överlämningen” mellan KCK och berörd stadsdels socialtjänst fungera på bästa sätt. Fråga att driva vidare: Hur kan kommunikationen mellan KCK/ideell kvinnojour och aktuell socialtjänst underlättas och systematiseras? Oidentifierade barnärenden Till KCK kommer kvinnor och barn som hänvisats till dem som ett kvinnofridsärende men som sedan visar sig även vara ett ”dolt” barnärende d.v.s. att det inte bara handlar om våld mot kvinnan utan att det är barnet som har behov av särskilt stöd. Ärendet går tillbaka till socialtjänsten efter botiden på KCK eftersom KCK:s uppdrag inte omfattar barnärenden. Fråga att driva vidare: Hur kan barnens behov förtydligas och prioriteras ytterligare? Våldsutsatt kvinna med barn och dolt missbruk Kvinnor med dolt missbruk döljer ofta sitt beroende av rädsla för att bli av med sina barn. Missbruket upptäcks först när de redan är installerade på kvinnojouren. När detta inträffar görs en bedömning om man kan hantera missbruksproblemet på jouren alternativt om kvinnan och barnen ska återremitteras till socialtjänsten. Avslöjandet kan innebära att barnen blir omhändertagna och kvinnan återgår i sitt missbruk. Fråga att driva vidare: Hur kan kontaktvägar upprättas för att underlätta för socialtjänst/KCK/ideell kvinnojour att kunna ge både kvinnan och barnen tillgång till rätt stöd? 5/6/2010 Social resursförvaltning 20 21 Osynliggörande av behov – ett dilemma från vardagen Ung kvinna som sökt skydd hos kvinnojour. Har en fyraårig son. Kvinnan har vuxit upp med våld i sin närhet och hon blev tidigt övergiven. Bodde redan som 13-åring ensam i mammans lägenhet när mamman bodde på kvinnojour. Sonen är omhändertagen och kvinnan umgås med kriminellt belastade män. Har utsatts för kraftigt våld av den man hon bor hos. Hon undviker att träffa sonen när skadorna syns för hon vill inte att pojken ska få se det. Kvinnan saknar egen bostad. Kvinnan kommer till kvinnojouren för att få ett skyddat boende. • Placeringen på kvinnojouren är ett ekonomiskt biståndsbeslut vilket begränsar möjliga alternativ som skulle kunna vara mycket bättre för kvinnan och barnet • Två socialsekreterare är inkopplade. En för ekonomiskt bistånd och en för placeringen av barnet men ingen som har ansvaret för övrigt bistånd • Ett beslut om övrigt bistånd skulle kunna underlätta att hitta en lösning som tar hänsyn till komplexitet som finns i kvinnan och barnets situation. En gemensam handlingsplan skulle underlätta för att kunna hitta lösningar som både ger skydd men som framförallt ger stöd åt kvinnan och hennes barn. Kommentar Inom Göteborgs Stad finns ett flertal verksamheter som alla arbetar med att erbjuda stöd åt våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utöver dessa verksamheter finns också de ideella föreningarna med sina kompletterande verksamheter. Den organisatoriska uppdelningen av ansvar/stöd mellan dessa olika aktörer medför att det är komplicerat att samordna och samverka. Det finns ingen som har det övergripande ansvaret för att driva frågan om samverkan inom kvinnofridsområdet vilket också avspeglar sig i bristen på upparbetade och välfungerande kontaktvägar mellan verksamheterna. När det gäller det skyddade boendet för våldsutsatta kvinnor finns det i dagsläget ingen gemensam strategi och inget system för hur man skulle kunna minimera risken att det finns outnyttjade platser inom stödverksamheterna samtidigt som socialtjänsten/ socialjouren köper platser utanför kommunens regi. • • • • • • • 5/6/2010 Barnärenden blir kvinnofridsärende – stöd uteblir ”Vårdnadsärende” blir kvinnofridsärende – stöd uteblir Kvinnofridsärenden blir bostadsärenden – stöd uteblir Kvinnofridsärende blir ekonomiskt bistånd – stöd uteblir Kvinnofridsärende blir bostadsärende om familjen har mer än fyra barn – stöd uteblir Kvinnofridsärenden blir missbruksärende – stöd uteblir Missbruksärende blir kvinnofridsärende – stöd uteblir Social resursförvaltning 21 22 2. Organisation och strategier Organisatoriskt problem ‐ kvinnofridsärenden allas ansvar? Inom Göteborgs Stad finns 21 stadsdelsnämnder och förvaltningar. Socialtjänsten i respektive stadsdel ansvarar för befolkningsansvaret enligt Socialtjänstlagen. Utöver dessa förvaltningar finns också Social resursförvaltning som har ansvar för att ge stöd och service till samtliga stadsdelar inom bland annat områdena Stöd till familj- och individ, Boende och Social ekonomi. Kontakten mellan den våldsutsatta kvinnan och det skydd/stöd hon behöver kan tas av många olika instanser. Kvinnan kan också ta direktkontakt med kvinnojourerna vilket medför att jourerna (gäller ej Kvinno- och tjejjouren ADA) i sin tur tar kontakt med socialtjänsten för att kvinnan ska få ett beslut om skyddat boende. Antalet kontakter mellan jourerna och övriga instanser blir ofta många och tidskrävande. Socialtjänsten beslutar om insatser under dagtid Varje stadsdel beslutar självständigt om vilka stödinsatser som kan bli aktuella för den våldsutsatta kvinnan/barnen. Faktorer som kan påverka beslutet är delegationsordningen och ekonomin i den berörda stadsdelen. När det gäller akuta kvinnofridsärenden kan också vara så att socialtjänsten inte har tillräckligt med underlag för att kunna ta ett optimalt beslut. För att kvinnan/barnen ska få det bästa stödet är det viktigt med en god dialog mellan stödverksamheterna och socialtjänsten. Bedömningsgrunder och synsätt mellan olika förvaltningars socialtjänster påverkar möjligheten för kvinnor och barn att få tillgång till samma typ av stöd oavsett var de bor. Det finns ingen enhetlighet i hur man redovisar beslutade insatser och det finns heller ingen särredovisning för kostnader kopplade till våld i nära relationer. I och med att organisationen har denna uppbyggnad finns heller ingen som har det övergripande ansvaret att driva frågan om samverkan/samsyn inom kvinnofridsområdet. Socialjouren beslutar om insatser efter kontorstid Socialjourens uppdrag är att ansvara för hela Göteborgs Stads socialtjänst efter kontorstid. Socialjouren i Göteborg fungerar även som socialjour åt kranskommunerna, Ale, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Öckerö, Partille och Mölndal. Socialjouren sköter också tillfälliga insatser dagtid för ickegöteborgare som vistas i Göteborg. När det gäller kvinnofridsärenden ska socialjouren i första hand ta kontakt med KCK som tar emot akuta ärenden i mån av plats. Finns det ingen ledig plats måste Socialjouren hitta annat boende. 5/6/2010 Social resursförvaltning 22 23 Samverkan – en möjlig omöjlighet? Utöver kommunens egna verksamheter och de ideella aktörerna finns andra viktiga samarbets- och samverkanspartners. Polisen, Hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, Kriminalvården, Migrationsverket, Rättsväsendet, bostadsbolagen är alla exempel på viktiga instanser som också måste räknas in i det komplexa nätverk som på olika sätt berörs av effekterna av mäns våld mot kvinnor. För att belysa komplexiteten ytterligare kan de olika aktörernas regelverk inom området nämnas. Bilden nedan är ett försöka att visa på mångfalden av kontaktvägar mellan olika organisationer/ myndigheter som blir involverade. Forskningen SDF Migrationsverket SDF SDF SDF SDF Rättsväsendet Socialjouren SDF SDF KCK ADA SDF Kvinnojouren i Göteborg SDF SDF Villa Karin kvinnojour SDF Alma Kvinnan Barnet SDF Piilopirtti SDF Kassandra Polisen Sjukvården Stödresurser SDF SDF SDF Beslutsfattare SDF SDF Försäkrings Kassan SDF SDF SDF Myndigheter/regelverk 5/6/2010 Social resursförvaltning 23 24 Förslag till åtgärder: • Förbättra möjligheterna till kommunikation mellan samtliga stödverksamheter och socialtjänsten/socialjouren. • Initiera informationskanaler med upplysningar om vad stödverksamheterna kan erbjuda • Upprätta en kriterielista för de olika stödverksamheterna som kan underlätta placeringar • Upprätta system, strategier och rutiner för att minimera risken för kvinnor och barn att bli utan kompetent stöd • Ta initiativ till intern utveckling av kvinnofridsfrågor inom social resursförvaltning 3. Bostadsbrist ‐ ett fullbelagt kriscentrum Socialjouren ansvarar för socialtjänsten under kvällar och helger och har då hand om alla akuta kvinnofridsärenden. Vid behov kontaktar Socialjouren i första hand KCK eftersom de har möjlighet att ta emot utsatta kvinnor och barn akut dygnet runt. Är KCK fullbelagt placerar socialjouren kvinnan/barnen på andra boenden utanför kommunens regi. Det kan exempelvis vara privata boenden som Pensionat Linnea, Villa Förtroligheten, hotell eller vandrarhem. För de kvinnor och barn som blir placerade på verksamheter utan jämförligt skydd och kompetens med kvinnojourernas kan det innebära att kvinnorna/barnen inte får tillräckligt med skydd samt att de riskerar att inte få det stöd de har rätt till. Det är svårt att få en bostad i Göteborg och det kan ta lång tid innan en våldsutsatt kvinna kan få en egen bostad vilket kan resultera i att platserna på KCK upptas av kvinnor som inte längre har behov av akut hjälp. För att kunna öka flödet och frigöra platser behöver alla stödresurser samverka för att öka möjligheten att fler kvinnor och barn hamnar på ”rätt nivå” och på rätt plats vid rätt tidpunkt. Förslag till åtgärder: • • • • 5/6/2010 Uppmärksamma och påtala problemet Upparbeta rutiner för samsyn och samverkan mellan de ideella kvinnojourerna och KCK för att kunna använda de samlade resurserna på bästa sätt Verka för att våldsutsatta kvinnor blir en prioriterad grupp som får en egen kvot hos fastighetskontoret och de kommunala bostadsbolagen Verka för att prioriteringsflagg för våldsutsatta kvinnor införs Social resursförvaltning 24 25 4. System för bättre utnyttjande av platser I dagsläget finns det ingen strategi och inget system för hur man kan minimera risken att det finns outnyttjade platser på kvinnojourerna samtidigt som socialtjänsten/socialjouren köper boenden. Det finns heller inga upparbetade rutiner mellan jourerna och övriga stödresurser för att kunna matcha och överblicka var och när det finns tomma platser. Förslag till åtgärder: • Upprätta system, strategier och rutiner för att minimera risken för kvinnor och barn att bli utan kompetent stöd. • Förbättra möjligheterna till kommunikation mellan samtliga stödverksamheter och socialtjänsten/socialjouren. Initiera informationskanaler med upplysningar om vad stödverksamheterna kan erbjuda. • Upprätta en kriterielista för de olika stödverksamheterna som kan underlätta placeringar Vad kan SAMS bidra med för att rätt kvinna ska få rätt plats i rätt tid? • • • • • • • • • • • • • 5/6/2010 Ta initiativ till samverkan med stadsdelarna för gemensamt utbyte av information Arbeta fram information om befintliga stödverksamheter - pågår Arbeta fram en kriterielista för att underlätta placering – pågår Verka för att prioritera gemensam statistik inom kvinnofridsområdet – påbörjat Verka för att ekonomisystemen ska kunna särredovisa kostnaderna för mäns våld mot kvinnor Verka för att behandlingshem för våldsutsatta kvinnor i missbruk ska upphandlas Sprida information om stödverksamheterna till berörda myndigheter Verka för att ansvaret för samverkan blir prioriterat - pågår Medverka till att handlingsplanen och åtgärdsprogrammet för kvinnofrid uppdateras Ta initiativ till att arbeta fram gemensamma underlag för bedömning av kvinnan/barnens behov - pågår Verka för att se varandras möjligheter att tillsammans kunna ge rätt stöd till utsatta kvinnor och barn - påbörjat Verka för att utveckla stödverksamheternas information till socialtjänsten påbörjat Verka för att arbeta gränsöverskridande för att fä bättre förståelse mellan berörda verksamheter Social resursförvaltning 25 26 SAMS samlade förslag Genom att gemensamt arbeta för att förbättra tillgängligheten och samordning av insatser för våldsutsatta kvinnor och barn mellan berörda verksamheter ökar möjligheterna för att rätt kvinna ska få rätt hjälp på rätt plats och i rätt tid. Med ökat samarbete ökar samsynen och risken för att osynliggöra de verkliga behoven minskar. Att införa gemensamma benämningar som ”Kvinnofridsflagg” och ”Barnfridsflagg” skulle öka fokuseringen på dessa ärenden och möjliggöra både rätt insatser och bidra till ett enhetligare underlag för statistik. • • Införa kvinnofridsflagg på kvinnofridsärenden Införa barnfridsflagg på barnärenden • Införa screeningsinstrument för att kunna ställa de rätta frågorna • Öka samarbetet med socialtjänsten i dessa ärenden • Öka fokus på samverkan mellan stödresurser och stadsdelarna • Införa gemensam terminologi – skyddat boende, mellan boende, eget boende för att underlätta möjligheten att föra statistik. • Erbjuda manualer till socialtjänst/socialjour för att underlätta ”rätta” placeringar. • Verka för att påtala behovet av enkönade behandlingshem för våldsutsatta missbrukande kvinnor • 5/6/2010 Bearbeta kommunala och privata fastighetsägare så de ställer sig positiva till att kunna ge kvinnorna egna lägenheter Social resursförvaltning 26 27 Avslutande diskussion Socialtjänstens mål formuleras i socialtjänstlagens första kapitel, första paragrafen. Denna paragraf anger hur det sociala arbete ska utformas och tjänar som utgångspunkt för det respektfulla bemötandet som alla bör få som söker socialtjänstens hjälp. I socialtjänstlagen anges också att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.(2 kap. 2§). I det 5 kap. 11§ anges den skyldighet som socialnämnden har att verka för att den som utsatts för ett brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Nämnden skall också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp (Lag 2007:225) Att socialtjänsten ändå inte är ensam ansvarig framgår av fortsättningen: Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Hälso- och sjukvården, polis och åklagare har särskilt ansvar för att kunna tillgodose de skiftande behov som våldsutsatta kvinnor har. För att kunna ge detta stöd dessa krävs en god samverkan mellan berörda myndigheter. Göteborgs Stad har i sin handbok från 2004 angett både mål och handlingsprogram för insatser till våldsutsatta kvinnor och barn. Sammantaget ger detta en bild av ett samhälleligt ”skyddsnät” som borde garantera att kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer får tillgång till hjälp och stöd utifrån sina unika behov. Men är det så? Verkligheten visar något annat: • • • • • • 5/6/2010 trots att samhället visar att våld i nära relationer inte är acceptabelt så fortsätter våldet trots att fler våldsutsatta kvinnor anmäler våldsbrotten mot leder detta inte till fler fällande domar trots att det är mannen som utövar våldet är det ändå kvinnan och barnet som ses som ett problem som ska lösas trots att det är mannen som är ansvarig för våldet är det ändå kvinnorna och barnen som tvingas lämna hemmet för att söka skydd och mannen kan/får bo kvar trots att kvinnan är den utsatta parten får hon svårt att få ett nytt hyreskontrakt fast det inte är hon som orsakar problemen trots samhällets mycket omfattande kostnader för mäns våld mot kvinnor så består ”lösningen” fortfarande av att försöka mildra skadorna för kvinnorna och barnen Social resursförvaltning 27 28 Vad skulle hända om alla berörda parter följde de lagar och förordningar som styr inom området? • Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer aktivt få medverka till att få ett individuellt avpassat stöd som tar hänsyn till deras egna resurser och möjligheter oavsett om kvinnan tillhör någon särskilt utsatt grupp eller inte. • Alla barn skulle få möjlighet till stöd och hjälp för att kunna bearbeta vad de varit med om. • De kvinnor som behöver ett nytt boende skulle få det. • Samverkan mellan berörda parter skulle vara självklart och välfungerande • Dokumentation skulle föras på ett enhetligt sätt vilket skulle kunna ge en verklighetstrogen bild av hur kvinnorna och barnen har det samt ett bra underlag för planering och beslut • Kvinnofridsperspektivet och barnperspektivet skulle få genomslagskraft i alla kommunala verksamheter • Våldsperspektivet skulle finnas med som standard i frågeformulär/statistikunderlag som används inom kommunen/sjukvården. Varför är det så svårt att förändra? Våld i nära relationer är ett känsligt och skrämmande brott som berör oss alla både som individer och som samhällsmedborgare. Rädslan för att göra fel kan i värsta fall medföra att ingenting alls görs. Våldet i sig kan också vara skrämmande och hindrar människor från att agera trots att de vet att det är ett brott som begås. För att kunna förändra attityder och förhållningssätt till våld i nära relationer krävs ett stort mått av förebyggande arbete från samhällets sida samtidigt som man på ett mycket tydligt sätt tar avstånd från våld i nära relationer. Rapporten Rätt kvinna på rätt plats i rätt tid ska ses som ett första viktigt steg mot målet att alla våldsutsatta kvinnor och deras barn ska få bästa möjliga stöd när de drabbas. 5/6/2010 Social resursförvaltning 28
