Social resursförvaltning

Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2015-05-19
Diarienummer 0310/15
Social utveckling
Ulrika Lantz Westman
Telefon 031-367 94 62
E-post: ulrika.lantz.westman@socialresurs.goteborg.se
Arbete för att långsiktigt stärka kvinnojourerna i Göteborg.
Förslag till beslut
Social resursnämnd beslutar:
att godkänna inriktningen på arbetet för att stärka kvinnojourerna i
Göteborg.
Sammanfattning
Från och med 2015 har social resursnämnd fått en budgetförstärkning med 2 000 tkr för
att staden vill ha en fortsatt god tillgång på platser på kvinnojourerna och de ska därför
stärkas. Social resursförvaltning visar på angelägna områden där satsningar kan leda till
att stärka barnens situation när de vistas på jourerna, stärka kvinnorna i föräldraskapet
för att möjliggöra bestående förändringar, kompetensutveckling av jourernas personal
samt ökad tillgänglighet på jourerna.
Förslagen har tagits fram i samverkan mellan enheten stöd till social ekonomi, de ideella
kvinnojourerna och kris- och relationsenheten inom Social resursförvaltning, dit bland
annat Kriscentrum för kvinnor hör. Förvaltningen föreslår att medlen initialt
koncentreras på tillfälliga insatser och att en prioriteringsordning och genomförandeplan
för insatserna är tas fram i fortsatt samverkan.
Social resursförvaltning
Michael Ivarson
Förvaltningsdirektör
1(5)
Ärendet
Social resursnämnd har att ta ställning till förvaltningens förslag på inriktning för att
långsiktigt stärka kvinnojourerna i Göteborg.
Bakgrund
Kommunbidraget till Social resursnämnd har från och med 2015 förstärkts med
2 000 tkr till föreningsbidrag till kvinnojourer. Syftet med satsningen är att staden vill
ha en fortsatt god tillgång på platser på kvinnojourerna och de ska därför stärkas och
anslagen utformas mer långsiktigt. I stadens nya plan mot våld i nära relationer
uppmärksammas behov av tillfälliga boendelösningar också för andra grupper.
Föreliggande tjänsteutlåtande har för avsikt att belysa angelägna områden där satsningar
kan leda till att stärka barnens situation när de vistas på jourerna, stärka kvinnorna i
föräldraskapet för att möjliggöra bestående förändringar, kompetensutveckling av
jourernas personal samt ökad tillgänglighet på jourerna.
Satsningar som tar medlen i anspråk tillfälligt
• Utbildningssatsning för stärkt barnkompetens till all personal på de ideella
kvinnojourerna.
• Gemensamma utbildningsinsatser för de ideella kvinnojourerna och KCK.
• Tillgänglighetsanpassning på de ideella kvinnojourerna.
• Utrymme för att skapa en dräglig tillvaro och erbjuda aktiviteter för kvinnorna
och barnen under deras vistelse på jourerna.
Satsningar som tar medlen i anspråk permanent
• Vid behov utjämna skillnaderna i avgifterna för socialtjänsten.
• Om staden och de ideella kvinnojourerna ingår ett idéburet partnerskaps avtal
eller annan form av samverkansavtal.
• Möjlighet för personal på KCK som arbetar med barn att ingå i handledningen
på Psykologenheten Hisingen.
• Satsning på pedagogisk verksamhet på de ideella kvinnojourerna, för de barn
som under tiden på jouren inte kan gå kvar i sin förskola eller skola.
• Utveckling av stödet till särskilt utsatta grupper som drabbas av våld i nära
relationer.
De ideella organisationer i Göteborg som bedriver verksamhet inom de områden som
medlen avser kan ansöka om medel enligt anvisningarna i Social resursnämnds riktlinjer
för bidrag till organisationer inom social ekonomi.
Samverkan med personalorganisationerna
Samverkan sker i FSG 2015-06-09.
Samverkan inom kommunen och med andra aktörer
Förslagen har tagits fram i samverkan mellan enheten stöd till social ekonomi, de ideella
kvinnojourerna och kris- och relationsenheten inom Social resursförvaltning, dit bland
annat Kriscentrum för kvinnor (KCK) hör. En prioriteringsordning och
genomförandeplan för insatserna tas fram i fortsatt samverkan.
Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande
2(5)
De ideella kvinnojourerna är; Kvinnojouren Göteborg, Kvinno- och tjejjouren Ada,
Kvinnohuset Kassandra, Finska kvinnojouren Piilopirtti och Villa Karins kvinnojour.
Förvaltningens överväganden
Finansiering och ”långsiktig utformning av anslagen”
De ideella kvinnojourerna finansieras genom Social resursnämnds verksamhetsbidrag
(föreningsbidrag) och genom intäkter i form av avgifter när socialtjänsten placerar
kvinnor och barn. För 2015 har beviljats totalt 8 200 tkr till de fem ideella
kvinnojourerna. De ideella kvinnojourernas sammanlagda intäkter från socialtjänsten
för 2014 utgjorde 4 115 tkr.
KCK finansieras med kommunbidrag via Social resursnämnd och även genom avgifter
från socialtjänstens placeringar. Social resursförvaltning har för 2015 budgeterat
7 158 tkr till verksamheten och intäkterna i form av avgifter beräknas utgöra 2 660 tkr.
Avgiften som socialtjänsten betalar för varje placerad kvinna och barn, varierar mellan
jourerna från 500 kronor till 1 000 kronor per dygn. Det har tidigare funnits signaler om
att socialtjänsten styrt placeringar i första hand till den kommunala jouren på grund av
lägre avgift. De ideella kvinnojourernas och KCK:s bedömning är att tillgång på plats i
första hand styr var kvinnan och barnen placeras. Boendeavgiften är alltså idag inte en
utslagsfaktor vid val av placering.
•
Det är möjligt att en del av de två miljonerna framöver kan behöva användas för
att utjämna skillnaderna i avgifterna för socialtjänsten.
Enheten stöd till social ekonomi har samtal med de ideella kvinnojourerna om andra
finansieringsformer; dels idéburet offentligt partnerskapsavtal (IOP), ställt i relation till
dagens föreningsbidrag, dels offentlig upphandling.
•
Det är svårt att beräkna de eventuella merkostnader som kan uppstå om staden
och de ideella kvinnojourerna ingår ett IOP eller annan form av
samverkansavtal.
”En fortsatt god tillgång” - behövs det fler skyddsplatser?
KCK har 12 boendeplatser. De ideella jourerna har tillsammans 22 platser. Samtliga
jourer rapporterar årligen att de vid ett stort antal tillfällen inte kan ta emot kvinnor som
söker stöd i form av skyddsboende. Under 2014 kunde inte kvinnor tas emot vid 413
tillfällen av de ideella kvinnojourerna. För KCK var motsvarande 200 tillfällen.
Siffrorna anger inte hur många faktiska individer som inte kunde erbjudas plats på
kvinnojour.
Beläggningen på de ideella kvinnojourerna har över de senaste fyra åren varit i
genomsnitt 75 procent. KCK:s beläggning är 90 procent. Förvaltningen har i tidigare
rapport om jourboenden konstaterat att det finns en hög efterfrågan på
kvinnojoursplatser, men beläggningsstatistiken visar att det inte finns någon generell
platsbrist.
En faktor som påverkar tillgången på platser på kvinnojourerna är bristen på bostäder
som gör det svårt för kvinnorna att lämna kvinnojourerna när skyddsbehovet har
upphört.
Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande
3(5)
Frågan om det behövs fler skyddsplatser för kvinnor och barn som utsatts för hot och
våld, kan troligen bäst besvaras av socialtjänsten i stadsdelarna, som har ansvar för att
ge lämpligt stöd. Vidare behöver det omvända perspektivet beaktas, nämligen att
våldsutövaren ska lämna bostaden och inte den/de våldsutsatta.
Med fokus på barns behov
De ideella kvinnojourerna och KCK är kompetenscentra med stor erfarenhet av våld
mot kvinnor och barn. Kvinnojourerna är våra mest barntäta institutioner. Under 2014
vistades 76 barn på de ideella kvinnojourerna och 72 barn på KCK.
Förvaltningen avsätter årligen medel för att ge extra stöd till barnen på kvinnojourerna
och deras mammor genom psykologsamtal. Psykologenheten Hisingen har detta
uppdrag. På kvinnojourerna finns särskilda barnsamordnare i personalgruppen, vars
uppgift är att se barnens behov och möta dem i samtal, lek och fritid. Barnsamordnarna
har kompetens att samtala med barn som drabbats av våld. Samtliga barnsamordnare på
de ideella kvinnojourerna har handledning tillsammans med psykolog från
Psykologenheten Hisingen.
•
•
•
•
För en gemensam kompetens- och metodutveckling är det önskvärt att
undersöka om även den personal på KCK som arbetar med barn kan ingå i
handledningen på Psykologenheten Hisingen.
Det finns behov av att säkerställa att även övrig personal som möter kvinnorna
på de ideella kvinnojourerna har barnkompetens.
Gemensamma utbildningsinsatser för de ideella kvinnojourerna och KCK för att
stärka arbetet med kvinnorna och barnen ytterligare.
Det finns också behov av att se över möjligheten till pedagogisk verksamhet på
de ideella kvinnojourerna, för de barn som under tiden på jouren inte kan gå
kvar i sin förskola eller skola.
Tillgänglighet för alla
De ideella kvinnojourerna är geografiskt utspridda i staden. De bedriver sina
verksamheter i lägenheter, i äldre fastigheter eller baracker. De ideella jourerna kan ta
emot kvinnor som har rullator, men ingen kan ta emot kvinna med rullstol. De lokaler
som KCK bedriver verksamhet i är i högre grad anpassade för fysiskt funktionsnedsatta.
Möjligheten för synskadad att ta med ledarhund eller möjlighet för funktionsnedsatt att
ta med stödperson är starkt begränsad. För övrigt är djur inte välkomna på grund av
överkänslighet och allergier. Kvinnojourerna samverkar med olika
djurrättsorganisationer i de fall det finns djur i familjen.
•
•
Förvaltningen avser att be de ideella kvinnojourerna att precisera sina
möjligheter att tillgänglighetsanpassa verksamheterna, för att vid behov avsätta
medel för detta.
Utifrån stadens plan mot våld i nära relationer är förvaltningens ambition, i den
långsiktiga planeringen, att utöka och stärka stödet även till andra särskilt utsatta
grupper som drabbas av våld i nära relationer.
Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande
4(5)
Övrigt
När en kvinna måste bryta upp och lämna sin vardag på grund av hot och våld, måste
hon också lämna det som får vardagen att fungera. För att kvinnojourerna ska kunna
skapa en dräglig tillvaro för de kvinnor som står utan medel och förnödenheter samt för
att erbjuda aktiviteter för kvinnorna och barnen under deras vistelse, kan en del av
medlen komma att tas i anspråk för tillfälliga satsningar.
Ekonomiska konsekvenser
Kommunbidraget till Social resursnämnd har från och med 2015 förstärkts med 2 000
tkr till föreningsbidrag till kvinnojourer. Detta möjliggör satsningar på kort sikt genom
engångssatsningar och på längre sikt för att göra permanenta satsningar.
Förvaltningen föreslår att de utökade resurserna initialt huvudsakligen används för
insatser av mer tillfällig karaktär. Därmed ges fortsatt utrymmer för fördjupat samråd
med berörda aktörer innan beslut fattas om insatser som binder resurserna mer
långsiktigt.
Barnperspektivet
Ärendet har stor betydelse för barnperspektivet genom att de medel som kommer att
användas till de olika satsningarna, har direkt påverkan på barnens situation och
möjlighet till återhämtning efter en våldsutsatt tillvaro. I ett samhällsperspektiv har de
två miljonerna en avgörande roll för att möjliggöra god hälsa och utjämna skillnader i
livsvillkoren i Göteborg.
Jämställdhetsperspektivet
Ärendet har stor betydelse för jämställdhetsperspektivet. Mäns våld mot kvinnor ses ur
ett feministiskt perspektiv som ett uttryckt för en bristande jämställdhet. En ökad
jämställdhet är en förutsättning för en social hållbar utveckling. Ett ökat stöd till kvinnor
och barn har påverkan också på männen.
Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande
5(5)