Gula Pressen februari 2011 - Förbundet De Utvecklingsstördas Väl

Transcription

Gula Pressen februari 2011 - Förbundet De Utvecklingsstördas Väl
Gula Pressen
Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f.
Februari 2011
DuvTeatern på Nationaloperan
1
Gula Pressen
FDUV:s och DUV-rörelsens
medlemsblad
Utgivare
FDUV
Förbundet De
Utvecklingsstördas Väl r.f.
Nordenskiöldsgatan 18 A
00250 Helsingfors
tfn (09) 43 42 36 0
fax (09) 40 77 48
Ansvarig utgivare
Lisbeth Hemgård
lisbeth.hemgard(a)fduv.fi
Redaktionssekreterare
Anne Wetterhoff
Nordenskiöldsgatan 18 A
00250 Helsingfors
anne.wetterhoff(a)fduv.fi
Redaktör för Lättläst
Bosse Hellsten
bosse.hellsten(a)gmail.com
Layout
Anne Wetterhoff
Adressförändringar
FDUV
Nordenskiöldsgatan 18 A
00250 Helsingfors
tfn (09) 43 42 36 0
e-post: fduv(a)fduv.fi
Tryckeri
Fram
Vasa 2011
Upplaga
2 500
Pärmbild
Johan Blomberg och Raimo Lauka
på Nationaloperan
Foto: Stefan Bremer
2
Innehåll
Ledaren: Att bryta mönster
3
Duvorna, kärleken och friheten
4
Äldre med demens
5
Desirée Grotenfelts fond
5
Seminariet om delaktighet
6
Tio roliga år i Sensoteket
7
Respons på service
7
Lärum på Educamässan
8
Eva-Maria utvecklar pool för personlig assistans
9
Ny examen inom omsorgsarbetet
10
Föreningssidorna
11
Lättläst
13
Lättläst: En opera om kärlek och frihet
14
Lättläst: Seminariet om delaktighet
16
Lättläst: Fråga experten
17
Lättläst: Riksdagsval och demokrati
18
Lättläst: Steg för Stegs ruta
20
Lättläst: Tävling
20
FDUV:s kongress och studiedagar 2011
21
Kurser och evenemang 2011
23
Sommarens lägerbroschyr
medföljer som bilaga!
(ej tll medlemmar på Åland, DUV på
Åland har egen sommarverksamhet)
Gula Pressen har deadline
tisdag 26 april 2011 och utkommer vecka 20.
Skicka material per e-post: gulapressen(a)fduv.fi
eller per post till adressen: Gula Pressen, FDUV
Nordenskiöldsgatan 18 A, 00250 Helsingfors
Att bryta mönster
När jag berättar för människor vad jag jobbar med är reaktionerna ofta intressanta.
Många vet mycket lite vad utvecklingsstörning innebär. Flera blir osäkra och frågar
om det handlar om mycket svårigheter. Bekymmersamt kan det ju vara, men jag
ser inte mitt arbete på det sättet. Jag känner att det är ett privilegium att få möta så
många intressanta människor i mitt jobb.
Vill man berätta om personer med utvecklingsstörning och deras liv, kan man
göra det via teater, dans eller film. TV-serierna, En annan del av Köping från Sverige
och Toisenlaiset frendit från Finland är båda serier som väckt intresse för personer
med utvecklingsstörning. Serierna har dessutom väckt intresse hos den stora allmänheten. Jag har hört folk berätta att de inte känner någon person med utvecklings­
störning men de har blivit intresserade av deras liv genom att titta på serierna.
Via film, musik och teater kan folk identifiera sig och förstå att det handlar om
människor med liknande behov som de själva har. För många personer med
utvecklingsstörning är det svårt att verbalt uttrycka sina känslor, då kan teatern eller
musiken vara en väg att visa vad man känner och tänker. DuvTeaterns produktion är
ett exempel på detta. DuvTeatern har med sin produktion brutit mönster. Mikaela
Hasan som fungerat som konstnärlig ledare har tillsammans med sina medhjälpare
lyssnat och hjälpt skådespelarna att tolka och framföra sina tankar och känslor. Det
som bryter mönstret är det allvar och den ambition som funnits med från första
början. Det är ingen dramaklubb (inget fel på dramaklubbar), utan det är teater på
blodigaste allvar.
Jag har med glädje följt DuvTeaterns verksamhet under tio år. Deras senaste
produktion på operan, En rovfågel flyger in – en variation på Carmen, är en fin
föreställning, där både scenografi, koreografi och skådespelarprestationer smälter
samman. Musiken och dansen bildar en spännande berättelse och fotografierna av
Stefan Bremer är pricken på i:et. Du kan läsa mera om pjäsen i detta nummer av
Gula Pressen.
Hur viktigt är det inte att det finns film, teater och musik där personer med
utvecklingsstörning får presentera sina tankar. Jag tycker det är ytterst viktigt, man
måste få synas, höras, framföra sina känslor. – Jag sjunger, jag dansar, jag spelar
teater, med andra ord, jag finns och jag syns och jag är en del av detta samhälle.
Det är en gammal kliché, att konst och kultur bygger broar, men så är det.
I detta nummer av Gula Pressen är åtta sidor lättare att läsa. Jag är glad att vi kan
erbjuda personer med utvecklingsstörning denna kulturupplevelse.
Lisbeth Hemgård
FDUV:s verksamhetsledare
lisbeth.hemgard(a)fduv.fi
Ställ de rätta frågorna till riksdagskandidaterna!
Tips finns på FDUV:s webbplats www.fduv.fi
3
STEFAN BREMER
Dansskolan Blue Flamencos stolta och eldiga flamencodansare.
Duvorna, kärleken och friheten
En rovfågel har flugit in på Operan. En
vild och fri fågel som skriar och flaxar
med sina svarta vingar.
Det är Carmen, så som Irina von
Martens ser henne, och den bilden har
gett namnet åt DuvTeaterns variation
på den klassiska operan: En rovfågel flyger in/ Mustien siipien lintu. En i det
närmaste storhetsvansinnig produktion,
men regissören och eldsjälen Mikaela
Hasan har aldrig varit rädd för utmaningar. Från första början har hon gripit
sig an världsdramatikens centrala texter:
Romeo och Julia, Hamlet, Tre systrar
och Bröderna Grimms sagor. Djärva
klassikertolkningar har blivit teaterns
signum, experimentella föreställningar
som fått mycket av finlandssvensk teater
att förblekna.
Nu, när Duvorna fyller tio år är det
dags för alla tiders dramatiska och passionerade opera, Carmen, i samarbete
med Nationaloperan och dansskolan
4
Blue Flamenco. Mina förväntningar är
alltså stora när jag premiärkvällen bänkar mig i den fullsatta Almisalen.
Scenen är mörk och tyst. Pianisten
och de fyra operasångarna, elegant svartklädda, intar sina platser. In kommer sedan en alldaglig gestalt i bylsig ytterrock,
som på väg till jobbet en vintermorgon.
Hon lyfter sina armar och fram störtar
den vilda fågeln. Det är Pia Renes och
Irina von Martens som öppnar spelet.
Irina/Carmen får den ödesdigra kniven,
och Pia sätter sig vid sitt sminkbord där
hon under spelets gång genomgår en
metamorfos.
Sedan brakar det lös. Sevillas färggranna torg, rövarnas näste i bergen och
tjurfäktningsarenan. Kärlek, svartsjuka,
och längtan efter frihet. Också härlig
humor.
Jag har sett alla DuvTeaterns produktioner, varje gång lika tagen. Hur
är det möjligt att Duvorna, som inte
En rovfågel flyger in
– en variation på Carmen
Regi: Mikaela Hasan
Manus: Mikaela Hasan och arbetsgruppen
Musikalisk helhetsplanering: Martina Roos
Koreografi och rörelse: Anna Palmio,
Emilia Aho, Carola Haaparinne
Scenografi: Janne Siltavuori
Kostym: Paula Varis
Ljus: Vesa Pohjolainen
Solister: Melis Jaatinen, Jyrki Anttila,
Raimo Laukka, Ritva-Liisa Korhonen
Piano: Laura Havu
I rollerna: Pia Renes, Irina von Martens,
Marina Haglund, Anna Palmio, Marina
Roos, Paul Olin, Yvonne Heins, Karolina
Karanen, Lotte Schauman, Johan
Blomberg, Elias Simons, Carola Haaparinne
Dansarna: Emilia Aho, Emma Palomäki,
Emma Liekari, Siiri Tiilikka, Inka Timgren
har någon skådespelarutbildning,
kan förmedla och därtill nytolka essensen av Shakespeare och Tjechov
och Bizet? Hur kan en grupp så utpräglade individer bli ett kollektiv?
Förklaringen måste finnas i Mikaela
Hasans sätt att arbeta, att låta rollerna mogna och den gemensamma
historien växa fram. Att ta till vara
personligheten men också utmana
den. Att inte dalta, utan kräva och
visa respekt. Det här sättet att långsiktigt jobba har burit frukt; i dag
måste man se på Duvorna – Irina,
Pia, Marina, Yvonne, Lotte, Elias,
Johan och Karolina – nästan som
på proffs.
Det gäller i allra högsta grad
också de fyra flickorna från Blue Flamenco: Emma P, Emma L, Siiri och
Inka. Sällan har jag sett så stolta och
eldiga flamencodansare, eller – när
Picassos tjurar störtar in på arenan
– så dödsföraktande matadorer och
picadorer. En precision och en dansglädje som får en att tappa andan.
Opera är en ny form för DuvTeatern, och här har Martina Roos
(en annan eldsjäl) stigit in i bilden.
Hon har gjort den musikaliska helhetsplaneringen, sjungit fram föreställningen, och tränat sång med
skådespelarna. Framför allt med Pia,
som är stum, eller – som Martina
uttrycker det – som inte ljuder. Pia
har rollen som Operasångerska, hon
är La Diva, Carmens genius. I före-
Paul Olin och Irina von Martens.
ställningens final, medan Carmen
(Melis Jaatinen) sjunger Habaneran,
om kärleken som en fågel som inte
kan fjättras, skrider Pia fram mot
rampen. Hon är klädd i prunkande
rött och liknar en dyrbar porslinsfigur från någon gammal kinesisk
dynasti. Och så sker det märkliga:
hon ”sjunger”, och det ljuder! Ett
magiskt ögonblick.
Under de repetitioner jag såg
före premiären var det Martina Roos
som sjöng alla roller, och jag tänkte:
det är ju perfekt, hon är karismatisk, och en i gänget. Jag var alltså
misstänksam mot Operans sångare
som skulle ta över ariorna, men efter
premiären har jag ändrat åsikt. Bitarna har fallit på plats, och det har
att göra med estetik – och jämlikhet.
Den teater Duvorna gör är aldrig
naturalistisk. Den är stora känslor
och stort drama. Så är också opera.
Så är också flamenco. Därför går
den till synes omöjliga ekvationen
ihop. Operans hierarkier rasar och
alla får lysa som stjärnor, var för sig
och tillsammans.
P.S. Inspirerad av föreställningen har
Stefan Bremer gjort en serie porträtt
Duva/Diva utställda i Operans foajé
och samlade i en bok med dikter av
Irina von Martens.
Carita Backström
Elias Simons och Carola Haaparinne.
Hjälp och stöd till äldre
som har demens
Lena Markeby Larsson (bilden) har intresserat sig
för tecken på demenssymptom hos personer med utvecklingsstörning. Markeby Larssons föreläsningar
förmedlar bakgrund till och kunskap om de symtom
som uppstår då en person med utvecklingsstörning får
en demenssjukdom.
Markeby Larsson besökte Helsingfors, Vasa och
Pargas under halvdagsföreläsningar. Hennes föreläsning hittar du på adressen www.fduv.fi/infobank/
forelasningar. Mera information om föreläsningarna
finns i nästa nummer av Gula Pressen. Kartläggningsverktyget Tidiga Tecken är utvecklat för den vård- och
omsorgspersonal som arbetar närmast brukarna. Se
www.demenscentrum.se/Nyheter/Tidiga-tecken för
verktyget som utarbetats i Sverige.
Möjlighet att ansöka om bidrag, stipendium från
Desirée Grotenfelts fond
Fonden understöder ”mindre bemedlade personer
med utvecklingsstörning genom att i första hand
möjliggöra deltagande i lägerverksamhet och i
andra hand möjliggöra deltagande i resor och
kurser. Understöd kan även ges för stödpersoner så
att personer med utvecklingsstörning kan delta i
ovannämnda verksamhet.”
En fritt formulerad ansökan kan sändas
fram till den 20 april 2011 till adressen:
FDUV / Desirée Grotenfelts fond
Nordenskiöldsgatan 18 A
00250 Helsingfors
Till ansökan bör bifogas senaste skatteintyg där det
framkommer personens ekonomiska situation.
För ytterligare information kontakta
fritidskoordinator Mailen Murmann (fram till 10.3)
tfn (09) 43 42 36 16, mailen.murmann(a)fduv.fi
eller
verksamhetsledare Lisbeth Hemgård
tfn (09) 43 42 36 11, lisbeth.hemgard(a)fduv.fi
STEFAN BREMER
STEFAN BREMER
5
Steg för Stegs och FDUV:s seminarium om delaktighet i vardagen samlade
många deltagare.
Ulrica Sund, Joakim Smeds och Alexandra
Boëthius öppnade seminariet.
Seminariet om delaktighet väckte många frågor!
Närmare 90 personer samlades i Vegahuset den 3 december för att ta del i Steg
för Stegs och FDUV:s seminarium om
delaktighet i vardagen. Också europaparlamentariker Carl Haglund var på
plats för att tala om vad vi kan göra för
att främja delaktighet och för att besvara
publikens frågor.
– Vi har rätt att säga vår egen åsikt
och bli tagna på allvar. Vad tycker ni att
vi alla ska göra för att det ska bli bättre?
Med dessa ord inledde Steg för Stegs
ordförande Ulrica Sund och styrelsemedlem Joakim Smeds seminariet som
ordnades i samband med den nationella
veckan för personer med intellektuell
funktionsnedsättning.
Att få bestämma om sitt boende, sin
vardag och att bli bemött med respekt
var några av de teman som dök upp
i många sammanhang under dagen.
Dessutom diskuterades också resursoch personalbrist inom omsorgen och
hur fattigdom begränsar delaktighet i
samhället.
Engagera er!
Carl Haglund lyfte fram den höga arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning och bristen på kunskap bland politiker och beslutsfattare
om situationen i både EU och Finland.
6
Han uppmuntrade deltagarna att vara
aktiva och informera beslutsfattarna
samt sträva efter att skapa en bredare
samhällsdiskussion kring funktionshindrades rättigheter.
– Det är viktigt att de som berörs av
frågorna, både föräldrarna och personerna själva är i kontakt och träffar och
informerar de som fattar beslut. Hör
av er till politikerna, ring, skicka e-post
eller gå via Facebook!
Johanna Lindholm, Juridiskt ombud
i Svenskfinland, höll en presentation om
delaktighet och mänskliga rättigheter,
medan Bernhard Weckström från Prakticum tog upp flera konkreta exempel på
hur delaktighet och medinflytande kan
främjas i vardagen.
En möjlighet – men en verklighet?
– Kommissionerna är en möjlighet att
påverka och vara delaktig i den vardag
och i den verklighet som vi lever i, förklarade Clara Kronqvist-Sundström,
Kår­kullas regiondirektör, i sin presentation av Kårkullas kommissioner och deras roll inom omsorgen. Från publiken
kom frågan om kommissionernas roll
verkligen tas på allvar inom Kårkulla.
Jonne Tallberg berättade om sitt liv,
sitt boende och sitt arbete på öppna arbetsmarknaden. Han inspirerade hela
Exempel på frågor från publiken:
•
•
•
•
Vad kan vi göra för att våra boenden
ska bli bättre?
Alla är vi lika värda individer så därför
undrar jag varför Kårkulla ska ha
ljusförbud på alla sina enheter?
Får en person bestämma över alla
andra personer? Har vi inte rätt att
säga vår åsikt?
Är det rätt att polisanmäla mobbning?
publiken med att berätta om sitt fallskärmshopp och sina andra sportprestationer.
Dagen slutade med en paneldiskussion. Panelen bestod av Bernhard Weckström, Clara Kronqvist-Sundström, Lisbeth Hemgård, Nils Torvalds och Ulrica
Sund.
Tiden var alltför knapp och frågorna
var många. Men av både föreläsningarna
och frågorna att döma står det klart att
det finns stora brister i delaktigheten i
samhället för personer med intellektuell
funktionsnedsättning och att vi ska fortsätta diskussionen och hitta konkreta
lösningar.
Text & bild: Alexandra Boëthius,
föreningssekreterare, Steg för Steg
Stina gick i pension
Tio roliga år i Sensoteket
År 2000 bad Lisbeth Hemgård mig
komma och bygga och utveckla roli­
ga rum för upplevelser i FDUV:s
kansliutrymmen i Vasa, ett Sensotek.
Det blev tio ROLIGA år som jag arbetat
för FDUV:s Sensotek.
Vi möttes kanske du och jag där i bollhavet, eller kanske skrattade vi oss svettiga framför skrattspegeln eller skakade
tillsammans av skräck i spökrummet.
Oj, så många trevliga människor jag
hann möta i Sensoteket. Ungefär 800
besökare i året och varenda en såg glad
ut – åtminstone då de for hem.
Alla hade roligt i Sensoteket, så
minns jag det! Vuxna människor blev
som barn på nytt. En gång när några
präster besökte Sensoteket fick jag vänta
riktigt länge innan de hade busat av sig
så jag kunde berätta meningen med Sensoteket till dem.
En väldigt viktig sak med Sensoteket
är faktiskt att man ska bli glad och lekfull och börjar skratta. Då man är glad
och lycklig blir livet lätt att leva och man
lär sig lättare nya saker och blir faktiskt
också friskare. Att skratta tillsammans är
det bästa man kan göra i livet.
Tänk om doktorerna skulle skriva
ut besök till Sensoteket och ordinera att
man ska skratta minst en timme varje
dag! Jag hoppas att det blir så i en snar
framtid, för jag har så många gånger sett
hur glädje och skratt gör gott och man
börjar må bra.
Om du inte ännu har besökt Sensoteket så ska du verkligen skynda dig att
boka en tid! Och funderar du på att ge
någon vän en present, ja då är ett presentkort till Sensoteket det ABSOLUT
bästa du kan ge, tycker jag.
Nu är jag pensionär och sitter i Sydney i Australien i sommarvärmen och
minns allt roligt från Sensotekstiden.
Du läste alldeles rätt, det är SOMMAR
här i Australien nu. Det är så mycket
som är tvärtom här, solen snurrar åt
andra hållet, på natthimlen lyser främmande stjärnor och svanarna är svarta.
Dessutom har vi blivit riktigt skrämda
flera gånger då vi sett hundar som kört
bil! Inte kan ju hundar köra bil, men
det ser ut så då de har vänstertrafik och
chauffören sitter på höger sida där ratten finns.
Vi är här för att varje skoldag föra
två av mina barnbarn, Frida 10 år och
Elias 6 år, till skolan. Det är mycket som
är annorlunda i skolorna här i Australien. Man får till exempel ingen mat,
utan man ska ha med sig något att äta.
Barnen äter något smått ur sina mat­
askar varje rast. Det värsta är att det är
väldigt många som bara har kakor och
godis med.
Vill du ge respons på den service du får?
Om du eller en anhörig till dig får service från Kårkulla samkommun
har du rätt att ge din åsikt om kvaliteten på servicen. Du har rätt att bli
väl bemött, respekterad och hörd.
Om du inte är nöjd med servicen ska problemet i första hand lösas
genom samtal. Vanligen går det att reda ut brister eller missförstånd
genast. Om problemet inte går att lösa genom samtal bör du som klient
eller anhörig veta vart du ska vända dig och hur du ska gå tillväga för
att få hjälp.
För att Kårkulla ska börja utreda eventuella missförhållanden ska
du göra en skriftlig anmälan om det du är missnöjd med. Kårkulla har
en responsblankett som du kan få från omsorgsbyråerna. Vi hoppas att
den så småningom finns på Kårkullas webbplats.
Om det finns frågor du undrar över, kontakta gärna Marita Mäenpää,
tfn (09) 434 236 13, e-post: marita.maenpaa(a)fduv.fi.
Stina Mellberg firar pensionärs­
dagar i Australien.
Marie i bollhavet, Sensoteket i Vasa.
Text & bild: Stina Mellberg
Det finns väldigt mycket att berätta
om som är annorlunda här än i Finland,
men det kan jag berätta om en annan
gång. Nu vill jag sända många riktigt
innerligt varma och glada hälsningar till
alla goda och glada FDUV:are!
Kramar från pensionär Stina
FDUV:s telefonrådgivning
onsdagar, kl. 13–15
Behöver du hjälp med praktiska
frågor eller annars bara tala med
någon om din/er familjs situation.
RING! Marita Mäenpää
(09) 43 42 36 13, 040 523 18 46
7
Solveig Arle och Birgitta Boucht presenterade
Bouchts kommande LL-bok om Edith Södergran, Katten i Ediths trädgård.
I Lärums välbesökta monter på Educamässan fanns Ulla Stina Åman och Anki Hagstrand.
Lärum på Educamässan
Mats Österback är författare till
den femdelade serien i samhällslära för hög­stadiet, Jag i samhället.
Första delen, Familj och välfärd,
utkommer i mars.
Minimässor
för läromedel
Lärum, Schildts och Söderströms
ordnar gemensamma
utställningar på många orter
i Svenskfinland. Vi ställer ut
läromedel för förskolan och
grundskolan och presenterar
även våra digitala läromedel.
Vi kommer att finnas på
följande orter:
8
Den årliga Educa-mässan ordnades i år den
28 och 29 januari i Helsingfors Mässcentrum.
Årets mässa lockade ett rekordantal utställare,
hela 230 företag och organisationer deltog i
mässan. Också besökarantalet var högt, nästan
13 000 människor.
Lärum-förlaget deltog även detta år i mässan. I förlagets monter fanns förutom Lärums
material även broschyrer och information från
LL-Center.
De finlandssvenska förlagen och FSL,
Finlands Svenska Lärarförbund, hade montrarna intill varandra och delade också på ett
litet utrymme för uppträdanden, Hörnan.
Där hade besökarna möjlighet att lyssna till
svenskspråkigt program under mässans båda
dagar. Bland annat diskuterade Solveig Arle
och Birgitta Boucht lättläst litteratur och presenterade Bouchts kommande LL-bok om
Edith Södergran. Boken heter Katten i Ediths
Kimito
Tisdagen den 1.3
Kimito skolcenter, 14.30–17
Ekenäs
Onsdagen den 2.3
Seminarieskolan kl. 13–16
Adress: Ladugårdsgatan 1–3
Pargas
Torsdagen den 3.3
Malms skola kl. 13–16
Adress: Parsbyvägen 12
trädgård och ges ut av Lärum i mars.
I publiken satt Marianne Peltomaa, läromedelschef på Schildts. Hon känner väl
till Bouchts tidigare lättlästa böcker och
kom med en gissning om varför de är så bra:
poeten­Boucht är med sin kärlek till språket
och sin förmåga att välja rätt ord en idealisk
LL-författare!
Lärum har också ett lättläst läromedel på
gång. I mars utkommer första delen av en
femdelad serie i samhällslära för hög­stadiet.
Serien heter Jag i samhället och ges ut i samarbete med Opike. Detta innebär att serien
utkommer också på finska. Författare är Mats
Österback, som jobbar som lektor i historia
och samhällslära i Mattlidens skola.
Vi hoppas att materialet ska passa också
för andra än för högstadieelever. Alla som vill
ha lättläst information om samhället kan ha
nytta av serien.
Nykarleby
Måndagen den 7.3
Carleborgsskolan kl. 14–17
Adress: Seminariegatan 17
Närpes
Torsdagen den 10.3
Mosebacke skola kl. 14–17
Adress: Skolgränd 9 D
Jakobstad
Tisdagen den 8.3
Oxhamns skola kl.14–17
Adress: Paul Hallvars gata 3
Vörå
Måndagen den 14.3
Koskeby skola kl 13-16
Kronoby
Onsdagen den 9.3
Ådalens skola kl. 14–17
Adress: Kronobyvägen 6
Borgå
torsdagen den 17.3
Strömborgska skolan kl 14-17
Adress: Lundagatan 1–3
Helsingfors (endast Lärum) 16.3.2011 kl. 13–18 i Vegahuset, Nordenskiöldsgatan 18 A
Utvecklingsprojektet inom handikappservice 2010–2012
Eva-Maria utvecklar pool för
personlig assistans
Eva-Maria Kankainen anställdes hösten 2010 av Kårkulla samkommun
som projektkoordinator med uppgift att förverkliga en pool för
personlig assistans.
I projektet kring att utveckla en pool för
personlig assistans i Svenskfinland har
Kårkulla ett nära samarbete med Förbundet De Utvecklingsstördas Väl och
Finlands Svenska Handikappförbund.
– Genom en gemensam assistans­
pool i Svenskfinland vill vi skapa en
modell för rekrytering, erbjuda utbildning för personliga assistenter, brukare,
anhöriga och tjänstemän. Dessutom vill
vi erbjuda allmän information om personlig assistans, handledning, stöd och
även administrativ hjälp såsom personal- och löneadministration, berättar
Kankainen.
Eva-Maria är stationerad i Åbo på
ungdomsverkstaden Troja. Där finns
också Susanne Tuure, som även hon
anställdes inom projektet av Kårkulla
samkommun hösten 2010. Susanne
jobbar som utvecklingsplanerare med
uppdraget att utveckla strukturen för
handikappservice och att utveckla en
strategi för boendeservice.
– Visst samarbetar vi och fungerar
som bollplank för varandra, säger EvaMaria. Men våra arbetsuppgifter är ändå
helt olika.
Eva-Maria har som operativ och
stödjande hjälp en arbetsgrupp i Väst­
åboland som sammankommer varannan
månad, en handledningsgrupp som träffas varje vecka samt en styrgrupp med
representanter som företräder samkommunens medlemskommuner, finlandssvenska organisationer inom relevanta
områden, brukare och anhöriga, samt
Kårkulla samkommun.
– Jobbet kräver mycket samarbete
med andra aktörer, påpekar Kankainen.
Eva-Maria Kankainen har tidigare
jobbat med projektet Familjevård i
Svenskfinland och var då anställd av
Kårkulla som projektkoordinator med
uppgift att skapa en familjebank. Därför är Kårkulla bekant för henne från
tidigare. Dessutom har Eva-Maria hunnit med att jobba som socialarbetare en
kortare tid och med försäljnings- och
marknadsföringsuppgifter inom privata
sektorn.
Då jag frågar henne vad hon tror
att blir den största utmaningen med att
skapa en gemensam assistanspool, svarar
hon att den största utmaningen blir att
få konceptet att fungera lika oberoende
var man än befinner sig, på landet eller
i stan, i Nyland eller i Österbotten. En
annan utmaning är förstås att få projektet självbärande.
– Vi kommer att gå in för en me­
diekampanj i de finlandssvenska dagstidningarna under våren, bland annat
med artiklar om brukare och assistenter,
säger Eva-Maria.
Dessutom kommer det att publiceras en broschyr om projektet i februari.
För den som är intresserad, kan man läsa
mera om projektet på Kårkulla samkommuns webbplats på adressen:
https://www.karkulla.fi/node/147.
Lycka till Eva-Maria med dina nya
arbetsuppgifter!
Text & bild:
Malin Johansson, informationssekreterare
Kårkulla samkommun
Namn: Eva-Maria Kankainen
Familj: Sambon Tero, dottern Laura 2,5 år
och hunden Jesse
Ålder: 34 år
Uppvuxen: i Karleby
Bor: i Lundo
Utbildning: socionom YH, FM (språk,
internationell marknadsföring)
Favoritmat och -dryck: en god biff och
rödvin.
Motto: ”Det som inte dödar, det härdar”
Kårkulla samkommun deltar åren
2010–2012 tillsammans med många
aktörer (samkommuner, kommuner
och/eller samarbetsområden) i det
nationella utvecklingsprogrammet
för social- och hälsovård (KASTE):
Vammaispalvelujen valtakunnallinen
kehittämishanke 2010–2012.
Projektet samordnas av Etevan
kuntayhtymä.
Projektets övergripande mål
är att förnya strukturerna för
handikappservicen, skapa
tydligare och mera ändamålsenliga
servicehelheter utgående från
enskilda brukares behov och stärka
deras delaktighet.
Kårkulla samkommun har valt
att prioritera utveckling av
handikappservicesstrukturen, ett
mera individuellt boende samt
utveckla personlig assistans.
9
Ny examen inom omsorgsarbetet
En ny förberedande utbild­ning
börjar i Karis i augusti 2011.
Anmäl dig via Axxells webbplats:
www.axxell.fi
Yrkesexamina avläggs som fristående
examen vid ett examenstillfälle som
består av fyra delar där examinanden
visar sin yrkesskicklighet i praktiken i
autentisk miljö. I bedömningen deltar
representanter för arbetsgivare,
arbetstagare och utbildningsområdet.
Text & bild: Anne Wetterhoff
Fredrika Lindqvist och Marie Bergman är
två av deltagarna på kursen.
Carola Gröndahl och Sanna Gröndahl
ansvarar för utbildningen. Kursdeltagarna
har samlats i föreläsningssalen.
10
Axxell i Karis och Yrkesakademin i Österbotten erbjuder en ny förberedande
utbildning för yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda.
Axxells utbildning i Karis startade i oktober 2010. De 19 deltagarna, av vilka
många jobbar på Kårkulla, Prakticum eller
Optima, har olika kursprogram beroende
på vilka erfarenheter de har från branschen. För var och en görs en personlig
studieplan och de som har dokumenterat
kunnande har delar av examen erkända
(validerade).
Närstudierna sker cirka 1 dag per månad under tre terminers tid. En del av
utbildningen förläggs till utbildningsplattformen Fronter på internet. Närstudie­
dagarna består av föreläsningar med olika
sakkunniga inom branchen.
– Vi har bland annat haft socialkurator
Siv Fagerlund som berättat om den historiska utvecklingen, barnneurolog Roger
Byring som talat om bakgrundsorsaker
och olika syndrom, omsorgsprästen Nalle
Öhman som talat om yrkesetik och människosyn och juridiskt ombud Johanna
Lindholm som talat om lagar och rättigheter, berättar Carola Gröndahl som tillsammans med Sanna Gröndahl ansvarar
för utbildningen.
– Nästa närstudiedag talar vi om samhällets service­system och delaktighet. Sedan fortsätter vi under våren t.ex. med
bedömning av funktionsförmågan där vi
får höra forsknings- och utvecklingschef
Heikki Seppälä.
Fredrika Lindqvist från Ekenäs och
Marie Bergman från Pargas är två av deltagarna på kursen. Fredrika jobbar på
Kårkullas arbetscentral i Ekenäs och håller på att utbilda sig till närvårdare med
inriktning på handikappomsorg.
– Efter att ha arbetat som kock i 15
år ville jag sadla om. Jag har ända sedan
unga år varit aktiv inom DUV i Västnyland så branschen är bekant för mig, säger
Fredrika.
Marie Bergman hör till dem av deltagarna som har minst erfarenhet av branschen.
Hon studerar tyska vid Åbo Akademi men
kommer att börja studera till socionom
i höst.
– Jag arbetade i Tyskland som au pair
för en pojke med utvecklingsstörning och
efter det började jag jobba som inhoppare
på Kårkulla i Pargas, berättar Marie.
För Fredrika och Marie har utbildningskonceptet passat bra.
– En närstudiedag i månaden är bra. Att
vara borta från jobbet längre perioder skulle
inte vara bra. Och det självständiga arbetet
via internet passar mig också, konstaterar
Fredrika.
– Vi kan också träffas i mindre grupper
på de orter vi kommer ifrån, och det är
trevligt, tycker Marie.
Deltagarna samlar en egen portfolio.
Den kunskap man redan har kan man använda sig av.
– Jag gillar just det att man kan få
mycket till godo av det som man redan
gjort tidigare, då behöver man inte göra
om det, säger Fredrika.
Både Marie och Fredrika har varit nöjda
med utbildningen hittills.
– Det här är en omfattande utbildning
och ger mig just det jag behöver i mitt
arbete, konstaterar Fredrika.
Det enda negativa är att examen inte
ännu ger behörighet att jobba inom omsorgen. Carola Gröndahl förklarar att det
ofta är så med nya examen i början.
– Vi har tät kontakt med Kårkulla samkommun och hoppas att denna examen i
framtiden ska ge behörighet att jobba inom
omsorgen, förklarar Carola.
Hur ser då framtiden ut?
– En ny förberedande utbildning börjar
i augusti 2011. Man kan redan nu anmäla
sig via Axxells webbplats, berättar Carola
Gröndahl.
Föreningssidorna
är till för att DUV-föreningarna lättare ska nå sina medlemmar med information om evenemang som
är på kommande. Föreningarna kan, förutom att skriva vad som är på gång, framöver också berätta
om vilka evenemang som redan varit. Foton får också gärna finnas på denna sida. Skicka materialet
till gulapressen(a)fduv.fi. Nästa tidning har deadline 26 april 2011 och utkommer vecka 20.
DUV i Mellersta Nyland
Föreningens webbplats:
www.mn.duv.fi
Hej!
Jag heter Sara och jag började arbeta som verksamhetsledare för DUV i Mellersta Nyland i
december 2010. Jag är uppvuxen i Åbo men jag
har bott i Helsingfors hela mitt vuxna liv, det
vill säga de senaste tjugo åren. Innan jag började
arbeta för DUV arbetade jag som sjukskötare vid
olika enheter inom specialsjukvården, senast på
Barnkliniken i Helsingfors.
Utöver min sjukskötarutbildning har jag
studerat allt möjligt annat också, som olika
konstämnen och språk och jag har också hunnit
arbeta en hel del inom andra branscher än vården, bland annat på olika håll inom den sociala
sektorn men också med kultur i olika former.
För närvarande har jag mina studier i ledarskap och administration vid socialvetenskapliga
institutionen vid Åbo Akademi på slutrakan och
jag kommer att utexamineras som magister i
hälsovetenskaper så fort jag har skrivit min pro
gradu avhandling färdig.
På fritiden tycker jag om att umgås med
min familj och mina vänner, läsa böcker av alla
de slag, se på filmer, lyssna på musik och gå på
yogatimmar.
Efter att ha arbetat för DUV i Mellersta
Nyland i två månader kan jag bara konstatera
att jag har kommit till en väldigt fin och välskött förening som gör ett oerhört viktigt arbete.
Föreningens övergripande mål är att höja utvecklingsstörda personers livskvalitet och det gör den,
på ett mycket mångsidigt sätt. Vi erbjuder bland
annat meningsfull fritidssysselsättning och hjälp
och stöd för anhöriga men vi sysslar också med
intressebevakning i olika former.
Inom föreningen finns en väldig kapacitet
och stor potential, därför är det också lätt att
utveckla verksamheten vidare. Det här är det
roligaste och mest mångsidiga jobb jag någonsin haft, jag har lärt mig väldigt mycket och har
ännu mera kvar att lära mig men det passar mig
perfekt för jag älskar att lära mig nytt.
Jag har träffat flera trevliga och begåvade
människor än jag trodde man kunde hitta inom
ramarna för en och samma förening, både bland
medlemmarna och bland de människor som på
olika sätt arbetar med eller för föreningen samt
inom föreningens olika samarbetsorganisationer.
Den här föreningen är väldigt viktig för väldigt
många människor och den har blivit väldigt
viktig också för mig – jag upplever det som både
en stor ära och ett stort nöje att få arbeta för den
här organisationen.
Jag vill gärna höra om era tankar, synpunkter
och förslag när det gäller de frågor, både stora
och små, som föreningen arbetar med!
Sara Simberg
verksamhetsledare för DUV i Mellersta Nyland
sara(a)duv.fi
11
DUV i Västnyland
Föreningens webbplats: www.vn.duv.fi
Lördagen den 4 december ifjol hade före­
ningen öppet hus på klubblokalen Duvan i
Ekenäs. Besökarna fick bl.a. bekanta sig med
Sinnenas rum och nyinredda Sinnenas gym.
Föreningens egen orkester Trixstar underhöll
med musik.
En grupp på ca 25 personer besökte premi­
ären av En rovfågel flyger in, DuvTeaterns
samarbete med Nationaloperan och dansskolan Blue Flamenco. Duktiga skådespelare,
skratt, allvar, kärlek, dramatik, sång och
fantastisk flamencodans.
Årsmöte hålls måndagen den 14 mars kl. 19
på Duvan. Info om våra olika grupper hittar
du på hemsidan.
DUV i Västnylands egen orkester Trixstar.
I samband med våravslutningen lördagen den 14 maj
firar föreningen 40 års jubileum på Sea Front i Ekenäs. Det blir mat, dans och musik av Trixstar. Nina
Carlson tar emot anmälningar senare i vår.
Välkomna med!
DUV i Västra Åboland
Föreningens webbplats: www.aboland.duv.fi
Kompisklubben för barn (7-15 år), Simklubben och Söndagsgänget startar sin verksamhet i februari.
12 mars åker vi till Fallåker teater och ser pjäsen Kiss Me Kate.
26 mars åker vi till FDUV:s dansgala somordnas i Norrvalla idrottshall i Vörå. Vi startar på lördag
förmiddag och kommer hem igen på söndagen.
6-8 maj blir det läger på Koupo lägergård och 27-29 maj är det äventyrsläger på Strandtorp.
28.2, 6.4 och 1.6 åker vi till Åbo på bio och pizza.
21 maj är det våravslutning i Manegen.
Mera information om programmet finns på vår webbplats.
Anmälningar till alla klubbar och evenemang kan skickas via e-mail till aboland(a)duv.fi eller per telefon
(samtal eller sms) till numret 045 131 8926.
Goda råd om om pengar 2011
– en ny version av den lättlästa broschyren
I den här broschyren
kan du läsa om
hur man handskas med pengar
och hur det lönar sig
att planera sin ekonomi.
12
Du kan du läsa och skriva ut
en pdf-version av broschyren på
internetadressen:
http://papunet.net/ll-sidor
Du kan beställa broschyren
gratis på adressen:
ll-center(a)fduv.fi
L Ä TT L Ä ST
Foto: Stefan Bremer
D UVt eatern gör sin första opera
En rovfågel flyger in är Duv-teaterns första opera.
Den baserar sig på en världsberömd fransk opera
som heter Carmen.
Duv-teatern har gjort många teaterföreställningar förut.
Men aldrig en opera.
Operan handlar om hur svårt det är att vara fri.
En rovfågel flyger in handlar om att våga vara sig själv.
1
13
YVONNE HEINS SOM PASTIA
Foto: Stefan Bremer
En opera om kärlek och frihet
En rovfågel flyger in handlar om Carmen.
Carmen vill vara fri som en fågel.
Hon vill bestämma själv.
Men Carmen älskar en soldat.
Soldaten har lovat att gifta sig
med en annan kvinna.
Det är en svår situation.
Carmen har en farlig kniv.
Vi har träffat Yvonne Heins.
Hon är med i DuvTeatern.
Hon är skådespelare.
Hon spelar två roller i operan
En rovfågel flyger in.
Vi träffar henne på Nationaloperan.
Vi sitter bakom scenen.
Hon har tid att prata en liten stund.
Sedan ska hon upp på scenen igen.
Hon är lite nervös.
Yvonne Heins ska uppträda
för många hundra människor.
Alla stolar i den stora salen är upptagna.
Alla biljetter är sålda.
Människorna i publiken väntar.
Det här är den mest spännande stunden.
– Jag blir nervös just innan jag ska gå in
på scen, säger Yvonne.
2
14
Men det är spännande på ett bra sätt.
– Jag säger till mig själv att allt går bra.
Och det går bra.
Jag säger till mig själv att jag måste vara lugn,
säger hon.
Yvonne berättar att hon tycker mycket om teater.
Man lär sig nya saker.
Det går framåt hela tiden.
Det roligaste är att spela för publik.
Man får vara nervös.
Det gör ingenting.
Teater ska vara spännande.
Yvonne Heins koncentrerar sig
på föreställningen.
Den börjar snart.
Hon berättar att hon har gjort många roller.
Men det här är första gången hon spelar opera.
Opera är inte som vanlig teater.
Opera är lite annorlunda.
Hon berättar att operahuset är konstigt.
Där finns långa gångar.
Där finns många våningar.
Operahuset är som en labyrint.
Men man lär sig att hitta fram.
Yvonne Heins tycker att En rovfågel flyger in
är skrämmande.
– Speciellt skrämmande är det
då Carmen skriker, säger hon.
Carmen skriker mycket.
Hon har en kniv i handen.
Ibland är Carmen en rovfågel.
Ibland är Carmen människa.
Det är Irina von Martens som spelar Carmen.
Irina von Martens är mycket bra
i rollen som Carmen.
Yvonne Heins spelar två roller i pjäsen.
Hon spelar soldatens sjuka mamma.
Det är svårt att spela mamman.
– Man måste hosta hela tiden, säger hon.
Hon spelar också Pastia.
Pastia äger en krog i landet Spanien.
Hennes krog är full av rövare och busar.
Pastia är tuff.
Det är Pastias krog.
Det är hon som bestämmer där.
Hon håller busarna i styr.
Yvonne Heins tycker om att spela Pastia.
– Det är en drömroll för mig, säger hon.
Vi hinner inte prata mera.
Det är dags för Yvonne att gå upp på scen.
Publiken väntar.
Yvonne går upp mot scenen.
Hon får sin mikrofon.
Många hundra människor väntar.
Hon är lite nervös.
– Men det går nog bra, säger hon.
Hon säger ofta att det går bra.
Hon har rätt.
Det går bra.
Det går alldeles strålande bra.
Där står plötsligt Pastia på scenen.
Pastia bestämmer över rövare och busar.
Det är Yvonne Heins som spelar Pastia.
Hon spelar fint.
Efter pjäsen står publiken
och klappar i händerna.
De klappar länge.
DuvTeaterns En rovfågel flyger in
är mycket bra.
Den är rolig.
Den är sorglig.
Den är så bra som teater kan vara.
I DuvTeaterns roller:
Carmen: Irina von Martens
Operasångerskan: Pia Renes
Escamillo: Johan Blomberg
Pastia och Don Josés mamma:
Yvonne Heins
Zuniga: Lotte Schaumann
Mercédés: Marina Haglund
Micaela: Karolina Karanen
Dancairo: Elias Simons
Text: Bosse Hellsten
Yvonne Heins som Don Josés sjuka mamma.
En rovfågel flyger in är ett samarbete
med Nationaloperan och dansskolan
Blue Flamenco.
Kommande föreställningar
av En rovfågel flyger in:
Tisdag 1.3 kl. 18.30
i Sellosalen i Esbo
Onsdag 2.3 kl. 12.00
i Sellosalen i Esbo
Foto: Stefan Bremer
3
15
Vi måste diskutera!
VI HAR rÄTT ATT BLI
TAGNA PÅ ALLVAR!
Vi måste vara aktiva!
Carl Haglund, Ulrica Sund och Alexandra Boëthius.
Europaparlamentariker Carl Haglund uppmanar oss att ta kontakt med politikerna.
– Berätta vad du tycker så att politikerna vet, säger han.
Många viktiga och svåra frågor
diskuterades på seminariet
om delaktighet.
I december ordnade Steg för Steg och FDUV
ett seminarium i Vegahuset i Helsingfors.
Nästan 90 personer var med för att lyssna
och fråga frågor.
Borde de som bor på gruppboende
få vara med och bestämma
om vilken ny personal som anställs?
frågade Bernhard Weckström.
Seminariet handlade om delaktighet.
Delaktighet betyder att människor
med funktionshinder
kan vara med och bestämma och ta ansvar
på samma sätt som andra människor.
Många personer med funktionshinder
har inget arbete. Det sade Carl Haglund.
Han har blivit vald till europaparlamentariker.
Han kan därför vara med och bestämma
om saker som händer i den Europeiska Unionen.
Ulrica Sund och Joakim Smeds
från Steg för Steg talade för publiken.
De berättade om Steg för Steg medlemmar som
inte själva får bestämma
när de går och sova
eller när de får köpa en kopp kaffe.
– Man borde själv få vara med och bestämma
var man bor, med vem man bor
och hur man bor! sade de.
Carl Haglund tyckte att det är viktigt
att ringa och skriva till politiker
och berätta till dem om de problem
som personer med funktionsnedsättning har.
4
16
Till sist hölls det en paneldiskussion.
Många i publiken frågade frågor av panelen.
Men det fanns inte så mycket tid att få svar.
På den internationella FN-dagen för handikappade
var Joakim Smeds och Lisbeth Hemgård med i programmet Min Morgon.
Joakim blev intervjuad i direktsänding.
Lisbeth Hemgård från FDUV var också med.
De berättade om Steg för Steg och FDUV.
Joakim Smeds berättade om
sin lindriga hjärnskada.
FRÅGA EXPERTEN
Du kan fråga experten vad du vill.
Du kan fråga allt mellan himmel och jord.
Du kan fråga om jobb, boende, sex.
Vi hittar en expert som svarar på din fråga!
FRÅGA
Han tycker att det var spännande
att vara på tv.
– Det konstigaste var att ha smink hela dagen.
De sminkade mig före sändningen
och jag tvättade inte ansiktet före kvällen,
berättar Joakim Smeds.
Skicka din fråga
till den här adressen:
Steg för Steg
Nordenskiöldsgatan 18
00250 Helsingfors
eller skicka e-post till:
stegforsteg(a)fduv.fi
Du kan också ringa in din fråga:
tfn 040 504 37 55
Jag kommer att få lön för ett arbete jag ska göra nästa månad.
Min intressebevakare sa att jag måste sätta in pengarna på mitt konto.
Hon har min skattebok.
Hon säger att jag bara får ta ut min veckopeng på 30 euro per vecka.
Men den lön som jag får vill jag själv behålla.
Jag skulle vilja köpa skivor.
Varför får jag inte hålla min egen lön?
SVAR
När du arbetar och får lön ska pengarna sättas in på ditt bankkonto.
Intressebevakaren ska se till att du får en tillräcklig veckopeng.
Om du vill köpa skivor för en del av lönen ska du berätta för intressebevakaren
att du vill använda en del av pengarna.
Intressebevakaren måste lyssna på dig och kan ge en större veckopeng.
Intressebevakaren måste göra det som är bäst för dig.
Johanna Lindholm, Juridiskt ombud för det finlandssvenska handikappområdet,
svarade på frågan.
5
17
RIKSDAGSVAL OCH DEMOKRATI
Riksdagsvalet 2011
ordnas söndagen den 17 april.
Då kan du påverka genom att rösta.
Det är riksdagsval vart fjärde år.
Då väljer vi en ny riksdag.
Riksdagen har den högsta makten i Finland.
Riksdagen består av 200 riksdagsledamöter.
Vi kan påverka genom att rösta.
Var röstar man?
Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar.
Riksdagen väljer statsminister.
Riksdagen bestämmer också
över statens budget.
Det betyder att riksdagen beslutar
hur landets pengar ska användas.
Riksdagen väljer en regering.
Regeringen verkställer riksdagens beslut.
De flesta röstar i vallokaler på valdagen.
Vallokalen kan vara i en skola eller på ett bibliotek.
Det står var du ska rösta på kortet
som du får per post.
Du kan också förhandsrösta.
Du kan förhandsrösta till exempel
på postkontoret.
När du går och röstar måste du ha med dig
ett identitetsbevis.
Du kan också ta med kortet
som du fått per post.
Fråga om du är osäker.
Valfunktionärerna är till för att hjälpa dig.
Vem får rösta?
Demokrati
Riksdagens uppgifter
Alla finska medborgare som fyllt 18 år får rösta.
Alla får rösta på en kandidat.
Om du har rätt att rösta får du ett kort på posten.
Där står det var och när du kan rösta.
Du måste inte rösta om du inte vill.
Alla val är hemliga.
Ingen behöver veta vem du röstar på.
6
18
Finland har demokrati.
Ordet demokrati betyder folkvälde.
Det betyder att folket bestämmer.
Vi väljer vem som ska styra landet.
Vi får rösta i fria och ärliga val.
För att det ska fungera måste det finnas
olika partier att rösta på.
Demokratiska värden:
Frihet, jämlikhet, tolerans.
Olika minoriteters rättigheter
och åsikter respekteras.
Partierna
De politiska partierna uttrycker
våra åsikter och värderingar.
Partierna erbjuder lösningar
på gemensamma frågor.
De politiska partierna kämpar
för olika saker.
De har olika värderingar.
Varje parti har ett politiskt program.
Där står det vad partiet vill kämpa för.
Tidningar, radio och tv är viktiga.
De berättar vad politikerna
och partierna gör.
I tidningar, radio och tv får man veta
vad politikerna tycker.
Så att man kan bestämma sig
för vem man vill rösta på.
Mera information om partiet
finns på deras webbsidor.
Inget av partierna har lättläst information
om deras politiska program på svenska.
Foto: Joni Kärki
I FN-konventionen står det
att personer med funktionsnedsättning
har rätt till den information de behöver
i en sådan form de kan förstå.
Steg för Steg har kontaktat alla partier
och bett dem om lättläst information.
Då blir det lättare för alla att rösta.
Samlingspartiet
www.kokoomus.fi
De Gröna
www.vihreat.fi
Svenska folkpartiet
www.sfp.fi
Socialdemokraterna
www.sdp.fi
Vänsterförbundet
www.svenska.vasemmisto.fi
www.vasemmisto.fi
Centern
www.keskusta.fi
www.svenskacentern.fi
Sannfinländarna
www.perussuomalaiset.fi
Kristdemokrater
www.kd.fi
7
19
Steg för Stegs ruta
Välkomna till Gula Pressen på lättläst
och till Steg för Stegs ruta!
Vi kommer att skriva här
om det vi tycker är viktigt.
Vi vill börja med att presentera Steg för Steg.
Nu har partierna ingen lättläst information.
Så vi har skrivit ett brev åt partierna
och bett dem göra någonting åt saken!
Vi är glada att Gula Pressen finns på lättläst!
Steg för Steg arbetar för
att personer med utvecklingsstörning
ska ha det bättre och kunna vara med
och bestämma om sitt eget liv.
Vi tycker att alla människor
är lika mycket värda.
Vi vill vara med och bestämma
om saker som gäller oss.
Vi har rätt att veta om allt som gäller oss.
Därför borde vi få lättläst information
om partiernas politik.
Ulrica Sund
ordförande
John Westerolm
viceordförande
Steg för Steg
stegforsteg(a)fduv.fi
Tävling – Vinn biobiljetter!
Vem spelar krogägaren Pastia
i operan En rovfågel flyger in?
Var jobbar Carl Haglund?
1. Helmer Jönsson
X. Yvonne Heins
2. Carmen Träskman
1. McDonald´s
X. Vägverket
2. EU-parlamentet
Svara rätt på båda frågorna.
Skicka ditt svar per e-post eller i ett brev.
Skriv “Tävling” på kuvertet eller som rubrik för ditt mejl.
Glöm inte skriva ditt namn och din adress.
Skicka svaren till:
FDUV Gula Pressen
Nordenskiöldsgatan 18 A
00250 Helsingfors
Eller per e-post till gulapressen(a)fduv.fi
Vi måste ha ditt svar senast den 15 mars 2011.
8
20
Du kan vinna
två biobiljetter
till valfri film!
21
22
Familjehelg
8–10.4.2011 på Kisakeskus (Kullasjö, Fiskars)
FPA familjekurser 2011
Tema: Rekreation, avkopplande aktiviteter, motion, diskussioner
och samvaro
Ungdomar med funktionshinder/
utvecklingsstörning 15–20 år
Helgen riktar sig till hela familjen, även syskon.
27.6–1.7.2011 i Österbotten
Övernattning fredag och lördag natt, helpension ingår.
Kursnummer 40586
Avgift: 100 €/ familjemedlem över 18 år, 70 € 5–17 åringar
Det finns plats för 7-8 familjer. Familjerna antas i
anmälningsordning.
Anmäl dig senast fredag 11 mars 2011 till Elina Sagne-Ollikainen
tfn (09) 434 236 15 eller 040 508 5110
e-post elina.sagne-ollikainen(a)fduv.fi
Vintermotionsdag
Onsdagen den 9 mars 2011 kl 9.00–14.00
Pajulahti motionscenter Nastola
Vintermotionsdagen riktar sig till personer i alla åldrar med
olika funktionsnedsättningar, deras stödtrupper och andra
som är intresserade av en aktiv dag ute.
Idrottsstuderande handleder och stöder deltagarna vid de olika
motionsstationerna. Stationerna fungerar non-stop mellan kl 9–14.00.
Evenemanget är gratis.
FDUV, DUV i mellersta Nyland och Stödpersonsverksamheten ordnar
transport med buss:
START kl. 8.30 Kyrkslätt tågstation
9.10 Helsingfors, Paavo Nurmi statyn
10.30 Pajulahti motionscenter, Nastola
RETUR kl.14.30 från Pajulahti
15.45 Helsingfors
16.25 Kyrkslätts tågstation
Busstransporten ordnas förutsatt att minst 15 deltagare anmäler sig.
Bussen betalar deltagarna själva. Under dagen kan deltagarna äta lunch
på restaurang Kukka till självkostnadspris.
Sista anmälningsdagen är 3.3.2011.
Kontaktpersoner:
Sonja Karnell, sonja.karnell(a)handikapp.fi, (09) 434 236 30,
Elina Sagne-Ollikainen, elina.sagne-ollikainen(a)fduv.fi, (09) 434 236 15 Sensoteket och biblioteket i Vegahuset
håller kvällsöppet
första tisdagen varje månad kl. 16–19
1.3 5.4 3.5 Humor och glädje under ledning av
yrkesskickliga personer
Specialpedagogiska hjälpmedel,
Boklansering: Katten i Ediths trädgård,
lättläst bok av Birgitta Boucht.
Mera info och anmälningar: Elina Sagne-Ollikainen,
(09) 434 236 15, elina.sagne-ollikainen(a)fduv.fi
Skicka in ansökan senast 18.3.2011
Kursen riktar sig till familjen i hela Svenskfinland.
Ungdomar med Downs syndrom 15–20 år
13–17.6.2011 i södra Finland
Kursnummer 40581
Skicka in ansökan senast 11.3.20101
Kursen riktar sig till familjen i hela Svenskfinland.
Kurserna är avgiftsfria för deltagarna, kost och logi ingår.
Ansökan till kurserna görs på FPA:s blanketter Ku102r som finns att
få på FPA:s lokal­byråer eller via FPA:s webbplats: www.fpa.fi
Till ansökan bifogas ett läkarutlåtande (B eller C-intyg) eller kopia
av epikris eller habili­teringsplan. Intygen skall innehålla tillräckligt
med uppgifter om barnets helhetssituation: om de extra insatser som
behövs i och med funktionshindret så som t ex olika terapier. För att
FPA skall kunna bevilja kursen bör det framgå i intygen att läkaren
rekommenderat barnet/familjen att delta i anpassningskursen. Intygen
får inte vara mer än ett år gamla.
Ansökningsblanketterna och intygen skickas till:
FDUV/pro.studium, Nordenskiöldsgatan 18 A, 00250 Helsingfors
Närmare information ger Elina Sagne-Ollikainen
tfn (09) 434 236 15
e-post: elina.sagne-ollikainen(a)fduv.fi
Att hantera konflikter inom omsorgen
Tid: onsdag 18 maj med början kl 13.00 och
torsdag 19 maj kl 9.00–15.00
Plats: Juvenes Juhlapalvelu (Juvenes konferensservice),
Åkerlundsgatan 1, Tammerfors
Målgrupp: personal inom Kårkullas boendeverksamhet
och föräldrar vars ungdom har flyttat till egen bostad eller
gruppbostad
Föreläsare: Maud Deckmar, mor till Fred som har utvecklings­
störning och autism. Hon har lång erfarenhet av att utbilda
personalgrupper inom vård och omsorg, och även anhöriga.
I seminariet medverkar också Mikael Granholm, utvecklings­chef
inom Kårkulla och Björn Öhman, medlem i Etiskt forum.
I sitt arbete med konflikthantering använder Maud Deckmar
seriesamtal som arbetsmetod. De två dagarna kommer bl.a. att
innehålla:
• bakgrunden till seriesamtalen, erfarenheter om konflikter/
meningsskiljaktigheter mellan personal och anhöriga – vad
det ofta handlar om
• vem bestämmer?
• de olika perspektiven, brukares – anhörigas – personalens
och vad dessa olikheter får för konsekvenser
• seriesamtalen, hur de bör introduceras och genomföras
Arrangör: FDUV:s etiska forum och Kårkulla samkommun
För mera information kontakta Marita Mäenpää, tfn (09) 434 236 13,
marita.maenpaa(a)fduv.fi
23
Gula Pressen
Valdebatt i Helsingfors
Tid:
tisdagen den 8 mars kl 18.30–21.00
Februari 2011
Plats: Svenska Social och Kommunalhögskolan
Snellmansgatan 12 (Kronohagen)
Inför riksdagsvalet 17.4.2011 ordnar de finlandssvenska
handikapporganisationerna en valdebatt. Riksdagskandidater
från olika partier diskuterar frågor gällande social- och hälsovård,
skolgång, sysselsättning och andra aktuella frågor med fokus på
personer med funktionsnedsättning. Debatten hålls på svenska.
Kom och lyssna på kandidaterna, ställ frågor och diskutera!
Ytterkigare information finns på www.fduv.fi/kalender
Arrangörer: SAMS (Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf),
Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening rf, Finlands Svenska
Handikappförbund rf, Finlands Svenska Synskadade rf, Förbundet
De Utvecklingsstördas Väl rf, Helsingfors Svenska Reumaförening rf,
Invalidförbundet rf, Svenska hörselförbundet rf, Sympati Psykosociala
förening rf, Steg för Steg i samarbete med Juridiskt ombud i
Svenskfinland inom handikappområdet.
Anmälningar: Med tanke på serveringen är det
bra om ni anmäler er senast den 1 mars till Marita
Mäenpää, tfn (09) 434 236 13, mobil 040 523 18 46,
e-post: marita.maenpaa(a)fduv.fi.
24
Frågor kring skjuts?
Ring Annika Martin på FDUV,
tfn 319 56 52.
Arr:
Vänskapskortet
gäller