den underskattade livlinan för för tidigt födda barn

Åttonde symposiet om amning och laktation 2013
Pressmeddelande och bakgrundsinformation
Pressmeddelande
De medicinska fördelarna med bröstmjölk –
den underskattade livlinan för för tidigt födda barn
Idag föds över 10 procent av alla barn värden over för tidigt, men tack vare de
medicinska framsteg som har gjorts överlever mer än 90 procent av de 15 miljoner
barn som föds för tidigt runt om i världen. I Sverige föds 5,9 procent för tidligt. Det är
allmänt erkänt att bröstmjölk är den bästa näringen och medicinen för dessa barn
som vårdas på neonatalavdelningar, men användningen av den prioriteras inte alltid.
Begrepp som ”familjecentrerad vård”, som främjar föräldrarnas medverkan i alla
aspekter av vården av deras barn, betraktas som avgörande. Diane Spatz (University
of Pennsylvania), Uwe Ewald (Akademiska Sjukhuset, Uppsala) och Ann Dsilna Lindh
(Karolinska Universitetssjukhuset), experter på neonatalvård, har gjort ett
banbrytande arbete med holistiska metoder för att ytterligare förbättra kvaliteten på
neonatalvården. De kommer att tala vid Medelas åttonde intarnationella symposiet om
amning och bröstmjölk i Köpenhamn i april.
Under de senaste 50 åren har vi sett en fullständig omsvängning i den förväntade
överlevnad hos för tidigt födda barn på grund av framsteg inom forskning, teknik, medicin
och nya behandlingar. De näringsmässiga och medicinska effekterna av bröstmjölk har
också undersökts, vilket har lett till slutsatsen att dess fördelar inte får underskattas. Den
innehåller många näringsämnen, hormoner och faktorer som påverkar immunförsvaret, som
bidrar till att förhindra inflammationer och stimulerar optimal tillväxt. Bröstmjölk är en viktig
förutsättning för det för tidigt födda barnets tillväxt, utveckling och immunförsvar. Det är dock
inte självklart att bröstmjölk används som behandling. Enligt professor Diane Spatz
(University of Pennsylvania, Children’s Hospital of Philadelphia, USA) får spädbarn på
neonatalavdelningar vanligtvis bröstmjölk, men de löper stor risk att inte få det på grund av
nuvarande vårdpraxis på många neonatalavdelningar runt om i världen.
Metoder för matning med bröstmjölk till barn som vårdas på neonatalavdelningar
Att ge näringsmässigt stöd till för tidigt födda barn för med sig andra utmaningar, såsom när
och hur matningen ska ske. De val som görs får kortsiktiga effekter på utvecklingen och
tillväxten samt långsiktiga effekter på de barn som överlever. Dr Ann Dsilna Lindh
(Karolinska Universitetssjukhuset) är specialist inom pediatrisk vård och neonatologi.
Vid Medelas symposiet om amnig och laktation kommer hon tala om nutrition av kraftigt
underburna spädbarn. Hon har ägnat sin forskning åt enteral matning och fastställt hur olika
matningsmetoder påverkar mycket för tidigt födda barn som inte är fullt utvecklade.
Användningen av bröstmjölk är central för hennes forskning. Hon säger: ”Flera studier har
påvisat positiva effekter av högt intag av bröstmjölk på hjärnstammens mognad1 och den
kognitiva utvecklingen2 för för tidigt födda barn. Därför är det så viktigt att ta reda på vilket
1
Amin SB, Merle KS, Orlando MS, Dalzell LE, Guillet R. Brainstem maturation in premature infants as a function
of enteral feeding type. Pediatrics 2000; 106(2 Pt 1):318-22
2
Anderson JW, Johnstone BM, Remley DT. Breast-feeding and cognitive development: a meta-analysis. Am J
Clin Nutr 1999; 70(4): 525-35. | Vohr BR, Poindexter BB, Dusick AM, et al. Persistent beneficial effects of breast
Åttonde symposiet om amning och laktation 2013
Pressmeddelande och bakgrundsinformation
som är det bästa sättet att mata och vad man ska ge våra minsta patienter, de mycket för
tidigt födda barnen, för att de ska få optimal näring.”
Bröstmjölkens kvalitet för för tidigt födda barn
Även om bröstmjölken ger tillräckligt med näring kan det hända att den inte innehåller
tillräckliga nivåer av alla näringsämnen som behövs för barn med mycket låg födelsevikt som
väger mindre än 1 500 g. Enligt Uwe Ewald, adj. Professor i neonatalogi ved Uppsala
Universitet är det en känslig process på flera nivåer att hitta den rätta balansen. En mamma
får inte få känslan av att hennes mjölk inte duger åt det egna barnet. Berikning av mjölk
innebär att mamman pumpar ur sin mjölk som sedan analyseras och berikas så att den
uppfyller barnets specifika behov. Han förklarar att ”berikning förekommer och används ofta
på neonatalavdelningar idag, men det är bröstmjölken i sig som är viktigast. Berikning
används endast för att öka intaget av protein och mineraler hos för tidigt födda barn. Det
råder dock ännu brist på konkreta bevis för hur man ska nå en sammansättning som i
tillräcklig utsträckning uppfyller varje barns behov utan att störa moderns egen produktion av
bröstmjölk till sitt barn, och utan att försvåra för modern att komma igång med amningen."
Familjecentrerad vård
Parallellt med sitt fokus på näring driver professor Uwe Ewald en särskild vårdmodell vid
Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Modellen främjar helt enkelt föräldrarnas medverkan i
alla aspekter av vården av deras barn, så att barnet inte separeras från föräldrarna, maximal
hud-mot-hud-kontakt uppnås och mamman får starkt amningsstöd. Detta koncept har visat
sig minska barnets stress och smärta och samtidigt stödja barnets sömnmönster och totala
tillväxt.
Det finns andra program som t.ex. NIDCAP (Newborn individualized developmental care and
assessment programme) som har bidragit till att nå målen med minskad dödlighet och
sjuklighet. De syftar till att ge särskild utbildning i utvecklingsobservation och bedömning för
vårdpersonal som arbetar med högriskbarn och deras familjer.
Talare vid Medelas åttonde symposium om amning och laktation 2013
Professor Diane Spatz, dr Ann Dsilna Lindh och professor Uwe Ewald presenterar sin
senaste forskning och evidensbaserade praktik om värdet av bröstmjölk inom
neonatalvården under Medelas åttonde internationella symposium om amning och laktation
2013, 12–13 april i Köpenhamn.
milk ingested in the neonatal intensive care unit on outcomes of extremely low birth weight infants at 30
months of age. Pediatrics 2007; 120(4): e953-9.
Åttonde symposiet om amning och laktation 2013
Pressmeddelande och bakgrundsinformation
Faktablad ”Medicinska fördelar för bröstmjölk på neonatalavdelningar”
10 procent av alla barn föds för tidigt.
• Varje år föds runt 15 miljoner barn för tidigt (i Sverige er tallet ifølge World Health
Organization 5,9 procent ud af 122.000 födsler i 2012): detta innebär mer än vart
tionde barn runt om i världen. 1,1 miljoner av dessa nyfödda barn dör av
komplikationer till följd av den tidiga födseln3.
• Dessa speciella barn innebär många utmaningar för föräldrarna och
neonatalavdelningens vårdgivare. De är inte bara mindre versioner av fullgångna
barn, de har dessutom en mängd fysiologiska och metaboliska skillnader som
förvärras av att de är för tidigt födda.
• Dessa barn behöver anpassa sig till livet utanför livmodern på samma sätt som
fullgångna barn, men de gör det med stora svårigheter. Den bästa tänkbara vården
måste ges för att garantera bästa möjliga resultat för varje enskilt barn.
Minska dödlighet och sjuklighet
• Under de senaste 50 åren har det skett betydande förändringar när det gäller vården
av för tidigt födda barn. Utfallet för spädbarn med födelsevikt runt 1 000 g har ändrats
från 95 procents dödlighet till 95 procents överlevnad4. För att uppnå denna vändning
har forskningen varit avgörande, liksom spridningen av forskningsresultaten.
• De flesta av de stora framsteg som har lett till denna anmärkningsvärda utveckling
härrör från specialiserade förfaranden, såsom: temperaturreglering med inkubatorer,
andningsstöd genom antenatal steroidbehandling av mödrar till för tidigt födda barn
för att fostrets omogna lungor ska producera tensider (ett ämne som minskar
ytspänningen, vilket gör att barnets lungor kan expandera), postnatal behandling av
barn med tensider, användning av CPAP, en behandling där man använder milt
lufttryck för att hålla luftvägarna öppna, tekniker för att ge näring och ett allt mer
sofistikerat spektrum av läkemedel.
• På Medelas symposium kommer Dr Ann Dsilna Lindh, verksam vid Karolinska
sjukhuset i Stockholm, att diskutera näringskällor, optimala tidsaspekter och tekniker
för enteral matning.
Vikten av bröstmjölk och användning av berikningsprodukter
• Bröstmjölk är en viktig förutsättning för det för tidigt födda barnets tillväxt, utveckling
och immunförsvar, men även om bröstmjölken vanligtvis ger tillräckligt med näring åt
för fullgångna barn har mycket för tidigt födda barn som väger mindre än 1 500 g ett
ännu större behov av näring5. I dessa fall kan det hända att modersmjölken, eller
givarens mjölk om den egna modersmjölken inte är tillgänglig, inte kan uppfylla
dessa behov. Berikningsprodukter förekommer och används ofta på
neonatalavdelningar idag, men det finns väldigt få vetenskapliga bevis till stöd för
vilken sammansättning dessa bör ha för att på ett tillfredsställande sätt uppfylla varje
enskilt barns behov utan biverkningar. Användningen av berikningsprodukter gör att
barnet kan få optimal nytta av modersmjölken.
3
World Health Organisation (2012). Born too soon – The global action report on preterm birth.
Philip, A.G. The evolution of neonatology. Pediatr. Res. 58, 799-815 (2005).
5
American Academy of Pediatrics - Section on Breastfeeding Breastfeeding and the use of human milk.
Pediatrics 129, e827-e841 (2012).
4
Åttonde symposiet om amning och laktation 2013
Pressmeddelande och bakgrundsinformation
•
Vid Medelas symposium kommer professor Uwe Ewald att tala om de erfarenheter
av riktad berikning av bröstmjölk som har gjorts vid hans avdelning vid Akademiska
barnsjukhuset i Uppsala. Professor Richard J. Schanler kommer att understryka
vikten av användning av bröstmjölk i sin presentation som kommer att fokusera på
minskningen av infektionsrelaterad sjuklighet hos för tidigt födda barn som matas
med modersmjölk, en slutsats som har dragits i flera studier under de senaste 25
åren.
Familjecentrerad vård
• På nästan alla neonatalavdelningar skiljs barnen från sina föräldrar, men det finns
tecken som tyder på att separationen kan leda till att beteende- och känslomässiga
problem uppstår senare för både mor och barn6. Den har också en negativ inverkan
på initieringen och upprätthållandet av en tillräcklig mjölkproduktion. Detta är
avgörande eftersom nyttan av att för tidigt födda barn matas med bröstmjölk inte bara
realiseras på själva neonatalavdelningen utan också genom att det blir färre
sjukhusåterbesök året efter behandlingen på neonatalavdelningen7,8.
• Den familjecentrerade vårdmodellen främjar föräldrarnas medverkan i alla aspekter
av vården av deras barn. Professor Uwe Ewald ligger i framkant inom detta område
och har genomfört en familjecentrerad vårdmodell som nu håller på att införas på
många neonatalavdelningar runt om i världen. Detta kräver att vårdavdelningens
lokaler optimeras för att underlätta maximal eller kontinuerlig kontakt mellan mor och
barn och även andra familjemedlemmar. På professor Ewalds neonatalavdelning vid
Akademiska barnsjukhuset i Uppsala vårdar föräldrarna sina barn dygnet runt med
stöd av vårdpersonalen. Amningsprevalensen förbättras och utskrivning har också
visat sig kunna ske tidigare.
Citat av professor Uwe Ewald
• ”För tidigt födda barn och deras mödrar behöver intensivvård och medför därför en
kostnad för samhället, men tack vare rätt arbetssätt, samförstånd och tydliga riktlinjer
har vi lyckats genomföra en annan typ av vård och låta föräldrarna vara med sina
barn dygnet runt – utan att öka budgeten alls”, säger professor Uwe Ewald.
• ”Om vi behandlar för tidigt födda barn utan att separera dem från sina föräldrar ser vi
genast en förbättring hos både mor och barn. Föräldrarna känner sig tryggare och
tenderar att åka hem tidigare med sina barn. Vi har också märkt att mödrarna
fortsätter att amma efter att de har lämnat sjukhuset, och att de gör det under en
längre tid.”
6
Rutter,M. Parent-child separation: psychological effects on the children. J. Child Psychol. Psychiatry 12, 233260 (1971).
7
Vohr,B.R. et al. Beneficial effects of breast milk in the neonatal intensive care unit on the developmental
outcome of extremely low birth weight infants at 18 months of age. Pediatrics 118, e115-e123 (2006).
8
Vohr,B.R. et al. Persistent beneficial effects of breast milk ingested in the neonatal intensive care unit on
outcomes of extremely low birth weight infants at 30 months of age. Pediatrics 120, e953-e959 (2007).
Åttonde symposiet om amning och laktation 2013
Pressmeddelande och bakgrundsinformation
For mer info:
Professor Uwe Ewald, chef for neonatology ved Akademiska barnsjukhuset i Uppsala,
Sverige, mobil +46 18 611 5888, uwe.ewald@kbh.uu.se
Martin Elbel, Medela AG, Head of Corporate Communications,
tel. +41 41 769 54 37, eller mobil: +41 79 881 78 28
martin.elbel@medela.ch,
Eller via: Crosstown Kommunikation, Susanne Faber og Charlotte Sørensen
Mobil: +45/26 29 11 29 og +45/ 26 85 28 20
susanne@crosstown.dk, charlotte@crosstown.dk
Om Medela
Medela fokuserar på de två affärsområdena Amning och Healthcare, avancerade
medicintekniska sugsystem för vården.
Inom Amning utvecklar Medela produkter utifrån forskningsresultat från världsledande
amningsexperter och erbjuder tekniskt utvecklade, högkvalitativa bröstpumpar och
amningstillbehör som bygger på den senaste forskningen till ammande mödrar över hela
världen.
Det familjeägda företaget har sitt huvudkontor i kantonen Zug i Schweiz och grundades 1961
av svensken Olle Larsson. Medela har 16 dotterbolag i Europa, Nordamerika och Asien,
saluför sina produkter i över 90 länder och har 1 300 medarbetare över hela
världen.www.medela.se